Bootstrapping-beteende när tröskeln till kapitalet är hög

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bootstrapping-beteende när tröskeln till kapitalet är hög"

Transkript

1 Bootstrapping-beteende när tröskeln till kapitalet är hög - om hur olika grupper av kvinnor med småföretag hanterar företagets resurs- och kapitalbehov Avhandlingsförslag Marta Lindvert Mittuniversitetet i Östersund Institutionen för Samhällsvetenskap Hösten 2008 Handledare: Professor Håkan Boter och Ekonomie doktor Yvonne von Friedrich Grängsjö Ej för extern spridning utanför Mittuniversitetet/Mittalliansen

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Problembakgrund Syfte och forskningsfrågor Definitioner Teoretiskt ramverk Det finansiella gapet bakgrunden till bootstrapping Entreprenörens karaktär Företagets karaktär Finansiell bootstrapping Bootstrapping i olika kontext Metod Val av forskningsmetod Tillvägagångssätt Resultat Tidsplan

3 1. Inledning I detta inledande avsnitt ges en översiktlig bakgrund till det problem jag valt att rikta in mig på, nämligen det finansiella gap som småföretagare möts av, i sitt sökande efter långfristig extern finansiering. Begreppet bootstrapping introduceras, och tänkbara avgränsningar diskuteras. Vidare presenteras de problemformuleringar och syften som kommer att ligga till grund för avhandlingen. 1.1 Problembakgrund De allra flesta företag kommer förr eller senare att hamna i en situation där de har behov av extern finansiering, från bank eller riskkapitalbolag, för att starta eller expandera sin verksamhet. Institutionella finansiärer ställer höga krav på företagen, vad gäller olika typer av säkerheter. Små och/eller nystartade företag har ofta svårt att uppvisa resultat för bankerna, och möts därför av problem. Andra orsaker till bankernas ovilja att investera i små företag har att göra med att dessa söker mindre lånebelopp och förväntas generera lägre avkastning. Ur bankernas synvinkel innebär de små företagen högre risk och högre transaktionskostnader. Att i stället vända sig till riskkapitalbolag kan vara en möjlighet, men dessa erbjuder kapital som ofta medför alltför stora kostnader för de små företagen. Mellan utbud och efterfrågan på kapital uppstår därför vad som allmänt refereras till som det finansiella gapet (Bhide, 1992). Forskning inom finansiering har traditionellt sett till övervägande del fokuserat på utbudssidan, det vill säga hur banker och andra finansiärer agerar, och varför. Det har antagits att det gap som ofta finns mellan utbud och efterfrågan på finansiering enbart beror på att utbudssidan inte kan, eller vill, möta efterfrågan. Det är först på senare tid som forskare och beslutsfattare med intresse för utveckling och finansiering av små företag fått upp ögonen för hur de små företagen själva agerar i förhållande till kapitalbehovet (Winborg, 2000). Enligt Myers (1984) pecking order model finns en hierarkisk ordning i valet av finansieringskällor för företagen. Enligt modellen kommer företagen i allra sista hand att välja finansiering i form av extern ägarkapital. Detta beror på att entreprenören/företagsledningen så långt det går vill behålla så mycket som möjligt av kontrollen över företaget. Bootstrapping har definierats som highly creative ways of acquiring the use of resources, without borrowing money or raising equity financing from traditional sources (Freear, Sohl, & Wetzel, 1995). Vidare, the true entrepreneurial spirit is often demonstrated in the business owner s ability to creatively find and use bootstrap financing (Bhide, 1992). Winborg och Landström (2000) visar på att i den mån detta fält är beforskat, så har studierna genomförts i USA och Storbritannien, och till viss del i Kanada och Australien. Eftersom de finansiella systemen skiljer sig mellan olika länder, är resultaten av dessa tidigare studier inte direkt applicerbara på svensk kontext. Fler studier behöver därför genomföras i Sverige (och i andra länder) för att vi bättre ska kunna förstå entreprenörers beteende avseende finans- och resursbehov. Winborg och Landström har undersökt beteendet utifrån 32 bootstrappingmetoder bland företagsledning i 262 svenska företag, med upp till 100 anställda. Utifrån sina resultat kategoriserade de entreprenörerna i fem kluster; fördröjande bootstrappers, ägarfinansierade bootstrappers, minimerande bootstrappers, relationsorienterade 2

4 bootstrappers, och bidragsorienterade bootstrappers. De efterfrågar dock mer forskning på området, inte minst på de specifika grupperna, och i annan kontext än angloamerikansk. När det gäller bootstrapping-beteende bland kvinnliga entreprenörer, tycks Diana-gruppens 1 forskare vara de enda som specifikt studerat dessa, och då enbart i USA. Brush, Carter, Gatewood, Greene and Heart (2006) konstaterar att kvinnliga företagare möter större hinder än manliga, när de söker kapital. De har undersökt hur kvinnor utvecklar finansieringsstrategier i jakten på kapital, och hur de gör för att visa på hållbarheten i företaget för potentiella investerare. De undersökta företagen var högteknologiska företag i tillväxtfas. De menar att strategierna skiljer sig markant åt, beroende på vilket skede företaget befinner sig i. I många länder erbjuds olika former av statligt stöd för att hjälpa småföretagare att komma igång. I utvecklingsländerna har mikrofinanssektorn på några decennier vuxit till en jätteindustri, som specifikt riktar in sig på att erbjuda krediter till fattiga, inte minst kvinnor. Dessa kunder har som regel ingen access till de kommersiella bankerna, då de saknar kreditvärdighet. Ett flertal studier har visat på de positiva studierna av mikrofinans (t.ex. Robinson, 2001, Liljefrost, 2005). Grunden för mikrofinans är en fråga om fattigdomsbekämpning. Inom mikrofinansteori ligger därför fokus på hur mikrofinansen påverkar låntagaren och hennes livssituation, hur hennes familj påverkas, om kvinnors status stärks, om det finns en korrelation till regional utveckling osv. Majoriteten av de institutioner som verkar inom mikrofinansfältet är inte kommersiellt hållbara, utan är i sin tur beroende av bistånd i olika former. Det innebär att dessa institutioner å ena sidan erbjuder kapital åt kunder som inte kan få det på den finansiella marknadens villkor, och att de å andra sidan faktiskt utgör störningar på marknaden. Mikrofinans kan ses som ett, bland många, bootstrapping-metoder. Även om tidigare studier har visat på effekterna av mikrofinans, så vet vi mycket lite om hur de entreprenörerna själva hanterar sitt företags resurs- och kapitalbehov i utvecklingsländerna. Här finns alltså flera olika teoribildningar, som delvis överlappar varandra. Entreprenörskapsforskningen ligger till grund för förståelsen för det lilla företagets situation och för företagarens agerande. Finansieringsforskningen behandlar företagets finansiering, kapitalbehov och relationen mellan utbud och efterfrågan på den finansiella marknaden. Mikrofinansteorin ger oss förståelse för de speciella förutsättningar som företagen i utvecklingsländerna möter. Teoribildning kring regional utveckling visar på behovet av ett fungerande, dynamiskt näringsliv, då detta skapar förutsättningar för tillväxt och utveckling. Ingen tidigare teoribildning ger dock tillfredsställande svar på frågan om hur olika grupper, som möter stora hinder att nå externt kapital, hanterar företagets resurs- och kapitalbehov. 1.2 Syfte och forskningsfrågor Det övergripande syftet med detta arbete är att beskriva och undersöka bootstrappingbeteendet bland olika grupper av kvinnliga entreprenörer. Arbetet ska delvis vara teorigenererande och därigenom bidra till att skapa ny kunskap på området, där det idag finns ett forskningsgap. Vidare finns ett jämförande syfte, då jag även avser att jämföra bootstrapping-beteendet bland kvinnliga företagare i Sverige och i Tanzania. 1 The Diana International Project är ett nätverk, bestående av kvinnliga forskare från ett 20-tal länder. De fokuserar på forskning om kvinnor och företagande. 3

5 Några av de forskningsfrågor som kommer att behandlas är: - Hur ser bootstrapping-beteendet ut bland grupper av kvinnliga företagare i Sverige, som möter extra stora hinder att nå finansiering via de formella vägarna? - Hur ser bootstrapping-beteendet ut bland grupper av kvinnliga företagare i - u-landskontext? - Vilka skillnader kan tänkas bero på skillnader i finansiella system, och vilka skillnader kan tänkas bero på kulturell kontext? - Är pecking order-modellen över huvud taget tillämbar i u-landskontext? - Använder sig kvinnliga företagare i högre grad än manliga företagare av relationsorienterad bootstrapping? (I både svensk och tanzanisk kontext) - Vilken betydelse har begrepp som tillit, relationer och nätverk för de företagare som har begränsad/ingen tillgång till externt kapital? 1.3 Definitioner Bootstrapping Jag ansluter mig till ovan diskuterade diskussion av begreppet bootstapping, det vill säga att bootstapping handlar om beteendet att attrahera för företaget nödvändiga resurser, utan att använda sig av den traditionella, långfristiga, externa finansieringen. Små- och medelstora företag samt mikroföretag Enligt EU:s definition (från 2003), utgörs hela kategorin mikroföretag samt små och medelstora företag av fristående företag, och företag som tillsammans med partnerföretag eller anknutna företag, sysselsätter färre än 250 personer, och har en årsomsättning som inte överstiger 50 miljoner euro eller vars balansomslutning inte överstiger 43 miljoner euro per år. De små företagen inom kategorin sysselsätter färre än 50 personer och har en omsättning och/eller balansomslutning som inte överstiger 10 miljoner euro per år. Mikroföretag definieras som företag som sysselsätter färre än 10 personer och vars omsättning och/eller balansomslutning inte överstiger 2 miljoner euro per år. Jag kommer huvudsakligen att studera mikroföretag. Entreprenörer eller småföretagare? Huruvida jag ska studera entreprenörer eller småföretagare får jag lov att återkomma till i ett senare skede. Alla som driver små företag behöver ju inte vara entreprenörer, och vice versa. Kvinnor som driver företag Ett litet språkligt förtydligande kan kanske vara på sin plats. När jag skriver kvinnliga företagare eller kvinnliga entreprenörer syftar jag konsekvent på kvinnor som driver företag. Det skulle ju annars kunna tolkas som personer med kvinnliga drag, alltså kvinnliga män som driver företag, vilket alltså inte är fallet. 4

6 2. Teoretiskt ramverk Inledningsvis beskrivs i detta avsnitt själva bakgrunden till finansiell bootstrapping, nämligen det finansiella gap som föreligger mellan finansiärer och företagare, mellan utbud och efterfrågan på kapital. Vidare beskrivs och diskuteras variabler som påverkar företagets val av finansiering. Dels diskuteras variabler som är kopplade till företaget och dels diskuteras variabler kopplade till själva företagaren. En översiktlig beskrivning av bootstrapping och dess olika metoder ges. Slutligen diskuteras tänkbara antaganden om bootstrapping i olika kontext/u-landskontext. 2.1 Det finansiella gapet bakgrunden till bootstrapping Det lilla företaget möter unika finansiella svårigheter. De har begränsad, eller ingen, tillgång till många av de traditionella kapitalmarknader som erbjuder långfristiga lån, vilket gör att små företag söker sig till segmenterade och imperfekta marknader. Utmaningarna att få tillgång till kapital ser olika ut vid olika skeden av det lilla företagets utveckling (Walker, 1989). Frågan om små företags tillgång till kapital är inte ny. Redan i början av 1930-talet observerades det i den så kallade MacMillan-rapporten i Storbritannien att finansiärer hade en tendens att diskriminera små företag. Sedan dess har ett antal studier genomförts för att undersöka huruvida det föreligger ett finansiellt gap för små företag, och i så fall hur stort detta gap är kom Bolton-rapporten, även den baserad på studier i Storbritannien. Enligt rapporten var det framför allt fråga om ett kunskapsgap. Företagare och finansiärer hade bristande kunskaper om varandra; finansiärerna förstod inte företagens och företagarnas situation, medan företagarna saknade kunskaper om vilka olika finansieringsformer som fanns att tillgå. Företagarna hade även problem med att ge information om företagen på ett för finansiärerna tillfredsställande sätt (Landström, 2003). Landström (2003) diskuterar denna informationsasymmetri, det vill säga att den ena parten har mer information om projektet än den andra parten. Han menar att det inte alltid behöver vara företagaren själv som har mest kunskap, utan båda parter kan tänkas ha ett kunskapsövertag. Företagaren kan antas vara den som har mest information om det egna företaget, med tanke på bland annat en begränsad extern kontroll av små företag. Å andra sidan kan det i unga företag vara så att företagaren själv många gånger har tämligen vaga uppfattningar om både den egna produkten och marknaden. En erfaren finansiär kan ha bättre uppfattning om hur marknad och bransch ser ut. Dessutom känner företagaren ofta inte till vilka krav på information olika finansiärer har. Informationsasymmetrin tycks således vara dubbelriktad både företagarens och finansiärens bristande information kan leda till ökade svårigheter för de små företagens tillgång till externt kapital. Det finansiella gapet kan även ha andra orsaker, vilka går att finna på både utbuds- och efterfrågesidan. Erfarenheten säger att många små och nystartade företag tenderar att gå i konkurs inom några år. Finansiären bedömer det därför som högriskprojekt att satsa kapital i dessa företag. Vidare har finansiärerna ofta bristande kompetens när det gäller att analysera och hantera små företag de finansiella instrumenten är utvecklade för att analysera större, etablerade företag. Dessutom bedöms transaktions- och kontrollkostnaden som för hög. Små företag söker som regel mindre kapitalbelopp, vilket gör att transaktionskostnaderna för dessa 5

7 relativt sett blir högre. Orsakerna till det finansiella gapet kan som sagt även ligga hos företagaren. Dels har denne ofta en bristande kunskap om vilka finansieringsmöjligheter som står till buds. Dels har företagaren ofta en negativ attityd till externa finansieringskällor, i synnerhet de som involverar externt ägarkapital (Landström, 2003). Utbud av kapital Efterfrågan på kapital Finansiärer FINANSIELLT GAP Små företag Informationsasymmetri Figur 1. Det finansiella gapet. (Landström, 2003). 2.2 Entreprenörens karaktär Självständighet och oberoende Drivkrafterna bakom nyföretagande har bland annat att göra med viljan till självständighet och oberoende. Vår kunskap på området talar för att personer som startar nya verksamheter generellt sett har ett stort behov av autonomi, de är kontrollaverta det vill säga de är tveksamma till att etablera relationer i vilka de är kontrollerade av någon annan (Berggren, 2003). Att erhålla finansiering från bank, eller ta in nya delägare, innebär att företagaren måste ge upp en del av sin autonomi. Bhide (1992) menar att kontrollen över företaget äventyras om man skaffar långfristig extern finansiering. Kontrollen över företag hotas, eftersom finansiären kan uppfattas som inkräktare på det arbete som utförs i företaget. Samtidigt har extern finansiering visat sig vara en viktig faktor för små företags möjlighet att växa. Det kan därför uppstå en svår avvägning mellan viljan att behålla kontrollen, och viljan att växa (Berggren, 2003). Berggren (2003) har undersökt vilka omständigheter som får småföretagare att överge sin negativa attityd gentemot extern finansiering. Han menar att attitydförändringen sker i samband med två mekanismer tvingande eller lärande. Tvingande mekanismer uppstår för företag som arbetar i branscher som karaktäriseras av snabb expansion och stora investeringar, alternativt företag med finansiella svårigheter. Lärande mekanismer har att göra med att ökad kunskap om olika finansiärer och förståelse för deras krav, leder till attitydförändring. Berggren (2003) menar att de små företagen bör bli bättre på att släppa in externa finansiärer, då företag som har gjort det tenderar att växa fortare och vara mer lönsamma. Han menar dock även att de externa finansiärerna också behöver bli bättre på att arbeta rådgivande och stödjande mot de små företagen, eftersom detta ökar förtroendet och minskar informationsasymmetrin. 6

8 Attityder till risktagande Flera studier (t.ex. Barton & Matthews, 1989) på små företag har visat att företagarens attityd gentemot risk, kommer att påverka valet av finansieringsform. Den relativa skuldsättningsgraden representerar den finansiella risk som företaget exponeras för, eller snarare (för det lilla företaget), den finansiella risk som företagaren själv exponeras för. För att få banklån måste som regel det lilla företaget visa banken att säkerhet/er finns. För den enskilda företagaren handlar det ofta om att erbjuda privata medel som säkerhet gentemot banken. Detta är i princip jämförbart med att investera eget kapital i företaget. Härigenom kommer företagarens förhållningssätt till risk att visas även i val av finansiering (Winborg, 2000). Ålder Vissa studier indikerar att även företagarens ålder påverkar valet av finansiering. Äldre företagare tenderar att använda sig av externa finansieringskällor i betydligt mindre utsträckning än yngre företagare. Det kan tänkas bero på att äldre företagare är mindre riskbenägna, alternativt att externa finansiärer diskriminerar äldre företagare. Det kan även bero på att äldre företagare har varit verksamma en längre tid och därigenom lyckats generera tillräcklig med kapital, så att företaget klarar sig med intern finansiering. Kanske är de äldre företagarna inte heller lika intresserade av att företaget ska expandera (Winborg, 2000). Kön Där finns även en skillnad på val av finansiering mellan könen. Kvinnor som driver små företag tenderar generellt sett att skuldsätta sig betydligt mindre än män som driver små företag. Olika orsaker kan tänkas ligga bakom antingen beror skillnaden på att kvinnor är mindre riskbenägna än män, eller så blir kvinnor diskriminerade av finansiärerna. Det kan även vara så att finansiärerna tenderar att diskriminera vissa branscher, som exempelvis företag inom servicebranscher, där relativt många kvinnor driver företag (Winborg, 2000). Brush et al (2006) visar att de flesta småföretag som leds av kvinnor huvudsakligen finansierar en expansion med hjälp av egna medel och delvis banklån. En liten andel av företagen finansierar tillväxt med hjälp av riskkapitalister. Brush och de övriga författarna slår fast att kvinnorna möter större svårigheter i sitt sökande efter kapital, och de menar att det finns mycket lite kunskap om hur kvinnorna går tillväga i sitt sökande. Utifrån en studie som genomfördes i USA 2005 slår de fast att bootstrapping-metoderna hos de studerade företagen framför allt beror på vilket utvecklingsstadium företaget befinner sig i. Tidigare studier (Kim, 2006) har även visat på att företag som ägs i lika delar mellan en man och en kvinna, har svårare att få krediter än företag som enbart ägs av en man, men lättare att få krediter än företag som enbart ägs av en kvinna. Kvinnor som driver företag kan i litteraturen ofta uppfattas som en sinsemellan homogen grupp kvinnligt företagande betraktas som en bland många undergrupper, vilka av olika skäl bryter av mot normen. Detta är en helt inkorrekt uppfattning inom gruppen företagande kvinnor finns en mäng inomgruppsvariationer (de Bruin, Brush & Welter, 2006). Carter et al (2003) har i studie undersökt finansieringsstrategier bland 235 amerikanska företag ledda av kvinnor. De menar bland annat att socialt kapital inte påverkade användandet av externs kapital, men påverkar däremot val av bootstrapping-metod. Socialt kapital är att betrakta som en värdefull tillgång, i ett skede då företaget behöver använda sig av bootstrapping-metoder. Vidare indikerar studien att högutbildade kvinnor tycks ha lättare att få tillgång till kapital än lågutbildade kvinnor. 7

9 2.3 Företagets karaktär Utveckling i företaget Enligt Bhide (1992) vill bootstappers helst inte växa snabbare än vad de har råd till, det vill säga med bibehållen kontroll över företaget. Vidare investerar inte bootstrappers i sin personal, eller i annan kapacitet i företaget, förrän det är absolut nödvändigt och inga andra alternativ står till buds. Inga investeringar görs således i förväg, eller i förebyggande syfte. Likaså menar Walker (1989) att företaget får tillgång till fler finansieringsalternativ i takt med att verksamheten utvecklas och mogna småföretag kommer att använda sig av andra finansieringskällor än nya småföretag. Winborg (2000) visar på att nystartade småföretag generellt sett lånar en liten andel av sitt totala kapital från banker, jämfört med äldre småföretag. Storlek Hur företaget är finansierat beror även i hög grad på dess storlek, både räknat i antal anställda och i omsättning (Winborg, 2000). Harrison & Mason (1997, i Winborg 2003) identifierade i en studie intressanta skillnader i bootstrappingbeteende beroende på företagens storlek. I företag med färre än 10 anställda, användes bootstrapping i relativt sett högre grad än i företag med 10 eller fler anställda. De senare använde sig i högre grad av kontakter till kunder och leverantörer, för att komma åt resurser till förmånliga villkor, medan de riktigt små företagen i högre grad använde metoder som innebär tillförsel av resurser från grundaren och/eller reducerade uttag från grundarens sida. I takt med att företaget växer, kommer de finansiella lösningarna att bli alltmer sofistikerade, vilket framför allt beror på att kunskapen om vilka finansiella möjligheter som finns tillgängliga ökar med tiden (Winborg, 2000). Bransch Finansieringsbehovet skiljer sig markant åt beroende på vilken bransch företaget är verksamt i. Resursbehovet ser till exempel väldigt olika ut i tillverkande företag, jämfört med företag inom handels- eller servicesektorn. Vissa finansiella lösningar passar också olika branscher mer eller mindre bra, som exempelvis leasing eller banklån. Tillgången till finansiering i form av lån är också beroende av hur tillgångsstrukturen i företaget ser ut. Företag som har en stor del av sina tillgångar i form av fasta tillgångar (som tillverkningsföretag) tycks ha lättare att attrahera finansiering i form av banklån, än företag vars tillgångar framförallt består av immateriella tillgångar (som företag inom servicesektorn) (Winborg, 2000). Van Auken (2005) gör i en studie jämförelser mellan teknologiska företag och icketeknologiska företag, avseende användandet av olika bootstrapping-metoder. Han menar att teknologiska företag skiljer sig markant från företag i andra branscher, i val av metoder. Ägarna till teknologiska företag vill framför allt använda metoder som ökar kassainflödet. Metoder som försenar utbetalningar används däremot inte alls i lika hög utsträckning, jämfört med icke-teknologiska företag. Vidare har studier visat att branschtillhörighet även påverkar företagarens attityd till extern finansiering. Företagare verksamma inom tjänstesektorn är betydligt mer positivt inställda till att släppa in externa ägare, jämfört med företagare inom tillverkningssektorn. Detta kan förklaras av att de inom servicesektorn möter betydligt större hinder att nå extern finansiering via banklån. Att få in kapital genom att släppa in nya ägare kan därför ses som enda alternativet för dessa företag. Vidare har dessa företag en mer negativ inställning till finansiering genom banklån, jämfört med de inom tillverkningssektorn, vilket naturligtvis kan förklaras av att de har svårare att få banklån. De upplever att banken ställer upp alltför 8

10 krävande villkor, samt att bankens personal generellt sett saknar tillräcklig kompetens för att hantera dessa små företag (Winborg, 2000). Tillväxt Valet av finansiering, och behovet av finansiering, beror naturligtvis även på företagets tillväxttakt. Om inte företaget själv genererar tillräckligt med kapital för att med interna medel finansiera tillväxt, kommer det bli nödvändigt att söka finansiering utanför företaget. Små företag som har en hög tillväxttakt, använder sig i högre grad av långfristiga lån, jämfört med mer stabila små företag. Om företagaren är ovillig att söka externt kapital hos bank eller genom nya ägare, samtidigt som företaget är i behov av kapital för att kunna växa, kommer det helt enkelt att bli fråga om ett val antingen får företaget söka extern finansiering och växa, eller så får företaget förlita sig på interna medel och avstå från tillväxt, men i stället bibehålla kontrollen (Winborg, 2000). Geografisk lokalisering Forskning om små företags finansiering har indikerat att finansieringsform även påverkas av företagets geografiska lokalisering, där företag belägna i större städer möts av fler finansiella möjligheter än de företag som finns i mer perifera områden. Framför allt har företagen i större städer lättare att attrahera kapital från riskkapitalbolag. Å andra sidan kan det vara lättare för företag på mindre orter att få exempelvis banklån. Detta antas bero på att det på mindre orter finns en djupare relation mellan bankpersonal och företagare. Med en djupare relation, där parterna känner till varandra bättre, minskar informationsasymmetrin och det blir lättare för företaget att få lån (Winborg, 2000). 2.4 Finansiell bootstrapping Finansiell bootstrapping har, som tidigare nämnts, först på senare tid rönt viss uppmärksamhet inom den empiriska forskningen om små företags finansiering. Begreppet bootstrapping syftar på det beteende där företagaren får tillgång till nödvändiga resurser genom att använda metoder som minimerar och/eller helt eliminerar behovet av externa finansiella medel (Winborg, 2003). Winborg (2000) genomförde 1996 en enkätundersökning, riktad mot 900 svenska företag med 0-99 anställda, i blandade åldrar och branscher, där företagsledningen fick svara på frågor om företagets karakteristika och dess användning av olika bootstrapping-metoder. Totalt sett frågades det om 32 olika metoder. Utifrån svaren delade Winborg in företagarna i fem kategorier av bootstrappers: 9

11 Kategori Bootstrapping-metod Karaktärsdrag Fördröjande Fördröjda utbetalningar Låg vinstmarginal bootstrappers Mogna/omogna företag Har ej långfristig bankfinansiering Behov av mer finansiering Relationsorienterade Gemensam användning Hög vinstmarginal bootstrappers Mogna företag Ej behov av mer finansiering Har långfristig bankfinansiering Bidragsorienterade Bidragsfinansiering Låg vinstmarginal bootstrappers Expanderande företag Behov av mer finansiering Har långfristig bankfinansiering Minimerande Minimera Låg vinstmarginal bootstrappers kundfordringar Expanderande/Mogna företag Ej behov av mer finansiering Har långfristig bankfinansiering Ägarfinansierade Ägarfinansiering Låg vinstmarginal bootstrappers Omogna företag Behov av mer finansiering Har ej långfristig bank finansiering Tabell 1: Kategorier av bootstrappers samt utmärkande karaktärsdrag. (Winberg, 2000). De olika kategorierna av bootstrappers uppvisar stora skillnader i sitt sätt att anskaffa resurser. De representerar olika aspekter av 1) internt baserad resursanskaffning, 2) socialt baserad resursanskaffning, och 3) kvasi-marknadsbaserad resursanskaffning. De bootstrappers som baserar sin resursanskaffning på interna metoder använder de metoder som finns att tillgå inom företaget antingen minimeras den finansiella belastningen på företaget, eller så försenas utflödet av medel från företaget. De representeras således av de minimerande, ägarfinansierade och fördröjande bootstrappers. Socialt baserad resursanskaffning representeras framför allt av de relationsorienterade bootstrappers, vilka använder personliga relationer för att attrahera resurser till förmånliga villkor. Den kvasi-marknadbaserade resursanskaffningen representeras slutligen av bidragsberoende bootstrappers. Dessa nyttjar bidrag från statliga institutioner för att möta företagets resursbehov. Att det är fråga om kvasi-marknad beror på att de statliga institutionerna verkar på den finansiella markanden, men inte på marknadsmässiga villkor (exempelvis genom extra fördelaktiga räntor) (Winborg, 2003). 10

12 2.5 Bootstrapping i olika kontext Betydelsen av socialt kapital Av de olika bootstrapping-metoderna som presenterats är det framför allt de relationsorienterade metoderna som tydligt skiljer sig från traditionella metoder att möta företagets resursbehov. Dessa företag lyckas minska, eller till och med eliminera, behovet av extern finansiering, genom att nyttja sina sociala nätverk. Winborg (2003) menar att olika former av förtroende spelar en avgörande roll, och vidare att betydelsen av olika former av förtroende förändras över ett företags utveckling. I det nyetablerade företaget löser man problem varefter de kommer, utan någon särskild planering. I detta skede bygger förtroende främst på grundaren/grundarna av företaget, för deras person och kompetens. Inget företagsbaserat förtroende finns ju ännu att visa upp. Senare förändras företagets beteende vid resursanskaffning, från det planlösa till ett mer strategiskt sökande efter lämpliga resurser och efter kontakter som besitter dessa resurser. Här används fortfarande det personbaserade förtroendet, men framför allt används det företagsbaserade förtroendet, baserat på företagets produkt och tidigare prestationer. Socialt kapital tydliggörs i situationer där en person har vissa skyldigheter gentemot en annan person, och kompenserar denne andra person på något sätt. Socialt kapital kan sägas innefatta icke-monetära former av makt och inflytande, på samma sätt som storleken av en persons finansiella kapital kan utgöra en källa till inflytande över andra. Social kontraktering har att göra med det beteende, där tillgången till vissa resurser säkras, mot sociala förpliktelser. Winborg (2000) menar att de sociala förpliktelser som andra har gentemot en viss person, definierar denna persons sociala kapital. På grund av den höga graden av osäkerhet i all social kontraktering, kommer tillit mellan parterna att vara ytterst centralt. I andra finansiella system/annan kontext Finns det då anledning att tro, att betydelsen av tillit mellan parterna skulle skilja sig åt i olika länder, eller olika kulturer? Även om det sociala samspelet människor emellan har många likheter världen över, så finns även betydande skillnader. Tillmar (2006) har i en studie jämfört tillkomsten av tillit mellan parter i svensk respektive tanzanisk kontext. Hon menar att småföretagare i svensk kontext verkar i ett stabilt och tryggt samhälle, där rättsväsende, polis och andra samhällsinstitutioner skapar en grund av tillit. Fri press, socialt skyddsnät och hög levnadsstandard skapar ytterligare förutsättningar för tillit. Samtidigt finns det saker i kulturen, som dämpar tillkomsten av tillit Jantelagen och en allmän skepsis mot nykomlingar för att nämna två. Det tanzaniska samhället är i en utvecklingsfas av att lämna de traditionella samhällsstrukturerna och går mot mer moderna strukturer. I denna utveckling har många av de äldre informella - grunderna för tillit och trygghet i samhället slagits sönder, samtidigt som tilliten till de nya formella institutionerna ännu inte växt fram. I detta skede är det därför svårt att skapa tillitsfulla relationer mellan olika entreprenörer. Detta i sin tur leder till en ond cirkel misstänksamhet har negativ inverkan på den sociala stabiliteten, optimism och framtidstro. Tillmar visar att där även finns betydande likheter mellan entreprenörerna i de båda länderna också avundsjuka och rädsla hindrar tillkomsten av tillit i båda kontexter. I båda fallen håller man tyst om sin inkomst, för att undvika att bli föremål för avundsjuka. Enligt Tillmar (2006) finns i Tanzania en stor skillnad, när det gäller den allmänna uppfattningen att lita på kvinnor respektive män i samband med affärsuppgörelser. Både män och kvinnor har uppfattningen att kvinnor har sämre kompetens än män att driva företag. Men 11

13 både män och kvinnor uppfattar ändå kvinnor som mer pålitliga att ha att göra med vid affärer. Det beror på att kvinnorna oftast också är mödrar, och därigenom har barn att försörja. Man litar därför på att kvinnorna kommer att betala tillbaka sitt lån, fullfölja sina affärsförpliktelser osv., eftersom de inte kan lämna sina barn och försvinna från sammanhanget utan vidare. I den tanzaniska kontexten visade det sig även vara komplicerat för män och kvinnor att samarbeta yrkesmässigt, eftersom det inte uppfattas som socialt accepterat att arbeta eller umgås över könsgränserna. Tillmar drar även slutsatsen att initiativ från formella institutioner som syftar till att skapa nätverk mellan olika entreprenörer har en mycket positiv effekt, det vill säga att det är möjligt att utifrån uppmuntra till uppkomsten av tillit mellan aktörer. En annan aspekt att diskutera när det gäller jämförelser av företagande i olika kontext, är om själva drivkrafterna för entreprenörskap är desamma. Enligt Myers (1984) pecking order model kommer företagaren att rangordna de olika finansieringsalternativen för företaget. Att släppa in extern ägarkapital kommer enligt denna teori på allra sista plats. Detta har, som tidigare diskuterats, antagits bero på att ägaren inte vill släppa kontrollen över företaget. Men detta bygger på att företagaren är verksam i en viss finansiell och kulturell kontext. Entreprenörer i andra kontexter kanske skulle rangordna finansieringsmöjligheterna på annat sätt. Sammanfattning De teoretiska utgångspunkterna i avhandlingen består således av lite olika slag. Jag tänker mig att teoribildning om entreprenörskap ligger som grund för helheten, då det är beteendet hos olika grupper av entreprenörer som ska studeras. Finansieringsteori blir naturligtvis också en central del, då det är företagarnas förhållningssätt till kapital- och resursbehov som studeras. För att studien i ett utvecklingsland ska kunna genomföras på relevant sätt, måste även mikrofinansteori behandlas. Detta hänger även delvis samman med teoribildning om regional utveckling, vilket behandlas mer perifert. De aspekter av studien som fokuserar på betydelsen av socialt kapital och tillit kommer att knyta an till forskning inom ekonomisk sociologi. I avhandlingen kommer det vara kvinnor som driver företag som studeras. Gruppen kvinnor ska här snarast ses som en avgränsning av den större gruppen småföretagare med stora hinder gentemot extern finansiering. Det innebär att genusteori endast kommer att beröras ytters perifert. 12

14 3. Metod I detta avsnitt presenteras kortfattat de metoder jag kommer att använda mig av i detta avhandlingsarbete. Jag beskriver även översiktligt hur jag i detta skede tänker mig att arbetets tillvägagångssätt kommer att se ut, samt diskuterar tänkbara resultat. 3.1 Val av forskningsmetod Det finns två huvudtyper av undersökningsmetoder; kvalitativ och kvantitativ. Metoderna förklarar hur insamling och bearbetning av data utförs och den metod som passar bäst för att belysa det problemområde som ska analyseras väljs. Huvudsyftet med kvalitativ metod är att skapa en ökad förståelse för det problem forskaren studerar och utgångspunkten är att förståelse för ett problem endast kan uppnås om forskaren sätter sig in i problemet och ser det utifrån den undersöktes perspektiv. Forskaren vill ha riklig information och går gärna in på djupet. Siffror och tal används i mindre omfattning (Andersen, 1998). Kvantitativ metod karaktäriseras av att det som ska studeras görs mätbart och resultatet presenteras numeriskt. Forskaren använder sig av statistiska och matematiska formler, exempelvis genom experiment, test, prov, enkäter och frågeformulär (Ejvegård, 2003). De olika metoderna att samla in data har sina respektive styrkor och svagheter. För att stärka resultatens reliabilitet såväl som validitet, kan forskaren använda sig av triangulering. Det innebär att samma fenomen studeras med hjälp av olika typer av metoder. På så vis sorteras tänkbara metodeffekter bort (Saunders et al, 2007). Det finns tre tillvägagångssätt utifrån vilka vetenskapliga slutsatser kan dras genom induktion, genom deduktion eller genom en kombination av dessa, den så kallade hypotetiskdeduktiva metoden. Den induktiva metoden kallas även upptäcktens väg; här utvecklas teorin utifrån empiriska undersökningar och på så sätt försöker forskaren dra generella slutsatser. Den deduktiva metoden är bevisföringens väg och har sina rötter inom positivismen; här utvecklas först teorin vilken sedan testas mot empirin och med hjälp av logiska slutledningsmetoder arbetar forskaren sig fram till en slutsats. I den hypotetisk-deduktiva metoden ställs hypoteser, antaganden, upp. Därefter dras en deduktiv slutledning, som sedan undersöker om hypoteserna stämmer med verkligheten. Således används både empiri och logik (Thurén, 1991). Tyngdpunkten för mitt arbete kommer att bygga på kvalitativ metod, eftersom huvuddelen av det empiriska materialinsamlandet kommer att bestå av intervjuer. I den mån observationer, eller deltagande observationer, kommer att räknas till materialinsamlandet, är även detta tydligt kopplat till kvalitativ metod. Det kommer dock att finnas inslag av kvantitativ metod, eftersom jag även avser att använda mig av enkäter där resultatet kommer att presenteras numeriskt. Vidare kommer arbetet präglas av en hypotetisk-deduktiv ansats. Jag kommer att utgå från rådande teoribildning på området. I viss mån kommer hypoteser att ställas upp, eftersom jag trots allt har viss uppfattning om de resultat jag tror mig få (grundad på tidigare teoribildning). Dessa hypoteser kommer att testas empiriskt i de olika studierna som genomförs, för att därefter verifieras eller förkastas, vilket i sin tur driver teoribildningen vidare. Därigenom används både teori, empiri och logik. 13

15 3.2 Tillvägagångssätt Trots att jag i ett tidigare skede var övertygad om nyttan av att skriva en sammanläggningsavhandling, har jag senare börjat tveka. Jag tror att det av olika skäl kan vara mer strategiskt för mig att i stället skriva en monografi. Dels är jag ensam i mitt projekt och har inga andra forskare att ta hänsyn till (vilket kanske kan vara fallet i en sammanläggningsavhandling) och dels känns det mer logiskt att beskriva de olika studierna i en enhetlig följd i sammanhängande text. Tidsperspektivet är ett tredje skäl som talar till monografins fördel. I nuläget tänker jag mig att tre studier ska genomföras, där den ena är av mer kvantitativ art och de två andra mer tydligt kvalitativa. Studie 1 Den första studien kommer att baseras på enkäter riktade mot ett större urval små företag som drivs av kvinnor i Sverige. Data från ITPS eller SCB 2 gör det möjligt att ringa in vilka företag som är av intresse för mig. Kriterierna är att företagen ska ha startats av, och/eller drivs av kvinnor. Företagen ska ha färre än tio anställda och ha en årsomsättning på mindre än 2 miljoner, det vill säga uppfylla EU:s definition av mikroföretag. Av naturliga skäl blir det endast överlevande företag som kommer att betraktas i studien (vilket i sig är en nackdel, det hade säkert varit intressant att även få tillgång till hur redan avvecklade företag har hanterat finansieringsfrågorna). Ur databasen väljs ett relativt stort antal företag (några hundra) som matchar kriterierna, vilka får svara på en enkät. Förmodligen sker detta enklast på elektronisk väg det blir både snabbare och billigare. För svarsfrekvensens del kan det inte heller ses som någon nackdel, utan gör det tvärtom smidigt att skicka ut påminnelser om/när det behövs. Ingen geografisk avgränsning sker i denna studie, enkäten skickas till företag lokaliserade över hela landet. Frågorna i enkäten handlar om både företagets och företagarens karaktär, och om metoder att hantera företagets resurs- och kapitalbehov. Syftet med denna studie är att skapa en överblick över området som helhet, inte minst som en introduktion inför de senare studierna. Kvinnor är på inget sätt en homogen grupp, även om det i litteraturen lätt kan uppfattas så, då det refereras till kvinnligt företagande, kvinnliga entreprenörer eller liknande. I enkätundersökningen ska i stället olikheter inom gruppen kvinnor som driver små företag fångas in, där skillnaderna kan vara stora, beroende på bransch, ålder, geografisk lokalisering eller andra variabler. Studie 2 Då jag framför allt är intresserad av bootstrapping-beteendet hos grupper som möter extra höga hinder att få tillgång till extern finansiering, gör jag inför den andra studien ytterligare en avgränsning. Här riktar jag in mig på företag som drivs av kvinnor, som är invandrare. Dessa kan antas möta större hinder att nå kapital av flera skäl språk, kultur och etnicitet kan upplevas som hindrande faktorer. De kan även antas ha begränsad kunskap om hur finansiella system fungerar i Sverige. De kanske även själva är mer ovilliga att söka extern finansiering. Arbetslivsinstitutet i Östersund genomförde för några år sedan en undersökning av kvinnors företagande i Jämtlands Län, och en del av resultaten kan vara lämpliga att knyta an till. I länet finns ett trettiotal kvinnor med icke-svenskt ursprung som driver företag. De som uppfyller kriterierna vad gäller företagets storlek, skulle vara lämpliga att genomföra 2 ITPS Institutet för Tillväxtpolitiska Studier SCB Statistiska Centralbyrån 14

16 intervjuer med. Möjligen ska ett urval ske med avseende på om företaget genererar personens huvudsakliga inkomst, eller om företaget bedrivs mer på hobby-nivå. Mest intressant för studien är de företagare som har sin huvudsakliga inkomst från företaget. I studien fokuserar jag på en särskild grupp av kvinnor som driver företag, nämligen invandrarkvinnor som driver företag i en avgränsad region, Jämtlands län. Inte heller denna grupp kan antas vara homogen säkerligen förekommer en hel del variationer inom gruppen. Syftet med studien är dock att fånga in bootstrapping-beteendet hos en grupp som av ovan nämnda skäl kan antas möta en mängd hinder i sökandet efter kapital. Studie 3 Den tredje studien kommer att genomföras i Tanzania, förhoppningsvis under hösten Jag vill undersöka hur olika grupper av kvinnor som driver företag hanterar företagets kapitalbehov, varför det känns relevant att göra en jämförande studie. Som jag tidigare beskrivit, finns här ett forskningsgap. Studier på bootstrapping-beteende har visserligen genomförts tidigare, men framför allt ur ett angloamerikanskt perspektiv och på senare tid i viss mån svenskt perspektiv. Vad gäller småföretagande och finansieringsfrågor i ett u- landsperspektiv, finns en hel del att hämta ur den teoribildning som är kopplad till mikrofinans. Här ligger dock fokus enbart på mikrofinansen betydelse för företagaren. Inom mikrofinansteori kopplas mikrofinansens betydelse även till effekterna för entreprenörens familj, kvinnors status, regional utveckling osv. Mycket lite handlar dock om kvinnornas egna strategier att nå kapital. Jag kommer i min studie definitivt att beakta mikrofinansteori och dess betydelse, men ser detta endast som en av många bootstrapping-metoder. För att kunna genomföra studien i ett utvecklingsland på ett meningsfullt sätt, bör ett par kriterier vara uppfyllda. Dels behövs kontakter på plats och dels måste eventuella språkhinder hanteras. För min del är det därför lämpligt med ett land där man kan göra sig förstådd på engelska, för att slippa vara konstant beroende av tolk. Om sedan själva intervjuerna behöver tolkas, ser jag inte det som något större problem. Angående det andra kriteriet lokala kontakter framstår ett land som mer lämpat än andra. Min handledare Prof. Håkan Boter har under många års tid haft ett nära samarbete med forskare vid University of Dar es Salaam i Tanzania. Här finns alltså möjlighet för mig att knyta an till universitetet på plats. Det underlättar naturligtvis mycket, om jag redan innan avfärd kan få hjälp att söka efter lämpliga respondenter. Fältstudietiden kan därmed kortas ned. Jag tänker mig dock att studien tar ca åtta veckor. Det innefattar en veckas acklimatisering i början och en reservvecka i slutet. Det är dessutom ganska tacksamt att resa till Tanzania tillräckligt stabilt och lätt att få visum. Tack vare en tidigare fältstudie i ett annat utvecklingsland 3, tror jag mig ha tämligen god uppfattning om hur det är att genomföra materialinsamling i en främmande kontext. Detta innebär att tillförlitligheten i kommande studie stärks. Inledande pilotstudie Innan en större studie genomförs kan det vara en god idé att först göra en mindre pilotstudie. Forskaren får då möjlighet att testa sina frågor empiriskt och kan sedan diskutera frågorna och resultatet med handledare eller andra kunniga inom området, för att därefter möjligen korrigera och förbättra frågorna innan en större studie tar vid. Jag avser att genomföra en 3 År 2003 genomförde jag under 2 månaders tid en fältstudie i Ghana. Syftet var att samla material till en magisteruppsats i företagsekonomi, och resulterade i uppsatsen Sustainable Development Work and Micro Finance a study of how ECLOF Ghana is working towards financial sustainability. Jag samarbetade med en lokal mikrofinansbank och genomförde ett antal intervjuer med både bankpersonal och deras klienter, varav intervjuerna med klienterna krävde tolkning. 15

17 mindre pilotstudie i början av år Denna studie kommer att bestå av öppna intervjuer riktade mot några få (3-4 st.) kvinnliga företagare i Jämtlands Län. De behöver dock inte enbart vara invandrare. Frågorna i pilotstudien kommer att handla om både företagaren och företaget, och framför allt om hur företaget hanterar behovet av kapital och andra resurser. Detta ger mig en ökad förståelse för företagens situation och skapar förutsättningar för att utforma senare intervjuer och enkäter på ett så relevant och intressant sätt som möjligt. Ett bra underlag leder förhoppningsvis till hög svarsfrekvens i ett senare skede. 3.3 Resultat Detta arbete kommer att generera två typer av resultat; dels teoretiska och dels empiriska. Det teoretiska resultatet baseras i huvudsak på den del av avhandlingen där de olika teoribildningarna diskuteras, där begreppen utreds och det teoretiska forskningsgapet behandlas. Det blir förhoppningsvis ett bidrag till att föra rådande teoribildning ett litet steg framåt. Det empiriska resultatet baseras på de olika studierna som ingår i avhandlingen, det vill säga de data som samlas in med hjälp av intervjuer och enkäter. Det blir förhoppningsvis ett bidrag till den samlade kunskapen på området om hur företag som drivs av kvinnor hanterar företagets behov av kapital och andra resurser, inte minst i en kontext där kvinnor har mycket svårt att få tillgång till extern finansiering. 16

18 4. Tidsplan Nedan presenteras en översiktlig tidsplan för arbetets gång under de första terminerna, utifrån planerad undervisning, doktorandkurser och forskning. I februari 2008 påbörjade jag min anställning som doktorand vid Mittuniversitetet i Östersund, en anställning som löper på fem år. 80 % av tjänsten ska bestå av forskning och resterande 20 % av institutionstjänstgöring, vilket huvudsakligen innebär undervisning på grundnivå. Enligt den allmänna studieplanen för utbildning på forskarnivå i företagsekonomi, ska man som doktorand läsa kurser om minst 90 hp (vilket alltså innebär 12 kurser om vardera 7,5 hp). Inom ramen för avhandlingsarbetet ingår dock även deltagande vid högre seminarium, vilket kan ge 7,5 hp, samt deltagande vid vetenskapliga konferenser, vilket också kan ge 7,5 hp (motsvarande ungefär tre konferenser). Kurser som bör ingå är: Fakultetsgemensamma baskurser: Vetenskapsteori Kvalitativ metod Kvantitativ metod Fakultetsgemensamma tillvalskurser: Vetenskapligt skrivande Forskningsetik Samhällsvetenskapliga teorier Ansvarighet som vetenskapligt perspektiv I mitt fall bör åtminstone en kurs inom området entreprenörskap ingå. En möjlighet kan även vara att läsa rena läskurser, utifrån mina specifika behov av att läsa in mig på viss litteratur. Förutom doktorandkurser ingår även en kurs i högskolepedagogik om 15 hp. Denna kurs får inte räknas in bland doktorandkurserna i sin helhet, möjligen kan den räknas som 7,5 hp. 17

19 Våren 2008 Undervisning: Doktorandkurser: Forskning: Ekonomistyrning, 7,5 hp Kvalitativa metoder, 7,5 hp Upprättande av individuell studieplan samt avhandlingsförslag, inläsning av litteratur. Hösten 2008 Undervisning: Doktorandkurser: Forskning: Organisation och ledning, 7,5 hp Developing Sustainable and Attractive Destinations in Contemporary Tourism, Lillehammer, 7,5 hp Forskningsetik, 7,5 hp Högskolepedagogik och flexibelt lärande, 15 hp, del 1 Skriva nytt avhandlingsförslag, förbereda pilotstudie och enkät Våren 2009 Undervisning: Doktorandkurser: Forskning: Hösten 2009 Undervisning: Doktorandkurser: Forskning: Våren 2010 Undervisning: Doktorandkurser: Forskning: Organisation, 7,5 hp + Ekonomistyrning, 7,5 hp Entreprenörskap, 7,5 hp Samhällsvetenskapliga teorier, 7,5 hp (Vetenskapligt skrivande, 7,5 hp) Högskolepedagogik och flexibelt lärande, 15 hp, del 2 Genomföra pilotstudie Genomföra enkätstudie för Studie 1 Vetenskapsteori, 7,5 hp Kvantitativa metoder, 7,5 hp Genomföra intervjuer i Tanzania Genomföra intervjuer i Sverige Mellanseminarium De kurser som jag enligt ovan planerar att ta framöver, är de kurser som enligt planen kommer att ges som fakultetsgemensamma kurser på Mittuniversitetet. 18

20 Referenser Litterära källor: Andersson, (1998). Den uppenbara verkligheten. Lund: Studentlitteratur. Barton & Matthews, (1989). Small Firm Financing: Implications from a Strategic Management Perspective, Journal of Small Business Management, 27: 1-7. Berggren, (2003). Tillväxt och lönsamhet i småföretag finansiärers bidrag sett ur företagets perspektiv, i antologin Småföretaget och kapitalet. SNS Förlag. Red: Landström Bhide, (1992). Bootstrap Finance: The art of Start-ups, Harvard Business review, November-December, Brush et al., (2006). The Use of Bootstrapping by Women Entrepreneurs in Positioning for growth. Venture Capital, Vol 8, No 1, 15-31, January Carter, N.M, Brush, C.G, Greene, P.G, Gatewood, E & Hart, M.M, (2003). Women entrepreneurs who break through to equity financing: the influence of human, social and financial capital, Venture Capital, Vol 5, No 1: De Bruin, A, Brush, CG & Welter, F, (2006). Introduction to the Special Issue: Towards Building Cumulative Knowledge on Women s Entrepreneurship, Entrepreneurship Theory and Practice, September. Ejvegård, R. (2003). Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur. Eriksson, L. T. & Wiedersheim-Paul, F. (2001). Att utreda, forska och rapportera. Malmö: Liber AB. Freear, Sohl och Wetzel Jr, (1995). Who bankrolls Software Entrepreneurs?, artikel presenterad på 15 th Annual Babson College Entrepreneurship Research Conference, London, UK. Kim, G.O, (2006), Do Equally Owned Small Businesses Have Equal Access to Credit?, Small Business Economics, 27: Landström, (2003). De små företagens kapitalförsörjning kunskaper och implikationer, i antologin Småföretaget och kapitalet. SNS Förlag. Red: Landström Liljefrost, (2005). Fighting poverty with Microfinance.Utsikt mot Utveckling no. 25: The democratisation of Finance. Uppsala: Uppsala Universitet. Myers, (1984). The Capital Structure Puzzle, The Journal of Finance, Vol XXXIX, No 3. Robinson, M S, (2001). The Microfinance Revolution - Sustainable Finance for the Poor. Washington, USA: International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank. 19

Alternativa vägar till kapital/bootstrapping

Alternativa vägar till kapital/bootstrapping Alternativa vägar till kapital/bootstrapping Venture Cup tisdag 4 mars kl 1800 Coompanion Affärsutvecklare Jan Svensson Inspiration utav Joakim Winborg, forskare, Halmstad Högskola Ref ISBN, 91-7150-902-x

Läs mer

Små tillväxtföretag och extern finansiering

Små tillväxtföretag och extern finansiering Högskolan i Halmstad Sektionen för Ekonomi och Teknik C-uppsats 10p Finansiering Vårterminen 2007 Små tillväxtföretag och extern finansiering Handledare: Joakim Winborg Författare: Johan Nielsen Patrik

Läs mer

Småföretaget och kapitalet - så får du det och här finns det!

Småföretaget och kapitalet - så får du det och här finns det! ESBRI-seminarium, 14 oktober 2003 Småföretaget och kapitalet - så får du det och här finns det! Hans Landström Institutet för Ekonomisk Forskning Ekonomihögskolan, Lunds Universitet Email: Hans.Landstrom@fek.lu.se

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Finansieringsmöjligheter i småföretag

Finansieringsmöjligheter i småföretag Sofia Johansson & Lisbeth Alvina Finansieringsmöjligheter i småföretag - Traditionella metoder kontra finansiell bootstrapping Finance opportunities in small businesses - Traditional methods verses financial

Läs mer

EXAMENSARBETE. Finansiell bootstrapping i tillväxtföretag. Angelica Halme Sara Nilsson. Civilekonomexamen Civilekonom

EXAMENSARBETE. Finansiell bootstrapping i tillväxtföretag. Angelica Halme Sara Nilsson. Civilekonomexamen Civilekonom EXAMENSARBETE Finansiell bootstrapping i tillväxtföretag Angelica Halme Sara Nilsson Civilekonomexamen Civilekonom Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle Förord Detta

Läs mer

The current state of the VC industry in relation to other financing sources for startup firms

The current state of the VC industry in relation to other financing sources for startup firms The current state of the VC industry in relation to other financing sources for startup firms Ekon Dr Anna Söderblom Handelshögskolan i Stockholm Finansieringskällor för småföretag Nystartade företags

Läs mer

Företagsekonomi, allmän kurs. Business Administration, General Course. Business Administration. 2004-07-01 until further notice

Företagsekonomi, allmän kurs. Business Administration, General Course. Business Administration. 2004-07-01 until further notice 1(6) School of Management and Economics Course syllabus Course Code FEA330 Reg.No. EHVd 2004:35 Date of decision 2004-09-06 Course title in Swedish Course title in English Företagsekonomi, allmän kurs

Läs mer

Bootstrapping - hur fem kvinnliga egenföretagare finansierar sitt företag i introduktionsfasen

Bootstrapping - hur fem kvinnliga egenföretagare finansierar sitt företag i introduktionsfasen Bootstrapping - hur fem kvinnliga egenföretagare finansierar sitt företag i introduktionsfasen Linda Gunnvard & Åza Jorudd Mittuniversitetet Östersund, 2010-01-14 Institutionen för Samhällsvetenskap Företagsekonomi

Läs mer

Sammanfattning. Mitt uppdrag

Sammanfattning. Mitt uppdrag Sammanfattning Mitt uppdrag Enligt direktiven (2007:169), bilaga 1, ska jag göra en översyn av de statliga finansieringsinsatserna för nya, små och medelstora företag (SME-företag). Jag ska analysera hur

Läs mer

The current state of the VC industry in relation to other financing sources for startup firms

The current state of the VC industry in relation to other financing sources for startup firms The current state of the VC industry in relation to other financing sources for startup firms Ekon Dr Anna Söderblom Handelshögskolan i Stockholm Definition Venture Capital Definition riskkapital Riskkapital

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

Finansiering av företag

Finansiering av företag Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap Institutionen för ekonomi Finansiering av företag Är bristen på externt kapital en faktor som hämmar landsbygdsföretagens

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Entreprenören och tillväxtdilemmat

Entreprenören och tillväxtdilemmat Entreprenören och tillväxtdilemmat Per Davidsson Internationella Handelshögskolan, Jönköping ESBRI 25/9 2003 1 Doktorand Davidsson 1985 Teorien säger: Alla kan, bör och vill växa Tittomkringen säger: Det

Läs mer

Peer-to-peer-lån i Sverige

Peer-to-peer-lån i Sverige Södertörns högskola Institutionen för samhällsvetenskaper Kandidatuppsats 15 hp Företagsekonomi Vårterminen 2015 (Programmet för Entreprenörskap, innovation och marknad) Peer-to-peer-lån i Sverige en kvalitativ

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Innovationsvetenskap

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Innovationsvetenskap Dnr: L 2015/91 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Innovationsvetenskap Området och ämnet Området Innovationsvetenskap betecknar ett område där

Läs mer

En rapport om fondspararnas riskbenägenhet 2009/2010

En rapport om fondspararnas riskbenägenhet 2009/2010 En rapport om fondspararnas riskbenägenhet 2009/2010 Bakgrund Riksdagen och arbetsmarknadens parter har i praktiken tvingat alla löntagare att själva ta ansvar för sin pensionsförvaltning utan att förvissa

Läs mer

), beskrivs där med följande funktionsform,

), beskrivs där med följande funktionsform, BEGREPPET REAL LrNGSIKTIG JeMVIKTSReNTA 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Diagram R15. Grafisk illustration av nyttofunktionen för s = 0,3 och s = 0,6. 0,0 0,0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 s = 0,6 s = 0,3 Anm. X-axeln

Läs mer

Från bidragstagare till företagare! Dröm? Fälla? eller...? via. Den ofrivilligt frivillige företagaren

Från bidragstagare till företagare! Dröm? Fälla? eller...? via. Den ofrivilligt frivillige företagaren Från bidragstagare till företagare! Dröm? Fälla? eller...? via Den ofrivilligt frivillige företagaren (avhandling) 2011-04-01 Doktor i Sociologi, Linköpings universitet Den ofrivilligt frivillige företagaren

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Kvinnors företagande & tillgång till offentlig finansiering

Kvinnors företagande & tillgång till offentlig finansiering Kvinnors företagande & tillgång till offentlig finansiering Hur snacket går & vem som får pengarna Jeaneth Johansson & Malin Malmström Vem är innovatör/entreprenör Sociala konstruktioner Konstruktioner

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet BESLUT 2008-09-18 Dnr G213 3740/08 Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd vid Göteborgs

Läs mer

Uppsatsskrivning Rekommendationer från Avdelningen för Industriell Ekonomi.

Uppsatsskrivning Rekommendationer från Avdelningen för Industriell Ekonomi. Uppsatsskrivning Rekommendationer från Avdelningen för Industriell Ekonomi. Att skriva uppsats fordrar planering och struktur! I samband med uppsatsskrivning kan extra energi på tankar och motiv bakom

Läs mer

Småföretagens finansiering vid ökat kapialbehov

Småföretagens finansiering vid ökat kapialbehov Småföretagens finansiering vid ökat kapialbehov En fallstudie med tre småföretag Författare: Ann Louise Adolfsson Karlsson Civilekonomprogrammet Kristina Svanberg Civilekonomprogrammet Lennart Strand Civilekonomprogrammet

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

EFTER REVISIONSPLIKTENS AVSKAFFA

EFTER REVISIONSPLIKTENS AVSKAFFA CER ING OM CENTRUM FÖR FORSKN ER EKONOMISKA RELATION RAPPORT 2013:7 N IO IS V E R R Ö F E S S E R T NYSTARTADE BOLAGS IN NDE EFTER REVISIONSPLIKTENS AVSKAFFA Nystartade bolags intresse för revision efter

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI. TFN-ordförande 2007-09-10

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI. TFN-ordförande 2007-09-10 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Ämnet teknisk psykologi omfattar utvecklingen av effektiva produktsystem och produkter med hänsyn

Läs mer

Företagare på lika villkor? - En studie om arbetstider, arbetsvillkor

Företagare på lika villkor? - En studie om arbetstider, arbetsvillkor Företagare på lika villkor? - En studie om arbetstider, arbetsvillkor och familjeförhållanden för företagande kvinnor Andreas Mångs Kort om projektet Med hjälp av enkät och registerdata har vi bl.a. studerat

Läs mer

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen Dnr 2015/287 2015-04-20 Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån (FI Dnr 14-16628) Sammanfattning Riksgäldskontoret

Läs mer

Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011

Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011 Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011 1 Disposition 1. Metod och branschbeskrivning 2. Slutsatser 3. Företagets finansiella situation 4. Behov av finansiering 5. Tillgång till finansiering 6. Planerade

Läs mer

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag Småföretagens vardag En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag September 2006 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 De viktigaste slutsatserna 4 Introduktion 5 Fakta om undersökningen

Läs mer

Finansieringsstrukturen i nystartade företag

Finansieringsstrukturen i nystartade företag Företagsekonomiska Institutionen FEKN90, Företagsekonomi Examensarbete på Civilekonomprogrammet VT 2014 Finansieringsstrukturen i nystartade företag - en undersökning av teknikutvecklingsföretag baserade

Läs mer

Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför?

Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför? Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför? Frédéric Delmar Handelshögskolan i Stockholm Mikael Samuelsson Internationella handelshögskolan i Jönköping Upplägg för idag 1. Bakgrund

Läs mer

Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi

Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi Vad kännetecknar invandrarföretag(are)? Företag som ägs av invandrare är koncentrerade till

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag Mats Persson Den europeiska skuldkrisen SNS Förlag SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025 00 Telefax: 08-507 025 25 info@sns.se www.sns.se SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle

Läs mer

En fallstudie om belöningsbaserad crowdfunding

En fallstudie om belöningsbaserad crowdfunding En fallstudie om belöningsbaserad crowdfunding A case study of reward-based crowdfunding Caroline Blom, Natalie Kovaleff Malmenstedt, Frida Söderbäck Självständigt arbete 15 hp Grundnivå Ekonomi kandidatprogram

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

Kvinnor och mäns företagande

Kvinnor och mäns företagande Kvinnor och mäns företagande Uppsala län Företagens villkor och verklighet 2011 1 Andel företag som drivs av kvinnor 2 24% 23% 20% 1 10% 0% Uppsala Källa: Företagens villkor och verklighet 2011 2 Riket

Läs mer

Försämring av leveransservice från lager vid bristfällig leveransprecision från leverantörer

Försämring av leveransservice från lager vid bristfällig leveransprecision från leverantörer Försämring av leveransservice från lager vid bristfällig leveransprecision från leverantörer Stig-Arne Mattsson Sammanfattning Låg leveransprecision i bemärkelsen försenade inleveranser från leverantörer

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden CENTER FOR INNOVATION, RESEARCH AND COMPETENCE IN THE LEARNING ECONOMY Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden Martin Andersson Lund University and Blekinge Institute of Technology (BTH) martin.andersson@circle.lu.se

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

Omställningskontoret+

Omställningskontoret+ Omställningskontoret+ Aktiva insatser för tillväxt och sysselsättning 2012 2014 FINANSIÄRER: Omställningskontoret+ BEFINTLIGT NÄRINGSLIV NYSTARTER & NYETABLERINGAR Almi Almi OK+ OK+ NFC Högskolan Väst

Läs mer

Framtida marknad för vård och omsorg av äldre. Prognoser över behovet av äldreomsorg i Sveriges kommuner fram till 2030

Framtida marknad för vård och omsorg av äldre. Prognoser över behovet av äldreomsorg i Sveriges kommuner fram till 2030 Framtida marknad för vård och omsorg av äldre Prognoser över behovet av äldreomsorg i Sveriges kommuner fram till 2030 Tillväxtverkets publikationer finns att beställa eller ladda ner som pdf på tillväxtverket.se/publikationer.

Läs mer

Egenföretagare och entreprenörer

Egenföretagare och entreprenörer 5 1 Sammanfattning Varför startar man eget? Och vad är det som gör att man väljer att fortsätta som egenföretagare? V år rapport har två syften. Det första är att redovisa fakta om egenföretagandets betydelse

Läs mer

Företagare med utländsk bakgrund

Företagare med utländsk bakgrund Företagare med utländsk bakgrund Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Ester mikrofinans på skånska. Kerstin Thulin Verksamhetsledare & en av grundarna

Ester mikrofinans på skånska. Kerstin Thulin Verksamhetsledare & en av grundarna Ester mikrofinans på skånska Kerstin Thulin Verksamhetsledare & en av grundarna Bakgrund 50% arbetslöshet bland kvinnor i Skåne med utomeuropeisk bakgrund utanförskap Företagande kan vara en möjlig första

Läs mer

Möjlighet till fortsatta studier

Möjlighet till fortsatta studier Bilaga 1 till utbildningsplan för Agronomprogrammet - ekonomi Möjlighet till fortsatta studier Den student som har fullgjort 3 år av utbildningen på Agronomprogrammet - ekonomi med avlagd kandidatexamen

Läs mer

En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009. Nordnet Bank AB. Arturo Arques

En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009. Nordnet Bank AB. Arturo Arques En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009 Nordnet Bank AB Arturo Arques Inledning Riksdagen och arbetsmarknadens parter har i praktiken tvingat alla löntagare att själva ta ansvar för sin pensionsförvaltning

Läs mer

DNV GL 2014 SAFER, SMARTER, GREENER

DNV GL 2014 SAFER, SMARTER, GREENER 1 SAFER, SMARTER, GREENER Vad är en grön obligation? Gröna obligationer definieras som värdepapper med fast avkastning för att ta in kapital för projekt med särskilda miljömässiga eller sociala fördelar

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 2013-06-07 Inom ämnet ges

Läs mer

KVANTITATIV FORSKNING

KVANTITATIV FORSKNING KVANTITATIV FORSKNING Teorier innehåller begrepp som byggstenar. Ofta är kvantitativa forskare intresserade av att mäta företeelser i verkligheten och att koppla denna kvantitativa information till begrepp

Läs mer

Professor Anne Kovalainen Turku School of Economics, Finland

Professor Anne Kovalainen Turku School of Economics, Finland ENTREPRENÖRSKAP SOM SLAGSORD FÖRÄNDRINGAR I TJÄNSTESEKTORN ESBRI Estrad-föreläsningen 9.5.2006 Professor Anne Kovalainen Turku School of Economics, Finland ENTREPRENÖRSFORSKNING DYNAMISKT OMRÅDE NÄRA ANKNYTNINGAR

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten.

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten. Spelplanen ändras Allt fler är överens om att vi står inför en förändring i sättet att se på och arbeta i projekt och organisationer. Trender kommer och går men det finns några som kommer att bestå och

Läs mer

Min syn på aktiviteter innan PU-processen i SME företag i förhållande till stora företag

Min syn på aktiviteter innan PU-processen i SME företag i förhållande till stora företag Min syn på aktiviteter innan PU-processen i SME företag i förhållande till stora företag Av Tobias Lindström Innehållsförteckning Introduktion... 1 Bakgrund... 1 Inledning... 1 Del två: Min syn på aktiviteter

Läs mer

Entrepreneurship for Women

Entrepreneurship for Women Catching the Future Entrepreneurship for Women 5 oktober Ingrid Thuresson Välkomna! Vad är det för fel på Kvinnor.. Tolv myter om kvinnors företagande Uppdraget Ambassadör för kvinnors företagande Erfarenhet

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Venture Cup. Läs mer på www.venturecup.se

Venture Cup. Läs mer på www.venturecup.se Venture Cup Det börjar alltid med en idé! Venture Cup är Sveriges ledande tävling för dig som vill utveckla din affärsidé till ett framgångsrikt affärskoncept och starta företag. Vi tar dig som tävlande

Läs mer

Metodologier Forskningsdesign

Metodologier Forskningsdesign Metodologier Forskningsdesign 1 Vetenskapsideal Paradigm Ansats Forskningsperspek6v Metodologi Metodik, även metod används Creswell Worldviews Postposi'vist Construc'vist Transforma've Pragma'c Research

Läs mer

G2F, Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav. Ett godkänt betyg på kursen kommer att ges till studenter som:

G2F, Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav. Ett godkänt betyg på kursen kommer att ges till studenter som: Ekonomihögskolan FEKH60, Företagsekonomi: Kandidatkurs i redovisning, 15 högskolepoäng Business Administration: Financial and Management Accounting - Bachelor Course, 15 credits Grundnivå / First Cycle

Läs mer

Kommissionen främjar europeiska riskkapitalmarknader

Kommissionen främjar europeiska riskkapitalmarknader IP/98/305 Bryssel den 31 mars 1998 Kommissionen främjar europeiska riskkapitalmarknader Europeiska kommissionen har nu inlett ett omfattande initiativ för att främja utvecklingen av en stor alleuropeisk

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I INDUSTRIELL LOGISTIK. TFN-ordförande 2007-09-10

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I INDUSTRIELL LOGISTIK. TFN-ordförande 2007-09-10 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I INDUSTRIELL LOGISTIK TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Industriell logistik omfattar förädlingsflöden och deras styrning. Produktionsplanering, transportplanering,

Läs mer

HR-perspektivets kärna/grundfråga:

HR-perspektivets kärna/grundfråga: HUMAN RELATIONS s kärna/grundfråga: Vi vill kunna matcha företagets behov med mänskliga behov! Frågan vi ställer oss är alltså: -Vilka behov har människor och vilka behov har organisationer? Hur ska vi

Läs mer

Tjänsteföretagen och den inre marknaden

Tjänsteföretagen och den inre marknaden November 2005 Tjänsteföretagen och den inre marknaden Denna rapport bygger på en SCB-undersökning av företagens kunskaper om och attityder till den inre marknaden som gjorts på uppdrag av Kommerskollegium

Läs mer

Framtidens arbetsplatser att utveckla hållbara och friska kontor

Framtidens arbetsplatser att utveckla hållbara och friska kontor Framtidens arbetsplatser att utveckla hållbara och friska kontor 25 maj 2015 Fortbildning om arbete i kontorsmiljö och fysisk aktivitet på jobbet, Umeå Folkets Hus Susanna Toivanen Agenda Framtidens arbetsliv

Läs mer

KURS- OCH TENTAMENSSCHEMA 2015/2016 INTERNATIONELLA CIVILEKONOMPROGRAMMET

KURS- OCH TENTAMENSSCHEMA 2015/2016 INTERNATIONELLA CIVILEKONOMPROGRAMMET 151009 KURS- OCH TENTAMENSSCHEMA 2015/2016 INTERNATIONELLA CIVILEKONOMPROGRAMMET Tentor för vårterminen (1/2 och framåt) är PRELIMINÄRA! Kurskod Kurstitel Kursperiod ÅK 1 712G20, 715G19, spanska 1 150817-150828

Läs mer

Skatteregler. för. { skatt } BESKATTNING AV INCITAMENTSPROGRAM

Skatteregler. för. { skatt } BESKATTNING AV INCITAMENTSPROGRAM { skatt } KONTANTPRINCIPEN Huvudregeln i inkomstslaget tjänst är att intäkter ska tas upp till beskattning då de kan disponeras eller på något annat sätt kommer en skattskyldig till del; kon- Skatteregler

Läs mer

Del 6 Valutor. Strukturakademin

Del 6 Valutor. Strukturakademin Del 6 Valutor Strukturakademin Innehåll 1. Strukturerade produkter och valutor 2. Hur påverkar valutor? 3. Metoder att hantera valutor 4. Quanto Valutaskyddad 5. Composite Icke valutaskyddad 6. Lokal Icke

Läs mer

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð IN BUSINESS MARKETS JAMES C. ANDERSSON, JAMES A. NARUS, & WOUTER VAN ROSSUMIN PERNILLA KLIPPBERG, REBECCA HELANDER, ELINA ANDERSSON, JASMINE EL-NAWAJHAH Inledning Företag påstår

Läs mer

Innovationsdriven upphandling för hållbar tillväxt - en möjlighet för företag och upphandlare?

Innovationsdriven upphandling för hållbar tillväxt - en möjlighet för företag och upphandlare? Innovationsdriven upphandling för hållbar tillväxt - en möjlighet för företag och upphandlare? 1 Hur många små företag deltar i upphandling? 12,5 % - 27 % företag med 0-49 anställda 37 % företag med 20-49

Läs mer

Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv. Stefan Ackerby

Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv. Stefan Ackerby Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv Stefan Ackerby Beslut på SKL:s kongress hösten 2011 SKL skall "tillsätta en utredning som ser över vilka effekter man kan åstadkomma

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

AFFÄRSUTVECKLING startaeget.fi och Christian Mikander (1/14) 9.11.2006

AFFÄRSUTVECKLING startaeget.fi och Christian Mikander (1/14) 9.11.2006 AFFÄRSUTVECKLING startaeget.fi och Christian Mikander (1/14) 9.11.2006 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Planeringsarbete och nya idéer... 3 1.1 Att planera affärsutveckling... 3 1.2 Olika slag av idéer för utveckling...

Läs mer

EP5004, Tillämpad redovisning med IT, 7,5 högskolepoäng Applied Accounting with IT, 7.5 higher education credits

EP5004, Tillämpad redovisning med IT, 7,5 högskolepoäng Applied Accounting with IT, 7.5 higher education credits HANDELSHÖGSKOLANS FAKULTETSNÄMND EP5004, Tillämpad redovisning med IT, 7,5 högskolepoäng Applied Accounting with IT, 7.5 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd

Läs mer

Utbildningsplan för Kandidatprogrammet i Globala studier. 180 högskolepoäng. BA-program in Global Studies

Utbildningsplan för Kandidatprogrammet i Globala studier. 180 högskolepoäng. BA-program in Global Studies Institutionen för Globala Studier Utbildningsplan för Kandidatprogrammet i Globala studier 180 högskolepoäng Grundnivå BA-program in Global Studies 2(5) 1. Utbildningsprogrammets benämning och omfattning

Läs mer

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management SAMVERKAN - organisering och utvärdering Runo Axelsson Professor i Health Management Disposition Vad är samverkan och varför? Forskning om samverkan. Begrepp och distinktioner. Organisering av samverkan.

Läs mer

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash? Hur går det för Sveriges småföretag? Vi har hört mycket om krisens effekter i storbolagen, inledningsvis de finansiella företagen och de större

Läs mer

KURSPLAN Pedagogik, 31-60 hp, 30 högskolepoäng

KURSPLAN Pedagogik, 31-60 hp, 30 högskolepoäng 1(5) KURSPLAN Pedagogik, 31-60 hp, 30 högskolepoäng Education, 31-60, 30 credits Kurskod: LPEB17 Fastställd av: VD 2007-06-18 Gäller fr.o.m.: Ht 2011, Reviderad 2011-06-22 Version: 1 Utbildningsnivå: Utbildningsområde:

Läs mer

Invandrares företagande

Invandrares företagande September 2007 Invandrares företagande En statistisk beskrivning av utlandsföddas företagande i Sverige Fler exemplar av broschyren kan beställas via Nuteks publikationsservice på telefon 08-681 91 00

Läs mer

Jämställdhetsintegrering - analys för förändring

Jämställdhetsintegrering - analys för förändring Jämställdhetsintegrering - analys för förändring Eva Wittbom, Ekon.dr Akademin för ekonomistyrning i staten Stockholm Business School www.sbs.su.se/aes Ett gott exempel på politiskt mål som ska nås med

Läs mer

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Att bedriva effektiv framgångsrik förändring har varit i fokus under lång tid. Förändringstrycket är idag högre än någonsin

Läs mer

Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice. Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivningscentrum November 2012

Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice. Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivningscentrum November 2012 Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivningscentrum November 2012 2 Förord Under november har IFS för fjärde året i rad ställt ett antal frågor

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING

SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING Företagarnas finansieringsrapport 2015 SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING! Svårigheten för företag att få extern finansiering är ett stort tillväxthinder.

Läs mer

Språkkunskaper ger export. Rapport från Företagarna september 2010

Språkkunskaper ger export. Rapport från Företagarna september 2010 Språkkunskaper ger export Rapport från Företagarna september 2010 Innehåll Sammanfattning... 3 Så gjordes undersökningen... 3 Företagare om internationella affärer... 4 Nästan hälften gör internationella

Läs mer

Attityder till företagande bland kvinnor och män

Attityder till företagande bland kvinnor och män Attityder till företagande bland kvinnor och män Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer

Läs mer

Del 4 Emittenten. Strukturakademin

Del 4 Emittenten. Strukturakademin Del 4 Emittenten Strukturakademin Innehåll 1. Implicita risker och tillgångar 2. Emittenten 3. Obligationer 4. Prissättning på obligationer 5. Effekt på villkoren 6. Marknadsrisk och Kreditrisk 7. Implicit

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Ekonomisk historia

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Ekonomisk historia Sid 1 (8) för utbildning på forskarnivå i Ekonomisk historia Syllabus for the PhD program in Economic History Omfattning: 240 högskolepoäng/120 högskolepoäng Examen: Filosofie doktorsexamen/ filosofie

Läs mer

Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012

Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012 Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012 Gäller från 2012 Teorier och metoder för forskning om sociala representationer,

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer