Bootstrapping-beteende när tröskeln till kapitalet är hög

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bootstrapping-beteende när tröskeln till kapitalet är hög"

Transkript

1 Bootstrapping-beteende när tröskeln till kapitalet är hög - om hur olika grupper av kvinnor med småföretag hanterar företagets resurs- och kapitalbehov Avhandlingsförslag Marta Lindvert Mittuniversitetet i Östersund Institutionen för Samhällsvetenskap Hösten 2008 Handledare: Professor Håkan Boter och Ekonomie doktor Yvonne von Friedrich Grängsjö Ej för extern spridning utanför Mittuniversitetet/Mittalliansen

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Problembakgrund Syfte och forskningsfrågor Definitioner Teoretiskt ramverk Det finansiella gapet bakgrunden till bootstrapping Entreprenörens karaktär Företagets karaktär Finansiell bootstrapping Bootstrapping i olika kontext Metod Val av forskningsmetod Tillvägagångssätt Resultat Tidsplan

3 1. Inledning I detta inledande avsnitt ges en översiktlig bakgrund till det problem jag valt att rikta in mig på, nämligen det finansiella gap som småföretagare möts av, i sitt sökande efter långfristig extern finansiering. Begreppet bootstrapping introduceras, och tänkbara avgränsningar diskuteras. Vidare presenteras de problemformuleringar och syften som kommer att ligga till grund för avhandlingen. 1.1 Problembakgrund De allra flesta företag kommer förr eller senare att hamna i en situation där de har behov av extern finansiering, från bank eller riskkapitalbolag, för att starta eller expandera sin verksamhet. Institutionella finansiärer ställer höga krav på företagen, vad gäller olika typer av säkerheter. Små och/eller nystartade företag har ofta svårt att uppvisa resultat för bankerna, och möts därför av problem. Andra orsaker till bankernas ovilja att investera i små företag har att göra med att dessa söker mindre lånebelopp och förväntas generera lägre avkastning. Ur bankernas synvinkel innebär de små företagen högre risk och högre transaktionskostnader. Att i stället vända sig till riskkapitalbolag kan vara en möjlighet, men dessa erbjuder kapital som ofta medför alltför stora kostnader för de små företagen. Mellan utbud och efterfrågan på kapital uppstår därför vad som allmänt refereras till som det finansiella gapet (Bhide, 1992). Forskning inom finansiering har traditionellt sett till övervägande del fokuserat på utbudssidan, det vill säga hur banker och andra finansiärer agerar, och varför. Det har antagits att det gap som ofta finns mellan utbud och efterfrågan på finansiering enbart beror på att utbudssidan inte kan, eller vill, möta efterfrågan. Det är först på senare tid som forskare och beslutsfattare med intresse för utveckling och finansiering av små företag fått upp ögonen för hur de små företagen själva agerar i förhållande till kapitalbehovet (Winborg, 2000). Enligt Myers (1984) pecking order model finns en hierarkisk ordning i valet av finansieringskällor för företagen. Enligt modellen kommer företagen i allra sista hand att välja finansiering i form av extern ägarkapital. Detta beror på att entreprenören/företagsledningen så långt det går vill behålla så mycket som möjligt av kontrollen över företaget. Bootstrapping har definierats som highly creative ways of acquiring the use of resources, without borrowing money or raising equity financing from traditional sources (Freear, Sohl, & Wetzel, 1995). Vidare, the true entrepreneurial spirit is often demonstrated in the business owner s ability to creatively find and use bootstrap financing (Bhide, 1992). Winborg och Landström (2000) visar på att i den mån detta fält är beforskat, så har studierna genomförts i USA och Storbritannien, och till viss del i Kanada och Australien. Eftersom de finansiella systemen skiljer sig mellan olika länder, är resultaten av dessa tidigare studier inte direkt applicerbara på svensk kontext. Fler studier behöver därför genomföras i Sverige (och i andra länder) för att vi bättre ska kunna förstå entreprenörers beteende avseende finans- och resursbehov. Winborg och Landström har undersökt beteendet utifrån 32 bootstrappingmetoder bland företagsledning i 262 svenska företag, med upp till 100 anställda. Utifrån sina resultat kategoriserade de entreprenörerna i fem kluster; fördröjande bootstrappers, ägarfinansierade bootstrappers, minimerande bootstrappers, relationsorienterade 2

4 bootstrappers, och bidragsorienterade bootstrappers. De efterfrågar dock mer forskning på området, inte minst på de specifika grupperna, och i annan kontext än angloamerikansk. När det gäller bootstrapping-beteende bland kvinnliga entreprenörer, tycks Diana-gruppens 1 forskare vara de enda som specifikt studerat dessa, och då enbart i USA. Brush, Carter, Gatewood, Greene and Heart (2006) konstaterar att kvinnliga företagare möter större hinder än manliga, när de söker kapital. De har undersökt hur kvinnor utvecklar finansieringsstrategier i jakten på kapital, och hur de gör för att visa på hållbarheten i företaget för potentiella investerare. De undersökta företagen var högteknologiska företag i tillväxtfas. De menar att strategierna skiljer sig markant åt, beroende på vilket skede företaget befinner sig i. I många länder erbjuds olika former av statligt stöd för att hjälpa småföretagare att komma igång. I utvecklingsländerna har mikrofinanssektorn på några decennier vuxit till en jätteindustri, som specifikt riktar in sig på att erbjuda krediter till fattiga, inte minst kvinnor. Dessa kunder har som regel ingen access till de kommersiella bankerna, då de saknar kreditvärdighet. Ett flertal studier har visat på de positiva studierna av mikrofinans (t.ex. Robinson, 2001, Liljefrost, 2005). Grunden för mikrofinans är en fråga om fattigdomsbekämpning. Inom mikrofinansteori ligger därför fokus på hur mikrofinansen påverkar låntagaren och hennes livssituation, hur hennes familj påverkas, om kvinnors status stärks, om det finns en korrelation till regional utveckling osv. Majoriteten av de institutioner som verkar inom mikrofinansfältet är inte kommersiellt hållbara, utan är i sin tur beroende av bistånd i olika former. Det innebär att dessa institutioner å ena sidan erbjuder kapital åt kunder som inte kan få det på den finansiella marknadens villkor, och att de å andra sidan faktiskt utgör störningar på marknaden. Mikrofinans kan ses som ett, bland många, bootstrapping-metoder. Även om tidigare studier har visat på effekterna av mikrofinans, så vet vi mycket lite om hur de entreprenörerna själva hanterar sitt företags resurs- och kapitalbehov i utvecklingsländerna. Här finns alltså flera olika teoribildningar, som delvis överlappar varandra. Entreprenörskapsforskningen ligger till grund för förståelsen för det lilla företagets situation och för företagarens agerande. Finansieringsforskningen behandlar företagets finansiering, kapitalbehov och relationen mellan utbud och efterfrågan på den finansiella marknaden. Mikrofinansteorin ger oss förståelse för de speciella förutsättningar som företagen i utvecklingsländerna möter. Teoribildning kring regional utveckling visar på behovet av ett fungerande, dynamiskt näringsliv, då detta skapar förutsättningar för tillväxt och utveckling. Ingen tidigare teoribildning ger dock tillfredsställande svar på frågan om hur olika grupper, som möter stora hinder att nå externt kapital, hanterar företagets resurs- och kapitalbehov. 1.2 Syfte och forskningsfrågor Det övergripande syftet med detta arbete är att beskriva och undersöka bootstrappingbeteendet bland olika grupper av kvinnliga entreprenörer. Arbetet ska delvis vara teorigenererande och därigenom bidra till att skapa ny kunskap på området, där det idag finns ett forskningsgap. Vidare finns ett jämförande syfte, då jag även avser att jämföra bootstrapping-beteendet bland kvinnliga företagare i Sverige och i Tanzania. 1 The Diana International Project är ett nätverk, bestående av kvinnliga forskare från ett 20-tal länder. De fokuserar på forskning om kvinnor och företagande. 3

5 Några av de forskningsfrågor som kommer att behandlas är: - Hur ser bootstrapping-beteendet ut bland grupper av kvinnliga företagare i Sverige, som möter extra stora hinder att nå finansiering via de formella vägarna? - Hur ser bootstrapping-beteendet ut bland grupper av kvinnliga företagare i - u-landskontext? - Vilka skillnader kan tänkas bero på skillnader i finansiella system, och vilka skillnader kan tänkas bero på kulturell kontext? - Är pecking order-modellen över huvud taget tillämbar i u-landskontext? - Använder sig kvinnliga företagare i högre grad än manliga företagare av relationsorienterad bootstrapping? (I både svensk och tanzanisk kontext) - Vilken betydelse har begrepp som tillit, relationer och nätverk för de företagare som har begränsad/ingen tillgång till externt kapital? 1.3 Definitioner Bootstrapping Jag ansluter mig till ovan diskuterade diskussion av begreppet bootstapping, det vill säga att bootstapping handlar om beteendet att attrahera för företaget nödvändiga resurser, utan att använda sig av den traditionella, långfristiga, externa finansieringen. Små- och medelstora företag samt mikroföretag Enligt EU:s definition (från 2003), utgörs hela kategorin mikroföretag samt små och medelstora företag av fristående företag, och företag som tillsammans med partnerföretag eller anknutna företag, sysselsätter färre än 250 personer, och har en årsomsättning som inte överstiger 50 miljoner euro eller vars balansomslutning inte överstiger 43 miljoner euro per år. De små företagen inom kategorin sysselsätter färre än 50 personer och har en omsättning och/eller balansomslutning som inte överstiger 10 miljoner euro per år. Mikroföretag definieras som företag som sysselsätter färre än 10 personer och vars omsättning och/eller balansomslutning inte överstiger 2 miljoner euro per år. Jag kommer huvudsakligen att studera mikroföretag. Entreprenörer eller småföretagare? Huruvida jag ska studera entreprenörer eller småföretagare får jag lov att återkomma till i ett senare skede. Alla som driver små företag behöver ju inte vara entreprenörer, och vice versa. Kvinnor som driver företag Ett litet språkligt förtydligande kan kanske vara på sin plats. När jag skriver kvinnliga företagare eller kvinnliga entreprenörer syftar jag konsekvent på kvinnor som driver företag. Det skulle ju annars kunna tolkas som personer med kvinnliga drag, alltså kvinnliga män som driver företag, vilket alltså inte är fallet. 4

6 2. Teoretiskt ramverk Inledningsvis beskrivs i detta avsnitt själva bakgrunden till finansiell bootstrapping, nämligen det finansiella gap som föreligger mellan finansiärer och företagare, mellan utbud och efterfrågan på kapital. Vidare beskrivs och diskuteras variabler som påverkar företagets val av finansiering. Dels diskuteras variabler som är kopplade till företaget och dels diskuteras variabler kopplade till själva företagaren. En översiktlig beskrivning av bootstrapping och dess olika metoder ges. Slutligen diskuteras tänkbara antaganden om bootstrapping i olika kontext/u-landskontext. 2.1 Det finansiella gapet bakgrunden till bootstrapping Det lilla företaget möter unika finansiella svårigheter. De har begränsad, eller ingen, tillgång till många av de traditionella kapitalmarknader som erbjuder långfristiga lån, vilket gör att små företag söker sig till segmenterade och imperfekta marknader. Utmaningarna att få tillgång till kapital ser olika ut vid olika skeden av det lilla företagets utveckling (Walker, 1989). Frågan om små företags tillgång till kapital är inte ny. Redan i början av 1930-talet observerades det i den så kallade MacMillan-rapporten i Storbritannien att finansiärer hade en tendens att diskriminera små företag. Sedan dess har ett antal studier genomförts för att undersöka huruvida det föreligger ett finansiellt gap för små företag, och i så fall hur stort detta gap är kom Bolton-rapporten, även den baserad på studier i Storbritannien. Enligt rapporten var det framför allt fråga om ett kunskapsgap. Företagare och finansiärer hade bristande kunskaper om varandra; finansiärerna förstod inte företagens och företagarnas situation, medan företagarna saknade kunskaper om vilka olika finansieringsformer som fanns att tillgå. Företagarna hade även problem med att ge information om företagen på ett för finansiärerna tillfredsställande sätt (Landström, 2003). Landström (2003) diskuterar denna informationsasymmetri, det vill säga att den ena parten har mer information om projektet än den andra parten. Han menar att det inte alltid behöver vara företagaren själv som har mest kunskap, utan båda parter kan tänkas ha ett kunskapsövertag. Företagaren kan antas vara den som har mest information om det egna företaget, med tanke på bland annat en begränsad extern kontroll av små företag. Å andra sidan kan det i unga företag vara så att företagaren själv många gånger har tämligen vaga uppfattningar om både den egna produkten och marknaden. En erfaren finansiär kan ha bättre uppfattning om hur marknad och bransch ser ut. Dessutom känner företagaren ofta inte till vilka krav på information olika finansiärer har. Informationsasymmetrin tycks således vara dubbelriktad både företagarens och finansiärens bristande information kan leda till ökade svårigheter för de små företagens tillgång till externt kapital. Det finansiella gapet kan även ha andra orsaker, vilka går att finna på både utbuds- och efterfrågesidan. Erfarenheten säger att många små och nystartade företag tenderar att gå i konkurs inom några år. Finansiären bedömer det därför som högriskprojekt att satsa kapital i dessa företag. Vidare har finansiärerna ofta bristande kompetens när det gäller att analysera och hantera små företag de finansiella instrumenten är utvecklade för att analysera större, etablerade företag. Dessutom bedöms transaktions- och kontrollkostnaden som för hög. Små företag söker som regel mindre kapitalbelopp, vilket gör att transaktionskostnaderna för dessa 5

7 relativt sett blir högre. Orsakerna till det finansiella gapet kan som sagt även ligga hos företagaren. Dels har denne ofta en bristande kunskap om vilka finansieringsmöjligheter som står till buds. Dels har företagaren ofta en negativ attityd till externa finansieringskällor, i synnerhet de som involverar externt ägarkapital (Landström, 2003). Utbud av kapital Efterfrågan på kapital Finansiärer FINANSIELLT GAP Små företag Informationsasymmetri Figur 1. Det finansiella gapet. (Landström, 2003). 2.2 Entreprenörens karaktär Självständighet och oberoende Drivkrafterna bakom nyföretagande har bland annat att göra med viljan till självständighet och oberoende. Vår kunskap på området talar för att personer som startar nya verksamheter generellt sett har ett stort behov av autonomi, de är kontrollaverta det vill säga de är tveksamma till att etablera relationer i vilka de är kontrollerade av någon annan (Berggren, 2003). Att erhålla finansiering från bank, eller ta in nya delägare, innebär att företagaren måste ge upp en del av sin autonomi. Bhide (1992) menar att kontrollen över företaget äventyras om man skaffar långfristig extern finansiering. Kontrollen över företag hotas, eftersom finansiären kan uppfattas som inkräktare på det arbete som utförs i företaget. Samtidigt har extern finansiering visat sig vara en viktig faktor för små företags möjlighet att växa. Det kan därför uppstå en svår avvägning mellan viljan att behålla kontrollen, och viljan att växa (Berggren, 2003). Berggren (2003) har undersökt vilka omständigheter som får småföretagare att överge sin negativa attityd gentemot extern finansiering. Han menar att attitydförändringen sker i samband med två mekanismer tvingande eller lärande. Tvingande mekanismer uppstår för företag som arbetar i branscher som karaktäriseras av snabb expansion och stora investeringar, alternativt företag med finansiella svårigheter. Lärande mekanismer har att göra med att ökad kunskap om olika finansiärer och förståelse för deras krav, leder till attitydförändring. Berggren (2003) menar att de små företagen bör bli bättre på att släppa in externa finansiärer, då företag som har gjort det tenderar att växa fortare och vara mer lönsamma. Han menar dock även att de externa finansiärerna också behöver bli bättre på att arbeta rådgivande och stödjande mot de små företagen, eftersom detta ökar förtroendet och minskar informationsasymmetrin. 6

8 Attityder till risktagande Flera studier (t.ex. Barton & Matthews, 1989) på små företag har visat att företagarens attityd gentemot risk, kommer att påverka valet av finansieringsform. Den relativa skuldsättningsgraden representerar den finansiella risk som företaget exponeras för, eller snarare (för det lilla företaget), den finansiella risk som företagaren själv exponeras för. För att få banklån måste som regel det lilla företaget visa banken att säkerhet/er finns. För den enskilda företagaren handlar det ofta om att erbjuda privata medel som säkerhet gentemot banken. Detta är i princip jämförbart med att investera eget kapital i företaget. Härigenom kommer företagarens förhållningssätt till risk att visas även i val av finansiering (Winborg, 2000). Ålder Vissa studier indikerar att även företagarens ålder påverkar valet av finansiering. Äldre företagare tenderar att använda sig av externa finansieringskällor i betydligt mindre utsträckning än yngre företagare. Det kan tänkas bero på att äldre företagare är mindre riskbenägna, alternativt att externa finansiärer diskriminerar äldre företagare. Det kan även bero på att äldre företagare har varit verksamma en längre tid och därigenom lyckats generera tillräcklig med kapital, så att företaget klarar sig med intern finansiering. Kanske är de äldre företagarna inte heller lika intresserade av att företaget ska expandera (Winborg, 2000). Kön Där finns även en skillnad på val av finansiering mellan könen. Kvinnor som driver små företag tenderar generellt sett att skuldsätta sig betydligt mindre än män som driver små företag. Olika orsaker kan tänkas ligga bakom antingen beror skillnaden på att kvinnor är mindre riskbenägna än män, eller så blir kvinnor diskriminerade av finansiärerna. Det kan även vara så att finansiärerna tenderar att diskriminera vissa branscher, som exempelvis företag inom servicebranscher, där relativt många kvinnor driver företag (Winborg, 2000). Brush et al (2006) visar att de flesta småföretag som leds av kvinnor huvudsakligen finansierar en expansion med hjälp av egna medel och delvis banklån. En liten andel av företagen finansierar tillväxt med hjälp av riskkapitalister. Brush och de övriga författarna slår fast att kvinnorna möter större svårigheter i sitt sökande efter kapital, och de menar att det finns mycket lite kunskap om hur kvinnorna går tillväga i sitt sökande. Utifrån en studie som genomfördes i USA 2005 slår de fast att bootstrapping-metoderna hos de studerade företagen framför allt beror på vilket utvecklingsstadium företaget befinner sig i. Tidigare studier (Kim, 2006) har även visat på att företag som ägs i lika delar mellan en man och en kvinna, har svårare att få krediter än företag som enbart ägs av en man, men lättare att få krediter än företag som enbart ägs av en kvinna. Kvinnor som driver företag kan i litteraturen ofta uppfattas som en sinsemellan homogen grupp kvinnligt företagande betraktas som en bland många undergrupper, vilka av olika skäl bryter av mot normen. Detta är en helt inkorrekt uppfattning inom gruppen företagande kvinnor finns en mäng inomgruppsvariationer (de Bruin, Brush & Welter, 2006). Carter et al (2003) har i studie undersökt finansieringsstrategier bland 235 amerikanska företag ledda av kvinnor. De menar bland annat att socialt kapital inte påverkade användandet av externs kapital, men påverkar däremot val av bootstrapping-metod. Socialt kapital är att betrakta som en värdefull tillgång, i ett skede då företaget behöver använda sig av bootstrapping-metoder. Vidare indikerar studien att högutbildade kvinnor tycks ha lättare att få tillgång till kapital än lågutbildade kvinnor. 7

9 2.3 Företagets karaktär Utveckling i företaget Enligt Bhide (1992) vill bootstappers helst inte växa snabbare än vad de har råd till, det vill säga med bibehållen kontroll över företaget. Vidare investerar inte bootstrappers i sin personal, eller i annan kapacitet i företaget, förrän det är absolut nödvändigt och inga andra alternativ står till buds. Inga investeringar görs således i förväg, eller i förebyggande syfte. Likaså menar Walker (1989) att företaget får tillgång till fler finansieringsalternativ i takt med att verksamheten utvecklas och mogna småföretag kommer att använda sig av andra finansieringskällor än nya småföretag. Winborg (2000) visar på att nystartade småföretag generellt sett lånar en liten andel av sitt totala kapital från banker, jämfört med äldre småföretag. Storlek Hur företaget är finansierat beror även i hög grad på dess storlek, både räknat i antal anställda och i omsättning (Winborg, 2000). Harrison & Mason (1997, i Winborg 2003) identifierade i en studie intressanta skillnader i bootstrappingbeteende beroende på företagens storlek. I företag med färre än 10 anställda, användes bootstrapping i relativt sett högre grad än i företag med 10 eller fler anställda. De senare använde sig i högre grad av kontakter till kunder och leverantörer, för att komma åt resurser till förmånliga villkor, medan de riktigt små företagen i högre grad använde metoder som innebär tillförsel av resurser från grundaren och/eller reducerade uttag från grundarens sida. I takt med att företaget växer, kommer de finansiella lösningarna att bli alltmer sofistikerade, vilket framför allt beror på att kunskapen om vilka finansiella möjligheter som finns tillgängliga ökar med tiden (Winborg, 2000). Bransch Finansieringsbehovet skiljer sig markant åt beroende på vilken bransch företaget är verksamt i. Resursbehovet ser till exempel väldigt olika ut i tillverkande företag, jämfört med företag inom handels- eller servicesektorn. Vissa finansiella lösningar passar också olika branscher mer eller mindre bra, som exempelvis leasing eller banklån. Tillgången till finansiering i form av lån är också beroende av hur tillgångsstrukturen i företaget ser ut. Företag som har en stor del av sina tillgångar i form av fasta tillgångar (som tillverkningsföretag) tycks ha lättare att attrahera finansiering i form av banklån, än företag vars tillgångar framförallt består av immateriella tillgångar (som företag inom servicesektorn) (Winborg, 2000). Van Auken (2005) gör i en studie jämförelser mellan teknologiska företag och icketeknologiska företag, avseende användandet av olika bootstrapping-metoder. Han menar att teknologiska företag skiljer sig markant från företag i andra branscher, i val av metoder. Ägarna till teknologiska företag vill framför allt använda metoder som ökar kassainflödet. Metoder som försenar utbetalningar används däremot inte alls i lika hög utsträckning, jämfört med icke-teknologiska företag. Vidare har studier visat att branschtillhörighet även påverkar företagarens attityd till extern finansiering. Företagare verksamma inom tjänstesektorn är betydligt mer positivt inställda till att släppa in externa ägare, jämfört med företagare inom tillverkningssektorn. Detta kan förklaras av att de inom servicesektorn möter betydligt större hinder att nå extern finansiering via banklån. Att få in kapital genom att släppa in nya ägare kan därför ses som enda alternativet för dessa företag. Vidare har dessa företag en mer negativ inställning till finansiering genom banklån, jämfört med de inom tillverkningssektorn, vilket naturligtvis kan förklaras av att de har svårare att få banklån. De upplever att banken ställer upp alltför 8

10 krävande villkor, samt att bankens personal generellt sett saknar tillräcklig kompetens för att hantera dessa små företag (Winborg, 2000). Tillväxt Valet av finansiering, och behovet av finansiering, beror naturligtvis även på företagets tillväxttakt. Om inte företaget själv genererar tillräckligt med kapital för att med interna medel finansiera tillväxt, kommer det bli nödvändigt att söka finansiering utanför företaget. Små företag som har en hög tillväxttakt, använder sig i högre grad av långfristiga lån, jämfört med mer stabila små företag. Om företagaren är ovillig att söka externt kapital hos bank eller genom nya ägare, samtidigt som företaget är i behov av kapital för att kunna växa, kommer det helt enkelt att bli fråga om ett val antingen får företaget söka extern finansiering och växa, eller så får företaget förlita sig på interna medel och avstå från tillväxt, men i stället bibehålla kontrollen (Winborg, 2000). Geografisk lokalisering Forskning om små företags finansiering har indikerat att finansieringsform även påverkas av företagets geografiska lokalisering, där företag belägna i större städer möts av fler finansiella möjligheter än de företag som finns i mer perifera områden. Framför allt har företagen i större städer lättare att attrahera kapital från riskkapitalbolag. Å andra sidan kan det vara lättare för företag på mindre orter att få exempelvis banklån. Detta antas bero på att det på mindre orter finns en djupare relation mellan bankpersonal och företagare. Med en djupare relation, där parterna känner till varandra bättre, minskar informationsasymmetrin och det blir lättare för företaget att få lån (Winborg, 2000). 2.4 Finansiell bootstrapping Finansiell bootstrapping har, som tidigare nämnts, först på senare tid rönt viss uppmärksamhet inom den empiriska forskningen om små företags finansiering. Begreppet bootstrapping syftar på det beteende där företagaren får tillgång till nödvändiga resurser genom att använda metoder som minimerar och/eller helt eliminerar behovet av externa finansiella medel (Winborg, 2003). Winborg (2000) genomförde 1996 en enkätundersökning, riktad mot 900 svenska företag med 0-99 anställda, i blandade åldrar och branscher, där företagsledningen fick svara på frågor om företagets karakteristika och dess användning av olika bootstrapping-metoder. Totalt sett frågades det om 32 olika metoder. Utifrån svaren delade Winborg in företagarna i fem kategorier av bootstrappers: 9

11 Kategori Bootstrapping-metod Karaktärsdrag Fördröjande Fördröjda utbetalningar Låg vinstmarginal bootstrappers Mogna/omogna företag Har ej långfristig bankfinansiering Behov av mer finansiering Relationsorienterade Gemensam användning Hög vinstmarginal bootstrappers Mogna företag Ej behov av mer finansiering Har långfristig bankfinansiering Bidragsorienterade Bidragsfinansiering Låg vinstmarginal bootstrappers Expanderande företag Behov av mer finansiering Har långfristig bankfinansiering Minimerande Minimera Låg vinstmarginal bootstrappers kundfordringar Expanderande/Mogna företag Ej behov av mer finansiering Har långfristig bankfinansiering Ägarfinansierade Ägarfinansiering Låg vinstmarginal bootstrappers Omogna företag Behov av mer finansiering Har ej långfristig bank finansiering Tabell 1: Kategorier av bootstrappers samt utmärkande karaktärsdrag. (Winberg, 2000). De olika kategorierna av bootstrappers uppvisar stora skillnader i sitt sätt att anskaffa resurser. De representerar olika aspekter av 1) internt baserad resursanskaffning, 2) socialt baserad resursanskaffning, och 3) kvasi-marknadsbaserad resursanskaffning. De bootstrappers som baserar sin resursanskaffning på interna metoder använder de metoder som finns att tillgå inom företaget antingen minimeras den finansiella belastningen på företaget, eller så försenas utflödet av medel från företaget. De representeras således av de minimerande, ägarfinansierade och fördröjande bootstrappers. Socialt baserad resursanskaffning representeras framför allt av de relationsorienterade bootstrappers, vilka använder personliga relationer för att attrahera resurser till förmånliga villkor. Den kvasi-marknadbaserade resursanskaffningen representeras slutligen av bidragsberoende bootstrappers. Dessa nyttjar bidrag från statliga institutioner för att möta företagets resursbehov. Att det är fråga om kvasi-marknad beror på att de statliga institutionerna verkar på den finansiella markanden, men inte på marknadsmässiga villkor (exempelvis genom extra fördelaktiga räntor) (Winborg, 2003). 10

12 2.5 Bootstrapping i olika kontext Betydelsen av socialt kapital Av de olika bootstrapping-metoderna som presenterats är det framför allt de relationsorienterade metoderna som tydligt skiljer sig från traditionella metoder att möta företagets resursbehov. Dessa företag lyckas minska, eller till och med eliminera, behovet av extern finansiering, genom att nyttja sina sociala nätverk. Winborg (2003) menar att olika former av förtroende spelar en avgörande roll, och vidare att betydelsen av olika former av förtroende förändras över ett företags utveckling. I det nyetablerade företaget löser man problem varefter de kommer, utan någon särskild planering. I detta skede bygger förtroende främst på grundaren/grundarna av företaget, för deras person och kompetens. Inget företagsbaserat förtroende finns ju ännu att visa upp. Senare förändras företagets beteende vid resursanskaffning, från det planlösa till ett mer strategiskt sökande efter lämpliga resurser och efter kontakter som besitter dessa resurser. Här används fortfarande det personbaserade förtroendet, men framför allt används det företagsbaserade förtroendet, baserat på företagets produkt och tidigare prestationer. Socialt kapital tydliggörs i situationer där en person har vissa skyldigheter gentemot en annan person, och kompenserar denne andra person på något sätt. Socialt kapital kan sägas innefatta icke-monetära former av makt och inflytande, på samma sätt som storleken av en persons finansiella kapital kan utgöra en källa till inflytande över andra. Social kontraktering har att göra med det beteende, där tillgången till vissa resurser säkras, mot sociala förpliktelser. Winborg (2000) menar att de sociala förpliktelser som andra har gentemot en viss person, definierar denna persons sociala kapital. På grund av den höga graden av osäkerhet i all social kontraktering, kommer tillit mellan parterna att vara ytterst centralt. I andra finansiella system/annan kontext Finns det då anledning att tro, att betydelsen av tillit mellan parterna skulle skilja sig åt i olika länder, eller olika kulturer? Även om det sociala samspelet människor emellan har många likheter världen över, så finns även betydande skillnader. Tillmar (2006) har i en studie jämfört tillkomsten av tillit mellan parter i svensk respektive tanzanisk kontext. Hon menar att småföretagare i svensk kontext verkar i ett stabilt och tryggt samhälle, där rättsväsende, polis och andra samhällsinstitutioner skapar en grund av tillit. Fri press, socialt skyddsnät och hög levnadsstandard skapar ytterligare förutsättningar för tillit. Samtidigt finns det saker i kulturen, som dämpar tillkomsten av tillit Jantelagen och en allmän skepsis mot nykomlingar för att nämna två. Det tanzaniska samhället är i en utvecklingsfas av att lämna de traditionella samhällsstrukturerna och går mot mer moderna strukturer. I denna utveckling har många av de äldre informella - grunderna för tillit och trygghet i samhället slagits sönder, samtidigt som tilliten till de nya formella institutionerna ännu inte växt fram. I detta skede är det därför svårt att skapa tillitsfulla relationer mellan olika entreprenörer. Detta i sin tur leder till en ond cirkel misstänksamhet har negativ inverkan på den sociala stabiliteten, optimism och framtidstro. Tillmar visar att där även finns betydande likheter mellan entreprenörerna i de båda länderna också avundsjuka och rädsla hindrar tillkomsten av tillit i båda kontexter. I båda fallen håller man tyst om sin inkomst, för att undvika att bli föremål för avundsjuka. Enligt Tillmar (2006) finns i Tanzania en stor skillnad, när det gäller den allmänna uppfattningen att lita på kvinnor respektive män i samband med affärsuppgörelser. Både män och kvinnor har uppfattningen att kvinnor har sämre kompetens än män att driva företag. Men 11

13 både män och kvinnor uppfattar ändå kvinnor som mer pålitliga att ha att göra med vid affärer. Det beror på att kvinnorna oftast också är mödrar, och därigenom har barn att försörja. Man litar därför på att kvinnorna kommer att betala tillbaka sitt lån, fullfölja sina affärsförpliktelser osv., eftersom de inte kan lämna sina barn och försvinna från sammanhanget utan vidare. I den tanzaniska kontexten visade det sig även vara komplicerat för män och kvinnor att samarbeta yrkesmässigt, eftersom det inte uppfattas som socialt accepterat att arbeta eller umgås över könsgränserna. Tillmar drar även slutsatsen att initiativ från formella institutioner som syftar till att skapa nätverk mellan olika entreprenörer har en mycket positiv effekt, det vill säga att det är möjligt att utifrån uppmuntra till uppkomsten av tillit mellan aktörer. En annan aspekt att diskutera när det gäller jämförelser av företagande i olika kontext, är om själva drivkrafterna för entreprenörskap är desamma. Enligt Myers (1984) pecking order model kommer företagaren att rangordna de olika finansieringsalternativen för företaget. Att släppa in extern ägarkapital kommer enligt denna teori på allra sista plats. Detta har, som tidigare diskuterats, antagits bero på att ägaren inte vill släppa kontrollen över företaget. Men detta bygger på att företagaren är verksam i en viss finansiell och kulturell kontext. Entreprenörer i andra kontexter kanske skulle rangordna finansieringsmöjligheterna på annat sätt. Sammanfattning De teoretiska utgångspunkterna i avhandlingen består således av lite olika slag. Jag tänker mig att teoribildning om entreprenörskap ligger som grund för helheten, då det är beteendet hos olika grupper av entreprenörer som ska studeras. Finansieringsteori blir naturligtvis också en central del, då det är företagarnas förhållningssätt till kapital- och resursbehov som studeras. För att studien i ett utvecklingsland ska kunna genomföras på relevant sätt, måste även mikrofinansteori behandlas. Detta hänger även delvis samman med teoribildning om regional utveckling, vilket behandlas mer perifert. De aspekter av studien som fokuserar på betydelsen av socialt kapital och tillit kommer att knyta an till forskning inom ekonomisk sociologi. I avhandlingen kommer det vara kvinnor som driver företag som studeras. Gruppen kvinnor ska här snarast ses som en avgränsning av den större gruppen småföretagare med stora hinder gentemot extern finansiering. Det innebär att genusteori endast kommer att beröras ytters perifert. 12

14 3. Metod I detta avsnitt presenteras kortfattat de metoder jag kommer att använda mig av i detta avhandlingsarbete. Jag beskriver även översiktligt hur jag i detta skede tänker mig att arbetets tillvägagångssätt kommer att se ut, samt diskuterar tänkbara resultat. 3.1 Val av forskningsmetod Det finns två huvudtyper av undersökningsmetoder; kvalitativ och kvantitativ. Metoderna förklarar hur insamling och bearbetning av data utförs och den metod som passar bäst för att belysa det problemområde som ska analyseras väljs. Huvudsyftet med kvalitativ metod är att skapa en ökad förståelse för det problem forskaren studerar och utgångspunkten är att förståelse för ett problem endast kan uppnås om forskaren sätter sig in i problemet och ser det utifrån den undersöktes perspektiv. Forskaren vill ha riklig information och går gärna in på djupet. Siffror och tal används i mindre omfattning (Andersen, 1998). Kvantitativ metod karaktäriseras av att det som ska studeras görs mätbart och resultatet presenteras numeriskt. Forskaren använder sig av statistiska och matematiska formler, exempelvis genom experiment, test, prov, enkäter och frågeformulär (Ejvegård, 2003). De olika metoderna att samla in data har sina respektive styrkor och svagheter. För att stärka resultatens reliabilitet såväl som validitet, kan forskaren använda sig av triangulering. Det innebär att samma fenomen studeras med hjälp av olika typer av metoder. På så vis sorteras tänkbara metodeffekter bort (Saunders et al, 2007). Det finns tre tillvägagångssätt utifrån vilka vetenskapliga slutsatser kan dras genom induktion, genom deduktion eller genom en kombination av dessa, den så kallade hypotetiskdeduktiva metoden. Den induktiva metoden kallas även upptäcktens väg; här utvecklas teorin utifrån empiriska undersökningar och på så sätt försöker forskaren dra generella slutsatser. Den deduktiva metoden är bevisföringens väg och har sina rötter inom positivismen; här utvecklas först teorin vilken sedan testas mot empirin och med hjälp av logiska slutledningsmetoder arbetar forskaren sig fram till en slutsats. I den hypotetisk-deduktiva metoden ställs hypoteser, antaganden, upp. Därefter dras en deduktiv slutledning, som sedan undersöker om hypoteserna stämmer med verkligheten. Således används både empiri och logik (Thurén, 1991). Tyngdpunkten för mitt arbete kommer att bygga på kvalitativ metod, eftersom huvuddelen av det empiriska materialinsamlandet kommer att bestå av intervjuer. I den mån observationer, eller deltagande observationer, kommer att räknas till materialinsamlandet, är även detta tydligt kopplat till kvalitativ metod. Det kommer dock att finnas inslag av kvantitativ metod, eftersom jag även avser att använda mig av enkäter där resultatet kommer att presenteras numeriskt. Vidare kommer arbetet präglas av en hypotetisk-deduktiv ansats. Jag kommer att utgå från rådande teoribildning på området. I viss mån kommer hypoteser att ställas upp, eftersom jag trots allt har viss uppfattning om de resultat jag tror mig få (grundad på tidigare teoribildning). Dessa hypoteser kommer att testas empiriskt i de olika studierna som genomförs, för att därefter verifieras eller förkastas, vilket i sin tur driver teoribildningen vidare. Därigenom används både teori, empiri och logik. 13

15 3.2 Tillvägagångssätt Trots att jag i ett tidigare skede var övertygad om nyttan av att skriva en sammanläggningsavhandling, har jag senare börjat tveka. Jag tror att det av olika skäl kan vara mer strategiskt för mig att i stället skriva en monografi. Dels är jag ensam i mitt projekt och har inga andra forskare att ta hänsyn till (vilket kanske kan vara fallet i en sammanläggningsavhandling) och dels känns det mer logiskt att beskriva de olika studierna i en enhetlig följd i sammanhängande text. Tidsperspektivet är ett tredje skäl som talar till monografins fördel. I nuläget tänker jag mig att tre studier ska genomföras, där den ena är av mer kvantitativ art och de två andra mer tydligt kvalitativa. Studie 1 Den första studien kommer att baseras på enkäter riktade mot ett större urval små företag som drivs av kvinnor i Sverige. Data från ITPS eller SCB 2 gör det möjligt att ringa in vilka företag som är av intresse för mig. Kriterierna är att företagen ska ha startats av, och/eller drivs av kvinnor. Företagen ska ha färre än tio anställda och ha en årsomsättning på mindre än 2 miljoner, det vill säga uppfylla EU:s definition av mikroföretag. Av naturliga skäl blir det endast överlevande företag som kommer att betraktas i studien (vilket i sig är en nackdel, det hade säkert varit intressant att även få tillgång till hur redan avvecklade företag har hanterat finansieringsfrågorna). Ur databasen väljs ett relativt stort antal företag (några hundra) som matchar kriterierna, vilka får svara på en enkät. Förmodligen sker detta enklast på elektronisk väg det blir både snabbare och billigare. För svarsfrekvensens del kan det inte heller ses som någon nackdel, utan gör det tvärtom smidigt att skicka ut påminnelser om/när det behövs. Ingen geografisk avgränsning sker i denna studie, enkäten skickas till företag lokaliserade över hela landet. Frågorna i enkäten handlar om både företagets och företagarens karaktär, och om metoder att hantera företagets resurs- och kapitalbehov. Syftet med denna studie är att skapa en överblick över området som helhet, inte minst som en introduktion inför de senare studierna. Kvinnor är på inget sätt en homogen grupp, även om det i litteraturen lätt kan uppfattas så, då det refereras till kvinnligt företagande, kvinnliga entreprenörer eller liknande. I enkätundersökningen ska i stället olikheter inom gruppen kvinnor som driver små företag fångas in, där skillnaderna kan vara stora, beroende på bransch, ålder, geografisk lokalisering eller andra variabler. Studie 2 Då jag framför allt är intresserad av bootstrapping-beteendet hos grupper som möter extra höga hinder att få tillgång till extern finansiering, gör jag inför den andra studien ytterligare en avgränsning. Här riktar jag in mig på företag som drivs av kvinnor, som är invandrare. Dessa kan antas möta större hinder att nå kapital av flera skäl språk, kultur och etnicitet kan upplevas som hindrande faktorer. De kan även antas ha begränsad kunskap om hur finansiella system fungerar i Sverige. De kanske även själva är mer ovilliga att söka extern finansiering. Arbetslivsinstitutet i Östersund genomförde för några år sedan en undersökning av kvinnors företagande i Jämtlands Län, och en del av resultaten kan vara lämpliga att knyta an till. I länet finns ett trettiotal kvinnor med icke-svenskt ursprung som driver företag. De som uppfyller kriterierna vad gäller företagets storlek, skulle vara lämpliga att genomföra 2 ITPS Institutet för Tillväxtpolitiska Studier SCB Statistiska Centralbyrån 14

16 intervjuer med. Möjligen ska ett urval ske med avseende på om företaget genererar personens huvudsakliga inkomst, eller om företaget bedrivs mer på hobby-nivå. Mest intressant för studien är de företagare som har sin huvudsakliga inkomst från företaget. I studien fokuserar jag på en särskild grupp av kvinnor som driver företag, nämligen invandrarkvinnor som driver företag i en avgränsad region, Jämtlands län. Inte heller denna grupp kan antas vara homogen säkerligen förekommer en hel del variationer inom gruppen. Syftet med studien är dock att fånga in bootstrapping-beteendet hos en grupp som av ovan nämnda skäl kan antas möta en mängd hinder i sökandet efter kapital. Studie 3 Den tredje studien kommer att genomföras i Tanzania, förhoppningsvis under hösten Jag vill undersöka hur olika grupper av kvinnor som driver företag hanterar företagets kapitalbehov, varför det känns relevant att göra en jämförande studie. Som jag tidigare beskrivit, finns här ett forskningsgap. Studier på bootstrapping-beteende har visserligen genomförts tidigare, men framför allt ur ett angloamerikanskt perspektiv och på senare tid i viss mån svenskt perspektiv. Vad gäller småföretagande och finansieringsfrågor i ett u- landsperspektiv, finns en hel del att hämta ur den teoribildning som är kopplad till mikrofinans. Här ligger dock fokus enbart på mikrofinansen betydelse för företagaren. Inom mikrofinansteori kopplas mikrofinansens betydelse även till effekterna för entreprenörens familj, kvinnors status, regional utveckling osv. Mycket lite handlar dock om kvinnornas egna strategier att nå kapital. Jag kommer i min studie definitivt att beakta mikrofinansteori och dess betydelse, men ser detta endast som en av många bootstrapping-metoder. För att kunna genomföra studien i ett utvecklingsland på ett meningsfullt sätt, bör ett par kriterier vara uppfyllda. Dels behövs kontakter på plats och dels måste eventuella språkhinder hanteras. För min del är det därför lämpligt med ett land där man kan göra sig förstådd på engelska, för att slippa vara konstant beroende av tolk. Om sedan själva intervjuerna behöver tolkas, ser jag inte det som något större problem. Angående det andra kriteriet lokala kontakter framstår ett land som mer lämpat än andra. Min handledare Prof. Håkan Boter har under många års tid haft ett nära samarbete med forskare vid University of Dar es Salaam i Tanzania. Här finns alltså möjlighet för mig att knyta an till universitetet på plats. Det underlättar naturligtvis mycket, om jag redan innan avfärd kan få hjälp att söka efter lämpliga respondenter. Fältstudietiden kan därmed kortas ned. Jag tänker mig dock att studien tar ca åtta veckor. Det innefattar en veckas acklimatisering i början och en reservvecka i slutet. Det är dessutom ganska tacksamt att resa till Tanzania tillräckligt stabilt och lätt att få visum. Tack vare en tidigare fältstudie i ett annat utvecklingsland 3, tror jag mig ha tämligen god uppfattning om hur det är att genomföra materialinsamling i en främmande kontext. Detta innebär att tillförlitligheten i kommande studie stärks. Inledande pilotstudie Innan en större studie genomförs kan det vara en god idé att först göra en mindre pilotstudie. Forskaren får då möjlighet att testa sina frågor empiriskt och kan sedan diskutera frågorna och resultatet med handledare eller andra kunniga inom området, för att därefter möjligen korrigera och förbättra frågorna innan en större studie tar vid. Jag avser att genomföra en 3 År 2003 genomförde jag under 2 månaders tid en fältstudie i Ghana. Syftet var att samla material till en magisteruppsats i företagsekonomi, och resulterade i uppsatsen Sustainable Development Work and Micro Finance a study of how ECLOF Ghana is working towards financial sustainability. Jag samarbetade med en lokal mikrofinansbank och genomförde ett antal intervjuer med både bankpersonal och deras klienter, varav intervjuerna med klienterna krävde tolkning. 15

17 mindre pilotstudie i början av år Denna studie kommer att bestå av öppna intervjuer riktade mot några få (3-4 st.) kvinnliga företagare i Jämtlands Län. De behöver dock inte enbart vara invandrare. Frågorna i pilotstudien kommer att handla om både företagaren och företaget, och framför allt om hur företaget hanterar behovet av kapital och andra resurser. Detta ger mig en ökad förståelse för företagens situation och skapar förutsättningar för att utforma senare intervjuer och enkäter på ett så relevant och intressant sätt som möjligt. Ett bra underlag leder förhoppningsvis till hög svarsfrekvens i ett senare skede. 3.3 Resultat Detta arbete kommer att generera två typer av resultat; dels teoretiska och dels empiriska. Det teoretiska resultatet baseras i huvudsak på den del av avhandlingen där de olika teoribildningarna diskuteras, där begreppen utreds och det teoretiska forskningsgapet behandlas. Det blir förhoppningsvis ett bidrag till att föra rådande teoribildning ett litet steg framåt. Det empiriska resultatet baseras på de olika studierna som ingår i avhandlingen, det vill säga de data som samlas in med hjälp av intervjuer och enkäter. Det blir förhoppningsvis ett bidrag till den samlade kunskapen på området om hur företag som drivs av kvinnor hanterar företagets behov av kapital och andra resurser, inte minst i en kontext där kvinnor har mycket svårt att få tillgång till extern finansiering. 16

18 4. Tidsplan Nedan presenteras en översiktlig tidsplan för arbetets gång under de första terminerna, utifrån planerad undervisning, doktorandkurser och forskning. I februari 2008 påbörjade jag min anställning som doktorand vid Mittuniversitetet i Östersund, en anställning som löper på fem år. 80 % av tjänsten ska bestå av forskning och resterande 20 % av institutionstjänstgöring, vilket huvudsakligen innebär undervisning på grundnivå. Enligt den allmänna studieplanen för utbildning på forskarnivå i företagsekonomi, ska man som doktorand läsa kurser om minst 90 hp (vilket alltså innebär 12 kurser om vardera 7,5 hp). Inom ramen för avhandlingsarbetet ingår dock även deltagande vid högre seminarium, vilket kan ge 7,5 hp, samt deltagande vid vetenskapliga konferenser, vilket också kan ge 7,5 hp (motsvarande ungefär tre konferenser). Kurser som bör ingå är: Fakultetsgemensamma baskurser: Vetenskapsteori Kvalitativ metod Kvantitativ metod Fakultetsgemensamma tillvalskurser: Vetenskapligt skrivande Forskningsetik Samhällsvetenskapliga teorier Ansvarighet som vetenskapligt perspektiv I mitt fall bör åtminstone en kurs inom området entreprenörskap ingå. En möjlighet kan även vara att läsa rena läskurser, utifrån mina specifika behov av att läsa in mig på viss litteratur. Förutom doktorandkurser ingår även en kurs i högskolepedagogik om 15 hp. Denna kurs får inte räknas in bland doktorandkurserna i sin helhet, möjligen kan den räknas som 7,5 hp. 17

19 Våren 2008 Undervisning: Doktorandkurser: Forskning: Ekonomistyrning, 7,5 hp Kvalitativa metoder, 7,5 hp Upprättande av individuell studieplan samt avhandlingsförslag, inläsning av litteratur. Hösten 2008 Undervisning: Doktorandkurser: Forskning: Organisation och ledning, 7,5 hp Developing Sustainable and Attractive Destinations in Contemporary Tourism, Lillehammer, 7,5 hp Forskningsetik, 7,5 hp Högskolepedagogik och flexibelt lärande, 15 hp, del 1 Skriva nytt avhandlingsförslag, förbereda pilotstudie och enkät Våren 2009 Undervisning: Doktorandkurser: Forskning: Hösten 2009 Undervisning: Doktorandkurser: Forskning: Våren 2010 Undervisning: Doktorandkurser: Forskning: Organisation, 7,5 hp + Ekonomistyrning, 7,5 hp Entreprenörskap, 7,5 hp Samhällsvetenskapliga teorier, 7,5 hp (Vetenskapligt skrivande, 7,5 hp) Högskolepedagogik och flexibelt lärande, 15 hp, del 2 Genomföra pilotstudie Genomföra enkätstudie för Studie 1 Vetenskapsteori, 7,5 hp Kvantitativa metoder, 7,5 hp Genomföra intervjuer i Tanzania Genomföra intervjuer i Sverige Mellanseminarium De kurser som jag enligt ovan planerar att ta framöver, är de kurser som enligt planen kommer att ges som fakultetsgemensamma kurser på Mittuniversitetet. 18

20 Referenser Litterära källor: Andersson, (1998). Den uppenbara verkligheten. Lund: Studentlitteratur. Barton & Matthews, (1989). Small Firm Financing: Implications from a Strategic Management Perspective, Journal of Small Business Management, 27: 1-7. Berggren, (2003). Tillväxt och lönsamhet i småföretag finansiärers bidrag sett ur företagets perspektiv, i antologin Småföretaget och kapitalet. SNS Förlag. Red: Landström Bhide, (1992). Bootstrap Finance: The art of Start-ups, Harvard Business review, November-December, Brush et al., (2006). The Use of Bootstrapping by Women Entrepreneurs in Positioning for growth. Venture Capital, Vol 8, No 1, 15-31, January Carter, N.M, Brush, C.G, Greene, P.G, Gatewood, E & Hart, M.M, (2003). Women entrepreneurs who break through to equity financing: the influence of human, social and financial capital, Venture Capital, Vol 5, No 1: De Bruin, A, Brush, CG & Welter, F, (2006). Introduction to the Special Issue: Towards Building Cumulative Knowledge on Women s Entrepreneurship, Entrepreneurship Theory and Practice, September. Ejvegård, R. (2003). Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur. Eriksson, L. T. & Wiedersheim-Paul, F. (2001). Att utreda, forska och rapportera. Malmö: Liber AB. Freear, Sohl och Wetzel Jr, (1995). Who bankrolls Software Entrepreneurs?, artikel presenterad på 15 th Annual Babson College Entrepreneurship Research Conference, London, UK. Kim, G.O, (2006), Do Equally Owned Small Businesses Have Equal Access to Credit?, Small Business Economics, 27: Landström, (2003). De små företagens kapitalförsörjning kunskaper och implikationer, i antologin Småföretaget och kapitalet. SNS Förlag. Red: Landström Liljefrost, (2005). Fighting poverty with Microfinance.Utsikt mot Utveckling no. 25: The democratisation of Finance. Uppsala: Uppsala Universitet. Myers, (1984). The Capital Structure Puzzle, The Journal of Finance, Vol XXXIX, No 3. Robinson, M S, (2001). The Microfinance Revolution - Sustainable Finance for the Poor. Washington, USA: International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank. 19

Alternativa vägar till kapital/bootstrapping

Alternativa vägar till kapital/bootstrapping Alternativa vägar till kapital/bootstrapping Venture Cup tisdag 4 mars kl 1800 Coompanion Affärsutvecklare Jan Svensson Inspiration utav Joakim Winborg, forskare, Halmstad Högskola Ref ISBN, 91-7150-902-x

Läs mer

Estradföreläsning, 15 januari 2007. Vad vet vi om Venture Capital?

Estradföreläsning, 15 januari 2007. Vad vet vi om Venture Capital? Estradföreläsning, 15 januari 2007 Vad vet vi om Venture Capital? Hans Landström Institutet för Ekonomisk Forskning/CIRCLE Lunds Universitet email: Hans.Landstrom@fek.lu.se Vad är venture capital? (se

Läs mer

Finansiell Bootstrapping

Finansiell Bootstrapping Institutionen för ekonomi och företagande Kandidatuppsats 15 hp Handledare: Ogi Chun Finansiell Bootstrapping i tillverknings- och serviceföretag Författare Erica Björk, 830212 Sofie Karlsson, 840104 Sammanfattning

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Små tillväxtföretag och extern finansiering

Små tillväxtföretag och extern finansiering Högskolan i Halmstad Sektionen för Ekonomi och Teknik C-uppsats 10p Finansiering Vårterminen 2007 Små tillväxtföretag och extern finansiering Handledare: Joakim Winborg Författare: Johan Nielsen Patrik

Läs mer

Kapitalstrukturen i små och medelstora företag

Kapitalstrukturen i små och medelstora företag Centrum för forskning om ekonomiska relationer Rapport 2017:1 Kapitalstrukturen i små och medelstora företag Peter Öhman och Darush Yazdanfar Kapitalstrukturen i små och medelstora företag Peter Öhman

Läs mer

för att komma fram till resultat och slutsatser

för att komma fram till resultat och slutsatser för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk

Läs mer

Småföretaget och kapitalet - så får du det och här finns det!

Småföretaget och kapitalet - så får du det och här finns det! ESBRI-seminarium, 14 oktober 2003 Småföretaget och kapitalet - så får du det och här finns det! Hans Landström Institutet för Ekonomisk Forskning Ekonomihögskolan, Lunds Universitet Email: Hans.Landstrom@fek.lu.se

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Finansieringsmöjligheter i småföretag

Finansieringsmöjligheter i småföretag Sofia Johansson & Lisbeth Alvina Finansieringsmöjligheter i småföretag - Traditionella metoder kontra finansiell bootstrapping Finance opportunities in small businesses - Traditional methods verses financial

Läs mer

Invandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009

Invandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Invandrarföretagare i Sverige och Europa Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Sammanfattning 1 Sammanfattning I denna rapport har möjligheter och hinder för företagandet i Sverige jämförts med motsvarande

Läs mer

The current state of the VC industry in relation to other financing sources for startup firms

The current state of the VC industry in relation to other financing sources for startup firms The current state of the VC industry in relation to other financing sources for startup firms Ekon Dr Anna Söderblom Handelshögskolan i Stockholm Finansieringskällor för småföretag Nystartade företags

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14

Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Till studenter Allmänna krav som ska uppfyllas men som inte påverkar poängen: Etik. Uppsatsen ska genomgående uppvisa ett försvarbart etiskt

Läs mer

Kommittédirektiv. Statliga finansieringsinsatser. Dir. 2015:21. Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015

Kommittédirektiv. Statliga finansieringsinsatser. Dir. 2015:21. Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015 Kommittédirektiv Statliga finansieringsinsatser Dir. 2015:21 Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska kartlägga behovet av statliga marknadskompletterande

Läs mer

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag Småföretagens vardag En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag September 2006 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 De viktigaste slutsatserna 4 Introduktion 5 Fakta om undersökningen

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

Blue Ocean Strategy. Blue Oceans vs Red Oceans. Skapelse av Blue Oceans. Artikelförfattare: W. Chan Kim & Renée Mauborgne

Blue Ocean Strategy. Blue Oceans vs Red Oceans. Skapelse av Blue Oceans. Artikelförfattare: W. Chan Kim & Renée Mauborgne Blue Ocean Strategy Artikelförfattare: W. Chan Kim & Renée Mauborgne Artikeln belyser två olika marknadstillstånd som företag strävar efter att etablera sig inom. Dessa kallar författarna för Red Ocean

Läs mer

Sammanfattning. Mitt uppdrag

Sammanfattning. Mitt uppdrag Sammanfattning Mitt uppdrag Enligt direktiven (2007:169), bilaga 1, ska jag göra en översyn av de statliga finansieringsinsatserna för nya, små och medelstora företag (SME-företag). Jag ska analysera hur

Läs mer

Pecking-order i små tillverkande företag

Pecking-order i små tillverkande företag Högskolan i Halmstad Sektionen för Ekonomi och Teknik Magisterprogram Bank och Revisor Pecking-order i små tillverkande företag Författare: Maria Waderoth 860423 Mathias Klasén 850211 Handledare: Joakim

Läs mer

Affärskrediter i små och medelstora företag

Affärskrediter i små och medelstora företag Centrum för forskning om ekonomiska relationer Rapport 2016:3 Affärskrediter i små och medelstora företag Darush Yazdanfar och Peter Öhman Affärskrediter i små och medelstora företag Darush Yazdanfar och

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

EXAMENSARBETE. Finansiell bootstrapping i tillväxtföretag. Angelica Halme Sara Nilsson. Civilekonomexamen Civilekonom

EXAMENSARBETE. Finansiell bootstrapping i tillväxtföretag. Angelica Halme Sara Nilsson. Civilekonomexamen Civilekonom EXAMENSARBETE Finansiell bootstrapping i tillväxtföretag Angelica Halme Sara Nilsson Civilekonomexamen Civilekonom Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle Förord Detta

Läs mer

G2F, Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

G2F, Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav Ekonomihögskolan FEKH80, Företagsekonomi: Kandidatkurs i finansiering, 15 högskolepoäng Business Administration: Theory of Corporate Finance - Bachelor Course, 15 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande

Läs mer

The current state of the VC industry in relation to other financing sources for startup firms

The current state of the VC industry in relation to other financing sources for startup firms The current state of the VC industry in relation to other financing sources for startup firms Ekon Dr Anna Söderblom Handelshögskolan i Stockholm Definition Venture Capital Definition riskkapital Riskkapital

Läs mer

Entreprenören och tillväxtdilemmat

Entreprenören och tillväxtdilemmat Entreprenören och tillväxtdilemmat Per Davidsson Internationella Handelshögskolan, Jönköping ESBRI 25/9 2003 1 Doktorand Davidsson 1985 Teorien säger: Alla kan, bör och vill växa Tittomkringen säger: Det

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet Metod i vetenskapligt arbete Magnus Nilsson Karlstad univeristet Disposition Vetenskapsteori Metod Intervjuövning Vetenskapsteori Vad kan vi veta? Den paradoxala vetenskapen: - vetenskapen söker sanningen

Läs mer

Bootstrapping - hur fem kvinnliga egenföretagare finansierar sitt företag i introduktionsfasen

Bootstrapping - hur fem kvinnliga egenföretagare finansierar sitt företag i introduktionsfasen Bootstrapping - hur fem kvinnliga egenföretagare finansierar sitt företag i introduktionsfasen Linda Gunnvard & Åza Jorudd Mittuniversitetet Östersund, 2010-01-14 Institutionen för Samhällsvetenskap Företagsekonomi

Läs mer

Företagsekonomi, allmän kurs. Business Administration, General Course. Business Administration. 2004-07-01 until further notice

Företagsekonomi, allmän kurs. Business Administration, General Course. Business Administration. 2004-07-01 until further notice 1(6) School of Management and Economics Course syllabus Course Code FEA330 Reg.No. EHVd 2004:35 Date of decision 2004-09-06 Course title in Swedish Course title in English Företagsekonomi, allmän kurs

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Rehabiliteringsvetenskap GR (A), Rehabiliteringsvetenskap A, 30 hp

Rehabiliteringsvetenskap GR (A), Rehabiliteringsvetenskap A, 30 hp 1 (6) Kursplan för: Rehabiliteringsvetenskap GR (A), Rehabiliteringsvetenskap A, 30 hp Rehabilitation Science BA (A), Rehabilitation Science A, 30 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde

Läs mer

Internet - ett gigantiskt köpcentrum

Internet - ett gigantiskt köpcentrum Pedagogiska institutionen MINISTUDIE I PEDAGOGIK Internet - ett gigantiskt köpcentrum Stockholms universitet Pedagogiska institutionen Pedagogisk forskning II Vårtermin 2007 Examinator: Lars Jalmert Christin

Läs mer

Finansiering av företag

Finansiering av företag Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap Institutionen för ekonomi Finansiering av företag Är bristen på externt kapital en faktor som hämmar landsbygdsföretagens

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP SC1111 Sociologi: Introduktion till studier av samhället, 30 högskolepoäng Sociology: Introduction to studies Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen

Läs mer

PM för kurs i Vetenskapsteori

PM för kurs i Vetenskapsteori PM för kurs i Vetenskapsteori Doktorandkurs, 5 poäng, HT-07 Allmän information Varje läsår ges en kurs i vetenskapsteori för LTU:s doktorander. Kursen är tänkt att motsvara 5 poäng i forskarutbildningen.

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP SC1112 Socialpsykologi: Introduktion till studier av samhället och sociala interaktioner, 30 högskolepoäng Sociology: Introduction to studies of society

Läs mer

Tentamen: Vetenskapliga perspektiv på studie- och yrkesvägledning, 7,5hp distans (D1) & campus (T1), ht12

Tentamen: Vetenskapliga perspektiv på studie- och yrkesvägledning, 7,5hp distans (D1) & campus (T1), ht12 Tentamen: Vetenskapliga perspektiv på studie- och yrkesvägledning, 7,5hp distans (D1) & campus (T1), ht12 Datum: 2013-01-18 Tid: 09.00-12.00 (En student med förlängd skrivtid skriver 09.00-13.00) Plats:

Läs mer

Business research methods, Bryman & Bell 2007

Business research methods, Bryman & Bell 2007 Business research methods, Bryman & Bell 2007 Introduktion Kapitlet behandlar analys av kvalitativ data och analysen beskrivs som komplex då kvalitativ data ofta består av en stor mängd ostrukturerad data

Läs mer

Föreläsning, 15 februari 2013 Tom Petersson

Föreläsning, 15 februari 2013 Tom Petersson Företagsfinansiering från sparbankslån till derivat Föreläsning, 15 februari 2013 Tom Petersson 1 Företagsfinansiering igår, idag och imorgon Konkreta exempel på hur företag och företagare löst sina finanseringsbehov

Läs mer

Kvinnors företagande & tillgång till offentlig finansiering

Kvinnors företagande & tillgång till offentlig finansiering Kvinnors företagande & tillgång till offentlig finansiering Hur snacket går & vem som får pengarna Jeaneth Johansson & Malin Malmström Vem är innovatör/entreprenör Sociala konstruktioner Konstruktioner

Läs mer

Peer-to-peer-lån i Sverige

Peer-to-peer-lån i Sverige Södertörns högskola Institutionen för samhällsvetenskaper Kandidatuppsats 15 hp Företagsekonomi Vårterminen 2015 (Programmet för Entreprenörskap, innovation och marknad) Peer-to-peer-lån i Sverige en kvalitativ

Läs mer

I HUVUDET PÅ EN RISKKAPITALIST LARS ÖJEFORS

I HUVUDET PÅ EN RISKKAPITALIST LARS ÖJEFORS I HUVUDET PÅ EN RISKKAPITALIST LARS ÖJEFORS Riskkapital Investeringar i eget kapital Public equity i noterade bolag Privat equity i onoterade bolag Venture capital aktivt och tidsbegränsat engagemang Buy-out

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

I SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG

I SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG CER ING OM CENTRUM FÖR FORSKN ER EKONOMISKA RELATION RAPPORT 2015:5 T X Ä V L IL T H C O T E H M A S N LÖ I SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG Lönsamhet och tillväxt i små och medelstora företag Darush Yazdanfar

Läs mer

Verksamhets- och branschrelaterade risker

Verksamhets- och branschrelaterade risker Riskfaktorer En investering i värdepapper är förenad med risk. Inför ett eventuellt investeringsbeslut är det viktigt att noggrant analysera de riskfaktorer som bedöms vara av betydelse för Bolagets och

Läs mer

INVANDRARFÖRETAGARES FINANSIERING

INVANDRARFÖRETAGARES FINANSIERING Högskolan i Halmstad Sektionen för Ekonomi och Teknik Magisterprogrammet Revisor och Bank INVANDRARFÖRETAGARES FINANSIERING - En kvalitativ studie om kulturella skillnaders betydelse för användningen av

Läs mer

Fakulteten för samhällsvetenskap Institutionen för statsvetenskap. 1SK101 Statsvetenskap I, 30 högskolepoäng Political Science I, 30 credits

Fakulteten för samhällsvetenskap Institutionen för statsvetenskap. 1SK101 Statsvetenskap I, 30 högskolepoäng Political Science I, 30 credits Dnr: 2015/2965 3.1.2 Kursplan Fakulteten för samhällsvetenskap Institutionen för statsvetenskap 1SK101 Statsvetenskap I, 30 högskolepoäng Political Science I, 30 credits Huvudområde Statsvetenskap Ämnesgrupp

Läs mer

diskriminering av invandrare?

diskriminering av invandrare? Kan kvinnliga personalchefer motverka diskriminering av invandrare? ALI AHMED OCH JAN EKBERG Ali Ahmed är fil. lic i nationalekonomi och verksam vid Centrum för arbetsmarknadspolitisk forskning (CAFO)

Läs mer

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag Mats Persson Den europeiska skuldkrisen SNS Förlag SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025 00 Telefax: 08-507 025 25 info@sns.se www.sns.se SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Kursplan för kurs på grundnivå

Kursplan för kurs på grundnivå Kursplan för kurs på grundnivå Socialt arbete I Course in Social Work I 30.0 Högskolepoäng 30.0 ECTS credits Kurskod: SU1001 Gäller från: VT 2009 Fastställd: 2007-05-20 Ändrad: 2008-12-03 Institution Institutionen

Läs mer

Egenföretagare och entreprenörer

Egenföretagare och entreprenörer 5 1 Sammanfattning Varför startar man eget? Och vad är det som gör att man väljer att fortsätta som egenföretagare? V år rapport har två syften. Det första är att redovisa fakta om egenföretagandets betydelse

Läs mer

Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011

Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011 Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011 1 Disposition 1. Metod och branschbeskrivning 2. Slutsatser 3. Företagets finansiella situation 4. Behov av finansiering 5. Tillgång till finansiering 6. Planerade

Läs mer

Riskkapitalfinansiering av småföretag - En studie i hur venture capitalfinansiering påverkar tillväxten i småföretag

Riskkapitalfinansiering av småföretag - En studie i hur venture capitalfinansiering påverkar tillväxten i småföretag Handelshögskolan vid Umeå Universitet Kandidatuppsats Vårterminen 2008 Handledare: Håkan Andersson Författare: Helene Carlsson Malin Holmström Riskkapitalfinansiering av småföretag - En studie i hur venture

Läs mer

TDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2

TDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2 1 2 Vad händer idag? TDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2 Lärare: Jonatan Wentzel jonwe@ida.liu.se Presentation av grundläggande begrepp och datainsamlingsmetoder Observation Att selektera och hantera data

Läs mer

Master i turism, 120 hp

Master i turism, 120 hp 1 (5) Utbildningsplan för: Master i turism, 120 hp Master in Tourism, 120 higher education credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer STUAA Avancerad Miun 2006/1873 Högskolepoäng

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

Omställningskontoret+

Omställningskontoret+ Omställningskontoret+ Aktiva insatser för tillväxt och sysselsättning 2012 2014 FINANSIÄRER: Omställningskontoret+ BEFINTLIGT NÄRINGSLIV NYSTARTER & NYETABLERINGAR Almi Almi OK+ OK+ NFC Högskolan Väst

Läs mer

Informellt riskkapital och affärsänglar

Informellt riskkapital och affärsänglar Estrad, 15 januari 2007 Informellt riskkapital och affärsänglar Sofia Avdeitchikova Institutet för Ekonomisk Forskning Lunds Universitet email: Sofia.Avdeitchikova@fek.lu.se Den informella riskkapitalmarknaden

Läs mer

JAMR14, Human Rights and Gender, 7,5 högskolepoäng Human Rights and Gender, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle

JAMR14, Human Rights and Gender, 7,5 högskolepoäng Human Rights and Gender, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Juridiska fakulteten JAMR14, Human Rights and Gender, 7,5 högskolepoäng Human Rights and Gender, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Juridiska fakultetsstyrelsens

Läs mer

Na ringsdepartementets remiss: En fondstruktur fo r innovation och tillva xt

Na ringsdepartementets remiss: En fondstruktur fo r innovation och tillva xt N2015/4705/KF C 2015-1127 SC 2015-0085 Regeringskansliet Näringsdepartementet Na ringsdepartementets remiss: En fondstruktur fo r innovation och tillva xt SOU 2015:64 Chalmers tekniska högskola 412 96

Läs mer

I SVENSKA MIKROFÖRETAG

I SVENSKA MIKROFÖRETAG CER ING OM CENTRUM FÖR FORSKN ER EKONOMISKA RELATION RAPPORT 2014:2 R E R O T K A F S T E H M A S N Ö L I SVENSKA MIKROFÖRETAG Lönsamhetsfaktorer i svenska mikroföretag Darush Yazdanfar Denna studie identifierar

Läs mer

Venture Cup. Läs mer på www.venturecup.se

Venture Cup. Läs mer på www.venturecup.se Venture Cup Det börjar alltid med en idé! Venture Cup är Sveriges ledande tävling för dig som vill utveckla din affärsidé till ett framgångsrikt affärskoncept och starta företag. Vi tar dig som tävlande

Läs mer

Att designa en vetenskaplig studie

Att designa en vetenskaplig studie Att designa en vetenskaplig studie B-uppsats i hållbar utveckling Jakob Grandin våren 2015 @ CEMUS www.cemusstudent.se Vetenskap (lågtyska wetenskap, egentligen kännedom, kunskap ), organiserad kunskap;

Läs mer

Statsvetenskapliga metoder, Statsvetenskap 2 Metoduppgift 4

Statsvetenskapliga metoder, Statsvetenskap 2 Metoduppgift 4 Problemformulering Högerpopulistiska partier får mer och mer inflytande och makt i Europa. I Sverige är det sverigedemokraterna som enligt opinionsundersökningar har fått ett ökat stöd bland folket. En

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Uthyrning, fastighetsservice 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom

Läs mer

FINANSIERING. Tillväxtverket har en rad olika stöd som du som egen företagare kan söka, särskilt du som driver företag på lands- eller glesbyd.

FINANSIERING. Tillväxtverket har en rad olika stöd som du som egen företagare kan söka, särskilt du som driver företag på lands- eller glesbyd. Du har en idé och vill komma igång med ditt företag. Frågan är hur du ska finansiera företaget och kunna betala för allt? Här kan du läsa om några olika sätt att finansiera företagsstarten på. Var realistisk

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser

Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser Ulrika Wolff Artikel ur Svenska Dyslexiföreningens och Svenska Dyslexistiftelsens tidskrift Dyslexi aktuellt om läs- och skrivsvårigheter Nr1/2006

Läs mer

Masterprogram i beteende- och samhällsvetenskap, 120 hp

Masterprogram i beteende- och samhällsvetenskap, 120 hp 1 (7) Utbildningsplan för: Masterprogram i beteende- och samhällsvetenskap, 120 hp Master in behavioural- and social sciences, 120 higher education credits Allmänna data om programmet Programkod SBETA

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Kvinnors företagande - problem eller möjlighet

Kvinnors företagande - problem eller möjlighet Erfarenheter från: Glesbygdeverket Mittuniversitetet Kvinnors företagande - problem eller möjlighet Innehåll: Vad är kvinnors företagande? Bilder & Attityder Fakta & fönster: exempel från rapport juni

Läs mer

Studiehandledning Sociala villkor och sociala problem II HT 2014

Studiehandledning Sociala villkor och sociala problem II HT 2014 Sociologiska Institutionen Studiehandledning Sociala villkor och sociala problem II HT 2014 Socionomprogrammet med huvudområde socialt arbete Programkod 2SC118, Delkurs 3, vecka 45-03, 13 hp Kursansvarig:

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

BRISTANDE KUNSKAPER OM ÄLDRE HOMO OCH BISEXUELLAS VILLKOR

BRISTANDE KUNSKAPER OM ÄLDRE HOMO OCH BISEXUELLAS VILLKOR BRISTANDE KUNSKAPER OM ÄLDRE HOMO OCH BISEXUELLAS VILLKOR Det övergripande syftet med den fördjupade studie som ansökan avser är att få ökade kunskaper om äldre homo- och bisexuellas villkor i äldrevården.

Läs mer

Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt.

Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt. Datum vår referens 2015-09-07 Håkan Eriksson Näringsdepartementet Enheten för kapitalförsörjning Att: Henrik Levin 103 33 Stockholm Remissvar Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet

Läs mer

Företagens förtroende för politiken kring E22

Företagens förtroende för politiken kring E22 Handelskammarens rapport nr 1 2005 Företagens förtroende för politiken kring E22 En enkät bland sydsvenska företag Förord Inte sedan regeringen Bildt tvekade om Öresundsbron har en fråga väckt så starka

Läs mer

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige 2 Innehåll 4 6 8 10 12 14 Vi ser familjeföretagens utmaningar PwC:s analys Familjeföretagen vill vara hållbara Innovation och talang viktiga

Läs mer

Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi

Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi Vad kännetecknar invandrarföretag(are)? Företag som ägs av invandrare är koncentrerade till

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Hotell & restaurang 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden

Läs mer

TI-Nspire internationell forskning: Pilotprojekt 2007-2008

TI-Nspire internationell forskning: Pilotprojekt 2007-2008 TI-Nspire internationell forskning: Pilotprojekt 2007-2008 Roberto Ricci 1 INVALSI 2 Inledning. Denna avhandling sammanfattar resultaten från en studie av TI- Nspire CAS pilotanvändning avseende undervisning

Läs mer

Nya företags utveckling

Nya företags utveckling Uppgifterna som lämnas till SCB är sekretesskyddade enligt 24 kap. 8 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Uppgifterna används endast till statistiska sammanställningar. Vid publicering kommer inga

Läs mer

G2E, Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav, innehåller examensarbete för kandidatexamen

G2E, Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav, innehåller examensarbete för kandidatexamen Ekonomihögskolan FEKH19, Företagsekonomi: Examensarbete i strategic management på kandidatnivå, 15 högskolepoäng Business Administration:Bachelor Degree Project in Strategic Management Undergraduate Level,

Läs mer

Medie- och kommunikationsvetenskap

Medie- och kommunikationsvetenskap Samhällsvetenskapliga fakulteten MKVK04, Medie- och kommunikationsvetenskap: Kandidatkurs, 30 högskolepoäng Media and Communication Studies: Bachelor Thesis Course, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande

Läs mer

Entreprenörskap & Affärsutveckling (7,5 hp)

Entreprenörskap & Affärsutveckling (7,5 hp) GEMA40 Entreprenörskap & Affärsutveckling (7,5 hp) Agenda 2009-01-27 1. Kursintroduktion & affärsplanen 2. Gruppindelning 3. Utdelning av PM-uppgift 1 4. Diskussion av gruppernas affärsidéer SMP 2006-07-01

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Ester mikrofinans på skånska. Kerstin Thulin Verksamhetsledare & en av grundarna

Ester mikrofinans på skånska. Kerstin Thulin Verksamhetsledare & en av grundarna Ester mikrofinans på skånska Kerstin Thulin Verksamhetsledare & en av grundarna Bakgrund 50% arbetslöshet bland kvinnor i Skåne med utomeuropeisk bakgrund utanförskap Företagande kan vara en möjlig första

Läs mer

VEM ÄR DU? VÄGEN FRAMÅT FÖR ATT HJÄLPA DIG? Våra grundläggande värderingar

VEM ÄR DU? VÄGEN FRAMÅT FÖR ATT HJÄLPA DIG? Våra grundläggande värderingar VEM ÄR DU? VÄGEN FRAMÅT VAD Vår KAN strategi JAG GÖRA FÖR ATT HJÄLPA DIG? Våra grundläggande värderingar VÅR ÄNDAMÅLSPARAGRAF Stiftelsen skall i samverkan med Svenska kyrkans församlingar och andra, i

Läs mer

En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009. Nordnet Bank AB. Arturo Arques

En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009. Nordnet Bank AB. Arturo Arques En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009 Nordnet Bank AB Arturo Arques Inledning Riksdagen och arbetsmarknadens parter har i praktiken tvingat alla löntagare att själva ta ansvar för sin pensionsförvaltning

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Kulturgeografi GR (B), Regional utveckling och turism, 15 hp

Kulturgeografi GR (B), Regional utveckling och turism, 15 hp 1 (5) Kursplan för: Kulturgeografi GR (B), Regional utveckling och turism, 15 hp Human Geography BA (B) Regional development and tourism, 15 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Mälardalens högskola

Mälardalens högskola Teknisk rapportskrivning - en kortfattad handledning (Version 1.2) Mälardalens högskola Institutionen för datateknik (IDt) Thomas Larsson 10 september 1998 Västerås Sammanfattning En mycket viktig del

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Att förbereda en finansieringsansökan hos banken

Att förbereda en finansieringsansökan hos banken Att förbereda en finansieringsansökan hos banken Sara Jonsson, Centrum för Bank och Finans, KTH sara.jonsson@infra.kth.se 07-11-14 1 Hur resonerar banken? Banker är inte riskkapitalister! Bankfinansiering

Läs mer