EXAMENSARBETE. Finansiell bootstrapping i tillväxtföretag. Angelica Halme Sara Nilsson. Civilekonomexamen Civilekonom

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EXAMENSARBETE. Finansiell bootstrapping i tillväxtföretag. Angelica Halme Sara Nilsson. Civilekonomexamen Civilekonom"

Transkript

1 EXAMENSARBETE Finansiell bootstrapping i tillväxtföretag Angelica Halme Sara Nilsson Civilekonomexamen Civilekonom Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle

2 Förord Detta examensarbete är ett avslutande moment i vår civilekonomutbildning med inriktning mot redovisning och styrning på Luleå Tekniska Universitet och utgör 30 högskolepoäng. Arbetet med examensarbetet har sträckt sig mellan januari 2012 till juni Vi vill tacka vår handledare Malin Malmström och våra opponenter som under arbetets gång givit oss värdefulla synpunkter. Er åsikt, kritik och kunskap har gjort att vi efter varje seminarium fått input för att utföra förbättringsåtgärder och idéer för att komma vidare med arbetet. Vi vill även tacka de företag som ställt upp i vår studie, utan er hade examensarbetet inte gått att genomföra. Vi har i Bilaga 1 skrivit om vårt samarbete under arbetets gång. Luleå den 21 maj 2012 Angelica Halme Sara Nilsson

3 Sammanfattning Under år 2010 ökade antalet företagsamma personer med 2,5 procent från föregående år, vilket är positivt för svenskt företagande. I Sverige finns cirka företag och småföretag utgör cirka 99 procent av dessa företag. Småföretag har problem med att erhålla extern finansiering vilket är ett vitt omdiskuterat ämne eftersom finansiering är av stor vikt för småföretags överlevnad och tillväxt, för att driva den ekonomiska tillväxten framåt och skapa nya arbetstillfällen i samhället. För att övervinna utmaningarna är det viktigt att företag hittar nya kreativa lösningar för att erhålla de nödvändiga resurser de behöver för att bedriva verksamheten. Denna alternativa finansiella lösning benämns finansiell bootstrapping som är en strategi för att finansiera företag genom användning av metoder som resulterar i att företag inte behöver höja det egna kapitalet eller låna pengar. Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse för finansiella bootstrappingmetoder i små tillväxtföretag genom att: (1) beskriva finansiella bootstrappingmetoder som små tillväxtföretag kan använda sig av, (2) identifiera bakomliggande faktorer för användningen av finansiella bootstrappingmetoder i små tillväxtföretag, (3) identifiera hur användningen kan ta sig uttryck i små tillväxtföretags utveckling och (4) att utveckla en modell för finansiell bootstrapping i små tillväxtföretag. Vi har gjort en kvalitativ studie bestående av intervjuer med små tillväxtföretag i Sverige. Antagandet om att finansiella bootstrappingmetoder förekommer främst i början eller när företag har svårt att erhålla kapital förefaller att inte stämma överens med vårt resultat, eftersom vår studie visar att små tillväxtföretag använder finansiella bootstrappingmetoder upprepat under företags utveckling. Resultatet tyder på att små tillväxtföretag använder finansiella bootstrappingmetoder. Det förefaller som att det finns bakomliggande faktorer för användningen och de tre vanligaste faktorerna är; lägre kostnader, brist på kapital och reducera risk. Det finns även metoder som används mer eller mindre i små tillväxtföretag och de tenderar använda finansiella bootstrappingmetoder ur en finansiell aspekt. I studien identifieras även nya faktorer för användningen av finansiella bootstrappingmetoder. Nyckelord: Finansiell bootstrapping, småföretag, tillväxtföretag, finansiella bootstrappingmetoder, finansiering.

4 Abstract In the year 2010, the number of enterprising individuals increased by 2.5 percent from previous year, which is positive for Swedish enterprise. In Sweden there are about companies and small businesses represent about 99 percent of these companies. The fact that small businesses are having difficulty obtaining outside financing is a widely discussed subject because financing is of great importance to small business survival and growth, to drive economic growth and to create new jobs in the community. To overcome the challenges it is important that companies find new creative solutions to obtain the necessary resources they need to operate the business. This alternative financial system is called financial bootstrapping and is a strategy to finance companies through the use of methods that avoid companies to raise equity capital or borrow money. The study aims to create a deeper understanding of financial bootstrapping methods in small growth companies by: (1) describe the financial bootstrapping methods that small growth companies may use, (2) identify underlying factors for the use of financial bootstrapping methods in small growth companies, (3) identify how the use can be expressed in small growth companies development and (4) to develop a model of financial bootstrapping in small growth companies. We have made a qualitative study consisting of interviews with small growth companies in Sweden. The assumption that financial bootstrapping methods occurs primarily at the beginning or when companies have difficulty obtaining capital tends to be inconsistent with our results, as small growth companies are using financial bootstrapping methods repeatedly during the company's development. The results of the study suggest that small growth companies are using financial bootstrapping methods. It appears that there are underlying factors for the use and the three most common factors are; lower cost, lack of capital and reduce risk. There are also methods used more or less in small growth companies and they tend to use financial bootstrapping methods from a financial aspect. The study also identifies two new factors for the use of financial bootstrapping methods. Keywords: Financial bootstrapping, small, growth companies, financial bootstrapping methods, funding

5 Innehållsförteckning 1. Inledning Introduktion Problemformulering Syfte Disposition Referensram Resursbaserad teori Finansiellt gap och informationsasymmetri Pecking order teori Företags utveckling Path-dependency Företags utvecklingsfaser Finansiell bootstrapping Tidigare forskning om faktorer bakom valet av finansiella bootstrappingmetoder Sammanfattning av referensram Analysmodell Metod Undersökningsansats och metodsynsätt Forskningsmetod och forskningsstrategi Litteraturstudie Datainsamlingsmetod Urval Primärdata Sekundärdata Metodproblem Validitet Reliabilitet Empiri Företag A Finansiell bootstrapping Företag B Finansiell bootstrapping Företag C Finansiell bootstrapping Företag D Finansiell bootstrapping... 23

6 4.5 Företag E Finansiell bootstrapping Företag F Finansiell bootstrapping Företag G Finansiell bootstrapping Företag H Finansiell bootstrapping Företag I Finansiell bootstrapping Analys och slutsatser Finansiellt gap och informationsasymmetri Slutsatser finansiellt gap och informationsasymmetri Pecking order teorin Slutsatser pecking order teori Finansiell bootstrapping Finansiella bootstrappingmetoder Bakomliggande faktorer vid användning av finansiell bootstrapping Slutsats finansiell bootstrapping Små tillväxtföretags utveckling av finansiella bootstrappingmetoder Path-dependency Företagets utvecklingsfaser Slutsatser och diskussion Studiens bidrag och förslag till vidare forskning Bilagor Bilaga 1 Samarbetet Bilaga 2 Identifierade finansiella bootstrappingmetoder Bilaga 3 Första mail till respondenters Bilaga 4 Andra mail till respondenter Bilaga 5 Intervjuguide Bilaga 6 Sammanställning av empirin Bilaga 7 Sammanställning av företags utveckling Figurförteckning Figur 1 Disponering av uppsatsen... 3 Figur 2 Företags preferenser vid val av finansiering enligt pecking order teorin... 6 Figur 3 Egenmodifierad figur av företags utvecklingsfaser,... 9 Figur 4 Övergripande analysmodell för finansiell bootstrapping i små tillväxtföretag Figur 5 Delmodell: Finansiell bootstrapping Figur 6 Reviderad Delmodell: Finansiell bootstrapping... 42

7 Tabellförteckning Tabell 1 Sammanställning av motiv bakom finansiella bootstrappingmetoder Tabell 2 Sammanställning av citat angående det finansiella gapet Tabell 3 Sammanställning av citat angående pecking order teorin Tabell 4 Sammanställning av finansiella bootstrappingmetoder som någon gång använts i företaget Tabell 5 Bakomliggande faktorer vid finansiell bootstrapping... 41

8 1. Inledning I det inledande kapitlet kommer en bakgrund om finansiell bootstrapping presenteras som leder till problemformuleringar och vårt syfte. Detta för att läsaren ska skapa en så tydlig bild som möjligt om vad examensarbetet behandlar. Sist i kapitlet presenteras en figur över arbetets disposition. 1.1 Introduktion Under år 2010 konstaterar Svenskt Näringsliv att antalet företagsamma personer 1 ökat med personer. Det är en ökning med 2,5 procent från föregående år, vilket är positivt för svenskt företagande. I Sverige finns cirka företag varav cirka 99 procent av dessa utgörs av småföretag 2. (Tillväxtverket, 2011) Storey (1994, s. 1) poängterar vikten av småföretags fortlevnad och tillväxt för att driva den ekonomiska tillväxten framåt och skapa nya arbetstillfällen i samhället. Bruns (2003, s. 115) förklarar hur småföretags beroende av en effektiv kapitalförsörjning är avgörande för att möjliggöra tillväxt. Den vanligaste och viktigaste externa källan till kapital för småföretag erhålls via bankfinansiering (Winborg & Landström, 2001). Banker är dock inga myndigheter med skyldigheter gentemot sin omgivning utan vinstdrivande företag vars motiv är att tjäna pengar på sin verksamhet och agerar således efter egna intressen (Bruns, 2003, s ). Storey (1994, s. 204) beskriver hur småföretag möter problem när de söker extern finansiering i form av mindre belopp över lång tid av banker och andra externa finansiärer. Han lyfter fram hur empiriska studier visar att risken för misslyckande är högre hos småföretag än hos storföretag (Storey, 1994, s. 78). Utlåning till storföretag går därför före utlåningen till småföretag på grund av en ökad risk banker tar vid utlåning till småföretag (Bruns, 2003, s. 115). Banker vill ha möjlighet att göra tillförlitliga bedömningar av företag vid kreditgivning, därför görs analyser av företagets återbetalningsförmåga vid utlåningstillfället. När analyser görs av småföretag som befinner sig i tillväxt blir företagens framtida återbetalningsförmåga svår att avgöra eftersom de befinner sig i en förändringsprocess, bankernas bedömning blir därför inte tillräckligt säkra och finansieringen uteblir många gånger. (Bruns, 2003, s. 115) Berger och Udell (1998) argumenterar att småföretag har färre alternativ än storföretag till extern finansiering på grund av att information i småföretag i högre utsträckning inte är transparant. Winborg och Landström (2001) lyfter fram informationsasymmetri som ytterligare en anledning att tillgång till extern finansiering försvåras för småföretag, eftersom företagaren vanligtvis har mer information om potentialen i företaget än vad finansiären har. Småföretag har vid ett tidigt skede sällan något bokslut, tillgångar att pantsätta, återbetalningshistoria eller uppgifter om lönsamhet som utgör information som externa finansiärer kan lita på (Berger & Udell, 1998). Därför har småföretag svårt att förmedla all den information som finansiärer kräver för att kunna fatta beslut om finansieringen, eftersom informationen som krävs många gånger är väldigt detaljerad (Winborg & Landström, 2001). Även Bhide (1992) beskriver de problem som kan uppstå när småföretag söker extern finansiering, några av problemen är de höga kraven på noggranna marknadsundersökningar, väl genomtänkta affärsplaner och en 1 Företagsam person = Person som innehar F-skattsedel, är delägare i ett aktivt handelsbolag eller är VD 2 Företag med 1-49 anställda räknas som småföretag, denna definition tillämpar vi. 1

9 skarpsinnig styrelse. Winborg och Landström (2001) framhåller utöver detta att företag ibland är restriktiva med att lämna ut information om företaget och dess affärshemligheter på grund av rädsla att information läcker till konkurrenter och därigenom leder till skada. Alla dessa faktorer resulterar i att finansiärer upplever stor osäkerhet och försvårar därmed bedömning av risken i den planerade finansieringen. Myers (1984) beskriver hur det även finns hinder för extern finansiering utifrån småföretagens perspektiv, de tenderar att ha en negativ inställning till extern finansiering och föredrar istället att använda interna medel för att finansiera företaget. När företag involverar externa finansiärer för att erhålla resurser får finansiärerna makt över företaget eftersom de besitter resursen som många gånger är kritiskt för företagets överlevnad (Pfeffer, Salancik, 2003, s. 3). Denna förflyttning av makt vill företag undvika genom att hellre använda intern finansiering och därmed behålla makt över företaget (Myers, 1984). En avvägning mellan kontrollaversion och tillväxtambition kan därför orsaka problem för företag med tillväxtambition om kontrollaversionen väger tyngre. Kontrollaversion hos företag möjliggör för konkurrerande företag med mindre kontrollaversion att fortare expandera och erhålla fler marknadsandelar. (Cressy & Olofsson, refererad i Berggren, 2003, s. 49) Winborg och Landström (2001) poängterar dock att externa finansiella medel inte är den enda utvägen för småföretags resursbehov och tillväxt. För att övervinna utmaningarna måste företag hitta nya kreativa lösningar för att erhålla de nödvändiga resurser de behöver för att fortsätta bedriva verksamheten när företag antingen är kontollaverta eller när finansiering via externa parter uteblir. Denna alternativa finansiella lösning benämns finansiell bootstrapping (Winborg, 2003, s. 30). Bhide (1992) var bland de första att utforska fenomenet och beskriver finansiell bootstrapping som en strategi för att finansiera småföretag genom kreativa idéer och användning av resurser utan att höja det egna kapitalet eller låna pengar 3. Winborg och Landström (2001) ger exempel på vanliga finansiella bootstrappingmetoder från att företagsledare inte tar ut någon lön till att dela kontorslokaler med andra företag. Stöd för att företag använder en variation av de olika metoderna har tidigare identifierats (Winborg & Landström, 2001; Carter & Van Auken, 2005; Van Auken, 2005; Harrison, Mason, & Girling, 2004). Harrison et al. (2004) kom fram till att det är skillnad på vilka finansiella bootstrappingstrategier små- och storföretag använder. Ebben och Johnson (2006) studerade finansiell bootstrapping i småföretag och vilka finansiella bootstrappingmetoder som används i olika skeden i småföretags livscykel. Ebben (2009) studerade småföretag och relationen mellan deras finansiella ställning och användningen av finansiella bootstrappingmetoder. Carter och Van Auken (2005) förlängde Winborg och Landströms studie från år 2001 genom att undersöka användningen av och motiven bakom finansiella bootstrappingmetoder hos småföretag i USA. De studier som tidigare gjorts på motiven bakom valet av finansiella bootstrappingmetoder är få och har inte behandlat tillväxtföretag. Av ovanstående resonemang har vi därmed identifierat ett gap i tidigare forskning (Bhide, 1992; Winborg & Landström, 2001; Harrison et al., 2004; Ebben & Johnson, 2006; Carter & Van Auken, 2005; Ebben, 2009; Winborg, 2009). Forskningen har fokuserat på vilka finansiell bootstrappingmetoder som används men få studier har undersökt faktorerna bakom användningen och utvecklingen av finansiella bootstrappingmetoder i små tillväxtföretag. 3 Vi definierar finansiell bootstrapping enligt Bhide. 2

10 1.1.2 Problemformulering Med ovanstående introduktion kommer vi fram till följande problemformuleringar: Vilka finansiella bootstrappingmetoder använder tillväxtföretag? Vilka faktorer ligger bakom valet av finansiella bootstrappingmetoder för tillväxtföretag? Hur kan användning av finansiella bootstrappingmetoder ta sig uttryck genom företagets utveckling? 1.2 Syfte Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse för finansiella bootstrappingmetoder i små tillväxtföretag genom att: (1) beskriva finansiella bootstrappingmetoder som små tillväxtföretag kan använda sig av, (2) identifiera bakomliggande faktorer för användningen av finansiella bootstrappingmetoder i små tillväxtföretag, (3) identifiera hur användningen kan ta sig uttryck i små tillväxtföretags utveckling och (4) att utveckla en modell för finansiell bootstrapping i små tillväxtföretag. 1.3 Disposition Uppsatsen kommer att disponeras enligt Figur 1. Kapitel 1. Kapitel 2. Kapitel 3. Kapitel 4. Kapitel 5. Det första avsnittet inleds med en introduktion och en förklaring till det valda ämnet som leder ner till problemformulering och syfte. I avsnitt två redogör vi för vår referensram som vägleder läsaren igenom de teorier som är väsentliga för att syftet ska kunna uppnås. Referensramen ligger även till grund för vår intervjuguide. I det tredje avsnittet beskriver vi hur vi gått tillväga för att genomföra studien. Vi beskriver först undersökningsansats och metodsynsätt för att sedan beskriva vår forskningsmetod och forskningsstrategi. En genomgång av vår litteraturstudie, datainsamlingsmetod och urval presenteras därefter för att sedan avsluta kapitlet med en diskussion om undersökningskvalitén. I fjärde avsnittet redovisas de intervjuer vi genomfört med företagen. I det femte och sista avsnittet analyserar vi resultatet och ger våra slutsatser och bidrag till ämnet. Här kopplas teorin ihop med empirin för att identifiera både likheter och olikheter i materialet. 1.Inledning 2. Referensram 3.Metod 4.Empiri 5.Analys & slutsats Figur 1 Disponering av uppsatsen 3

11 2. Referensram I detta kapitel redogör vi för referensramen som vi utgår från i examensarbetet. Vi börjar med att presentera en övergripande teoretisk ram; ett resursbaserat teoretiskt kontext. Vidare redogör vi för två teorier som kan ligga till grund för bakomliggande faktorer vid användningen av finansiell bootstrapping; finansiellt gap och pecking order teorin. Därefter introduceras två perspektiv som kan bidra med förståelse för företags utveckling och kapitalbehov; path-dependency samt företags utvecklingsfaser. 2.1 Resursbaserad teori Det resursbaserade perspektivet visar hur företag använder resurser som gör det möjligt att uppnå bestående konkurrensfördelar (Barney 1991). En resurs är ett företags styrka och kan vara materiella eller immateriella tillgångar; personalens kunskaper, maskiner, handelskontakter, effektiva procedurer, varumärke, kapital och så vidare (Peteraf, 1993). Resursbaserat perspektiv bygger på antagandet att resurspaketen och kapaciteten, som ligger till grund för produktionen inom företag är heterogena (Barney, 1991). Heterogenitet innebär att företag kan konkurrera på marknaden med varierande förmågor och minst nå ett nollresultat. Där branschens efterfråga och utbudets förutsättningar möts bestäms effektivitetsminimum som behövs för att göra ett nollresultat. Ett ytterligare antagande i teorin är att resurser är icke-mobila, är resurser helt rörliga möjliggör det för konkurrerande företag att implementera en strategi på samma sätt som andra företag implementerat deras strategi. (ibid) Peteraf (1993) konstaterar att det krävs att resurser är heterogena och icke-mobila för att omvandla en kortsiktig konkurrensfördel till en varaktig konkurrensfördel. Resurser är endast en konkurrensfördel om de är värdefulla, vilket innebär att de möjliggör för företag att genomföra strategier som förbättrar förmågan att producera det som efterfrågas yttre effektivitet och producera på rätt sätt inre effektivitet. Sällsynthet, icke-utbytbar och icke-imiterbar är tre andra kännetecken på att en resurs kvalificeras som en konkurrensfördel. Resurser kan emellertid endast ses som en konkurrensfördel om de drar nytta av möjligheter eller neutraliserar hot i företagets omgivning. För att resurser ska vara icke-utbytbara får det inte finnas andra strategiska resurser som är värdefulla och sällsynta som går att byta ut mot resursen. (Barney, 1991) För att resurser ska bli bestående konkurrensfördelar bör de vara icke-imiterbara och detta blir de av en eller en kombination av tre orsaker. Den första orsaken är kausal tvetydighet. När länken mellan ett företags resurser och dess bestående konkurrensfördelar är svårförstådda skapas problem för konkurrerande företag som vill kopiera ett framgångsrikt företags strategi genom att imitera dess resurser om det imiterande företaget inte vet vilka resurser de ska imitera. De imiterande företaget kan möjligtvis förstå en del av de resurser som det framgångsrika företaget besitter, dock är det inte säkert att det är just dessa resurser som skapar bestående konkurrensfördelar. Kausal tvetydighet skapar svårigheter för imiterande företag att veta vilka åtgärder de ska vidta för att kopiera den strategi som framgångsrika företag använder för att uppnå bestående konkurrensfördelar. (Barney, 1991) Den andra orsaken till att resurser blir icke-imiterbara kan bero på att resurser är socialt komplexa. Om resurser bygger på kulturen i företag eller rykte hos leverantörer och kunder blir förutsättningarna hos andra företag att imitera dessa resurser begränsade. (Barney, 1991) 4

12 Den tredje och sista orsaken är att företags förmåga att behålla resurser beror på unika förhållanden i företags historia. Företags förmåga att förvärva och utnyttja resurser beror på sin plats i tid och rum. Om resurser inte är beroende av tid och rum kan företag inte erhålla resurserna vilket innebär att dessa resurser är svåra att efterlikna. (Barney, 1991) Resursbaserad teori kopplat till finansiell bootstrapping innebär att småföretag i tillväxt kan använda olika finansiella bootstrappingmetoder för att få möjlighet att komma åt resurser som kan skapa konkurrensfördelar och konkurrenskraft och därigenom stödja tillväxt. Kan företag organisera och utnyttja potentialen i resurser som är värdefulla, sällsynta, icke-utbytbara och icke-imiterbara kan de behålla konkurrensfördelar över längre tidsperioder och försvara sig mot imiterande företag. Den resursbaserade teorin utgör en övergripande ram i denna studie eftersom företag med tillväxtambitioner kan använda finansiella bootstrappingmetoder för att skapa konkurrensfördelar. 2.2 Finansiellt gap och informationsasymmetri Berger och Udell (1998) framhåller att tillgången till kapital påstås vara ett större hinder för små och nystartade företag än för äldre och större företag. Det finansiella gapet syftar till problemet att småföretag har svårt att erhålla extern finansiering (Winborg & Landström, 2001). Gapet innehåller en efterfrågesida och en utbudssida. Företags behov av extern finansiering står för efterfrågesidan medan banker och övriga finansiärer står för utbudssidan. Utbudssidan är mest omdiskuterad då antagandet är att det finansiella gapet uppstår när efterfrågan på finansiering är större än utbudet. (Winborg, 2003, s. 29) Storey (1994, s ) beskriver hur småföretag möter problem när de söker finansiering i form av mindre belopp över lång tid av banker och andra externa finansiärer. Problemen uppstår eftersom småföretag lånar relativt mindre belopp i jämförelse med storföretag, transaktionskostnaden som uppstår vid bearbetningen av finansieringen stiger därför till en högre nivå för småföretag, vilket medför att kostnaden för lånekapitalet för småföretag blir förhållandevis hög (ibid). I tre fjärdedelar av svenska småföretag är tillväxtviljan relativt stor. Företagen vill öka tillväxten genom både omsättning och antal anställda, eller genom att enbart öka omsättningen. (Tillväxtverket, 2011) Den begränsade tillgången till extern finansiering orsakar problem för småföretag med tillväxtambition när de många gånger behöver finansieringen för att möjliggöra tillväxt (Storey, 1994, s. 155). Informationsasymmetri uppstår när en part har mer information än den andra parten och tenderar vara mer påtaglig i relationen mellan finansiär och småföretag än mellan finansiär och storföretag (Jensen & Meckling, 1976; Berger & Udell, 1995). Winborg och Landström (2001) och Berggren, Olofsson och Silve (2000) beskriver hur informationsasymmetri mellan småföretag och finansiär kan vara en förklaring till det finansiella gapet, då företagare har mer information om potentialen i företaget än utomstående finansiär. Företag har även ofta svårt att förmedla all den information finansiärer kräver för att fatta beslut om finansieringen, eftersom informationen som krävs många gånger är väldigt detaljerad (Winborg & Landström, 2001). Banker löser problematiken med informationsasymmetri genom att analysera information om företag och sätta avtalsvillkor för lånet, såsom hur räntan debiteras och säkerheter som krävs (Berger & Udell, 1995). Analyserna utförs med hjälp av finansiella instrument, problem uppstår dock då instrumenten många gånger är anpassade till storföretag, vilket medför att småföretag inte kan analyseras på ett rättvisande sätt (Landström, 2003, s. 13). Även informationsasymmetri medför att transaktionskostnader stiger vid finansieringen på grund av det ökade behovet att organisera informationen och övervaka finansieringen för att informationsasymmetrin ska minska (Williamson, 1981). Eftersom 5

13 informationsasymmetri är mer påtaglig mellan småföretag och finansiär än mellan storföretag och finansiär blir kostnaden för banker att finansiera småföretag därför högre än för storföretag, en merkostnad småföretagen drabbas av (Storey, 1994, s ). Informationsasymmetri resulterar i att småföretag möter hinder när de söker extern finansiering, de erbjuds mindre kapital eller erbjuds kapital till högre priser än större företag, vilket följaktligen motverkar användningen av extern finansiering (Berger & Udell, 1998). Detta sammantaget gör att tillväxt i småföretag innebär att extern finansiering genererar höga kostnader i form av hög ränta, krav på säkerheter samt återbetalningsvillkor och som en konsekvens av detta framstår finansiella bootstrappingmetoder som alternativ för att hantera dessa finansiella svårigheter (Ebben & Johnson, 2006). Berggren et al. (2000) beskriver hur informationsasymmetri även kan yttra sig i att företagare känner motvilja till externa finansiärer eftersom det kan hota kontrollen över företag. Ett alternativt perspektiv för förekomsten till finansiella bootstrappingmetoder är pecking order teorin. 2.3 Pecking order teori Cassar (2004) förklarar hur förekomsten av asymmetrisk information mellan företag och dess potentiella finansiärer innebär att finansiärer kräver högre avkastning, företag föredrar därför att använda interna medel framför externa medel vid finansiering av företaget. Myers (1984) utvecklade pecking order teorin som visar preferenser i val av finansiering. I teorin förklaras företags negativa inställning till externt kapital. Teorin föreslår att företag i första hand föredrar intern finansiering följt av finansiering via lånekapital och till sist nytt externt ägarkapital, som illustreras i Figur 2 (ibid). Berggren et al. (2000) fokuserade på anledningar till att företag skulle förändra sin negativa inställning till extern finansiering, fyra olika anledningar isolerades; nödvändigt att utveckla tekniken i form av investering i maskiner eller annan utrustning, tvång till tillväxt för att överleva, storleken på företaget och att den finansiella ställningen är dålig. Studien tyder på att det i Sverige finns en skeptisk inställning till extern kontroll Intern finansiering Lånekapital Externt ägarkapital Figur 2 Företags preferenser vid val av finansiering enligt pecking order teorin Winborg och Landström (1995) bekräftar småföretags positiva inställning till intern finansiering framför extern finansiering. Motviljan till extern finansiering kan bero på rädsla att förlora kontroll över företag (Berger & Udell, 1998). För kontrollaverta företag är dessa val viktiga för att inte känna begränsning i sin handlingsfrihet (Berggren 2003, s. 50). För företag med tillväxtambition är betydelsen av extern finansiering stor (Storey, 1994, s. 155), och problem uppstår därför vid avvägning mellan kontrollaversion och tillväxtambition. För de företag som är i behov av kapital 6

14 för att möjliggöra tillväxt kan en avvägning mellan kontrollaversion och tillväxtambition orsaka problem om kontrollaversionen väger tyngre än tillväxtambitionen (Cressy & Olofsson refererad i Berggren, 2003, s. 49). Carpenter och Petersen (2002) identifierade att det typiska tillväxtföretaget behåller all vinst och höjer relativt lite externt kapital, vilket också stödjer pecking order teorin. Berggren (2003, s. 55) beskriver hur två skilda faktorer påverkar småföretags negativa attityd gentemot extern finansiering, den tvingande och den lärande faktorn. Den tvingande faktorn är förknippad med en specifik bransch eller företag. En sådan faktor är om företag hamnar i finansiell svårighet och är i behov av finansiering för att överleva. I den situationen kommer företags kontrollaversion gentemot extern finansiering minska under antagandet att företags mål är att leva vidare. Den lärande faktorn syftar på hur företagare lär sig mer allt eftersom företag utvecklas och växer. Under utvecklingstiden blir medarbetare allt viktigare för företag och det är centralt att kompetens uppdateras kontinuerligt. Kunskap om finansiärer är ett steg i minskad kontrollaversion hos företag då en ökad förståelse om finansiering resulterar i bättre förståelse för finansiärers olika krav och villkor på säkerhet vid utlåning. (Berggren, 2003, s. 56) Sammanfattningsvis kan det innebära att kontrollaversion hos företag resulterar i att marknadsfönster missas och möjliggör för konkurrerande företag med mindre kontrollaversion att etablera sig, fortare expandera och erhålla fler marknadsandelar. Det förefaller som rimligt att anta att företag föredrar att använda finansiella bootstrappingmetoder före val av extern finansiering såsom bank och riskkapital. Finansiell bootstrapping är ett komplement till internt finansiering och innebär att företag kan behålla kontrollen, vilket går i linje med pecking order teori. 2.4 Företags utveckling Företags tillväxt kan ta sig uttryck olika i små tillväxtföretags utveckling, pathdependency och företags utvecklingsfaser är två perspektiv som vi nedan redogör för Path-dependency Path-dependency menar att de beslut och handlingar som företag fattat i tidigare skeden påverkar hur företag kommer fatta sina beslut och handlingar även i framtiden (David, 1985). Pierson (2000) beskriver hur path-dependency och fyra självförstärkande faktorer påverkar företags skalavkastning. Stora volymer och fasta kostnader i företags produktion leder till att kostnad för varje producerad enhet sjunker. Är kostnader i uppstart fas höga finns incitament för företag att fortsätta med den påbörjade strategin, på grund av fenomenet path-dependency, trots att det i längden är mer lönsamt att byta strategi och detta är den första faktorn. Den andra faktorn behandlar inlärning, erfarenheter som förvärvas genom att en viss produktionsprocess pågått under längre tid leder till att företag kan effektivisera och bli mer innovativt. Även den här faktorn ger incitament att fortsätta på samma banan och inte bryta mönster. Den tredje faktorn är de koordinationseffekter som uppnås när individer upplever en högre nytta av det värde företaget skapat. Den fjärde och sista faktorn speglar de förväntningar som finns på att produkten blir en succé, vetskap om att ha satsat på den vinnande hästen ökar viljan att stödja arbetet och de val som redan tagits. De här fyra faktorerna ökar gemensamt path-dependency och får företag att följa tidigare fotspår. (Pierson, 2000) Genom att företag lär sig använda en viss kombination av bootstrappingmetoder genom tidigare erfarenheter och de fördelar de dragit nytta av i tidigare skeden kan pathdependency därmed ge implikationer om vilka finansiella bootstrappingmetoder företag 7

15 fortsättningsvis använder sig av. Ebben och Johnson (2006) beskriver hur vissa finansiella bootstrappingmetoder minskar med tiden; användning av privata besparingar för att täcka företagets kostnader, dela utrustning/ verktyg med andra företag, användning av leasad utrustning, undvika att ta ut lön ur företaget och använda privat kreditkort till företaget, vilket kan förklaras som ett path-dependency fenomen. De beskriver vidare att företag som i ett tidigt skede inte använt en särskild finansiell bootstrappingmetod inte börjar använda metoden längre fram, företag som däremot använt en finansiell bootstrappingmetod i ett tidigt skede fortsätter användningen av metoden Företags utvecklingsfaser Trots att småföretag verkar i olika branscher finns gemensamma faktorer för dem. Företag utvecklas och går igenom faser på ett förutsägbart sätt. I olika faser i ett företags livscykel är företag i behov av olika resurser i olika grad och erhåller resurser på varierande sätt för att driva företaget till nästa nivå, eller stanna kvar på den nuvarande nivån. (Churchill & Lewis, 1983) Churchill och Lewis (1983) tillväxtmodell förklarar faser företag går igenom under sin livstid och de behov som uppkommer i samband med faserna, se figur 3. Berger och Udell (1998) beskriver småföretags finansiella tillväxtcykel där företags finansiella behov och tillgängliga alternativ förändras allteftersom företag växer och blir mer erfarna. Fas 1: Uppstart fas Under uppstart fasen återfinns nystartade företag. Fokus ligger på att överleva och företagens problem är oftast att behålla sina kunder och leverera sina produkter/ tjänster. Nyckelfrågor företag ställer i denna fas är om de kan erhålla tillräckligt många kunder och producera produkten/ tjänsten effektivt nog för att bli ett livskraftigt företag. Vidare ställs frågor om företaget har kapital nog för att tillverka sin produkt/ tjänst och om de kan expandera till en bredare kundkrets. (Churchill & Lewis, 1983) I den här fasen har det framhållits att småföretagares personliga besparingar samt lån av kapital från släkt och vänner är de vanligaste finansieringskällorna för företagets överlevnad (Berger & Udell, 1998). Överlever företag denna fas går de vidare till nästa fas, överlevnad. Fas 2: Överlevnad fas Når företag nästa fas har de bevisat att de är en fungerande affärsenhet, men fortfarande en väldigt enkel sådan och med fokus på att överleva. De främsta problem företag möter nu är likviditeten. Centrala frågor är om företag på kort sikt kan generera tillräckligt mycket likvida medel för att nå break-even och täcka upp för kostnader såsom material och reparationskostnader. Företag fortsätter antingen växa och går vidare till nästa fas eller stannar kvar i nuvarande fas där de erhåller marginell avkastning på de investerade pengarna och tiden de lagt ner för att senare upphöra. (Churchill & Lewis, 1983) I denna fas har det framhållits att det tillkommer andra finansieringskällor för företag såsom banker och riskkapitalbolag (Berger & Udell, 1998). Fas 3: Tillväxt fas Når företag tillväxtfasen har företag vuxit sig så pass stort att ägare överlåter ansvar på verksamhetschefer och ägarna ägnar sig istället åt företagets övergripande frågor. När företag når denna fas står ägare inför två alternativ, antingen expanderar de och satsar på att bli större och vinna fler marknadsandelar eller så väljs det andra alternativet, att behålla företaget på en stabil och lönsam nivå. Väljer de att stanna kvar på nuvarande nivå blir den största utmaningen att hushålla med resurser då kapitalbehov är olika stora under olika perioder. Väljer företag däremot att expandera krävs mer finansiella medel för att möjliggöra expanderingen. (Churchill & Lewis, 1983) 8

16 Fas 4: Expansion fas Väljer företag att träda in i expansionsfasen blir problemet att växa fort samt erhålla tillräckligt med finansiella medel för att finansiera tillväxt. En nyckelfråga är om tillräckligt mycket kapital finns för att förverkliga tillväxten. Det är nödvändigt att verksamhetscheferna besitter större kompetens än i föregående fas för att kunna hantera ett företag i tillväxt och ägare måste delegera ut ansvarsområden till de anställda för att effektivisera och bättra på marginalerna. (Churchill & Lewis, 1983) Berger och Udell (1998) framhåller att småföretags balanserade vinstmedel är en viktig källa för ytterligare finansiering under företags senare faser, eftersom det fungerar som ett tecken på styrka, möjliga finansieringskällor är riskkapital och lånemarknader. Företag som klarar av expansionen går vidare till nästa fas, mognadsfasen. Fas 5: Mognads fas I mognadsfasen är ägare och företag ofta skiljt från varandra, både finansiellt och operationellt. Det största problemet företag ställs inför är att kontrollera och stärka företagets finansiella medel som erhållits genom expanderingen. Ett annat problem är att försöka hålla kvar vid de fördelar som ett litet företag har, såsom flexibilitet och entreprenörsanda. Lyckas de med detta är möjligheterna för att bli ett kraftfullt företag på marknaden stora. Misslyckas företag når de den sjätte fasen, ossifikation, som kännetecknas av innovationsbrist och undvikande av risker. (Churchill & Lewis, 1983) Utveckling Uppstart Överlevnad Tillväxt Expansion Mognad Faser Figur 3 Egenmodifierad figur av företags utvecklingsfaser, baserad på Churchill och Lewis (1983) Implikationer att använda finansiella bootstrappingmetoder uppstår när företag går igenom de olika faserna, och förändrade krav på tillgång till resurser kommer innebära att företags användning av finansiella bootstrappingmetoder tillämpas olika i olika utvecklingsfaser. Ebben och Johnson (2006) framhåller att olika finansiella bootstrappingmetoder i småföretag används i olika skeden i ett småföretags livscykel. Brush, Carter, Gatewood, Greene och Hart (2006) beskriver hur vikten av finansiell bootstrapping i ett företag i den tidiga tillväxtfasen kan vara större än under uppstart fasen. Detta på grund av behovet för ytterligare investeringar, minimering av utgifter och för att tillgodose behov av kapital. 2.5 Finansiell bootstrapping Bhide (1992) var bland de första att skriva om fenomenet finansiell bootstrapping och poängterade möjligheterna som öppnar sig med hjälp av metoderna för små och nystartade företag. Carter och Van Auken (2005) förklarar att det finns en uppsjö av 9

17 finansiella bootstrappingmetoder, exempel är; leasa utrustning istället för att köpa, använda företagarens privata kreditkort för inköp till företaget och att medvetet betala skatter och sociala avgifter för sent. Vissa metoder räknas som typiskt vanliga metoder medan andra metoder, såsom dela utrustning och anställda med andra företag, kan ses som mer ovanliga. Bhide (1992) berättar hur småföretag kan använda finansiella bootstrappingmetoder för att undvika problem som kan uppstå med att erhålla nya medel via extern finansiering. Carter och Van Auken (2005) beskriver vidare hur finansiering med finansiell bootstrappingmetoder vanligtvis används av företag som har svårigheter med traditionell finansiering såsom lån via bank och kreditinstitut. Myers (1984) pecking order teori visar dock på att företag frivilligt väljer att undvika extern finansiering genom att i första hand använda intern finansiering. I Sverige har Joakim Winborg och Hans Landström gjort ett flertal studier på småföretag och användningen av finansiella bootstrappingmetoder (Winborg & Landström, 2001; Winborg, 2005, 2009). Winborg och Landström (2001) undersökte användningen av finansiella bootstrappingmetoder på svenska småföretag. Resultaten visar att de mest använda metoderna är: Köpa begagnad utrustning istället för ny Söka bästa möjliga villkoren med leverantörer Hålla inne på chefers lön för kortare/ längre perioder Medvetet dröja med betalning till leverantörer Använda rutiner för att påskynda fakturering De minst använda metoderna är: Söka och erhålla bidrag Erhålla kapital genom att sälja fakturor åt externa fakturaföretag Användning av förskottsbetalning Avbryta med affärsrelationen med kunder som frekvent betalar för sent Släkt eller vänner som arbetar till låga löner eller gratis Dela anställda med andra företag Dela utrustning med andra företag Studien visar även att företags beteende angående resursbehov förändras i takt med att företag utvecklas och att vissa grupper av finansiella bootstrappingmetoder används i uppstart fas medan användningen av andra metoder ökar med tiden. Se Bilaga 2 för presentation av de 23 identifierade finansiella bootstrappingmetoderna. Malmström, Erson och Westerberg (1999) studerade användningen av finansiella bootstrappingmetoder i småföretag i norra Sverige. Resultaten visar att sökning efter leverantörer som ger de bästa villkoren, undvika att ta ut lön och användning av förskottsbetalning är bland de vanligast använda metoderna. De minst använda metoderna är låna pengar av släkt eller vänner, erbjuda rabatt vid kontant betalning och användning av privata besparingar för att täcka företagets kostnader. Van Auken (2005) undersökte om skillnader fanns i hur viktigt olika finansiella bootstrappingmetoder är för teknologiföretag och icke teknologiföretag. Resultaten visar att skillnaderna mellan metoderna som upplevdes mest viktigast och minst viktigast är små mellan företagskategorierna. De mest betydelsefulla metoderna är; sökning efter leverantörer som ger de bästa villkoren, likadana villkor till alla kunder och användning av korta betalningsvillkor. Medan de minst betydelsefulla metoderna är; lån av släktingar eller 10

18 vänner, fördröjning av inbetalning av moms, dela personal med andra företag och släkt eller vänner som arbetar till låga löner eller gratis. Harrison et al. (2004) kom fram till att det är skillnad på vilka finansiella bootstrappingstrategier små och stora företag använder. Större företag är bland annat mer beroende av utnyttjande av kund- och leverantörsrelationer för att ge tillgång till de resurser som krävs, särskilt för produktutveckling. Ebben (2009) studerade småföretag och användningen av finansiell bootstrappingmetoder och resultat från studien visar att småföretag som är högt belånade, illikvida och underpresterande har en tendens att använda vissa finansiella bootstrappingmetoder i jämförelse med småföretag som inte har dessa kännetecken. De mest använda metoderna i dessa företag är kundrelaterade metoder, exempel på sådana metoder är att endast vända sig till kunder som betalar snabbt och använda dröjsmålsränta på försenade betalningar, samt metoder som avsiktligt försenar företagets egna betalningar. Resultatet visar även att dessa metoder kan vara skadliga för företagets framtida prestation. (Ebben, 2009) Tidigare forskning om faktorer bakom valet av finansiella bootstrappingmetoder Winborg studerade under år 2005 fyra nya företag, som alla etablerats i inkubatorer, och deras motiv för användningen av finansiella bootstrappingmetoder. Resultatet visar att användningen av finansiell bootstrapping var ett medvetet val hos företag och de två främsta motiven bakom användningen var lägre kostnader och brist på kapital, därefter kom reducera risk (Winborg, 2005 refererad i Winborg, 2009). Med samma inriktning som Carter och Van Aukens studie från år 2005 samt sin egen studie från år 2005 studerade Winborg (2009) nya företag i Sverige vilka alla etablerats i tre olika företagsinkubatorer angående motiven bakom användningen av finansiella bootstrappingmetoder. Baserat på tidigare studier användes sju motiv; lägre kostnader, brist på kapital, reducera risk, klara sig utan extern finansiering, spara tid, handlingsfrihet och till sist roligt att hjälpa andra och få hjälp. I studien identifierades ytterligare fyra faktorer; önskar att lära sig, förlitar på släkt och vänner, erhålla legitimitet och tillfredsställelse i arbete. Resultaten visar att 88 procent av företag i någon utsträckning använt finansiella bootstrappingmetoder och att användningen är ett avsiktligt val av företag. Varje respondent hade i genomsnitt tre motiv bakom användningen av de finansiella bootstrappingmetoderna vilket bekräftar att användningen inte endast beror på brist på kapital. Resultaten visar också tydligt att de ekonomiska motiven bakom användningen är de viktigaste; lägre kostnader uppgav företag är det viktigaste motivet följt av brist på kapital och till sist roligt att hjälpa andra och få hjälp. Med andra ord är användningen av finansiella bootstrappingmetoder inte endast en sista utväg som det har antagits i tidigare forskning (Bhide 1992; Van Auken and Neeley, 1998, refererad i Winborg, 2009). I Tabell 1 sammanställs alla faktorer som identifierats i tidigare studier. 11

19 Tabell 1 Sammanställning av motiv bakom finansiella bootstrappingmetoder, Carter och Van Auken (2005); Winborg (2005) refererad i Winborg (2009); Winborg (2009) Motiv Lägre kostnader Brist på kapital Reducera risk Vill klara sig utan extern finansiering Spara tid Roligt att hjälpa andra och få hjälp Handlingsfrihet Tillfredställelse i arbete Önskar att lära sig Förlitar på släkt och vänner Erhålla legitimitet 2.6 Sammanfattning av referensram En övergripande analysmodell för finansiell bootstrapping i små tillväxtföretag illustreras i Figur 4. Den resursbaserade teorin utgör ett övergripande teoretiskt ramverk som beskriver att företag kan skapa konkurrensfördelar och konkurrenskraft med hjälp av finansiella bootstrappingmetoder. Det finansiella gapet och pecking order teorin kan skapa förståelse till varför småföretag använder finansiella bootstrappingmetoder. Genom det finansiella gapet möter småföretag problem och diskrimineras när de söker finansiering av banker och externa finansiärer. Det resulterar i att det uppstår brist på kapital hos småföretag och de kan med hjälp av finansiella bootstrappingmetoder hantera problemet. Pecking order teorin förklaras företags motvilja till extern finansiering och rangordnar företags preferenser där intern finansiering väljs i första hand, lånekapital i andra hand och externt ägarkapital i tredje hand. Finansiella bootstrappingmetoder kan bidra till att företag uppfyller sina preferenser om att finansiera företaget internt. Path-dependency och företags utvecklingsfaser förklarar hur användningen av finansiella bootstrappingmetoder kan ta sig uttryck över tid. Path-dependency förklarar hur de beslut och handlingar företag fattat i tidigare skeden påverkar hur företag kommer fatta sina beslut och handlingar även i framtiden, vilket påverkar valet av finansiella bootstrappingmetoder. Företags utvecklingsfaser å andra sidan förklarar hur företags karaktär förändrar användningen av finansiella bootstrappingmetoder i olika skeden i företags livscykel. Det finns alltså två olika perspektiv som förklarar företags utveckling. Det ena perspektivet menar att företag lär sig genom sin historia och finslipar metoderna allt eftersom företag utvecklas medan det andra perspektivet beskriver hur företag som går från en fas till en annan överger vissa metoder och börjar använda nya. 12

20 SKAPAR KONKURENSFÖRDELAR FÖRETAGS KARAKTÄR PREFERENSER I FINANSIERING FINANSIELL BOOTSTRAPPING BRIST PÅ KAPITAL FÖRETAGS TIDIGARE HANDLINGAR Figur 4 Övergripande analysmodell för finansiell bootstrapping i små tillväxtföretag 2.7 Analysmodell För att beskriva vilka finansiella bootstrappingmetoder som små tillväxtföretag kan använda sig av har vi identifierat 23 finansiella bootstrappingmetoder från tidigare forskning (Winborg & Landström, 2001) där användingen av dessa metoder kommer analyseras. För att beskriva vilka bakomliggande faktorer som kan påverka valet av finansiella bootstrappingmetoder skapar vi en delmodell, se Figur 5, från rutan finansiell bootstrapping i Figur 4. Enligt tidigare studier har följande faktorer identifieras; lägre kostnader, brist på kapital, vill klara sig utan extern finansiering, handlingsfrihet, spara tid, tillfredställelse i arbete, önskar att lära sig, erhålla legitimitet, förlitar på släkt och vänner, roligt att hjälpa andra och få hjälp samt reducera risk (Carter & Van Auken, 2005; Winborg, 2005 refererad i Winborg, 2009; Winborg, 2009). På grund av diskrimineringen av småföretags externa finansiering uppstår ett finansiellt gap (Landström, 2003, s. 12; Storey, 1994, s. 204). Det leder till att småföretag kan få brist på kapital vilket kan vara motivet varför de använder finansiella bootstrappingmetoder (jmf. Winborg & Landström, 2001; Carter & Van Auken, 2005; Winborg, 2005 refererad i Winborg, 2009). Företag föredrar i första hand att finansiera sig med interna medel enligt pecking order teorin (Myers, 1984), därmed kan faktorerna; vill klara sig utan extern finansiering, lägre kostnader, reducera risk, sparar tid, roligt att hjälpa andra och få hjälp, tillfredställelse i arbete, erhålla legitimitet och önskar att lära sig vara anledningar till att använda finansiella bootstrappingmetoder. Genom att finansiera internt får företag lägre kostnader på grund av icke existerande räntekostnader, samt att alternativkostnaden för sökning efter finansiering elimineras vilket gör att företag kan spara tid. 13

21 Företag kan även anse att det är roligt att hjälpa andra och få hjälp och genom att finansiera företaget internt kan tillfredsställelse i arbete nås. Berger och Udell (1998) förklarar att småföretag erhåller legitimitet eftersom de uppvisar styrka om de endast använder intern finansiering. Vid användning av intern finansiering kan det bidra till att företag önskar att lära sig mer och utveckla kunskaper om företagande samt vilja klara sig utan extern finansiering. Berger och Udell (1998) beskriver hur småföretag i ett tidigt skede lånar kapital från släkt och vänner för att klara sig utan extern finansiering, vilket kan förklara motivet att företagaren förlitar på släkt och vänner. När inga yttre krav ställs på företag vid intern finansiering uppstår handlingsfrihet som ett motiv bakom användningen av finansiella bootstrappingmetoder, eftersom de kan använda kapital såsom de önskar och fatta beslut oberoende av externa parter (jmf. Myers, 1984; Berggren, 2003, s. 55; Winborg, 2005 refererad i Winborg, 2009). För att beskriva hur identifieringen av användningen kan ta sig uttryck i små tillväxtföretags utveckling används två perspektiv: företags utvecklingsfaser och pathdependency. Företags utvecklingsfaser redogör för fem faser företag går igenom, beroende på vilken fas företag befinner sig i använder de olika finansiella bootstrappingmetoder, ett exempel är den vanligaste finansieringskällan i första fasen som är släkt och vänner. (jmf. Churchill & Lewis, 1983) Path-dependency menar att företag lär sig av historien och att framtida beslut kommer baseras på tidigare tagna beslut. Har företag använt en fungerade finansiell bootstrappingmetod kommer de fortsättningsvis använda sig av metoden. (jmf. Pierson, 2000) Faktorer Lägre kostnader Brist på kapital Reducera risk Vill klara sig utan extern finansiering Spara tid Roligt att hjälpa andra och få hjälp Handlingsfrihet Tillfredsställelse i arbete Önskar att lära sig Förlitar på släkt och vänner Erhålla legitimitet Figur 5 Delmodell: Finansiell bootstrapping Finansiella bootstrappingmetoder Fördröjning av betalningar till leverantörer. Fördröjning av inbetalning av moms. Användning av leasad utrustning. Användning av begagnad utrustning. Rutiner för att minimera lager. Sökning efter leverantörer som ger de bästa villkoren. Dela utrustning/ verktyg med andra företag. Dela lokaler med andra företag. Dela personal med andra företag. Byta varor eller tjänster med andra företag? Tar emot bidrag. Användning av korta betalningsvillkor. Erhålla kapital genom att sälja fakturor åt externa fakturaföretag. Användning av dröjsmålsränta. Likadana villkor till alla kunder. Rabatt vid kontant betalning. Användning av förskottsbetalning. Avbryta affärsrelationen med kunder som frekvent betalar för sent. Släkt eller vänner som arbetar till låga löner eller gratis. Undvika att ta ut lön ur företaget. Användning av privata besparingar för att täcka företagets kostnader. Användning av privat kreditkort till företaget. Lån av släktingar eller vänner. 14

Små tillväxtföretag och extern finansiering

Små tillväxtföretag och extern finansiering Högskolan i Halmstad Sektionen för Ekonomi och Teknik C-uppsats 10p Finansiering Vårterminen 2007 Små tillväxtföretag och extern finansiering Handledare: Joakim Winborg Författare: Johan Nielsen Patrik

Läs mer

Alternativa vägar till kapital/bootstrapping

Alternativa vägar till kapital/bootstrapping Alternativa vägar till kapital/bootstrapping Venture Cup tisdag 4 mars kl 1800 Coompanion Affärsutvecklare Jan Svensson Inspiration utav Joakim Winborg, forskare, Halmstad Högskola Ref ISBN, 91-7150-902-x

Läs mer

Företagsvärdering ME2030

Företagsvärdering ME2030 Företagsvärdering ME2030 24/3 Principer för värdering Jens Lusua DCF-valuation Frameworks LAN-ZWB887-20050620-13749-ZWB Model Measure Discount factor Assessment Enterprise DCF Free cash flow Weighted average

Läs mer

Finansiell Bootstrapping

Finansiell Bootstrapping Institutionen för ekonomi och företagande Kandidatuppsats 15 hp Handledare: Ogi Chun Finansiell Bootstrapping i tillverknings- och serviceföretag Författare Erica Björk, 830212 Sofie Karlsson, 840104 Sammanfattning

Läs mer

Finansieringsmöjligheter i småföretag

Finansieringsmöjligheter i småföretag Sofia Johansson & Lisbeth Alvina Finansieringsmöjligheter i småföretag - Traditionella metoder kontra finansiell bootstrapping Finance opportunities in small businesses - Traditional methods verses financial

Läs mer

Peer-to-peer-lån i Sverige

Peer-to-peer-lån i Sverige Södertörns högskola Institutionen för samhällsvetenskaper Kandidatuppsats 15 hp Företagsekonomi Vårterminen 2015 (Programmet för Entreprenörskap, innovation och marknad) Peer-to-peer-lån i Sverige en kvalitativ

Läs mer

Verksamhets- och branschrelaterade risker

Verksamhets- och branschrelaterade risker Riskfaktorer En investering i värdepapper är förenad med risk. Inför ett eventuellt investeringsbeslut är det viktigt att noggrant analysera de riskfaktorer som bedöms vara av betydelse för Bolagets och

Läs mer

Större kassa med effektivare fakturering

Större kassa med effektivare fakturering Större kassa med effektivare fakturering Cash is king. Detta bekanta uttryck är så sant som det är sagt. Kanske inte cash i sin faktiskt fysiska form, men definitivt dess funktion i ett företag. Att företag

Läs mer

EXAMENSARBETE. Finansieringsstrategier i gasellföretag. En kvalitativ studie om finansieringens strategiska utformning för att uppnå.

EXAMENSARBETE. Finansieringsstrategier i gasellföretag. En kvalitativ studie om finansieringens strategiska utformning för att uppnå. EXAMENSARBETE Finansieringsstrategier i gasellföretag En kvalitativ studie om finansieringens strategiska utformning för att uppnå tillväxt Robin Gustafsson Rickard Niemelä 2015 Civilekonomexamen Civilekonom

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011

Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011 Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011 1 Disposition 1. Metod och branschbeskrivning 2. Slutsatser 3. Företagets finansiella situation 4. Behov av finansiering 5. Tillgång till finansiering 6. Planerade

Läs mer

Cisco Small Business Problemlösningsguide för finansiering av teknikinköp

Cisco Small Business Problemlösningsguide för finansiering av teknikinköp Cisco Small Business Problemlösningsguide för finansiering av teknikinköp Du har säkert märkt att ekonomin stramas åt. Men det innebär inte att företagets investeringar måste upphöra helt. Begränsade ekonomiska

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Kommittédirektiv. Statliga finansieringsinsatser. Dir. 2015:21. Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015

Kommittédirektiv. Statliga finansieringsinsatser. Dir. 2015:21. Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015 Kommittédirektiv Statliga finansieringsinsatser Dir. 2015:21 Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska kartlägga behovet av statliga marknadskompletterande

Läs mer

Den framtida redovisningstillsynen

Den framtida redovisningstillsynen Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in

Läs mer

Kapitalförsörjning och riskkapital

Kapitalförsörjning och riskkapital Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:119 av Josef Fransson m.fl. (SD) Kapitalförsörjning och riskkapital Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om

Läs mer

Na ringsdepartementets remiss: En fondstruktur fo r innovation och tillva xt

Na ringsdepartementets remiss: En fondstruktur fo r innovation och tillva xt N2015/4705/KF C 2015-1127 SC 2015-0085 Regeringskansliet Näringsdepartementet Na ringsdepartementets remiss: En fondstruktur fo r innovation och tillva xt SOU 2015:64 Chalmers tekniska högskola 412 96

Läs mer

Riskanalys och riskhantering i växtodlingsföretag

Riskanalys och riskhantering i växtodlingsföretag Riskanalys och riskhantering i växtodlingsföretag Alnarp 2014-11-19 1 Finansiär Vilka vi är som genomfört projektet Carl Johan Nilsson, HIR Malmöhus Patrick Petersson, HIR Malmöhus Håkan Rosenqvist 2 Varför

Läs mer

Kvinnors företagande & tillgång till offentlig finansiering

Kvinnors företagande & tillgång till offentlig finansiering Kvinnors företagande & tillgång till offentlig finansiering Hur snacket går & vem som får pengarna Jeaneth Johansson & Malin Malmström Vem är innovatör/entreprenör Sociala konstruktioner Konstruktioner

Läs mer

Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar

Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar 1. Utgångspunkter Tillväxtföretag behöver tillgång till både kompetens och kapital för att utvecklas. Därför krävs en väl fungerande

Läs mer

Att förbereda en finansieringsansökan hos banken

Att förbereda en finansieringsansökan hos banken Att förbereda en finansieringsansökan hos banken Sara Jonsson, Centrum för Bank och Finans, KTH sara.jonsson@infra.kth.se 07-11-14 1 Hur resonerar banken? Banker är inte riskkapitalister! Bankfinansiering

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

The Digital Enterprise in Nordics

The Digital Enterprise in Nordics The Digital Enterprise in Nordics Summary of Findings CIO Magazine & Tata Consultancy Services Research Version 1.0 January 2014 Copyright 2014 Tata Consultancy Services Limited 1 Introduktion till undersökningen

Läs mer

The current state of the VC industry in relation to other financing sources for startup firms

The current state of the VC industry in relation to other financing sources for startup firms The current state of the VC industry in relation to other financing sources for startup firms Ekon Dr Anna Söderblom Handelshögskolan i Stockholm Finansieringskällor för småföretag Nystartade företags

Läs mer

Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 2007-10-16 17. Ministry of Education and Research. Sweden

Kunskapslyftet. Berndt Ericsson. Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 2007-10-16 17. Ministry of Education and Research. Sweden Kunskapslyftet Berndt Ericsson Sweden 2007-10-16 17 Esbo Utbildning, arbetsliv och välfärd 1997-2002 Four important perspectives or aims Develop adult education Renew labour market policy Promote economic

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

S T Ö D Å T F Ö R E T A G I T I L L V Ä X T O C H F Ö R Ä N D R I N G

S T Ö D Å T F Ö R E T A G I T I L L V Ä X T O C H F Ö R Ä N D R I N G S T Ö D Å T F Ö R E T A G I T I L L V Ä X T O C H F Ö R Ä N D R I N G Vi har världens roligaste uppdrag! När våra kunder är framgångsrika har vi lyckats. Vårt arbete går ut på att hjälpa ambitiösa organisationer

Läs mer

Att hitta rätt ägarfinansiär

Att hitta rätt ägarfinansiär Att hitta rätt ägarfinansiär En studie om små teknikföretag och deras efterfrågan på externa ägarfinansiärers bidrag Industrial & Financial Management Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet Kandidatuppsats

Läs mer

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð IN BUSINESS MARKETS JAMES C. ANDERSSON, JAMES A. NARUS, & WOUTER VAN ROSSUMIN PERNILLA KLIPPBERG, REBECCA HELANDER, ELINA ANDERSSON, JASMINE EL-NAWAJHAH Inledning Företag påstår

Läs mer

FINANSIERING. Tillväxtverket har en rad olika stöd som du som egen företagare kan söka, särskilt du som driver företag på lands- eller glesbyd.

FINANSIERING. Tillväxtverket har en rad olika stöd som du som egen företagare kan söka, särskilt du som driver företag på lands- eller glesbyd. Du har en idé och vill komma igång med ditt företag. Frågan är hur du ska finansiera företaget och kunna betala för allt? Här kan du läsa om några olika sätt att finansiera företagsstarten på. Var realistisk

Läs mer

Entreprenören och tillväxtdilemmat

Entreprenören och tillväxtdilemmat Entreprenören och tillväxtdilemmat Per Davidsson Internationella Handelshögskolan, Jönköping ESBRI 25/9 2003 1 Doktorand Davidsson 1985 Teorien säger: Alla kan, bör och vill växa Tittomkringen säger: Det

Läs mer

Riskkapitalfinansiering av småföretag - En studie i hur venture capitalfinansiering påverkar tillväxten i småföretag

Riskkapitalfinansiering av småföretag - En studie i hur venture capitalfinansiering påverkar tillväxten i småföretag Handelshögskolan vid Umeå Universitet Kandidatuppsats Vårterminen 2008 Handledare: Håkan Andersson Författare: Helene Carlsson Malin Holmström Riskkapitalfinansiering av småföretag - En studie i hur venture

Läs mer

The current state of the VC industry in relation to other financing sources for startup firms

The current state of the VC industry in relation to other financing sources for startup firms The current state of the VC industry in relation to other financing sources for startup firms Ekon Dr Anna Söderblom Handelshögskolan i Stockholm Definition Venture Capital Definition riskkapital Riskkapital

Läs mer

Företagarnas panel Rapport från Företagarna

Företagarnas panel Rapport från Företagarna Företagarnas panel Rapport från Företagarna oktober 2011 Inledning... 2 Vart fjärde småföretag anser att det är svårare än normalt att finansiera verksamheten... 2 Finansieringsmöjligheterna har försämrats

Läs mer

Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete. Sammanfattning

Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete. Sammanfattning Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Sammanfattning Sammanfattning av rapporten Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Förord Tillväxtverket arbetar

Läs mer

Följer staten Välfärdsutredningens riktlinjer?

Följer staten Välfärdsutredningens riktlinjer? Följer staten Välfärdsutredningens riktlinjer? Bakgrund Välfärdsutredningen har lämnat ett förslag på hur vinsterna i företag som drivs inom vård, skola och omsorg ska begränsas. Förslaget innebär att

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Almi Företagspartner AB

Almi Företagspartner AB Almi Företagspartner AB 40 kontor över hela landet med 500 medarbetare. Moderbolag ägs av staten. 17 regionala dotterbolag som ägs till 49% av regionala ägare. Finansiering och rådgivning Riskkapital (expansion)

Läs mer

Varför är vår uppförandekod viktig?

Varför är vår uppförandekod viktig? Vår uppförandekod Varför är vår uppförandekod viktig? Det finansiella systemet är beroende av att allmänheten har förtroende för oss som bank. Få saker påverkar kunden mer än det intryck du lämnar. Uppförandekoden

Läs mer

AFFÄRSPLAN. Namn. Företag. Adress. Telefon. E-post. Hemsida. Affärsplan. Sara Isaksson Pär Olofsson 2010.08.24

AFFÄRSPLAN. Namn. Företag. Adress. Telefon. E-post. Hemsida. Affärsplan. Sara Isaksson Pär Olofsson 2010.08.24 Namn Företag AFFÄRSPLAN Adress Telefon E-post Hemsida Affärsplan 2010.08.24 1 Sara Isaksson Pär Olofsson Innehåll AFFÄRSIDÉ 3 VISION, MÅL OCH STRATEGI 5 VERKSAMHET 7 KUND 8 KONKURRENTER 9 MARKNADSFÖRING

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Estradföreläsning, 15 januari 2007. Vad vet vi om Venture Capital?

Estradföreläsning, 15 januari 2007. Vad vet vi om Venture Capital? Estradföreläsning, 15 januari 2007 Vad vet vi om Venture Capital? Hans Landström Institutet för Ekonomisk Forskning/CIRCLE Lunds Universitet email: Hans.Landstrom@fek.lu.se Vad är venture capital? (se

Läs mer

FIKA. Sammanfattning av FIKA. 24 juni 2013

FIKA. Sammanfattning av FIKA. 24 juni 2013 FIKA FINANSIERINGS-, INVESTERINGS- OCH KONJUNKTURANALYSEN En sammanställning av hur svenska Mid Cap-bolag uppfattar konjunktur-, investeringsoch finansieringsläget 24 juni 2013 Syfte Syftet med FIKA är

Läs mer

De fem vanligaste säljutmaningarna

De fem vanligaste säljutmaningarna De fem vanligaste säljutmaningarna 1 Säljutmaningar De fem vanligaste säljutmaningarna och Smärta, Power, Vision, Värde och Kontroll. När sättet att sälja är ur fas med kundernas sätt att köpa eller när

Läs mer

Remissvar. Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor inför. budgetpropositionen för 2016 SVENSKT NÄRINGSLIV. Finansdepartementet Vår referens/dnr:

Remissvar. Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor inför. budgetpropositionen för 2016 SVENSKT NÄRINGSLIV. Finansdepartementet Vår referens/dnr: Skatte- och tuhavdel- Dnr 56/2015 2015-05-04 103 33 Stockholm Fi201 5/1734 Er referens/dnr: ningen Finansdepartementet Vår referens/dnr: www.svensktnaringsliv.se Org. Nr: 802000-1858 Postadress/Address:

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

COUNTRY PAYMENT REPORT. Sverige

COUNTRY PAYMENT REPORT. Sverige COUNTRY PAYMENT REPORT 16 Sverige Country Payment Report 16: SVERIGE Intrum Justitia har samlat in uppgifter från tusentals i Europa för att få insikt i ens betalningsbeteenden och ekonomiska tillstånd.

Läs mer

SWElife SIO Folksjukdomar. Finansieringslösningar Sammanställning av några bilder från rapport 12 maj 2015 Jonas Gallon och Lars H.

SWElife SIO Folksjukdomar. Finansieringslösningar Sammanställning av några bilder från rapport 12 maj 2015 Jonas Gallon och Lars H. SWElife SIO Folksjukdomar Finansieringslösningar Sammanställning av några bilder från rapport 12 maj 2015 Jonas Gallon och Lars H. Bruzelius Uppdraget 1. Identifiera lösning som väsentligt ökar möjligheterna

Läs mer

Intressekonflikter & Incitament Romanesco Capital Management 556761-9654

Intressekonflikter & Incitament Romanesco Capital Management 556761-9654 Intressekonflikter & Incitament Romanesco Capital Management 556761-9654 INTERNA REGLER FÖR HANTERING AV INTRESSEKONFLIKTER Dessa interna regler har fastställts av styrelsen för Romanesco Capital Management

Läs mer

Seminarium tisdagen 3 april. Riskkapitalbolag och beskattning: Bör ränteavdragen slopas?

Seminarium tisdagen 3 april. Riskkapitalbolag och beskattning: Bör ränteavdragen slopas? Seminarium tisdagen 3 april Riskkapitalbolag och beskattning: Bör ränteavdragen slopas? Samhällsekonomiska effekter av riskkapitalinvesteringar Joacim Tåg IFN Investeringar i Sverige Källa: Capital IQ

Läs mer

I HUVUDET PÅ EN RISKKAPITALIST LARS ÖJEFORS

I HUVUDET PÅ EN RISKKAPITALIST LARS ÖJEFORS I HUVUDET PÅ EN RISKKAPITALIST LARS ÖJEFORS Riskkapital Investeringar i eget kapital Public equity i noterade bolag Privat equity i onoterade bolag Venture capital aktivt och tidsbegränsat engagemang Buy-out

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas

Läs mer

Verksamhetsstyrning VBEN01

Verksamhetsstyrning VBEN01 Verksamhetsstyrning VBEN01 Mål med avsnittet Att skaffa oss grundläggande kunskaper om verksamhetsstyrning och viktiga nyckeltal i ett strategiskt perspektiv. Huvudkomponenter i organisationens affärsidé

Läs mer

Danske Bank Kreditbarometer Hösten 2011

Danske Bank Kreditbarometer Hösten 2011 Danske Bank Kreditbarometer Hösten 211 1 Om undersökningen Metod Antal intervjuer Målgrupp Vägning Telefonintervjuer 1 27 intervjuer Finansiellt ansvariga i svenska företag med minst 1 miljoner kronor

Läs mer

50 NYANSER AV VARFÖR BARA NÅGRA FÅ LYCKAS. Håkan Ivarsson, Claes Molin, Igor Lishajko, Jan Wiestål & Frank Bertil Johnsson

50 NYANSER AV VARFÖR BARA NÅGRA FÅ LYCKAS. Håkan Ivarsson, Claes Molin, Igor Lishajko, Jan Wiestål & Frank Bertil Johnsson 50 NYANSER AV VARFÖR BARA NÅGRA FÅ LYCKAS Håkan Ivarsson, Claes Molin, Igor Lishajko, Jan Wiestål & Frank Bertil Johnsson 50 NYANSER AV LEAN VARFÖR BARA NÅGRA FÅ LYCKAS Författarna Grafisk form: Håkan

Läs mer

Tandvård i en förändrad tid...

Tandvård i en förändrad tid... Tandvård i en förändrad tid... Sida 1 är ett bolagsinitiativ som under 2008 har tagits av privattandläkaren Christer Swahn med praktik på Söder i Stockholm. Bolagets syfte är att bedriva tandvård. Sedan

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. COSME Konkurrenskraft i små och medelstora företag

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. COSME Konkurrenskraft i små och medelstora företag SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH COSME Konkurrenskraft i små och medelstora företag 1 SÄRSKILDA MÅL 2 Entreprenörskap 3 ÅTGÄRDER UNDER PROGRAMPERIODEN (2014-2020) Entreprenörskap (+/- 58

Läs mer

Entreprenörskap & Affärsutveckling (7,5 hp)

Entreprenörskap & Affärsutveckling (7,5 hp) GEMA40 Entreprenörskap & Affärsutveckling (7,5 hp) Agenda 2009-01-27 1. Kursintroduktion & affärsplanen 2. Gruppindelning 3. Utdelning av PM-uppgift 1 4. Diskussion av gruppernas affärsidéer SMP 2006-07-01

Läs mer

Grundläggande finansiell analys

Grundläggande finansiell analys TPYT16 Industriell Ekonomi Lektion 8 Finansiell analys Kassaflödesanalys Martin Kylinger Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling Avdelningen för produktionsekonomi 1 Seminarium 8 (kap 23-24)

Läs mer

SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING

SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING Företagarnas finansieringsrapport 2015 SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING! Svårigheten för företag att få extern finansiering är ett stort tillväxthinder.

Läs mer

Frihet viktigast för småföretagarna

Frihet viktigast för småföretagarna Frihet viktigast för småföretagarna Rapport från Företagarna december 2010 Innehåll Inledning... 3 Tre av fyra företagare skulle rekommendera en familjemedlem att bli egen företagare... 4 Friheten viktigaste

Läs mer

ME2030 - Företagsvärdering

ME2030 - Företagsvärdering ME2030 - Företagsvärdering 31/3 Analys av historik II, Strategisk analys Jens Lusua Investerat kapital OA-OL Investerat kapital NOA Rörelsefrämmande tillgångar Total funds invested Total funds invested

Läs mer

Second Hand i Första Hand

Second Hand i Första Hand STOCKHOLMS UNIVERSITET Företagsekonomiska Institutionen Kandidatuppsats 10 poäng Höstterminen 2005 Second Hand i Första Hand En undersökning om second handklädesmarknaden Författare: Gustaf Sporrong Sara

Läs mer

Ekonomistyrning. IKEA: Vår vision är att skapa en bättre vardag för de många människorna...

Ekonomistyrning. IKEA: Vår vision är att skapa en bättre vardag för de många människorna... Ekonomistyrning Kapitel 16 och 26 ingår inte I kursen! Inledande begrepp Företag affärsdrivande verksamhet i bolagsform Vad är det övergripande målet med att driva ett företag? Ekonomi hushållning med

Läs mer

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Vätebränsle Namn: Rasmus Rynell Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about Hydrogen as the future fuel. I chose this topic because I think that it s really interesting to look in to the

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

D-UPPSATS. Småföretagares attityd till riskkapital

D-UPPSATS. Småföretagares attityd till riskkapital D-UPPSATS 2006:036 Småföretagares attityd till riskkapital En fallstudie av fyra tillväxtföretag i teknikbranschen Jessica Meurer Helena Vikman Luleå tekniska universitet D-uppsats Företagsekonomi Institutionen

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Page 1. Aktuella utmaningar för ekonomistyrare. Tema: Aktuella utmaningar för ekonomistyrare. Vad är ekonomistyrning? Vilka är utmaningarna?

Page 1. Aktuella utmaningar för ekonomistyrare. Tema: Aktuella utmaningar för ekonomistyrare. Vad är ekonomistyrning? Vilka är utmaningarna? Aktuella utmaningar för ekonomistyrare Professor Fredrik Nilsson Uppsala 2010-02-12 Föreläsningens inriktning Tema: Aktuella utmaningar för ekonomistyrare Vad är ekonomistyrning? Vilka är utmaningarna?

Läs mer

IHM Ledarutveckling Resultat i affären.

IHM Ledarutveckling Resultat i affären. IHM Ledarutveckling Resultat i affären. Ditt ledarskap oc IHM Ledarutveckling IHMs ledarprogram vänder sig till dig som vill nå hela vägen i ditt ledarskap. Vi utgår alltid ifrån din specifika ledar ut

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FX INTERNATIONAL AB (publ)

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FX INTERNATIONAL AB (publ) BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FX INTERNATIONAL AB (publ) Juli 2014 - juni 2015 Nettoresultat av valutahandel: 475 tkr. Resultat före skatt: 13 tkr. Resultat per aktie före skatt: 0,01 kr. Valutafonden beräknas starta

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

VISION AFFÄRSIDÈ STRATEGIER & ÖVERGRIPANDE MÅL FOKUSOMRÅDEN

VISION AFFÄRSIDÈ STRATEGIER & ÖVERGRIPANDE MÅL FOKUSOMRÅDEN Frågeställningar Detta material är tänkt att finnas som ett hjälpmedel eller stöd kring vilka frågeställningar som kan vara relevanta att ta upp inom olika områden som berör ett företag. VISION AFFÄRSIDÈ

Läs mer

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden CENTER FOR INNOVATION, RESEARCH AND COMPETENCE IN THE LEARNING ECONOMY Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden Martin Andersson Lund University and Blekinge Institute of Technology (BTH) martin.andersson@circle.lu.se

Läs mer

Kundorienterad verksamhetsutveckling

Kundorienterad verksamhetsutveckling - Makes people and business successful - Passion för kunderna Kundorienterad verksamhetsutveckling Tommy Ytterström www.proandpro.se HÅLLPUNKTER Introduktion Spaningar och utmaningar Samtal kring kundorientering

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag Småföretagens vardag En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag September 2006 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 De viktigaste slutsatserna 4 Introduktion 5 Fakta om undersökningen

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

Semcon Code of Conduct

Semcon Code of Conduct Semcon Code of Conduct Du håller nu i Semcons Code of Conduct som handlar om våra koncerngemensamma regler och förhållningssätt. Semcons mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer

Läs mer

Relationsproblematiken i en sekventiell försäkringstriad

Relationsproblematiken i en sekventiell försäkringstriad Örebro Universitet Handelshögskolan Företagsekonomi C, HT 2011 Uppsats, 15 Hp Handledare: Claes Gunnarsson Examinator: Mari-Ann Karlsson Relationsproblematiken i en sekventiell försäkringstriad Författare:

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FX INTERNATIONAL AB (publ)

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FX INTERNATIONAL AB (publ) BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FX INTERNATIONAL AB (publ) Juli 2012 - juni 2013 Nettoresultat av valutahandel: 15 tkr. Resultat före skatt: -183 tkr Resultat per aktie före skatt: -0.07 kr. VD: s kommentar FXI kan

Läs mer

skuldkriser perspektiv

skuldkriser perspektiv Finansiella kriser och skuldkriser Dagens kris i ett historiskt Dagens kris i ett historiskt perspektiv Relativt god ekonomisk utveckling 1995 2007. Finanskris/bankkris bröt ut 2008. Idag hotande skuldkris.

Läs mer

TPYT02 Produktionsekonomi och kvalitet

TPYT02 Produktionsekonomi och kvalitet TPYT02 Produktionsekonomi och kvalitet Lektion 1 Introduktion, Företaget i samhället, Årsredovisning Martin Kylinger Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling Avdelningen för produktionsekonomi

Läs mer

Institutionen för psykologi Psykologprogrammet. Utvärdering av projekt Växthus Bjäre

Institutionen för psykologi Psykologprogrammet. Utvärdering av projekt Växthus Bjäre Institutionen för psykologi Psykologprogrammet Utvärdering av projekt Växthus Bjäre Lisa Haraldsson och Maria Johansson Den 3/5 2011 1 Inledning Under våren har två psykologstudenter vid Lunds universitet

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Omställningskontoret+

Omställningskontoret+ Omställningskontoret+ Aktiva insatser för tillväxt och sysselsättning 2012 2014 FINANSIÄRER: Omställningskontoret+ BEFINTLIGT NÄRINGSLIV NYSTARTER & NYETABLERINGAR Almi Almi OK+ OK+ NFC Högskolan Väst

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013 Oförändrade räntor och högre marginaler på nya företagslån. Ökade skillnader i räntor mellan små och stora företag. Skillnader i risk motiverar inte högre räntor

Läs mer

Ekonomisk planering. David T. Rosell david.rosell@liu.se

Ekonomisk planering. David T. Rosell david.rosell@liu.se Ekonomisk planering David T. Rosell david.rosell@liu.se Ekonomisk planering - en viktig del av idékvalificeringen och affärsplaneringen Business venture idea Product feasibility Industry/market feasibility

Läs mer

5. Analys. 5.1 System. Analys

5. Analys. 5.1 System. Analys 5. I analysen kommer vi att länka samman vårt teoriavsnitt med vår empiriska undersökning. en bygger på den uppställning som vi har använt oss av i empirin och kommer därför att delas upp i de fem områdena

Läs mer

Småföretaget och kapitalet - så får du det och här finns det!

Småföretaget och kapitalet - så får du det och här finns det! ESBRI-seminarium, 14 oktober 2003 Småföretaget och kapitalet - så får du det och här finns det! Hans Landström Institutet för Ekonomisk Forskning Ekonomihögskolan, Lunds Universitet Email: Hans.Landstrom@fek.lu.se

Läs mer

Bootstrapping - hur fem kvinnliga egenföretagare finansierar sitt företag i introduktionsfasen

Bootstrapping - hur fem kvinnliga egenföretagare finansierar sitt företag i introduktionsfasen Bootstrapping - hur fem kvinnliga egenföretagare finansierar sitt företag i introduktionsfasen Linda Gunnvard & Åza Jorudd Mittuniversitetet Östersund, 2010-01-14 Institutionen för Samhällsvetenskap Företagsekonomi

Läs mer

CONNECT- Ett engagerande nätverk! Paula Lembke Tf VD Connect Östra Sverige

CONNECT- Ett engagerande nätverk! Paula Lembke Tf VD Connect Östra Sverige CONNECT- Ett engagerande nätverk! Paula Lembke Tf VD Connect Östra Sverige Kontakter för din tillväxt CONNECT för samman entreprenörer och tillväxtföretag med kompetens och kapital. Och vice versa. värderingar

Läs mer

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade Incitamentsprogram i svenska börsnoterade bolag Studie genomförd av KPMG 2012 KPMG I SVERIGE Innehåll Inledning...3 Kategorisering av programmen...4 Nya program under perioden...5 Program per bransch...6

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 November 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

Hur klarar företagen generationsväxlingen?

Hur klarar företagen generationsväxlingen? Hur klarar företagen generationsväxlingen? Rapport från Företagarna mars 211 Innehållsförteckning Inledning... 3 Var fjärde företagare vill trappa ned på fem års sikt... 4 Hur ser planerna för generationsväxlingen

Läs mer

Pussel DISC/Morot Kombination

Pussel DISC/Morot Kombination Pussel DISC/Morot Kombination Kommunikation Exempel på agenda för första coaching mötet ID: 72955 Ensize International AB Analysdatum: 2012-06-14 Tid: 14 minuter Utskriftsdatum: 2013-09-23 Ensize International

Läs mer

Sammanfattning. intervjustudie om verksamhetsstyrning i den svenska äldreomsorgen

Sammanfattning. intervjustudie om verksamhetsstyrning i den svenska äldreomsorgen Sammanfattning En väl fungerande omsorg om gamla människor står högt på den politiska dagordningen i Sverige. Äldreomsorg är en tung post i Sveriges samlade offentliga utgifter. År 2011 uppgick kommunernas

Läs mer

Eget företag - Dröm och verklighet

Eget företag - Dröm och verklighet Eget företag - Dröm och verklighet Ingela Gabrielsson Privatekonom 2009-08-27 Om undersökningen För att öka förståelsen för drömmen om att starta eget och för verkligheten har Nordea Private Banking valt

Läs mer

Svensk presentation. 2012-12-28 Anita Lennerstad 1

Svensk presentation. 2012-12-28 Anita Lennerstad 1 Svensk presentation 2012-12-28 Anita Lennerstad 1 Trailereffekter AB Bild Specialisten på delar till trailers och släpvagnar 2012-12-28 Anita Lennerstad 2 Utveckling bild bild Axel Johnson AB BRIAB bild

Läs mer

En fallstudie om belöningsbaserad crowdfunding

En fallstudie om belöningsbaserad crowdfunding En fallstudie om belöningsbaserad crowdfunding A case study of reward-based crowdfunding Caroline Blom, Natalie Kovaleff Malmenstedt, Frida Söderbäck Självständigt arbete 15 hp Grundnivå Ekonomi kandidatprogram

Läs mer