Boende för äldre till rimliga kostnader. Underlag till diskussionen om ett boendepolitiskt program för PRO

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Boende för äldre till rimliga kostnader. Underlag till diskussionen om ett boendepolitiskt program för PRO"

Transkript

1 Boende för äldre till rimliga kostnader Underlag till diskussionen om ett boendepolitiskt program för PRO

2

3 ÄLDRES BOENDE IDAG OCH I FRAMTIDEN 3 Förord De allra flesta äldre vill bo kvar hemma i sitt eget boende så länge det är möjligt. Men för många kommer en tid då krafterna tryter och det blir alltför ansträngande att ta hand om villan eller gå upp för trapporna till lägenheten, helt enkelt fungera på ett bra sätt i vardagen. Då måste det finnas alternativ att flytta till. Och det måste finnas olika alternativ. Äldre är inte en homogen grupp. Visst byggs det bostäder för äldre och visst renoveras det för att äldre ska kunna bo kvar. Det finns gott om exempel på bra boenden anpassade för äldre runt om i landet. Men till vilka kostnader? Det är inte ovanligt att en ny trerumslägenhet, anpassad för äldres behov, kostar över kronor i månaden. Betänker man då att medelinkomsten för en PROmedlem är ca kronor per månad före skatt är det en ekvation som inte går ihop. Det måste bli ändring på detta. Idag är vi drygt 1,8 miljoner pensionärer i Sverige. Om 15 år är vi 2,4 miljoner. Det är hög tid att politiker och andra beslutsfattare får upp ögonen för hur boendesituationen ser ut för en stor grupp medborgare. Det behöver både byggas nytt och renoveras för att äldre ska kunna bo bra och leva ett självständigt liv i framtiden. Men det måste byggas och renoveras till kostnader som är rimliga för pensionärernas ekonomiska situation. Kommunerna har ett ansvar att upprätta en bostadsförsörjningsplan varje mandatperiod. Bland annat PRO:s Äldrebarometer visar att det är få kommuner som gör detta. Med denna andra rapport i PRO:s boendeprojekt för äldre belyser vi de ekonomiska förutsättningarna för ett bra boende för äldre både ur ett individperspektiv och ur ett samhällsperspektiv. Jag hoppas att rapporten väcker intresse och är ett bra kunskapsunderlag både för PRO:s medlemmar, där många är engagerade i kommunernas pensionärsråd, och för beslutsfattare runt om i landet. April 2013 Curt Persson Ordförande PRO

4 4 ÄLDRES BOENDE IDAG OCH I FRAMTIDEN Innehåll Förord 1. Ekonomiska förutsättningar 1.1. Utmaningar för ett åldrande samhälle Äldre vill bo kvar i sitt vanliga boende Flytta eller inte flytta? Ekonomin spelar stor roll Äldre i hyresrätt betalar mest Pensionerna följer inte lönerna Mer än beroende av garantipensionen Kvinnor har lägre pension Små skillnader i inkomst för många pensionärer Bostadstillägget fler är berättigade Bostadstillägget, liten skillnad vid billigare bostad Reavinstskatten ett hinder för äldre? Bostadsbrist och rekordlågt byggande 2.1 Bostadsbrist i 135 kommuner och brist på hyresrätter i nästan samtliga Äldre från villa till lägenhet Bostadsbyggandet minskade med 23 procent Stor skillnad i byggkostnad över landet Växjö bygger billigt SABOs Kombohus minskar produktionskostnaderna Svag konkurrens och lång byggprocess Hinder för nyproduktion av hyresbostäder Kommunernas ansvar och byggföretagens Krav på stöd till svaga bostadsmarknader...17

5 ÄLDRES BOENDE IDAG OCH I FRAMTIDEN 5 3. Höga boendekostnader i många boendeformer 3.1 Hyreshöjningar och dyra nybyggda lägenheter Hyrorna ökar snabbare än priser i övrigt Hyresskatten höjer hyran och drabbar byggandet Hyresgästföreningen kräver ny bostadspolitik Nya trygghetsbostäder ett dyrt alternativ Bostadsrätter för äldre, 55+ seniorbostäder Inte bara att sälja villan Utmaningen det befintliga bostadsbeståndet 4.1 Kvarboende kräver tillgängliga bostäder Trygghetsboenden i befintligt bestånd Certifiering och T-märkning Komfortboende och enkla förbättringar Bostadsanpassning Framtida utmaningar och möjligheter 5.1 Kommunernas ansvar och statens Kommunernas perspektiv Luleå sparar miljoner Generell bostadsanpassning Erfarenheter från Tyskland Individens ansvar och förutsättningar Välfärdsteknologi morgondagens äldreomsorg? Anhöriga får ta ett allt större ansvar Slutsatser boende för äldre till rimliga kostnader Ekonomin viktig...31 Samhället har ansvar...31 Se över bostadstillägget för pensionärer... 32

6 6 ÄLDRES BOENDE IDAG OCH I FRAMTIDEN 1. Ekonomiska förutsättningar 1.1. Utmaningar för ett åldrande samhälle Att antalet äldre blir fler och äldres andel av befolkningen ökar är ingen ny upptäckt utan har diskuterats och utretts i många decennier lade den parlamentariska kommittén Senior 2005, efter fyra års utredande, fram ett stort antal förslag på livets alla områden om vad som krävs av samhället när såväl andelen som antalet äldre ökar kraftigt. 1, 2 Beträffande de äldres boende konstaterade kommittén: Under de senaste åren har intresset för äldre personers ordinära boende dock varit svagt hos såväl staten som kommunerna, byggherrar, förvaltare, organisationer och äldre själva. Det kan upprepas drygt tio år senare, inte minst när det gäller konkreta insatser från kommunerna och samhället i stort. Utredningarna om hur samhället ska ställa om för att klara allt fler äldre har dock fortsatt. Äldreboendedelegationen 3 kom med en rad förslag där bara införandet av, och investeringsstödet till, trygghetsbostäder har förverkligats. Regeringsuppdragen Bo bra på äldre dar och Teknik för äldre har under senare år stöttat en lång rad projekt, särskilt på kommunal nivå, men båda programmen har lagts ner och ingen fortsättning är planerad. Våren 2013 är såväl Pensionsåldersutredningen 4 som regeringens Framtidskommission 5 aktuella i samhällsdebatten, båda utreder demografins konsekvenser, hur länge till vi måste arbeta och hur vi ska betala välfärden. Äldres boende och hur det påverkar samhällsekonomin har dock ingen stor plats. Däremot konstaterar Framtidskommissionen att den åldrande befolkningen, tillsammans med fortsatt urbanisering, bidrar till att kommuner med ansträngd försörjningsbörda i Sverige kommer att öka från tre kommuner i år till 120 kommuner år En mycket stor del av kommunernas framtida utmaningar handlar om att klara omsorgen till allt fler äldre. Bristande tillgänglighet i bostaden eller i boendemiljön kan medföra att en äldre person behöver flytta till ett särskilt boende alltför tidigt eller får behov av hemtjänstinsatser. Det innebär stora kostnader för kommunen och begränsar även den äldres frihet och oberoende. Om äldre kan bo kvar längre i en tillgänglig och trygg ordinarie bostad så minskar trycket på äldreomsorgen och särskilda boenden Äldre vill bo kvar i sitt vanliga boende Äldre vill bo kvar i sin ordinarie bostad så länge det är möjligt, det är en självklarhet som nu senast visades i PROs medlemsundersökning från En förutsättning är dock att bostaden är trygg och tillgänglig. Äldreboendedelegationen uppskattade att hälften av de bostäder där äldre människor bor idag har bristande tillgänglighet och därmed är mindre lämpliga, och att tre fjärdedelar av landets bostäder inte är tillgängliga för personer med rullstol många bostäder saknar exempelvis hiss. Att sitta fast några trappor upp i en fastighet utan hiss är en realitet för många äldre som bor i Sveriges vanligaste hyreshus: tre våningar utan hiss. Enligt Boverkets beräkningar från 1 Riv ålderstrappan, Senior 2005, diskussionsbetänkande, SOU 2002:29 2 Äldre politik för framtiden, Senior 2005, slutbetänkande, SOU 2003:91 3 Äldreboendedelegationen, Bo bra hela livet, SOU 2008:113 4 Pensionsåldersutredningen, 5 Framtidens välfärd och den åldrande befolkningen, delutredning Regeringens Framtidskommission (DS 2013:8)

7 ÄLDRES BOENDE IDAG OCH I FRAMTIDEN fanns det en miljon lägenheter i fastigheter med tre till fem våningar som saknade hiss. 6 Socialstyrelsen uppskattade 2007 att i åldersgruppen 80+ bodde 50 procent av männen och 44 procent av kvinnorna i en bostad som inte låg på bottenvåningen och där det saknades hiss till det våningsplan där de bodde. 7 Samma problem med trappor, såväl inne som ute, har många äldre i småhus. Och av landets yngre äldre bor en majoritet i småhus. 8 Trots bristerna i tillgänglighet bor en helt övervägande andel av Sveriges äldre i det ordinarie bostadsbeståndet, och bara några få procent i olika former av anpassade bostäder. Knappt fem procent, personer, över 65 år bor i särskilt boende som kräver biståndsbeslut, och fyra av fem av dem var 80 år och äldre, enligt Socialstyrelsen. 9 Antalet äldre som bor i någon form av anpassat boende som inte kräver bistånds beslut, till exempel en seniorbostad eller trygghetsbostad, är ännu färre. Bo bra på äldre dar uppskattade antalet seniorbostäder och trygghetsbostäder till och föreningen Aktiv Senior till cirka vid årsskiftet 2012/ Det kan ställas mot att antalet svenskar som är 65 år och äldre vid senaste årsskiftet var , vilket motsvarar 19,1 procent av befolkningen, och antalet 80 år och äldre var Flytta eller inte flytta? Benägenheten att flytta är mindre hos äldre än befolkningen i övrigt och har till och med minskat de senaste decennierna. Det är först när det blir förändringar i hushållet som intresset ökar blir man ensam så flyttar man, det gäller inte minst kvinnor eller när hälsan försämras. Det kan dock finnas tecken på att 40-talisterna kan vara något mer inställda på att flytta än tidigare generationer. 13 Att många vill bo kvar hemma är inte förvånande frågan bör snarare ställas: Vart ska de flytta? Bostadsbyggandet är rekordlågt, utbudet av anpassade bostäder för yngre äldre starkt begränsat och antalet särskilda boenden har minskat med de senaste tio åren. Susanne Iwarsson, professor i äldreforskning vid Lunds universitet, lyfter fram olika faser när äldre ska bestämma sig att flytta till ett äldreboende, och hon ger en fas benämningen den stora besvikelsen. Det är då man är beredd att flytta men upptäcker att det inte är så enkelt, kontakterna med kommunen leder ofta till en besvikelse. 14 Susanne Iwarsson pekar på att när man väl har bestämt sig för att flytta till ett särskilt boende, så ska kommunen pröva om man har rätt att flytta och den bedömningen ser helt olika ut över landet, för att inte tala om tillgången. Samtidigt talar alla om vikten av att flytta i tid, inte i första hand till ett särskilt boende utan till en anpassad bostad som tvärtom kan skjuta upp flytten till ett särskilt boende. Det är det råd som många äldre får från myndigheter, kommuner och byggföretag, och det var en av viktigaste slutsatserna från regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar. 6 Når vi de handikappolitiska målen? Boverket, Trappan mellan kvarboende och flytt, Socialstyrelsen, SCB ULF/SILC Databas, Boende, upplåtelseform och ålder, Äldre vård och omsorg den 1 april 2012, Socialstyrelsens, Bo bra på äldre dar, tidningsbilaga i Dagens Samhälle, 15 november Aktiv Senior, SeniorBo-guiden på 12 SCB, Befolkningsstatistiken, Folkmängd i riket, län och kommuner efter kön och ålder 31 december Äldres flyttningar och motiv till att flytta eller bo kvar, Abramsson, Elmqvist, Magnusson Turner, Hjälpmedelsinstitutet, Intervju med Susanne Iwarsson, SDS, ,

8 8 ÄLDRES BOENDE IDAG OCH I FRAMTIDEN 1.4 Ekonomin spelar stor roll Önskemålet om att flytta i tid handlar både om vilka förutsättningar äldre har att betala för sitt boende och tillgången på bra och tillgängliga bostäder till rimlig kostnad. Boendekostnaden spelar stor roll och är ett viktigt skäl varför många bor kvar i sin vanliga bostad ofta i en lägenhet med låg hyra i miljonprogrammet eller i det egna småhuset där lånen är nedamorterade. De äldre som bott länge i villan eller radhuset har ofta låga boendekostnader, om inte lånen är helt betalda så har de i vilket fall minskat, och inflationen har gjort sitt. Det är med stor säkerhet en bidragande orsak till att många bor kvar, även om de skulle hitta andra alternativ på bostadsmarknaden. Många upplever att skillnaden i månadskostnad mellan det man har och det man får är alltför stor. 15 Samma slutsats kan dras av PROs medlemsundersökning där 80 procent anser att månadskostnaden för boendet är på godtagbar nivå, och där 45 procent bor i småhus. Tilläggas kan dock att 20 procent av medlemmarna ansåg att boendekostnaden inte var på rimlig nivå. 1.5 Äldre i hyresrätt betalar mest Det finns stora skillnader mellan boendeutgifterna beroende på bostadsform. Enligt SCB lade det genomsnittliga pensionärsparet, 65 år och äldre, som bodde i småhus, kronor på boende år Motsvarande siffra för bostadsrättshushållet var kronor och för paret i hyresrätt kronor. För den ensamstående pensionären var motsvarande siffror kronor på det egna hemmet, kronor på bostadsrätten och kronor på boendet i hyreslägenheten. Men skillnaderna är stora mellan olika delar i landet; det äldre paret i Stockholmsområdet betalar kronor om de bor i hyresrätt, medan ett par som bor i en mindre ort (färre än invånare) betalar kronor. För pensionärsparet som har ett småhus i Stockholms området var boendekostnaden kronor, medan motsvarande par i en mindre ort betalade i genomsnitt kronor. Alla uppgifter gäller Sett till disponibel inkomst 2011 blir resultatet, enligt SCB, att äldre par i åldern 65+ som bor i småhus lägger 14 procent av inkomsten på boendet per konsumtionsenhet, de som bor i bostadsrätt 17 procent och i hyresrätt 25 procent. För ensamstående är samma andelar 23 procent i småhus, 28 procent i bostadsrätt och 41 procent för de som bor i hyresrätt. 1.6 Pensionerna följer inte lönerna För hela perioden beräknas pensionen minska med 0,7 procent, enligt Pensionsmyndighetens prognos januari 2013, beroende på att bromsen utlöses fyra år av sex. Detta ska jämföras med att under samma period väntas lönerna öka med drygt 17,5 procent. Under inget av dessa år kommer Sverige att uppleva någon onormal långtidsarbetslöshet, låg nativitet och/eller hög utvandring Äldres flyttningar och motiv till att flytta eller bo kvar, Abramsson, Elmqvist, Magnusson Turner, Hjälpmedelsinstitutet, SCB, Hushållens Ekonomi, Genomsnittlig boendeutgift, boendeutgiftsprocent och konsumtionsutrymme per konsumtionsenhet efter upplåtelseform och hushållstyp, Rapport från pensionärsorganisationernas gemensamma pensionsarbetsgrupp D5, februari 2013

9 ÄLDRES BOENDE IDAG OCH I FRAMTIDEN 9 tkr 35 32, ,3 9,4 11,4 Förändring Löner (+11,6 tkr) + 54 % Tilläggs-/inkomstpensioner (+2 tkr) + 20 % år Löneinkomster och tilläggs-/inkomstpensioner, förändring från 2011 till 2015 (prognos), medeltal tkr per månad före skatt. Från år 2001 till år 2015 beräknas medellönen nominellt öka med 54 procent, i genomsnitt med drygt 3 procent per år, pensioner prisbasbeloppsomräknade med 25 procent, ca 1,5 procent per år, och följsamhets-/balansindexerade pensioner med 20 procent med den genomsnittliga ökningen 1,4 procent per år. (Rapport från pensionärsorganisationernas gemensamma pensionsarbetsgrupp D5, februari 2013) 1.7 Mer än beroende av garantipensionen För den som tjänat ihop till ingen eller mycket liten inkomstgrundad pension finns garantipensionen som ett skyddsnät. I december 2012 var det drygt svenskar som fick sina inkomster helt eller delvis från garantipensionen, enligt Pensionsmyndigheten. Av dessa var det som levde endast på garantipension, kvinnor och män. För dem handlar det om kronor i månaden för gifta och kronor för ogifta. Garantipensionen följer till skillnad från den vanliga allmänna pensionen inte inkomstutvecklingen i samhället utan är knuten till prisutvecklingen. De grupper som har garantipension är i stora drag de som har varit förtidspensionerade med sjuk- och aktivitetsersättning och kvinnor med låg inkomst och deltid, eller som arbetat som hemmafruar och inte varit yrkesverksamma och därmed inte tjänat in till inkomstpension. De äldsta pensionärerna har i större utsträckning garantipension än yngre pensionärer. Garantipensionärernas andel av det totala antalet pensionärer minskar totalt utgjorde de 40 procent av Sveriges cirka 2 miljoner pensionärer var den siffran 54 procent, enligt Pensionsmyndigheten Kvinnor har lägre pension Kvinnor har tidigare, men även nu, ofta arbetat deltid, varit hemma med barn eller varit hemma och skött hushållet. Som framgått tidigare får kvinnor i större utsträckning garantipension är männen: 82 procent av dem som får enbart garantipension och 80 procent av dem som får en del av sina inkomster därifrån är kvinnor, enligt Pensionsmyndigheten. Men andelen minskar i takt med att kvinnor i senare generationer också har förvärvsarbetat i större utsträckning. Bland de yngre pensionärerna (födda 1938 eller senare) har kvinnornas andel bland de rena garanti- 18 Garantipension faktablad, Pensionsmyndigheten, 2013

10 10 ÄLDRES BOENDE IDAG OCH I FRAMTIDEN pensionärerna sjunkit till 69 procent. Bland de äldre är andelen kvinnor 86 procent. Även bland de kvinnor som har inkomster från tjänstepension är den mycket lägre än männens. Pensionsmyndigheten publicerade inför kvinnodagen den 8 mars 2013 statistik över hur jämställd pensionen är i Sverige. Av den framgår att kvinnor bara har 67,3 procent av männens inkomst efter 65 år. Uppgifterna bygger på total inkomst, inklusive tjänstepension och privat pensionssparande. Pensionsmyndigheten konstaterar att skillnaderna är som störst där lönen är som högst. I Danderyd har männen nästan dubbelt så hög pension efter 65 år. Kvinnornas inkomst är i Danderyd 50,9 procent av männens, medan kvinnorna i Pajala och Sorsele, där pensionen är lägst i landet, i snitt har knappt 82 procent av männens inkomst, enligt Pensionsmyndighetens sammanställning Små skillnader i inkomst för många pensionärer Den genomsnittlige medlemmen i PRO hade 2011 en inkomst från den allmänna pensionen, tjänstepension och eventuellt privat pensionssparande på kronor i månaden, enligt en undersökning PRO genomfört med hjälp av SCB i början av 2013 och som omfattar alla medlemmar i PRO. Männen låg något högre med kronor i snitt (en median på kronor) medan kvinnorna hade kronor (median på kronor). Med undantag av Stockholms län, där något fler PRO-medlemmar har en högre pension, ligger det stora flertalet medlemmar i landet i intervallet kronor i pensionsinkomst per år. Det innebär att en stor del av medlemmarna ligger inom de inkomstnivåer som påverkas av både bostadstilläggets utformning och garantipensionen. I en ESO-rapport från 2010 konstateras att en intjänad pension ger liten effekt för de pensionärer som har låg inkomst. 20 Figur 2.1 Disponibel inkomst per månad för en ogift pensionär år SBTP BTP Garantipension Inkomstpension Disponibel inkomst Inkomstpension (kronor per månad) Disponibel inkomst per månad för ogift pensionär år Kombinationen av garantipension, tilläggs-/inkomstpension, bostadsstöd och skatteuttag för ålderspensionärerna medför att den disponibla inkomsten är densamma upp till en pensionsinkomst om cirka kronor i månaden. Utbytet av intjänad pensionsrätt är därmed lågt eller obefintligt för de cirka pensionärer som har låg inkomst. (Källa: ESO-rapport 2010:8, s.38, figur 2.1, omräknat till år 2011) 19 Pensionen mest jämställd i kommuner där lönerna är lägre, Pensionsmyndigheten, 20 Enkelt och effektivt om grundtryggheten i välfärdssystemet, ESO-rapport, 2010:8

11 ÄLDRES BOENDE IDAG OCH I FRAMTIDEN Bostadstillägget fler är berättigade Knappt pensionärer tar ut bostadstillägg och cirka 90 procent av dessa är ensamstående. För att få ut det som pensionär krävs att man har fyllt 65 år och tar ut hela sin pension. Bostadstillägget ska mildra boendekostnaderna, oavsett om man äger sin bostad eller om man hyr. Uppskattningsvis pensionärer är berättigade men tar inte ut bostads tillägget. Det kan bero på att de inte känner till det, att det upplevs för svårt eller att man inte vill ha bidrag. Den maximala boendekostnaden som bostadstillägget beräknas på är kronor. Om boendekostnad är mer än kr så baserar sig bostadstillägget på den boendekostnad som sträcker sig upp till kronor. Bostadstillägg lämnas med 93 procent av bostadskostnaden upp till kronor. Till det utgår, efter den senaste höjningen den 1 januari 2013, ett tillägg med 340 kronor i månaden för ogifta och 170 kronor för gifta. Det innebär som mest kronor per månad i bostadstillägg. Samtidigt som man söker om bostadstillägg blir man automatiskt prövad även för särskilt bostadstillägg och för äldreförsörjningsstöd. Bostadstillägget beräknas på såväl inkomster som förmögenhet, men de olika inkomstslagen tas upp till olika procentandelar Bostadstillägget, liten skillnad vid billigare bostad Som bostadstillägget är konstruerat ger det små effekter på den disponibla inkomsten om man flyttar till en billigare bostad. Effekten blir för många bara ett sänkt bostadstillägg. Om hyran vid ett byte av bostad minskar från kronor till kronor är det fortfarande 93 procent av hyran plus tillägg som betalas för den som har rätt till fullt bostadstillägg. Bostadstillägget är maximalt lika stort som bostadskostnaden. I den tidigare refererade ESO-rapporten framförs förslaget att ersätta bostadstillägget, det särskilda bostadstillägget och äldreförsörjningsstöd med ett nytt stöd som inte är kopplat till boendekostnaden. En effekt av det förslag som beskrivs i utredningen är att stödet höjs för mottagare med låga boendekostnader och sänks för de med höga boendekostnader. Ett av argumenten är att ett stöd kopplat till bostaden kan förväntas vara kostnadsdrivande genom att skapa större bostadsytor med högre bostadspriser och att det inte finns något skäl att flytta till något billigare. Allmänt sett skulle ett system som inte kopplas till boendekostnader inte ha dessa effekter, samtidigt som de som vill skulle kunna använda en större del av sina resurser för bostadskonsumtion. konstateras i ESOrapporten från Reavinstskatten ett hinder för äldre? Ett hinder för att som äldre flytta från villan, radhuset eller bostadsrättslägenheten till ett mer tillgänglig boende är ofta rädslan för höjda boendekostnader. Samtidigt finns det äldre i vissa delar av landet som har möjlighet att frigöra kapital vid en försäljning, om de ägt sin bostad länge. I det sammanhanget har reavinstskatten, och utformningen av reglerna för uppskov, lyfts fram som en faktor som motverkar en försäljning. Fastighetsskatten avskaffades Samtidigt höjdes reavinstskatten på småhus och bostadsrätter från 20 till 22 procent. Möjligheten att skjuta upp beskattningen av vinsten 21 Bostadstillägg pensionärer faktablad, Pensionsmyndigheten, 2013

12 12 ÄLDRES BOENDE IDAG OCH I FRAMTIDEN vid en försäljning genom uppskov blev kvar. Det sattes dock ett tak på uppskovet, som 2010 sänktes till 1,45 miljoner, och en ränta på 0,5 procent per år på uppskovsbeloppet infördes. Reglerna i dag innebär att den som säljer en bostad måste köpa en som kostar minst lika mycket som den som säljs för att få göra uppskov med att betala reavinsten. Sker flytten till en hyresrätt, vilket kan vara aktuellt för många äldre, ska hela vinsten beskattas. Det förs fram fler argument mot uppskovsreglerna: De styr efterfrågan mot dyrare fastig heter och de anses bidra till att driva upp priserna. I december 2012 fanns det beviljade uppskov. Skatteverket har utrett frågan om att ta bort uppskovet och presenterade i slutet av 2012 ett förslag där bostadsägarna skulle kompenseras genom att reavinstskatten sänks från 22 till 19,9 procent PM En avskaffad uppskovsrätt, Skatteverket, december 2012

13 ÄLDRES BOENDE IDAG OCH I FRAMTIDEN Bostadsbrist och rekordlågt byggande 2.1 Bostadsbrist i 135 kommuner och brist på hyresrätter i nästan samtliga För den som vill flytta till en nybyggd, och därmed tillgänglig, bostad blir det allt svårare att hitta något alternativ i nästan hälften av landets kommuner. Enligt Boverkets Bostadsmarknadsenkät 2012 är det bostadsbrist i 135 kommuner. Det är nio kommuner fler än året före, och trenden att fler och fler kommuner upplever bostadsbrist håller därmed i sig. Med undantag för 2009 och 2010 (då efterfrågan på bostäder var lägre i spåren av finanskrisen) har antalet kommuner med bostadsbrist ökat stadigt sedan slutet av 1990-talet. 23 Intresset av att flytta till hyresrätt ökar med stigande ålder för äldre som bor i småhus. När det egna småhuset blir allt för arbetskrävande och skröpligheten tilltar är en tillgänglig hyresrätt ett lockande alternativ. 24 Men av Boverkets Bostadsmarknadsenkät 2012 framgår att det inte finns så många alternativ, bristen på hyresrätter är utbredd i nästan samtliga kommuner; 259 kommuner anger att de har brist på hyreslägenheter. Därmed saknas det hyresrätter även i en stor del av de 110 kommuner som anger att de har balans eller till och med överskott på bostäder. Det har länge talats om att det inte går att få en hyresrätt inom rimlig tid i storstäderna, det som hänt nu är att det är svårt även på många mindre orter. Eko-redaktionen på Sveriges Radio (11 mars 2013) frågade bostadsföretag om väntetiderna till en hyresrätt. Några exempel från undersökningen: Luleå har tagit bort kön för att det skulle ta 30 år att få en lägenhet, i Kiruna är kötiden fem till sex år, i Stenungssund sju år och i Örebro är väntetiden två och ett halvt år. 25 Andelen hyresrätter minskar också och det blir fler bostadsrätter. Jämfört med 1990 fanns det 2011 cirka fler hyreslägenheter i landet, medan antalet bostadsrätter hade blivit nästan tio gånger fler, cirka Den största minskningen av andelen hyresrätter skedde i Stockholms län. Sedan år 2000 har ca hyresrätter ombildats till bostadsrätter i landet. Av dessa finns 72 procent eller ca i Stockholms län. Det finns cirka 1,6 miljoner hyreslägenheter och drygt bostadsrätter i landet Äldre från villa till lägenhet Som tidigare konstaterats bor en majoritet av landets äldre i småhus. I åldern mellan år bor 56 procent i eget hus, 25 procent i hyresrätt och 19 procent i bostadsrätt. I takt med stigande ålder ökar antalet boende i lägenhet. I åldersgruppen 85+ bor 48 procent i hyresrätt, 26 procent vardera i bostadsrätt och eget hus. 27 PROs medlemsundersökning från 2013 visar att 45 procent av medlemmarna bor i småhus, 27 procent i hyresrätt och 23 i bostadsrätt, samt att tre procent bor i anpassat boende. 23 Boverkets Bostadsmarknadsenkät Äldres flyttningar och motiv till att flytta eller bo kvar, Abramsson, Elmqvist, Magnusson Turner, Hjälpmedelsinstitutet, SR Ekoredaktionen, 11 mars 2013: 26 SCB, Bostadsbeståndet, maj SCB ULF/SILC Databas, Boende upplåtelseform och ålder, 2011

14 14 ÄLDRES BOENDE IDAG OCH I FRAMTIDEN 2.3 Bostadsbyggandet minskade med 23 procent Trots bristen på bostäder och långa kötider till ett hyreskontrakt så minskar bostadsbyggandet. Under 2012 påbörjades byggande av lägenheter. Det innebär en minskning med 23 procent jämfört med 2011 då lägenheter började byggas. Antalet påbörjade lägenheter i flerbostadshus minskade med 16 procent till lägenheter, medan påbörjandet i småhus minskade med 39 procent till Av antalet lägenheter i flerbostadshus var 45 procent hyresrätter Flerbostadshus Småhus Påbörjade lägenheter , pressmeddelande från SCB, 2013: Stor skillnad i byggkostnad över landet En viktig orsak till att det byggs för lite bostäder i Sverige brukar skyllas på byggkostnaderna. I en jämförelse från 2009 av Eurostat mellan EUs länder är det endast Norge, Danmark och Schweiz som har högre byggkostnader. Sverige ligger enligt den undersökningen 34 procent högre än genomsnittet för EU Men byggkostnaderna varierar stort över landet. Produktionskostnaden för varje kvadratmeter bostad i flerfamiljshus var 2011 enligt SCB i genomsnitt kronor. Ofta är det dyra bostadsrätter som höjer priserna, särskilt i storstäderna där också markpriserna driver upp priserna. Det är inte ovanligt med byggkostnader på kronor kvadrat metern i Stockholm. Även om byggkostnaderna minskade med två procent mellan 2010 och 2011 så har byggnadsprisindex (BPI) för flerbostadshus ökat med 22 procent mellan 2006 och Konsumentprisindex (KPI) har under motsvarande period ökat med tio procent Växjö bygger billigt Om man bara räknar kostnaden för att bygga hyresrätter låg snittet 2012 på nära kronor per kvadratmeter hyreslägenhet i riket. Men i Växjö bygger man hyresrätter för långt lägre kostnad. De byggprojekt som allmännyttiga Växjöhem startade 2011 hade byggkostnaden kronor kvadratmetern, och för projekten 2012 var den kronor. Kostnaden är inklusive mark, avgifter och moms. 28 SCB, Nybyggnation, februari Analys av bostadsbyggandet i Norden, Rapport 2011:19, Boverket, SCB, Nyproducerade bostäder, 2011

15 ÄLDRES BOENDE IDAG OCH I FRAMTIDEN 15 Ett skäl till de låga kostnaderna är, enligt företagets VD Carina Herbertsson, att det byggs kontinuerligt i kommunen, oavsett konjunktur. Det innebär att kunskapen för att bygga bostadshus hålls levande både hos beställare och byggare, och bidrar till att sänka entreprenad kostnaden. Upphandlingarna är öppna för alla, men Växjöhem har använt ett par lokala mellanstora byggare under många år som lärt sig den beräkningsmodell som man använt sig av under de senaste 15 åren. Bostäderna byggs med samma höga kvalitet som andra nybyggda bostäder, och när det gäller kraven på tillgänglighet har Växjöhem till och med extra krav som att det ska vara fritt på båda sidor om toalettstolen. Kommunen ställer krav om att underlätta för kvar boende i de nya bostäder som byggs. Växjöhem räknar med att öka byggandet under de kommande två åren. Några andra kommuner som bygger nytt och med låg kostnad är till exempel Ludvika där Ludvikahem bygger nytt för första gången på 25 år. Centralt i kommunen byggs 51 lägen heter, och av dessa är 23 lägenheter seniorboende (+55) med målgruppen äldre som i dag bor i villa. Pensionärsorganisationerna har varit med att utforma bostäderna. Produktionskostnaden, exklusive mark och moms, beräknas till kr/kvadratmetern, och bygget sker i samarbete med Skanska. I Mariestad bygger Mariehus AB 44 lägenheter i punkthus som vänder sig till seniorer, även här ligger produktionskostnaden på kr/kvadratmetern och det är PEAB som bygger SABOs Kombohus minskar produktionskostnaderna SABO bjöd in till en entreprenadtävling med uppdraget att ta fram mindre bostadshus till låg kostnad. Huset skulle vara i två till fyra plan, rymma 4 16 lägenheter, ha hiss, låg energiförbrukning och kunna uppföras var som helst i landet till ett fast pris på kronor/ kvadrat meter exklusive markarbeten och mervärdesskatt. I dag finns det ramavtal med tre entreprenörer som bygger SABOs Kombohus enligt dessa krav. SABOs medlemsföretag över hela landet kan avropa ett nyckelfärdigt kompletteringshus, i två till fyra våningar, till ett fast pris. Det totala produktionspriset, inklusive mark, avgifter och moms landar på kronor kvadratmetern. Det är cirka 25 procent lägre än vad det kostar i genomsnitt att bygga hyreslägenheter idag. I många fall är det en kostnadsbesparing som är avgörande för att det ska byggas överhuvudtaget, enligt SABO. Det första huset invigdes i januari 2013 i Iggesund med Hudiksvallsbostäder som fastighetsägare. Huset har 16 lägenheter och har byggts med inriktning på en äldre målgrupp och ligger nära ett äldreboende. Tanken med Kombohusen är att de ska kunna komplettera befintliga bostadsområden och göra det möjligt för äldre att bo kvar i sitt bostadsområde, men i en tillgänglig bostad med rimlig hyra. SABO Kombohus har en lika hög standard som annat nybyggt, och med bland annat extra krav som att det ska vara hiss även i hus med bara två våningar. SABO räknar med att det kommer att byggas cirka bostäder i SABOs Kombohus under de fyra år som ramavtalet gäller med entreprenörerna. Ett 50-tal hus för 30 medlemsföretag ligger redan i planering för att byggas. Efter önskemål från bostadsföretagen att göra något liknande när det gäller nyproduktion av större och högre hus har SABO lanserat konceptet SABOs Kombohus Plus, ett punkthus på 5 8 våningar. Över 70 allmännyttiga kommunala bostadsbolag har hittills anmält intresse för att bygga lägenheter inom SABOs Kombohus Plus. 31 Intervjuer med företrädare för Växjöhem och SABO

16 16 ÄLDRES BOENDE IDAG OCH I FRAMTIDEN Behovet av prispressat bostadshus lockar i ett land där byggpriserna ökade med 1800 procent mellan åren 1968 och 2010 att jämföras med konsumentprisindex (KPI) som ökade med 700 procent. Hela idén med SABOs Kombohus är att det ska gå att bygga stora volymer av en och samma typ av hus och med långa avtal, och gensvaret visar att det finns en stor efterfrågan, enligt Petter Jurdell, Chef Fastighetsutveckling på SABO. SABOs målsättning är att sänka kostnaden för att bygga bostäder i hela landet, och Petter Jurdell menar att det då krävs att både byggherrar, regeringen, kommuner och entreprenörer har samma övergripande målsättning, nämligen att minska hinder och slöseri samt möjliggöra ökad konkurrens, innovation och industrialisering utan att för den saken ge avkall på kvalitet Svag konkurrens och lång byggprocess Konkurrensverket ska undersöka om det inom delar av byggbranschen finns tecken på svag konkurrens. En särskild översyn och granskning ska därför göras, bland annat när det gäller marknaden för byggmaterial. Uppdraget till Konkurrensverket kommer från regeringen som även tillsatt en utredning för att se över om processen från idé till färdigt hus kan kortas. Det handlar bland annat om möjligheten att överklaga såväl detaljplan och bygglov, och i tilläggsdirektiv sägs att Uppdraget breddas till att också analysera vad det finns för möjligheter att göra plan- och byggprocessen ännu enklare och snabbare. I ett uttalande från bostadsminister Stefan Attefall, i samband med att utredningen fick tillläggsdirektiv i slutet av 2012, heter det att Processen från idé till att huset står färdigt tar inte sällan upp till tio år i Sverige i Tyskland kan samma process ta två år. Utredaren kan också föreslå andra sätt att förenkla reglerna och förkorta tiden för att genomföra bostadsprojekt Hinder för nyproduktion av hyresbostäder Dålig lönsamhet i förhållande till andra boendeformer, höga byggkostnader och brist på mark i rätt lägen. Det är de viktigaste skälen när organisationen Fastighetsägarna frågar sina medlemmar om vad det är som utgör hinder för att bygga nya hyresbostäder. Byggkostnaderna står för ungefär 88 procent av den totala produktionskostnaden för hyresbostäder, och har stigit med mer än 40 procent sedan 2000, enligt SCB Byggprisindex. Ett annat problem som lyfts fram av Fastighetsägarna är att förutsättningarna för att bygga hyresbostäder förändras med kort perspektiv. Efterfrågan, betalningsvilja och avsaknad av detaljplan är faktorer som anses vara mindre hinder Kommunernas ansvar och byggföretagens Kommunerna har ansvaret för bostadsförsörjningen och ska analysera behov och efterfrågan, formulera mål och skapa förutsättningar genom bland annat planläggning. En gång per mandatperiod ska kommunerna ta fram en bostadsförsörjningsplan, vilket långt ifrån alla kommuner gör, endast 70 av landets kommuner gjorde det under förra mandatperioden. Det främsta hindret till att det inte byggs är, enligt vad kommunerna uppger för Boverket, höga produktionskostnader, och hälften av kommunerna som behövde bygga mer, menade 32 SABOs Kombohus, informationsfolder 2012, och intervjuer med företrädare för SABO 33 Pressmeddelande Socialdepartementet, 15 november Varför byggs det så få bostäder? Fastighetsägarna, 2012

17 ÄLDRES BOENDE IDAG OCH I FRAMTIDEN 17 att det också var brist på detaljplanerad mark i attraktiva lägen. Överklagade detaljplaner och svårigheter att få lån, angavs också som skäl. 35 Samtidigt finns det byggföretag som skaffat sig mark som de skulle kunna använda. Enligt tidningen Affärsvärlden har NCC byggrätter i Sverige. Men trots detta byggstartade bolaget endast 44 bostäder under fjärde kvartalet På NCC säger man att en avvaktande bostadsmarknad är orsaken. NCC drog ned produktionstakten av bostäder i Sverige under fjolåret från 924 stycken under 2011 till endast 690 stycken år Och i till exempel Haninge kommun söder om Stockholm finns det gott om planlagd mark i kommunen, och såväl byggföretag som Skanska och bostadsföretag som HSB sitter på mark som de kan börja bygga på när de vill Krav på stöd till svaga bostadsmarknader I nästan 45 procent av kommunerna minskade befolkningen kommuner hade en folkminskning, 159 en folkökning och två kommuner hade oförändrad folkmängd. 38 Sveriges folkmängd ökade under året med personer, och Stockholms län kunde räkna in nya invånare, nästan hälften av ökningen. En sammanställning som Dagens Samhälle gjort med hjälp av SCB visar att 50 kommuner tappat mer än 20 procent av sina medborgare sedan I kommuner med vikande befolkning handlar det om att förutsättningarna för att bygga nytt ofta helt saknas. Produktionspriset för att bygga nytt är högre än vad det kostar att köpa befintliga bostäder, och efterfrågan på de bostäder som finns är låg eller obefintlig. I de kommuner som ser befolkningen minska ökar andelen äldre och därmed behov av tillgänglighetsanpassade bostäder och olika former av bostäder för äldre. De allmännyttiga bostadsföretagen i dessa kommuner, som ska arbeta efter affärsmässiga principer, har svårt att renovera, tillgänglighetsanpassa och bygga nytt i den omfattning som skulle behövas. SABO har i en rapport i början av 2013 krävt statsstöd för att säkra bostadsförsörjningen bland annat för äldre. Något som enligt SABO skulle vara fullt möjligt med hänsyn till EU:s regler om statsstöd, men det krävs att regeringen tar fram särskilda regler och ett ramverk för hur det ska gå till. Trots att kommunens befolkning minskar totalt sett skulle vi behöva bygga fler lägenheter. Dels trygghetsbostäder som passar för de äldre som flyttar till centralorten från byarna, dels moderna smålägenheter för ungdomarna så att de väljer att stanna kvar här istället för att pendla hit för att jobba. Men det går inte att bygga till vilka hyresnivåer som helst på den här marknaden så ekonomin är svår att få ihop. Sune Eriksson, VD för Norsjölägenheter citeras i rapporten. 40 I november 2012 beslutade Riksrevisionen att inleda en förstudie om äldres behov av bostäder på svaga bostadsmarknader. Riksrevisionen ska granska om staten ger kommunerna rätt förutsättningar för att möta äldres efterfrågan på tillgängliga bostäder på svaga bostadsmarknader. Förstudien kan övergå i en huvudstudie och granskningsrapport Boverkets lägesrapport Affärsvärlden, 8 mars 2013, 37 Intervjuer med företrädare för kommunstyrelseförvaltningen i Haninge 38 SCB, Befolkningsstatistik 39 Dagens Samhälle, nr 11, Tillåtet statsstöd på svaga bostadsmarknader, SABO Rapport, mars Äldres boendesituation, Riksrevisionen,

18 18 ÄLDRES BOENDE IDAG OCH I FRAMTIDEN 3. Höga boendekostnader i många boendeformer 3.1 Hyreshöjningar och dyra nybyggda lägenheter Äldre som bor i hyreslägenheter har en högre boendekostnad än de som bor i bostadsrätt eller småhus (se 1.5) och hyrorna fortsätter upp. Hyrorna ökade i genomsnitt 2,8 procent mellan 2011 och 2012, enligt SCB. Detta är den största ökningen på tre år. Föregående år höjdes hyrorna med 2,4 procent. En trerummare kostar 2012 i genomsnitt kr i månaden, men det skiljer sig mellan olika delar av landet. I Stor-Stockholm kostar lägenheten cirka kronor medan den i mindre kommuner, med under invånare, i genomsnitt kostar cirka kronor. De få nya hyreslägenheter som byggs blir också påtagligt dyrare än i det befintliga bostadsbeståndet. För en trerumslägenhet som byggdes 2011 var hyran 66 procent högre än hyran för en trerummare i beståndet som helhet Hyrorna ökar snabbare än priser i övrigt I löpande priser blev det 15 gånger dyrare att hyra en lägenhet mellan åren 1969 och Samtidigt så har den allmänna prisnivån blivit nästan åtta gånger högre. Omräknat till fasta priser har hyrorna per kvadratmeter bostadsyta stigit med cirka 91 procent under denna tidsperiod. Realt skedde den största ökningen under åren 1990 till 1992 som resultat av skatteoch subventionsförändringar var höjningen nästan 30 procent Konsumentprisindex (1969 = 100) Årshyra per m² i förhållande till SCB, Hyror i bostadslägenheter, oktober SCB, oktober Hyrorna och den allmänna prisutvecklingen , SCB pressmeddelande nr 2012: Källa: SCB

19 ÄLDRES BOENDE IDAG OCH I FRAMTIDEN Hyresskatten höjer hyran och drabbar byggandet Sveriges hyresgäster är överbeskattade, enligt en rapport från Hyresgästföreningen, Fastighets ägarna och SABO. Enligt organisationerna betalar den som bor i en nybyggd hyresrätt kronor mer i månaden i skatt än den som bor i en nybyggd villa eller bostadsrätt. Rapporten visar att den enskilt största förklaringen till skillnaden i skatteutfallet är privatpersoners avdragsrätt för ränteutgifter. När motsvarande jämförelse görs på en äldre bostad är skillnaden i skatteutfall ungefär densamma, det vill säga kronor. Här är ränte avdragsrätten och förändringen av fastighetsskattesystemet de stora förklaringarna till skillnaden. För att ge hyresrätten likvärdiga villkor kräver de tre organisationerna en lägre moms på bostadshyror, att fastighetsskatten på hyresrätter avskaffas och att skattereglerna ändras för att underlätta underhåll av bostadshyreshus Hyresgästföreningen kräver ny bostadspolitik Hyresgästföreningen vill få fart på byggandet nya hyresrätter varje år till 2016 och kräver lika ekonomiska förutsättningar mellan boendeformerna. I ett förslag till ny bostadspolitik kräver man bland annat investeringsstimulans för nybyggnad av hyresrätter, slopad fastighetsskatt för hyresrätter, skattefria underhållsfonder, ROT-avdrag även för hyresgäster och miljöpremie för ombyggnad och upprustning av hyresrätter, samt stöd till bostadsföretag på vikande marknader Nya trygghetsbostäder ett dyrt alternativ Det har byggts cirka trygghetsbostäder som beviljats investeringsstöd enligt de regler som gäller från Även om Boverket bedömer intresset som stort är det många fastighetsbolag som bygger egna varianter av trygghetsbostäder, eller kommunala bostadsbolag som omvandlar befintliga bostäder för att passa äldre, utan att söka investeringsstöd (se 4.2). Skäl till det är att man inte har genomfört åtgärder som berättigar till stöd och att åldersgränsen på 70 år anses som begränsande. Boverket har lagt fram ett förslag på att sänka åldersgränsen till 65 år. Det finns behov av tillgängliga bostäder även för personer som ännu inte fyllt 70 år, enligt Boverket. I mindre kommuner råder det dessutom ofta en osäkerhet om det finns tillräckligt många som efterfrågar en trygghetsbostad i den aktuella åldersgruppen och den höga åldersgränsen bidrar till att man inte vågar bygga, menar Boverket. 46 För de trygghetsbostäder som upplåts som hyresrätt ligger hyrorna på en högre nivå än jämförbara nyproducerade lägenheter. Orsaken till det är bland annat kraven på extra brandskydd, stora badrum, gemensamhetslokal och personal/värdar. Kritik har framförts från byggbranschen som anser att bidraget är för litet i förhållande till de extra kostnaderna. Så här formuleras det av Ulrika Nordeborg, som arbetar med nya boendekoncept på Skanska: Bidraget räcker inte till. Följden är att alldeles för få trygghetsboenden byggs. I ett mindre antal kommuner i storstadsregionerna finns extra ekonomiskt stöd för att det ändå ska bli en byggnation. Men i små kommuner, där behovet ofta är stort eftersom det inte finns så mycket seniorbostäder att välja på, orkar ekonomin inte med att stötta Balanserade ekonomiska villkor En skattereform för hyresrätten, Hyresgästföreningen, Fastighetsägarna och SABO, Ett boende där människor och samhälle utvecklas, Hyresgästföreningen, Utvärdering av investeringsstödet till äldrebostäder, Boverket, Rapport 2013:7 47 Bygga Bra för äldre en guide för entreprenörer. Almega, Fastighetsägarna och Sveriges Byggindustrier, 2012

20 20 ÄLDRES BOENDE IDAG OCH I FRAMTIDEN 3.6 Bostadsrätter för äldre, 55+ seniorbostäder En typ av bostäder för äldre som byggs främst i storstädernas utkanter är bostadsrätter med inriktning på åldersgruppen 55+. Hur många det finns är svårt att fastställa. Den största aktören på marknaden, JM:s Seniorgården, har byggt seniorbostäder med bostadsrätt sedan början av 90-talet. Riksbyggens Bonum har byggt 900 bostadsrättslägenheter för äldre. Seniorgården, som även ska börja bygga hyresrätter, uppger att de har bostadsrätter i planeringsstadiet och Bonum cirka 900 på gång. Andra företag som bygger bostadsrätter med inriktning mot äldre är Skanska och Boviera. 48 Även om det talas om 55+-boenden är de flesta som flyttar in mellan år. Bostäderna är förhållandevis dyra och vänder sig till främst villaägare som kan frigöra kapital till insatsen och som efterfrågar ett tillgängligt och bekvämare boende. Det är tillgången på mark i storstädernas och tillväxtstädernas utkanter som är en begränsande faktor. Studier visar att det är en myt att äldre småhusägare säljer villan och köper en bostadsrätt i city. De flesta vill bo kvar i det området där man bott tidigare och där man känner sig hemma. 49 Läget är därför avgörande för 55+-boenden, och det ska vara nära till service och kommunikationer. En finger visning om hur bostadsrätter byggs med andra förutsättningar än hyresrätter är markkostnaden för de olika boendeformerna totalt i landet var markkostnaden för bostadsrätter, per kvadratmeter lägenhetsarea, kronor och för hyresrätter kronor per kvadratmeter, enligt SCB. 50 En begränsande faktor, som lyfts fram av de företag som bygger bostadsrätter för äldre, är reavinstskatten, som gör att många äldre inte anser sig ha råd (se 1.12). 55+-boenden byggs i de kommuner där det finns en efterfrågan och där priset och boendekostnaden går att motivera. I 70 procent av landets kommuner är produktionspriset för att bygga en ny bostad högre än vad det kostar att köpa på marknaden för begagnade bostäder, vilket gör att incitamenten för att bygga nytt är små. I Riksbyggens Bonum erbjuds egen förvaltning och en värd som kan hjälpa till med vardagens sysslor, och i Seniorgåden har man knutit till sig tjänsteföretag som kan erbjuda Boförmåner. Gemensamma lokaler finns i 55+-boenden och tanken är att det ska finnas förutsättningar för gemensamma aktiviteter, det är något som efterfrågas. 3.7 Inte bara att sälja villan 45 procent av PROs medlemmar bor i småhus, och av alla äldre i landet som är mellan 65 och 74 år är det en majoritet. Men problemen med tillgängligheten i det egna huset ökar med stigande ålder trapporna blir för svåra och dessutom kan huset och trädgården upplevas som betungande att sköta och allt fler säljer huset och flyttar in i en lägenhet högre upp i åren. Efter 75 år är det 42 procent som bor i småhus och efter 85 år bara 26 procent. 51 För många äldre som ägt villan eller radhuset under många år har det i vissa delar av landet varit en bra affär. Bostadspriserna har stigit kraftigt runt storstäder och i tillväxtkommuner. I Stockholm och i övriga kommuner i Stockholms län handlar det om mer än fördubblade huspriser bara de senaste 20 åren, och i vissa fall ännu mer; Sundbyberg ligger 48 Intervjuer med företrädare för Seniorgården och Bonum 49 Äldres flyttningar och motiv till att flytta eller bo kvar, Abramsson, Elmqvist, Magnusson Turner, Hjälpmedelsinstitutet, SCB, Nyproducerade bostäder SCB ULF/SILC Databas, Boende upplåtelseform och ålder, 2011

Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid

Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid Stor brist på sådana boenden idag Rekordgenerationen födda under efterkrigstiden Vi seniorer är alla olika intressen, betalningsförmåga,

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

En skattereform för hyresrätten

En skattereform för hyresrätten 1 (6) En skattereform för hyresrätten Sammanfattning Hyresgästföreningen utvecklar i denna promemoria förslag på en skattereform för hyresrätten. Med denna reform skulle de ekonomiska villkoren för hyresrätten

Läs mer

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bo bra på äldre dar 1 Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bakgrund 2 Nästan 20% av Sveriges befolkning har fyllt 65 år och antal och andel

Läs mer

2006:5. Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259

2006:5. Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259 2006:5 Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259 Sammanfattning Syftet med denna redovisning är att belysa hur regeländringar inom pensionssystemet har påverkat den

Läs mer

SNABBANALYS SÅ PÅVERKAR KOMBOHUSEN LOKALA BOSTADSMARKNADER. SABOs Kombohus ger positiv spiral på lokala bomarknaden

SNABBANALYS SÅ PÅVERKAR KOMBOHUSEN LOKALA BOSTADSMARKNADER. SABOs Kombohus ger positiv spiral på lokala bomarknaden SNABBANALYS MARS 2015 HANS-PETER BLOOM, BLEKINGE BILDREPORTAGE SÅ PÅVERKAR KOMBOHUSEN LOKALA BOSTADSMARKNADER SABOs Kombohus ger positiv spiral på lokala bomarknaden SABOs Kombohus pressar priserna och

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

Hur vill äldre bo och hur rör de sig på bostadsmarknaden?

Hur vill äldre bo och hur rör de sig på bostadsmarknaden? Hur vill äldre bo och hur rör de sig på bostadsmarknaden? Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) marianne.abramsson@liu.se Han flyttar ju inte! Men jag skulle

Läs mer

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar 1 (6) Handläggare Datum PS 2014-01-13 Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar Bostadsbeskattningskommittén har nu lämnat sitt betänkande (SOU 2014:1). Bostadsbeskattningskommittén

Läs mer

Svenska folket flyttar mindre

Svenska folket flyttar mindre Svenska folket flyttar mindre Utveckling av svenska folkets flyttvanor Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg 8-10 010-750 01 00 010-750 02 50 info@villaagarna.se

Läs mer

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande Hyresgästernas Boendetrygghet på Bostadsvrålet 17 maj 2014 Ragnar von Malmborg 17 maj 2014 Hyresgästernas Boendetrygghet

Läs mer

Ramavtal för flerbostadshus på fast pris. Petter Jurdell. Enhetschef Fastighetsutveckling

Ramavtal för flerbostadshus på fast pris. Petter Jurdell. Enhetschef Fastighetsutveckling Ramavtal för flerbostadshus på fast pris Petter Jurdell Enhetschef Fastighetsutveckling Problem Problem Minskade möjligheter att bygga bostäder men framförallt hyresrätter Varför byggs så få hyresrätter

Läs mer

Ekonomiska förutsättningar för byggande av hyresrätt och några exempel. Petter Jurdell. Enhetschef Fastighetsutveckling

Ekonomiska förutsättningar för byggande av hyresrätt och några exempel. Petter Jurdell. Enhetschef Fastighetsutveckling Ekonomiska förutsättningar för byggande av hyresrätt och några exempel Petter Jurdell Enhetschef Fastighetsutveckling Varför byggs så få hyresrätter 1. Hyresrätten skattemässigt missgynnad 2. För lite

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Bostadsbeståndet i Stockholmsregionen förändring med nuvarande tendenser 140 120 100 80 60 Äganderätt Bostadsrätt Dyr

Läs mer

Ny bostadspolitik för Sverige

Ny bostadspolitik för Sverige Ny bostadspolitik för Sverige Nätverket för Hyresgästernas Boendetrygghet maj 2015 2(8) Ny bostadspolitik för Sverige 3(8) Bostadssituationen i Sverige är inte som den ska vara I stora delar av Sverige

Läs mer

Äldres flyttningar och boendepreferenser

Äldres flyttningar och boendepreferenser Äldres flyttningar och boendepreferenser Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Bygg bostäder så att de äldre

Läs mer

Skattefria underhållsfonder. Rotavdrag för hyresrätter. Miljöpremie för ombyggnad/upprustning av hyresrätter. Stärkt boendeinflytande vid ombyggnad

Skattefria underhållsfonder. Rotavdrag för hyresrätter. Miljöpremie för ombyggnad/upprustning av hyresrätter. Stärkt boendeinflytande vid ombyggnad Minst 15 000 nybyggda varje år fram till 2016 den gemensamma boendemiljön Slopad fastighetsskatt för Rotavdrag för Minst 15 000 nybyggda varje år fram till 2016 den gemensamma boendemiljön Slopad fastighetsskatt

Läs mer

Efterlyses: Fler hem för unga vuxna

Efterlyses: Fler hem för unga vuxna 0 (12) Efterlyses: Fler hem för unga vuxna EN RAPPORT OM BOSTADSBRISTEN BLAND UNGA 1 (12) Efterlyses: Fler hem för unga vuxna Sammanfattning... 1 Undersökningsmetod... 2 Inledning... 3 Ökad brist på bostäder

Läs mer

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010 BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken Den borgerliga bostadspolitiken Det har skett stora förändringar av bostadspolitiken sedan maktskiftet år 2006. Den borgerliga

Läs mer

PRO:S BOENDEPOLITISKA PROGRAM

PRO:S BOENDEPOLITISKA PROGRAM Jag vill bo här och du vill bo där hur svårt kan det vara? PRO:S BOENDEPOLITISKA PROGRAM JAG VILL BO HÄR OCH DU VILL BO DÄR HUR SVÅRT KAN DET VARA? 3 Bygg fler bra boendet för äldre till rimliga kostnader.

Läs mer

Har du råd att bo kvar?

Har du råd att bo kvar? www.stockholmsvanstern.se Efter pensionen: Har du råd att bo kvar? En rapport om inkomster och boende bland äldre i Stockholms stad. Beställd av Stockholmsvänstern, utförd av Edvin S. Frid oktober 2012.

Läs mer

Skattejämförelse småhus och bostadsrätter

Skattejämförelse småhus och bostadsrätter Skattejämförelse småhus och bostadsrätter En jämförelse av skatter och avgifter vid köp, under boendetiden och vid försäljning av småhus/äganderätter och lägenheter/bostadsrätter i Sverige Villaägarnas

Läs mer

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Maria Pleiborn, WSP Analys & Strategi Bostadsmötet 2014-10-01 Svenskarnas flyttningar Vi flyttar ungefär 10 gånger i livet i genomsnitt och varje

Läs mer

Förslag till. EN NY BOSTADS- POLITIK Ett tryggt boende där människor och samhälle utvecklas.

Förslag till. EN NY BOSTADS- POLITIK Ett tryggt boende där människor och samhälle utvecklas. Förslag till EN NY BOSTADS- POLITIK Ett tryggt boende där människor och samhälle utvecklas. 1 ETT FÖRSLAG TILL EN NY BOSTADSPOLITIK INNEHÅLL Hyresgästföreningens mål 5 Hyresgästföreningens åtgärdsförslag

Läs mer

Äldre på bostadsmarknaden

Äldre på bostadsmarknaden Äldre på bostadsmarknaden Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar

Läs mer

Förändrad reavinstbeskattning

Förändrad reavinstbeskattning Förändrad reavinstbeskattning För en bättre bostadsmarknad Förändrad reavinstbeskattning För en bättre bostadsmarknad Index Sammanfattning Sid 3 1. Bakgrund Sid 4 1.1 Pensionärer Sid 4 1.2 Barnfamiljer

Läs mer

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN En ändrad inställning gentemot andrahandsuthyrning och inneboende kan halvera dagens bostadsbrist. Det visar en ny undersökning utförd av Nepa på uppdrag

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Det handlar om Linköpings framtid.

Det handlar om Linköpings framtid. Det handlar om Linköpings framtid. Tre förslag från Socialdemokraterna för att få igång bostadsbyggandet i Linköping. Det byggs för lite i Linköping. Under flera år har antalet färdigställda bostäder underskjutit

Läs mer

"STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL"

STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL EN BOSTADSMARKNAD I FÖRÄNDRING HYRESRÄTTENS ANDEL AV BESTÅNDET 1990-2014 "STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL" Syftet med denna rapport är att

Läs mer

Alla har rätt till en bra bostad!

Alla har rätt till en bra bostad! Alla har rätt till en bra bostad Bostadspolitiskt program Hyresgästföreningen Södertälje/Nykvarn Bostadsbrist Idag råder det bostadsbrist i Södertäljes och Nykvarns kommuner och framför allt saknas det

Läs mer

SVENSKA LUFTSLOTT OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN

SVENSKA LUFTSLOTT OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN Mäklarsamfundet granskar trögrörligheten på bostadsmarknaden JULI 2015 VI HAR FRÅGAT DE ÄLDRE VAD DE SJÄLVA VILL! FAKTA OM GRANSKNINGEN TNS Sifo har ställt

Läs mer

Ett tryggt boende där människor och samhälle utvecklas. Förslag till en ny bostadspolitik. ett förslag

Ett tryggt boende där människor och samhälle utvecklas. Förslag till en ny bostadspolitik. ett förslag Ett tryggt boende där människor och samhälle utvecklas Förslag till en ny bostadspolitik ett förslag Innehåll Hyresgästföreningens mål... 5 Hyresgästföreningens åtgärdsförslag... 5 Bruksvärdessystemet

Läs mer

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Studenters boende 213 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Innehåll SAMMANFATTNING 3 Undersökningsmetod 3 Hur bor studenter? 3 Minskad andel studenter bor

Läs mer

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden?

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? KOMMUNLEDNINGSKONTORET Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Författare : Per-Erik Mårtensson Citera gärna

Läs mer

Investeringsbidraget sänkte byggkostnaderna

Investeringsbidraget sänkte byggkostnaderna 1 (5) Handläggare Datum SB 2010-02-05 Investeringsbidraget sänkte byggkostnaderna Frågeställning Hade de villkorade investeringsbidrag som gavs till byggande av hyresrätter i bristorter någon effekt på

Läs mer

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Bygg bostäder så att

Läs mer

SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2014. Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11

SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2014. Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11 SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN Bostadsmarknadsanalys 2014 Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11 Titel: Bostadsmarknadsanalys 2014 Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl Plan- och bostad

Läs mer

Socialdemokraternas mål för bostadsbyggandet

Socialdemokraternas mål för bostadsbyggandet 2014-08-27 Socialdemokraternas mål för bostadsbyggandet Socialdemokraternas vallöfte för bostadsbyggande Sverige behöver en bostadspolitik och ett mål för bostadsbyggandet i Sverige. Bostadsbristen är

Läs mer

Fungerande regler för andrahandsuthyrningen

Fungerande regler för andrahandsuthyrningen 2007 : 8 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Fungerande regler för andrahandsuthyrningen Sammanfattning Stockholms bostadsmarknad fungerar inte. Skatteregler och hyresreglering leder inte

Läs mer

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad 2011 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad Sammanfattning Det saknas 85 000 bostäder i Stockholms län, enligt preliminära siffror.

Läs mer

Fler och alternativa boenden för äldre och vikten av samverkan

Fler och alternativa boenden för äldre och vikten av samverkan Fler och alternativa boenden för äldre och vikten av samverkan Konferens Integrerad bostadsplanering med fokus på äldre Göteborg 2012 05 09 Barbro Westerholm Vad kommer jag att tala om Demografin Äldres

Läs mer

Genomförandeplan Boende för äldre i Luleå Leif Wikman Det goda boendet på äldre dar PRO 2013-03-14 Wikman-konsult AB

Genomförandeplan Boende för äldre i Luleå Leif Wikman Det goda boendet på äldre dar PRO 2013-03-14 Wikman-konsult AB Genomförandeplan Boende för äldre i Luleå Leif Wikman Det goda boendet på äldre dar PRO 2013-03-14 Wikman-konsult AB Äldre Äldreomsorg Planera morgondagens bostäder för gårdagens ungdomar. Med både hjärta

Läs mer

Bo bra på äldre dar några reflektioner och slutsatser

Bo bra på äldre dar några reflektioner och slutsatser Bo bra på äldre dar några reflektioner och slutsatser Bakgrund: Juli 2010 november 2012 50 miljoner kronor 76 projekt finansierade i 58 kommuner Fyra arkitekttävlingar Samråd myndigheter; Arbetsmiljöverket,

Läs mer

Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder

Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder Fredrik Meurman, Avdelningschef Ulrika Palm, Regionplanerare Regeringsuppdrag

Läs mer

Har du råd att bo i Stockholm?

Har du råd att bo i Stockholm? www.stockholmsvanstern.se Har du råd att bo i Stockholm? En bostadspolitisk rapport av Georgios Tsiroyannis och Katja Olofsson (statistiska beräkningar) beställd av Stockholmsvänstern, juni 2014. Innehåll

Läs mer

Rapport 2014:2. Regionala skillnader i bostadssektorn

Rapport 2014:2. Regionala skillnader i bostadssektorn Rapport 2014:2 Regionala skillnader i bostadssektorn Regionala skillnader i bostadssektorn Boverket januari 2014 Titel: Regionala skillnader i bostadssektorn Rapport: 2014:2 Utgivare: Boverket januari

Läs mer

Aktuell analys. Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015. 23 oktober 2014

Aktuell analys. Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015. 23 oktober 2014 Aktuell analys 23 oktober 2014 Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015 Den nya regeringen presenterade idag sin budget för 2015. Vinnarna är ensamstående med underhållsstöd och pensionärer. Underhållsstödet

Läs mer

Birgitta Thielen, fastighetskontoret BOENDEUTVECKLING BOENDEUTVECKLING

Birgitta Thielen, fastighetskontoret BOENDEUTVECKLING BOENDEUTVECKLING Birgitta Thielen, fastighetskontoret BOENDEUTVECKLING BOENDEUTVECKLING Fakta Göteborg Politiskt styre: S, MP, V och FI Folkmängd: 540 132 invånare (30/9-2014) Ökning av folkmängd 2013: 7 182 invånare 10

Läs mer

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden.

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. Det går bra för Stockholmregionen, men vi står också inför stora utmaningar.

Läs mer

2013-09-02. 2,5 miljarder till pensionärerna

2013-09-02. 2,5 miljarder till pensionärerna 2 2013-09-02 2,5 miljarder till pensionärerna 3 2,5 miljarder till pensionärerna Regeringen kan i dag presentera att vi avser att genomföra en skattelättnad för landets pensionärer på 2,5 miljarder kronor.

Läs mer

INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE

INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE ENKÄT MED KOMMUNINVÅNARE I ÅLDERN 65 80 ÅR USK AB Hans-Åke Gustavsson 08-508 35 066 2011-06-29 hans-ake.gustavsson@uskab.se Intresse för trygghetsbostäder i Huddinge

Läs mer

Om att planera för sitt boende på äldre dagar

Om att planera för sitt boende på äldre dagar Om att planera för sitt boende på äldre dagar Marianne Abramsson Institutet för forskning om äldre och åldrande, NISAL Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Kunskapsläget äldres boende Vanligt

Läs mer

SNURRIGT VÄRRE EN STUDIE ÖVER HYRESFÖRÄNDRINGAR I SVENSKA KOMMUNER

SNURRIGT VÄRRE EN STUDIE ÖVER HYRESFÖRÄNDRINGAR I SVENSKA KOMMUNER SNURRIGT VÄRRE EN STUDIE ÖVER HYRESFÖRÄNDRINGAR I SVENSKA KOMMUNER FÖRORD Sverige sägs vara ett av länderna i Europa som urbaniseras i snabbast takt. Det är på många sätt en positiv utveckling. I städerna

Läs mer

Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande (Ds 2015:35)

Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande (Ds 2015:35) YTTRANDE Vårt dnr: 15/3653 2015-09-25 N2015/5139/PUB Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Jan-Ove Östbrink Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder

Läs mer

Vad får människor att välja nybyggd bostad? Attitydundersökning bland hushåll som valt att köpa en nybyggd bostad

Vad får människor att välja nybyggd bostad? Attitydundersökning bland hushåll som valt att köpa en nybyggd bostad Vad får människor att välja nybyggd bostad? Attitydundersökning bland hushåll som valt att köpa en nybyggd bostad Fakta om undersökningen Undersökningen är genomförd av JM i samarbete med TEMO och Field

Läs mer

BostadStorstad Q3 2015

BostadStorstad Q3 2015 Oktober 2015 Per Tryding BostadStorstad Q3 2015 - Lägenhetsboom i Skåne, stabilt i Stockholm BostadStorstad är Handelskammarens nya index över utvecklingen på bostadsmarknaden i Sveriges tre storstadsområden.

Läs mer

Valenkät 2014 fullständiga svar

Valenkät 2014 fullständiga svar Valenkät 2014 fullständiga svar Innehåll Moderaterna...1 Socialdemokraterna...4 Miljöpartiet...6 Folkpartiet...8 Vänsterpartiet...10 Centerpartiet...12 Kristdemokraterna...14 Moderaterna Sjukförsäkringssystemet

Läs mer

Skåne bygger för framtiden. Nu går vi från ord till handling.

Skåne bygger för framtiden. Nu går vi från ord till handling. Skåne bygger för framtiden Nu går vi från ord till handling. Förord från initiativtagarna Trots att Skånes befolkning växer med cirka 10 000 människor per år så ökar inte bostadsbyggandet i Skåne i motsvarande

Läs mer

Ytterligare ett år med bättre ekonomi för hushållen

Ytterligare ett år med bättre ekonomi för hushållen Pressmeddelande 19 mars 2014 Ytterligare ett år med bättre ekonomi för hushållen Ekonomin har fortsatt att förbättras för de flesta, många hushåll har mer kvar i plånboken i januari 2014 jämfört med för

Läs mer

Svenska folkets flyttskatteskuld

Svenska folkets flyttskatteskuld Svenska folkets flyttskatteskuld Vad är den genomsnittliga småhusägaren skyldig staten? Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg 8-10 010-750 01 00

Läs mer

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder US1000, v 1.0, 2010-02-04 REMISSYTTRANDE 1 (5) Dnr 2012-05-14 17-0604/12 Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder (Ju2012/3159/L1) Detta remissyttrande avser förslagen i den inom Regeringskansliet

Läs mer

Pensionärernas köpkraft halkar efter

Pensionärernas köpkraft halkar efter Pensionärernas köpkraft halkar efter Innehåll Sammanfattning......................................................... 3 Pensionärerna har tappat en femtedel i köpkraft gentemot löntagarna... 5 Utveckling

Läs mer

Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden

Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden Faktaunderlag om de nordiska bostadsmarknaderna 1995-2010 Jón Rúnar Sveinsson bearbetade i november 2009 på basis av skriften Finanskrisen och bostadsmarknaden

Läs mer

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2005-05-03 Räkna med amortering Svenska hushåll ökar sin skuldsättning, framförallt vad gäller lån på bostäder. När räntan är låg är

Läs mer

FRÅN EGET SMÅHUS TILL ALLMÄNNYTTAN

FRÅN EGET SMÅHUS TILL ALLMÄNNYTTAN FRÅN EGET SMÅHUS TILL ALLMÄNNYTTAN VAD HÄNDER PÅ BOSTADSMARKNADEN NÄR FYRTIOTALISTERNA GÅR I PENSION? DEN 1 JANUARI 2005 är det dags för den första fyrtiotalisten att fira sin 65-årsdag. Tio år senare,

Läs mer

Boverket. Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006

Boverket. Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Boverket Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Boverket december 2006 Titel: Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006

Läs mer

VILKA REFORMFÖRSLAG FINNS FÖR EN MER DYNAMISK BOSTADSMARKNAD HENRIK TUFVESSON FASTIGHETSÄGARNA STOCKHOLM

VILKA REFORMFÖRSLAG FINNS FÖR EN MER DYNAMISK BOSTADSMARKNAD HENRIK TUFVESSON FASTIGHETSÄGARNA STOCKHOLM VILKA REFORMFÖRSLAG FINNS FÖR EN MER DYNAMISK BOSTADSMARKNAD HENRIK TUFVESSON FASTIGHETSÄGARNA STOCKHOLM PROBLEMBILDEN VÄLKÄND Kraftig urbanisering städerna växer Bostadsbrist särskilt hyresrätter i centrala

Läs mer

STATISTIK OM STOCKHOLM. BOSTÄDER Hyror 2011

STATISTIK OM STOCKHOLM. BOSTÄDER Hyror 2011 STATISTIK OM STOCKHOLM BOSTÄDER Hyror 2011 Förord Denna rapport redovisar hyror i Stockholms stad år 2011. I rapporten beskrivs också hyresutvecklingen i staden för perioden 1998 2011. Den senast publicerade

Läs mer

från eget småhus till allmännyttan Vad händer på bostadsmarknaden när fyrtiotalisterna går i pension? sveriges allmännyttiga bostadsföretag sabo

från eget småhus till allmännyttan Vad händer på bostadsmarknaden när fyrtiotalisterna går i pension? sveriges allmännyttiga bostadsföretag sabo Ulrika Majstrovic Hansén från eget småhus till allmännyttan Vad händer på bostadsmarknaden när fyrtiotalisterna går i pension? sabo sveriges allmännyttiga bostadsföretag Finns det boendealternativ som

Läs mer

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift Promemoria 2012-04-12 Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift Den globala skuldkrisen har påverkat också Sverige. Tillväxten har dämpats och arbetsmarknaden har försämrats. Det råder

Läs mer

risk för utrikes födda

risk för utrikes födda Utrikes födda i pensionsåldern har lägre inkomster än äldre som är födda i Sverige. Inkomstskillnaderna kan dessutom komma att öka. Skälet är att de som kommer till Sverige idag inte förvärvsarbetar i

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Förändrad reavinstbeskattning

Förändrad reavinstbeskattning Förändrad reavinstbeskattning För en bättre bostadsmarknad Förändrad reavinstbeskattning För en bättre bostadsmarknad Index Sammanfattning Sid 3 1. Bakgrund Sid 4 1.1 Pensionärer Sid 4 1.2 Barnfamiljer

Läs mer

Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin

Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin Så mycket lånade svenska hushåll för att betala stämpelskatt 2012 Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg

Läs mer

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi i januari 2010. Stockholm 2009-11-24

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi i januari 2010. Stockholm 2009-11-24 Pressmeddelande Stockholm 2009-11-24 Så blir din ekonomi i januari 2010 Har du jobb och dessutom bostadslån med rörlig ränta? Då tillhör du vinnarna. Är du däremot pensionär i hyresrätt går du på minus.

Läs mer

Bostadstillägg till pensionärer

Bostadstillägg till pensionärer Bostadstillägg till pensionärer Pensionärer med låga inkomster kan få bostadstillägg. Hur mycket du kan få i bostadstillägg beror på både dina bostadskostnader och dina inkomster. En ansökan om bostadstillägg

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram

Bostadsförsörjningsprogram Bostadsförsörjningsprogram Antaget 2013-09-24, 99 av kommunfullmäktige En bostad för alla Mullsjö kommun 2014-2018 1(10) Inledning Mullsjö kommun s vision för bostadsförsörjning är att det skall finns

Läs mer

Ett enpersonshushåll utan barn får drygt 500 kronor mer i disponibel inkomst till följd av högre löner och lägre skatt.

Ett enpersonshushåll utan barn får drygt 500 kronor mer i disponibel inkomst till följd av högre löner och lägre skatt. Pressmeddelande 20 november 2013 Så här blir din ekonomi 2014 Reallöneökningar, skattesänkningar, låg inflation och låga räntor. Det bäddar för att många svenskar kan se fram emot mer pengar nästa år och

Läs mer

Rapport 2015-08-23. Fler bostäder och mer marknad Reformagenda för en ny bostadsmarknad

Rapport 2015-08-23. Fler bostäder och mer marknad Reformagenda för en ny bostadsmarknad Rapport 2015-08-23 Fler bostäder och mer marknad Reformagenda för en ny bostadsmarknad Reformagenda för en ny bostadsmarknad Sammanfattning Folkpartiet liberalernas partiledning har beslutat om tolv punkter

Läs mer

Äldres boende områdesfakta. Antal personer 65 år och äldre

Äldres boende områdesfakta. Antal personer 65 år och äldre Äldres boende områdesfakta Antal personer 65 år och äldre Syfte med delprojektet/strategin Utveckla en modell för att beskriva äldres boende i såväl stadsdelar som delområden i staden Underlag för fördjupade

Läs mer

Sjuk Även sjukpenningen sänks med 2 kronor till följd av lägre prisbasbelopp. Högsta ersättning 2014 blir 708 kronor per kalenderdag.

Sjuk Även sjukpenningen sänks med 2 kronor till följd av lägre prisbasbelopp. Högsta ersättning 2014 blir 708 kronor per kalenderdag. Nyheter 2014 Löntagare Det femte jobbskatteavdraget ger några hundralappar (150-340 kronor, beroende på inkomst) mer i plånboken varje månad. Från årsskiftet höjs även brytpunkten för statlig inkomstskatt,

Läs mer

Studenters boende och strategier för framtiden

Studenters boende och strategier för framtiden 1 Studenters boende och strategier för framtiden Rapport framtagen på uppdrag av Sthlm6+ Almedalen 2014-06-30 2 Innehåll Konkurrensen om bostäderna skärps Student och ung vuxen samtidigt Studenternas bostadssituation

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11)

Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11) Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11) 2 (11) Sammanfattning Hyresgästföreningen har, i samarbete med branschorganisationerna SABO och Fastighetsägarna, kommit fram till

Läs mer

Taxeringsvärden för småhus och bostadsrätter i Sverige

Taxeringsvärden för småhus och bostadsrätter i Sverige Taxeringsvärden för småhus och bostadsrätter i Sverige En jämförelse av taxeringsvärden och hur de speglar marknadsvärdet för småhus och bostadsrätter i Sverige 2000-2009. På uppdrag av Villaägarna WSP

Läs mer

Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo?

Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo? Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo? Allt fler äldre en stor möjlighet Du och alla inom fastighetsbranschen står inför en utmaning och en stor möjlighet. Snart är var fjärde svensk över 65 år och

Läs mer

SocialdemoKraterna. Protokollsutdrag. Socia~ ~,år:.möte 140315. . (}Jmm~~BaWt!st(!.rlutnd Ak-styrelsen hirnrer morronen. till motionen i sin helhet.

SocialdemoKraterna. Protokollsutdrag. Socia~ ~,år:.möte 140315. . (}Jmm~~BaWt!st(!.rlutnd Ak-styrelsen hirnrer morronen. till motionen i sin helhet. I i SocialdemoKraterna Protokollsutdrag Socia~ ~,år:.möte 140315 13 OO~il"er en förändring av Lule:isoosmdspo1itlli.. (}Jmm~~BaWt!st(!.rlutnd Ak-styrelsen hirnrer morronen. till motionen i sin helhet.

Läs mer

Äldres boende Strategier och ramverk för mellanboendeformer för äldre i Göteborgs stad

Äldres boende Strategier och ramverk för mellanboendeformer för äldre i Göteborgs stad Äldres boende Strategier och ramverk för mellanboendeformer för äldre i Göteborgs stad KS-uppdrag där fastighetskontoret i samverkan med övriga aktörer tagit fram en handlingsplan och förslag till subventioner

Läs mer

Ska vi oroas av hushållens skulder?

Ska vi oroas av hushållens skulder? Disponibelinkomsterna har ökat snabbare än bostadspriserna sedan finanskrisen 31 procent (inkomster) jämfört med 22 procent (priser) 12 Disponibel inkomst i relation till bostadspriser 11 Index 237:3=1

Läs mer

Förord. Skattebetalarna och SPF kan med följande rapport avslöja att dessa åtgärder har varit otillräckliga.

Förord. Skattebetalarna och SPF kan med följande rapport avslöja att dessa åtgärder har varit otillräckliga. Pensionärerna förlorar 1,8 miljarder kronor i köpkraft 2014 Förord Vid årsskiftet sänktes pensionerna för tredje gången de senaste fem åren, som följd av att bromen i pensionssystemet återigen slagit till.

Läs mer

StatistikInfo. Inkomster i Västerås 2012. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12. [Skriv text]

StatistikInfo. Inkomster i Västerås 2012. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12. [Skriv text] StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se Frida Wahlström, Tfn 021-39 13 55 StatistikInfo

Läs mer

Då lönar det sig att skatta av uppskovet

Då lönar det sig att skatta av uppskovet Då lönar det sig att skatta av uppskovet Lönar det sig att skatta av gamla uppskov i nästa års deklaration? Den som gör det slipper både höjd reavinstskatt och den nya uppskovsskatten. Ändå är det inte

Läs mer

FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN. - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan

FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN. - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan Strävar du efter att skapa rörlighet på bostadsmarknaden eller att få in unga på bostadsmarknaden? Eller vill du

Läs mer

Regeringens politik för ökat bostadsbyggande

Regeringens politik för ökat bostadsbyggande Regeringens politik för ökat bostadsbyggande Stefan Attefall, bostadsminister Länsstyrelsen i Västmanlands bostadsseminarium 1 november 2013 Bygger minst i Norden Antal påbörjade bostäder per 1000 invånare

Läs mer

2015-09-10 Dnr 2015:1392

2015-09-10 Dnr 2015:1392 2015-09-10 Dnr 2015:1392 Vad är den offentligfinansiella effekten av att både avskaffa uppskovsräntan på kapitalvinstskatten, samt maxgränsen för uppskov vid försäljning av privatbostäder? Anta att förändringen

Läs mer

Framtiden måste byggas idag. Anders Konradsson

Framtiden måste byggas idag. Anders Konradsson Framtiden måste byggas idag Anders Konradsson Den statliga politiken tre skeden från bostadspolitik till skattepolitik 1975 1990 sammanhållen politik mål om paritet och neutralitet schablonbeskattning

Läs mer