I arbetsför ålder: Stina Qvarnström, företagsläkare Harriet Viio, företagsskötare
|
|
- Johannes Karlsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 HANGÖ: Omfattande välfärdsberättelse Välfärdsberättelse för fullmäktigeperioden och välfärdsplan för fullmäktigeperioden De ansvariga instanserna och de personer som utarbetat berättelsen (ämbetsinnehavare, förtroendepersoner, arbetsgrupper): Som ledningsgruppen för välfärdsarbetet verkar stadens ledningsgrupp till vilken hör: Jouko Mäkinen, stadsdirektör, ordförande Jussi-Pekka Jutila, kanslichef Juha Kuittinen, stadskamrer Jukka Takala, teknisk chef Elisabeth Kajander, grundtrygghetsdirektör, sekreterare Karl-Erik Gustafsson, bildningschef Jennika Friman, direktör för kultur- och medborgarverksamhet Marika Pulliainen, turistchef Katianna Kuula, direktör för hälsoövervakningen Nina Granqvist, personalchef Nina Näsänen, informatör/hr assistent Välfärdsarbetets styrgrupper enligt åldersgrupper: Hyvä gruppen (välfärdsgrupp för barn och unga): Elisabeth Kajander, grundtrygghetsdirektör, ordförande Karl-Erik Gustafsson, bildningsdirektör Marjut Vihervuori, verkstads förman, sekreterare Elisabeth Sundberg, socialvårdschef Camilla Kaunisto, tf. socialarbetare Susann Blomqvist, hälsovårdare Nina Hellström, socialkurator Birgitta Mannström, dagvårdschef Tommy Gröndahl, ungdoms- och idrottschef Skolpsykolog I arbetsför ålder: Stina Qvarnström, företagsläkare Harriet Viio, företagsskötare Äldre (SAS-gruppen): Leena Hytti, äldrevårdscentralens servicechef (PJ) Leena Hytti, servicehusets chef Sirpa Råberg, hemvårdens chef Eva Isaksson, socialarbetare Christa Råberg, servicehandledare (sekreterare) Hanna Österlund, äldrevårdscentralens fysioterapeut Ann Nylund-Mällinen, hälsocentralens avdelningsskötare Marja-Liisa Vuoristo, äldrevårdens ansvarsläkare, geriater DEL I: UTVÄRDERING AV DEN GÅNGNA FULLMÄKTIGEPERIODEN 1. Bedömning av välfärdsinformationen och genomförda åtgärder Sammandrag och slutsatser av observationer och uppskattningar Detta är Hangö stads första omfattande välfärdsberättelse. Som bas har använts den av TerPS2-projektet utvecklade elektroniska välfärdsberättelsen och dess indikatorer, vilka till största del är från år Som
2 jämförelsekommuner har använts Raseborg och Lojo samt medeltalsuppgifter från Nyland och hela landet. Eftersom en omfattande välfärdsberättelse inte gjorts tidigare är utgångsläget de indikatorer, vilka finns tillgängliga och situationen nu. Kommunens struktur, ekonomi och livskraft Struktur Hangös läge jämfört med bosättningscentrumen i Finland är både fördelaktig och ofördelaktig, beroende på infallssvinkel. Fördelaktig är placeringen i Södra-Finlands bosättnings- och arbetsplatscentrum. Även Hangös läge på Finlands sydligaste udde nära Europa har möjliggjort utvecklingen av en framgångsrik hamn- och logistikverksamhet. Ofördelaktig är placeringen i landskapet Nylands randområde, med 140 km till huvudstadsregionen. Med nuvarande trafikförbindelser är en omfattande arbetsresependling mellan Hangö och huvudstadsregionen inte möjlig. Avståndet begränsar även små- och serviceföretagens möjlighet, att utnyttja huvudstadsregionens bosättningscentrering i sin affärsverksamhet. Hangö är till arealen liten, 117 km2. Samhällsstrukturen är tät, eftersom ca... % av befolkningen bor på stadstätortsområdet (... personer). Den andra tätorten, Lappvik, är fördelaktigt belägen invid huvudtrafikleden. I Lappvik bor ca 800 personer. Det finns lite egentlig glesbebyggelse. En tät samhälsstruktur innebär också, att största delen (... %) av hushållen omfattas av vatten- och avloppsnätet. Ekonomin Hangö har varit en oberoende ort både vad gäller ordnandet av arbetsplatser och kommunala tjänster. Hamnverksamheten med där tillhörande verksamhet och industrin har varit betydande sysselsättare, liksom turismen under sommarmånaderna. Hangös läge har inneburit, att staden ordnat de offentliga tjänsterna i huvudsak själv, förutom specialsjukvården. Arbetsplatssjälvförsörjningsgraden har varit exceptionellt hög, ofta över 100 %. Ändring har skett efter recessionen på 1990-talet. Arbetsplatserna har minskat kraftigt speciellt inom industrin, men även i parti- och detaljhandeln och i statens verksamhet. Arbetsplatserna har minskat under åren med ca 33 %, dvs ca 2000 arbetsplatser. Samtidigt har befolkningsantalet minskat med 21 & (2430) och den arbetsföra arbetskraften med 27 % (1574). Speciellt efter stålfabrik FNSteel Oy Ab:s konkurs år 2012 har arbetslöshetsgraden varit hög, %.
3 Minskningen av befolkningen och arbetsplatserna har försvagat Hangös ekonomi. Framförallt efter recessionen, som började år 2008, har ekonomin i flera år uppvisat underskott. Samtidigt förverkligade stora hamn- och vatten- och avloppsinvesteringar har inneburit snabb stegring av helhetslånebördan. Nämnda investeringar har varit viktiga för hamntrafikens utveckling och industrins investeringsbeslut. Hangö har efter år 2008 anpassat sin ekonomi till de förändrade omständigheterna genom att minska sin personal genom pensioneringar (-29 %), genom att minska och höja på skatteprocenten, som nu är 21,75 % (år 2008, 18,25 %). Dessa åtgärder fortsätter åtminstone till år Nu har staden ackumulerat överskott ca 4 milj. euro, vilket uppstod genom bolagisering (försäljning) av hamnen Obalansen (underskottet) i stadens årliga helhetsekonomin är fortfarande ca 2 milj., vilket är avsett att utjämnas för utgången av år Livskraft För att stoppa den negativa befolkningsutvecklingen och för att få budgeten i hållbar balans krävs ökning av arbetsplatser. I detta syfte köpte Hangö stad Koverhar hamn, mark- och vattenområden ca 665 ha av FNSteel Oy Ab:s konkursbo. Hamnen är uthyrd åt Hangö Hamn Ab. En del av markområdena planläggs för företagsverksamhet. Diverse branscher har investeringar i förverkligande eller under planering bl.a. hos industriföretag inom kemibranschen, företag inom turismbranschen och serviceföretag inom båtbranschen. Dessa antas även betyda nya arbetsplatser. Trots att det i Hangö inte finns väldigt mycket sedvanliga sommarbostäder (ca 780), bor här många deltidshangöbor. Deras närvaro, sakkännedom och köpkraft ersätter delvis den utflyttade befolkningen. Deltidshangöborna är en del av Hangös livskraft och som många kommuner med befolkningsförlust inte har. Hangös natur och hav ger bra möjligheter för friluftsliv och egenhändig motion. Kulturlivet i staden är livligt. Hangö brottas dock med många utmaningar beträffande befolkningens välfärd.
4 Befolkningsprognosen är negativ i Hangö, det finns fler utflyttare än inflyttare. Andelen åldersstigna (över 65 år) ökar och man förväntar sig, att speciellt gruppen över 75 åringar ökar avsevärt inom de kommande 15 åren. Gruppen i arbetsför ålder minskar och barnens andel av befolkningen är mindre än på annat håll. Nettoutgifterna för social- och hälsovården var år 2013 klart högre än i jämförelsekommunerna. Social- och hälsovårdens servicestruktur är dyr och specialsjukvårdens tjänster används rikligt. Tyngdpunkten har flyttats till primärvården, resurser har ökats med målsättning att sköta ännu fler inom primärvården och undvika överlappning. En hemförlovningsskötare har utnämnts och till hennes uppgifter hör att följa upp vårdkedjan och vara en kontaktlänk mellan specialsjukvården och primärvården. Samarbetet med hemförlovningsteamet i Raseborg kommer även att utvecklas.
5 Alla åldersgrupper Hangöbornas sjuklighetsindex är enligt FPA (2013) högre än i jämförelsekommunerna. I indexet för blodtryckssjukdom och diabetes placerar sig hangöborna ovanför riksnivån, däremot är indexet för psykos, kranskärlssjukdom, astma, reumatoid artrit och hjärtsvikt under riksnivån. Vårdkedjorna granskas och effektiveras, samarbete med specialsjukvården intensifieras och klientansvarig utses för långtidssjuka och sådana som använder rikligt hälsovårdstjänster. Antalet brott, som kommit till polisens kännedom vilka riktar sig mot liv och hälsa var högre i Hangö än i andra kommuner (2013). Äventyrande av trafiksäkerheten och trafikförseelser är lägre än annanstans, men om man granskar vissa trafikförseelser, till vilka räknas äventyrande av trafiksäkerheten, rattfylleri, vatten-, luft- eller tågtrafiksfylleri, överlämnande av fortskaffningsmedel åt berusad, trafikfylleri med motorlöst fordon och förande av fortskaffningsmedel utan behörighet vilka kommit till polisens kännedom var antalet högre än i andra kommuner. Brotten antecknas enligt brottsplats och man kan konstatera att Hangö är en märkbar sommarstad. Under sommaren ordnas många betydande evenemang då det i Hangö samlas rikligt med människor från andra kommuner.
6 Vuxnas mentalvårdsbesök vid öppna vården per 1000 invånare över 18 år var såsom i Raseborg högre än i jämförelsekommunerna såsom också specialsjukvårdens öppenvårdsbesök (2013). Av antalet invånare som vårdats i rusvårdsanstalter per 1000 invånare är hangöborna klart fler (2013). Hangöborna har också klart fler vårdperioder per invånare på grund av fallolyckor (2013). Utgifterna för tjänster och ekonomiska stödåtgärder i enlighet med handikappservicelagen var tillsammans med Raseborg högre än i jämförelsekommunerna (2013). Barn och barnfamiljer Bristen på vänner hos eleverna i 8 och 9 klass växte markant mellan åren 2008 och 2010, men år 2013 hade bristen på vänner minskat. Trots det upplevde eleverna i 8 och 9 klass, att de har färre vänner än i jämförelsekommunerna. Mobbningen har minskat och man har satsat på att förebygga mobbning i skolorna. Antalet barn i åldern 0-17 år, vilka placerats utanför hemmet, är högre än i jämförelsekommunerna. Det förebyggande arbetet till förmån för barn och barnfamiljer börjar ge resultat. Antalet placerade har kunnat minskas och hälften av barnen placerade utanför hemmet, är placerade i familjer och inte i anstalter. Antalet 0-17 åringar, som omfattas av stödåtgärder inom barnskyddets öppenvård, är klart fler i Hangö än i jämförelsekommunerna. En satsning på barnskyddet har gjorts och resurserna ökats. Det förebyggande arbetet till förmån för barn och familjer fortsätter och mångprofessionella team har bildfats. Hyvä-gruppen är styrgrupp för detta arbete.
7 Antalet brottsmisstänkta 0-14 åringar har ökat markant från år 2012 (2012, 14/1000 jämnåriga och 2013, 24/1000 jämnåriga) och är avsevärt högre än i jämförelsekommunerna. I Raseborg 5/1000 jämnåriga och Nyland 12/1000 jämnåriga år Samma trend fortsätter i åldersklassen åringar. Brottsmisstänkt är inte samma sak som antalet konstaterade skyldiga. År 2013 hade det i åldersklassen hangöbor under 15 år skett 35 brottsmisstankar, av vilka 6 var flickor och där sju personer var skyldiga till fler brottsmisstankar. Brottsmisstankarna är skadegörelse, snatteri, misshandel, alkoholförseelse, ordningsförseelse, äventyrande av trafiksäkerheten, förande av fortskaffningsmedel utan behörighet, trafikförseelse, betalningsmedelsbedrägeri, olaga hot, stöld och lämnande av oriktiga personuppgifter. Snatteri är den klart vanligaste förseelsen, framförallt flickor gör sig skyldiga till detta. Misshandel var följande vanligaste företeelse. Trafikförseelser och alkoholförseelser var ungefär lika många. I åldersklassen åringar fanns 25 brottsmisstänkta av vilka två var flickor och fyra var misstänkta för flera brott. I denna åldersklass var trafikförseelserna och motorfordonsförseelserna de vanligaste. Hangöeleverna i 8 och 9 klass upplever sitt hälsotillstånd som medelmåttligt eller dåligt jämförelsevis oftare än i jämförelsekommunerna. Skolhälsovården har många klientbesök. Det kan bero på att tillgången
8 till skolhälsovården är bra eller att behovet har ökat. I Hangö är belastningen inom skolhälsovården rimlig, ca 450 elever/skolhälsovårdare. Antalet vårddagar i psykiatrisk anstaltsvård hos personer i åldern 0-16 år har halverats från år 2012 till 2013, men är fortfarande högre än i jämförelsekommunerna. Till antalet är det inte fråga om väldigt många barn och unga. År 2012 var vårdperioderna längre, men år 2013 har något fler barn och unga vårdats i anstalt, men vårdperioderna har varit kortare. Specialsjukvårdens öppenvårdsbesök för åringar har ökat lite från år Man kan konstatera, att psykiatriska sidan i Ekenäs har satsat på mobila tjänster. På hälsovårdscentralen har en avdelning för barn, ungdomar och familjer bildats, till vilken hör rådgivningarna, skolhälsovården, socialkuratorn, familjeterapeuten, talterapeuten och psykiatriska sjukskötaren samt psykologen. Även familjearbetarnas antal har ökats. Denna satsning har som målsättning att man sköter fler inom primärvården och att anstaltsvårdens vårddagar skulle minska. Mångprofessionellt samarbete med hälsovården, socialvården, dagvården, ungdomsväsendet och skolan har effektiverats, för att man skall kunna möte de utmaningar, som den uppdaterade socialvårdslagen och Sote-reformen för med sig. Unga och unga vuxna
9 Klart fler åringar blir utanför utbildning än i jämförelsekommunerna; i Hangö 20 %, i Raseborg 10,9 % och i Nyland 11,8 %. Hangö har eget svensk- och finskspråkit gymnasium, men närmaste svenskspråkiga andra stadiets utbildning är i Ekenäs och finskspråkiga i Lojo. Arbetslösheten bland åriga hangöbor har i stadig takt ökat och är klart högre än annanstans, i Hangö fanns det 21,4 % ungdomsarbetslösa år 2013, när motsvarande siffra i Raseborg var 11.8 % och i Nyland 9,1 %. Staden har ökat på anslagen och flera unga har möjlighet att få sommarjobb i åldersklassen åringar och barnskyddet anställer i samråd med ungdomsväsendet ca 20 st åringar. Detta ger de unga möjlighet att pröva på arbete och motiverar till att arbeta och förtjäna egen lön. Antalet sådana som får långtidsutkomststöd är fler i Hangö än annanstans. År 2013 var de 4 %, när motsvarande siffra i Raseborg är 2,9 % och i Nyland 3,5 %.
10 Mentalvårds- och rusvårdsproblemen syns även i åldersklassen åringar. Betydelsen av Point Vias stöd-, rådgivnings- och handledningstjänst är viktig vid handledning till tjänster. Människor i arbetsför ålder Antalet människor i arbetsför ålder är i Hangö och Raseborg i jämförelse lägre än i jämförelsekommunerna. Antalet sådana som får invalidpension i åldern åriga samt svårt sysselsatta i åldern är högre än i jämförelsekommunerna (2013). Ändå är andelen åringar som får utkomststöd mindre än i jämförelsekommunerna. Det finns jämförelsevis ett större antal stöd- och rörelseorganens sjukdomar samt blodcirkulationssjudomar i ålder år än i jämförelsekommunerna åringar som vårdats på institutioner för missbrukarvård/1000 i samma ålder är klart flera än i jämförelsekommunerna.
11 Äldre I Hangö är andelen 65 år fyllda av befolkningen större än i jämförelsekommunerna. Antalet åringar av befolkningen är 16,8 % när den i hela landet är 10,9 %. Andelen hemmaboende 75 år fyllda är 90,5 % och är lite under den riksomfattande kvalitetsrekommendationens målsättning, men ändå på ungefär samma nivå som i jämförelsekommunerna förutom Lojo, där antalet är högre (riksomfattande kvalitetsrekommendation %). Av hemmaboende 75 år fyllda är ensamboende 50,4 % och det är 0,2-4,7 % mer än riksomfattande och i jämförelsekommunerna. Ensamboende och sådana som lider av ensamhet strävar man till att fr.o.m. början av 2015 nå genom välfärdsträffar och hälsogranskningar riktade till 70-, 75-, 80-, 85-, 90-, 95- och 100 år fyllda. Hangö har också väl resurserad, lågtröskel dagverksamhetstjänster för klienterna, med vilka man strävar till att stärka gemenskapen och den sociala verksamheten. Av 75 år fyllda i Hangö hör fler till regelbunden hemvårdstjänst och serviceboende än i jämförelsekommunerna. Av 75 år fyllda var 13,4 % i regelbunden hemvård, när den riksomfattande kvalitetsrekommendationens målsättning är % t.o.m. år I effektiverat serviceboende bodde 8,4 % av 75 år fyllda, när målsättningen enligt den riksomfattande kvalitetsrekommendationen är 6-7 %. I långtids anstaltsvård var 1,2 %, vilket är mindre än i jämförelsekommunerna, målsättningen i enlighet med kvalitetsrekommendationen är högst 2-3 %. Fr.o.m. september 2013 har Hangö kunnat erbjuda långtids anstaltsvård endast på basen av medicinska orsaker på hälsovårdscentralen.
12 Av antalet 75 år fyllda erhöll 3,2 % stöd för närståendevård, när de enligt den riksomfattande målsättningen borde vara 6-7 % t.o.m. år En helhetsmässig utveckling av stöd för närståendevård (vårdarvoden, närståendevårdarnas lediga dagar och möjligheten till kortvård, välfärds- och hälsovårdsgranskningar för närståendevårdare samt närståendevårdarnas kamratstöd) är år 2015 en av verksamhetens tyngdpunktsområden vid servicecentralen för äldrevårdstjänster. 2. Centrala lärdomar från den gångna fullmäktigeperioden Till följd av den nya lagstiftningen (hälso- och sjukvårslagen, socialvårdslagen) samt Sote reformen bör kommunerna förbereda sig på att tyngpunkterna för servicen ändrar och informera om var man kan söka och få service. I båda lagarna poängteras förstärkning av basservicen och betydelsen av förebyggande vård. Dessa målsättningar går som en röd tråd genom välfärdsberättelsen. Man har modigt satsat på det förebyggande arbetet. Under åren har man målmedvetet ökat insatserna inom barnskyddet i familjearbetet genom att öka familjearbetarnas antal och nu genom projekt substansen i arbetet genom den mångprofessionella styrgruppen Hyvä-gruppen. Samtidigt har man i hälsocentralen grundat en avdelning för barn, ungdomar och familjer där rådgivningarna och barn och ungdomsmottagningen gör intimt samarbete med övriga enheter till familjernas bästa. På hälsovårdscentralen har man i planerna att bilda ett mångprofessionellt expertteam med tyngdpunkt på det förebyggande arbetet och redan nu finns klientansvariga för diabetes- och astmapatienter. Man planerar även en klientansvarig för äldre. Man har sett det som nödvändigt att göra upp helhetsmässiga vårdplaner för olika klientgrupper. För äldre över 70 år erbjuds hälsogranskningar, välfärdsträffar och lågtröskel dagverksamhet med motionsrådgivning. Betydande är att institutionsvård på hälsocentralens bäddavdelning erbjuds endast på medicinska grunder. Genom hälsorådgivning och mångsidig information stöder man patienten att förbinda sig till sin egen vård. Sote reformens viktigaste uppgifter är primärvårdens, socialvårdens och specialsjukvårdens intima samarbete. Speciellt i detta läge bör en förstärkning av primärvården komma i främsta rum. Arbetet har börjats genom att utse en hemförlovningsskötare som en kontaktperson mellan specialsjukvården och primärvården. Vårdkedjorna effektiveras och samarbetet ökas och för långtidssjuka och för dem som använder rikligt av hälsovårdens tjänster utses en klientansvarig. Speciellt för dessa klientgrupper är en integrering och samarbetet mellan hälsovården och socialvården viktig. Inom sjukvården bör man koncentrera sig på att förebygga sjukdomar, att hela och att minska lidande samt att minska hälsoskillnaderna. Genom handledning bör man stöda patienten att förbinda sig till sin egen vård. Inom socialvården bör man fortfarande öka lågtröskel servicen och stärka basservicen med tyngdpunkt på det förebyggande arbetets betydelse. Nya arbetsformer bör fortgående utvecklas och tas i bruk.
13 DEL II PLANERING AV DEN KOMMANDE FULLMÄKTIGEPERIODEN 3. Tyngdpunkter och linjedragningar i kommunstrategin Hangö strategi 2025 gott liv i staden vid havet Enligt strategin är Hangö år 2025 en växande, dragkraftig, havsnära stad, i vilken det goda livet grundar sig på en fungerande vardag, trivsam omgivning och livskraftig företagsverksamhet. Nya företag finns i branscher som främjar hållbar utveckling. Visionen framhäver framtida Hangös tro på framtiden, mångsidig dragkraft, säker och fungerande vardag och livlig företagsverksamhet med mångsidiga, nya verksamheter. Verksamhetens värdegrund är att Hangö stad i sin verksamhet är invånar- och klientcentrerad, ansvarig arbetstagare som individ och organisation som helhet, öppen liberal, samarbetsvillig, villig att förnya sig och framgångsrik. De strategiska målsättningarna är utvecklingsmålsättningar, vilka på lång sikt fokuserar på visionen och dessa är 1. ökning av företagsverksamhet och arbetsplatser, 2. förbättring av resultatet, 3. aktivt Hangö året runt, 4. främjande av hälsa och välmående, 5. omsorg om stadens profil och om att omgivningen är städad 6. styrkor utnyttjas utan fördomar. 4. Program och planer som stöder främjandet av välfärd Målsättningen för stadens välfärdsprogram bör vara att minska hälsoskillnaderna bland kommuninnevånarna, verka förebyggande och prioritera verksamhet som främjar hälsa och välmående. Hangö stads strategi 2025 Stadens allmänna beredskapsplan Beredskapsplan för social- och hälsovårdsväsendet Plan för kvalitetsledningen och patientsäkerheten (341/2011) Tillsynsplanen för Sydspetsens miljöhälsa Välfärd för barnfamiljer och unga i Hangö Elevvård i förskolan Välmående elev i en trygg skola Handlingsplan mot mobbning för förskola och dagvård Krisplan för dagvård och förskola, om det ofattbara inträffar Hangö trafiksäkerhetsplan och arbetsgrupp för trafiksäkerheten Gemensam handlingsplan för rådgivning, skola, studerandehälsovård samt barn och ungas förebyggande hälsovård Plan för att stöda äldrebefolkningen (980/2012) 5. Plan för främjande av välfärd under kommande fullmäktigeperiod
14 1) Tyngdpunktsområde och utvecklingspunkt(er) Prioritering av verksamhet som främjar hälsa och välmående och verkar förebyggande Målsättningar Åtgärder Resurser Utvärderingsmätare Rådgivningsverksamhet, Ökande av familjearbete där barn- och Förebyggande arbete tidigt ingripande och ungdomsmottagning, Mätarna i bland barn och i yrkesövergripande teamarbete familjearbetare, välfärdsberättelsen. barnfamiljer är centrala arbetsmetoder småbarnsfostran, skolor, elevvård, barnskydd. Stödande av unga arbetslösa och långtidsarbetslösa Stödande av de äldres funktionsförmåga och boende hemma samt förebyggande av ensamhet. Helhetsmässig utveckling av närståendevårdarstödet Minska rökning Effektivering av ungdomsverkstadsverksamhet och rehabiliterande arbetsverksamhet genom samarbete mellan sektorerna Förnyande av hemvårdens tjänster via projekt. Uppdatering av datasystem och mobil apparatur för att motsvara nutidens utmaningar. Erbjuds välfärdsträffar för ensamboende och för sådana som lider av ensamhet (70-, 75-, 80-, 85-, 90-, 95- och 100 år fyllda) Lågtröskel gruppverksamhet, motionsrådgivning och deltagande i olika projekt (Kraft i Åren). Klienthandledaren utreder den äldres servicebehov. Justering av närståendevårdarnas vårdarvoden, närståendevårdarnas lediga dagar och möjlighet till kortvård. Välfärds- och hälsogranskningar för närståendevårdare Hangö ansluter sig till programmet Rökfri kommun år 2015 En arbetsgrupp bestående av olika förvaltningsenheter ansvarar för projektets framskridning. 2) Tyngdpunktsområde och utvecklingspunkt(er) Trygghet i den dagliga verksamheten. Alla kommunens verksamheter Servicecentralen för äldrevårdstjänster, fysioterapeuter och samarbete med idrottssidan. Klienthandledare Medlemmarna i arbetsgruppen Hälsocentralen Mätarna i välfärdsberättelsen. Mängden deltagare i ungdomsverkstäderna Mängden deltagare i rehabiliterande arbetsverksamhet. Antal hemmaboende över 75 åringar (målsättning %). De som hör till regelbunden hemvård (målsättning %). De som hör till närståendevård (målsättning 6-7 %). De som bor i effektiverat serviceboende (målsättning 6-7 %). De som bor i långtids anstaltsboende (målsättning 2-3 %). Projektens förverklighetsgrad. Antalet deltagare i grupperna. Antalet rökande i olika åldersklasser i Hangö.
15 Målsättningar Åtgärder Resurser Utvärderingsmätare Stadens ledningsgrupp Utarbetning av ett Ledningsgruppens uppdaterar och uppgör Programmets trygghetsprogram och medlemmar och vid beredskaps- och färdigställande en beredskapsplan. behov andra parter. säkerhetsprogrammet. Bullerbekämpning Ökning av allmän säkerhet. Bullerområdenas modellering i samband med projekt. Tillräckligt med statliga myndighetsresurser. Tekniska sektorn Polisen och övriga professionella inom säkerhetsbranschen. Projektens förverkligande. Brottsmängden i Hangö. 3) Tyngdpunktsområde och utvecklingspunkt(er) Förebyggande av folksjukdomar och uppmuntran till sunda levnadsvanor. Målsättningar Åtgärder Resurser Utvärderingsmätare Ökning av förebyggande arbete i primärhälsovården och förebyggande av folksjukdomar. Expertgrupper för olika folksjukdomar bildas bestående av professionella inom hälsovården, socialvården och åldringsvården. Klientansvariga koordinerar vården och gör vårdplan för personer med kroniska eller många sjukdomar och/eller klienter som behöver mycket tjänster. Ökning av hälso- och motionsrådgivning. Hälso- och motionsrådgivning. Sporrande av motion på egen hand. Förebygga användningen Upplysning och utbildning för av rusmedel och främja personalen inom arbete för den mentala hälsan missbrukar-och mentalvård. 4) Tyngdpunktsområde och utvecklingspunkt(er) Regionalt samarbete och samarbete över kommungränserna Hälsovården, socialvården, åldringsvården. Klientansvarig. Hälsovården, åldringsvården Idrottssidan Fysioterapeuterna Hela grundtrygghetens personal. Sjuklighetsindex Gjorda aktiveringsplaner. Antalet som deltagit i utbildningar. Målsättningar Åtgärder Resurser Utvärderingsmätare Samarbete med Samarbetsmötenas hälsoorganisationer och Samarbetsmöten Alla förvaltningsenheter förverkligande. övriga regionala aktörer. Regelbundna samarbetsmöten Samarbetsmötenas Sote-samarbete. Grundtryggheten. med närkommuner. förverkligande. DEL III FULLMÄKTIGEBEHANDLING 6. Godkännande av välfärdsberättelsen för fullmäktigeperioden Godkänd i fullmäktige som en del av kommunens verksamhetsplanering och ekonomiska planering dd.mm.åååå
KORT VÄLFÄRDSBERÄTTELSE 2016
KORT VÄLFÄRDSBERÄTTELSE 2016 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANSVARSPERSONER DEL I, BEFOLKNINGENS VÄLFÄRD 1. INDIKATORER OCH ANNAN INFORMATION SOM BESKRIVER VÄLFÄRDEN Ekonomi och livskraft Barn och barnfamiljer Unga
Läs merHangö strategi 2025. Gott liv i staden vid havet
Hangö strategi 2025 Gott liv i staden vid havet 2 (9) Hangö strategi 2025 - gott liv i staden vid havet! Vision om Hangö 2025 Hangö är år 2025 en växande, dragkraftig, havsnära stad, i vilken det goda
Läs merBakgrund. Fullmäktigeperioden
Godkänd av kommunfullmäktige XX.XX.7 Bakgrund Kommunerna ska enligt Hälso- och sjukvårdslagen (/ ) i sin strategiska planering ställa upp mål för främjandet av hälsa och välfärd samt fastställa åtgärder
Läs merInledning... 2 Välfärdsteamet... 2 Välfärdsberättelsen... 2 Befintliga program och planer som stöder främjandet av välfärd... 2 Statistik...
Omfattande välfärdsberättelse för Korsholms kommun 2013-2016 Innehållsförteckning Inledning... 2 Välfärdsteamet... 2 Välfärdsberättelsen... 2 Befintliga program och planer som stöder främjandet av välfärd...
Läs merINSTRUKTION FÖR VÅRD OCH OMSORGSCENTRALEN. Godkänd av stadsfullmäktige i Kristinestad ( 9)
Kristinestad Instruktion för vård- och omsorgscentralen 1 INSTRUKTION FÖR VÅRD OCH OMSORGSCENTRALEN Godkänd av stadsfullmäktige i Kristinestad 31.1.2011 ( 9) Samarbetsförfarande 7.12.2010 Vård- och omsorgsnämnd
Läs merHÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården
HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården 2008 2011 Hälsa och trygghet för alla KASTE-programmet är social- och hälsovårdsministeriets lagstadgade
Läs merMÅL ÅTGÄRDER ANSVARSSEKTOR TIDTABELL
ÅTGÄRDSFÖRSLAG 1. FÖREBYGGANDE ARBETE MÅL ÅTGÄRDER ANSVARSSEKTOR TIDTABELL 1.1 Effektivisera det förebyggande arbetet Åtgärderna indelas enligt åldern: 1) Spädbarn, 0 2 år 2) Barn i lekåldern, 3 5 år 3)
Läs merBeslut om beviljande av stödtjänster görs för viss tid och enligt behovsprövning. Beslutet bör basera sig på en vård- och serviceplan.
HANGÖ GRUNDTRYGGHETSNÄMNDS PRINCIPER FÖR BEVILJANDE AV SERVICE FÖR ÄLDRE, HANDIKAPPADE OCH LÅNGTIDSSJUKA Servicecentralen för äldrevårdstjänster har som verksamhetsidé att stöda de äldres delaktighet och
Läs merStrategin för åren
Strategin för åren 2019 2020 1Utgångspunkter för strategiarbetet och den nya verksamhetsmiljön Kundfokus Konkurrens om kompetent personal Strategin för åren 2019 2020 ses som en uppdatering av den föregående
Läs merHÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården
HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården 2008 2011 Hälsa och trygghet för alla Kaste-programmet är social- och hälsovårdsministeriets lagstadgade
Läs merKontaktperson Ert Datum Er referens Sigurd Lindvall ÅLR 2011/1837
Datum 2011-05-16 Vår referens Kontaktperson Ert Datum Er referens Sigurd Lindvall ÅLR 2011/1837 Mottagare Ålands landskapsregering Landskapsregeringens förslag till ny landskapslag om hälso- och sjukvård
Läs merOnnistuva Suomi tehdään lähellä Finlands framgång skapas lokalt. Kommunförbundet. Kommunens verksamhet:
Kommunförbundet Kommunens verksamhet: Kommunens organisation FULLMÄKTIGE Revisionsnämnden KOMMUNSTYRELSEN NÄMNDERNA Primära uppgifter: Undervisning och kultur Social- och hälsovård Miljöfrågor och teknisk
Läs merSERVICEAVTAL SOM GÄLLER LOVISA STADS OCH LAPPTRÄSK KOMMUNS SAMARBETSOMRÅDE FÖR SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER
SERVICEAVTAL SOM GÄLLER LOVISA STADS OCH LAPPTRÄSK KOMMUNS SAMARBETSOMRÅDE FÖR SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER Avtalet träder i kraft 1.1.2018. Stadsfullmäktige i Lovisa stad xx.12.2017 xxx Kommunfullmäktige
Läs merBILAGA 1 (4) ORIENTERANDE OCH FÖRBEREDANDE UTBILDNING FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING
BILAGA 1 (4) ORIENTERANDE OCH FÖRBEREDANDE UTBILDNING FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING UNDERVISNING OCH HANDLEDNING I TRÄNINGS- OCH REHABILITERINGSSYFTE FÖR HANDIKAPPADE STUDERANDE I GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING
Läs merVÄLFÄRDSPLAN FÖR BARN OCH UNGA I HELSINGFORS. Bergen 18-20.9.2011 Bettina von Kraemer, Minna Tikanoja
VÄLFÄRDSPLAN FÖR BARN OCH UNGA I HELSINGFORS Bergen 18-20.9.2011 Bettina von Kraemer, Minna Tikanoja Bakgrund Den omarbetade barnskyddslagen (417/2007, 12 ) ålägger kommunerna att varje fullmäktigeperiod
Läs merUTBSEKT 22 Svenska utbildningssektionen Valmistelija / Beredare: bildningsdirektör Kurt Torsell, kurt.torsell(at)sibbo.
Svenska utbildningssektionen 22 15.03.2016 Utlåtande om Sibbo kommuns välfärdsberättelse 2013-2016 UTBSEKT 22 Svenska utbildningssektionen 15.3.2016 Valmistelija / Beredare: bildningsdirektör Kurt Torsell,
Läs merSocialarbete och familjeservice/handikappservice. GRUNDER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD fr.o.m. 1.11.2009
Socialarbete och familjeservice/handikappservice GRUNDER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD fr.o.m. 1.11.2009 Långtidssjuka eller handikappade barn och unga under 18 år, samt utvecklingsstörda personer
Läs merÖver- / underskott åren 2009-2017
Pressmeddelande 5.11.2014 KOMMUNENS EKONOMI STÖRTDYKER? Ännu under år 2014 är Kimitoöns kommuns ekonomi ungefär i balans. Prognosen visar ett ganska nära noll resultat. 2014 kommer att bli året som kommunen
Läs merKriterier för hemvården fr. o. m
Kriterier för hemvården fr. o. m 1.1 2017 Mellersta Österbottens social- och hälsovårdssamkommun Soite Kriterier för hemvården Funktionsförmåga Servicebehov Servicemängd Målsättning för servicen Serviceform
Läs merUNGA HAR RÄTT ATT MÅ BRA
UNGA HAR RÄTT ATT MÅ BRA POLITISKT PROGRAM FÖR ATT FÖRHINDRA MARGINALISERING UNGA HAR RÄTT ATT MÅ BRA. SFP vill se ett samhälle där ingen blir utanför. Utslagning är inte bara en tragedi för den unga
Läs merEsbo stad Protokoll 105. Fullmäktige 20.08.2012 Sida 1 / 1
Fullmäktige 20.08.2012 Sida 1 / 1 2097/12.04.05/2012 Social- och hälsovårdsnämnden 71 5.6.2012 Stadsstyrelsen 190 18.6.2012 105 Fråga om att förebygga utslagning bland barn och unga Beredning och upplysningar:
Läs merÖsterbottens landskapsprofil
Österbottens landskapsprofil Matti Mäkelä, överläkare THL Innehåll I presentationen rapporteras de centrala iakttagelserna om landskapsprofilen och begrundas resultaten med hänsyn till spetsprojektets
Läs merSocial- och hälsovårds- samt landskapsreformen och en ökning av valfriheten kan också genomföras på ett lyckat sätt
Social- och hälsovårds- samt landskapsreformen och en ökning av valfriheten kan också genomföras på ett lyckat sätt Riksdagens grundlagsutskott gjorde i sitt utlåtande från 19.2.2015 linjedragningar med
Läs merENKÄT TILL KOMMUNENS LEDNING om arbetet med att främja befolkningens hälsa och välfärd
1 / 7 ENKÄT TILL KOMMUNENS LEDNING om arbetet med att främja befolkningens hälsa och välfärd Frågorna gäller kommunens verksamhet år 2010, om inte annat anges i samband med frågan. I BAKGRUND 1) Av vem
Läs merNORDENS ENERGIHUVUDSTAD
NORDENS ENERGIHUVUDSTAD -flöde för ett gott liv Vasa stads strategi 2015 Fg 10.11.2014 VAD BYGGER VI PÅ? Välfärd Vasabornas välfärd tryggas genom högklassig och närbelägen basservice i alla livsskeden.
Läs merGenomförande av skyldigheterna i äldreomsorgslagen i Karleby och i Kronoby. Maija Juola Servicedirektör för äldreomsorg 29.5.2015
Genomförande av skyldigheterna i äldreomsorgslagen i Karleby och i Kronoby Maija Juola Servicedirektör för äldreomsorg 29.5.2015 Procedurbestämmelser Äldreomsorgslagen medförde inga subjektiva nya rättigheter
Läs merVälfärdsplan för barn och unga Bild: Compic
Välfärdsplan för barn och unga 2017 2021 Bild: Compic Mål Välfärdsplanen för barn och unga: mål, innehåll och uppföljning Välfärdsplanen för barn och unga (12 i barnskyddslagen) görs upp för att främja
Läs merFge 11/1.9.2014 77 Godkänd av kommunfullmäktige 1.9.2014 Dnr: 900/05.09.00/2013. Kyrkslätts kommuns plan för barns och ungas välfärd 2014 2017
Fge 11/1.9.2014 77 Godkänd av kommunfullmäktige 1.9.2014 Dnr: 900/05.09.00/2013 Kyrkslätts kommuns plan för barns och ungas välfärd 2014 2017 21.5.2014 Innehåll 1 INLEDNING... 1 2 VISION FÖR KYRKSLÄTTS
Läs merPRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013
PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 Strategin betyder att göra val. Vilka är de största utmaningarna för Borgåbornas välfärd åren 2013 2017? STRATEGIN UTARBETADES
Läs mer32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård
32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård F ö r k l a r i n g : Momenten 30 och 31 i detta kapitel omfattas av lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992). Dessutom
Läs merÄNDRING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN I GYMNASIEUTBILDNING FÖR UNGA, KAPITEL 4.3 STUDERANDEVÅRD
BILAGA 6/011/2014 ÄNDRING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN I GYMNASIEUTBILDNING FÖR UNGA, KAPITEL 4.3 STUDERANDEVÅRD 4.3 Studerandevård Målet med studerandevården i gymnasiet är att främja de studerandes lärande,
Läs merRaseborgs stad i ett nötskal Stefan Fri
Raseborgs stad i ett nötskal 1 Allmänt Raseborg skapades 1.1.2009 då Ekenäs stad, Karis stad och Pojo kommun gick samman och bildade Raseborgs stad. Namnet härstammar från det medeltida slottet Raseborg
Läs merSpråket inom social- och hälsovård
Språket inom social- och hälsovård De språkliga rättigheterna hör till individens grundläggande rättigheter. Med tanke på individens grundtrygghet är social- och hälsovård på eget språk viktig i livets
Läs merÄLDREOMSORG Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen Gun Sirén
ÄLDREOMSORG Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen Gun Sirén Verksamhet Den äldrepolitiska strategin som är uppgjord för åren 2011-2015 och godkänd av stadsfullmäktige 13.4.2011,
Läs merEn bildningskommun för alla. Rektorsdagar i Åbo Direktör Terhi Päivärinta
En bildningskommun för alla Rektorsdagar i Åbo 25 26.10.2018 Direktör Terhi Päivärinta Twitter: @TerhiPaivarinta terhi.paivarinta@kuntaliitto.fi Vad ska kommunen göra i framtiden? Främjar kompetens och
Läs merArbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla. Social- och hälsovårdsministeriet
Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla Social- och hälsovårdsministeriet Strategi för social- och hälsovårdspolitiken Socialt hållbart Finland 2020: behandlar alla samhällsmedlemmar jämlikt, stärker
Läs merYH Novia - En föregångare för mångprofessionell kompetensutveckling inom social- och hälsovården
YH Novia - En föregångare för mångprofessionell kompetensutveckling inom social- och hälsovården Mångprofessionell social- och hälsovård resursförstärkande arbetssätt Åbo, 30.10-1.11.2012 Eva Juslin, Pia
Läs merKuntaliitto Kommunförbundet
Kuntaliitto Kommunförbundet Kommunerna ansvarar för basservicen och sörjer för invånarnas välfärd www.kommunerna.net Kommunens organisation FULLMÄKTIGE Revisionsnämnden KOMMUNSTYRELSEN NÄMNDERNA Primära
Läs merUppgifterna för servicecentralen för socialvårdstjänster har fastställts i grundtrygghetsnämndens instruktion
VERKSAMHETSSTADGA SERVICECENTRALEN FÖR SOCIALVÅRDSTJÄNSTER Uppgifterna för servicecentralen för socialvårdstjänster har fastställts i grundtrygghetsnämndens instruktion 9. LEDNINGSGRUPP Vid servicecentralen
Läs merGrundtrygghetsnämndens instruktion. Godkänd av stadsfullmäktige 3 / Grundtrygghetsnämndens verksamhetsidé och -område
1 (5) Grundtrygghetsnämndens instruktion Godkänd av stadsfullmäktige 3 / 21.1.2014 1 Grundtrygghetsnämndens verksamhetsidé och -område Grundtrygghetsnämndens verksamhetsidé är, att utveckla förhållandena
Läs merProtokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S2
PROTOKOLL Nummer 22 28.8.2018 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S2 Beslutande Föredragande Justerat Minister Wille Valve Socialvårdsbyråchef
Läs merKOMMUNENS STORLEK. Tätortsgrad
Sibbo i siffror KOMMUNENS STORLEK Markareal Sjöar Havsområden Kommunens yta Invånartäthet Tätortsgrad 340 3 356 699 56 82 km² km² km² km² personer/km² % Sibbo är en växande, östnyländsk kommun som är belägen
Läs merBILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård
BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård Studerandevård Studerandevården är en allt viktigare del av gymnasiets grundverksamhet. Med studerandevård avses främjande
Läs merKaikkien aikojen Porvoo Alla tiders Borgå KOMMUNINVÅNARNAS VÄLFÄRD OCH DELAKTIGHET: FÖRSLAG TILL STRATEGISKA MÅL
Kaikkien aikojen Porvoo Alla tiders Borgå KOMMUNINVÅNARNAS VÄLFÄRD OCH DELAKTIGHET: FÖRSLAG TILL STRATEGISKA MÅL Förslag till strategiska mål Stadens delområden/synpunkter på välfärd Förslag till strategiska
Läs merVÅRD- OCH OMSORGSSEKTORNS ORGANISATION FR.O.M VÅRD- OCH OMSORGSDIREKTÖR LIISA STÅHLE Resultatområden
missbrukarvårds chef för missbrukarvården Kari Kopra VÅRD- OCH OMSORGSSEKTORNS ORGANISATION FR.O.M. 19.9.2017 VÅRD- OCH OMSORGSDIREKTÖR LIISA STÅHLE Resultatområden social chef för socialarbete hälsovårds
Läs merBilaga 2. Förskolans elevvårdsplan i Åbo
Bilaga 2 Förskolans elevvårdsplan i Åbo Svenska området för småbarnspedagogik 22.2.2016 1 (4) Innehåll Inledning... 1 1 Det totala behovet av elevvård och vilka elevvårdstjänster som är tillgängliga...
Läs merProtokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S2
PROTOKOLL Nummer 8 9.3.218 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Socialvårdsbyrån, S2 Beslutande Föredragande Justerat Minister Wille Valve Socialvårdsbyråchef
Läs merTILL KOMMUNENS LEDNING DATAINSAMLING om främjandet av befolkningens hälsa och välfärd 2015
TILL KOMMUNENS LEDNING DATAINSAMLING om främjandet av befolkningens hälsa och välfärd 2015 I BAKGRUND Blanketten ska besvaras ur centralförvaltningens synvinkel oavsett på vilket sätt den kommunala servicen
Läs merVilken fråga gällande elev- och studerandevård skulle du vilja ha svar på idag? För kunskap och bildning
Vilken fråga gällande elev- och studerandevård skulle du vilja ha svar på idag? ELEVHÄLSA GENOM SAMARBETE OCH DELAKTIGHET Lag om elev- och studerandevård 1287/2013 Nationella dagar för elev- och studerandevård
Läs merAnvisningar för stöd för närståendevård i Geta kommun 2018
Anvisningar för stöd för närståendevård i Geta kommun 2018 Godkänd av socialnämnden i Geta kommun den 13.09.2017 61 Arvode justeras årligen, justerat inför 2018 Vad innefattar stöd för närståendevård?
Läs merKvalitetsrekommendation för att trygga ett bra åldrande och
Kvalitetsrekommendation för att trygga ett bra åldrande och förbättra servicen Social- och hälsovårdsministeriets publikationer 2013:11 Vasa den 16.8.2013 Viveca Arrhenius Socialråd Andelen 75 år fyllda
Läs merENKÄT OM MINSKNING AV KOMMUNERNAS UPPGIFTER
ENKÄT OM MINSKNING AV KOMMUNERNAS UPPGIFTER Dnro 32/83/2013 Vilken kommun eller annan organisation representerar du? * Vilken är din ställning? * Kommun-/stadsfullmäktigeledamot Annan förtroendevald i
Läs merKökar kommuns äldreomsorgsplan 2010 2015
1 Kökar kommuns äldreomsorgsplan 2010 2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid 1 1. INLEDNING sid 2 1.1 Allmänt sid 2 1.2 Styrande dokument sid 2 1.3 Värderingar, attityder och förhållningssätt sid 2 2. MÅLSÄTTNING
Läs merEtt utdrag ur stadens strategi
Ett utdrag ur stadens strategi Vision om Hangö 2025 Hangö är år 2025 en växande, dragkraftig, havsnära stad, i vilken det goda livet grundar sig på en fungerande vardag, trivsam omgivning och livskraftig
Läs merLOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR 2020 20.04.2012
1 LOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR 2020 20.04.2012 Lovisa stadsstrategi Stadsstrategin är det viktigaste dokumentet som styr stadens verksamhet, den innehåller fullmäktiges centrala riktlinjer
Läs merBILDNINGSTJÄNSTERNAS UTVECKLINGSPLAN
BILDNINGSTJÄNSTERNAS UTVECKLINGSPLAN 2018 2020 1 Vi erbjuder stadens invånare mångsidiga och högklassiga tjänster inom småbarnspedagogik, utbildning, fri bildning, fritid, museum, kultur och bibliotek.
Läs merUNGDOMSGARANTIN STÅR PÅ DEN UNGAS SIDA! www.nuorisotakuu.fi 1
UNGDOMSGARANTIN STÅR PÅ DEN UNGAS SIDA! www.nuorisotakuu.fi 1 Innehåll Vad då ungdomsgaranti? Varför ungdomsgaranti? Mål och budskap med ungdomsgarantin Vem genomför ungdomsgarantin? Resultat av ungdomsgarantin
Läs merHälsa 2015 Broschyrer 2001:8swe
Folkhälsoprogrammet Hälsa 2015 Broschyrer 2001:8swe Folkhälsoprogrammet Hälsa 2015 Principbeslutet om folkhälsoprogrammet Hälsa 2015, som statsrådet godkände i maj 2001, drar upp linjerna för vår nationella
Läs merElevvårdens ABC. Maj-Len Engelholm undervisningsråd Helsingfors Åbo Vasa. Enheten för svenskspråkig utbildning
Elevvårdens ABC 2.10.2019 Helsingfors 3.10.2019 Åbo 8.10.2019 Vasa Maj-Len Engelholm undervisningsråd Enheten för svenskspråkig utbildning Vad är elevvård? Eleven har rätt att avgiftsfritt få den elevvård
Läs merLagen om elev- och studerandevård Anordnande av elevhälsa definitioner, ansvar och organisation
Lagen om elev- och studerandevård Anordnande av elevhälsa definitioner, ansvar och organisation 7.4.2014 Helsingfors 8.4.2014 Åbo 10.4.2014 Korsholm Ira Vanne Jurist Regionförvaltningsverkens svenska enhet
Läs merLandskaps- samt social- och hälsovårdsreformen, och kommunens nya roll Utbildning för förtroendevalda Stadsdirektör Kristina Stenman
Landskaps- samt social- och hälsovårdsreformen, och kommunens nya roll Utbildning för förtroendevalda 4.10.2017 Stadsdirektör Kristina Stenman Landskaps- samt social- och hälsovårdsreformen 2020 1.1.2020
Läs merSV lausuntopyyntö VaVa Syksy 2017
SV lausuntopyyntö VaVa Syksy 2017 1. BAKGRUNDSUPPGIFTER Officiellt namn på den som svarar Namn på den person som antecknat svaret Kontaktuppgifter till den person som är ansvarig för svaret Datum för när
Läs merBudget & ekonomiplan 2016 Hälsovård. Pargas stad HÄLSOVÅRD
HÄLSOVÅRD Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen, Paula Sundqvist, social- och hälsovårdsdirektör Katariina Korhonen, överläkare Verksamhet Primärvård och sjukvård till alla kommuninvånare
Läs merServiceenkät 2015. Ja Inte tillräckligt Nej Vet inte Jag har fått information om mina rättigheter på ett sådant sätt som jag förstår
Serviceenkät 2015 1. Är du kvinna eller man? Jag är kvinna. Jag är man. 2. Hur gammal är du? Jag är under 30 år Jag är 30-45 år Jag är 46-60 år Jag är över 60 år 3. Till vilken grupp hör du? Jag är DUV-medlem
Läs merÅlands lagting BESLUT LTB 42/2016
Ålands lagting BESLUT LTB 42/2016 Datum Ärende 2016-11-09 LF 23/2015-2016 Ålands lagtings beslut om antagande av Landskapslag om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av barnskyddslagen
Läs merAktuellt inom vård- och landskapsreformen
Aktuellt inom vård- och landskapsreformen Konferens för sekreterare och assistenter Eva-Stina Slotte Vad händer med kommunerna? Personalöverföring från kommun, samkommun och stat till landskapen Skatteöverföring
Läs mer1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4
Kristdemokraternas kommunprogram 2012-2016 Innehåll 1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4 3. SERVICEN SKALL PRODUCERAS NÄRA MÄNNISKAN...5 3.1. Ordnandet
Läs merFrämjande av hälsa och välfärd.
Främjande av hälsa och välfärd Tuija.ylitormanen@eksote.fi Innehåll Lag om hälsofrämjande Globala megatrender och nationella mål Struktur för hälsofrämjande Regionala uppgifter och aktiviteter Projekt
Läs merSOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME BORGÅ GÖR EN SEPARAT UTREDNING OM PRODUKTIONEN AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER
SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME BORGÅ GÖR EN SEPARAT UTREDNING OM PRODUKTIONEN AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER DE VIKTIGASTE FÖRÄNDRINGARNA UR KOMMUNERNAS SYNPUNKT NÄR SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDS-
Läs merSENIOR- RÅDGIVNING. För främjande av äldres välfärd och hälsa. Äldrecentrum Österbotten IKÄKASTE ÄLDRE-KASTE II.
Mellanfinlands IKÄKASTE ÄLDRE-KASTE II 1.11.2011 31.10.2013 2011-2013 stm.fi/kaste IKÄKASTE II SENIOR- RÅDGIVNING För främjande av äldres välfärd och hälsa 1 2011 2013 hör till Mellanfinlands IKÄKASTE
Läs merÖPPENVÅRD OCH INSTITUTIONSVÅRD SAMT GRÄNSDRAGNINGEN MELLAN PRIVAT OCH OFFENTLIG SERVICE
4900 Nr 1241 Bilaga ÖPPENVÅRD OCH INSTITUTIONSVÅRD SAMT GRÄNSDRAGNINGEN MELLAN PRIVAT OCH OFFENTLIG SERVICE 1. Institutionsvård Vård som ordnas för en person är alltid institutionsvård då vården har ordnats
Läs merStatistik över verksamheten inom sociala tjänster 2015
Statistik över verksamheten inom sociala tjänster 2015 Institutet för hälsa och välfärd THL ansvarar för datainsamlingen för statistiken över verksamheten inom sociala tjänster från och med 2016. Datainsamlingen
Läs merInger Nygård informerar om framtiden för VIRTU-projektet kl 12.30 innan mötet börjar.
AGENDA Agenda för styrelsemöte vid Ålands kommunförbund. Tid: Måndag 20 augusti 2012, kl 13.00 14.15 Plats: Högskolan Norra, Neptunigatan 17 Inger Nygård informerar om framtiden för VIRTU-projektet kl
Läs merFULLMÄKTIG HELINÄ SIPINEN M.FL: MOTION OM BEFRÄMJANDE AV VÄLFÄRD OCH HÄLSA. Stfm
FULLMÄKTIG HELINÄ SIPINEN M.FL: MOTION OM BEFRÄMJANDE AV VÄLFÄRD OCH HÄLSA Stfm 16.4.2007 33 Motionen: Bilaga 33 Stadsfullmäktige: Stadsfullmäktige beslutade i enlighet med sin arbetsordning att remittera
Läs merEN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET
EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET FINLANDS KOMMUNFÖRBUND 2014 PROJEKTET OCH UPPDRAGET Kommunförbundets projekt, 9/2013 1/2014 Uppdrag: Formulera en förvaltningsmodell för att trygga,
Läs merInstruktion för korttidsvård dygnet runt
Instruktion för korttidsvård dygnet runt 1.1.2017 Social- och hälsovårdsnämnden 14.12.2016 Esbo stad 2016 Instruktion om korttidsvård 1.1.2017 2 Allmänt Med korttidsvård dygnet runt avses här tillfällig
Läs merKimitoöns kommuns kriterier för beviljande av vårdplats inom effektiverat serviceboende och institutionsvård
Kimitoöns kommuns kriterier för beviljande av vårdplats inom effektiverat serviceboende och institutionsvård Godkänd i omsorgsnämnden 20.12.2016 Äldreomsorgen, Kimitoöns kommun Innehållsförteckning 1.
Läs merProjektet Masto. för att minska arbetsoförmåga som beror på depression
Projektet Masto för att minska arbetsoförmåga som beror på depression Stöd för den arbetsföra befolkningens psykiska hälsa och arbetsförmåga För att främja välbefinnande i arbetslivet ska projektet Masto
Läs merSTADSDIREKTÖRENS BUDGETFÖRSLAG FÖRÄNDRINGAR I SEKTORERNA OCH INVESTERINGAR
STADSDIREKTÖRENS BUDGETFÖRSLAG FÖRÄNDRINGAR I SEKTORERNA OCH INVESTERINGAR KONCERNLEDNING OCH CENTRALEN FÖR FÖRVALTNINGSTJÄNSTER Beredning av stadens strategi och beslutsfattande. Uppdatering av principerna
Läs merÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2015 Nr 28 Nr 28 LANDSKAPSFÖRORDNING om rådgivning för gravida och barn, skol- och studerandehälsovård samt förebyggande mun- och tandvård för barn och unga Utfärdad i Mariehamn
Läs merÄldreomsorgspolitiskt program Ålands Framtid
Äldreomsorgspolitiskt program Ålands Framtid Vi vet att behovet av flera platser och tjänster inom äldreomsorgen kommer att öka på sikt i kommunerna. Redan nu kan man se att behoven tilltagit mer än beräkningar
Läs merLandsrapport Finland. Valuta för pengarna Om kvalitetssäkring och uppföljning av barns uppväxtvillkor i nordiska servicesystem.
Valuta för pengarna Om kvalitetssäkring och uppföljning av barns uppväxtvillkor i nordiska servicesystem. Stockholm 11 12.10.2011 Aila Puustinen-Korhonen sakkunnig Finlands Kommunförbund Landsrapport Finland
Läs merEnligt halvårsrapporten är nettobeloppen för under- resp. överskott per ansvarsområde följande:
Social- och hälsovårdsnämnden 85 22.09.2016 Stadsstyrelsen 235 31.10.2016 Budgetändring, budgeten för social- och hälsovårdsavdelningen 2016 2391/02.02.00/2015 Social- och hälsovårdsnämnden 22.09.2016
Läs merHur påverkar vård- och landskapsreformen servicen för personer med intellektuell funktionsnedsättning?
Hur påverkar vård- och landskapsreformen servicen för personer med intellektuell funktionsnedsättning? DUV-dagarna, Tammerfors 3.2.2019 Johanna Lindholm VAD ÄR VÅRD- OCH LANDSKAPSREFORMEN? När regeringen
Läs mer1. Registrets namn Patientregister för Kronoby hälso- och sjukvård Abilita
DATASKYDDSBESKRIVNING Personuppgiftslagen (523/99) 10 och 24 Upprättad: 30.7.2012 1. Registrets namn Patientregister för Kronoby hälso- och sjukvård Abilita 2.Registeransvarig Karleby stad Social- och
Läs merPLAN FÖR ELEV- OCH STUDERANDEHÄLSA 2016
Bilaga Plan för elev- och studerandehälsa Kotka Svenska Samskola PLAN FÖR ELEV- OCH STUDERANDEHÄLSA 2016 1. Förebyggande gemensam och individuell vård I egenskap av utbildningsanordnare upprätthåller och
Läs merVästra Nylands turismstrategi Västra Nylands turismstrategi (2020)
Västra Nylands turismstrategi 2013-2016 1 Västra Nylands turismstrategi 2013-2016 (2020) Västra Nylands turismföretagare Kommunerna Novago Företagsutveckling Ab Västra Nylands turismstrategi 2013-2016
Läs merVälkommen till PSYKIATRISK DAGAVDELNING
Välkommen till PSYKIATRISK DAGAVDELNING PSYKIATRISKA KLINIKEN Psykiatrisk dagavdelning 8/2018 Välkommen till psykiatriska dagavdelningen Psykiatriska dagavdelningen vänder sig till patienter som har behov
Läs merFINLANDS NÄRVÅRDAR- OCH PRIMÄRSKÖTARFÖRBUND SUPER. Arbete nära människan
FINLANDS NÄRVÅRDAR- OCH PRIMÄRSKÖTARFÖRBUND SUPER Arbete nära människan SuPer Närvårdarens och primärskötarens eget förbund Finlands närvårdar- och primärskötarförbund SuPer är Finlands största fackförbund
Läs merGår pusslet att bygga på svenska efter SOTE - reformen
Går pusslet att bygga på svenska efter SOTE - reformen Skrämmer SOTE? På omdaningens tröskel? Varför en reform av lagstiftningen? Förändringar som har skett i verksamhetsmiljön Grundlagsutskottets utlåtande
Läs merTillfälligt, under 10 h/månad. Regelbunden, stödd hemvård 10 h/månad. Regelbunden, övervakad hemvård h/månad
Kriterier för hemvård från 1.1.2019 Msta Österbottens social- och hälsovårdssamkommun Soite Kriterier för hemvård Funktionsförmåga Servicebehov Mängden service Mål för service Nedsatt funktionsförmåga
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 128/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av i socialvårdslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att socialvårdslagen ändras
Läs merEn trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad
En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad vem som styr landstinget. Nu vill vi gå vidare och satsa
Läs merHelsingfors /2015. Ändringar i fråga om brådskande placering inom barnskyddet
HÄLSOVÅRDSMINISTERIET KOMMUNINFO Helsingfors 25.9.2015 8/2015 Ändringar i fråga om brådskande placering inom barnskyddet 1.1.2016 En del av de bestämmelser i barnskyddslagen som ändrades i samband med
Läs merStrategi för hälsa. Skola Socialtjänst Vård och omsorg Hälso- och sjukvård
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg Hälso- och sjukvård Varför en gemensam nationell strategi? Det finns behov av en gemensam strategisk inriktning och gemensamma mål att arbeta mot.
Läs merKASKÖ STADS VÄLFÄRDSBERÄTTELSE 2014-2016
1 KASKÖ STADS VÄLFÄRDSBERÄTTELSE 2014-2016 Välfärdskoordinator, FöD Kristiina Strandman, K5 samkommun Översättning: May-Britt Kaivo-Oja, Katariina Kuusisto och Elsa Lafond 2 INNEHÅLL 1 FRÄMJANDE AV VÄLFÄRD,
Läs merVERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA
VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA Eftermiddagsverksamheten skall stödja och förebygga barnets välmående, samt genom meningsfull och mångsidig verksamhet skapa förutsättningar för växande
Läs merLÖSNINGAR FÖR FRAMTIDENS ARBETSFÖRMÅGA
LÖSNINGAR FÖR FRAMTIDENS ARBETSFÖRMÅGA Handlingsprogram för främjande av psykisk hälsa bland unga och studerande NYYTI RY:S STRATEGI FÖR PÅVERKAN Nyyti ry är en förening med expertis i psykisk hälsa och
Läs merOM UTVECKLINSLINJERNA FÖR MOTION OCH KOST SOM FRÄMJAR HÄLSA
Social- och hälsovårdministeirets broschyrer 2008:10swe Statsrådets principbeslut OM UTVECKLINSLINJERNA FÖR MOTION OCH KOST SOM FRÄMJAR HÄLSA SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIET Handlingsplanen för principbeslutet
Läs merPromemoria om avgifter för vård i serie/11 i förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården/december 2009
Promemoria Sinikka Huhtala 5.10.2009 Bilaga till Finlands Kommunförbunds cirkulär 29/80/2009 Promemoria om avgifter för vård i serie/11 i förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården/december
Läs mer