Fge 11/ Godkänd av kommunfullmäktige Dnr: 900/ /2013. Kyrkslätts kommuns plan för barns och ungas välfärd

Transkript

1 Fge 11/ Godkänd av kommunfullmäktige Dnr: 900/ /2013 Kyrkslätts kommuns plan för barns och ungas välfärd

2 Innehåll 1 INLEDNING VISION FÖR KYRKSLÄTTS BARNSKYDD ÅREN Centrala utvecklingsobjekt åren Principer som styr verksamheten baserad på planen för barns och ungas välfärd för åren DAGSLÄGE OCH FÖRUTSPÅENDE AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Barns och ungas uppväxtförhållanden och välfärdssituation Befolkningsstruktur Välfärdsindikatorer Utbildningsnivå Arbetslöshet... 9

3 Arbetskraftsservice, polis m.m. Privata tjänster, företagshälsovård Specialiserad sjukvård Ungdomsväsendet Specialtjänster inom socialvården Övrig primävård Mödra- och barnrådgivningsbyråer Elev- och studerandevård Andra stadiets utbildning Påbyggnadsundervisning Grundläggande utbildning Förskoleundervisning Dagvård Kultur-, tekniska väsendet m.m. Öppen småbarnsfostran Föreningar Medborgarverksamhet 1 INLEDNING Kyrkslätt är till sin befolkningsstruktur en barnrik kommun som erbjuder barn, unga och barnfamiljer service av hög kvalitet. Barn och unga är framtidens aktörer och därför är det viktigt att utveckla mångsidig service riktad till dem. Kommunens mål är att förebygga och minska barns och ungas illamående med hjälp av tidigt och öppet samarbete i rätt tid och med hjälp av förebyggande arbetssätt. Planen för barns och ungas välfärd i Kyrkslätt uppgjordes ursprungligen för åren och den har uppdaterats under år Barn, unga och familjer Att ge och få service Bildningsväsendets tjänster Vård- och omsorgsväsendets tjänster Kommunens politiska och tjänstemannaledning Figur. Tillhandhållande av tjänster för barn, unga och familjer i Kyrkslätts kommun (fritt efter Perälä, Halme, Nykänen 2012) Denna barnskyddsplan grundar sig på barnskyddslagen (417/2007) som trätt i kraft och som förpliktar kommunerna att göra upp en barnskyddsplan. "Kommunen eller flera kommuner tillsammans skall göra upp en plan över kommunens eller kommunernas verksamhet för att främja barns och unga personers välfärd samt ordna och utveckla barnskyddet. Planen skall godkännas i respektive kommuns kommunfullmäktige och ses över minst vart fjärde år. Planen skall beaktas när en budget och ekonomiplan enligt 65 i kommunallagen (365/1995) görs upp." (Barnskyddslagen 417/ ) "Planen skall innehålla uppgifter för planeperioden om 1) barns och unga personers uppväxtförhållanden och välfärdssituation, 2) åtgärder och tjänster som främjar barns och unga personers välfärd och förebygger problem, 3) behovet av barnskydd i kommunen, 1

4 4) resurser som skall reserveras för barnskyddet, 5) tillgängligt servicesystem inom barnskyddet för skötseln av uppgifter enligt barnskyddslagen, 6) ordnande av samarbete mellan olika myndigheter samt sammanslutningar och anstalter som producerar tjänster för barn och unga, samt om 7) genomförandet och uppföljningen av planen." (417/ ). Finländska barns och ungdomars välfärd har ökat i jämn takt. Trots ökad välfärd orsakar en del av barns och ungdomars levnadsförhållanden fortfarande illabefinnande och utslagning. Barns och ungdomars välfärd påverkas bl.a. av barnfamiljers ekonomiska situation, sysselsättning och utbildning. Vid sidan av ekonomiska medel kan man öka barns, ungdomars och barnfamiljers välfärd även genom att stödja familjer och föräldraskap. Barns, ungdomars och barnfamiljers behov förändras kontinuerligt, vilket skapar utmaningar för dem som tillhandahåller tjänster som är riktade till barnfamiljer. För att kommunerna ska kunna reagera på barns, ungdomars och barnfamiljers föränderliga behov samt på den ökande barnbefolkningen krävs det stark planmässighet och vision om framtiden. Grunden för barns och ungas välfärd och de grundläggande behoven är enligt Rousu (2007): Trygghet som omfattar uppväxtmiljön samt barns och ungdomars fysiska och psykiska integritet. Delaktighet för att barn och ungdomar ska kunna delta och blir hörda på ett sätt som är meningsfullt för dem både som individ och som grupp. Kreativitet för att barn ska få erfarenheter av att lyckas och möjlighet att förverkliga sig själva genom lek, inlärning och hobbyer. Uppskattning: Varje barn och ung person är värdefull som den person han eller hon är. Peruspalvelut Lasten suojelun kokonaisuus Ennaltaehkäisevä lastensuojelu Lapsi- ja perhekohtainen lastensuojelu Barnskyddet som helhet Barns och ungas välfärd uppstår i växelverkan med föräldrarna, familjen, hemmet och olika tjänster Även samhället påverkar helheten av barns och ungas välfärd. Sådana här faktorer som hänför sig till samhället och uppväxtförhållandena är t.ex. stadsplanering, trafik och medier. (Rousu 2007.) 2

5 Barnskyddsplanen bygger på den s.k. livscykelmodellen vars grundidé är livets kontinuitet. Kontinuiteten lyfts fram i Kyrkslätt även inom tjänsterna för barn, ungdomar och barnfamiljer genom att vikt läggs vid övergångsfaserna vid olika åldersperioden och livsskeden. Kommunens barnskydd omfattar basservice, förebyggande barnskydd samt barn- och familjespecifikt barnskydd. Basservice är t.ex. rådgivning, dagvård, skola, idrottsväsendet samt mentalvårds- och missbrukarvårdstjänster. Förebyggande barnskydd är ytterligare stöd som erbjuds barn och unga inom ramen för ovannämnda basservice. Barn- och familjespecifikt barnskydd innefattar utredning av barnskydd, tjänster inom öppen vård samt vård utom hemmet och eftervård. I denna välfärdsplan anges utvecklingsförslag som stöder tjänsterna för barn och unga både i det egna avsnittet om varje tjänst och i sammanställningen i slutet. Sammanställningen består av de viktigaste konkreta utvecklingsåtgärder. I samband med detta anges även situationen för år 2013 i fråga om varje utvecklingsobjekt. Alla utvecklingsobjekt har på grund av det stora antalet inte angetts i sammanställningen utan texterna innehåller även andra utvecklingsförslag och verksamhetsmodeller som stöd till verksamheten. Syftet har dock varit att ange de viktigaste utvecklingsobjekten i sammanställningen i slutet. 3

6 2 VISION FÖR KYRKSLÄTTS BARNSKYDD ÅREN Kyrkslätt är en bra och säker plats att bo på för barn och unga! Barn och unga i kommunen mår bra och verkar som aktiva kommuninvånare. I kommunen finns fungerande tjänster med låg tröskel för barn, unga och barnfamiljer och man lyssnar på dem i ärenden som berör dem. Med hjälp av kommunens starka basservice och beskrivna serviceprocesser skapar man tjänster som fungerar tväradministrativt och som genomförs och utvärderas kontinuerligt. Verksamhetssättet inom servicen för barn och unga är förebyggande Centrala utvecklingsobjekt åren Utgående från sakkunniggruppens och styrgruppens arbete med planen, de gemensamma seminarierna samt utvärderingen av servicebehovet utgående från nuläget inom servicen har man lyft fram tre (3) centrala utvecklingsobjekt. Invånarparkverksamhet Tillräckliga resurser för familjerådgivningen och barnrådgivningen (Se bilaga 1 s. 3-4 rådgivning och familjerådgivning) Psykosociala tjänster med låg tröskel för unga De centrala utvecklingsobjekt som intagits i välfärdsplanen har realiserats väl. Invånarparkverksamheten inleddes i Masaby i Piennarkujan päiväkotis lokaler i september Familjerådgivningen fick två nya befattningar utöver de tre existerande befattningarna: 1 befattning som psykolog år 2012 och en andra befattning som psykolog fr.o.m Barnrådgivningen fick 5 hälsovårdarbefattningar och två skolläkarbefattningar enligt följande: : 2 hälsovårdarbefattningar : 2 hälsovårdarbefattningar : 1 hälsovårdarbefattningar augusti 2012: en skolläkarbefattning mars 2013: en skolläkarbefattning Välfärdsstationen för unga, som först fr.om varit ett Kaste-projekt, gjordes permanent. Välfärdsstationen är en psykosocial tjänst med låg tröskel. På välfärdsstationen arbetar en psykolog, en psykiatrisk sjukskötare och en socialhandledare Principer som styr verksamheten baserad på planen för barns och ungas välfärd för åren Man fördjupar samarbetet mellan vård- och omsorgsväsendet och bildningsväsendet för att stödja barn och unga i behov av särskilt stöd med hjälp av en gemensam klientprocess. Kyrkslätt är starkt tvåspråkigt. Man beaktar behovet av både finsk- och svenskspråkiga tjänster. Man utökar samarbetet med tredje sektorn inom välfärdstjänsterna för barn och unga. 4

7 3. DAGSLÄGE OCH FÖRUTSPÅENDE AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN 3.1. Barns och ungas uppväxtförhållanden och välfärdssituation I barnskyddsplanen granskas barns och ungas uppväxtförhållanden och välfärdssituation som en omfattande helhet. Barns och ungas välfärd påverkas av olika faktorer såsom fysiskt och psykiskt hälsotillstånd, sociala relationer, uppväxtmiljö samt familjens och samhällets ekonomiska situation. Högklassig när- och basservice samt dess lättillgänglighet och nåbarhet är en del av välbefinnandet för barn och unga samt deras familjer. (Barn- och ungdomspolitiskt utvecklingsprogram ) Välfärd är ett komplicerat begrepp som består av olika faktorer som innehåller saker som kan mätas objektivt samt subjektiva värderingar och känslor. Som välfärdens objektiva delfaktorer räknas vanligast hälsa, levnadsförhållanden och utkomst. Som välfärdens subjektiva delfaktorer räknas å sin sida sociala relationer, möjlighet att förverkliga sig själv och lycklighet. (Moisio, Karvonen, Simpura & Heikkilä 2008). Välfärdens subjektiva och objektiva delfaktorer påverkar varandra. Därför finns det inte en mätare som ger en komplett och exakt bild av välfärd. Moisio, Karvonen, Simpura & Heikkilä, som kartlagt finländarnas välfärd, konstaterar att finländarnas välfärd i genomsnitt utvecklats positivt även om skillnaderna mellan befolkningsgrupperna har ökat. Finländarnas hälsa och levnadsstandard har blivit bättre och absolut fattigdom, arbetslöshet och ungas rusmedelsmissbruk har minskat. Trots det är Finland i dag ett mer olikställt samhälle än före depressionen på 1990-talet. En delorsak till detta är den alltjämt höga arbetslösheten och utslagningen från arbetslivet även om läget har blivit bättre jämfört med depressionsåren på talet. (Moisio, Karvonen, Simpura & Heikkilä 2008.) Barns och ungas uppväxtförhållanden och välfärdssituation granskas i planen med hjälp av särskilt valda indikatorer som jämförs med motsvarande indikatorer för Hyvinge, Sibbo, Vichtis och Lojo Befolkningsstruktur Kyrkslätts kommuns invånarantal är ( ). Kommunens totala areal är 393 km 2. Av befolkningen är ca 78 % finskspråkiga och ca 18 % svenskspråkiga. Kyrkslätt är en tillväxtkommun och barnfamiljernas andel har ökat de senaste åren. I dagsläget är barnfamiljernas andel av alla familjer ca 50 % medan motsvarande siffra i hela landet är ca 40 %. Kyrkslätts kommuns befolkning är också friskare än i genomsnitt. Sjuklighetsindexet är 80,5 medan jämförelsetalet för hela landet är Kirkkonummi Hyvinkää Lohja Sipoo Vihti 0-6-vuotiaita 10,5 7,7 8,3 9,2 9, vuotiaita 12,0 8,9 9,9 11,4 11, vuotiaita 65,2 65,6 63,4 64,1 65, vuotiaita 8,1 9,9 11,0 9,1 8, vuotiaita 3,2 5,7 5,7 4,7 3,9 yli 85-vuotiaita 0,9 2,1 1,9 1,6 1,3 5

8 Väestömäärä 2007 Kirkkonummi Hyvinkää Lohja Sipoo Vihti 0-6-vuotiaita 11,3 8,0 8,5 9,7 9, vuotiaita 12,1 10,0 10,3 13,3 11, vuotiaita 67,2 66,8 66,5 64,4 67, vuotiaita 2,7 5,5 5,0 4,2 3, vuotiaita 6,0 8,0 8,8 7,3 6,7 yli 85-vuotiaita 0,7 1,7 1,3 1,2 1,1 (Källa: Sotkanet) Av hela Kyrkslätts befolkning är 22,5 % barn och ungdomar under 15 år, varför behovet av tjänster för barn, ungdomar och barnfamiljer är stort i kommunen. Som tillväxtkommun fäster Kyrkslätt följaktligen vikt vid planeringen av basservicen varvid prognosen för barnbefolkning kan användas som hjälp. Den relativa andelen personer under 15 år har sjunkit något från 2007 års nivå. Detta är en mycket vanlig utveckling i hela Finland och den relativa andelen äldre har ökat även i andra jämförelsekommuner Befolkningsprognos 0 4-åringar Befolkningsprognos 5-9-åringar Befolkningsprognos åringar Befolkningsprognos åringar Befolkningsprognos åringar Befolkningsprognos alla personer under 25 totalt (Källa: Sotkanet) THL:n väestöennuste Kirkkonummella Väestöennuste vuotiaat Väestöennuste vuotiaat Väestöennuste vuotiaat Väestöennuste vuotiaat Väestöennuste vuotiaat Enligt THL:s befolkningsprognos ökar andelen personer under 25 år i Kyrkslätt fram till år 2020 i alla åldersgrupper med undantag av 5 9-åringarna. Antalet 5 9-åringar väntas sjunka en aning från år 2012 till år År 2012 fanns det Kyrkslättsbor under 25 år och år 2020 väntas de vara Tillväxtprognosen är alltså drygt 700 barn och ungdomar fram till år Fram till 2030 väntas antalet Kyrkslättsbor under 25 år å sin sida öka med knappt 500 jämfört med 2020 års nivå. Tillväxtprognoserna för olika åldersgrupper hjälper för sin del att planera Kyrkslätts kommuns tjänster för barn, ungdomar och familjer samt att förutspå servicebehov i framtiden. 6

9 Barnfamiljer i Kyrkslätt Förändring Förändring i % Äkta par och barn ,4 % Sambor och barn ,8 % Moder och barn ,7 % Far och barn ,5 % Barnfamiljer totalt ,1 % Från år 2007 till år 2012 har antalet barnfamiljer i Kyrkslätt ökat med 255. Antalet äkta par med barn har ökat kvantitativt mest, men den största procentuella ökningen har varit i gruppen ensamförsörjande mödrar. År 2012 var 84,2 % av alla barnfamiljer familjer med två vårdnadshavare (både äkta par och sambor) medan 15,8 % var familjer med en förälder. Av tvåföräldersfamiljerna är drygt 80 % äkta par och resten, knappt 20 %, sambor. Av de ensamförsörjande föräldrarna är en klar majoritet mödrar (86 %). Bara 14 % är ensamförsörjande fäder Välfärdsindikatorer Situationen år 2011 Kyrkslätt Hyvinge Lojo Sibbo Vichtis Personer som fått utkomststöd under året, % av invånarna 6,5 6,7 5,1 3,3 4,8 Barnfamiljer som fått utkomststöd, % av barnfamiljer 6,6 7,9 6,6 4 5 Försörjningskvot, demografisk 52,3 51,3 56,3 56,1 51, åringar som placerats utanför hemmet, % av befolkningen i samma ålder 0,9 1,5 0,9 0,5 0, åringar som under året omfattats av stödåtgärder inom barnskyddets öppenvård, % av befolkningen i samma ålder 5 9,5 5,5 5,6 4,8 Omhändertagna 0 17-åringar enligt den senaste uppgiften om placering, % av befolkningen i samma ålder 0,4 0,6 0,5 0,3 0,4 Klienter som vårdats på institutioner för missbrukarvård / 1000 invånare 1,6 1,3 3,6 1,6 2,1 Nettokostnader för missbrukarvården, euro/invånare 29 17,4 34,7 13,5 27,2 Patienter i psykiatrisk anstaltsvård / invånare 3,4 6,8 6 3,5 4,4 Vårddagar i psykiatrisk anstaltsvård, 0 16-åringar / personer i samma åldrar 75,8 286,4 86,8 16,2 164,3 (Uppgifter: Sotkanet) År 2011 fick 6,5 % av alla invånare i Kyrkslätts kommun utkomststöd. Antalet barnfamiljer som fick utkomststöd uppgick år 2011 till 6,6 % av alla barnfamiljer i kommunen. Av kommunerna i jämförelsen hade Sibbo minst invånare som fått utkomststöd och barnfamiljer som fått utkomststöd. 7

10 Demografisk försörjningskvot anger antalet personer under 17 och över 64 år per en person i arbetsför ålder (17 64-åringar). Den demografiska försörjningskvoten är likartad i jämförelsekommunerna, dvs. i genomsnitt en person under 17 år eller över 64 år per två personer i arbetsför ålder. Hyvinge hade flest 0 17-åringar som placerats utanför hemmet, 1,4 % av befolkningen i samma ålder, och Kyrkslätt hade näst minst 0 17-åringar som placerats utanför hemmet, 0,8 %. Hyvinge hade också flest 0 17-åringar som omfattades av stödåtgärder inom barnskyddets öppenvård, 7,3 % av befolkningen i samma ålder. I Kyrkslätt är motsvarande andel 3,1 %. Kyrkslätt hade 0,7 % omhändertagna 0 17-åringar av befolkningen i samma ålder. Antalet omhändertagna var ungefär detsamma i alla jämförelsekommuner. Nyckeltal som gäller barnskyddet granskas närmare i den kommunspecifika bedömningen av nuläget. Kyrkslätt har flest klienter på institutioner för missbrukarvård av jämförelsekommunerna. Sibbo och Hyvinge har bara 1 klient på institutioner för missbrukarvård, medan motsvarande siffra i Kyrkslätt är 2,7. Med anledning av detta har Kyrkslätt också de högsta nettokostnaderna för missbrukarvården per invånare. Kyrkslätt har 3,6 patienter i psykiatrisk anstaltsvård per 1000 invånare. I övriga jämförelsekommuner är antalet patienter i psykiatrisk anstaltsvård per 1000 invånare större. Även antalet 0 16-åringar i psykiatrisk anstaltsvård/1000 personer i samma åldrar är relativt litet i Kyrkslätt. Av jämförelsekommunerna har endast Sibbo ett lägre antal Utbildningsnivå På basis av olika longitudinella undersökningar vet man att utbildning ärvs. Koulutustilanne Koulutuksen ulkopuolelle jääneet vuotiaat, % vastaavanikaisesta väestöstä Keskiasteen koulutuksen saaneet, % 15 vuotta täyttäneistä Korkea-asteen koulutuksen saaneet, % 15 vuotta täyttäneistä Koko maa Kirkkonummi Hela landet Kyrkslätt åringar utanför utbildning, % av befolkning i motsvarande ålder 11,2 12,7 Personer med mellanstadiets utbildning 39,5 32,2 Personer med eftergymnasial utbildning 28,2 38,3 8

11 Statistiken över utbildningen av ungdomarna i Kyrkslätt visar att Kyrkslätt (16,8 %) år 2007 hade fler åriga ungdomar som hamnat utanför utbildning än i hela landet i genomsnitt (11,7 %). Skillnaden var 5,1 procentenheter. Det utstakades redan då att särskild vikt ska fästas vid situationen hos åriga ungdomar som hamnat utanför utbildning. Kommunen grundade projektet Hanska med vars hjälp man i ett tidigt skede ingriper i situationen hos skolavhoppare. Av statistiken år 2011 framgår att skillnaden mellan situationen i Kyrkslätts kommun (12,7 %) och hela landet (11,2 %) har jämnats ut jämfört med år 2007 och skillnaden är bara 1,5 procentenheter. Koulutustilanne Koulutuksen ulkopuolelle jääneet vuotiaat, % vastaavanikaisesta väestöstä Keskiasteen koulutuksen saaneet, % 15 vuotta täyttäneistä Korkea-asteen koulutuksen saaneet, % 15 vuotta täyttäneistä Koko maa Kirkkonummi Hela landet Kyrkslätt åringar utanför utbildning, % av befolkning i motsvarande ålder 11,7 16,8 Personer med mellanstadiets utbildning 38,5 31,5 Personer med eftergymnasial utbildning 26,2 36,9 I Kyrkslätt fanns det procentuellt färre 15 år fyllda personer med utbildning på mellanstadiet än i hela landet. I Kyrkslätt fanns det däremot procentuellt fler 15 år fyllda personer med eftergymnasial utbildning än i hela landet. Antalet 15 år fyllda personer med eftergymnasial utbildning har ökat i både Kyrkslätt och hela landet från år 2007 till år Arbetslöshet Arbetslösheten beskriver för sin del den allmänna välfärden i kommunen. Undersökningar som granskar arbetslöshet visar att arbetslöshetens inverkan på psykiskt välbefinnande och mental hälsa är klar. Enbart hotet om arbetslöshet kan leda till psykiskt illabefinnande. (Kortteinen & Tuomikoski 1997; Lahelma, Huuhka, Manderbacka &Rahkonen.) 9

12 Pitkäaikaistyöttömät, % työttömistä, Koko maa 24,0 23,4 Pitkäaikaistyöttömät, % työttömistä, Kirkkonummi 23,2 23,4 Nuorisotyöttömät, % vuotiaasta työvoimasta, Koko maa Nuorisotyöttömät, % vuotiaasta työvoimasta, Kirkkonummi 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 Työttömät 5,0 0,0 9,0 11,9 6,0 8,1 Työttömät, % työvoimasta, Koko maa 8,4 9,4 Työttömät, % työvoimasta, Kirkkonummi 5,1 5,8 De arbetslösas procentuella andel av hela arbetskraften har ökat något i Kyrkslätt från år 2007 till år Jämfört med hela Finland är arbetslöshetsgraden i Kyrkslätt dock fortfarande rätt låg. År 2011 var arbetslöshetsgraden i Kyrkslätt 5,8 %. Arbetslöshetsgraden i hela landet uppgick år 2011 till 9,4 %. Ungdomsarbetslösheten kan särskiljas som ett eget slag inom arbetslösheten. Den allra sämsta arbetslöshetssituationen har ungdomar utan examen efter grundstadiet (Järvinen & Vanttaja 2005, 33). Antalet arbetslösa ungdomar av den åriga arbetskraften har ökat i Kyrkslätt från år 2007 till år Situationen i Kyrkslätt (8,1 %) var år 2011 dock fortfarande bättre än i hela landet (11,9 %) och antalet arbetslösa ungdomar av arbetskraften i samma ålder var lägre än i hela landet. Den procentuella andelen arbetslösa ungdomar av arbetskraften i motsvarande ålder är större i både Kyrkslätt och hela landet än andelen alla arbetslösa av hela arbetskraften. 10