Fge 11/ Godkänd av kommunfullmäktige Dnr: 900/ /2013. Kyrkslätts kommuns plan för barns och ungas välfärd
|
|
- Mattias Lundqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Fge 11/ Godkänd av kommunfullmäktige Dnr: 900/ /2013 Kyrkslätts kommuns plan för barns och ungas välfärd
2 Innehåll 1 INLEDNING VISION FÖR KYRKSLÄTTS BARNSKYDD ÅREN Centrala utvecklingsobjekt åren Principer som styr verksamheten baserad på planen för barns och ungas välfärd för åren DAGSLÄGE OCH FÖRUTSPÅENDE AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN Barns och ungas uppväxtförhållanden och välfärdssituation Befolkningsstruktur Välfärdsindikatorer Utbildningsnivå Arbetslöshet... 9
3 Arbetskraftsservice, polis m.m. Privata tjänster, företagshälsovård Specialiserad sjukvård Ungdomsväsendet Specialtjänster inom socialvården Övrig primävård Mödra- och barnrådgivningsbyråer Elev- och studerandevård Andra stadiets utbildning Påbyggnadsundervisning Grundläggande utbildning Förskoleundervisning Dagvård Kultur-, tekniska väsendet m.m. Öppen småbarnsfostran Föreningar Medborgarverksamhet 1 INLEDNING Kyrkslätt är till sin befolkningsstruktur en barnrik kommun som erbjuder barn, unga och barnfamiljer service av hög kvalitet. Barn och unga är framtidens aktörer och därför är det viktigt att utveckla mångsidig service riktad till dem. Kommunens mål är att förebygga och minska barns och ungas illamående med hjälp av tidigt och öppet samarbete i rätt tid och med hjälp av förebyggande arbetssätt. Planen för barns och ungas välfärd i Kyrkslätt uppgjordes ursprungligen för åren och den har uppdaterats under år Barn, unga och familjer Att ge och få service Bildningsväsendets tjänster Vård- och omsorgsväsendets tjänster Kommunens politiska och tjänstemannaledning Figur. Tillhandhållande av tjänster för barn, unga och familjer i Kyrkslätts kommun (fritt efter Perälä, Halme, Nykänen 2012) Denna barnskyddsplan grundar sig på barnskyddslagen (417/2007) som trätt i kraft och som förpliktar kommunerna att göra upp en barnskyddsplan. "Kommunen eller flera kommuner tillsammans skall göra upp en plan över kommunens eller kommunernas verksamhet för att främja barns och unga personers välfärd samt ordna och utveckla barnskyddet. Planen skall godkännas i respektive kommuns kommunfullmäktige och ses över minst vart fjärde år. Planen skall beaktas när en budget och ekonomiplan enligt 65 i kommunallagen (365/1995) görs upp." (Barnskyddslagen 417/ ) "Planen skall innehålla uppgifter för planeperioden om 1) barns och unga personers uppväxtförhållanden och välfärdssituation, 2) åtgärder och tjänster som främjar barns och unga personers välfärd och förebygger problem, 3) behovet av barnskydd i kommunen, 1
4 4) resurser som skall reserveras för barnskyddet, 5) tillgängligt servicesystem inom barnskyddet för skötseln av uppgifter enligt barnskyddslagen, 6) ordnande av samarbete mellan olika myndigheter samt sammanslutningar och anstalter som producerar tjänster för barn och unga, samt om 7) genomförandet och uppföljningen av planen." (417/ ). Finländska barns och ungdomars välfärd har ökat i jämn takt. Trots ökad välfärd orsakar en del av barns och ungdomars levnadsförhållanden fortfarande illabefinnande och utslagning. Barns och ungdomars välfärd påverkas bl.a. av barnfamiljers ekonomiska situation, sysselsättning och utbildning. Vid sidan av ekonomiska medel kan man öka barns, ungdomars och barnfamiljers välfärd även genom att stödja familjer och föräldraskap. Barns, ungdomars och barnfamiljers behov förändras kontinuerligt, vilket skapar utmaningar för dem som tillhandahåller tjänster som är riktade till barnfamiljer. För att kommunerna ska kunna reagera på barns, ungdomars och barnfamiljers föränderliga behov samt på den ökande barnbefolkningen krävs det stark planmässighet och vision om framtiden. Grunden för barns och ungas välfärd och de grundläggande behoven är enligt Rousu (2007): Trygghet som omfattar uppväxtmiljön samt barns och ungdomars fysiska och psykiska integritet. Delaktighet för att barn och ungdomar ska kunna delta och blir hörda på ett sätt som är meningsfullt för dem både som individ och som grupp. Kreativitet för att barn ska få erfarenheter av att lyckas och möjlighet att förverkliga sig själva genom lek, inlärning och hobbyer. Uppskattning: Varje barn och ung person är värdefull som den person han eller hon är. Peruspalvelut Lasten suojelun kokonaisuus Ennaltaehkäisevä lastensuojelu Lapsi- ja perhekohtainen lastensuojelu Barnskyddet som helhet Barns och ungas välfärd uppstår i växelverkan med föräldrarna, familjen, hemmet och olika tjänster Även samhället påverkar helheten av barns och ungas välfärd. Sådana här faktorer som hänför sig till samhället och uppväxtförhållandena är t.ex. stadsplanering, trafik och medier. (Rousu 2007.) 2
5 Barnskyddsplanen bygger på den s.k. livscykelmodellen vars grundidé är livets kontinuitet. Kontinuiteten lyfts fram i Kyrkslätt även inom tjänsterna för barn, ungdomar och barnfamiljer genom att vikt läggs vid övergångsfaserna vid olika åldersperioden och livsskeden. Kommunens barnskydd omfattar basservice, förebyggande barnskydd samt barn- och familjespecifikt barnskydd. Basservice är t.ex. rådgivning, dagvård, skola, idrottsväsendet samt mentalvårds- och missbrukarvårdstjänster. Förebyggande barnskydd är ytterligare stöd som erbjuds barn och unga inom ramen för ovannämnda basservice. Barn- och familjespecifikt barnskydd innefattar utredning av barnskydd, tjänster inom öppen vård samt vård utom hemmet och eftervård. I denna välfärdsplan anges utvecklingsförslag som stöder tjänsterna för barn och unga både i det egna avsnittet om varje tjänst och i sammanställningen i slutet. Sammanställningen består av de viktigaste konkreta utvecklingsåtgärder. I samband med detta anges även situationen för år 2013 i fråga om varje utvecklingsobjekt. Alla utvecklingsobjekt har på grund av det stora antalet inte angetts i sammanställningen utan texterna innehåller även andra utvecklingsförslag och verksamhetsmodeller som stöd till verksamheten. Syftet har dock varit att ange de viktigaste utvecklingsobjekten i sammanställningen i slutet. 3
6 2 VISION FÖR KYRKSLÄTTS BARNSKYDD ÅREN Kyrkslätt är en bra och säker plats att bo på för barn och unga! Barn och unga i kommunen mår bra och verkar som aktiva kommuninvånare. I kommunen finns fungerande tjänster med låg tröskel för barn, unga och barnfamiljer och man lyssnar på dem i ärenden som berör dem. Med hjälp av kommunens starka basservice och beskrivna serviceprocesser skapar man tjänster som fungerar tväradministrativt och som genomförs och utvärderas kontinuerligt. Verksamhetssättet inom servicen för barn och unga är förebyggande Centrala utvecklingsobjekt åren Utgående från sakkunniggruppens och styrgruppens arbete med planen, de gemensamma seminarierna samt utvärderingen av servicebehovet utgående från nuläget inom servicen har man lyft fram tre (3) centrala utvecklingsobjekt. Invånarparkverksamhet Tillräckliga resurser för familjerådgivningen och barnrådgivningen (Se bilaga 1 s. 3-4 rådgivning och familjerådgivning) Psykosociala tjänster med låg tröskel för unga De centrala utvecklingsobjekt som intagits i välfärdsplanen har realiserats väl. Invånarparkverksamheten inleddes i Masaby i Piennarkujan päiväkotis lokaler i september Familjerådgivningen fick två nya befattningar utöver de tre existerande befattningarna: 1 befattning som psykolog år 2012 och en andra befattning som psykolog fr.o.m Barnrådgivningen fick 5 hälsovårdarbefattningar och två skolläkarbefattningar enligt följande: : 2 hälsovårdarbefattningar : 2 hälsovårdarbefattningar : 1 hälsovårdarbefattningar augusti 2012: en skolläkarbefattning mars 2013: en skolläkarbefattning Välfärdsstationen för unga, som först fr.om varit ett Kaste-projekt, gjordes permanent. Välfärdsstationen är en psykosocial tjänst med låg tröskel. På välfärdsstationen arbetar en psykolog, en psykiatrisk sjukskötare och en socialhandledare Principer som styr verksamheten baserad på planen för barns och ungas välfärd för åren Man fördjupar samarbetet mellan vård- och omsorgsväsendet och bildningsväsendet för att stödja barn och unga i behov av särskilt stöd med hjälp av en gemensam klientprocess. Kyrkslätt är starkt tvåspråkigt. Man beaktar behovet av både finsk- och svenskspråkiga tjänster. Man utökar samarbetet med tredje sektorn inom välfärdstjänsterna för barn och unga. 4
7 3. DAGSLÄGE OCH FÖRUTSPÅENDE AV DEN FRAMTIDA UTVECKLINGEN 3.1. Barns och ungas uppväxtförhållanden och välfärdssituation I barnskyddsplanen granskas barns och ungas uppväxtförhållanden och välfärdssituation som en omfattande helhet. Barns och ungas välfärd påverkas av olika faktorer såsom fysiskt och psykiskt hälsotillstånd, sociala relationer, uppväxtmiljö samt familjens och samhällets ekonomiska situation. Högklassig när- och basservice samt dess lättillgänglighet och nåbarhet är en del av välbefinnandet för barn och unga samt deras familjer. (Barn- och ungdomspolitiskt utvecklingsprogram ) Välfärd är ett komplicerat begrepp som består av olika faktorer som innehåller saker som kan mätas objektivt samt subjektiva värderingar och känslor. Som välfärdens objektiva delfaktorer räknas vanligast hälsa, levnadsförhållanden och utkomst. Som välfärdens subjektiva delfaktorer räknas å sin sida sociala relationer, möjlighet att förverkliga sig själv och lycklighet. (Moisio, Karvonen, Simpura & Heikkilä 2008). Välfärdens subjektiva och objektiva delfaktorer påverkar varandra. Därför finns det inte en mätare som ger en komplett och exakt bild av välfärd. Moisio, Karvonen, Simpura & Heikkilä, som kartlagt finländarnas välfärd, konstaterar att finländarnas välfärd i genomsnitt utvecklats positivt även om skillnaderna mellan befolkningsgrupperna har ökat. Finländarnas hälsa och levnadsstandard har blivit bättre och absolut fattigdom, arbetslöshet och ungas rusmedelsmissbruk har minskat. Trots det är Finland i dag ett mer olikställt samhälle än före depressionen på 1990-talet. En delorsak till detta är den alltjämt höga arbetslösheten och utslagningen från arbetslivet även om läget har blivit bättre jämfört med depressionsåren på talet. (Moisio, Karvonen, Simpura & Heikkilä 2008.) Barns och ungas uppväxtförhållanden och välfärdssituation granskas i planen med hjälp av särskilt valda indikatorer som jämförs med motsvarande indikatorer för Hyvinge, Sibbo, Vichtis och Lojo Befolkningsstruktur Kyrkslätts kommuns invånarantal är ( ). Kommunens totala areal är 393 km 2. Av befolkningen är ca 78 % finskspråkiga och ca 18 % svenskspråkiga. Kyrkslätt är en tillväxtkommun och barnfamiljernas andel har ökat de senaste åren. I dagsläget är barnfamiljernas andel av alla familjer ca 50 % medan motsvarande siffra i hela landet är ca 40 %. Kyrkslätts kommuns befolkning är också friskare än i genomsnitt. Sjuklighetsindexet är 80,5 medan jämförelsetalet för hela landet är Kirkkonummi Hyvinkää Lohja Sipoo Vihti 0-6-vuotiaita 10,5 7,7 8,3 9,2 9, vuotiaita 12,0 8,9 9,9 11,4 11, vuotiaita 65,2 65,6 63,4 64,1 65, vuotiaita 8,1 9,9 11,0 9,1 8, vuotiaita 3,2 5,7 5,7 4,7 3,9 yli 85-vuotiaita 0,9 2,1 1,9 1,6 1,3 5
8 Väestömäärä 2007 Kirkkonummi Hyvinkää Lohja Sipoo Vihti 0-6-vuotiaita 11,3 8,0 8,5 9,7 9, vuotiaita 12,1 10,0 10,3 13,3 11, vuotiaita 67,2 66,8 66,5 64,4 67, vuotiaita 2,7 5,5 5,0 4,2 3, vuotiaita 6,0 8,0 8,8 7,3 6,7 yli 85-vuotiaita 0,7 1,7 1,3 1,2 1,1 (Källa: Sotkanet) Av hela Kyrkslätts befolkning är 22,5 % barn och ungdomar under 15 år, varför behovet av tjänster för barn, ungdomar och barnfamiljer är stort i kommunen. Som tillväxtkommun fäster Kyrkslätt följaktligen vikt vid planeringen av basservicen varvid prognosen för barnbefolkning kan användas som hjälp. Den relativa andelen personer under 15 år har sjunkit något från 2007 års nivå. Detta är en mycket vanlig utveckling i hela Finland och den relativa andelen äldre har ökat även i andra jämförelsekommuner Befolkningsprognos 0 4-åringar Befolkningsprognos 5-9-åringar Befolkningsprognos åringar Befolkningsprognos åringar Befolkningsprognos åringar Befolkningsprognos alla personer under 25 totalt (Källa: Sotkanet) THL:n väestöennuste Kirkkonummella Väestöennuste vuotiaat Väestöennuste vuotiaat Väestöennuste vuotiaat Väestöennuste vuotiaat Väestöennuste vuotiaat Enligt THL:s befolkningsprognos ökar andelen personer under 25 år i Kyrkslätt fram till år 2020 i alla åldersgrupper med undantag av 5 9-åringarna. Antalet 5 9-åringar väntas sjunka en aning från år 2012 till år År 2012 fanns det Kyrkslättsbor under 25 år och år 2020 väntas de vara Tillväxtprognosen är alltså drygt 700 barn och ungdomar fram till år Fram till 2030 väntas antalet Kyrkslättsbor under 25 år å sin sida öka med knappt 500 jämfört med 2020 års nivå. Tillväxtprognoserna för olika åldersgrupper hjälper för sin del att planera Kyrkslätts kommuns tjänster för barn, ungdomar och familjer samt att förutspå servicebehov i framtiden. 6
9 Barnfamiljer i Kyrkslätt Förändring Förändring i % Äkta par och barn ,4 % Sambor och barn ,8 % Moder och barn ,7 % Far och barn ,5 % Barnfamiljer totalt ,1 % Från år 2007 till år 2012 har antalet barnfamiljer i Kyrkslätt ökat med 255. Antalet äkta par med barn har ökat kvantitativt mest, men den största procentuella ökningen har varit i gruppen ensamförsörjande mödrar. År 2012 var 84,2 % av alla barnfamiljer familjer med två vårdnadshavare (både äkta par och sambor) medan 15,8 % var familjer med en förälder. Av tvåföräldersfamiljerna är drygt 80 % äkta par och resten, knappt 20 %, sambor. Av de ensamförsörjande föräldrarna är en klar majoritet mödrar (86 %). Bara 14 % är ensamförsörjande fäder Välfärdsindikatorer Situationen år 2011 Kyrkslätt Hyvinge Lojo Sibbo Vichtis Personer som fått utkomststöd under året, % av invånarna 6,5 6,7 5,1 3,3 4,8 Barnfamiljer som fått utkomststöd, % av barnfamiljer 6,6 7,9 6,6 4 5 Försörjningskvot, demografisk 52,3 51,3 56,3 56,1 51, åringar som placerats utanför hemmet, % av befolkningen i samma ålder 0,9 1,5 0,9 0,5 0, åringar som under året omfattats av stödåtgärder inom barnskyddets öppenvård, % av befolkningen i samma ålder 5 9,5 5,5 5,6 4,8 Omhändertagna 0 17-åringar enligt den senaste uppgiften om placering, % av befolkningen i samma ålder 0,4 0,6 0,5 0,3 0,4 Klienter som vårdats på institutioner för missbrukarvård / 1000 invånare 1,6 1,3 3,6 1,6 2,1 Nettokostnader för missbrukarvården, euro/invånare 29 17,4 34,7 13,5 27,2 Patienter i psykiatrisk anstaltsvård / invånare 3,4 6,8 6 3,5 4,4 Vårddagar i psykiatrisk anstaltsvård, 0 16-åringar / personer i samma åldrar 75,8 286,4 86,8 16,2 164,3 (Uppgifter: Sotkanet) År 2011 fick 6,5 % av alla invånare i Kyrkslätts kommun utkomststöd. Antalet barnfamiljer som fick utkomststöd uppgick år 2011 till 6,6 % av alla barnfamiljer i kommunen. Av kommunerna i jämförelsen hade Sibbo minst invånare som fått utkomststöd och barnfamiljer som fått utkomststöd. 7
10 Demografisk försörjningskvot anger antalet personer under 17 och över 64 år per en person i arbetsför ålder (17 64-åringar). Den demografiska försörjningskvoten är likartad i jämförelsekommunerna, dvs. i genomsnitt en person under 17 år eller över 64 år per två personer i arbetsför ålder. Hyvinge hade flest 0 17-åringar som placerats utanför hemmet, 1,4 % av befolkningen i samma ålder, och Kyrkslätt hade näst minst 0 17-åringar som placerats utanför hemmet, 0,8 %. Hyvinge hade också flest 0 17-åringar som omfattades av stödåtgärder inom barnskyddets öppenvård, 7,3 % av befolkningen i samma ålder. I Kyrkslätt är motsvarande andel 3,1 %. Kyrkslätt hade 0,7 % omhändertagna 0 17-åringar av befolkningen i samma ålder. Antalet omhändertagna var ungefär detsamma i alla jämförelsekommuner. Nyckeltal som gäller barnskyddet granskas närmare i den kommunspecifika bedömningen av nuläget. Kyrkslätt har flest klienter på institutioner för missbrukarvård av jämförelsekommunerna. Sibbo och Hyvinge har bara 1 klient på institutioner för missbrukarvård, medan motsvarande siffra i Kyrkslätt är 2,7. Med anledning av detta har Kyrkslätt också de högsta nettokostnaderna för missbrukarvården per invånare. Kyrkslätt har 3,6 patienter i psykiatrisk anstaltsvård per 1000 invånare. I övriga jämförelsekommuner är antalet patienter i psykiatrisk anstaltsvård per 1000 invånare större. Även antalet 0 16-åringar i psykiatrisk anstaltsvård/1000 personer i samma åldrar är relativt litet i Kyrkslätt. Av jämförelsekommunerna har endast Sibbo ett lägre antal Utbildningsnivå På basis av olika longitudinella undersökningar vet man att utbildning ärvs. Koulutustilanne Koulutuksen ulkopuolelle jääneet vuotiaat, % vastaavanikaisesta väestöstä Keskiasteen koulutuksen saaneet, % 15 vuotta täyttäneistä Korkea-asteen koulutuksen saaneet, % 15 vuotta täyttäneistä Koko maa Kirkkonummi Hela landet Kyrkslätt åringar utanför utbildning, % av befolkning i motsvarande ålder 11,2 12,7 Personer med mellanstadiets utbildning 39,5 32,2 Personer med eftergymnasial utbildning 28,2 38,3 8
11 Statistiken över utbildningen av ungdomarna i Kyrkslätt visar att Kyrkslätt (16,8 %) år 2007 hade fler åriga ungdomar som hamnat utanför utbildning än i hela landet i genomsnitt (11,7 %). Skillnaden var 5,1 procentenheter. Det utstakades redan då att särskild vikt ska fästas vid situationen hos åriga ungdomar som hamnat utanför utbildning. Kommunen grundade projektet Hanska med vars hjälp man i ett tidigt skede ingriper i situationen hos skolavhoppare. Av statistiken år 2011 framgår att skillnaden mellan situationen i Kyrkslätts kommun (12,7 %) och hela landet (11,2 %) har jämnats ut jämfört med år 2007 och skillnaden är bara 1,5 procentenheter. Koulutustilanne Koulutuksen ulkopuolelle jääneet vuotiaat, % vastaavanikaisesta väestöstä Keskiasteen koulutuksen saaneet, % 15 vuotta täyttäneistä Korkea-asteen koulutuksen saaneet, % 15 vuotta täyttäneistä Koko maa Kirkkonummi Hela landet Kyrkslätt åringar utanför utbildning, % av befolkning i motsvarande ålder 11,7 16,8 Personer med mellanstadiets utbildning 38,5 31,5 Personer med eftergymnasial utbildning 26,2 36,9 I Kyrkslätt fanns det procentuellt färre 15 år fyllda personer med utbildning på mellanstadiet än i hela landet. I Kyrkslätt fanns det däremot procentuellt fler 15 år fyllda personer med eftergymnasial utbildning än i hela landet. Antalet 15 år fyllda personer med eftergymnasial utbildning har ökat i både Kyrkslätt och hela landet från år 2007 till år Arbetslöshet Arbetslösheten beskriver för sin del den allmänna välfärden i kommunen. Undersökningar som granskar arbetslöshet visar att arbetslöshetens inverkan på psykiskt välbefinnande och mental hälsa är klar. Enbart hotet om arbetslöshet kan leda till psykiskt illabefinnande. (Kortteinen & Tuomikoski 1997; Lahelma, Huuhka, Manderbacka &Rahkonen.) 9
12 Pitkäaikaistyöttömät, % työttömistä, Koko maa 24,0 23,4 Pitkäaikaistyöttömät, % työttömistä, Kirkkonummi 23,2 23,4 Nuorisotyöttömät, % vuotiaasta työvoimasta, Koko maa Nuorisotyöttömät, % vuotiaasta työvoimasta, Kirkkonummi 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 Työttömät 5,0 0,0 9,0 11,9 6,0 8,1 Työttömät, % työvoimasta, Koko maa 8,4 9,4 Työttömät, % työvoimasta, Kirkkonummi 5,1 5,8 De arbetslösas procentuella andel av hela arbetskraften har ökat något i Kyrkslätt från år 2007 till år Jämfört med hela Finland är arbetslöshetsgraden i Kyrkslätt dock fortfarande rätt låg. År 2011 var arbetslöshetsgraden i Kyrkslätt 5,8 %. Arbetslöshetsgraden i hela landet uppgick år 2011 till 9,4 %. Ungdomsarbetslösheten kan särskiljas som ett eget slag inom arbetslösheten. Den allra sämsta arbetslöshetssituationen har ungdomar utan examen efter grundstadiet (Järvinen & Vanttaja 2005, 33). Antalet arbetslösa ungdomar av den åriga arbetskraften har ökat i Kyrkslätt från år 2007 till år Situationen i Kyrkslätt (8,1 %) var år 2011 dock fortfarande bättre än i hela landet (11,9 %) och antalet arbetslösa ungdomar av arbetskraften i samma ålder var lägre än i hela landet. Den procentuella andelen arbetslösa ungdomar av arbetskraften i motsvarande ålder är större i både Kyrkslätt och hela landet än andelen alla arbetslösa av hela arbetskraften. 10
VÄLFÄRDSPLAN FÖR BARN OCH UNGA I HELSINGFORS. Bergen 18-20.9.2011 Bettina von Kraemer, Minna Tikanoja
VÄLFÄRDSPLAN FÖR BARN OCH UNGA I HELSINGFORS Bergen 18-20.9.2011 Bettina von Kraemer, Minna Tikanoja Bakgrund Den omarbetade barnskyddslagen (417/2007, 12 ) ålägger kommunerna att varje fullmäktigeperiod
Läs merBakgrund. Fullmäktigeperioden
Godkänd av kommunfullmäktige XX.XX.7 Bakgrund Kommunerna ska enligt Hälso- och sjukvårdslagen (/ ) i sin strategiska planering ställa upp mål för främjandet av hälsa och välfärd samt fastställa åtgärder
Läs merINNEHÅLLSFÖRTECKNING. Källor: Bilaga 2. BILAGA 1 Utvecklingsobjekt BILAGA 2 Beskrivning av tjänsterna för barn, unga och barnfamiljer
KYRKSLÄTTS PLAN FÖR BARNS OCH UNGAS VÄLFÄRD 2009-2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 1.1 Processarbetet för planen för barns och ungas välfärd 4 2. Kvalitativa kriterier som styr verksamheten 6 2.1
Läs merMÅL ÅTGÄRDER ANSVARSSEKTOR TIDTABELL
ÅTGÄRDSFÖRSLAG 1. FÖREBYGGANDE ARBETE MÅL ÅTGÄRDER ANSVARSSEKTOR TIDTABELL 1.1 Effektivisera det förebyggande arbetet Åtgärderna indelas enligt åldern: 1) Spädbarn, 0 2 år 2) Barn i lekåldern, 3 5 år 3)
Läs merÄNDRING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN I GYMNASIEUTBILDNING FÖR UNGA, KAPITEL 4.3 STUDERANDEVÅRD
BILAGA 6/011/2014 ÄNDRING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN I GYMNASIEUTBILDNING FÖR UNGA, KAPITEL 4.3 STUDERANDEVÅRD 4.3 Studerandevård Målet med studerandevården i gymnasiet är att främja de studerandes lärande,
Läs merVälfärdsplan för barn och unga Bild: Compic
Välfärdsplan för barn och unga 2017 2021 Bild: Compic Mål Välfärdsplanen för barn och unga: mål, innehåll och uppföljning Välfärdsplanen för barn och unga (12 i barnskyddslagen) görs upp för att främja
Läs merUNGA HAR RÄTT ATT MÅ BRA
UNGA HAR RÄTT ATT MÅ BRA POLITISKT PROGRAM FÖR ATT FÖRHINDRA MARGINALISERING UNGA HAR RÄTT ATT MÅ BRA. SFP vill se ett samhälle där ingen blir utanför. Utslagning är inte bara en tragedi för den unga
Läs merÅlands lagting BESLUT LTB 42/2016
Ålands lagting BESLUT LTB 42/2016 Datum Ärende 2016-11-09 LF 23/2015-2016 Ålands lagtings beslut om antagande av Landskapslag om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av barnskyddslagen
Läs merLandsrapport Finland. Valuta för pengarna Om kvalitetssäkring och uppföljning av barns uppväxtvillkor i nordiska servicesystem.
Valuta för pengarna Om kvalitetssäkring och uppföljning av barns uppväxtvillkor i nordiska servicesystem. Stockholm 11 12.10.2011 Aila Puustinen-Korhonen sakkunnig Finlands Kommunförbund Landsrapport Finland
Läs merUTBSEKT 22 Svenska utbildningssektionen Valmistelija / Beredare: bildningsdirektör Kurt Torsell, kurt.torsell(at)sibbo.
Svenska utbildningssektionen 22 15.03.2016 Utlåtande om Sibbo kommuns välfärdsberättelse 2013-2016 UTBSEKT 22 Svenska utbildningssektionen 15.3.2016 Valmistelija / Beredare: bildningsdirektör Kurt Torsell,
Läs merPM STYRGRUPPEN FÖR UTVECKLINGSENHETEN FÖR VÄLFÄRD I BARNDOMEN I VÄSTRA OCH MELLERSTA NYLAND
PM STYRGRUPPEN FÖR UTVECKLINGSENHETEN FÖR VÄLFÄRD I BARNDOMEN I VÄSTRA OCH MELLERSTA NYLAND Tid: Tisdag 26.2.2008 kl. 12.30-15.30 Plats: Järvenpää talo (Hallintokatu 4), mötesrum 3 Närvarande: Olli Laiho
Läs merBudget & ekonomiplan 2016 Hälsovård. Pargas stad HÄLSOVÅRD
HÄLSOVÅRD Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen, Paula Sundqvist, social- och hälsovårdsdirektör Katariina Korhonen, överläkare Verksamhet Primärvård och sjukvård till alla kommuninvånare
Läs merInledning... 2 Välfärdsteamet... 2 Välfärdsberättelsen... 2 Befintliga program och planer som stöder främjandet av välfärd... 2 Statistik...
Omfattande välfärdsberättelse för Korsholms kommun 2013-2016 Innehållsförteckning Inledning... 2 Välfärdsteamet... 2 Välfärdsberättelsen... 2 Befintliga program och planer som stöder främjandet av välfärd...
Läs mer53 09.12.2015. Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 53
Svenska förskoleverksamhetsoch utbildningsnämnden 53 09.12.2015 Principer för förskoleundervisningen från och med 1.8.2016. 337/12.00.01/2015 Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 53 Den
Läs merVuxenutbildningen i Svenskfinland
Vuxenutbildningen i Svenskfinland 25 64-åringar 9,0 % 27,5 % 4,8 % 8,9 % 3,0 % 4,7 % 1,3 % 2,9 % Källa: Statistikcentralen Innehåll Vuxenutbildningen i Svenskfinland 261 Inledning 264 1 Beskrivning av
Läs merFamiljer och hushåll
Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2016:2 29.11.2016 Familjer och hushåll 31.12.2015 Statistiken för 2015 visar att den genomsnittliga hushållsstorleken är 2,10 personer, vilket är
Läs merVad innebär valfrihet för mig
Vad innebär valfrihet för mig Enligt utkastet till lag om valfrihet 21.12.2016 1 21.12.2016 Valfrihet är en del av social och hälsovårdsreformen Syftet med social och hälsovårdsreformen är att se till
Läs merFamiljer och hushåll
Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2014:2 8.12.2014 Familjer och hushåll 31.12.2013 Den genomsnittliga hushållsstorleken var 2,12 personer år 2013, vilket innebär att den sjönk något
Läs merFamiljer och hushåll
Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2013:2 9.12.2013 Familjer och hushåll 31.12.2012 Den genomsnittliga hushållsstorleken var 2,14 personer år 2012, vilket innebär att den var oförändrad
Läs merFamiljer och hushåll
Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2017:1 12.6.2017 Familjer och hushåll 31.12.2016 Statistiken för 2016 visar att den genomsnittliga hushållsstorleken är 2,10 personer, vilket är
Läs merÄNDRING AV GRUNDERNA FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS LÄROPLAN /KAPITEL 5.3 ELEVVÅRD OCH FRÄMJANDE AV TRYGGHET OCH SÄKERHET
BILAGA 1 (10) 5/011/2014 ÄNDRING AV GRUNDERNA FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS LÄROPLAN /KAPITEL 5.3 ELEVVÅRD OCH FRÄMJANDE AV TRYGGHET OCH SÄKERHET KAPITEL 5.3 Elevvård I grunderna för läroplanen för förskoleundervisningen
Läs merFamiljer och hushåll
Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2018:1 12.6.2018 Familjer och hushåll 31.12.2017 Statistiken för 2017 visar att den genomsnittliga hushållsstorleken är 2,09 personer, vilket är
Läs merKvalitetsrekommendation för att trygga ett bra åldrande och
Kvalitetsrekommendation för att trygga ett bra åldrande och förbättra servicen Social- och hälsovårdsministeriets publikationer 2013:11 Vasa den 16.8.2013 Viveca Arrhenius Socialråd Andelen 75 år fyllda
Läs merFamiljer och hushåll
Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2019:1 11.6.2019 Familjer och hushåll 31.12.2018 Statistiken för 2018 visar att den genomsnittliga hushållsstorleken är 2,09 eller densamma som 2017.
Läs merÖvergångar till högskolestudier 2016
FS 17:3 17-9-15 FOKUS: STATISTIK Övergångar till högskolestudier 16 Detta dokument redovisar två olika sätt att mäta övergångsfrekvensen till högskolestudier. Måtten mäter olika saker och olika årskullar
Läs merKommunenkät om uppgifter 2019 Uppfostrings- och familjerådgivning
1(5) Kommunenkät om uppgifter 2019 Uppfostrings- och familjerådgivning Enkäten sänds till alla kommuner. Om kommunen inte producerar tjänsten själv, ber vi att enkäten sänds vidare till serviceproducenten.
Läs merServicestrukturreformen och Svenskfinland
Kunskap ger välfärd 1 Servicestrukturreformen och Svenskfinland Forskningsprofessor Kristian Wahlbeck Stakes, gruppen för mental hälsa Forsknings och utvecklingscentralen för social och hälsovården 29/09/2006
Läs merSABIR- en samarbetsmodell som stöd för personalen när oro uppstår. 8.5.2012 Eivor Söderström, Helsingfors stad
SABIR- en samarbetsmodell som stöd för personalen när oro uppstår 8.5.2012 Eivor Söderström, Helsingfors stad Sektorbaserat servicesystem och människans vardag Sektor A Sektor B Sektor C Enhet A1 Enhet
Läs merKOMMUNENS STORLEK. Tätortsgrad
Sibbo i siffror KOMMUNENS STORLEK Markareal Sjöar Havsområden Kommunens yta Invånartäthet Tätortsgrad 340 3 356 699 56 82 km² km² km² km² personer/km² % Sibbo är en växande, östnyländsk kommun som är belägen
Läs merBEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2015 DEN SVENSKSPRÅKIGA BEFOLKNINGEN
BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2015 DEN SVENSKSPRÅKIGA BEFOLKNINGEN Prognos för hela staden 2016-2040 Prognos för storområdena 2016-2025 Utgivare Pärmbild Vanda stad, informationsserviceenheten Sakari Manninen,
Läs merÖvergångar till högskolestudier 2017
FS 18:4 18--18 FOKUS: STATISTIK Övergångar till högskolestudier 17 Detta dokument redovisar två olika sätt att mäta övergångsfrekvensen till högskolestudier. Måtten mäter olika saker och olika årskullar
Läs merEsbo stad Protokoll 105. Fullmäktige 20.08.2012 Sida 1 / 1
Fullmäktige 20.08.2012 Sida 1 / 1 2097/12.04.05/2012 Social- och hälsovårdsnämnden 71 5.6.2012 Stadsstyrelsen 190 18.6.2012 105 Fråga om att förebygga utslagning bland barn och unga Beredning och upplysningar:
Läs mer1(7) Belopp: 100 000 Tidsplan: 3/2016 12/2017. Beskrivning och motivering av informationsbehovet:
3.3.1 Hur producerar olika länder tjänsterna för främjande av barns och ungas hälsa och välfärd genom samarbete mellan olika förvaltningar såsom social- och hälsovården och skolväsendet? Belopp: 100 000
Läs merHushållens konsumtion 2012
Inkomst och konsumtion 2014 Hushållens konsumtion 2012 Välfärdstjänstärna har störst ekonomisk betydelse för barnfamilj Finländska hushåll drar nytta av de välfärdstjänster som samhället erbjuder för i
Läs merBEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen
Vanda stad A 6 : 2009 Statistik och forskning BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Prognos för hela staden 2009 2040 Prognos för storområdena 2009-2019 A6:2009 ISBN 978-952-443-304-4
Läs merArbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla. Social- och hälsovårdsministeriet
Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla Social- och hälsovårdsministeriet Strategi för social- och hälsovårdspolitiken Socialt hållbart Finland 2020: behandlar alla samhällsmedlemmar jämlikt, stärker
Läs merBILAGA 1 (4) ORIENTERANDE OCH FÖRBEREDANDE UTBILDNING FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING
BILAGA 1 (4) ORIENTERANDE OCH FÖRBEREDANDE UTBILDNING FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING UNDERVISNING OCH HANDLEDNING I TRÄNINGS- OCH REHABILITERINGSSYFTE FÖR HANDIKAPPADE STUDERANDE I GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING
Läs merKontaktperson Ert Datum Er referens Sigurd Lindvall ÅLR 2011/1837
Datum 2011-05-16 Vår referens Kontaktperson Ert Datum Er referens Sigurd Lindvall ÅLR 2011/1837 Mottagare Ålands landskapsregering Landskapsregeringens förslag till ny landskapslag om hälso- och sjukvård
Läs merKuntaliitto Kommunförbundet
Kuntaliitto Kommunförbundet Kommunerna ansvarar för basservicen och sörjer för invånarnas välfärd www.kommunerna.net Kommunens organisation FULLMÄKTIGE Revisionsnämnden KOMMUNSTYRELSEN NÄMNDERNA Primära
Läs merBILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård
BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård Studerandevård Studerandevården är en allt viktigare del av gymnasiets grundverksamhet. Med studerandevård avses främjande
Läs merÖver hälften av dem som var arbetslösa i slutet av år 2010 var arbetslösa även ett år tidigare
Befolkning 2011 Sysselsättning 2010 Bakgrundsuppgifter om arbetslösa Över hälften av dem som var arbetslösa i slutet av år 2010 var arbetslösa även ett år tidigare Enligt Statistikcentralens sysselsättningsstatistik
Läs merUppgifterna för servicecentralen för socialvårdstjänster har fastställts i grundtrygghetsnämndens instruktion
VERKSAMHETSSTADGA SERVICECENTRALEN FÖR SOCIALVÅRDSTJÄNSTER Uppgifterna för servicecentralen för socialvårdstjänster har fastställts i grundtrygghetsnämndens instruktion 9. LEDNINGSGRUPP Vid servicecentralen
Läs merHÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården
HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården 2008 2011 Hälsa och trygghet för alla KASTE-programmet är social- och hälsovårdsministeriets lagstadgade
Läs merÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2015 Nr 28 Nr 28 LANDSKAPSFÖRORDNING om rådgivning för gravida och barn, skol- och studerandehälsovård samt förebyggande mun- och tandvård för barn och unga Utfärdad i Mariehamn
Läs merRiktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll
Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt
Läs merUppföljning av målen i Europa 2020
Rapport 216:2 Uppföljning av målen i Europa 22 Sommaren 21 lanserade EU-kommissionen en ny strategi för tillväxt och sysselsättning, Europa 22, under parollen "smart och hållbar tillväxt för alla". Europa
Läs merFamiljer och hushåll
Kenth Häggblom, statistikchef Tel. 018-25497 Befolkning 2015:2 7.12.2015 Familjer och hushåll 31.12.2014 Statistiken för 2014 visar att den genomsnittliga hushållsstorleken är 2,12 personer, vilket är
Läs merVad innebär socialoch
Vad innebär socialoch hälsovårdsreformen för mig? Social- och hälsotjänsterna 2019 enligt utkastet till regeringens proposition 11/2016 1 Detta är social- och hälsovårdsreformen Social- och hälsovårdsreformen
Läs merSCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016
SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 10 miljoner invånare år 2017 Det är i de äldre åldrarna som den största ökningen är att vänta. År 2060 beräknas 18 procent eller drygt två miljoner vara födda
Läs merUNGDOMSGARANTIN STÅR PÅ DEN UNGAS SIDA! www.nuorisotakuu.fi 1
UNGDOMSGARANTIN STÅR PÅ DEN UNGAS SIDA! www.nuorisotakuu.fi 1 Innehåll Vad då ungdomsgaranti? Varför ungdomsgaranti? Mål och budskap med ungdomsgarantin Vem genomför ungdomsgarantin? Resultat av ungdomsgarantin
Läs merUtvärdering av basservicen inom det kommunala ungdomsarbetet 2017 Ungas möjligheter att delta och göra sig hörda
Utvärdering av basservicen inom det kommunala ungdomsarbetet 2017 Ungas möjligheter att delta och göra sig hörda Regionförvaltningsverken utvärderar regelbundet basservicen i kommunerna. För ungdomsväsendets
Läs merHÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården
HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården 2008 2011 Hälsa och trygghet för alla Kaste-programmet är social- och hälsovårdsministeriets lagstadgade
Läs merStatistik över verksamheten inom sociala tjänster 2015
Statistik över verksamheten inom sociala tjänster 2015 Institutet för hälsa och välfärd THL ansvarar för datainsamlingen för statistiken över verksamheten inom sociala tjänster från och med 2016. Datainsamlingen
Läs merUTREDNINGSBYRÅ. Att leva och bo som inflyttad på Åland STATISTIK ÅLANDS OCH
UTREDNINGSBYRÅ OCH STATISTIK ÅLANDS Att leva och bo som inflyttad på Åland Syfte och metod Syftet med barometern är att ge en överblick av de inflyttades möjligheter att delta aktivt i det åländska samhällslivet
Läs merFördjupad analys och handlingsplan
Fördjupad analys och handlingsplan Barn och unga till och med 24 år inklusive ungdomsmottagningarna 31 oktober 2017 Datum Handläggare 2017-10-30 Henrik Kjellberg Landstingets kansli Hälso och sjukvård
Läs merL A N D S K A P S L A G om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av barnskyddslagen
Bilaga 2 Sammanställning av blankettlagens om barnskyddslagens lydelser Bakgrundsinformation till landskapsregeringens lagförslag (remissutkast 30 augusti 2016) Uppdaterad barnskyddslagstiftning Sammanställningen
Läs merStatsrådets förordning
Statsrådets förordning om ändring av förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården I enlighet med statsrådets beslut ändras i förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården (912/1992)
Läs mer.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP
16.8.2007/rlö.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP Om lämnandet av de viktigaste uppgifterna i den utredning och den genomförandeplan som avses i 10 i lagen om en kommun- och servicestrukturreform till statsrådet.
Läs merRP 137/2010 rd. I denna proposition föreslås det att barnskyddslagen. behovet som gjorts i klientplanen av den socialarbetare
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av barnskyddslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att barnskyddslagen ändras. Det föreslås
Läs merBilaga 2. Förskolans elevvårdsplan i Åbo
Bilaga 2 Förskolans elevvårdsplan i Åbo Svenska området för småbarnspedagogik 22.2.2016 1 (4) Innehåll Inledning... 1 1 Det totala behovet av elevvård och vilka elevvårdstjänster som är tillgängliga...
Läs merUNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIETS. strategi
UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIETS strategi 2030 BILDNING med kunskap, färdighet och känsla Undervisnings- och kulturministeriets strategi som sträcker sig till år 2030 har färdigställts. Bildning betyder
Läs merArbetsmarknadsläget i Blekinge län september månad 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Blekinge län september månad 2014 Fått arbete Under september påbörjade 890 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen
Läs merVERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA
VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA Eftermiddagsverksamheten skall stödja och förebygga barnets välmående, samt genom meningsfull och mångsidig verksamhet skapa förutsättningar för växande
Läs merRP 252/2006 rd. I denna proposition föreslås att en ny barnskyddslag
RP 252/2006 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till barnskyddslag och vissa lagar som har samband med den PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att en ny
Läs merCentrala principer och mål för studerandevården samt utarbetandet av
FÖRESKRIFT 1 (1) Iakttas som förpliktande 12.03.2018 OPH-285-2018 Anordnare av yrkesutbildning Giltighetstid: fr.o.m. 15.3.2018 tillsvidare Rätten att meddela föreskriften följer av: L 531/2017, 9 L 1287/2013,
Läs mer7. ELEVVÅRD. Elevvården i den grundläggande utbildningen och planerna som anknyter till den regleras i lagen om elev- och studerandevård (1287/2013).
7. ELEVVÅRD I takt med att barnens och de ungas uppväxtmiljö och skolans verksamhetsmiljö förändras, har elevvården blivit en allt viktigare del av skolans kärnverksamhet. Elevvården hänger nära samman
Läs merDe viktigaste observationerna vid revisionen och ställningstaganden
De viktigaste observationerna vid revisionen och ställningstaganden Integration inom social- och hälsovården Vid utgången av 2012 uppgick antalet utländska medborgare i Finland till 195 511, vilket utgör
Läs merSpråket inom småbarnfostran och utbildning
Språket inom småbarnfostran och utbildning Det finska utbildningssystemet består av tre stadier. Det första stadiet gäller grundläggande utbildning, det andra stadiet gymnasie- och yrkesutbildning, och
Läs merÖPPENVÅRD OCH INSTITUTIONSVÅRD SAMT GRÄNSDRAGNINGEN MELLAN PRIVAT OCH OFFENTLIG SERVICE
4900 Nr 1241 Bilaga ÖPPENVÅRD OCH INSTITUTIONSVÅRD SAMT GRÄNSDRAGNINGEN MELLAN PRIVAT OCH OFFENTLIG SERVICE 1. Institutionsvård Vård som ordnas för en person är alltid institutionsvård då vården har ordnats
Läs merBarnet och familjen i centrum Förändringsprogrammet i Österbotten
Barnet och familjen i centrum Förändringsprogrammet i Österbotten LANDSKAPSREFORMEN I ÖSTERBOTTEN MAAKUNTAUUDISTUS POHJANMAALLA Programmet för utveckling av barn- och familjetjänster (LAPE) Några centrala
Läs merCENTRALA PRINCIPER GÄLLANDE SAMARBETET MELLAN HEMMET OCH LÄROANSTALTEN SAMT MÅLEN FÖR STUDERANDEVÅRDEN INOM UNDERVISNINGSVÄSENDET
CENTRALA PRINCIPER GÄLLANDE SAMARBETET MELLAN HEMMET OCH LÄROANSTALTEN SAMT MÅLEN FÖR STUDERANDEVÅRDEN INOM UNDERVISNINGSVÄSENDET UTARBETANDET AV EN STUDERANDEVÅRDSPLAN Föreskrift 94, 101/011/2014 INNEHÅLL
Läs merLandskrona. Demografisk beskrivning 2018 Befolkningsprognos Källa: SCB
Landskrona Demografisk beskrivning 2018 Befolkningsprognos 2019-2028 Källa: SCB Tim Andersson Ljung Utredare 1 april 2019 Demografisk beskrivning 2018 och prognos 2019-2028 Under 2018 ökade folkmängden
Läs merBILAGA: Ändringar i läroplanen för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo, kap. 8 Elevvård
BILAGA: Ändringar i läroplanen för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo, kap. 8 Elevvård 8 Elevvård Med elevvård avses främjande och upprätthållande av elevens goda lärande, goda fysiska och
Läs merKvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet
Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet Morgon- och eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen Beskrivning
Läs merFolkhälsopolitiskt program
1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull
Läs merSottunga kommun PM juni 2016
www.pwc.se Sottunga kommun PM juni 216 Sammanfattning Sottunga kommuns verksamheter kännetecknas av: Drygt 7 procent högre kostnad för grundskola per elev än genomsnittet för Ålands kommunern. Sottunga
Läs merSTRATEGI För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland
STRATEGI 2007 2017 För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland Innehåll 1 Mission...2 2 Vision...2 3 Strategiska verksamhetslinjer 2007-2017...3 3.1 Delta i utvecklandet
Läs merALLA BARN OCH UNGA SKA FÅ BLI SEDDA, HÖRDA OCH BEKRÄFTADE. Program för främjande av barns, ungas och familjers välfärd
ALLA BARN OCH UNGA SKA FÅ BLI SEDDA, HÖRDA OCH BEKRÄFTADE Program för främjande av barns, ungas och familjers välfärd ALLA BARN OCH UNGA SKA FÅ BLI SEDDA, HÖRDA OCH BEKRÄFTADE Program för främjande av
Läs mer1 / 5. Barnskyddsanmälan 25 i barnskyddslagen Anmälningsdel Handläggnings- och åtgärdsdel ANMÄLNINGSDEL FÖR BARNSKYDDSANMÄLAN. Barnskyddsanmälan / 20
Barnskyddsanmälan 25 i barnskyddslagen Anmälningsdel Handläggnings- och åtgärdsdel ANMÄLNINGSDEL FÖR BARNSKYDDSANMÄLAN Barnskyddsanmälan / 20 Tas emot i skriftlig eller muntlig form (per telefon eller
Läs merBREV TILL KOMMUNARBETSGRUPPERNA VIII / 2009 13.3.2009
BREV TILL KOMMUNARBETSGRUPPERNA VIII / 2009 13.3.2009 Innehållsförteckning Aktuellt inom projektet våren 2009 1. ARVO-utbildning 2. Kartläggning gällande verksamhetsmodeller med låg tröskel i anslutning
Läs merMER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Fått arbete Under oktober påbörjade 720 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Blekinge någon form av arbete, det vill
Läs merBEFOLKNINGSPROGNOS KALMAR KOMMUN
BEFOLKNINGS KALMAR KOMMUN 216-225 Befolkningsprognos för Kalmar kommun 216-225 Innehåll Prognosresultat... 3 Närmare 7 2 fler invånare i Kalmar kommun 225 jämfört med idag... 3 Befolkningsförändringar
Läs mer32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård
32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård F ö r k l a r i n g : Momenten 30 och 31 i detta kapitel omfattas av lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992). Dessutom
Läs merEXPERT. på hälsa och välfärd
EXPERT på hälsa och välfärd Kunskap ger HÄLSA OCH VÄLFÄRD Institutet för hälsa och välfärd (THL) är ett nationellt expertinstitut som erbjuder tillförlitlig information för beslutsfattandet och verksamheten
Läs merskyddet var tillräcklig, och bestämmelserna i barnskyddslagen var primära i tillämpningen av lagstiftningen om utkomststöd och klientavgifter.
Resumé BARNSKYDDET I det nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården (KASTE) för åren 2008-2011 uppställdes som målsättning, att antalet barn som placerats utom hemmet ska minska i relation
Läs mer2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.
2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur
Läs merDelgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion.
Delgrupper I denna bilaga delas de ensamstående upp i delgrupper. Detta görs för att undersöka om den ekonomiska situationen och dess utveckling är densamma i alla sorts ensamförälderhushåll, eller om
Läs merLäroanstaltens personal bär det primära ansvaret för välbefinnandet inom läroanstalten.
4.3 Studerandevård Målet med studerandevården i gymnasiet är att främja de studerandes lärande, hälsa och välbefinnande och värna om hela läroanstaltens välbefinnande och en sund och trygg studiemiljö.
Läs merVuxenutbildningsundersökningen 2006
Utbildning 2008 Vuxenutbildningsundersökningen 2006 Deltagande i vuxenutbildning Nästan 1,7 miljoner deltog i vuxenutbildning År 2006 deltog varannan 18 64-åring, dvs. över 1,7 miljoner personer, i vuxenutbildning,
Läs merKort om Kårkulla Verksamheten inleddes Upprätthålls av alla 33 svensk- och tvåspråkiga kommuner i Finland (utom Åland). Vår primära uppgift
KÅRKULLA SAMKOMMUN Kort om Kårkulla Verksamheten inleddes 20.8.1960. Upprätthålls av alla 33 svensk- och tvåspråkiga kommuner i Finland (utom Åland). Vår primära uppgift är att ordna svenskspråkig omsorg
Läs merBARNSKYDDET BAKGRUNDSGARANTI FÖR BARNENS VÄLFÄRD. Vasa Eva Gottberg Jur.dr., docent Åbo universitet, juridiska fakulteten
BARNSKYDDET BAKGRUNDSGARANTI FÖR BARNENS VÄLFÄRD Vasa 12.5.2014 Eva Gottberg Jur.dr., docent Åbo universitet, juridiska fakulteten Förebyggande barnskydd 2 kap. BSL Kommunala myndigheter har allmän plikt
Läs merStyrgrupp och nätverk har utsetts 3/2014. Gymnasiernas IKT-strategier har delgetts nämnden (digabi) 8/2014. Pilottest
Föregångarskap Åtgärder 2014 2015 2016 KokoHelaGrani Projektet genomför under åren 2014 16 bildningssektorns andel i IT-strategin som fullmäktige godkände år 2013. Styrgrupp och nätverk har utsetts 3/2014
Läs merUtvecklingen i. Tranemo kommun - indikatorer 2011
Utvecklingen i Tranemo kommun - indikatorer 2011 1 Indikatorer 2011 Syftet med Tranemo kommuns omvärldsanalys är att denna skall utgöra ett av underlagen för den strategiska planeringen. I denna bilaga
Läs merFör en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa
För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa 2018-2026 2 Långsiktiga förändringar tar tid. Därför måste arbetet börja nu. En nyckel till Norrbottens framtida välfärd Norrbotten står inför en demografisk
Läs merLagen om elev- och studerandevård Anordnande av elevhälsa definitioner, ansvar och organisation
Lagen om elev- och studerandevård Anordnande av elevhälsa definitioner, ansvar och organisation 7.4.2014 Helsingfors 8.4.2014 Åbo 10.4.2014 Korsholm Ira Vanne Jurist Regionförvaltningsverkens svenska enhet
Läs merBilaga 4 Nuläge och måluppfyllelse Hässleholm,
Nuläge och måluppfyllelse 2016 Hässleholm, 2016-12-19 2016-10-13 fanns det totalt 5378 ungdomar mellan 16-24 år folkbokförda i Hässleholms kommun, vilket är en minskning med 118 personer jämfört med samma
Läs merVem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne.
Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Verksamhetsidé: Skåne Stadsmission arbetar på människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Vi arbetar lyhört och proaktivt med
Läs merUtbildningsprogrammet för det sociala området Kompetenser för Socionom (YH) examen
Sosiaalialan AMK -verkosto Utbildningsprogrammet för det Kompetenser för Socionom (YH) examen Socionom (YH) kompetenserna är indelade enligt följande: - - - Etisk kompetens inom det Översättning: Susanne
Läs merPOPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan
POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete
Läs merVilken fråga gällande elev- och studerandevård skulle du vilja ha svar på idag? För kunskap och bildning
Vilken fråga gällande elev- och studerandevård skulle du vilja ha svar på idag? ELEVHÄLSA GENOM SAMARBETE OCH DELAKTIGHET Lag om elev- och studerandevård 1287/2013 Nationella dagar för elev- och studerandevård
Läs mer