UTBSEKT 22 Svenska utbildningssektionen Valmistelija / Beredare: bildningsdirektör Kurt Torsell, kurt.torsell(at)sibbo.

Transkript

1 Svenska utbildningssektionen Utlåtande om Sibbo kommuns välfärdsberättelse UTBSEKT 22 Svenska utbildningssektionen Valmistelija / Beredare: bildningsdirektör Kurt Torsell, kurt.torsell(at)sibbo.fi Kommunens ledningsgrupp har beslutat begära utlåtanden om välfärdsberättelsen av sektionerna, utskotten, äldrerådet, handikapprådet och ungdomsfullmäktige. Välfärdsberättelsen behandlas vid kommunstyrelsens möte 29.4 och fullmäktiges möte Bakgrund Verkningarna av kommunernas välfärdsarbete dokumenteras, följs upp och utvärderas i välfärdsberättelser. Välfärdsberättelsen är ett dokument som stöder välfärdsledningen och beslutsfattandet och den har utvecklats som arbetsmetod sedan början av 2000-talet. Numera används ett elektroniskt redskap för välfärdsberättelsen ( som upprätthålls av Kommunförbundet och innehåller uppföljningsuppgifter som gäller välfärden i kommunerna. Riksomfattande och kommunvisa uppföljningsuppgifter för välfärdsrapporteringen som grundar sig på register och uppgiftsinsamling kompletteras med kommunernas egna uppgifter som hänför sig till strategier och åtgärdsprogram. Enligt hälso- och sjukvårdslagen 1326/2010 och socialvårdslagen 1301/2014 ska en rapport om kommuninvånarnas hälsa och välfärd samt vidtagna åtgärder årligen avges till fullmäktige. Därutöver ska en omfattande välfärdsberättelse utarbetas för fullmäktige en gång per fullmäktigeperiod. Berättelsen innehåller en översikt över invånarnas välfärd och faktorer som påverkar den, en plan för att främja invånarnas välfärd och en utvärdering av den välfärdspolitik och de aktiviteter som bedrivits för att främja välfärden. Befolkningens välfärd har utvecklats positivt på flera delområden, men fördelar sig å andra sidan ojämnt mellan de olika befolkningsgrupperna. Enligt kommunallagen 410/2015 ska kommunen upprätthålla och främja invånarnas välfärd genom att långsiktigt och övergripande utveckla kommunens livskraft och handlingskraft. Välfärdspolitik omfattar all den verksamhet som påverkar människans välfärd och hennes upplevelse av den. Välfärdsarbetet berör alla kommunens aktörer från tjänstemannaledningen och de politiska beslutsfattarna till

2 arbetstagarna, kommuninvånarna och de regionala och lokala samarbetspartnerna. Som delfaktorer för välfärden granskas utöver hälsa och funktionsförmåga även levnadsförhållanden och miljö, boendeförhållanden, utkomst, hobbyer, människorelationer, social gemenskap, delaktighet och trygghet. En direkt mätning av hälsa och välfärd är komplicerat, och välfärd betyder olika saker för människor i olika livsskeden. I Sibbo kommuns välfärdsberättelse beskrivs invånarnas välfärd utifrån grupper enligt livscykelmodellen. Kommunens ledningsgrupp och en förvaltningsövergripande välfärdsgrupp som utsetts av ledningsgruppen har ansvarat för beredningen av Sibbo kommuns välfärdsberättelse för fullmäktigeperioden Välfärdsarbetsgruppen har bestått av servicechef-välfärdskoordinator Leena Pääkkönen-Tarvainen (suppleant servicedirektör Bodil Grön), specialplanerare Rita Lönnroth (suppleant förvaltningssekreterare Nina Grandell), svenskspråkiga undervisningschefen Hannu Ollikainen (suppleanter servicechef för idrottstjänster Piritta Forsell, medborgarinstitutets rektor Annelie Åkerman-Anttila), lokalkoordinator Juha Huotari t.o.m. oktober 2015, förvaltningssekreterare Lari Sirén, planerare Suvi Tuiskunen fr.o.m. oktober 2015 (suppleant lovsekreterare Paula Kling), ledningens assistent planerare Heidi Träskelin, redovisningschef Johan Mattsson fr.o.m. oktober 2015 (suppleant informatör Stella Lausamo t.o.m ). Filosofie doktor Mari-Anna Berg beredde rapporten i sex månader till utgången av juni Välfärdens nuläge Alla åldersgrupper Deltagandet är aktivare än genomsnittet; i kommunalvalet 2012 var röstningsaktiviteten 65 %. Befolkningen i arbetsför ålder är friskare än i landet i genomsnitt, den hälsofrämjande aktiviteten (TEA) är klart under genomsnittet i landet. Låginkomstgraden är låg och enligt GINI-koefficienten som beskriver inkomstfördelningen är inkomstfördelningen jämn. Barn, yngre tonåringar och barnfamiljer I barnens vänskapsförhållanden pågår en positiv utveckling.

3 Var femte 8 9-klassist upplever brister i föräldraskapet, och likaså var femte upplever sin hälsa som medelmåttig eller dålig. Antalet under 18-åriga klienter hos uppfostrings- och familjerådgivningen och hos barnskyddets öppenvård är lägre än i landet i genomsnitt. Låginkomstgraden hos barn och antalet trångbodda bostadshushåll med barn är klart lägre än i landet i genomsnitt. Övervikten bland barn ökar även i Sibbo. Ungdomar och unga vuxna I ungdomarnas vänskapsförhållanden pågår en positiv utveckling. Av gymnasieeleverna i åk 1 och 2 upplever 14 % sin hälsa som medelmåttig eller dålig och var femte upplever brister i föräldraskapet. Cirka 40 % upplever brister i den fysiska arbetsmiljön i skolan. Antalet personer i åldern år som blivit utanför utbildningssystemet är lägre än i landet i genomsnitt, under 10 %. Antalet personer i åldern år som får invalidpension på grund av mentala problem eller beteendestörningar är 0,8 %. Av gymnasieeleverna i åk 1 och 2 har 13 % upplevt sexuellt våld. Andelen åringar som länge mottagit utkomststöd är cirka 1 %. Personer i arbetsför ålder Det psykiska välbefinnandet, hälsotillståndet och funktionsförmågan hos personerna i arbetsför ålder är bättre än i landet i genomsnitt; andelen personer i åldern år som får sjukdagpenning på grund av psykisk ohälsa är 13 %, andelen som får sjukpension är 5 %. Sysselsättningen och utkomsten är på en bättra nivå än i landet i genomsnitt; andelen svårsysselsatta personer i åldern år är under 2 %, andelen åringar som länge mottagit utkomststöd är cirka 1 % (situationen år 2013). Äldre personer Demens ökar. Användningen av specialersättningsgilla läkemedel är en aning lägre än i landet i genomsnitt. Av personerna som fyllt 70 år bor 90 % hemma. Av personerna som fyllt 70 år omfattas 10 % av hemvård. Andelen personer som fyllt 65 år och som får full folkpension

4 (låginkomsttagare) är under 2 %. Styrkor, utmaningar och möjligheter för välfärden i Sibbo i framtiden Styrkor Befolkningens socioekonomiska struktur är relativt bra. Barnfamiljernas inkomst- och boendesituation är bra och det sker en positiv utveckling i barnens sociala förhållanden. De unga utbildar sig väl. Hälsotillståndet, det psykiska välbefinnandet och funktionsförmågan hos befolkningen i arbetsför ålder är på en god nivå och utvecklingen är positiv. Sysselsättningsläget är tillfredställande och det är sällsynt att någon får utkomststöd en längre tid. Av personerna som fyllt 75 år har under 10 % behov av hemvård. Utmaningar Åldersstrukturen stiger; demens ökar kraftigt. Antalet personer som talar ett främmande språk ökar. Nya former av deltagande, delaktighet och social gemenskap; deltagande i partiverksamhet och val ersätts med publikdemokrati och umgänge på nätet. Ensamheten är ett hot för ensamboende och den ekonomiska sårbarheten och psykiska belastningen hotar det ökande antalet ensamförsörjarhushåll. Bristen i föräldraskapet som barn och unga upplever och bristerna i skolans fysiska arbetsförhållanden som särskilt eleverna i åk 8 och 9 upplever. Förbättrande av de hälsofrämjande aktiviteterna i kommunen. Integrationen av den inflyttande befolkningen i kommunen. Möjligheter Sibbo kommuns tillväxtstrategi och programmen inklusive målen som stöder strategin innebär stora möjligheter att utveckla en välfärdsinfrastruktur som omfattar alla livsskeden: Att ordna lokaler och strukturer för kultur, hobbyverksamhet, social gemenskap och publikdemokrati. Att planera boende och pendling som en helhet samt skapa flexibla och praktiska trafikarrangemang. Att bygga trivsamma boendemiljöer med beaktande av

5 naturmiljöer och grönkorridorer. Att förbereda sig för servicebehoven som skapas av befolkningstillväxten. Att planera och stabilisera kommunens ekonomi på ett långsiktigt sätt och med förväntningar om tillväxt. Bilaga Bilaga 1 / 22 UTBSEKT: Sibbo kommuns välfärdssberättelse (finskspråkig) Undervisningschefens förslag I kapitel i välfärdsberättelsen - Livskvalitet, trygghet samt hälsa och funktionsförmåga - konstateras å ena sidan att vänskapsförhållandena i Sibbo kommun har utvecklats i en positiv riktning och å andra sidan att bristerna som barn upplever av föräldraskapet är högre i Sibbo än på andra håll i landet. Likaså är andelen personer som upplever sitt hälsotillstånd som medelmåttigt eller dåligt betydligt större i Sibbo än i landet i genomsnitt. Svenska utbildningssektionen anser det viktigt att orsakerna bakom denna utveckling analyseras noggrannare. Då föräldraskapet upplevs som bristfälligt och hälsotillståndet som medelmåttigt eller dåligt anser svenska utbildningssektionen att det är viktigt att fundera över vad som ligger bakom denna utveckling och hur man på ett konkret sätt kan ingripa i detta i kommunen. Då det gäller välfärdsberättelsens framtid och hur berättelsen kan utnyttjas strategiskt anser svenska utbildningssektionen att man borde ställa tydliga och jämförbara kriterier för utvärdering och presentation så att situationen i Sibbo kommun och ändringarna som sker i någondera riktningen kan analyseras på ett tillförlitligt sätt. Det här är en förutsättning för att man utifrån berättelsen ska kunna planera kommande konkreta utvecklingsåtgärder. Beslut Föredragandens förslag godkändes enhälligt.