Rapport från workshop den 11 maj. Rapport från Nätverket Pennygångens Framtid

Transkript

1 Rapport från workshop den 11 maj Rapport från Nätverket Pennygångens Framtid

2 Inledning Våren 2012 presenterade Stena Fastigheter sitt första förslag till renovering och därpå följande hyreshöjningar för Pennygången i Göteborg. Strax därefter formerades Nätverket Pennygångens Framtid för att protestera mot hyreshöjningarna (mer information finns på Under hösten 2013 informerade Stena Fastigheter att man ville göra ett omtag och bjuda in de boende till boendedialog. Följande rapport är en sammanställning och analys av de synpunkter som framkom under workshopen den 11 maj. För mer information och frågor kontakta någon av Nätverkets kontaktpersoner: Malin Fricke (malin.fricke[a]gmail.com Marit Tollesson (marit tollesson[a]hotmail.com) Håkan Burden (burden[a]chalmers.se) Göteborg

3 Bakgrund Den 8 april kallades alla Pennygångens hyresgäster till informationsmöte med Stena Fastigheter. Vi blev då informerade om att dialogens omtag endast skulle gälla Hus 3 och att detta skulle renoveras så att nuvarande hyresgäster med förstahandskontrakt på Pennygången ges möjlighet att bo kvar. Förutom tre ytterligare informationsmöten om teknik, hyressättning och förstudien skulle en workshopdag anordnas. Till denna dag fick hyresgästerna nominera ämnen de ville diskutera och det underströks att det var hyresgästernas synpunkter som skulle dominera dagen. Den 11 maj ägde workshopen rum och hyresgästerna ställdes då inför ett förslag på enklare badrumsrenovering med en hyreshöjning på ca 900 kronor. Till dessa tillkom sedan ytterligare kostnader till exempel för att få tillbaka sitt badkar (50 kr/mån) eller få en duschkabin (50kr/mån). Sammanfattning av hyresgästernas synpunkter: 1. Förslaget om badrumsrenovering är oskäligt och inte acceptabelt. Hyresgästerna önskar sig en inventering av lägenheterna och att det görs ett genomgående uppdaterat underhåll av inne och utemiljö. Badrumsrenoveringen skall göras på ett sådant sätt att kostnaderna hålls nere. 2. Hyresnivåerna är det viktigaste. Låg hyra går alltid före högre standard. Samtidigt måste husen underhållas enligt gängse ordning. 3. Det går inte att enbart prata om Hus 3 för sig hyresgästernavill prata om Pennygången som helhet och att dialogen leder till en bra lösning för hela Pennygången där alla garanteras att de kan bo kvar. Man vill inte begränsa dialogen till att enbart handla om Hus 3. De som inte bor i Hus 3 måste veta att även de kommer att kunna bo kvar. 4. Rivningskontrakten skapar osäkerhet och instabilitet i området. Om det är omtag som gäller återställ då ordningen ge dessa hushåll riktiga kontrakt samt garantera att de kommer kunna bo kvar. Slutsatser Nätverket Pennygångens Framtid drar slutsatsen att hyresgästernas synpunkter visar att dialogen

4 omedelbart måste vidgas till att gälla Pennygången som helhet och inkludera alla dess hyresgäster. Den måste utgå från att alla skall kunna bo kvar och att området skall utvecklas på ett socialt ansvarsfullt sätt. På Stena Fastigheters sida går det att läsa: Våra hyresgäster, som kan området och värdesätter det sociala livet på Pennygången, har mycket kunskap som vi tar vara på i den dialog som förs. Tillsammans ska vi komma fram till hur vi utvecklar Pennygången. Vidare under rubriken Frågor och svar står det: Hur vet jag att dialogen är på riktigt och att Stena Fastigheter Göteborg inte bara bestämmer ändå i slutändan? För oss är denna dialog på riktigt. Vi vill göra denna renovering tillsammans med er hyresgäster i en boendedialog. Vi anser att en dialog som skall vara på riktigt måste ta hänsyn till de synpunkter som framkom på workshopen den 11 maj och att dialogen måste föras framåt av alla inblandade parter. En annan grundförutsättning är, som tidigare nämnts, att alla skall kunna bo kvar. Först då kan dialogen bli på riktigt. Dialogtrappan Enligt den förstudie som gjordes av White Arkitekter skall dialogen mellan hyresgäster och Stena utformas utifrån den så kallade deltagandetrappan. Deltagandetrappan är en svensk variant av Ladder of Citizen Participation som Sherry Arnstein skapade på 1960 talet. Deltagandetrappan visar olika steg på hur deltagande kan se ut i en process.

5 Bild 1 Arnsteins deltagandestege och SKL:s delaktighetstrappa (Arnstein, 1969; SKL, 2013). Nederst på trappan finner vi steget manipulation. På detta steg manipuleras hyresgäster in i en skenbar process där man istället för att låta dem få inflytande involverar dem i aktiviteter för att påverka deras uppfattningar och/eller vända deras uppmärksamhet bort från grundproblemet. Enligt Sherry Arnstein som skapade modellen på 1960 talet är det egentligt först på de två sista trappstegen det går att tala om ett verkligt deltagande. Trappsteget som kallas dialog ( placation ) betraktar Arnstein snarast som jämlikt med konsultation hyresgäster ges möjlighet att säga sin mening men de saknar ett inflytande över själva besluten. En dialog som skall ske på riktigt och tillsammans med hyresgästerna måste nå nivån om inflytande annars är den snarast att betrakta som en del i fastighetsbolagets varumärkesbyggande.

6 Källor Arnstein, Sherry R A ladder of citizen participation. Journal of the American Institute of Planners, 35(4): SKL, Sveriges kommuner och landsting 2013 Medborgardialog som del i styrprocessen Stockholm Sveriges kommuner och landsting. Pennygången, Stena Fastigheter: