Kan ett konditionstest få dig att förändra dina motionsvanor/livsstil?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kan ett konditionstest få dig att förändra dina motionsvanor/livsstil?"

Transkript

1 Kan ett konditionstest få dig att förändra dina motionsvanor/livsstil? Författare: Ingela Lundin AB Previa Skövde Handledare: Mats Hagberg Projektarbete vid Företagssköterskeutbildning 40 poäng, Örebro Universitet och Yrkes - och miljömedicinska kliniken Örebro

2 Förord Föreliggande arbete har utförts som projektarbete i utbildning till företagssköterska 40 poäng år vid Örebro Universitet och Yrkes-och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset, Örebro. Arbetet har utförts vid AB Previa, Skövde. Handledare vid Yrkes och miljömedicinska kliniken Sahlgrenska Sjukhuset Göteborg, Professor Mats Hagberg. Undertecknad står ensam som ansvarig för innehållet i rapporten. Detta innebär att Yrkes-och miljömedicinska kliniken/arbetslivsinstitutet inte ansvarar för innehållet i rapporten. Skövde Företagssköterska Ingela Lundin AB Previa Gamla Kungsvägen Skövde Telefon: , fax ingela.lundin@previa.se Kursansvarig: Sofia Loodh Yrkes-och miljömedinska kliniken, Örebro Ansvarig examinator: Carl-Göran Ohlson Yrkes-och miljömedinska kliniken, Örebro Projektarbetets titel: Kan ett konditionstest få dig att förändra dina motionsvanor/livsstil? De som tror att de inte har tid med fysisk aktivitet måste förr eller senare avsätta tid för sjukdom Edvard Stanley ( )

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... Sid.1 Bakgrund Sid.2 Syfte..Sid.4 Studiegrupp.. Sid.4 Metod Sid.5 Resultat. Sid.7 Diskussion Sid.10 Slutsats..Sid.12 Litteratur.. Sid.13

4 Sammanfattning Under de senaste 40 åren har det bedrivits en intensiv hälsoupplysning för att förbättra våra levnadsvanor. Trots detta är det bara en mycket liten del av befolkningen som är regelbundet fysiskt aktiva. För att upprätthålla konditionen krävs regelbunden motion. Det räcker med 30 minuter daglig promenad i rask takt för att upprätthålla normalkonditionen. Med andra ord kan en liten livsstilsförändring ge stor hälsoeffekt. Inom företagsvården utförs många gånger en konditionstest i samband med en hälsoundersökning där det också ingår rådgivning inom livsstilsfrågor såsom kost, alkohol, tobak och motion. Med hjälp av ett submaximalt konditionstest på en ergometercykel kan man ta reda på individens fysiska konditionsnivå. Syftet med denna studie var att se om ett korrekt genomfört och utvärderat submaximalt cykelergometertest samt rådgivning angående motion kunde bidra till en förändring av de undersöktas motionsvanor och därmed också en förändring i livsstilen. Studien omfattade 20 personer som utförde en konditionstest i samband med en hälsoundersökning under perioden april-maj I gruppen fanns både de som tränade på elitnivå och de som inte tränade alls. Konditionstestet och rådgivningen angående de testades motionsvanor utfördes i direkt anslutning till en hälsoundersökning. Före det submaximala konditionstestet fick varje deltagare besvara sju stycken frågor via ett formulär som handlade om deltagarens fysiska vanor. Efter varje konditionstest skedde en uppföljande rådgivning när det gällde deltagarnas motionsvanor. Rådgivningen var varierad då vissa i gruppen behövde mer hjälp för att förändra sina motionsvanor medan andra endast behövde en uppmuntran att fortsätta med sina befintliga motionsvanor. De som deltog i studien blev en månad efter utfört konditionstest kontaktade för en uppföljande telefonintervju. De frågor som ställdes i telefonintervjun var utformade enligt ett i förväg utarbetat formulär och frågorna var utformade till att undersöka om det hade skett någon förändring av motionsvanor/livsstil. Resultatet visade att det var en jämn spridning av konditionsvärdena från en mycket låg kondition till en mycket hög kondition. Undersökningen visade att nio av de tjugo undersökta uppmuntrades till motion av sin arbetsgivare i någon form. Av de tjugo undersökta ansåg åtta stycken att konditionstestet hade haft en betydelse för deras motionsvanor/livsstil. Men det var endast tre av åtta i gruppen med dålig/mycket dålig kondition som vid uppföljningen en månad senare hade förändrat sina motionsvanor. Sammanfattningsvis tyder denna undersökning på att en enskild rådgivning och uppmuntran inte är tillräcklig i de flesta fall utan ytterligare information och uppmuntran är nödvändig för att förändra beteende och vanor.

5 Bakgrund Dagens folkhälsosjukdomar kan på ett eller annat sätt kopplas till livsstilen. Hjärt - och kärlsjukdomar är ett stort folkhälsoproblem i Sverige och den vanligaste enskilda dödsorsaken. Andra sjukdomstillstånd där livsstilen har stor betydelse är fetma, diabetes, tumörer och sjukdomar i rörelseapparaten och andningsorganen. Minskad ohälsa innebär framförallt minskat personligt lidande såväl som kostnader i form av minskad sjukfrånvaro, produktionsbortfall och sjuknärvaro. En förbättring av livsstilen, vilket innebär en reduktion av några få riskfaktorer, skulle påverka uppkomsten av flera sjukdomar. Kroppen är så sinnrikt konstruerad att den inom rimliga gränser anpassar sig till den belastning man utsätter den för. Om man för ett stillasittande liv, kommer kroppen att anpassa sig efter detta. Kroppen blir då hårt belastad även av att sitta still som t.ex. vid datorarbete. Det finns inga marginaler att utnyttja, efter som man inte tränat sig för några hårdare fysiska ansträngningar [1]. Aktuella beräkningar utifrån befolkningsbaserade undersökningar visar att % av den vuxna befolkningen i i-länderna har en fysisk aktivitet som kan beskrivas som stillasittande. En ökning av den fysiska aktiviteten minskar risken för hjärt-kärlsjukdomar, åldersdiabetes, fetma och osteoporos. Inaktivitet leder till att skelettet urkalkas (osteoporos). Denna benskörhet ökar risken för frakturer. Fysisk aktivitet stimulerar benbildning och gör att hållfastheten i skelettet ökar [2]. Med ökad ålder följer ökad stelhet, framförallt i ryggradens många leder, i höftleden och skulderleden. Enkla rörelser i kroppens alla leder, helst utförda varje dag, är en bra medicin mot den stelheten. Vid regelbunden fysisk aktivitet gynnas både tillväxt av muskelmassa och utveckling av fler blodkärl, vilket förbättrar syretillgången i muskeln. Med ökad ålder sker en förtvining av muskelfibrer och ökad inlagring av fett. En måttlig styrketräning så länge man lever, motverkar inte bara muskelförsvagning, utan också har positiva effekter på muskelmassa, dess styrka och funktion. Blodkärlen har en tendens att får fettinlagringar som stelnar med åren och försämrar kärlens elasticitet. Högt blodtryck blir ofta följden. Denna åderförfettning är till stor del orsakad av fysisk inaktivitet, stress och felaktig kost. Motion kombinerad med vettig kost har en gynnsam och motverkande effekt [2]. Ett lätt förhöjt blodtryck kan t ex normaliseras genom motion. Motion ökar också det goda kolesterolet på bekostnad av det onda. Långvarig fysisk inaktivitet har uppenbarligen många negativa konsekvenser för individ som för samhället i stort. Det bidrar bland annat till nedsatt fysisk arbetsförmåga, ökad allmän sjuklighet, ökad korttids - och långtidsfrånvaro, förtidspensioneringar, för tidig död, ökad belastning på sjukvårdens olika delar, försämrad ekonomi för individ och samhället. I motsvarande grad innebär regelbunden fysisk aktivitet i allmänhet ett större välbefinnande, ökat självförtroende och god fysisk arbetsförmåga, vilket ökar livskvalitén [3]. Under de senaste 40 åren har det bedrivits en intensiv hälsoupplysning för att förbättra våra levnadsvanor. Trots detta är det bara en mycket liten del av befolkningen som är regelbundet fysiskt aktiv. För att upprätthålla konditionen krävs regelbunden motion. Det räcker med 30 minuter daglig promenad i rask takt för att upprätthålla normalkonditionen. Med andra ord kan en liten livsstilförändring ge stor hälsoeffekt. 1

6 Med hjälp av en konditionstest på cykel kan man ta reda på individens fysiska arbetsförmåga. Denna arbetsförmåga brukar beskrivas i termer av syreupptagning och testvärden. Hos friska personer är det främst den centrala cirkulationen, i själva verket slagvolymens storlek, som avgör storleksordningen på den maximala förmågan till syreupptagning. Avgörande för slagvolymens storlek är bland annat medfödda faktorer och graden av fysisk träning [4]. En fullt frisk fyrtioåring som inte tränar har en syreupptagningsförmåga på knappt 2 liter per minut. En fullt frisk fyrtioåring som är aktiv cirka 30 minuter om dagen, har en syreupptagningsförmåga på drygt 3,5 liter per minut. Även om personen har ett stillasittande kontorsarbete begränsar syreupptagningsförmågan prestationerna. Syre är ju inte enbart till för muskelarbete utan behövs även för hjärnarbete. Men tack och lov är kroppen lättlärd och kan snabbt bli effektivare eller på annat sätt röra sig regelbundet. Undersökningar på GIH: s fysiologiska institution har visat, att om man avsätter 30 minuter för motionsträning i form av löpning, cykling, simning eller skidåkning 2-3 gånger per vecka, har konditionen förbättrats % efter ett par månader [5]. Denna submaximala cykelergometertest är en väletablerad metod för att beskriva en individs fysiska prestationsförmåga [6]. Metoden har god reliabilitet vid upprepade undersökningar, den har en mycket låg komplikationsfrekvens, och utrustningen är förhållandevis lätt att använda [7]. Studier har visat att olika personer, kvinnor och män, tränade och otränade, yngre och äldre når ungefär samma energiomsättning vid en given belastning (effekt) och därför är cykling en bra testform [5]. Inom företagsvården utförs många gånger en submaximal konditionstest på ergometercykel i samband med en hälsoundersökning där det också ingår en rådgivning i livsstilsfrågor om kost, alkohol, tobak och motion. För att testet skall ha en bra effekt krävs att testledaren tillsammans diskuterar testvärdet och relaterar detta till den testades livsstil och livssituation. 2

7 Syfte Kan ett korrekt genomfört och utvärderat submaximalt cykelergometertest visa sig vara ett bra sätt att motivera en person till att ändra motionsvanor/livsstil? Bidrar motionsrådgivningen till en förändring av de undersöktas motionsvanor och därmed också en förändring i sin livsstil? Studiegrupp Studien omfattade de personer som utförde en konditionstest i samband med en hälsoundersökning. Studien begränsade sig till 20 undersökta varav det var 12 män och 8 kvinnor. Åldern i gruppen var från 22 år till 57 år, medelåldern i gruppen var 37,4 år. Gruppen var varierad i sin yrkessammansättning med både administrativa yrken och hantverksyrken. I gruppen fanns både de som tränade på elitnivå och de som inte tränade alls. De som deltog i studien var kallade till hälsoundersökning under tidsperioden april till maj 2004 och i samband med denna blev de undersökta tillfrågade om medverkan i denna studie. Av de tillfrågade var det tre personer som inte kunde delta i konditionstestet då de åt mediciner av typen betablockerare som är en kontraindikation vid denna typ av konditionstest. Övriga 20 tillfrågade accepterade deltagandet. 3

8 Metod Alla i studien genomgick före konditionstestet en hälsoundersökning med provtagning av blodfetter, blodsocker, blodtryck, längd, vikt och genomgång av övriga livsstilsvanor gällande tobak, alkohol, motionsvanor, hälsa, psykosocialt status samt arbetsmiljöfrågor. Konditionstestet och rådgivningen angående de testades motionsvanor utfördes i direkt anslutning till hälsoundersökningen. Före det submaximala konditionstestet fick varje deltagare besvara 7 frågor via ett formulär. För klassificering av fysisk aktivitet och träning under fritiden (de senaste 3månaderna) användes en 7-gradig skala från ej motionerat men rört mig lite till motion regelbundet mer än 3 gånger i veckan. Dessutom fick deltagarna bedöma hur fysiskt ansträngande deras arbete var enligt en 15-gradig skala den så kallade Borgskalan som beskriver upplevelsen av trötthet. På Borgskalan får den tillfrågade skatta sin upplevda trötthet där det lägsta värdet står för mycket, mycket lätt arbete till det högsta värdet som beskriver ett mycket, mycket ansträngande arbete. Innan testet skattade också deltagarna hur de upplevde sin nuvarande fysiska kondition i en 5-gradig skala från mycket låg till mycket hög. De övriga frågorna som ställdes rörde vardagsmotion, om respektive arbetsgivare uppmuntrade till någon form av motion och i så fall i vilken form. Dessutom tillfrågades testdeltagarna om de skulle vilja motionera mera. För testningen användes en cykelergometer av märket Monark 818 som är en cykel som bromsas mekaniskt med hjälp av fasta vikter. Cykelergometern stod på ett jämt fast underlag och före varje testning nollställdes kp-skalan in så att den sammanföll med pendelvikten. Trampfrekvensen tilläts variera mellan 49 och 53 varv/minut. Efter en kort genomgång av hur testet skulle utföras på ergometercykeln, fick deltagaren arbeta på en submaximal belastning under 6-10 minuter på cykeln. Belastningen valdes efter kön, ålder, vikt och upplevd kondition. Den belastning som valdes var i emellan 75 watt till 150 watt vilket motsvarar 450 kpm/min till 900 kpm/min. När man utför ett konstant arbete på en viss belastning kommer pulsen att öka efterhand. Under förutsättning att arbetet inte är för tungt (submaximalt) kommer pulsen att stabiliseras efter 5-6 minuter. Den nivå som då nås brukar benämnas arbetspulsnivå eller steady state [3]. Pulsen avlästes mot slutet av varje minut. Medelvärdet av pulsfrekvens vid 5: e och 6: e minuten betecknas som arbetspuls Är skillnaden i de sista pulstagningarna > 5 slag/minut, förlängs testet en eller flera minuter så att en konstant nivå fås (steady state). Testet pågår dock max till minuter. Det submaximala arbetsprovet på cykelergometer bör vid uppnådd arbetspuls, som bör ligga i emellan slag per minut, ge en upplevd ansträngning enligt Borgskalan på 13-14, det vill säga upplevas som något ansträngande [3]. För mätning av hjärtfrekvensen användes en pulsklocka (Polar Electro, Finland). Sändardelen bestod av ett elektrodbälte som fästes runt bröstkorgen. I mottagardelen, som fästes runt handleden som ett armbandsur, bearbetas pulssignalerna minut för minut och presenteras digitalt. Förutom mätningen av hjärtfrekvensen registrerades även subjektivt upplevd ansträngning 2-4 gånger under testet enligt en 15-gradig skattningsskala, Borgskalan. Medelvärdet av hjärtfrekvensen som uppmättes de två sista minuterna av testet användes sedan för att beräkna den maximala syreupptagningsförmågan enligt Åstrand & Ryhming [8]. Denna beräkning är olika mellan kvinnor och män. Eftersom maxpulsen sjunker med stigande ålder reduceras också den maximala syreupptagningsförmågan. Den beräknade maximala syreupptagningen måste därför också räknas om enligt en bestämd ålderskorrektionsfaktor. 4

9 Genom att dividera den nu ålderskorrigerade maximala syreupptagningen med testpersonens vikt erhålls det så kallade testvärdet. Efter denna beräkning konstaterades det i vilken konditionsgrupp deltagaren befanns i, - mycket låg kondition, - låg kondition, - medelgod kondition, - hög kondition, - mycket god/hög kondition [5]. Efter varje konditionstest skedde en uppföljande rådgivning när det gällde deltagarnas motionsvanor. Rådgivningen var varierad då vissa i gruppen behövde mer hjälp för att förändra sina motionsvanor medan andra endast behövde en uppmuntran att fortsätta med sina tidigare goda motionsvanor. De råd som gavs utgick, dels från den motionsnivå som den undersökte befann sig på, dels formulerades råden också efter individens mål beträffande motion. Rådgivningen bestod av enklare motionsråd som promenader, simning, stavgång någon gång/vecka till att påbörja löpträning, styrketräning flera gånger/vecka. Denna rådgivning tog mellan 5 till 15 minuter beroende på tidigare kunskap och erfarenheter av motion, nuvarande motionsvanor och individens målsättning med framtida motionsaktiviteter. De som hade deltagit i studien blev efter en månad av det utförda konditionstestet, kontaktade för en uppföljande telefonintervju. De sju frågorna som ställdes i telefonintervjun var utformade enligt ett i förväg utarbetat formulär. Den första frågan tog upp om det hade skett någon förändring när det gällde motionsvanor/livsstil sedan konditionstestet för en månad sedan. I den andra frågan tillfrågades de medverkande på vilket sätt deras motionsvanor hade förändrats. Svarsalternativen var i skalan från motionsvanor som tidigare till ökade/minskade tillfällen. I nästa fråga fick de intervjuade beskriva varför det hade skett en förändring. Även i telefonintervjun fick de undersökta skatta sin fysiska aktivitet och träning under fritiden efter en 7-gradig skala från alternativen ej motionerat till motionerat regelbundet. De undersökta fick också i telefonintervjun svara på om konditionstestet haft någon betydelse för deras motionsvanor/livsstil. I den sista frågan tillfrågades de undersökta om konditionstestet hade utfallit som förväntat. 5

10 Resultat Gruppen undersökta hade en varierande grad av fysisk ansträngning i sitt arbete men de flesta upplevde sig att ha det ganska fysiskt lätt på arbetsplatsen. Av de tjugo undersökta uppgav nio personer att de fick uppmuntran till någon form av motion genom sin arbetsgivare, oftast ett ekonomiskt bidrag varav sex personer utnyttjade detta. Sexton personer i gruppen skulle vilja motionera mera om det fanns mer tid, högre motivation och för att det är känt att motion är bra för livsstilen. De flesta undersökta motionerade med en viss regelbundenhet från att röra sig något varje dag med promenader och liknande till att träna regelbundet 2-3 gånger i veckan med motionsövningar (figur1). Som motion räknades i denna studie idrott, konditionsträning eller fysiskt ansträngande fritidsaktivitet, under minst minuter per tillfälle, så att personen blev andfådd. Vid telefonintervjun en månad senare var det tre personer som hade ökat antalet motionstillfällen, en hade minskat antal motionstillfällen och de övriga motionerade som tidigare. Hur ofta motionerar du? Antal personer Motionsnivå Före Efter Figur1. Motionsnivå före och efter konditionstest. Motionsnivå 1) ej motionerat, men tagit enstaka promenader eller liknande 2) ej motionerat, men tagit promenader eller liknande ungefär varje dag. 3) ej motionerat regelbundet, bara någon gång då och då, samt rört mig ganska mycket varje dag i samband med arbete, promenader, trädgårdsarbete m.m. 4) någon form av motion regelbundet ungefär en gång i veckan. 5) någon form av motion regelbundet 2-3 gånger i veckan. 6) någon form av motion regelbundet mer än 3 gånger i veckan. 7) jag cyklar..km eller promenerar minuter till arbetet varje dag. 6

11 Sjutton personer i gruppen tog tillvara tillfällena att använda sig av vardagsmotion såsom att nyttja trapporna istället för hissen, cykla/gå till arbetet m.m. Detta resultat visade sig också bestå efter en månad och det fanns med som en vana i livet (Figur 2). Använder du dig av "vardagsmotion"? Antal personer Ja Nej Före Efter Figur 2. Användandet av vardagsmotion före och efter rådgivningen. Före konditionstestet uppskattade tio av de undersökta sin kondition till medelgod, en deltagare uppskattade sin kondition till mycket låg, åtta personer upplevde sig ha en låg kondition och en av de undersökta trodde sig ha en hög kondition (figur 3). När konditionstestet var utfört visade det sig att tre av deltagarna hade en mycket låg kondition, fem hade en låg kondition, fem personer en medelgod kondition och fem av de undersökta en hög kondition. Två av deltagarna hade en kondition som var mycket hög (figur 3). Uppskattad kondition / testad kondition? Antal personer Uppskattad Testad Medelgod Nivå Figur 3. Självskattad kondition och testad kondition. a) Hur uppskattar du din nuvarande kondition? b) Resultat av konditionstest? Mycket låg Låg Medelgod Hög Mycket hög 7

12 För tretton av de tjugo undersökta utföll konditionstestet som de hade förväntat sig men för sju av de undersökta utföll testet inte som de hade förväntat sig. För fem av dessa var resultat sämre än förväntat och för två av dem var resultatet bättre än förväntat. Av de tjugo undersökta var det tre personer som hade en mycket låg kondition, fem personer hade en låg kondition. Efter en månad kontaktades de undersökta via en telefonintervju för att efterhöra om det skett någon förändring av motionsvanor/livsstil. Av de tjugo undersökta angav fyra att de har gjort en förändring gällande sina motionsvanor, dels har det skett en ökning av tillfällena när aktiviteten utförs, dels har det också skett en ökad intensitet vid motionstillfällena. I den gruppen var det två som hade en mycket dålig kondition vid testet, en person hade dålig kondition och den sista hade en god kondition vid konditionstestet. De övriga fem i gruppen med dålig/mycket dålig kondition vid testet hade inte förändrat sina motionsvanor. Av de fyra som angett att de har förändrat sina motionsvanor var det tre personer som angett att det var konditionstestet som fick dem att inse att de borde göra någon förändring av sina motionsvanor. En person hade redan innan testet beslutat sig att förändra sina motionsvanor. Däremot uppger åtta utav de tjugo undersökta att konditionstestet haft betydelse för deras motionsvanor/livsstil. Blev mer medveten om motionens betydelse Konditionstestet bekräftade vilken konditionsnivå jag låg på Har efter konditionstestet börjat träna 2-3 ggr/vecka Gav en eftertanke att börja motionera Har börjat röra mig mer intensivt Skrämmande att konditionen var så dålig 8

13 Diskussion Idag är det vetenskapligt belagt att regelbunden fysisk aktivitet är en mycket viktig faktor för att förbättra livsbetingelserna för många människor. Ny forskning visar att en otränad men normalviktig person har större risk att dö för tidigt än den som är överviktig men tränad [8]. Det finns ett flertal studier som visar att inaktivitet är en av de största enskilda riskfaktorerna för hjärt- och kärlproblem. Inaktivitet resulterar ofta i övervikt och därmed stigande fettinlagring i blodkärlen med risk för blodpropp. Men även åldrandet i sig tycks öka denna risk. Detta gäller även hjärtats egna kranskärl. Vid studier av fysiskt aktiva har man funnit betydligt färre hjärt-kärl problem. Detta beror bland annat på att tränade personer skaffat sig flera blodkärl (kollateraler), som kan ta över syreförsörjningen till det drabbade området [2]. Vid en kartläggning av syreupptagningen hos byggnadsarbetare var denna förmåga i medeltal 30 % lägre för 65-åringen än för 35-åringen. Hjärtfrekvensen var lägre för 65-åringen än för 35- åringen, men båda utnyttjade ca 40 % av sin totala kapacitet under en arbetsdag. Detta innebär att ansträngningsgraden var densamma oavsett ålder. En äldre person använder inte energi för fysiskt arbete annorlunda än en yngre och resultatet blir således att produktionen blir lägre för den äldre personen [4]. Det har genomförts relativt få studier där man på ett representativt urval av befolkningen undersökt människors levnadsvanor (särskilt motionsvanor), hälsotillstånd och fysiska prestationsförmåga. Människors motionsvanor är heller inte tillräckligt dokumenterade. Därtill kommer att man i flertalet studier saknar en definition av begreppet motion. Man har t.ex. låtit människor själva avgöra huruvida de idrottar/motionerar eller ej utan att närmare definiera vare sig omfattning eller inriktning. Ibland räknas promenader som motionsform, ibland inte. Cykling har visat sig vara en mycket lämplig testform för testning av submaximala arbeten. Att metoden är lämplig beror på [2]: Det är lätt att ställa in cykeln så att förutsättningarna för arbetet blir exakt lika från gång till gång. En jämförelse av arbetsprov från olika tillfällen är därför möjlig. En viss belastning (ej maximal) kräver ungefär samma energiutveckling hos cyklisten vare sig han eller hon är ung eller gammal, tränad eller otränad. Själva tekniken att cykla kommer därför inte nämnvärt att påverka restresultatet. Testmetoden är oberoende av testpersonens kroppsvikt. Överviktiga, som kan ha svårt med andra arbetsformer, klarar ofta cykelarbetet bättre. Det är lätt att välja rätt belastning för alla konditionsnivåer. Det är lätt för testledare att registrera pulsen. När de undersökta fick uppskatta sin kondition före testet angavs i de flesta fall en lägre kondition än vad testet visade. Detta berodde förmodligen på, dels en dålig kännedom om sin kapacitet, dels fanns det nog också en rädsla över att ha en sämre kondition än man angett. I gruppen som undersöktes i denna studie hade tolv av deltagarna en medelgod kondition och där var man inte så förändringsbenägen utan man hade relativt bra motionsvanor och tyckte sig inte finna någon anledning att förändra dessa. Konditionstestet bekräftade att de hade en medelgod/bra kondition. I en studie gjord i Uppsala 2000 visas att efter ha varit på konditionstest och sedan efter ett år på en uppföljande konditionstest att det endast skett en marginell förbättring av konditionen [9]. 9

14 Vad som är förvånande är att så många som åtta av de tjugo undersökta hade en dålig/mycket dålig kondition. En förklaring till detta kan vara slumpen eftersom undersökningsmaterialet är för litet. Annars finns här ett stort folkhälsoproblem om detta visar genomsnittet av befolkningens fysiska kondition. De som i den här studien trodde sig att ha en låg kondition men som i konditionstestet visade sig ha en låg eller mycket låg kondition var de som var mest förändringsbenägna när det gällde motionsvanor. De hade påbörjat och/eller ökat sin intensitet med olika motionsaktiviteter. Det fanns ingen skillnad i fråga om det var män eller kvinnor och de allra flesta blev överraskade att deras kondition var så låg. I en studie har man funnit att det varit enklare att motivera de som hade dåliga testresultat att börja träna än de med bra resultat [10]. Det är lättare att höja ett dåligt testresultat än ett bra. Det gäller att förändra beteendet hävdas i en studie gjord i Sigtuna Kommun 1996 när man undersökte invånarnas kost och motionsvanor [11]. Vad som för tillfället sker i en människas liv påverkar naturligtvis förhållningssättet till motions - och kostvanor. I en viss tid av livet är t.ex. familjen mycket betydelsefull, men i ett annat skede prioriterar individen sig själv. Vid information och rådgivning bör hänsyn tas till att de befinner sig i olika perioder i livet. De personer som testats är oftast nyfikna på sina resultat och hur dessa kommer att bedömas. Många känner sig också osäkra och tror att de ska få negativ kritik på sitt sätt att leva. Det är därför viktigt att man som testledare hanterar resultatet så att den testade känner självinsikt och att självtilliten ökar. All beteendeförändring måste komma inifrån. Erfarenhet och forskning visar att det är utomordentligt svårt för en människa att ändra sina hälsovanor. Det hjälper alltså oftast inte att du som testledare ger goda välmenta råd [2]. Det som är anmärkningsvärt är att fem personer i gruppen med mycket dålig/dålig kondition inte förändrade sina vanor. Detta trots att de fick råd och uppmuntran om att förändra sina motionsvanor. I gruppen fanns det också personer som uppskattade sin kondition vara sämre än den var och dessa uppgav att vissa motionsförändringar skulle göras men vid telefonintervjun visade det sig att så hade inte skett. Förmodligen var förändringen inte motiverad längre utan man nöjde sig med det resultat som visade sig vid testet, även om intentionen hade varit en förändring. Är då ett konditionstest på 15 minuter tillräcklig intervention för förändring? Förmodligen inte då det ofta krävs en beteendeförändring, en fortlöpande kontakt och uppmuntran till den som skall förändra sina vanor. I början av 1990-talet utfördes studien LIV-90 i 8 län i Sverige [8]. Ett slumpmässigt urval av 300 kvinnor och män i åldrarna år genomfördes i varje län när det gällde motionsvanor. Studien visade att valet av motionsform är mycket tydligt relaterat till kön och ålder. Det noterades i studien att fler kvinnor än män uppgav att de fick minst en timmas motion per dag i samband med sina dagliga sysselsättningar, s.k. vardagsmotion. I studien konstaterades det att den som var regelbundet fysisk aktiv hade i jämförelse med den inaktive genomsnittligt bättre fysisk prestationsförmåga, upplevde sitt hälsotillstånd bättre och hade också färre s.k. medicinska riskfaktorer. Studien visade att 1/3 av befolkningen ägnade sig åt motion minst två gånger per vecka på en ansträngningsnivå som för de allra flesta motsvarade snabba promenader eller joggning. Med denna definition av motion är högst 1/3 av den vuxna befolkningen aktiva motionärer och därmed minst 2/3 inte motionsaktiva. Sammanfattningsvis säger studien att den stora majoriteten av befolkningen inte kan definieras som motionärer och att vuxna svenskar får för lite fysisk träning. 10

15 I denna studie anger 17 av de 20 undersökta att de använder sig av så kallad vardagsmotion, det vill säga att gå/cykla till arbetet, använda sig av trappor istället för hissen. Detta resultat står i motsats till de dagliga signaler vi får från massmedia om att vi rör oss för lite. Säkerligen finns det ett önsketänkande från de undersökta att de utför vardagsmotionen, men man skall nog ställa sig frågan om verkligheten ser ut så. Vad som är positivt är att sexton personer i studiegruppen skulle vilja motionera mera om det fanns mer tid, högre motivation och när familjen tar lite mindre tid. Ur ett företagsperspektiv är det lönsamt att erbjuda träningsmöjligheter och att uppmuntra till all tänkbar fysisk aktivitet, helt enkelt för att arbetseffektiviteten och arbetsmotivationen ökar. En effektiv träning höjer både förmågan till syreupptagning och till att arbeta med viss syreupptagning under lång tid. En förbättring om 10 % av den fysiska arbetsförmågan kan innebära att en person orkar med sitt yrkesarbete och/eller klarar det dagliga livets krav [4]. En person som håller kropp och själ i trim, är i längden effektivare än en person som inte gör det. Varför är det då endast nio personer i studien som blir uppmuntrade av sin arbetsgivare till motion? Det som begränsar möjligheten att dra säkra slutsatser i denna studie är främst att det var för få deltagare samt att uppföljningstiden efter telefonintervjun var för kort. Slutsatser Åtta av tjugo undersökta anger att konditionstestet har haft betydelse för deras motionsvanor/livsstil. Endast tre av de åtta i gruppen med dålig/mycket dålig kondition hade vid uppföljningen en månad senare förändrat sina motionsvanor. Nio av de tjugo undersökta uppmuntrades till motion av sin arbetsgivare. Det var en jämn spridning av konditionsvärdena från en mycket låg kondition till en mycket hög kondition. Sammanfattningsvis tyder denna undersökning på att en enskild rådgivning och uppmuntran inte är tillräcklig i de flesta fall utan ytterligare information och uppmuntran är nödvändig för att förändra beteende och vanor. 11

16 Litteratur 1. Hälsofrämjande som affärsstrategi. Stockholm: Prevent; Andersson G, Forsberg A, Malmgren S. Konditionstest på cykel, SISU Idrottsböcker; Ekblom B, Nilsson J. Aktivt liv, vetenskap och praktik. SISU Idrottsböcker; Åstrand I. Arbetsfysiologi. Stockholm: Almqvist & Wiksell; Åstrand P-O. Ergometri. Konditionsprov. Monark. 6. Hagberg M, Hogstedt C. Stockholmsundersökningen 1. Stockholm: MUSIC Books; Åstrand I. Aerobic work capacity in men and women with special reference to age. Acta Physiol Scand, Suppl 169, Engström L-M, Ekblom B, Forsberg A, K och v M, Seger J. Livsstil-Prestation-Hälsa: LIV David-Forsanker A-C. Hur påverkas levnads- och motionsvanor av en hälsoprofilbedömning? Stockholm: ALI; Blomquist C. Ökar konditionstest träningsviljan? Lund: ALI; Rydström-Wohlin A. Enkätstudie om motions- och kostvanor hos personalen på 21 företag i Sigtuna Kommun; Strategier för beteendeförändringar. Stockholm Karolinska Sjukhuset;

Konditionstesta reumatiker till vilken nytta? Sofia Hagel, Dr Med Vet leg sjukgymnast Reumatologiska Kliniken SUS EPI-Centrum Skåne

Konditionstesta reumatiker till vilken nytta? Sofia Hagel, Dr Med Vet leg sjukgymnast Reumatologiska Kliniken SUS EPI-Centrum Skåne Konditionstesta reumatiker till vilken nytta? Sofia Hagel, Dr Med Vet leg sjukgymnast Reumatologiska Kliniken SUS EPI-Centrum Skåne Konsekvens av att leva med reumatisk sjukdom Trötthet - fatigue Smärta

Läs mer

Förändringsarbete - Fysiskt inaktiv person

Förändringsarbete - Fysiskt inaktiv person GÖTEBORGS UNIVERSITET Sahlgrenska akademien Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Sjukgymnastprogrammet Förändringsarbete - Fysiskt inaktiv person Studieperson Kön: Kvinna Ålder: 54 år Längd:

Läs mer

Kan motion orsaka hälsa?

Kan motion orsaka hälsa? Fysisk aktivitet skapar frisk personal Kan motion orsaka hälsa? Pia Hancke Leg. Sjukgymnast / ergonom Hälsoforum Växjö Var 4:e 5 % 1/4 > 45 1 20 % 30 % < 1/3, 1/3 800 000 100 117? 16.000.000.000 Var

Läs mer

HYPERTONI FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

HYPERTONI FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Borgskalan. Förslag på aktiviteter Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet Borg-RPE-skalan Din upplevda ansträngning 6 Ingen ansträngning alls 7 Extremt lätt 8 9 Mycket lätt 10 11 Lätt 12 13 Något ansträngande 14 15 Ansträngande 16 17 Mycket

Läs mer

KVINNOR I RÖRELSE. - Vi är byggda för att röra på oss.

KVINNOR I RÖRELSE. - Vi är byggda för att röra på oss. KVINNOR I RÖRELSE - Vi är byggda för att röra på oss. Zahra Ousi, 18-19 juni 2016 Nu så ska vi prata om fysisk aktivitet eller som det i vardagsspråket kallas: träning/motion. INNEHÅLL: Vad menas med fysisk

Läs mer

HÖGT BLODTRYCK. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer som kan vara bra att börja med

HÖGT BLODTRYCK. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer som kan vara bra att börja med Träningsformer som kan vara bra att börja med Promenader Förbättrar konditionen. Tänk på: använd skor med bra stötdämpning. Undvik asfalt och kuperad terräng om du har ledproblem. Fysisk aktivitet som

Läs mer

SMÄRTA. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer. som kan vara bra att börja med

SMÄRTA. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer. som kan vara bra att börja med Träningsformer som kan vara bra att börja med Promenader Förbättrar konditionen. Tänk på: använd skor med bra stötdämpning. Undvik asfalt och kuperad terräng om du har ledproblem. Fysisk aktivitet som

Läs mer

ARTROS. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

ARTROS. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Borgskalan. Förslag på aktiviteter Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet Borg-RPE-skalan Din upplevda ansträngning 6 Ingen ansträngning alls 7 Extremt lätt 8 9 Mycket lätt 10 11 Lätt 12 13 Något ansträngande 14 15 Ansträngande 16 17 Mycket

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Åstrandtestet Bakgrund och Genomförande

Åstrandtestet Bakgrund och Genomförande Kapitel 9 Åstrandtestet Bakgrund och Genomförande Sida 1 av 12 Kapitel 9 Åstrandtestet Bakgrund och Genomförande KAPITEL 9 Åstrandtestet Bakgrund och Genomförande Bakgrund Åstrandtestet... 2 Genomförande

Läs mer

Kondition hos barn & ungdomar

Kondition hos barn & ungdomar Kondition hos barn & ungdomar Under 2000-talet har många larmrapporter publicerats som varnat för en ökad förekomst av övervikt & fetma hos barn och ungdomar. Orsaken är precis som hos vuxna ett för högt

Läs mer

Varför ska jag träna som senior

Varför ska jag träna som senior Varför ska jag träna som senior Men vad är det egentligen som händer med kroppen när vi blir äldre? Hjärtat, cirkulation och andning Slagvolymen sjunker Vilopulsen stiger Den maximala hjärtfrekvensen sjunker,

Läs mer

Högt blodtryck. Ordination motion. Vägen till bättre hälsa

Högt blodtryck. Ordination motion. Vägen till bättre hälsa Högt blodtryck Ordination motion Vägen till bättre hälsa Till dig som har högt blodtryck Högt blodtryck är i dag den största riskfaktorn för sjukdomar i hjärta och blodkärl, till exempel stroke och hjärtinfarkt.

Läs mer

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra?

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra? Kondition åk 9 Vad har puls och kondition med varandra att göra? När du tränar regelbundet ökar ditt hjärtas förmåga att pumpa ut blod i kroppen. Hjärtat blir större och mer blod kan pumpas ut vid varje

Läs mer

Hälsoprofilbedömning och symtom bland personal inom folktandvården

Hälsoprofilbedömning och symtom bland personal inom folktandvården Hälsoprofilbedömning och symtom bland personal inom folktandvården Författare: Maria Hedman-Back Faluhälsan AB, Falun Handledare: Carl-Göran Ohlson Arbets- och miljömedicinska kliniken, Örebro Projektarbete

Läs mer

Allmänt om träningslära Text - Bernt Johansson

Allmänt om träningslära Text - Bernt Johansson Allmänt om träningslära Text - Bernt Johansson För att använda pulsen som en mätare behöver du veta hur snabbt ditt hjärta kan slå maximalt, med andra ord vad du har för maxpuls. Det är viktigt att notera

Läs mer

Kapitel 8 Beräkningssätt och Resultat Sida 1 av 13

Kapitel 8 Beräkningssätt och Resultat Sida 1 av 13 Kapitel 8 Beräkningssätt och Resultat Sida 1 av 13 Kapitel 8 Beräkningssätt och Resultat KAPITEL 8 Beräkningssätt och Resultat Beräkningssätt Åstrand... 2 Beräkningssätt Borg... 3 Beräkningssätt Ekblom

Läs mer

Fördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv.

Fördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv. Fysisk aktivitet Fördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv. Regelbunden fysisk aktivitet förbättrar hälsan och minskar risken för att drabbas av olika välfärdssjukdomar som bland annat hjärtinfarkt,

Läs mer

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Träningslära 1 Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Uppvärmning Förbereder oss fysiskt och mentalt Fysiskt O Huvudsyfte med uppvärmning är att förebygga skador, lederna smörjs och blodcirkulationen

Läs mer

Hälsa, kondition och muskelstyrka. - En introduktion

Hälsa, kondition och muskelstyrka. - En introduktion Hälsa, kondition och muskelstyrka - En introduktion Roger Sundin och Christoffer Westlund, S:t Olof skola, 2015 Hälsa Vad är hälsa? Äta litet, dricka vatten, roligt sällskap, sömn om natten Käckt arbeta,

Läs mer

SMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

SMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet Borg-RPE-skalan Din upplevda ansträngning 6 Ingen ansträngning alls 7 Extremt lätt 8 9 Mycket lätt 10 11 Lätt 12 13 Något ansträngande 14 15 Ansträngande 16 17 Mycket

Läs mer

Kapitel 5 Borg RPE skalan Sida 1 av 5

Kapitel 5 Borg RPE skalan Sida 1 av 5 Kapitel 5 Borg RPE skalan Sida 1 av 5 Kapitel 5 Borg RPE skalan Upplevd ansträngning KAPITEL 5 Borg RPE-skalan Intro... 2 Instruktioner till Borg RPE skalan... 3 Central och lokal ansträngning... 5 Kapitel

Läs mer

Konsumentföreningen Väst. Rörelser i hälsans tecken - vilken motionstyp är du?

Konsumentföreningen Väst. Rörelser i hälsans tecken - vilken motionstyp är du? Rörelser i hälsans tecken - vilken motionstyp är du? Camilla Holm, leg sjukgymnast, leg dietist 2006-1 Motionstyper -2 Från grottmänniska till kontoret Vår kropp är genetisk samma som på stenåldern, dvs.

Läs mer

Kapitel 6 Beräkningssätt och Resultat Sida 1 av 13

Kapitel 6 Beräkningssätt och Resultat Sida 1 av 13 Kapitel 6 Beräkningssätt och Resultat Sida 1 av 13 Kapitel 6 Beräkningssätt och Resultat KAPITEL 6 Beräkningssätt och Resultat Beräkningssätt Åstrand... 2 Beräkningssätt Borg... 3 Beräkningssätt Ekblom

Läs mer

Ta steget! Den som är aktiv mer än 1 timme per dag har bättre chans att kontrollera sin vikt.

Ta steget! Den som är aktiv mer än 1 timme per dag har bättre chans att kontrollera sin vikt. Ta steget! Forskning visar att alla människor bör vara fysiskt aktiva minst 30 minuter om dagen, helst varje dag i veckan. Dessa 30 minuter kan du fördela under dagen om du vill, t.ex 3x10 minuter. Därutöver

Läs mer

Patientformulär. Bättre Omhändertagande av patienter med Artros. Uppföljning

Patientformulär. Bättre Omhändertagande av patienter med Artros. Uppföljning Patientformulär Bättre Omhändertagande av patienter med Artros Uppföljning Tack för att Du tar Dig tid att svara på samtliga frågor! All information Du lämnar kommer att behandlas konfidentiellt och sparas

Läs mer

TENTAMEN. Fysiologi tema träning, 4,5 hp. Sjukgymnastprogrammet

TENTAMEN. Fysiologi tema träning, 4,5 hp. Sjukgymnastprogrammet Nummer: 1 TENTAMEN Fysiologi tema träning, 4,5 hp Sjukgymnastprogrammet Ansvarig för tentamen: Eva Jansson, avd. för klinisk fysiologi, institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet Nummer:

Läs mer

Fall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga

Fall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga Fall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga Lena Zidén, leg fysioterapeut, fil dr Fysioterapi SU/Mölndal, Göteborgs Universitet, Göteborgs Stad Våra kroppar är gjorda för rörelse Första steget

Läs mer

MOTION och DIABETES. Översättning och faktagranskning, Camilla Franks

MOTION och DIABETES. Översättning och faktagranskning, Camilla Franks MOTION och DIABETES Översättning och faktagranskning, Camilla Franks MOTION OCH DIABETES Motion och diabetes I den här broschyren hittar du information om varför det är så viktigt att motionera för dig

Läs mer

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution Hälsa, kondition och muskelstyrka En introdution Roger Sundin och Christoffer Westlund, S:t Olof skola, 2015 Hälsa Vad är hälsa? Äta litet, dricka vatten, roligt sällskap, sömn om natten Käckt arbeta,

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

Kondition och motionsvanor hos brandmän som arbetar som rökdykare inom räddningstjänsten

Kondition och motionsvanor hos brandmän som arbetar som rökdykare inom räddningstjänsten Kondition och motionsvanor hos brandmän som arbetar som rökdykare inom räddningstjänsten En jämförelse under en 3-årsperiod (2006-2008) Författare: Bo Johansson Handledare: Per Leanderson vid Arbets- och

Läs mer

Trä ningslä rä. Att ta ansvar för sin hälsa. Träning

Trä ningslä rä. Att ta ansvar för sin hälsa. Träning Trä ningslä rä Att ta ansvar för sin hälsa Människan har funnits på jorden i flera miljoner år. Denna långa tid har varit fylld av fysiskt arbete för att överleva. Jakt, vandringar, krig, jordbruk och

Läs mer

Du är gjord för att röra på dig

Du är gjord för att röra på dig Du är gjord för att röra på dig Fysisk aktivitet och motion, vad är skillnaden? Fysisk aktivitet är ett övergripande begrepp som innefattar alla sorters rörelser som leder till att energi förbrukas. Vad

Läs mer

Pulsen räknar man lättast ut att man räknar antal slag under 15sek och multiplicerar det med 4. Pulsen mäts i antal slag per minut.

Pulsen räknar man lättast ut att man räknar antal slag under 15sek och multiplicerar det med 4. Pulsen mäts i antal slag per minut. Konditionsträning Träna regelbundet! Kondition är en färskvara. Det finns inga genvägar till en starkare eller uthålligare kropp. Träna aldrig när du är kraftigt förkyld, har feber eller infektion i kroppen.

Läs mer

Vår kropp är byggd för rörelse... nu för tiden rör vi oss för lite i vardagen. Vi måste träna tre kvalitéer för att hålla oss i god form.

Vår kropp är byggd för rörelse... nu för tiden rör vi oss för lite i vardagen. Vi måste träna tre kvalitéer för att hålla oss i god form. Vår kropp är byggd för rörelse... nu för tiden rör vi oss för lite i vardagen. Vi måste träna tre kvalitéer för att hålla oss i god form. KONDITION STYRKA RÖRLIGHET Varför behöver du träna kondition? Kondition=

Läs mer

19627430.00 SWE/FIN A SWE DET ENKLA SÄTTET ATT KOMMA I FORM

19627430.00 SWE/FIN A SWE DET ENKLA SÄTTET ATT KOMMA I FORM 19627430.00 SWE/FIN A SWE DET ENKLA SÄTTET ATT KOMMA I FORM INNEHÅLL 1. Låt hjärtat styra din träning!... 3 2. Träna där det passar dig bäst... 4 3. Gränser för pulszon... 6 4. Det perfekta träningspasset...

Läs mer

GODA MOTIONSVANOR=FÄRRE BELASTNINGSSKADOR?

GODA MOTIONSVANOR=FÄRRE BELASTNINGSSKADOR? YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn GODA MOTIONSVANOR=FÄRRE BELASTNINGSSKADOR? Examensarbete 35 poäng Författare: Lena Gräsberg Paula Salloum Handledare: Doris Karlsson Våren 2015

Läs mer

Passion för livet SenioriForm. Högskolan 20130312

Passion för livet SenioriForm. Högskolan 20130312 Passion för livet Högskolan 20130312 Introduktion Hälsa - ohälsa Frisk- sjuk Varför ska vi röra oss och belasta kroppen? Motivation och bryta vanor Säkerhet Inre miljö Utemiljö Fallolyckor i hemmet. Förebyggande

Läs mer

Forskningsstudie om validering av indikatorfrågor till patienter om fysisk aktivitet

Forskningsstudie om validering av indikatorfrågor till patienter om fysisk aktivitet 1(5) Kunskapsstöd Karin Forslund karin.forslund@socialstyrelsen.se Forskningsstudie om validering av indikatorfrågor till patienter om fysisk aktivitet Denna forskningsstudie har beviljats ekonomiskt stöd

Läs mer

Faktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad

Faktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad Faktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 I detta faktablad presenteras ett urval av resultaten från folkhälsoenkäten Hälsa På Lika Villkor? Enkäten innehåller ett 70-tal frågor

Läs mer

Motivation till hälsa

Motivation till hälsa Motivation till hälsa En kurs om hur man ska förändra och förbättra sin livsstil och behålla den livet ut. Resultat från hälsoenkät 9 Anita Engström Livsstilspedagog www.kiruna.fhsk.se MOTIVATION TILL

Läs mer

Träningsdagbok. OBS! minst varannan dags träningsuppehåll för din återhämtning! Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag

Träningsdagbok. OBS! minst varannan dags träningsuppehåll för din återhämtning! Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Träningsdagbok Träningsdagboken har många fördelar Du kan följa din egen utveckling i träningen och vet hur du tränat tidigare. Du kan jämföra träningen med tidigare resultat och få reda på vilken träningsform

Läs mer

Hälsoläget på en statlig myndighet Kartläggning med Previas Friskprofil

Hälsoläget på en statlig myndighet Kartläggning med Previas Friskprofil Hälsoläget på en statlig myndighet Kartläggning med Previas Friskprofil Författare: Ulla Jark AB Previa Borlänge Handledare: Margareta Torgèn Projektarbete vid Företagssköterskeutbildning 2008-2009, 60

Läs mer

EXAMINATION I MOMENTET IDROTTSFYSIOLOGI ht-09 (091001) Ta god tid på dig att läsa igenom frågorna och fundera på svaren. Du har gott om tid.

EXAMINATION I MOMENTET IDROTTSFYSIOLOGI ht-09 (091001) Ta god tid på dig att läsa igenom frågorna och fundera på svaren. Du har gott om tid. ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Inriktning Idrott och hälsa, ht-09 Delkurs 8, Idrottsfysiologi EXAMINATION I MOMENTET IDROTTSFYSIOLOGI ht-09 (091001) Examinationen består av 10 frågor, några med tillhörande

Läs mer

KONDITION TRÄNINGSRAPPORT

KONDITION TRÄNINGSRAPPORT KONDITION TRÄNINGSRAPPORT Gör ett eget träningsprogram för perioden: Utgå från nedanstående punkter n Vilken är din målsättning med träningsperioden? n Planera din konditionsträning. n Tänk igenom både

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Sjuksköterskedagarna Cecilia Enockson specialist i allmänmedicin Medicinsk rådgivare Hälsoval Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom Orsakar stor sjuklighet och lidande

Läs mer

Bra Testvärde viktigt för både ork och hälsa

Bra Testvärde viktigt för både ork och hälsa Kapitel 10 - Bra Testvärde viktigt för både ork och hälsa Sida 1 av 12 Kapitel 10 Bra Testvärde viktigt för både ork och hälsa KAPITEL 10 Bra Testvärde viktigt för både ork och hälsa Intro... 2 Hur påverkar

Läs mer

Ett liv i rörelse. Jag har bestämt mig! Verktyg för ändrade levnadsvanor. från Landstinget i Jönköpings län

Ett liv i rörelse. Jag har bestämt mig! Verktyg för ändrade levnadsvanor. från Landstinget i Jönköpings län Ett liv i rörelse Jag har bestämt mig! i Verktyg för ändrade levnadsvanor 1 från Landstinget i Jönköpings län Ansvarig för innehåll: Distriktsläkare Hans Lingfors, 036-32 52 04 primärvårdens forsknings-

Läs mer

Hannah Svensson Arena Älvhögsborg

Hannah Svensson Arena Älvhögsborg Varför ska vi röra på oss? Hannah Svensson 2016-10-24 Arena Älvhögsborg Varför ska vi röra på oss? Varför? Vad händer i kroppen? Hur ska vi träna? Viktiga begrepp Fysisk aktivitet = överordnat begrepp

Läs mer

EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204)

EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204) ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B Vetenskaplig metod EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204) Examinationen består av 11 frågor, flera med tillhörande följdfrågor. Besvara alla frågor i direkt

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Patientformulär Bättre Omhändertagande av patienter med Artros

Patientformulär Bättre Omhändertagande av patienter med Artros Patientformulär Bättre Omhändertagande av patienter med Artros Första besök Tack för att du tar dig tid att svara på samtliga frågor! All information du lämnar kommer att behandlas konfidentiellt och sparas

Läs mer

Fysisk aktivitet och träning vid MS

Fysisk aktivitet och träning vid MS Fysisk aktivitet och träning vid MS www.fysioterapeuterna.se/levnadsvanor December 2017 Fysioterapeuterna Grafisk form: Rickard Örtegren Materialet är finansierat med statsbidrag från Socialstyrelsen.

Läs mer

EXAMINATION KVANTITATIV METOD

EXAMINATION KVANTITATIV METOD ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B, Vetenskaplig metod EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-09 (090209) Examinationen består av 8 frågor, några med tillhörande följdfrågor. Frågorna 4-7 är knutna till

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Den bästa aktiviteten är den som blir av - Undvik långvarigt stillasittande (över två timmar i sträck). - Motionera så du blir varm och andfådd

Läs mer

Mer sjukdom/symtom med stigande ålder. Vi behöver ta hänsyn till fler relaterade faktorer

Mer sjukdom/symtom med stigande ålder. Vi behöver ta hänsyn till fler relaterade faktorer SMÄRTA HOS ÄLDRE Mer sjukdom/symtom med stigande ålder Vi behöver ta hänsyn till fler relaterade faktorer Beakta fysiologisk, psykologisk, social och existentiell dimension INAKTIVITETSSMÄRTA Hög ålder

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Hälsan ligger i dina händer och sitter i dina fötter. Det är inte alltid som läkemedel, som man skulle kunna tro, är den bästa medicinen för

Läs mer

Metoder att träna kondition på!

Metoder att träna kondition på! Metoder att träna kondition på! På vilket sätt kan du träna kondition och vilket sätt är effektivast? Träna kondition! Det finns flera olika sätt att träna kondition på som jag nämnt under de lektioner

Läs mer

Små barn- studsar och hoppar- avtar något vid tonåren.

Små barn- studsar och hoppar- avtar något vid tonåren. Intro Vi är byggda för fysisk aktivitet. För länge sedan kämpade vi dagligen i naturen, samlade mat, ved, överleva. Människan använde sig då av allsidiga rörelser. Kroppen anpassar sig efter till de krav

Läs mer

Lilla. för årskurs 8 & 9

Lilla. för årskurs 8 & 9 Lilla för årskurs 8 & 9 Vardaglig fysisk aktivitet Vardaglig fysisk aktivitet innebär all rörelse du utför under en dag såsom att promenera till skolan eller att ta trapporna istället för hissen. Denna

Läs mer

TRÄNINGSLÄRA. kondition & uthållighetsträning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan

TRÄNINGSLÄRA. kondition & uthållighetsträning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan TRÄNINGSLÄRA kondition & uthållighetsträning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan Prestationsförmåga 4 faktorer påverkar Yttre miljö Inre miljö Fysiska faktorer Psykiska faktorer Alkohol, narkotika,

Läs mer

ARTROS. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer som kan vara bra att börja med

ARTROS. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer som kan vara bra att börja med Träningsformer som kan vara bra att börja med Promenader Förbättrar konditionen. Tänk på: använd skor med bra stötdämpning. Undvik asfalt och kuperad terräng om du har ledproblem. Fysisk aktivitet som

Läs mer

EXAMINATION I MOMENTET ARBETSFYSIOLOGI ht-09 (091116)

EXAMINATION I MOMENTET ARBETSFYSIOLOGI ht-09 (091116) ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott A, MSR ht-09 Delkurs 3, Idrottsfysiologi EXAMINATION I MOMENTET ARBETSFYSIOLOGI ht-09 (091116) Examinationen består av 12 frågor, några med tillhörande följdfrågor.

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle?

Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle? Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle? Eva Eurenius Hälsoutvecklare & Med dr i sjukgymnastik Cecilia Edström Hälsoutvecklare & sjukgymnast FoUU-staben, VLL Västerbottens läns landstings vision är

Läs mer

I enkäten ställer vi frågor om din hälsa, skolämnet idrott & hälsa samt frågor om dina fritidsvanor. Försök att besvara frågorna så noggrant du kan.

I enkäten ställer vi frågor om din hälsa, skolämnet idrott & hälsa samt frågor om dina fritidsvanor. Försök att besvara frågorna så noggrant du kan. Elevens kodnummer:, I enkäten ställer vi frågor om din hälsa, skolämnet idrott & hälsa samt frågor om dina fritidsvanor. Försök att besvara frågorna så noggrant du kan. Dina svar kommer att behandlas konfidentiellt

Läs mer

Examensarbete Karlstads Teknikcenter. Fysisk aktivitet för att motverka ohälsa. Fysisk aktivitet, stillasittande

Examensarbete Karlstads Teknikcenter. Fysisk aktivitet för att motverka ohälsa. Fysisk aktivitet, stillasittande Karlstads Teknikcenter Examensarbete 2018 Titel: Författare: Uppdragsgivare: Tina Andersson Nyckelord: Fysisk aktivitet, stillasittande Karlstads Teknikcenter Tel + 46 54 540 14 40 SE-651 84 KARLSTAD www.karlstad.se/yh

Läs mer

Gränsvärdena för BMI ska ses som riktmärken och gäller för vuxna personer med normal muskelmassa.

Gränsvärdena för BMI ska ses som riktmärken och gäller för vuxna personer med normal muskelmassa. Pressmeddelande 2010-09-03 Fem av tio anställda i Stockholms län är överviktiga 54 procent av de anställda i Stockholms län är överviktiga, med ett BMI på över 25. Och hela 14 procent har ett så högt BMI

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Lönsam friskvård De verktyg som man använder är de välkända och vetenskapligt erkända metoderna, HPB, Hälsonyckeln eller Friskprofilen.

Lönsam friskvård De verktyg som man använder är de välkända och vetenskapligt erkända metoderna, HPB, Hälsonyckeln eller Friskprofilen. Lönsam friskvård De verktyg som man använder är de välkända och vetenskapligt erkända metoderna, HPB, Hälsonyckeln eller Friskprofilen. VO2Max = maximal syreupptagningsförmåga vilken uppnås när man inte

Läs mer

Firstbeat Livsstilsanalys

Firstbeat Livsstilsanalys Firstbeat Livsstilsanalys Introduktionsmöte Name AGENDA 2 01 Vår historia 02 Firstbeat Livsstilsanalys 03 Livsstilsanalysen i praktiken 04 Exempelrapporter och konditionsnivå 05 Påbörja mätningen 06 Under

Läs mer

Träningsbelastningar kan också varieras på olika sätt. Det kan handla om:

Träningsbelastningar kan också varieras på olika sätt. Det kan handla om: TRÄNINGSLÄRA Glädjefaktorn I vårt moderna samhälle har vi byggt bort de flesta möjligheter till naturlig motion. Många gör sitt bästa för att slippa anstränga sig. Vissa är så ovana vid fysisk belastning

Läs mer

Norra Sveriges MONICAundersökning

Norra Sveriges MONICAundersökning Personnummer:_ Namn: MONICA-nummer: Norra Sveriges MONICAundersökning En kampanj mot hjärt-kärlsjukdom och diabetes 2009 FRÅGEFORMULÄR DEL 2 + 2009 Sida - 1 + Frågor rörande LIVSKVALITET OCH SOCIALT STÖD

Läs mer

METABOL INTERVENTION (MINT) DEN SVENSKA IMPACT-STUDIEN. Patientenkät - Bas

METABOL INTERVENTION (MINT) DEN SVENSKA IMPACT-STUDIEN. Patientenkät - Bas METABOL INTERVENTION (MINT) DEN SVENSKA IMPACT-STUDIEN Patientenkät - Bas Namn: Personnummer: Datum: Att tänka på när du fyller i enkäten: Det finns inga svar som är rätt eller fel, det är din personliga

Läs mer

Ett liv i rörelse. Lägg år till livet och liv till åren! Verktyg för ändrade levnadsvanor från Landstinget i Jönköpings län

Ett liv i rörelse. Lägg år till livet och liv till åren! Verktyg för ändrade levnadsvanor från Landstinget i Jönköpings län Ett liv i rörelse Lägg år till livet och liv till åren! i Verktyg för ändrade levnadsvanor från Landstinget i Jönköpings län Ansvarig för innehåll: Distriktsläkare Hans Lingfors, 036-32 52 04 primärvårdens

Läs mer

Folkhälsoarbete i Östersund

Folkhälsoarbete i Östersund Folkhälsoarbete i Östersund Vad är hälsa? Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. (WHO 1948) Hälsa är en resurs för en handlande människa att nå något annat.

Läs mer

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning (ateroskleros) Sammanfattning Vid åderförkalkning ateroskleros blir blodkärlen stelare och trängre, blodet får svårare att passera. Ateroskleros

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

Teoretiskt konditionstest

Teoretiskt konditionstest Teoretiskt konditionstest BMI Body Mass Index Vikt: 86kg Längd: 1,86m Formel: 86/1,86/1,86=24,85 (typ 25) Mitt BMI är 25 Ringa in den siffra FAB (0-10) som bäst beskriver din fysiska aktivitet de senaste

Läs mer

Uppvärmning. Vad händer i kroppen. Minskar risken för skador. Öka prestationsförmågan.

Uppvärmning. Vad händer i kroppen. Minskar risken för skador. Öka prestationsförmågan. TRÄNINGSLÄRA Uppvärmning Varför Minskar risken för skador. Öka prestationsförmågan. Vad händer i kroppen Ökad cirkulation höjer kropps & muskeltemperaturen vilket leder till mer syre till arbetande muskler.

Läs mer

Handledare: Inger Arvidsson vid instutionen för arbetsoch miljömedicin

Handledare: Inger Arvidsson vid instutionen för arbetsoch miljömedicin Livsstilskurs En utvärdering Författare: Magnus Hallström Handledare: Inger Arvidsson vid instutionen för arbetsoch miljömedicin Projektarbete 7,5 hp Företagssköterskeutbildning 2008-2009 September 2009

Läs mer

Håll dig på benen. En föreläsning om fallprevention. Karin Green Leg Sjukgymnast

Håll dig på benen. En föreläsning om fallprevention. Karin Green Leg Sjukgymnast Håll dig på benen En föreläsning om fallprevention Karin Green Leg Sjukgymnast Vad är balans? Förmågan att kontrollera kroppen i upprest ställning så att den befinner sig i jämvikt Sammansatt funktion

Läs mer

Varför skall vi träna/röra på oss?

Varför skall vi träna/röra på oss? Varför skall vi träna/röra på oss? Människan har utvecklats i miljoner år och alltid varit tvungen att vara väldigt rörlig för att hålla sig vid liv. Under de senaste 100 åren har vi blivit allt mer stillasittande

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär

Läs mer

Stavgång. Textansvarig: Lena Thorselius FaR- samordnare i Primärvården / Mittenälvsborg lena.thorselius@vgregion.se

Stavgång. Textansvarig: Lena Thorselius FaR- samordnare i Primärvården / Mittenälvsborg lena.thorselius@vgregion.se Stavgång Textansvarig: Lena Thorselius FaR- samordnare i Primärvården / Mittenälvsborg lena.thorselius@vgregion.se Produktion: blomill.se Tryckning: Prinfo Vårgårda Tryckeri AB 2007 Stavgång Stavgång är

Läs mer

Effekten av en utbildnings- och träningsmodell (FaR+) för att öka följsamheten av FaR över tid hos patienter med typ-2 diabetes.

Effekten av en utbildnings- och träningsmodell (FaR+) för att öka följsamheten av FaR över tid hos patienter med typ-2 diabetes. Effekten av en utbildnings- och träningsmodell (FaR+) för att öka följsamheten av FaR över tid hos patienter med typ-2 diabetes. Eveline Eijvergård Vito Bakgrund FaR+ Metod Resultat Sammanfattning Frågor

Läs mer

Till eftertanke Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål måste jag först finna henne där hon är och börja just där.

Till eftertanke Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Till eftertanke Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Sören Kierkegaard Britt-Marie Wahlund, PEER Nadia Melkstam, Projektledare

Läs mer

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN Hälsa VAD ÄR DET? Att hälsa Att ha en god hälsa Att vara frisk Att sova bra Att trivas med livet Att ha ett arbete Att ha tillräckligt med pengar Att ha vänner Att ha en bästa vän Att känna sig behövd

Läs mer

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige, 2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser

Läs mer

LIV 2013 -levnadsvanor och prestationsförmåga hos svenska män och kvinnor. Nuläge och förändring sedan 1990

LIV 2013 -levnadsvanor och prestationsförmåga hos svenska män och kvinnor. Nuläge och förändring sedan 1990 LIV 2013 -levnadsvanor och prestationsförmåga hos svenska män och kvinnor Nuläge och förändring sedan 1990 Kontakt Professor emeritus Björn Ekblom bjorn.ekblom@gih.se Doktorand Gustav Olsson gustav.olsson@gih.se

Läs mer

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök?

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Förebyggande hembesök Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Några överväganden Hemmet, vårdcentralen, kommunkontoret? Rikta sig till alla äldre? Viss ålder? Vissa målgrupper? Professionell eller volontär?

Läs mer

Hur upplever och hur påverkas parkarbetare av 1 timmes motion / vecka på arbetstid

Hur upplever och hur påverkas parkarbetare av 1 timmes motion / vecka på arbetstid Hur upplever och hur påverkas parkarbetare av 1 timmes motion / vecka på arbetstid Kenneth Borggren Kenneth.borggren@previa.se Handledare: Frida Eek. Arbets- och miljömedicin, Lunds Universitetssjukhus

Läs mer

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots

Läs mer

Träning som en del av vardagen. Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Träning som en del av vardagen. Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Träning som en del av vardagen Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset 25 min senare Rekommendationer finns om träning/fysisk aktivitet för personer med MS Rekommendationer

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Hälsoprojekt. - att arbeta mot en egen målsättning. Adolf Fredriks musikklasser åk 9

Hälsoprojekt. - att arbeta mot en egen målsättning. Adolf Fredriks musikklasser åk 9 Hälsoprojekt - att arbeta mot en egen målsättning Adolf Fredriks musikklasser åk 9 Hälsoprojekt Den personliga hälsan bygger på livsstil och levnadsvanor. Motion och träning är en viktig del av levnadsvanorna

Läs mer

MedUrs Utvärdering & Följeforskning

MedUrs Utvärdering & Följeforskning MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat

Läs mer