Vindkraftprojekt Brinken

Transkript

1 , utgåva 2 Vindvision Norr AB Vindkraftprojekt Brinken Samrådsunderlag inför samråd med berörda myndigheter och allmänheten. Brinken Vind AB avser att uppföra en vindpark bestående av ca 7 vindkraftverk i Norsjö kommun, på fastigheterna Brinken 1:2, 1:5, 2:2, 2:6, 2:7, 3:1, 4:1, 5:1, 6:1 och 7:1 och Gårdsbäck 3:1 och 4:1.

2 1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER ALLMÄNT VERKSAMHETSKOD SÖKANDE VINDKRAFT OCH MILJÖ TILLSTÅND OCH SAMRÅD PROJEKTBESKRIVNING LOKALISERING PLANFÖRHÅLLANDEN RIKSINTRESSEN BEFINTLIG INFRASTRUKTUR OCH NÄTANSLUTNING NÄRLIGGANDE VINDKRAFT VINDFÖRHÅLLANDEN PROJEKTOMRÅDETS LÄMPLIGHET FÖR VINDKRAFT OMFATTNING OCH UTFORMNING PRODUKTION PLACERINGAR AV VINDKRAFTVERK TEKNISK BESKRIVNING ÖVRIGA ANLÄGGNINGAR KRANPLATSER OCH UPPLAGSPLATSER ANSLUTNING TILL ELNÄTET VÄGAR TRANSPORTER MARKANSPRÅK VERKSAMHETSTID EKONOMI HÄLSA OCH SÄKERHET LJUD SKUGGOR RADIO- OCH TELEKOMMUNIKATION LUFTFARTEN RISK FÖR ISRAS OCH ISKAST NATURMILJÖ ALLMÄNT FLORA OCH FAUNA SKYDDAD NATUR ÖVRIGA NATURVÄRDEN FRILUFTSLIV OCH TURISM KULTURMILJÖ NÄRINGSVERKSAMHET SKOGSBRUK MINERALFÖREKOMSTER VATTENVERKSAMHET RENNÄRINGEN VISUELL PÅVERKAN KONTROLL AV VERKSAMHETEN MILJÖPÅVERKAN TIDPLAN

3 1 Administrativa uppgifter 1.1 Allmänt Brinken Vind AB planerar att etablera upp till 7 vindkraftverk ett par mil väster om Norsjö i Norsjö kommun i Västerbottens län och avser därmed att ansöka om tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken för uppförande och drift av vindkraftverken. Vindkraftverkens generatoreffekt är i storleksordningen 4 5 MW vardera. Vid full utbyggnad av 7 verk beräknas den årliga elenergiproduktionen uppgå till ca 90 GWh. Det motsvarar hushållsel till ca hem (à kwh/år). Totalhöjden av vindkraftverken blir maximalt 210 meter. Vindkraftparken kommer att generera ett flertal arbetstillfällen i det aktuella området samt skapa förutsättningar för företagsutveckling. Framförallt kommer sysselsättning att skapas under byggtiden, men även när vindkraftverken är uppförda då drift- och underhållspersonal kommer att behövas. Dessutom får den lokala servicesektorn inom boende, livsmedel och handel ett större kundunderlag under byggtiden. Anläggningen kan även generera stor lokal nytta för berörd bygd under hela vindparkens livslängd genom delägande, ekonomisk kompensation till markägare, samt avsättning till lokala fonder eller liknande. På uppdrag av Brinken Vind AB har Vindvision Norr AB sammanställt befintligt material inför samråd med berörda myndigheter och allmänheten. 1.2 Verksamhetskod SNI-kod: prövningsnivå B, enligt miljöbalkens bilaga till förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 1998: Sökande Verksamhetsutövare: Brinken Vind AB organisationsnummer: Adress: Mittgången Östersund Telefon: E-post: fritjof@renvind.se, bengtgoran@renvind.se Hemsida: Biträde: Vindvision Norr AB organisationsnummer: Adress: Öneslingan Frösön Telefon: E-post: p.o@vindvision.se Hemsida: Kontaktperson: Elisabet Persson Tfn: E-post: lisa.persson@vindvision.se 3

4 2 Vindkraft och miljö Miljö- och energipolitiken i Sverige är inriktad på att stimulera övergången till förnybara och miljöanpassade energislag för att underlätta omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle. En utbyggnad av vindkraft är ett led i denna omställning då den ersätter el producerad i fossileldade anläggningar, vilka orsakar utsläpp av koldioxid, svaveldioxid, kväveoxid och aska. Vindkraft är en ren och förnyelsebar energiform som omvandlar vindens rörelseenergi till ren elektrisk energi med hög verkningsgrad och med en mycket liten miljöpåverkan. Efter 3-9 månader har vindkraftverket producerat lika mycket energi som går åt för verkets tillverkning, transport, byggande, drift och rivning. Livslängden på ett vindkraftverk är ca 25 år, varefter verken kan monteras ned och miljön nästan helt återställas. Vindkraften kan bidra till att uppfylla många miljökvalitetsmål. Den kan också bidra till lokal utveckling med nya investeringar samt skapa lokala mervärden av både ekologisk, social och ekonomisk karaktär. Vindkraftsutbyggnaden kan påverka andra miljökvalitetsmål, men genom en väl avvägd planering kan påverkan på dessa mål minimeras. Sveriges riksdag antog i juni 2009 en ny planeringsram för vindkraft. Planeringsramen innebär att det inom samhällsplaneringen ska skapas förutsättningar för en vindkraftsutbyggnad motsvarande 30 TWh. Planeringsramen ersätter det tidigare utbyggnadsmålet på 10 TWh till Den installerade effekten i vindkraftverken har ökat kraftigt särskilt de senaste fyra åren, under 2011 producerade vindkraften ca 6,1 TWh el (Svensk Energi). Vindkraften är också en av de energikällor som växer snabbast i världen idag. Detta beror på det ökade behovet av förnyelsebar energi samt medvetenheten om miljö- och klimatfrågor. Det sker en snabb utveckling inom vindkraftsbranschen, där teknik och utnyttjandegraden utvecklas fortlöpande. I många länder uppmärksammas nu fördelarna med vindkraften och den viktiga roll den kommer att spela i arbetet med att ställa om energiförsörjningen så att vi kan gå ifrån fossilberoendet till ett hållbart energisystem. 3 Tillstånd och samråd Den lagstiftning som en ny vindkraftpark berör är främst miljöbalken (1998:808). För att få bygga en stor vindkraftsanläggning krävs tillstånd enligt miljöbalken (MB) samt kommunens tillstyrkan. Med stora anläggningar menas två eller flera vindkraftverk med en totalhöjd över 150 meter eller en grupp med sju eller fler verk med en totalhöjd över 120 meter. Enligt 6 kap. 4 miljöbalken ska samråd ske med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten (i detta fall länsstyrelsen) och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. En verksamhet av den omfattning som planeras i Brinken ska även samråd ske med övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. Inledande samrådsmöten med Norsjö kommun och länsstyrelsen i Västerbottens län har genomförts. Vidare har remisser skickats till Försvarsmakten, telekombolag, andra myndigheter och organisationer. Samråd med närboende och allmänhet sker både skriftligen samt via samrådsmöten, vilka även kungörs i lokalpressen. Fastighetsägare inom 2 km från den planerade vindkraftparken får även samrådsinformation brevledes. Underlagsutredningar och samrådsförfarandet kommer att ligga till grund för utformningen av vindkraftparken samt kommande ansökan och miljökonsekvensbeskrivning (MKB). MKB:n kommer att innehålla en beskrivning av projektets lokalisering, omfattning utformning, förväntade miljöpåverkan och alternativa lokaliseringar. 4

5 4 Projektbeskrivning 4.1 Lokalisering Det aktuella området för vindkraftsetableringen lokaliserat väster om Norsjö i Norsjö kommun, Västerbottens län (bild 1). Inom projektområdet ligger höjderna Oxberget, Granberget och Gårdbäcksliden. Bergen ligger på omkring 400 meter över havet. I väster ligger sjön Stor-Raggsjön och i öster Stor-Kvammarn båda ca 1,5 km från projektområdet. Närmaste bebyggelse är småorterna Brinken, Lillraggsjö, Raggsjön, Gårdsbäck, Gårdkläppen och Kvammarn. I Norsjö kommun är invånarantalet ca Bild 1 Översiktskarta Brinkens vindkraftprojekt (röd markeringar vindkraftverk) Området består av privatägd och bolagsägd skogsmark och innefattar fastigheterna: Brinken:1:2, 1:5, 2:2, 2:6, 2:7, 3:1, 4:1, 5:1, 6:1, 7:1 Gårdsbäck 3:1, 4:1 Projektområde och fastigheter enligt karta nedan (bild 2). Brinken Vind AB har genom arrendeavtal rådighet över fastigheterna. 5

6 Bild 2 Fastighetskarta med projektområde för vindkraft. 4.2 Planförhållanden Malå- och Norsjö kommuner har gemensamt tagit fram en vindkraftplan (antagen november respektive december 2010) med syfte att ta fram gemensamma riktlinjer för etablering av vindkraftanläggningar. För att ett område ska pekas ut som lämpligt för vindkraft i planen gäller följande urvalskriterier för de båda kommunerna: Vindhastigheten ska vara mer än 6,5 m/s på 103 meters höjd över havet. Avstånd till bostadshus/fritidshus ska vara 1000 meter. Området ska rymma minst 5 verk. Områden som ska undantas från vindkraftetableringar är; Natura 2000, naturreservat, riksintresse för naturvård, våtmarker klass 1, kulturreservat samt riksintresse för kulturmiljövård. 6

7 Det aktuella projektområdet, Brinken, bedöms vara ett lämpligt område för en etablering av ca 14 vindkraftverk enligt vindkraftplanen. 4.3 Riksintressen Inom projektområdet för vindkraft finns inga riksintressen. I omgivningarna inom 5 km från projektområdet förekommer riksintresse för rennäringen och riksintresse för friluftsliv.(bild 3): Brinken Bild 3 Riksintresse rennäringen (streckat) och riksintresse friluftsliv (rutat ljusgrönt). 4.4 Befintlig infrastruktur och nätanslutning Områdets befintliga infrastruktur gör att förutsättningarna är goda. Inom projektområdet finns det befintliga vägar och det finns allmänna vägar i nära anslutning till projektområdet för vindkraft. Även anslutningen till närliggande huvudvägar ner mot kusten är bra. Skellefteåkraft bedömer att det finns goda förutsättningar att åstadkomma en anslutning till elnätet. 4.5 Närliggande vindkraft För närvarande finns tre vindkraftanläggningar i drift; fem vindkraftverk på Hornberget, åtta vindkraftverk på Storliden och 10 vindkraftverk på Jokkmokksliden. Två vindkraftanläggningar är under byggnation, en med 22 vindkraftverk på Ytterberg och ca 30 vindkraftverk på Åmliden. Lokalisering av de närmast liggande vindkraftprojekten enligt bild 4 nedan. 7

8 Bild 4 Närliggande vindkraftprojekt 4.6 Vindförhållanden Omgivningarna kring projektområdet är för Norrlands inland ett typiskt barrskogsområde. Inom projektområdet ligger bergen Oxberget, Granberget och Gårdbäcksliden. Platsen är på grund av sin öppenhet och goda vindenergitillgång lämplig för vindkraftsetablering. Den svenska nationella vindkarteringen enligt MIUU-modellen, visar en årsmedelvind inom det aktuella området på 6,5 7,5 m/s, på 103 meters höjd över markplanet. Vindförhållanden kartläggs genom vindmätningar inom projektområdet. I maj 2011 påbörjades vindmätning med en SODAR vindmätare (bild 5). Bild 5 Sodar vindmätare 8

9 För att undvika att vindkraftverken vindskuggar varandra placeras verken på lämpligt avstånd ifrån varandra. Underlagets skrovlighet den så kallade råheten, avgör hur mycket vinden bromsas av markytan. Vindhastigheten ökar med ökad höjd över marken och denna så kallade vindgradient har som störst betydelse upp till drygt ett hundra meter. Därför är det stora fördelar med att komma tillräckligt högt upp med turbinerna. Totalhöjden på vindkraftverken kommer att vara högst 210 meter. Vindkraftverken är placerade inom höjdintervallet meter över havet. 4.7 Projektområdets lämplighet för vindkraft Grundförutsättningar inom projektområdet som gör det lämpligt för en vindkraftsetablering: - Området har god vindenergitillgång med öppet och högt läge. - Möjlighet till elnätanslutning - Utpekat i Norsjö kommuns vindkraftplan som ett lämpligt område. - Infrastrukturen är god med befintliga bilvägar som är anpassade för tunga transporter. - Få övriga intressekonflikter i området - Redan exploaterat område med kommersiellt skogsbruk. - Riktvärden gällande ljudnivån vid bostäder 40 db(a) innehålls. Vindkraft är ett bidrag till en klimatvänlig energiförsörjning. Den ger även arbetstillfällen och intäkter till bygden. Intäkterna kan i sin tur användas för att på olika sätt utveckla bygden. 9

10 5 Omfattning och utformning Vid projektering av vindkraftsparken, beräkningar och miljökonsekvenser har Gamesa G136, 4,5 MW, med en navhöjd om 142 meter och en rotordiameter om 136 meter använts som typverk. Gamesa G 136 finns i dagsläget endast som prototyp 5.1 Produktion Målsättningen är att på Brinken etablera en vindkraftpark med en samlad installerad effekt i storleksordningen MW. Den beräknade energiproduktionen uppgår till ca 90 GWh/år för vindkraftverk av storleken 4,5 MW med en rotordiameter om 136 meter och en navhöjd om 142 meter. Det motsvarar hushållsel till ca hem (à kwh/år). 5.2 Placeringar av vindkraftverk Preliminära placeringar av vindkraftverken framgår enligt karta nedan (bild 6) och bilaga 2. Placeringen av de enskilda vindkraftverken har optimerats utifrån en avvägning mellan största möjliga utnyttjande av vindenergin, tekniskt möjliga placeringar av vindkraftverken och begränsning av påverkan på känsliga delområden. Placeringen följer också vedertagna regler avseende minimiavstånd mellan vindkraftverken. Bild 6 Preliminära placeringar av vindkraftverken 10

11 5.3 Teknisk beskrivning Vindkraftverk Ett vindkraftverk består normalt av huvudbeståndsdelarna rotor, maskinhus och torn. Rotorn består av tre blad fästa vid ett gjutet stålnav. I maskinhuset finns generator, hydralik, styrutrustning och beroende på fabrikat växellåda. Vinden får rotorn att rotera och vindens energi omvandlas sedan av en generator till elektrisk energi som via en transformator ansluts till överliggande elnät. Maskinhuset vrider sig i vindriktningen och de tre propellerbladen vinklas för att optimera produktionen. Vid vindstyrkor över tillåtna värden stängs vindkraftverken automatiskt av. Detta sker även om någon annan störning inträffar som t.ex. isbildning på rotorbladen. Driften fjärrövervakas av personal 24 timmar om dygnet. Vanligen är vindkraftverk konstruerade med variabla varvtal för att kunna anpassa effektuttag och ljudnivå efter rådande vindförhållanden. Utvecklingen under senare år har varit snabb och vindkraftverken blir allt effektivare. Med detta följer att rotordiametern blir större och tornen högre. För att kunna nyttja bästa teknik och pris så fastställs exakt fabrikat och typ av vindkraftverk i ett så sent skede som möjligt. Vindkraftverken kommer att förses med hinderbelysning enligt transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av byggnader, master och andra föremål (TSFS 2010:155). En transformator placeras i tornets botten, i maskinhuset eller i en nätstation intill vindkraftverket, beroende på fabrikat och typ av vindkraftverk. Transformatorn omvandlar trefas växelström från vindkraftverkets generator med en spänning på 690 V och omvandlar den normalt till 20 kv, och höjer sedan spänningen till 40 kv som matas ut på den kraftledning som kommer att utnyttjas. Fundament De två vanligaste typerna av fundament för vindkraftverk är bergförankrat fundament respektive gravitationsfundament. De förhållanden som råder på platsen bestämmer vilken förankring som är mest lämplig. Vid berg i dagen med hög kvalitet kan en avjämning gjutas direkt på berget. Tornet förankras direkt eller via en mellanfläns med dragstänger av stål i berggrunden(bergsförankrat fundament). Normalt används dock ett gravitationsfundament av armerad betong med diametern meter som placeras på föreskriven nivå under jordytan (bild 7). Någon ytterligare förankring krävs inte. Normalt upptar ett färdigt fundament ca 300 m² och kräver ungefär 450 m³ betong samt ton armering. 11

12 Bild 7 Gravitationsfundament. De schaktmassor som uppkommer i samband med schaktning för fundament kommer att användas vid återfyllnad samt vid byggnation av vägar och uppställningsplatser. Typ av fundament för respektive vindkraftverk kommer att fastställas i ett senare skede, bland annat på basis av resultaten av kommande geotekniska undersökningar och kostnadskalkyler. Vid byggsamrådet med aktuell kommun kommer typ av fundament för respektive vindkraftverk att presenteras. 5.4 Övriga anläggningar Vindkraftanläggningen kan komma att infattas av en servicebyggnad som i sådana fall kommer att användas till service och underhåll, kopplingsstation för nätanslutningen samt eventuellt personal byggnad. Alla byggnaderna kommer att utformas enligt gällande föreskrifter. Bygglov för servicebyggnaden kommer att sökas separat enligt Plan- och bygglagen. För servicebyggnaden kommer det att behövas tillgång till vatten, troligen i form av en brunn. Således behövs också en avloppsanläggning. Eventuella tillstånd för brunn och avloppsanläggning kommer att sökas separat. Under byggtiden behöver eventuellt även tillfälliga uppställningsplatser för byggbaracker, fordon och liknande anläggas. 5.5 Kranplatser och upplagsplatser Uppställningsplatser för mobilkran byggs i direkt anslutning till vart och ett av vindkraftverken. Platserna kommer att vara utformade så att alla höga och tunga lyft kan utföras på ett säkert sätt. Utformningen är också beroende på aktuell topografi, hänsynsområden samt uppställningsplatsens lokalisering i förhållande till tillfartsvägen. Kravet på bärighet är densamma som för transportvägar, men det är högre krav på ytans planhet. Den genomsnittliga ytåtgången för en uppställningsplats är m². 5.6 Anslutning till elnätet Energimarknadsinspektionen kommer att pröva koncession för nytt elnät enligt el-lagen. Befintlig linje till Åmliden kommer att spänningshöjas via matning från Rentjärn/Örträsk upp till 130 kv. Projekt Brinken respektive Åmliden ansluts genom två nya 30 kv ledningar till respektive vindpark. 12

13 Kabel kommer att förläggas i ledningsschakt och kommer så långt det är praktiskt möjligt och ekonomiskt rimligt att följa vägarna inom parken. Uppsamling av elnätet sker i en områdesgemensam kopplingsstation. 5.7 Vägar Fastställda krav för vägar vid transport av vindkraftverk gör bl.a. gällande att vägbredden ska vara 4-5 meter samt klara 16 tons axeltryck. Transportfordonen är långa och otympliga och kräver att svängarna som förekommer längs vägarna är fria från hinder inom en tämligen stor radie. Under byggfasen kommer de nya vägarna att förses med en ca 15 meter bred korridor fri från träd. I anslutning till kurvor och branta partier kommer väg och korridorbredden att vara större. Under driftstiden kan skogen tillåtas att i viss mån återetableras upp mot vägen. Ytterligare skog i anslutning till befintliga tillfartsvägar kan behöva avverkas för att skapa motsvarande zoner. De befintliga vägarna kommer att utnyttjas i största möjliga mån och vid behov förstärkas och rätas ut. Vägarna inom parken är utformade utifrån befintlig väg, höjdkurvor och känsliga och hänsynskrävande områden. De preliminära vägdragningarna har tagits fram i samarbete med Amalina Natur- och Miljökonsult för att kunna ta hänsyn till och minimera påverkan på områden med höga naturvärden. Inom projektområdet kommer det att brytas ca 3,9 km ny väg (bild 8). Det är främst vid anläggandet av nya vägar som hydrologin i området riskerar att påverkas. Genom att i så stor utsträckning som möjligt anlägga vägarna på fast mark och därigenom undvika de våtmarker som finns inom området minimeras effekterna. Vägtrummor kommer att läggas i lågpunkter och vid befintliga bäckar och mindre vattendrag eller om det på en sträcka saknas lågpunkter läggs trummorna med maximalt 250 meters mellanrum. Trummans lutning får inte överstiga den naturliga lutningen på vattendraget och trumlängden bör hållas så kort som möjligt. Dimensionen på trumman ska alltid anpassas till vattendragets vattenföringsvariation. Dimensionen på trumman ska vidare vara så väl tilltagen att trumbotten kan grävas ner ca 20 cm under befintlig bäckbotten utan att det uppstår problem med vattenföringen. Vid vägbyggnation kommer avklädd vegetation i så stor utsträckning som möjligt att användas till släntbeklädnad. Vägen byggs som en terrass med bergkross till överbyggnad. Terrassens höjd anpassas i möjligaste mån så att schakt och fyllnadsmaterial balanseras. Det kan också bli aktuellt med viss sprängning vid anläggandet av både vägsystemet och kabelförläggningen. Den kommande detaljprojekteringen kommer att visa i vilken omfattning och var det krävs. 13

14 Bild 8 Preliminära vägdragningar vindkraftprojekt Brinken. 5.8 Transporter Vindkraftverken kommer att transporteras från en lämplig hamn med speciella lastbilar på det allmänna vägnätet. Vindkraftverken kommer i delar med rotorblad och maskinhus för sig, medan själva tornet är uppdelat i sektioner. Det krävs upp till 20 specialtransporter per utfört montage. Transporterna till och från etableringsplatsen kommer att vara som mest intensiva i samband med etableringen av nya vägar, förstärkning av befintliga vägar och anläggandet av fundament till vindkraftverken. För varje kilometer förstärkt väg krävs ca lastbilstransporter och för nybyggd väg krävs ungefär det dubbla antalet transporter. Leverans av material till fundamenten och borrningar kan utföras av lokala företag. Under byggtiden kan transporterna och arbetet medföra störningar i närområdet. Transporter som genereras av vindparken är transport av vindkraftverk och transporter för väg- och vindkraftbyggnation. Transporter till och från vindparken kommer särskilt att vara frekventa under själva byggtiden. Vindkraftverken kommer att fraktas med speciella lastbilar på det allmänna vägnätet från någon hamn i Norrland. Det krävs upp till 20 specialtransporter per utfört montage. Vindkraftverken kommer i delar med rotorblad och maskinhus för sig, medan själva tornet är uppdelat i sektioner. Leverans av material till fundamenten och borrningar kan utföras av lokala företag. Under byggtiden kan transporterna och arbetet medföra störningar i närområdet. 5.9 Markanspråk Markanspråket för en vindpark innefattar fundament, uppställningsplatser, vägar mellan vindkraftverken, internt kabelnät, transformatorstation och eventuella servicebyggnader. Vidare åtgår ett visst markanspråk till anslutning mot överliggande elnät. Ytan för uppställningsplatserna återställs när vindkraftverken monterats. 14

15 Det totala markanspråket för varje driftsatt vindkraftverk är omkring 1,5-3 ha. Det totala markanspråket innefattar även eventuell täktverksamhet (ej planerad i dagsläget) med krossning och sprängning inom området Verksamhetstid Driften avses pågå i minst år och en avveckling eller utbyte till nyare vindkraftverk kan ske inom en period av 25 år. Om vindkraftverken ska avvecklas så kommer åtgärder för efterbehandling av området vidtas. En plan för efterbehandling ska lämnas in till tillsynsmyndigheten Ekonomi Projektkostnaden beräknas uppgå till ca Mkr/MW. Huvuddelen av investeringskostnaden består av själva vindkraftverken (turbin, rotorblad och fundament), medan ca 8-10 % bedöms bestå av lokal infrastruktur såsom vägar, kranplaner och elnät som tillsammans med fundamenten genererar lokala arbetstillfällen. 6 Hälsa och säkerhet 6.1 Ljud Det dominerande ljudet från ett vindkraftverk är det aerodynamiska ljud som uppstår då vingarna skär igenom luften. Ljudet bestäms av bladspetshastigheten, bladets form och turbulensen i luften och kan ofta liknas vid ett naturligt vindbrus. Vid kraftig vind kan det aerodynamiska ljudet överröstas av det naturliga vindbruset från träd och buskar. Ljudnivån avtar med avståndet från ett vindkraftverk vilket delvis beror på att ljudenergin fördelas över ett större område. Hur mycket och på vilket avstånd ett vindkraftverk kan höras beror på hur mycket det blåser. De hörs mest vid relativt måttliga vindar. När det blåser hårt överöstas ljudet oftast av vindens brus. Vid bostäder bör ljudnivån inte vara högre än 40 db(a). I friluftsområden och i områden med lågt bakgrundsljud bör den inte överstiga 35 db(a). När det är vindstilla i en skogsbyggd är den typiska bakgrundsnivån för ljud db(a). Andra referensnivåer för olika ljud se tabell 1 nedan: Tabell 1 Karakteristiska ljudnivåer. Karakteristiska ljudnivåer db (A) Svagast uppfattbara ljud 0 Prasslande löv 20 Tyst inomhusmiljö 40 Kontorsmiljö 50 Vanlig samtalston (kort avstånd) 60 Ljudberäkningar för projekt Brinken har utförts enligt Naturvårdsverkets rekommenderade metod Ljud från landbaserade vindkraftverk, 2001, WindPRO. De ljudkänsliga områden som analyserats ligger på ett avstånd av 1032 till 6660 meter från närmaste vindkraftverk. Resultatet av ljudberäkningarna är att det inte vid något av områdena kommer att uppstå ljud som överskrider de riktvärde som gäller vid bostadshus, 40 db(a) enligt karta (bild 9) nedan: 15

16 Bild 9 Ljudutbredning 16

17 6.2 Skuggor Under driftsfasen uppkommer det rörliga skuggor från vindkraftverken. Rörliga skuggor är relaterade till antal soltimmar, närhet, solvinkel, tidpunkt på dagen och väderstreck. Skuggeffekten avtar med avståndet från vindkraftverket och vid 1,5-2 km avstånd blir skuggorna diffusa och svårare att uppfatta. Den rekommendation som normalt tillämpas är att den verkliga skuggtiden som tar hänsyn till molnighet, vindriktning och vindhastighet inte får överstiga 8 timmar per år för bostadshus. Den teoretiska förekomsten av skuggor vid bostäder är enligt Boverkets riktlinjer 30 timmar per kalender år. Antagandet avser värsta fallet, att solen skiner hela dagen, att rotorplanet alltid är vinkelrätt vända mot solen och att verket är i drift hela tiden. Skuggstörningar uppkommer då vindkraftverket befinner sig mitt emellan solen och fönstret på t.ex. ett hus. När vingen roterar klipps solens strålar av och det uppstår ett blinkande fenomen inne i huset. Detta förutsätter att inga träd eller andra hinder finns emellan hus och vindkraftverk. I sektorn sydost till sydväst förekommer inga skuggor. Om huset står väster om vindkraftverket kan skuggor förekomma på morgonen, om det står öster om verket kan skuggor förekomma på kvällen och om huset står norr om verket kan skuggor uppstå mitt på dagen. Skuggorna når längre åt öster respektive väster eftersom solen står lägre morgon och kväll än mitt på dagen. Åt norr däremot når skuggorna inte särskilt långt. Skuggberäkningarna är utförda i WindPRO enligt gällande svenska rekommendationer. Riktlinjer gällande skuggbildning är att den faktiska skuggtiden inte får överskrida 8 timmar per år för bostadshus. Brinken 1,2 och 3 överskrider riktlinjerna för den faktiska skuggtiden (bild 10) enligt följande: Brinken 1: Brinken 2: 10:58 h/år 9:35 h/år Brinken ligger väster om vindkraftverken vilket innebär att eventuella skuggorna främst uppkommer tidigt på morgonen. I detta fall mellan kl under juni, juli och augusti. Om det skulle visa sig uppstå skuggproblem under vissa tider på året vid speciella väder- och vindförhållanden, kan driften stoppas med ett automatiskt skuggövervakningssystem. Skuggsensorer känner av solljus och tar hänsyn till aktuell vindriktning. Skuggsensorn stoppar vindkraftverket om något bostadshus riskerar att utsättas för skuggor under mer än 8 timmar/år eller 30 min/dygn. Därmed uppnås en garanti för att ingen bostad under några som helst omständigheter riskerar att utsättas för en skuggnivå som överstiger detta värde. 17

18 Bild 10 Skuggutbredning 6.3 Radio- och telekommunikation Vindkraftverk kan påverka radio- och telekommunikationer och Försvarsmaktens kommunikationer samt system för satellit och radiolänkar. För att kartlägga detta har remisser att skickas till Försvarsmakten, Trafikverket, Post- och telestyrelsen och berörda telekombolag. Placeringar av vindkraftverken har anpassats efter befintlig radiolänktrafik i området. Norsjö kommun har en radiolänkförbindelse mellan Åmliden och Risliden som kan komma att beröras av vindkraftprojektet vilket är under utredning. 18

19 6.4 Luftfarten Vid en flygplats finns olika skyddsområden för att flygverksamheten ska fungera säkert. Beroende på storlek och klassning av flygplatsens landningsbana definieras de höjdbegränsande områdena runt en flygplats. Hinderbegränsade ytor finns närmast flygplatsen och lägre ut finns procedurområden. MSA (Minimum Sector Altitude)-påverkade ytan är områden som definieras utifrån flygplatsen. Dessa områden och ytor garanterar hinderfrihet för flygtrafiken på bestämda höjder. Vindvision Norr har kontakt med Lycksele flygplats och en hinderanalys är beställd av Luftfartsverket för att utreda vindkraftparkens eventuella påverkan på flygverksamheten. Hinderljus Vindkraftverk ska av säkerhetsskäl vara försedda med hinderljus på maskintaket för att varna luftfarten. Enligt Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten (TSFS 2010:155) ska vindkraftverk över 150 meter hindermarkeras med vitfärg samt förses med högintensivt vitt blinkande ljus. När det gäller en vindkraftpark ska minst de vindkraftverk som utgör parkens yttre gräns markeras med högintensivt vitt blinkande ljus. De vindkraftverk som inte utgör parkens yttre gräns kan förses med lågintensivt rött fast ljus. Vindkraftverk som inte utgör parkens yttre gräns, men som har en högre höjd än de som bildar ytterkanten ska också förses med högintensivt vitt blinkande ljus. 6.5 Risk för isras och iskast Nedisning och risk för iskast bedöms vara den mest påtagliga säkerhetsrisken främst i kallt klimat och på högre höjd. Det är en risk som alltid förekommer i närheten av master och högre byggnader. Isbildning kan uppstå när det är fuktigt och kallt som vid underkylt regn, underkyld dimma eller vid snabb temperaturväxling. Vid låg molnhöjd och när vingspetsarna täcks av moln kan också isbildning uppkomma. Nedisning är vanligast under senhösten/våren och milda vinterdagar då det är fuktigt och kallt samtidigt. Risken för isbildning på turbin och rotorblad innebär tekniska utmaningar för vindkraftverken i aktuella miljöer. Ett flertal tillverkare utvecklar vindkraftverk anpassade för det kalla och hårda väderförhållanden som ofta råder i den här delen av Sverige. Målsättning är att bygga vindkraftverk med bästa tillgängliga teknik för att förhindra nedisning av rotorbladen. I dagsläget finns följande möjliga alternativ för att minimera isbildning på vindkraftverkens rotorblad: -Anti-is-system med isdetektor som förhindrar att is hinner bygga på strukturen Aggregaten stoppas vid isbildning. -Avisningssystem som tar bort redan ackumulerad is. -Ytbehandling med vattenavvisande material som gör att vattendropparna rullar av utan att frysa. Avisningssystem är också en viktig förutsättning för en optimal och kontinuerlig drift. Ökad personsäkerhet och produktionssäkerhet samt minskad bullerrisk är andra skäl som, utöver ökad produktion, kan motivera installation av avisningssystem. Beslut om avisningssystem kommer att tas i upphandlingsfasen. Innan vindkraftverken tas i drift kommer varningsskyltar sättas upp med information om varning för nedfallande is (bild 11). Utformning och placering av skyltarna kommer att ske i samråd med tillsynsmyndigheten. 19

20 Bild 11 7 Naturmiljö 7.1 Allmänt Projektområdet ligger i den västra delen av den naturgeografiska regionen Norra Norrlands och norra Finlands barrskogsområden och bergkullslätter. Hela det omgivande landskapet med sina berg och dalgångar är i sin helhet beläget ovan högsta kustlinjen varför markerna mestadels är morändominerade. Stora arealer täcks av torv i form av stora myrar. Framför allt i dalgångarna finns ansamlingar av sedimentära jordarter såsom sand och grus. Den naturgeografiska regionens kännetecken utgörs av vågig bergkullterräng, dominerad av barrblandskog och tallskog samt myrar. Denna beskrivning passar också väl in på omgivningarna kring projekt Brinken. Det omgivande landskapet inom några mils avstånd består av skogsklädda berg och höjdryggar upp till drygt 600 meter över havet och där emellan skogar och myrmarker ned till drygt 300 meter höjd över havet. Landskapet har en tydlig nordväst-sydostlig orientering. Markanvändningen i domineras av skogsbruk, en verksamhet som kan bedrivas även efter en vindkraftsetablering. Därigenom dominerar också storskaliga ingrepp det brukade skogslandskapet. Stora arealer skog har avverkats under 1900-talets andra hälft och idag är ungskogar och hyggen en dominerande landskapstyp. 7.2 Flora och Fauna Floran i området är generellt relativt fattig, rikare vegetation återfinns vid fuktdråg och på nordsluttningen av Brinkknöreln. Det högre djurlivet består bl.a. av björn och lo. Andra karakteristiska arter är älg, rödräv, mård och skogshare. I övrigt domineras djurlivet av de arter som i allmänhet förekommer i de norrländska skogarna. Fågellivet i området består av den orsaken av fåglar som förekommer allmänt i barrdominerad skog i norrlands inland med både stationära och flyttande arter. Karaktärsarter i 20

21 barrskogen är lavskrika, tjäder och orre och i våtmarker vadare som enkelbeckasin, småspov och storspov. De äldre skogsbiotoperna hyser sannolikt trastar, mesar, flugsnappare och finkar och inom områdena med äldre naturskogsartad skog har tretåig hackspett och spillkråka noterats. Förekomsten av kungsörn inom området utreds för närvarande genom en spelflyktsinventering. Vidare har samrådsremiss skickats till P-O Nilsson (kungsörnsgruppen i Västerbotten) och Västerbottens ornitologiska förening. Vidare genomförs under sommaren och hösten 2012 en inventering av fladdermusförekomst i området. En vindkraftetablering kommer att innebära att mark tas i anspråk i form av kran planer, anläggande av vägar och elnät inom projektområdena. Det kan medverka till viss habitat förlust och en viss fragmentering av livsmiljöerna för växter och djur. 7.3 Skyddad natur Enligt naturvårdsregistret finns det 40 skyddade områden inom Norsjö kommun. Inom projektområdet finns inga skyddade områden i form av naturreservat, nationalparker eller Natura 2000 områden. 7.4 Övriga naturvärden Enligt Skogsstyrelsens databas skogens källa finns det nyckelbiotoper samt objekt med höga naturvärden inom projektområdet enligt bild 12 nedan. I projektet Skog och Historia (SOH), i skogsstyrelsens databas Skogens Källa finns ett objekt dokumenterade inom projektområdet och ett antal objekt knutna till närliggande byar. Objektet inom projektområdet är en husgrund som är belägen söder om Brinkknöreln. I orten Brinken finns bland annat en smideslämning och en husgrund. Husgrunder finns också registrerade i orterna Lillraggsjö, Gårdkläppen och Kvammarn. Bild 12 Karta Skogsstyrelsen: objekt med höga naturvärden och skog och historia Under hösten 2011 genomfördes en naturvärdesinventering av Amalina Natur och miljökonsult. I naturvärdesinventeringen identifierades tolv delområden med höga naturvärden; nio skogsbiotoper, två våtmarker och en bäck enligt karta (bild 13) nedan. Ett flertal rödlistade arter noterades i dessa 21

22 områden med äldre naturskogsartade bestånd. Hänsyn har tagits till dessa områden vid planeringen av vindkraftparken. En kompletterande naturvärdesinventering genomfördes under sommaren Bild 13 Områden med höga naturvärden inom projektområdet. Skogsbiotoper (gröna (blå) områden), våtmarker och bäck (orangea områden). 7.5 Friluftsliv och turism Projektområdet för vindkraft berör inte områden av riksintresse för friluftslivet eller utpekade områden med särskilt stor regional betydelse för friluftslivet. Området används dock av lokalbefolkningen på ett sätt som är vanligt för landsbygdens skogsmarker. Det innebär jakt samt bär- och svampplockning under barmarkssäsongen och till stor del skoteråkning under vintersäsongen. En skoterled sträcker sig genom projektområdet över Tjärnmyren och fortsätter norrut mellan Oxberget och Granberget. Naturupplevelserna i området kommer att påverkas av vindkraftverken och dess infrastruktur. Vindkraftverken kommer inte att inhägnas och påverkar på så sätt påverkas inte tillgängligheten för att utöva friluftsaktiviteter och jakt Det kommer även fortsättningsvis vara möjligt att använda området för jakt fiske bärplockning, vandring och skoteråkning. Vindkraftprojektet kan eventuellt komma att påverka turismnäringen i området. Samråd pågår därför med berörda turismföretag. 22

23 8 Kulturmiljö Inom projektområdet finns det inga objekt dokumenterade i Riksantikvarieämbetets (RAÄ) Fornminnesinformationssystem. Dokumenterade objekt i närområdet se bild 14 nedan. En kulturmiljöanalys kommer att göras med syfte att tillhandahålla ett underlagsmaterial om kulturmiljövärden för planeringen av projekt Brinken. Bild 14 Dokumenterade objekt i närområdet enligt Riksantikvarieämbetets Fornminnesinformationssystem 9 Näringsverksamhet 9.1 Skogsbruk Inom projektområdet utgörs markanvändningen till stor del av skogsbruk. En stor del av projektområdet består av hyggen och ungskogar. Resterande skog är påverkad av plockhuggningar men har dock kvar naturskogsstrukturer och att antal arter som missgynnas av det moderna skogsbruket. Vindparken kommer inte nämnvärt att påverka skogen som resurs. Den produktionsareal som åtgår till anläggningsytor, vägar och ledningar utgör en ringa del av den totala ytan. Produktionsförlusterna vid vägbyggnad är att likna vi en gallring där tillväxten flyttas till angränsande träd. Markområdena mellan vindkraftverken är fortsatt användbara för att bedriva skogsbruk. 9.2 Mineralförekomster Berggrunden består av sedimentära bergarter som sandsten, gråvacka, lerskiffer mm och sur till intermediär intrusivbergart som granit, granodiorit mm. Bergstopparna inom projektområdet utgörs till störst del av kalt berg med tunt eller osammanhängande jordtäcke. På längre höjd är den vanligaste jordarten morän med mindre områden av torv. Det finns inga beviljade undersökningstillstånd eller någon pågående prospekteringsaktivitet inom eller i nära området för vindkraftprojektet. 23

24 9.3 Vattenverksamhet Inom projektområdet finns inga enskilda brunnar. Däremot finns ett skyddsområde för en vattentäkt(blåstreckat område bild 13, kap 5.4). Hänsyn till vattenskyddsområdet kommer att tas under hela projekteringen av vindparken och även under byggtiden. 10 Rennäringen Projektområdet ligger inom Malå samebys renbetesmarker. Malå sameby är Sveriges sydligaste skogssameby som har sina åretruntmarker väster om lappmarksgränsen inom Malå, Sorsele och Lycksele kommuner. Vinterbetesmarkerna finns inom Lycksele, Norsjö, Skellefteå och Robertsfors kommuner. I samebyn finns 15 registrerade renskötselföretag och dess totala areal är 7713 km². Riksintresse för rennäringen återfinns ca 2 km öster respektive väster om projektområdet Brinken. (bild 15). Verksamhetsutövarna har kontakt med Malå sameby för att samråda angående etableringen. Projekt Brinken Bild 15 Riksintresse för rennäringen (streckade områden). 11 Visuell påverkan Vindkraftverk utgör nästan alltid tydliga objekt i landskapet och förändrar därmed landskapsbilden. Det beror på att vindkraftverk är höga med roterande rotorblad och att de placeras i landskapets höjdpunkter. Detta gör att vindkraftverken kommer att synas från ett flertal platser i omgivningarna. Upplevelsen av vindkraftverk är individuell, men påverkas förutom av avståndet, av aktuell landskapstyp, kupering, vegetation, skala, anläggningens utformning, rotationshastighet, ljusförhållande och väderstreck. Även hur stor del av synfältet som upptas av vindkraftverk påverkar upplevelsen. Solens läge och molnen avgör hur skuggorna faller både i landskapet och på vindkraftverken. Detta gör att verken ifrån samman plats under olika tidpunkter kan framträda olika beroende på ljusförhållandena. Vindkraftverken har placerats och utformats på ett sådant sätt att påverkan på landskapsbilden begränsas så långt som möjligt. 24

25 För att få en uppfattning om hur vindkraftverken kommer att ge uttryck i landskapet kommer fotomontage från olika platser i omgivningarna upprättas. 12 Kontroll av verksamheten Verksamhetsutövaren är skyldig att årligen lämna in en miljörapport till tillsynsmyndigheten. I rapporten ska de åtgärder som vidtagits för att uppfylla villkoren i tillståndsbeslutet redovisas. Verksamhetsutövaren ska fortlöpande planera och kontrollera verksamheten för att motverka eller förebygga olägenheter för människors hälsa och miljön. Ägarna åtar sig att upprätta ett kontrollprogram enligt förordningen (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll (FVE) som omfattar verksamhet som är tillstånds eller anmälningspliktig enligt 9 eller kap. i miljöbalken. 13 Miljöpåverkan För den planerade vindkraftsanläggningen krävs tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken samt kommunens tillstyrkan. Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken prövas av länsstyrelsen. En miljökonsekvensbeskrivning kommer att utarbetas till tillståndsansökan. Den ger en redogörelse av de olika faktorer som påverkas och ger underlag för en samlad bedömning av hur anläggningen kan komma att påverka människors hälsa och miljön. 14 Tidplan Vindmätning pågår sedan maj 2011 Naturvärdesinventering hösten 2011 och sommaren 2012 Spelflyktsinventering kungsörn mars 2012 Inventering fladdermöss sommaren 2012 Samråd myndigheter mars 2012 Brevkontakt med berörda oktober/november 2012 Allmänt samråd oktober/november 2012 Tillståndsansökan 2012/2013 Tillstånd