Vindkraftprojekt Ågård

Transkript

1 , utgåva 3 Vindkraftprojekt Ågård Samrådsunderlag Tera Vind AB planerar att uppföra 1 vindkraftverk på fastigheten Halmstad Eldsberga 2:7 i Halmstad kommun, Hallands län.

2 1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER ALLMÄNT VERKSAMHETSKOD SÖKANDE BITRÄDEN VINDKRAFT OCH MILJÖ MILJÖKVALITETSMÅLEN NATIONELLA MILJÖKVALITETSMÅL REGIONALA MILJÖKVALITETSMÅL UPPFYLLELSE AV MILJÖKVALITETSMÅLEN PROJEKTBESKRIVNING LOKALISERING PLANFÖRHÅLLANDEN RIKSINTRESSEN NÄRLIGGANDE VINDKRAFT BEFINTLIG INFRASTRUKTUR OCH NÄTANSLUTNING VINDFÖRHÅLLANDEN PROJEKTOMRÅDETS LÄMPLIGHET FÖR VINDKRAFT OMFATTNING OCH UTFORMNING PRODUKTION PLACERINGAR AV VINDKRAFTVERK TEKNISK BESKRIVNING ÖVRIGA ANLÄGGNINGAR KRANPLATSER OCH UPPLAGSPLATSER VÄGAR TRANSPORTER MARKANSPRÅK VERKSAMHETSTID EKONOMI HÄLSA OCH SÄKERHET LJUD SKUGGOR RADIO- OCH TELEKOMMUNIKATION LUFTFARTEN SÄKERHETSRISKER NATURMILJÖ ALLMÄNT SKYDDAD NATUR ÖVRIGA NATURVÄRDEN FRILUFTSLIV KULTURMILJÖ NÄRINGSVERKSAMHET JORDBRUK MINERALFÖREKOMSTER VATTENVERKSAMHET VISUELL PÅVERKAN PÅVERKAN UNDER BYGGFASEN SAMRÅD BILAGOR

3 1 Administrativa uppgifter 1.1 Allmänt Tera Vind AB i samarbete med Joel Svensson med familj planerar att etablera 1 vindkraftverk på fastigheten Eldsberga 2:7 i Halmstad kommun, Hallands län och avser därmed att ansöka om bygglov enligt plan- och bygglagen och upprätta en miljöanmälan enligt 9 kap. 6 miljöbalken för uppförande och drift av vindkraftverket. Vindkraftverkets generatoreffekt är i storleksordningen 2-3,5 MW. Den årliga elenergiproduktionen för ett 2 MW verk beräknas uppgå till ca 5,6 GWh/år vilket räcker till hushållsel för ca hushåll à 5000 kwh/år. Totalhöjden på vindkraftverket kommer inte att överskrida 150 meter. 1.2 Verksamhetskod SNI-kod: prövningsnivå C, enligt miljöbalkens bilaga till förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 1998: Sökande Verksamhetsutövare: Joel Svensson organisationsnummer: Adress: Eldsberga Ågård Eldsberga E-post: joel@mellbystrand.nu 1.4 Biträden Biträde: Tera Vind AB Vindvision Norr AB organisationsnummer: Adress: Öneslingan 5 Öneslingan Frösön Frösön Telefon: E-post: info@teravind.se p.o@vindvision.se Hemsida: Kontaktperson: Elisabet Persson Tfn: E-post: lisa.persson@vindvision.se 3

4 2 Vindkraft och miljö Miljö- och energipolitiken i Sverige är inriktad på att stimulera övergången till förnybara och miljöanpassade energislag för att underlätta omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle. En utbyggnad av vindkraft är ett led i denna omställning då den ersätter el producerad i fossileldade anläggningar, vilka orsakar utsläpp av koldioxid, svaveldioxid, kväveoxid och aska. Vindkraft är en ren och förnyelsebar energiform som omvandlar vindens rörelseenergi till ren elektrisk energi med hög verkningsgrad och med en mycket liten miljöpåverkan. Efter 3-9 månader har vindkraftverket producerat lika mycket energi som går åt för verkets tillverkning, transport, byggande, drift och rivning. Livslängden på ett vindkraftverk är ca 25 år, varefter verken kan monteras ned och miljön nästan helt återställas. Vindkraften kan bidra till att uppfylla många miljökvalitetsmål. Den kan också bidra till lokal utveckling med nya investeringar samt skapa lokala mervärden av både ekologisk, social och ekonomisk karaktär. Vindkraftsutbyggnaden kan påverka andra miljökvalitetsmål, men genom en väl avvägd planering kan påverkan på dessa mål minimeras. Sveriges riksdag antog i juni 2009 en ny planeringsram för vindkraft. Planeringsramen innebär att det inom samhällsplaneringen ska skapas förutsättningar för en vindkraftsutbyggnad motsvarande 30 TWh. Planeringsramen ersätter det tidigare utbyggnadsmålet på 10 TWh till Den installerade effekten i vindkraftverken har ökat kraftigt särskilt de senaste fyra åren och uppgick i september 2011 till ca 5,5 TWh per 12 månader (Svensk Energi). Vindkraften är också en av de energikällor som växer snabbast i världen idag. Detta beror på det ökade behovet av förnyelsebar energi samt medvetenheten om miljö- och klimatfrågor. Det sker en snabb utveckling inom vindkraftsbranschen, där teknik och utnyttjandegraden utvecklas fortlöpande. I många länder uppmärksammas nu fördelarna med vindkraften och den viktiga roll den kommer att spela i arbetet med att ställa om energiförsörjningen så att vi kan gå ifrån fossilberoendet till ett hållbart energisystem. 3 Miljökvalitetsmålen 3.1 Nationella miljökvalitetsmål Det övergripande miljöpolitiska målet är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta. Därför har riksdagen antagit 16 nationella miljömål som beskriver de kvaliteter som vår miljö måste ha för att vara ekologiskt hållbar 1 (Prop.2004/05:150). Miljökvalitetsmålen ska leda vägen för vår strävan att åstadkomma en hållbar samhällsutveckling och miljökvalitetsmålen är riktmärken för allt svenskt miljöarbete, oavsett var och av vem det bedrivs. 3.2 Regionala miljökvalitetsmål Beslut om regionala miljömål för Halland togs i september 2003, reviderades 2007 och ska ligga till grund för länets miljöarbete. De halländska utsläppen av växthusgaser ska som ett medelvärde för perioden vara minst 4 % lägre än utsläppen år 1990, räknat som koldioxidekvivalenter.. Etablering av vindkraft kan indirekt eller direkt bidra till att uppfylla detta miljömål genom att elproduktionen från vindkraftverk är fri från koldioxid och andra växthusgaser. 1 Prop.2004/05:150 4

5 3.4 Uppfyllelse av miljökvalitetsmålen Vindkraftverket bedöms bidra aktivt till att uppfylla flera miljökvalitetsmål. Nedan beskrivs på vilket sätt etableringen påverkar möjligheten att nå de 16 miljökvalitetsmålen. Vindkraftverket skulle bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålet begränsad klimatpåverkan. Anläggningen kommer att medföra minskade utsläpp av koldioxid och växthusgaser då behovet att använda fossila bränslen för energiproduktion minskar. Under anläggningsskedet och avvecklingsskedet orsakar transporter utsläpp av fossil koldioxid. I förhållande till den el som produceras under verkets livslängd blir dock dessa utsläpp mycket små. Vindkraftverket skulle bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålet frisk luft. Behovet att använda fossila bränslen för energiproduktion minskar och därmed minskar utsläppen av luftförorenande ämnen. Vindkraftverket skulle bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålet bara naturlig försurning. Behovet att använda fossila bränslen för energiproduktion minskar och därmed minskar utsläppen av försurande föreningar som svaveldioxid och kvävedioxid. Vindkraftverket skulle bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålet giftfri miljö. Behovet av annan energiproduktion som kolkondensverk och kärnkraft minskar och därmed utsläppen av de giftiga ämnen som alstras i sådan produktion. Vindkraftverket påverkar inte förutsättningar för att uppfylla miljökvalitetsmålet skyddande ozonskikt. Vindkraftverket skulle bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålet säker strålmiljö. Behovet att använda kärnkraft minskar vid en storskalig utbyggnad av vindkraften. Vindkraftverket skulle bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålet övergödning. Behovet att använda fossila bränslen för energiproduktion minskar vilket innebär minskade utsläpp av kväveoxider och andra näringsämnen som orsakar övergödning. Vindkraftverket skulle bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålet levande sjöar och vattendrag. Vindkraftverket lokalisering och utformning kommer inte beröra levande sjöar och vattendrag. Skyddsåtgärder kommer att vidtas om risk för sedimentation förekommer vid exempelvis dikning. För att inte hindra vattenföringen kommer trummor att läggas vid passage över bäckar och andra vattendrag. Utbyggnaden av vindkraften innebär också att det är möjligt att klara energibehoven utan ytterligare utbyggnad av vattenkraften. Vindkraftverket påverkar inte förutsättningar för att uppfylla miljökvalitetsmålet grundvatten av god kvalitet. Värdefulla grundvattenförekomster kommer inte att ta skada eftersom etableringen inte berör geologiska bildningar som är av betydelse för vattenförsörjningen. Vindkraftverket en påverkar inte förutsättningar för att uppfylla miljökvalitetsmålet hav i balans samt levande kust och skärgård. Vindkraftverket förhindrar inte förutsättningen för att uppfylla miljökvalitetsmålet myllrande våtmarker. Den regionala strategin är att skydda fler våtmarker från exploatering och återställa värdefulla våtmarker. Inga sådana våtmarker kommer att beröras av den planerade verksamheten. Vindkraftverket förhindrar inte förutsättningen att uppfylla miljökvalitetsmålet levande skogar Vindkraftverket påverkar inte förutsättningarna för att uppfylla miljökvalitetsmålet för ett rikt odlingslandskap. Vindkraftverket skulle bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålet en storslagen fjällmiljö. Vindkraftverket kommer att bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålet en god bebyggd miljö. Lokalisering och utformning av vindkraftverken kommer att göras på ett sådant sätt att riktlinjer för ljud och skuggbildning följs och att en god hushållning med mark och vatten inte motverkas. Vindkraftverket kommer att bidra till ökad produktion av förnybar energi och därmed minskat beroende 5

6 av fossila bränslen för energianvändning och därmed medverka till en hållbar utveckling och en minskad växthuseffekt. Vindkraftverket förhindrar inte förutsättningar för att uppfylla miljökvalitetsmålet ett rikt djur- och växtliv. Lokalisering och utformning av vindparken kan göras så att naturmiljöer och skyddsvärda arter inte tar skada. 4 Projektbeskrivning 4.1 Lokalisering Det aktuella området för vindkraftsetableringen är beläget ca 1,5 km öster om Eldsberga i Halmstad kommun i Hallands län (bild 1). Vindkraftverket är placerat på en höjd ca 20 meter över havet. Närmaste bebyggelse är gårdarna Ågård, Karlsfält, Gammelgården och Orreberg. Området består av privatägd mark och innefattar fastigheten Eldsberga 2:7. Arrendeavtal finns med markägare. Bild 1 Översiktskarta vindkraftprojekt Ågård (röd markering aktuellt vindkraftverk). 6

7 4.2 Planförhållanden Hallands kommun har tagit fram en vindkraftsplan (antagen 2010) som tillägg till Översiktsplanen(antagen 2000). Syftet med planen är att visa på lämpliga respektive olämpliga områden för vindkraftsutbyggnad inom Halmstads kommun. Syftet är även att ange riktlinjer för placering av verken samt riktlinjer för prövning. Som underlag till ÖP togs rapporten Landskapsbildsvärden i Halmstads kommun (1999) fram. Den innehåller bl.a. värde beskrivningar av landskapet i hela kommunen. Det aktuella vindkraftverket ligger inom ett område som bedöms innefatta vyer och vägavsnitt med mycket höga landskapsbildsvärden, I-klass. Inom dessa områden måste stor hänsyn tas till landskapsbildsvärdet. Den aktuella etableringen ligger därmed inom ett område som anses olämpligt för vindkraft. Dock är området redan påtagligt exploaterat med sex stycken befintliga vindkraftverk (se avsnitt 5:4 Närliggande vindkraft). Enligt vindkraftplanen kan det bli aktuellt med att etablera vindkraft inom storskaliga industriområden. Industriområden och storskaliga anläggningar har redan en betydande påverkan på landskapsbilden. Ytterligare påverkan, t.ex. av vindkraftverk, på landskapsbilden kommer således inte att öka graden av visuell störning då områden redan är ianspråktaget. 4.3 Riksintressen Eldsbergaåsen är ett område av riksintresse för naturvård och kulturmiljövård och ligger ca 1 km väster om vindkraftverket (bild 2). Eldsbergaåsen är en rullstensås som tillhör en av de älsta isälvsavlagringarna i Sverige. Åsen har en nästan plan yta vars bredd är mellan 250 till 1000 meter och den reser sig upp mot 40 meter över omgivningen. Den avslutas ca 1,5 kilometer från havet med en tre kilometer lång tvärås. Flera fornminnen återfinns på höjdpartiernas krön. Åsen är också ett intresseområde för grundvattenbildning och tillrinningsområde. Öster om vindkraftverket rinner Alslövsån som är klassat som riksintresse för naturvården (bild 2). I riksobjektet ingår Genevadsån tillsammans med de tre grenarna Alslövsån, Brostorpaån samt Vessigeån. I vattensystemet finns en genuin lax- och havsöringstam och områden med mycket fina bottenfaunaförhållanden. De viktigaste lekbottnarna.för lax finns i Alslövsån upp till Strömmasjöns utlopp. Dessutom finns fina lekbottnar i Brostorpaån, Vessingeån samt i mindre omfattning i Genevadsåns huvudfåra. 7

8 Bild 2 Riksintresse för naturvård (grönstreckade områden) och riksintresse för kulturmiljövård (rödsteckat område). 8

9 4.4 Närliggande vindkraft I närområdet finns sex stycken redan etablerade vindkraftverk, enligt bild 3. Bild 3 Karta: Aktuellt vindkraftverk (röd symbol) och befintliga vindkraftverk (blå symboler). 4.5 Befintlig infrastruktur och nätanslutning Områdets befintliga infrastruktur gör att förutsättningarna är goda. Det finns allmänna vägar i nära anslutning till projektområdet för vindkraft. Anslutning till överliggande elnät är under utredning. 4.6 Vindförhållanden Platsen är på grund av sin öppenhet och goda vindenergitillgång lämplig för vindkraftsetablering. Den svenska nationella vindkarteringen enligt MIUU-modellen, visar en årsmedelvind inom det aktuella området på 7 7,5 m/s, på 100 meters höjd över markplanet. De befintliga vindkraftverken i närområdet påvisar områdets goda vindenergitillgång. 4.7 Projektområdets lämplighet för vindkraft Grundförutsättningar inom projektområdet som gör det lämpligt för en vindkraftsetablering: Området har god vindenergitillgång med öppet läge. Goda möjligheter till elnätanslutning Infrastrukturen är god med befintliga bilvägar som är anpassade för tunga transporter. Få övriga intressekonflikter i området Redan exploaterat område med vindkraftverk Riktvärden gällande ljudnivån vid bostäder 40 db(a) innehålls. Riktlinjer gällande skuggbildning underskrids för samtliga fastigheter i närområdet. Vindkraft är ett bidrag till en klimatvänlig energiförsörjning. Den ger även arbetstillfällen och intäkter till bygden. Intäkterna kan i sin tur användas för att på olika sätt utveckla bygden. 9

10 5 Omfattning och utformning Vid projektering av vindkraftverket, beräkningar och miljökonsekvenser används Vestas V 90 med en navhöjd om 105 meter och en rotordiameter om 90 meter som typverk. 5.1 Produktion Målsättningen är att i Ågård etablera ett vindkraftverk med en samlad installerad effekt i storleksordningen ca 2-3,5 MW. Den preliminärt beräknade energiproduktionen uppgår till 5,6 GWh/år för vindkraftverk av storleken 2 MW med en rotordiameter om 100 meter och en navhöjd om 95 meter. Den årliga elproduktionen räcker till hushållsel för ca hushåll à 5000 kwh/år. 5.2 Placeringar av vindkraftverk Preliminär placering av vindkraftverket framgår enligt karta nedan (bild 4). Bild 4 Preliminär placering av vindkraftverk 10

11 5.3 Teknisk beskrivning Vindkraftverk Ett vindkraftverk består normalt av huvudbeståndsdelarna rotor, maskinhus och torn. Rotorn består av tre blad fästa vid ett gjutet stålnav. I maskinhuset finns generator, hydralik, styrutrustning och beroende på fabrikat växellåda. Vinden får rotorn att rotera och vindens energi omvandlas sedan av en generator till elektrisk energi som via en transformator ansluts till överliggande elnät. Maskinhuset vrider sig i vindriktningen och de tre propellerbladen vinklas för att optimera produktionen. Vid vindstyrkor över tillåtna värden stängs vindkraftverken automatiskt av. Detta sker även om någon annan störning inträffar som t.ex. isbildning på rotorbladen. Driften fjärrövervakas av personal 24 timmar om dygnet. Vanligen är vindkraftverk konstruerade med variabla varvtal för att kunna anpassa effektuttag och ljudnivå efter rådande vindförhållanden. Utvecklingen under senare år har varit snabb och vindkraftverken blir allt effektivare. Med detta följer att rotordiametern blir större och tornen högre. För att kunna nyttja bästa teknik och pris så fastställs exakt fabrikat och typ av vindkraftverk i ett så sent skede som möjligt. Vindkraftverken kommer att förses med hinderbelysning enligt transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av byggnader, master och andra föremål (TSFS 2010:155). En transformator placeras i tornets botten, i maskinhuset eller i en nätstation intill vindkraftverket, beroende på fabrikat och typ av vindkraftverk. Transformatorn omvandlar trefas växelström från vindkraftverkets generator med en spänning på 690 V och omvandlar den normalt till 20 kv, och höjer sedan spänningen till 20 eller 40 kv som matas ut på den kraftledning som kommer att utnyttjas. Generator och eventuell växellåda kommer att vara luft- och/eller vattenkylda. Varje vindkraftverks växellåda rymmer i förekommande fall ca 500 liter olja, dessutom finns ca 200 liter hydraulolja i hydraulsystemet. Oljorna kommer att bytas enligt anvisningar från leverantör vilket normalt sett sker vart 5:e år. Om kylvätska eller frostskyddsvätska kommer att användas kommer vindkraftverkets konstruktion att förhindra eller begränsa att eventuellt läckage sprider sig utanför konstruktionen. 11

12 Fundament De två vanligaste typerna av fundament för vindkraftverk är bergförankrat fundament respektive gravitationsfundament. De förhållanden som råder på platsen bestämmer vilken förankring som är mest lämplig. Vid berg i dagen med hög kvalitet kan en avjämning gjutas direkt på berget. Tornet förankras direkt eller via en mellanfläns med dragstänger av stål i berggrunden (bergsförankrat fundament). Normalt används dock ett gravitationsfundament av armerad betong som placeras på föreskriven nivå under jordytan. Någon ytterligare förankring krävs inte. Ett gravitationsfundament består av en betydligt större mängd betong jämfört med ett bergförankrat fundament. De schaktmassor som uppkommer i samband med schaktning för fundament kommer att användas vid återfyllnad samt vid byggnation av vägar och uppställningsplatser. 5.4 Övriga anläggningar Vindkraftanläggningen kan komma att infattas av en kopplingsstation för nätanslutningen. Under byggtiden behövs även tillfälliga uppställningsplatser för byggbaracker, fordon och liknande. 5.5 Kranplatser och upplagsplatser Uppställningsplatser för mobilkran byggs i direkt anslutning till vart och ett av vindkraftverken. Platserna kommer att vara utformade så att alla höga och tunga lyft kan utföras på ett säkert sätt. Utformningen är också beroende på aktuell topografi, hänsynsområden samt uppställningsplatsens lokalisering i förhållande till tillfartsvägen. Kravet på bärighet är densamma som för transportvägar, men det är högre krav på ytans planhet. Den genomsnittliga ytåtgången för en uppställningsplats är m². 5.6 Vägar Fastställda krav för vägar vid transport av vindkraftverk gör bl.a. gällande att vägbredden ska vara 4-5 meter samt klara 16 tons axeltryck. Under byggfasen kommer den nya vägen att förses med en ca 15 meter bred korridor fri från träd. I anslutning till kurvor kommer väg och korridorbredden att vara större. De befintliga vägarna kommer att utnyttjas i största möjliga mån och vid behov förstärkas och rätas ut. Det är främst vid anläggandet av nya vägar som hydrologin i området riskerar att påverkas. Den nya vägen anläggs uteslutande på fast mark och därigenom minimeras effekterna på hydrologin. Vägtrummor kommer att läggas i lågpunkter och om det på en sträcka saknas lågpunkter läggs trummorna med maximalt 250 meters mellanrum. Vid vägbyggnation kommer avklädd vegetation i så stor utsträckning som möjligt att användas till släntbeklädnad. Vägen byggs som en terrass med bergkross till överbyggnad. Terrassens höjd anpassas i möjligaste mån så att schakt och fyllnadsmaterial balanseras. Nedan visas olika typsektion för den planerade vägen till vindkraftverket (bild 5). Bild 5 Typsektion väg. 12

13 5.7 Transporter Transporter som genereras av vindparken är: -transport av vindkraftverk -transporter för väg- och vindkraftbyggnation Transporter till och från vindkraftverket kommer särskilt att vara frekventa under själva byggtiden. Från någon hamn i södra Sverige kommer vindkraftverket fraktas med speciella lastbilar på det allmänna vägnätet. Det krävs upp till 20 specialtransporter per utfört montage. Vindkraftverket kommer i delar med rotorblad och maskinhus för sig, medan själva tornet är uppdelat i sektioner. Leverans av material till fundamenten och borrningar kan utföras av lokala företag. Under byggtiden kan transporterna och arbetet medföra störningar i närområdet. 5.8 Markanspråk Markanspråket för ett vindkraftverk innefattar fundament, uppställningsplats, vägar, kabelnät, transformatorstation och eventuella servicebyggnader. Vidare åtgår ett visst markanspråk till anslutning mot överliggande elnät. Ytan för uppställningsplatsen återställs när vindkraftverken monterats. Det totala markanspråket för ett driftsatt vindkraftverk är omkring 1,5-3 ha. Det totala markanspråket innefattar även eventuell täktverksamhet (ej planerad i dagsläget) med krossning och sprängning inom området. 5.9 Verksamhetstid Driften avses pågå i minst år och en avveckling eller utbyte till nyare vindkraftverk kan ske inom en period av 25 år Ekonomi Projektkostnaden beräknas uppgå till ca Mkr/MW. Huvuddelen av investeringskostnaden består av själva vindkraftverken (turbin, rotorblad och fundament), medan ca 8-10 % bedöms bestå av lokal infrastruktur såsom vägar, kranplaner och elnät som tillsammans med fundamenten genererar lokala arbetstillfällen. 13

14 6 Hälsa och säkerhet 6.1 Ljud Det dominerande ljudet från ett vindkraftverk är det aerodynamiska ljud som uppstår då vingarna skär igenom luften. Ljudet bestäms av bladspetshastigheten, bladets form och turbulensen i luften och kan ofta liknas vid ett naturligt vindbrus. Vid kraftig vind kan det aerodynamiska ljudet överröstas av det naturliga vindbruset från träd och buskar. Ljudnivån avtar med avståndet från ett vindkraftverk vilket delvis beror på att ljudenergin fördelas över ett större område. Hur mycket och på vilket avstånd ett vindkraftverk kan höras beror på hur mycket det blåser. De hörs mest vid relativt måttliga vindar. När det blåser hårt överöstas ljudet oftast av vindens brus. Vid bostäder bör ljudnivån inte vara högre än 40 db(a). I friluftsområden och i områden med lågt bakgrundsljud bör den inte överstiga 35 db(a). Referensnivåer för olika ljud se tabell 1 nedan: Tabell 1 Karakteristiska ljudnivåer. Karakteristiska ljudnivåer db (A) Svagast uppfattbara ljud 0 Prasslande löv 20 Tyst inomhusmiljö 40 Kontorsmiljö 50 Vanlig samtalston (kort avstånd) 60 Ljudberäkningar för projekt Ågård har utförts med beräkningsmodellen Nord2000 som omnämns i Naturvårdsverkets reviderade rapport om ljud från vindkraftverk. Resultatet av ljudberäkningarna se bild 6 nedan. Utförliga ljudberäkningar se bilaga 1. Resultatet av ljudberäkningarna är att det inte vid något av ljudkänsliga områdena kommer att uppstå ljud som överskrider de riktvärde som gäller vid bostadshus, 40 db(a) enligt nedan: 14

15 Bild 6 Ljudutbredning. 6.2 Skuggor Under driftsfasen uppkommer det rörliga skuggor från vindkraftverket. Rörliga skuggor är relaterade till antal soltimmar, närhet, solvinkel, tidpunkt på dagen och väderstreck. Skuggeffekten avtar med avståndet från vindkraftverket och vid 1,5-2 km avstånd blir skuggorna diffusa och svårare att uppfatta. Den rekommendation som normalt tillämpas är att den faktiska skuggtiden inte får överstiga 8 timmar per år för bostadshus. Skuggstörningar uppkommer då vindkraftverket befinner sig mitt emellan solen och fönstret på t.ex. ett hus. När vingen roterar klipps solens strålar av och det uppstår ett blinkande fenomen inne i huset. Detta förutsätter att inga träd eller andra hinder finns emellan hus och vindkraftverk. I sektorn sydost till sydväst förekommer inga skuggor. Om huset står väster om vindkraftverket kan skuggor förekomma på morgonen, om det står öster om verket kan skuggor förekomma på kvällen och om huset står norr om verket kan skuggor uppstå mitt på dagen. Skuggorna når längre åt öster respektive väster eftersom solen står lägre morgon och kväll än mitt på dagen. Åt norr däremot når skuggorna inte särskilt långt. Skuggberäkningarna är utförda i WindPRO enligt gällande svenska rekommendationer. Riktlinjer gällande skuggbildning, att den faktiska skuggtiden inte får överstiga 8 timmar per år för bostadshus, underskrids för samliga fastigheter i närområdet enligt karta nedan (bild 7). Utförliga skuggberäkningar se bilaga 2. 15

16 Bild 7 Skuggutbredning. 6.3 Radio- och telekommunikation Vindkraftverk kan påverka radio- och telekommunikationer och Försvarsmaktens kommunikationer samt system för satellit och radiolänkar. För att kartlägga detta har remisser skickats till berörda organisationer. Sammanställning av remisser se tabell 2 nedan: Tabell 2 sammanställning av remisser. Organisation Yttrande Försvarsmakten Inget att erinra Post och telestyrelsen Information frekvens tillstånd 3G Infrastructures Services AB Inget att erinra HI3G Access AB Inget svar Net4Mobility Inget att erinra Tele 2 AB Inget att erinra Telenor Sverige AB Inget att erinra Telia Sonera AB Inget att erinra Teracom AB Inget att erinra LFV Inget att erinra Halmstad City Airport Yttrande (se 6.4 Luftfarten) 16

17 6.4 Luftfarten Vid en flygplats finns olika skyddsområden för att flygverksamheten ska fungera säkert. Beroende på storlek och klassning av flygplatsens landningsbana definieras de höjdbegränsande områdena runt en flygplats. Hinderbegränsade ytor finns närmast flygplatsen och lägre ut finns procedurområden. MSA (Minimum Sector Altitude)-påverkade ytan är områden som definieras utifrån flygplatsen. Dessa områden och ytor garanterar hinderfrihet för flygtrafiken på bestämda höjder. Efter samråd med Halmstad flygplats inkom ett yttrande gällande etableringen. I yttrandet bedöms aktuellt vindkraftverk ej påverka flygplatsens verksamhet eller framtida utvecklingsplaner. Hinderljus Vindkraftverket kommer av säkerhetsskäl att förses med hinderljus på maskintaket för att varna luftfarten. Enligt Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten (TSFS 2010:155) ska vindkraftverk under 150 meter vara försett med medelintensivt rött blinkande ljus under skymning, gryning och mörker. 6.5 Säkerhetsrisker De säkerhetsrisker som kan uppstå på grund av vindkraftverk i drift är få och begränsade till ett avgränsat området omkring vindkraftverken. Risker som förekommer är följande: Is kan bildas på rotorbladen eller maskinhus och falla ned till marken. Verket kan haverera med risk för att delar av verket lossnar och faller ned. Brand kan uppstå i maskinhuset. Läckage av oljor och kemikalier Olyckor med personskador vid svenska vindkraftverk har hittills handlat om säkerhetsvajrar som lossnat, klämskador och fall från ställningar. Med några få undantag är det personer som arbetat med byggnation, reparation, drift eller underhåll av vindkraftanläggningarna som drabbats. Personalen som kommer att arbeta i den aktuella anläggningen är utbildade att handskas med dessa risker. Vindkraftverken kommer att byggas i enlighet med alla gällande säkerhetsföreskrifter. Vindkraftanläggningen kommer att underställas kontroll och service med fastlagda intervaller i syfte att bl.a. begränsa driftstörningar och därmed även risker. Utrustning för höghöjdsräddning och brandbekämpning kommer att finnas vid varje vindkraftverk. Isbildning och nedfallande delar Nedisning och risk för iskast bedöms vara den mest påtagliga säkerhetsrisken främst i kallt klimat och på högre höjd. Det är en risk som alltid förekommer i närheten av master och högre byggnader. Isbildning kan uppstå när det är fuktigt och kallt som vid underkylt regn, underkyld dimma eller vid snabb temperaturväxling. Vid låg molnhöjd och när vingspetsarna täcks av moln kan också isbildning uppkomma. Nedisning är vanligast under senhösten/våren och milda vinterdagar då det är fuktigt och kallt samtidigt. Risken för isbildning på turbin och rotorblad innebär tekniska utmaningar för vindkraftverken i aktuella miljöer. Ett flertal tillverkare utvecklar vindkraftverk anpassade för det kalla och hårda väderförhållanden som ofta råder i den här delen av Sverige. Målsättning är att bygga vindkraftverk med bästa tillgängliga teknik för att förhindra nedisning av rotorbladen. I dagsläget finns följande möjliga alternativ för att minimera isbildning på vindkraftverkens rotorblad: -Anti-is-system med isdetektor som förhindrar att is hinner bygga på strukturen Aggregaten stoppas vid isbildning. -Avisningssystem som tar bort redan ackumulerad is. -Ytbehandling med vattenavvisande material som gör att vattendropparna rullar av utan att frysa. 17

18 Avisningssystem är också en viktig förutsättning för en optimal och kontinuerlig drift. Ökad personsäkerhet och produktionssäkerhet samt minskad bullerrisk är andra skäl som, utöver ökad produktion, kan motivera installation av avisningssystem. Beslut om avisningssystem kommer att tas i upphandlingsfasen. Elforsk (rapport 04:13) har tagit fram rekommendationer som rör riskavstånd för iskast när vindkraftverken är i drift enligt följande: d = (D+H)x1,5 där d= riskavstånd (m), D= rotordiameter (m) och H= navhöjd (m) Beräkningsmetoden ger i detta fall ett högsta riskavstånd på ca 285 meter. I den planerade vindkraftanläggningen kommer inget verk att placeras på ett avstånd av 285 meter eller mindre till närmaste bostadshus. Innan anläggningen tas i drift kommer varningsskyltar sättas upp med information om varning för nedfallande is från vindkraftverken (bild 11). Utformning och placering av skyltarna ska ske i samråd med tillsynsmyndigheten. Brand Det finns en viss risk för att brand kan uppstå i maskinhuset då oftast i generatorn. Detta har emellertid endast inträffat i enstaka vindkraftverk i hela världen. Om en brand uppstår är konstruktionen i vindkraftverken så beskaffad att branden normalt begränsas till generatorhuset. Vindkraftverkens styrsystem omfattar övervakning som gör att verken stannar vid för hög temperatur. Detta minskar de risker som annars kan följa av en brand. Vindkraftverken kommer också att förses med åskledare. Kemikalier Vid produktion av elenergi med vindkraft uppkommer normalt inga utsläpp. Vindkraftverk och distributionstransformatorer innehåller olja. Vindkraftverken är slutna system där själva tornet fungerar som invallning och kabelgenomföringar i tornbotten är tätade, vilket innebär att eventuellt läckage normalt inte kan spridas från vindkraftverket till närmiljön. Även transformatorstationer är utrustade med oljeuppsamlingssystem så att eventuellt oljeläckage normalt inte kan spridas utanför stationen. Om ett oljeläckage skulle uppstå stängs vindkraftverket automatiskt av p.g.a. låg oljenivå. Åtgärder kommer därefter att vidtas omgående och vid behov även sanering utföras. Material för sanering av oljeprodukter ska finnas i vindkraftverken och oljeprodukter kommer att förvaras i ett låst utrymme som är skilt från vindkraftverken. Kontroll och service av vindkraftverken kommer att göras regelbundet för att minimera risken för utsläpp av oljor. Oljorna kommer att bytas enligt anvisningar från leverantör vilket normalt sett sker vart 5:e år. Generator och eventuell växellåda kommer att vara luft- och/eller vattenkylda. Om kylvätska eller frostskyddsvätska kommer att användas kommer vindkraftverkets konstruktion att förhindra att eventuellt läckage sprider sig utanför konstruktionen. 18

19 7 Naturmiljö 7.1 Allmänt Halmstads kommun tillhör växtgeografiskt den södra lövskogsregionen. Vegetationen är starkt präglad av kustklimatet med många arter och vegetationstyper som enbart förekommer i västra Sverige. Genom att de gnejspåverkade och därmed sura jordarterna dominerar är markvegetationen ofta relativt fattig och lövskogarna uppträder ofta som hedskogar. De areella näringarna domineras av jord- och skogsbruk. Jordbruket är koncentrerat till slättbygden i väster som övergår österut i en markerad övergångszon med ett småskaligt odlingslandskap. Höglandet i öster utgörs av skogsbygd som domineras av kulturgranskogar och våtmarker. Området kring vindkraftverket är ett vidsträckt öppet jordbrukslandskap. 7.3 Skyddad natur I naturvårdsregistret (Naturvårdsverket) finns 128 olika områden som innehar skyddsstatus inom Hallands kommun. Det aktuella vindkraftverket är placerat i kanten av ett område som är klassat som riksintresse för naturvården. Inom projektområdet finns inga andra skyddade områden i form av naturreservat, nationalparker eller Natura 2000 områden. 7.4 Övriga naturvärden I skogsstyrelsens databas Skogens Källa finns det ett stort antal områden som innehar höga naturvärden inom kommunen. Varken inom eller nära projektområdet finns områden som utgörs av objekt med höga naturvärden eller nyckelbiotoper. Vidare finns det inte heller områden som är skyddade genom biotopskydd och naturvårdsavtal. En vindkraftetablering kommer att innebära att mark tas i anspråk i form av en kran plan, anläggande av vägar och elnät inom området. Det kan medverka till viss habitat förlust och en viss fragmentering av livsmiljöerna för växter och djur. Vindkraftverket är dock placerat på jordbruksmark vilket innebär att växt- och djurlivet redan är utsatt för påverkan. 7.5 Friluftsliv Projektområdet för vindkraft berör inte områden av riksintresse för friluftslivet eller utpekade områden med särskilt stor regional betydelse för friluftslivet. Naturupplevelserna i området kommer att påverkas av vindkraftverket med tillhörande infrastruktur. Under anläggningsfasen kan trafik och buller störa både frilufslivet och turismen. Denna tid är dock begränsad och under själva driftsfasen kommer påverkan att vara betydligt mindre. Möjligheterna att fortsatt utöva friluftsliv och uppleva naturen i det berörda landskapet begränsas till viss del av vindkraftsanläggningens påverkan. Förändringen består främst av den visuella upplevelsen av landskapet. Det är sedan en subjektiv bedömning av betraktaren som avgör om vindkraftverkens påverkan är positiv, neutral eller negativ. Det kommer även fortsättningsvis att vara möjligt att använda området för friluftsliv. Vindkraftanläggningen kommer inte att på något sätt inhägnas vilket medför att det på så sätt inte påverkar tillgängligheten. Varningsskyltar kommer att sättas upp med information om risk för nedfallande is respektive föremål från vindkraftverken. Utformning och placering av skyltarna kommer att ske i samråd med tillsynsmyndigheten. 19

20 8 Kulturmiljö Det finns inga objekt dokumenterade genom projektet Skog och Historia (SOH), i skogsstyrelsens databas Skogens Källa. I närområdet finns ett antal objekt dokumenterade i Riksantikvarieämbetets (RAÄ) Fornminnesinformationssystem. De närmaste objekten ligger ca 500 meter från vindkraftverket och är två övriga kulturhistoriska lämningar i form av fyndplatser för flintavslag respektive bergartsklubba med skaftränna (bild 8). Bild 8 Dokumenterade objekt i närområdet enligt Riksantikvarieämbetets Fornminnesinformationssystem. Om någon forn- eller kulturlämning påträffas under anläggningen av vindparken kommer största hänsyn tas i enighet med kulturminneslagen. Anmälan till länsstyrelsen kommer också att göras om tidigare ej kända fornlämningar påträffas. 20

21 9 Näringsverksamhet 9.1 Jordbruk Inom projektområdet utgörs markanvändningen av jordbruk. 9.2 Mineralförekomster Berggrunden i kommunen utgörs av urberg och domineras av den sydsvenska gnejsregionens bergarter. Kustslätten som ligger under högsta kustlinjen är uppbyggd av sorterade, finare partiklar framförallt i form av mäktiga leravlagringar överlagrade med sand. Det finns inga beviljade undersökningstillstånd eller någon pågående prospekteringsaktivitet inom eller i nära området för vindkraftprojektet. 9.3 Vattenverksamhet Inom eller nära projektområdet finns inga vattentäkter eller enskilda brunnar. 10 Visuell påverkan Vindkraftverk utgör nästan alltid tydliga objekt i landskapet och förändrar därmed landskapsbilden. Det beror på att vindkraftverk är höga med roterande rotorblad och att de placeras i landskapets höjdpunkter. Detta gör att vindkraftverken kommer att synas från ett flertal platser i omgivningarna. Upplevelsen av vindkraftverk är individuell, men påverkas förutom av avståndet, av aktuell landskapstyp, kupering, vegetation, skala, anläggningens utformning, rotationshastighet, ljusförhållande och väderstreck. Även hur stor del av synfältet som upptas av vindkraftverk påverkar upplevelsen. Solens läge och molnen avgör hur skuggorna faller både i landskapet och på vindkraftverken. Detta gör att verken ifrån samman plats under olika tidpunkter kan framträda olika beroende på ljusförhållandena. För att få en uppfattning om hur det planerade vindkraftverket och de befintliga vindkraftverken kommer att ge uttryck i landskapet har fotomontage från två olika platser i omgivningarna upprättats enligt nedan. Vindkraftverken kommer att ha en enhetlig och diskret utformning och färgsättning. Rotorbladen kommer att vara antireflexbehandlade. 21

22 Fotomontage från Eldsberga. Aktuellt vindkraftverk är markerat med en pil i fotomontaget. 22

23 Fotomontage från Alslöv. Aktuellt vindkraftverk är markerat med en pil i fotomontaget. 23

24 11 Påverkan under byggfasen Byggfasen kommer att innebära anläggande av vägar, fundament, kabelnät och övrigt tillhörande infrastruktur i området. Det kommer att krävas transporter för material till vägar, fundament, konstruktionsmaskiner, kranar, vindkraftverken med tillhörande utrustning samt person transporter. Aktiviteter som transporter, lastning, schaktning, borrning och sprängning kan medföra buller, dammbildning, vibrationer och grumling. Byggtiden kommer också att generera olika former av avfall. Under hela byggfasen kommer erforderliga skyddsåtgärder att hävdas. 12 Samråd Underlagsutredningar och samrådsförfarandet kommer att ligga till grund för kommande bygglovs ansökan och miljöanmälan. Miljöanmälan kommer att innehålla en beskrivning av projektets lokalisering, omfattning utformning och dess förväntade miljöpåverkan. 13 Bilagor Bilaga 1: Ljudberäkningar Bilaga 2: Skuggberäkningar 24