Vindkraftprojekt Skönero

Transkript

1 , utgåva 2 Vindkraftprojekt Skönero Samrådsunderlag TeraVind AB planerar att uppföra ca 5 vindkraftverk på fastigheterna Kärnhult 1:25, Slättdal 1:3 och 1:4, Skönero 1:3 och Skrickerum 3:1 i Valdemarsviks kommun i Östergötlands län.

2 1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER ALLMÄNT VERKSAMHETSKOD SÖKANDE VINDKRAFT OCH MILJÖ TILLSTÅND OCH SAMRÅD MILJÖKVALITETSMÅLEN NATIONELLA MILJÖKVALITETSMÅL REGIONALA MILJÖKVALITETSMÅL UPPFYLLELSE AV MILJÖKVALITETSMÅLEN PROJEKTBESKRIVNING LOKALISERING PLANFÖRHÅLLANDEN RIKSINTRESSEN NÄRLIGGANDE VINDKRAFT BEFINTLIG INFRASTRUKTUR OCH NÄTANSLUTNING VINDFÖRHÅLLANDEN OMFATTNING OCH UTFORMNING PRODUKTION PLACERINGAR AV VINDKRAFTVERK TEKNISK BESKRIVNING ÖVRIGA ANLÄGGNINGAR KRANPLATSER OCH UPPLAGSPLATSER VÄGAR TRANSPORTER MARKANSPRÅK VERKSAMHETSTID EKONOMI BYGGFASEN HÄLSA OCH SÄKERHET LJUD SKUGGOR RADIO- OCH TELEKOMMUNIKATION LUFTFARTEN SÄKERHETSRISKER NATURMILJÖ ALLMÄNT SKYDDAD NATUR ÖVRIGA NATURVÄRDEN INVENTERINGAR NATURVÄRDEN, FÅGLAR OCH FLADDERMÖSS FRILUFTSLIV KULTURMILJÖ NÄRINGSVERKSAMHET SKOGSBRUK OCH JORDBRUK MINERALFÖREKOMSTER VATTENVERKSAMHET VISUELL PÅVERKAN MILJÖPÅVERKAN PRELIMINÄR TIDPLAN

3 1 Administrativa uppgifter 1.1 Allmänt Tera Vind i Skönero AB utreder möjligheten att etablera ca 5 vindkraftverk ca 5 km väster om Valdemarsvik i Valdemarsviks kommun i Östergötlands län och avser därmed att ansöka om tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken för uppförande och drift av vindkraftverken. Vindkraftverkens generatoreffekt är i storleksordningen 2-4,5 MW. Den årliga elenergiproduktionen för 5 vindkraftverk 3 MW vardera beräknas uppgå till ca 41 GWh/år vilket räcker till hushållsel för ca 8200 hushåll à 5000 kwh/år. Totalhöjden på vindkraftverken beräknas maximalt bli 220meter. 1.2 Verksamhetskod SNI-kod: prövningsnivå B, enligt miljöbalkens bilaga till förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 1998: Sökande Verksamhetsutövare: Tera Vind i Skönero AB organisationsnummer: Adress: Öneslingan Frösön E-post: info@teravind.se Hemsida: Kontaktperson: Jacob Falkman Tfn: E-post: jacob@teravind.se Biträde Biträde: Vindvision Norr AB organisationsnummer: Adress: Öneslingan Frösön Telefon: E-post: p.o@vindvision.se Hemsida: Kontaktperson: Elisabet Persson Tfn: E-post: lisa.persson@vindvision.se 3

4 2 Vindkraft och miljö Miljö- och energipolitiken i Sverige är inriktad på att stimulera övergången till förnybara och miljöanpassade energislag för att underlätta omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle. En utbyggnad av vindkraft är ett led i denna omställning då den ersätter el producerad i fossileldade anläggningar, vilka orsakar utsläpp av koldioxid, svaveldioxid, kväveoxid och aska. Vindkraft är en ren och förnyelsebar energiform som omvandlar vindens rörelseenergi till ren elektrisk energi med hög verkningsgrad och med en mycket liten miljöpåverkan. Efter 3-9 månader har vindkraftverket producerat lika mycket energi som går åt för verkets tillverkning, transport, byggande, drift och rivning. Livslängden på ett vindkraftverk är ca 25 år, varefter verken kan monteras ned och miljön nästan helt återställas. Vindkraften kan bidra till att uppfylla många miljökvalitetsmål. Den kan också bidra till lokal utveckling med nya investeringar samt skapa lokala mervärden av både ekologisk, social och ekonomisk karaktär. Vindkraftsutbyggnaden kan påverka andra miljökvalitetsmål, men genom en väl avvägd planering kan påverkan på dessa mål minimeras. Sveriges riksdag antog i juni 2009 en ny planeringsram för vindkraft. Planeringsramen innebär att det inom samhällsplaneringen ska skapas förutsättningar för en vindkraftsutbyggnad motsvarande 30 TWh. Planeringsramen ersätter det tidigare utbyggnadsmålet på 10 TWh till Den installerade effekten i vindkraftverken har ökat kraftigt särskilt de senaste fyra åren, under 2011 producerade vindkraften ca 6,1 TWh el (Svensk Energi). Vindkraften är också en av de energikällor som växer snabbast i världen idag. Detta beror på det ökade behovet av förnyelsebar energi samt medvetenheten om miljö- och klimatfrågor. Det sker en snabb utveckling inom vindkraftsbranschen, där teknik och utnyttjandegraden utvecklas fortlöpande. I många länder uppmärksammas nu fördelarna med vindkraften och den viktiga roll den kommer att spela i arbetet med att ställa om energiförsörjningen så att vi kan gå ifrån fossilberoendet till ett hållbart energisystem. 3 Tillstånd och samråd Den lagstiftning som en ny vindkraftpark berör är främst miljöbalken (1998:808). För att få bygga en stor vindkraftsanläggning krävs tillstånd enligt miljöbalken (MB) samt kommunens tillstyrkan. Med stora anläggningar menas två eller flera vindkraftverk med en totalhöjd över 150 meter eller en grupp med sju eller fler verk med en totalhöjd över 120 meter. Enligt 6 kap. 4 miljöbalken ska samråd ske med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten (i detta fall länsstyrelsen) och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. En verksamhet av den omfattning som planeras i Skönero ska även samråd ske med övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. I juni 2012 genomfördes inledande samrådsmöten med berörd kommun och länsstyrelsen i Östergötlands län. Vidare har remisser skickats till Försvarsmakten, telekombolag, andra myndigheter och organisationer. Samråd med närboende och allmänhet sker både skriftligen samt via samrådsmöten, vilka även kungörs i lokalpressen. Fastighetsägare inom 1,5 km från den planerade vindkraftparken får även samrådsinformation brevledes. Samråd för allmänheten är planerat till november Samrådet kommer att ske i form av en utställning med information om vindkraftparkens lokalisering, omfattning och miljöpåverkan. Vi finns på plats för att besvara frågor och ta emot skriftliga synpunkter. Information om den planerade vindkraftparken Skönero presenteras även på Tera Vind AB:s hemsida, Hemsidan uppdateras fortlöpande. Underlagsutredningar och samrådsförfarandet kommer att ligga till grund för utformningen av vindkraftparken samt kommande ansökan och miljökonsekvensbeskrivning (MKB). MKB:n kommer att innehålla en beskrivning av projektets lokalisering, omfattning utformning, förväntade miljöpåverkan och alternativa lokaliseringar. 4

5 4 Miljökvalitetsmålen 4.1 Nationella miljökvalitetsmål Det övergripande miljöpolitiska målet är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta. Därför har riksdagen antagit 16 nationella miljömål som beskriver de kvaliteter som vår miljö måste ha för att vara ekologiskt hållbar 1 (Prop.2004/05:150). Miljökvalitetsmålen ska leda vägen för vår strävan att åstadkomma en hållbar samhällsutveckling och miljökvalitetsmålen är riktmärken för allt svenskt miljöarbete, oavsett var och av vem det bedrivs. I april 2012l fattade regeringen ett beslut som förstärker och vidareutvecklar miljömålssystemet genom en första uppsättning etappmål och uppdaterade preciseringar till miljökvalitetsmålen. 4.2 Regionala miljökvalitetsmål Länsstyrelsen i Östergötland arbetar med att ta fram en ny regional målsättning för etappmål fram till I ett första steg gör det med miljömålet Begränsad klimatpåverkan. Länsstyrelsen i Östergötland har tillsammans med länets kommuner, myndigheter och näringsliv arbetat fram en klimat- och energistrategi som visar hur länet ska kunna bidra till att klara klimatmålen och energiomställningen. Vindresurserna i Östergötlands län är goda vilket ger möjligheter för en utbyggnad av vindkraften och etablering av vindkraft kan indirekt eller direkt bidra till att uppfylla detta miljömål genom att elproduktionen från vindkraftverk är fri från koldioxid och andra växthusgaser. 4.3 Uppfyllelse av miljökvalitetsmålen Vindkraftverken bedöms bidra aktivt till att uppfylla flera miljökvalitetsmål. Nedan beskrivs på vilket sätt etableringen påverkar möjligheten att nå de 16 miljökvalitetsmålen. Vindkraftverken skulle bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålet begränsad klimatpåverkan. Anläggningen kommer att medföra minskade utsläpp av koldioxid och växthusgaser då behovet att använda fossila bränslen för energiproduktion minskar. Under anläggningsskedet och avvecklingsskedet orsakar transporter utsläpp av fossil koldioxid. I förhållande till den el som produceras under verkets livslängd blir dock dessa utsläpp mycket små. Vindkraftverken skulle bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålet frisk luft. Behovet att använda fossila bränslen för energiproduktion minskar och därmed minskar utsläppen av luftförorenande ämnen. Vindkraftverken skulle bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålet bara naturlig försurning. Behovet att använda fossila bränslen för energiproduktion minskar och därmed minskar utsläppen av försurande föreningar som svaveldioxid och kvävedioxid. Vindkraftverken skulle bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålet giftfri miljö. Behovet av annan energiproduktion som kolkondensverk och kärnkraft minskar och därmed utsläppen av de giftiga ämnen som alstras i sådan produktion. Vindkraftverken påverkar inte förutsättningar för att uppfylla miljökvalitetsmålet skyddande ozonskikt. Vindkraftverken skulle bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålet säker strålmiljö. Behovet att använda kärnkraft minskar vid en storskalig utbyggnad av vindkraften. Vindkraftverken skulle bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålet övergödning. Behovet att använda fossila bränslen för energiproduktion minskar vilket innebär minskade utsläpp av kväveoxider och andra näringsämnen som orsakar övergödning. 1 Prop.2004/05:150 5

6 Vindkraftverken skulle bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålet levande sjöar och vattendrag. Vindkraftverkens lokalisering och utformning kommer inte beröra levande sjöar och vattendrag. Skyddsåtgärder kommer att vidtas om risk för sedimentation förekommer vid exempelvis dikning. För att inte hindra vattenföringen kommer trummor att läggas vid passage över bäckar och andra vattendrag. Utbyggnaden av vindkraften innebär också att det är möjligt att klara energibehoven utan ytterligare utbyggnad av vattenkraften. Vindkraftverken påverkar inte förutsättningar för att uppfylla miljökvalitetsmålet grundvatten av god kvalitet. Värdefulla grundvattenförekomster kommer inte att ta skada eftersom etableringen inte berör geologiska bildningar som är av betydelse för vattenförsörjningen. Vindkraftverken en påverkar inte förutsättningar för att uppfylla miljökvalitetsmålet hav i balans samt levande kust och skärgård. Vindkraftverken förhindrar inte förutsättningen för att uppfylla miljökvalitetsmålet myllrande våtmarker. Den regionala strategin är att skydda fler våtmarker från exploatering och återställa värdefulla våtmarker. Inga sådana våtmarker kommer att beröras av den planerade verksamheten. Vindkraftverken förhindrar inte förutsättningen att uppfylla miljökvalitetsmålet levande skogar Vindkraftverken påverkar inte förutsättningarna för att uppfylla miljökvalitetsmålet för ett rikt odlingslandskap. Vindkraftverken skulle bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålet en storslagen fjällmiljö. Vindkraftverken kommer att bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålet en god bebyggd miljö. Lokalisering och utformning av vindkraftverken kommer att göras på ett sådant sätt att riktlinjer för ljud och skuggbildning följs och att en god hushållning med mark och vatten inte motverkas. Vindkraftverket kommer att bidra till ökad produktion av förnybar energi och därmed minskat beroende av fossila bränslen för energianvändning och därmed medverka till en hållbar utveckling och en minskad växthuseffekt. Vindkraftverken förhindrar inte förutsättningar för att uppfylla miljökvalitetsmålet ett rikt djur- och växtliv. Lokalisering och utformning av vindparken kan göras så att naturmiljöer och skyddsvärda arter inte tar skada. 6

7 5 Projektbeskrivning 5.1 Lokalisering Det aktuella området för vindkraftsetableringen är beläget ca 5-8 km sydväst om Valdemarsvik i Valdemarsviks kommun i Östergötlands län (bild 1). Vindkraftverken är placerade på bergstoppar med hällmarksbarrskog på höjder mellan meters höjd över havet. Närmaste bebyggelse är gårdarna Kärnhult, Bockkärr, Rosenlund, Såghallen, Skönero, Häradssätter och Kvarnhagen. Området består av privatägd mark och innefattar fastigheterna Kärnhult 1:25, Slättdal 1:3 och 1:4, Skönero 1:3 och Skrickerum 3:1. Arrendeavtal finns med markägare. Bild 1 Översiktskarta vindkraftprojekt Skönero (röda markeringar aktuella vindkraftverk). 5.2 Planförhållanden Valdemarsviks kommun I Valdemarsviks kommun finns inga riktlinjer gällande vindkraft i översiktsplanen och inte heller en vindkraftplan. Kommunens energiplan innehåller såväl lång- som kortsiktiga mål mot ett långsiktigt uthålligt energisystem. Några av målen är: - 50 % av energianvändningen ska år 2020 vara förnybar - 40 % minskning av koldioxid utsläpp till år % effektivare energianvändning till år Fossilfri fordonspark till år skall inga nettoutsläpp av växthusgaser ske 7

8 5.3 Riksintressen Inom projektområdet för vindkraft finns inga riksintressen. I omgivningarna ca 3-5 km från projektområdet förekommer riksintresse för naturvård, friluftsliv, vindbruk och riksintressen enligt miljöbalken 4 kap 8, dvs. natura 2000-områden(bild 2). Bild 2 Riksintresse naturvård (mörkgrönstreckade områden), riksintresse friluftsliv (ljusgrönstreckat område), natura 2000 (ljusgröntfyllt område) och riksintresse vindbruk (lilafyllt område). 5.4 Närliggande vindkraft I omgivningarna till projektområdet för vindkraft finns för inga redan etablerade vindkraftverk. 5.5 Befintlig infrastruktur och nätanslutning Områdets befintliga infrastruktur gör att förutsättningarna är goda. Det finns allmänna vägar i nära anslutning till projektområdet för vindkraft. Anslutning till överliggande elnät är under utredning. 5.6 Vindförhållanden Platsen är på grund av sin öppenhet och goda vindenergitillgång lämplig för vindkraftsetablering. Den svenska nationella vindkarteringen enligt MIUU-modellen, visar en årsmedelvind inom det aktuella området på 6,5 7,5 m/s, på 100 meters höjd över markplanet. Vindförhållanden kommer att kartläggas genom vindmätningar i projektområdena. Vindmätning med SODAR vindmätare påbörjades i september 2012(bild 3). Bild 3 SODAR vindmätare 8

9 6 Omfattning och utformning Vid projektering av vindkraftverket, beräkningar och miljökonsekvenser används Vestas V112, 3 MW, med en navhöjd om 164 meter och en rotordiameter om 112 meter som typverk. Totalhöjden på vindkraftverken beräknas maximalt bli 220 meter. 6.1 Produktion Målsättningen är att i Skönero etablera 5 vindkraftverk med en samlad installerad effekt i storleksordningen ca 15 MW. Den preliminärt beräknade energiproduktionen uppgår till 41 GWh/år för fyra vindkraftverk av storleken 3 MW med en rotordiameter om 112 meter och en navhöjd om 143 meter. Den årliga elproduktionen räcker till hushållsel för ca 8200 hushåll à 5000 kwh/år. 6.2 Placeringar av vindkraftverk Preliminära placeringar av vindkraftverken framgår enligt karta nedan (bild 4). Placeringen av de enskilda vindkraftverken har optimerats utifrån en avvägning mellan största möjliga utnyttjande av vindenergin, tekniskt möjliga placeringar av vindkraftverken samt begränsning av påverkan på känsliga delområden. Placeringen följer också vedertagna regler med avseende på minimiavstånd mellan vindkraftverken. Bild 4 Preliminära placeringar av vindkraftverk 9

10 6.3 Teknisk beskrivning Vindkraftverk Ett vindkraftverk består normalt av huvudbeståndsdelarna rotor, maskinhus och torn. Rotorn består av tre blad fästa vid ett gjutet stålnav. I maskinhuset finns generator, hydralik, styrutrustning och beroende på fabrikat växellåda. Vinden får rotorn att rotera och vindens energi omvandlas sedan av en generator till elektrisk energi som via en transformator ansluts till överliggande elnät. Maskinhuset vrider sig i vindriktningen och de tre propellerbladen vinklas för att optimera produktionen. Vid vindstyrkor över tillåtna värden stängs vindkraftverken automatiskt av. Detta sker även om någon annan störning inträffar som t.ex. isbildning på rotorbladen. Driften fjärrövervakas av personal 24 timmar om dygnet. Vanligen är vindkraftverk konstruerade med variabla varvtal för att kunna anpassa effektuttag och ljudnivå efter rådande vindförhållanden. Utvecklingen under senare år har varit snabb och vindkraftverken blir allt effektivare. Med detta följer att rotordiametern blir större och tornen högre. För att kunna nyttja bästa teknik och pris så fastställs exakt fabrikat och typ av vindkraftverk i ett så sent skede som möjligt. Vindkraftverken kommer att förses med hinderbelysning enligt transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av byggnader, master och andra föremål (TSFS 2010:155). En transformator placeras i tornets botten, i maskinhuset eller i en nätstation intill vindkraftverket, beroende på fabrikat och typ av vindkraftverk. Transformatorn omvandlar trefas växelström från vindkraftverkets generator med en spänning på 690 V och omvandlar den normalt till 20 kv, och höjer sedan spänningen till 20 eller 40 kv som matas ut på den kraftledning som kommer att utnyttjas. Generator och eventuell växellåda kommer att vara luft- och/eller vattenkylda. Varje vindkraftverks växellåda rymmer i förekommande fall ca 500 liter olja, dessutom finns ca 200 liter hydraulolja i hydraulsystemet. Oljorna kommer att bytas enligt anvisningar från leverantör vilket normalt sett sker vart 5:e år. Om kylvätska eller frostskyddsvätska kommer att användas kommer vindkraftverkets konstruktion att förhindra eller begränsa att eventuellt läckage sprider sig utanför konstruktionen. Fundament De två vanligaste typerna av fundament för vindkraftverk är bergförankrat fundament respektive gravitationsfundament. De förhållanden som råder på platsen bestämmer vilken förankring som är mest lämplig. Vid berg i dagen med hög kvalitet kan en avjämning gjutas direkt på berget. Tornet 10

11 förankras direkt eller via en mellanfläns med dragstänger av stål i berggrunden(bergsförankrat fundament). Normalt används dock ett gravitationsfundament av armerad betong med diametern meter som placeras på föreskriven nivå under jordytan (bild 5). Någon ytterligare förankring krävs inte. Normalt upptar ett färdigt fundament ca 300 m² och kräver ungefär 450 m³ betong samt ton armering. Bild 5 Gravitationsfundament. De schaktmassor som uppkommer i samband med schaktning för fundament kommer att användas vid återfyllnad samt vid byggnation av vägar och uppställningsplatser. Typ av fundament för respektive vindkraftverk kommer att fastställas i ett senare skede, bland annat på basis av resultaten av kommande geotekniska undersökningar och kostnadskalkyler. Vid byggsamrådet med aktuell kommun kommer typ av fundament för respektive vindkraftverk att presenteras. 6.4 Övriga anläggningar Vindkraftanläggningen kan komma att infattas av en servicebyggnad som i sådana fall kommer att användas till service och underhåll, kopplingsstation för nätanslutningen samt eventuellt personal byggnad. Alla byggnaderna kommer att utformas enligt gällande föreskrifter. Bygglov för servicebyggnaden kommer att sökas separat enligt Plan- och bygglagen. För servicebyggnaden kommer det att behövas tillgång till vatten, troligen i form av en brunn. Således behövs också en avloppsanläggning. Eventuella tillstånd för brunn och avloppsanläggning kommer att sökas separat. Under byggtiden behöver eventuellt även tillfälliga uppställningsplatser för byggbaracker, fordon och liknande anläggas. 6.5 Kranplatser och upplagsplatser Uppställningsplatser för mobilkran byggs i direkt anslutning till vart och ett av vindkraftverken. Platserna kommer att vara utformade så att alla höga och tunga lyft kan utföras på ett säkert sätt. Utformningen är också beroende på aktuell topografi, hänsynsområden samt uppställningsplatsens lokalisering i förhållande till tillfartsvägen. Kravet på bärighet är densamma som för transportvägar, men det är högre krav på ytans planhet. Den genomsnittliga ytåtgången för en uppställningsplats är m². 11

12 6.6 Vägar Fastställda krav för vägar vid transport av vindkraftverk gör bl.a. gällande att vägbredden ska vara 4-5 meter samt klara 16 tons axeltryck. Under byggfasen kommer den nya vägen att förses med en ca 15 meter bred korridor fri från träd. I anslutning till kurvor kommer väg och korridorbredden att vara större. De befintliga vägarna kommer att utnyttjas i största möjliga mån och vid behov förstärkas och rätas ut. Det är främst vid anläggandet av nya vägar som hydrologin i området riskerar att påverkas. Den nya vägen anläggs uteslutande på fast mark och därigenom minimeras effekterna på hydrologin. Vägtrummor kommer att läggas i lågpunkter och om det på en sträcka saknas lågpunkter läggs trummorna med maximalt 250 meters mellanrum. Vid vägbyggnation kommer avklädd vegetation i så stor utsträckning som möjligt att användas till släntbeklädnad. Vägen byggs som en terrass med bergkross till överbyggnad. Terrassens höjd anpassas i möjligaste mån så att schakt och fyllnadsmaterial balanseras. Nedan visas en typsektion för den planerade vägen till vindkraftverket (bild 6). Bild 6 Typsektion väg. 6.7 Transporter Vindkraftverken kommer att transporteras från en lämplig hamn med speciella lastbilar på det allmänna vägnätet. Vindkraftverken kommer i delar med rotorblad och maskinhus för sig, medan själva tornet är uppdelat i sektioner. Det krävs upp till 20 specialtransporter per utfört montage. Transporterna till och från etableringsplatsen kommer att vara som mest intensiva i samband med etableringen av nya vägar, förstärkning av befintliga vägar och anläggandet av fundament till vindkraftverken. För varje kilometer förstärkt väg krävs ca lastbilstransporter och för nybyggd väg krävs ungefär det dubbla antalet transporter. Leverans av material till fundamenten och borrningar kan utföras av lokala företag. Under byggtiden kan transporterna och arbetet medföra störningar i närområdet. 6.8 Markanspråk Markanspråket för ett vindkraftverk innefattar fundament, uppställningsplats, vägar, kabelnät, transformatorstation och eventuella servicebyggnader. Vidare åtgår ett visst markanspråk till anslutning mot överliggande elnät. Ytan för uppställningsplatsen återställs när vindkraftverken monterats. Det totala markanspråket för ett driftsatt vindkraftverk är omkring 1,5-3 ha. Det totala markanspråket innefattar även eventuell täktverksamhet (ej planerad i dagsläget) med krossning och sprängning inom området. 12

13 6.9 Verksamhetstid Driften avses pågå i minst år och en avveckling eller utbyte till nyare vindkraftverk kan ske inom en period av 25 år Ekonomi Projektkostnaden beräknas uppgå till ca Mkr/MW. Huvuddelen av investeringskostnaden består av själva vindkraftverken (turbin, rotorblad och fundament), medan ca 8-10 % bedöms bestå av lokal infrastruktur såsom vägar, kranplaner och elnät som tillsammans med fundamenten genererar lokala arbetstillfällen Byggfasen Byggfasen kommer att innebära anläggande av vägar, fundament, kabelnät och övrigt tillhörande infrastruktur i området. Det kommer att krävas transporter för material till vägar, fundament, konstruktionsmaskiner, kranar, vindkraftverken med tillhörande utrustning samt person transporter. Aktiviteter som transporter, lastning, schaktning, borrning och sprängning kan medföra buller, dammbildning, vibrationer och grumling. Byggtiden kommer också att generera olika former av avfall. Under hela byggfasen kommer erforderliga skyddsåtgärder att hävdas. 7 Hälsa och säkerhet 7.1 Ljud Det dominerande ljudet från ett vindkraftverk är det aerodynamiska ljud som uppstår då vingarna skär igenom luften. Ljudet bestäms av bladspetshastigheten, bladets form och turbulensen i luften och kan ofta liknas vid ett naturligt vindbrus. Vid kraftig vind kan det aerodynamiska ljudet överröstas av det naturliga vindbruset från träd och buskar. Ljudnivån avtar med avståndet från ett vindkraftverk vilket delvis beror på att ljudenergin fördelas över ett större område. Hur mycket och på vilket avstånd ett vindkraftverk kan höras beror på hur mycket det blåser. De hörs mest vid relativt måttliga vindar. När det blåser hårt överöstas ljudet oftast av vindens brus. Vid bostäder bör ljudnivån inte vara högre än 40 db(a). I friluftsområden och i områden med lågt bakgrundsljud bör den inte överstiga 35 db(a). Referensnivåer för olika ljud se tabell 1 nedan: Tabell 1 Karakteristiska ljudnivåer. Karakteristiska ljudnivåer db (A) Svagast uppfattbara ljud 0 Prasslande löv 20 Tyst inomhusmiljö 40 Kontorsmiljö 50 Vanlig samtalston (kort avstånd) 60 Ljudberäkningar för projekt Skönero har utförts enligt Naturvårdsverkets rekommenderade metod Ljud från landbaserade vindkraftverk, 2001, WindPRO. Resultatet av ljudberäkningarna se bild 7 nedan. Utförliga ljudberäkningar se bilaga 1. 13

14 Resultatet av ljudberäkningarna visar att det inte vid något av ljudkänsliga områdena kommer att uppstå ljud som överskrider de riktvärde som gäller vid bostadshus, 40 db(a) enligt nedan: Bild 7 Ljudutbredning. 7.2 Skuggor Under driftsfasen uppkommer det rörliga skuggor från vindkraftverket. Rörliga skuggor är relaterade till antal soltimmar, närhet, solvinkel, tidpunkt på dagen och väderstreck. Skuggeffekten avtar med avståndet från vindkraftverket och vid 1,5-2 km avstånd blir skuggorna diffusa och svårare att uppfatta. Den rekommendation som normalt tillämpas är att den faktiska skuggtiden inte får överstiga 8 timmar per år för bostadshus. Skuggstörningar uppkommer då vindkraftverket befinner sig mitt emellan solen och fönstret på t.ex. ett hus. När vingen roterar klipps solens strålar av och det uppstår ett blinkande fenomen inne i huset. Detta förutsätter att inga träd eller andra hinder finns emellan hus och vindkraftverk. I sektorn sydost till sydväst förekommer inga skuggor. Om huset står väster om vindkraftverket kan skuggor förekomma på morgonen, om det står öster om verket kan skuggor förekomma på kvällen och om huset står norr om verket kan skuggor uppstå mitt på dagen. Skuggorna når längre åt öster respektive väster eftersom solen står lägre morgon och kväll än mitt på dagen. Åt norr däremot når skuggorna inte särskilt långt. Skuggberäkningarna är utförda i WindPRO enligt gällande svenska rekommendationer. Riktlinjer gällande skuggbildning är att den faktiska skuggtiden inte får överstiga 8 timmar per år för bostadshus. Resultatet av skuggberäkningarna visar att det inte vid något av de skuggkänsliga områdena kommer att uppstå skuggor som överskrider gällande riktlinjer (bild 8). 14

15 Bild 8 Skuggutbredning. 7.3 Radio- och telekommunikation Vindkraftverk kan påverka radio- och telekommunikationer och Försvarsmaktens kommunikationer samt system för satellit och radiolänkar. För att kartlägga detta har remisser skickats till berörda organisationer. Sammanställning av remisser se tabell 2 nedan: Tabell 2 sammanställning av remisser. Organisation Yttrande Försvarsmakten Inget att erinra Post och telestyrelsen Information frekvens tillstånd 3G Infrastructures Services AB Inget att erinra HI3G Access AB Inget att erinra Net4Mobility Inget att erinra Tele 2 AB Inget att erinra Telenor Sverige AB Inget att erinra Telia Sonera AB Inget att erinra Teracom AB Inget att erinra 7.4 Luftfarten Vid en flygplats finns olika skyddsområden för att flygverksamheten ska fungera säkert. Beroende på storlek och klassning av flygplatsens landningsbana definieras de höjdbegränsande områdena runt en flygplats. Hinderbegränsade ytor finns närmast flygplatsen och lägre ut finns procedurområden. MSA (Minimum Sector Altitude)-påverkade ytan är områden som definieras utifrån flygplatsen. Dessa områden och ytor garanterar hinderfrihet för flygtrafiken på bestämda höjder. En flyghinderanalys är beställd av Luftfartsverket. Samrådskontakt kommer att tas med eventuellt berörda flygplatser. 15

16 Hinderljus Vindkraftverket kommer av säkerhetsskäl att förses med hinderljus på maskintaket för att varna luftfarten. Enligt Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten (TSFS 2010:155) ska vindkraftverk över 150 meter hindermarkeras med vitfärg samt förses med högintensivt vitt blinkande ljus. När det gäller en vindkraftpark ska minst de vindkraftverk som utgör parken yttre gräns markeras med högintensivt vitt blinkande ljus. De som inte utgör parkens yttre gräns, men som har högre höjd än de som bildar ytterkanten ska också förses med högintensivt vitt blinkande ljus. 7.5 Säkerhetsrisker De säkerhetsrisker som kan uppstå på grund av vindkraftverk i drift är få och begränsade till ett avgränsat området omkring vindkraftverken. Risker som förekommer är följande: Is kan bildas på rotorbladen eller maskinhus och falla ned till marken. Verket kan haverera med risk för att delar av verket lossnar och faller ned. Brand kan uppstå i maskinhuset. Läckage av oljor och kemikalier Olyckor med personskador vid svenska vindkraftverk har hittills handlat om säkerhetsvajrar som lossnat, klämskador och fall från ställningar. Med några få undantag är det personer som arbetat med byggnation, reparation, drift eller underhåll av vindkraftanläggningarna som drabbats. Personalen som kommer att arbeta i den aktuella anläggningen är utbildade att handskas med dessa risker. Vindkraftverken kommer att byggas i enlighet med alla gällande säkerhetsföreskrifter. Vindkraftanläggningen kommer att underställas kontroll och service med fastlagda intervaller i syfte att bl.a. begränsa driftstörningar och därmed även risker. Utrustning för höghöjdsräddning och brandbekämpning kommer att finnas vid varje vindkraftverk. Isbildning och nedfallande delar Nedisning och risk för iskast bedöms vara den mest påtagliga säkerhetsrisken främst i kallt klimat och på högre höjd. Det är en risk som alltid förekommer i närheten av master och högre byggnader. Isbildning kan uppstå när det är fuktigt och kallt som vid underkylt regn, underkyld dimma eller vid snabb temperaturväxling. Vid låg molnhöjd och när vingspetsarna täcks av moln kan också isbildning uppkomma. Nedisning är vanligast under senhösten/våren och milda vinterdagar då det är fuktigt och kallt samtidigt. Risken för isbildning på turbin och rotorblad innebär tekniska utmaningar för vindkraftverken i aktuella miljöer. Ett flertal tillverkare utvecklar vindkraftverk anpassade för det kalla och hårda väderförhållanden som ofta råder i den här delen av Sverige. Målsättning är att bygga vindkraftverk med bästa tillgängliga teknik för att förhindra nedisning av rotorbladen. I dagsläget finns följande möjliga alternativ för att minimera isbildning på vindkraftverkens rotorblad: -Anti-is-system med isdetektor som förhindrar att is hinner bygga på strukturen Aggregaten stoppas vid isbildning. -Avisningssystem som tar bort redan ackumulerad is. -Ytbehandling med vattenavvisande material som gör att vattendropparna rullar av utan att frysa. Avisningssystem är också en viktig förutsättning för en optimal och kontinuerlig drift. Ökad personsäkerhet och produktionssäkerhet samt minskad bullerrisk är andra skäl som, utöver ökad produktion, kan motivera installation av avisningssystem. Beslut om avisningssystem kommer att tas i upphandlingsfasen. Elforsk (rapport 04:13) har tagit fram rekommendationer som rör riskavstånd för iskast när vindkraftverken är i drift enligt följande: 16

17 d = (D+H)x1,5 där d= riskavstånd (m), D= rotordiameter (m) och H= navhöjd (m) Beräkningsmetoden ger i detta fall ett högsta riskavstånd på ca 285 meter. I den planerade vindkraftanläggningen kommer inget verk att placeras på ett avstånd av 285 meter eller mindre till närmaste bostadshus. Innan anläggningen tas i drift kommer varningsskyltar sättas upp med information om varning för nedfallande is från vindkraftverken (bild 11). Utformning och placering av skyltarna ska ske i samråd med tillsynsmyndigheten. Brand Det finns en viss risk för att brand kan uppstå i maskinhuset då oftast i generatorn. Detta har emellertid endast inträffat i enstaka vindkraftverk i hela världen. Om en brand uppstår är konstruktionen i vindkraftverken så beskaffad att branden normalt begränsas till generatorhuset. Vindkraftverkens styrsystem omfattar övervakning som gör att verken stannar vid för hög temperatur. Detta minskar de risker som annars kan följa av en brand. Vindkraftverken kommer också att förses med åskledare. Kemikalier Vid produktion av elenergi med vindkraft uppkommer normalt inga utsläpp. Vindkraftverk och distributionstransformatorer innehåller olja. Vindkraftverken är slutna system där själva tornet fungerar som invallning och kabelgenomföringar i tornbotten är tätade, vilket innebär att eventuellt läckage normalt inte kan spridas från vindkraftverket till närmiljön. Även transformatorstationer är utrustade med oljeuppsamlingssystem så att eventuellt oljeläckage normalt inte kan spridas utanför stationen. Om ett oljeläckage skulle uppstå stängs vindkraftverket automatiskt av p.g.a. låg oljenivå. Åtgärder kommer därefter att vidtas omgående och vid behov även sanering utföras. Material för sanering av oljeprodukter ska finnas i vindkraftverken och oljeprodukter kommer att förvaras i ett låst utrymme som är skilt från vindkraftverken. Kontroll och service av vindkraftverken kommer att göras regelbundet för att minimera risken för utsläpp av oljor. Oljorna kommer att bytas enligt anvisningar från leverantör vilket normalt sett sker vart 5:e år. Generator och eventuell växellåda kommer att vara luft- och/eller vattenkylda. Om kylvätska eller frostskyddsvätska kommer att användas kommer vindkraftverkets konstruktion att förhindra att eventuellt läckage sprider sig utanför konstruktionen. 8 Naturmiljö 8.1 Allmänt Enligt Nordiska Ministerrådets indelning (1984) tillhör området den naturgeografiska regionen Sydsvenska höglandets centrala och östra delar, i den boreonemorala vegetationszonen. På länsnivå brukar Östergötland delas in i fyra huvudtyper av naturgeografiska regioner, nämligen södra skogsbygden, slätten, norra skogsbygden och skärgården. Det aktuella området ligger inom den södra skogsbygden som är en nordlig utlöpare av sydsvenska höglandet. Bygden karakteriseras av sprickdalar med skilda riktningar. De långsträckta dalgångarna är fyllda av jord eller någon av de många sjöarna. Berggrunden är blottad på många ställen. Den vanligaste jordarten är morän som på många håll har en hög blockhalt. Isälvsmaterial i form av åsar kan påträffas. I vissa delar innehåller såväl moränen som sanden kalk. Södra skogsbygden domineras av granskogar men på sand- och grusområden finns tallhedar och på kalt berg hällmarksskogar. Även myrmarker kan påträffas i skogsbygden. I dalgångarna finns odlingsbygder med förekomst av lövträd. Projektområdet för vindkraft består till största delen av skogs- och hällmark med enstaka uppodlade partier. Mellan höjderna återfinns våtmarker mossar, bäckar och gölar. Vegetationen domineras av tall- och granskog. Skogen brukas aktivt och korsas av skogsbilvägar och skotervägar. Höjden över havet varierar mellan 70 till 95 meter. 17

18 8.2 Skyddad natur I naturvårdsregistret (Naturvårdsverket) finns 104 olika områden som innehar skyddsstatus inom Valdemarsviks kommun. Inom projektområdet finns inga skyddade områden i form av naturreservat, nationalparker eller Natura 2000 områden. Skrickerums naturreservat ligger ca 1,5 km från vindkraftverk 5 (se bild 7 nedan). Det 115 ha stora området består av gammal barrskog med höga naturvärden. Landskapet är kuperat med flera bergknallar där de gamla tallarna står på hällmark. 8.3 Övriga naturvärden I skogsstyrelsens databas Skogens Källa finns det ett stort antal områden som innehar höga naturvärden inom kommunen. Inga av vindkraftverken berör områden som utgörs av objekt med höga naturvärden, nyckelbiotoper, biotopskydd, naturvårdavtal eller sumpskogar (bild 9). Norr om Kyrksjön finns ett antal nyckelbiotoper ett område med höga naturvärden. I närområdet finns också ett antal sumpskogar. Bild 9 Karta från Skogens pärlor Skogsstyrelsen. Nyckelbiotoper (rödstreckade områden), höga naturvärden (orangestreckade områden) och sumpskogar (blåstreckade områden). Skrickerums naturreservat (grön linje). 8.4 Inventeringar naturvärden, fåglar och fladdermöss En allmänekologisk inventering av projektområdet påbörjades under sommaren och kommer att rapporteras under november. Alla områden som kan beröras av lokaliseringen av vindkraftverken, byggandet av tillfartsvägar etc. har inventerats. Vidare har fladdermusförekomsten kartlagts genom autoboxar för automatiska inspelningar av fladdermusljud och manuell fältundersökning under sommaren och hösten. Slutligen har rovfåglar och ugglor inventerats under vår och sommar. 18

19 8.5 Friluftsliv Projektområdet för vindkraft berör inte områden av riksintresse för friluftslivet eller utpekade områden med särskilt stor regional betydelse för friluftslivet. Naturupplevelserna i området kommer att påverkas av vindkraftverket med tillhörande infrastruktur. Under anläggningsfasen kan trafik och buller störa både frilufslivet och turismen. Denna tid är dock begränsad och under själva driftsfasen kommer påverkan att vara betydligt mindre. Möjligheterna att fortsatt utöva friluftsliv och uppleva naturen i det berörda landskapet begränsas till viss del av vindkraftsanläggningens påverkan. Förändringen består främst av den visuella upplevelsen av landskapet. Det är sedan en subjektiv bedömning av betraktaren som avgör om vindkraftverkens påverkan är positiv, neutral eller negativ. Det kommer även fortsättningsvis att vara möjligt att använda området för friluftsliv. Vindkraftanläggningen kommer inte att på något sätt inhägnas vilket medför att det på så sätt inte påverkar tillgängligheten. Varningsskyltar kommer att sättas upp med information om risk för nedfallande is respektive föremål från vindkraftverken. Utformning och placering av skyltarna kommer att ske i samråd med tillsynsmyndigheten. 9 Kulturmiljö Arkeologikonsult genomförde under september månad 2012 en frivillig arkeologisk inventering i området. Syftet med utredningen är att belysa konsekvenserna av den planerade vindparken för fornlämningar inom det aktuella området. I närområdet finns det ett antal objekt dokumenterade i Riksantikvarieämbetets (RAÄ) Fornminnesinformationssystem(FMIS). Det finns inga närliggande kulturreservat och inga av vindkraftverken är placerade så att några fasta fornlämningar eller övriga kulturhistoriska lämningar berörs (bild 10). Övervägande delen av objekten ligger i anslutning till odlingslandskapet och vägar, inte på höjderna där vindkraftverken är planerade. Inga nya fornlämningar synliga ovan mark påträffades i samband med inventeringen. Inte heller iakttogs några lämpliga boplatslägen. Bild 10 Dokumenterade objekt i närområdet enligt Riksantikvarieämbetets Fornminnesinformationssystem. 19

20 Om någon forn- eller kulturlämning påträffas under anläggningen av vindparken kommer största hänsyn tas i enighet med kulturminneslagen. Anmälan till länsstyrelsen kommer också att göras om tidigare ej kända fornlämningar påträffas. 10 Näringsverksamhet 10.1 Skogsbruk och jordbruk Inom projektområdet utgörs markanvändningen till stor del av skogsbruk men också jordbruk. Skönero Gård, beläget söder om Skönerosjön, är ett familjeägt företag som bedriver köttdjursuppfödning i området. Djurbesättningen består av ca köttraskreatur. Nötkreaturen går i lösdrift vintertid och ute i hagar sommartid. Delar av skogsmarkerna har därav under de senaste 5-10 åren omvandlats till betesmarker. Häradssätter gård, beläget norr om Kyrksjön bedriver gårdsverksamhet med stug- och lokaluthyrning, djurhållning, skogsbruk, jordbruk, jakt och viltvård, event och konferens, markentreprenad, snickeri och bygg Mineralförekomster Berggrunden i området utgörs av urberg och domineras av den sydsvenska gnejsregionens bergarter. I samband med att bergskedjebildningen inleddes pressades de äldsta bergarterna samman och veckades varvid djupare liggande granitbergarter kunde tränga upp. Därvid omvandlades graniterna delvis till gnejser, varför de brukar kallas gnejsgraniter. Samtidigt bildades också mer basiska bergarter. I större delen av området består ytlagret av berg och blockig morän. Vindkraftverken är placerade på höjder med berg i dagen. Jordarterna i de mer låglänta delarna är postglacial lera, isälvssediment och mosse- och kärrtorv (bild 11). Bild 11 Jordartskarta från SGU 20

21 Det finns inga beviljade undersökningstillstånd eller någon pågående prospekteringsaktivitet inom eller i nära området för vindkraftprojektet Vattenverksamhet Inom eller nära projektområdet finns inga vattentäkter eller enskilda brunnar. 11 Visuell påverkan Vindkraftverk utgör nästan alltid tydliga objekt i landskapet och förändrar därmed landskapsbilden. Det beror på att vindkraftverk är höga med roterande rotorblad och att de placeras i landskapets höjdpunkter. Detta gör att vindkraftverken kommer att synas från ett flertal platser i omgivningarna. Upplevelsen av vindkraftverk är individuell, men påverkas förutom av avståndet, av aktuell landskapstyp, kupering, vegetation, skala, anläggningens utformning, rotationshastighet, ljusförhållande och väderstreck. Även hur stor del av synfältet som upptas av vindkraftverk påverkar upplevelsen. Solens läge och molnen avgör hur skuggorna faller både i landskapet och på vindkraftverken. Detta gör att verken ifrån samman plats under olika tidpunkter kan framträda olika beroende på ljusförhållandena. För att få en uppfattning om hur det planerade vindkraftverket och de befintliga vindkraftverken kommer att ge uttryck i landskapet har fotomontage från olika platser i omgivningarna att upprättas. Vindkraftverken kommer att ha en enhetlig och diskret utformning och färgsättning. Rotorbladen kommer att vara antireflexbehandlade. 12 Miljöpåverkan I ansökan för det aktuella projektet kommer miljöpåverkan utvecklas och tydliggöras i den medföljande miljökonsekvensbeskrivningen. Miljökonsekvensbeskrivning kommer att beskriva de direkta och indirekt effekter den planerade verksamheten kan medföra på människor, djur, växter, mark vatten luft, klimat, landskap och kulturmiljömiljöpåverkan, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material råvaror och energi. Syftet med detta är att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och på miljön. 13 Preliminär tidplan Samråd myndigheter juni 2012 Samråd allmänheten hösten 2012 Nätanslutning utredning pågår Fågelinventeringar våren/sommaren 2012 Planering av vägdragningar sommaren 2012 Allmänekologisk inventering sommaren 2012 Fladdermusinventering sommaren/hösten 2012 Arkeologisk inventering etapp 1 hösten 2012 Tillståndsansökan våren