BRANSCHRIKTLINJE ÄGGPACKERIER
|
|
- Camilla Strömberg
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 HACCP-plan BRANSCHRIKTLINJE ÄGGPACKERIER 1
2 1. Inledning Från den 1 januari 2006 gäller nya hygien- och kontrollregler som sätter konsumentens säkerhet i centrum. Reglerna innebär att alla företag som producerar och/eller hanterar livsmedel är skyldig att: 1) Arbeta efter rutiner som motverkar kontaminering av livsmedlet under produktionen och/eller hanteringen. 2) Arbeta efter rutiner som möjliggör spårbarhet av livsmedlet, ett steg framåt och ett steg bakåt i produktionskedjan. Livsmedelsföretagarens ansvar och skyldigheter hittar du i förordningen (EG) nr 178/2002. För att förebygga hälsorisker i livsmedelsproduktionen och/eller hanteringen ska alla livsmedelsföretag arbeta efter HACCP principerna. Den generell HACCP-planen, visar hur man kan arbeta för att identifiera, övervaka och kontrollera potentiella hälsorisker i äggproduktionen och i äggpackeriet. Eftersom flödesschema och hälsofaror kan variera mellan olika äggpackerier, ska varje enskilt packeriföretag arbeta efter sin företagsspecifika HACCP-plan. Vår målsättning är att den generella HACCP-planen ska vara en hjälp vid utformningen och utvecklingen av HACCP-planen för ditt företag. Den generella HACCP-planen har tagits fram av en arbetsgrupp med representanter från äggnäringen och Livsmedelsverket. HACCP-plan HACCP är en förkortning för Hazard Analysis Critical Control Point, vilket på svenska betyder riskanalys och kritiska styrpunkter. HACCP är ett analys- och dokumentationsverktyg som hjälper dig att identifiera, förebygga och hantera de hälsorisker som finns i din livsmedelsproduktion/hantering. En HACCP-plan innehåller följande delar: 1. Produktbeskrivning 2. Flödesschema 3. Riskanalys 4. Kritiska gränsvärden och korrigerande åtgärder 5. Verifiering och validering 1. Produktbeskrivning För att du ska kunna göra en korrekt bedömning av vilka hälsofaror som kan uppstå under produktionen och hanteringen, behöver du kunskap om livsmedlet du hanterar. En produktbeskrivning innehåller information om livsmedlets egenskaper, förekomst av naturliga skyddsbarriärer (exempelvis skal), hur det är tänkt att konsumeras (upphettas eller icke upphettas) och av vem. Produktbeskrivningen är en hjälp när du gör din riskanalys över produktionen och hanteringen av äggen. 2
3 Ägg är ett mycket näringsrikt livsmedel, vilket generellt innebär en stor risk för kontaminering och tillväxt av bakterier. Intakta skal och hinnor skyddar effektivt äggets inre mot omgivande bakterier, kemikalier (t.ex.. rengöringsmedel, smörjmedel) och andra främmande föremål (t.ex. spån, metallflisor). Risken för bakteriekontaminering finns när ägget bildas om det i hönans äggledare finns sjukdomsframkallande bakterier som t.ex. salmonella. Vissa salmonellaserotyper kan inneslutas i ägget redan när det befinner sig inne i hönan. När ägget läggs kan även olika bakterier från omgivningen avsättas på äggskalet. Ägg med intakt skal har en hållbarhetstid på ca. 6-8 veckor om det förvaras i rumstemperatur. Hållbarheten är betydligt längre vid kylförvaring. Äggen som packas är avsedda för humankonsumtion och ska kunna ätas av alla konsumentgrupper, med undantag för spädbarn och äggallergiker. De flesta äggen kommer att upphettas vid tillagning, men ägg ska kunna konsumeras råa, utan att konsumenten riskerar att bli sjuk. 2. Flödesschema För att kunna göra en fullständig riskanalys av verksamheten, behöver du kunna överblicka alla processflöden som förekommer i din tillverkning. Genom att rita ett flödesschema över hela tillverkningsprocessen får du en god överblick och ett bra underlag till riskanalysen. Observera att flödesschema kan se olika ut mellan olika äggpackerier och att du därför behöver göra ett flödesschema för ditt företag. Se exempel på flödesschema i bilaga Riskanalys Med produktbeskrivningen och flödesschemat som underlag, ska du nu göra en riskanalys av din verksamhet. Vid riskanalysen ska du identifiera alla tänkbara hälsofaror som kan uppstå vid varje processteg av din hantering. En livsmedelshygienisk hälsofara är något som kan orsaka sjukdom, personskada eller dödsfall hos konsumenten. Hälsofaror brukar delas in i följande undergrupper; - mikrobiologiska hälsofaror (bakterier, virus) - fysiska hälsofaror (främmande föremål, t.ex. metall, stenar, plast, etc.) - kemiska hälsofaror (läkemedelsrester, mögelgifter, rengöringsmedel, smörjoljor, allergener) Vid all produktion och hantering av livsmedel finns det många potentiella hälsofaror. Bedömningen om en hälsofara är en hälsorisk görs utifrån två kriterier: 1. Bedömningen att hälsofaran kan få mycket allvarliga följder så som sjukdom, personskada eller dödsfall hos konsumenten 2. Bedömningen att sannolikheten för att hälsofaran uppstår är relativt stor Genom att väga samman dessa bedömningar avgör man om hälsofaran utgör en hälsorisk, och om hälsorisken ska betraktas som mindre allvarlig eller mycket allvarlig. Om hälsorisken bedöms som mindre allvarlig räcker det med att hälsofaran hålls i schack via fungerande hygienrutiner. Hälsorisken blir då en så kallad styrpunkt =SP i egenkontrollen. Om hälsorisken bedöms som mycket allvarlig, måste den noggrant övervakas som en kritisk styrpunkt =KSP ( HACCP punkt ) i egenkontrollen. Observera att det enbart är hälsorisker som du själv kan övervaka och styra som betraktas som en kritisk styrpunkt (KSP) i din verksamhet. 3
4 I vår riskanalys har vi identifierat två processteg, där äggproducenten och den som packar äggen, båda har ett ansvar för att minimera riskerna för att äggen innehåller salmonella. Producenten övervakar och kontrollerar hälsorisken genom inköp av dokumenterat smittfria unghöns, och provtagning av värphönsen enligt den obligatoriska salmonellakontrollen. Äggpackeriet övervakar och kontrollerar samma hälsorisk genom att enbart ta emot ägg från flockar som provtagits enligt den obligatoriska salmonellakontrollen och som testats negativ för salmonella. Intyg som styrker att obligatorisk salmonellaprovtagning efterlevs samt analyskopia som visar att provsvaret är negativt är de enda kritiska styrpunkterna (KSP) i den generella HACCP-planen för äggpackerier. Se exempel på en riskanalys för äggproducenten och äggpackeriet i bilaga 2. Vill du läsa mer om salmonella? Klicka här 4) Kritiska gränsvärden och korrigerande åtgärd För att effektivt kunna övervaka en kritisk styrpunkt (KSP), måste man veta när hälsorisken är under kontroll och när den inte längre är styrbar. För varje kritisk styrpunkt ska du därför fastställa ett mätbart gränsvärde, som visar när hälsorisken övergår från att vara liten (under kontroll) till överhängande, d.v.s. att den som äter livsmedlet löper stor risk att bli sjuk, skadad eller dö.. Övervakningen av att äggen inte innehåller salmonella (kommer ifrån en salmonellafri flock) sker med hjälp av två gränsvärden:. 1) Analysintyg som visar att äggen kommer från en flock testas enligt det obligatoriska salmonellakontrollprogrammet. 2) Analysintyg som visar att flocken testats negativ för salmonella d.v.s. ingen salmonella är påvisad. Hälsorisken som är förknippad med salmonellasmittade ägg, är under kontroll om båda gränsvärdena (kraven) är uppfyllda. Om gränsvärdena (kraven) inte är uppfyllda, är hälsorisken inte under kontroll och korrigerande åtgärder ska omedelbart vidtas. För producenten innebär korrigerande åtgärder att inte leverera ägg till packeriet om man inte uppfyller kravet på obligatorisk salmonellaprovtagning och negativt analysbesked. För packerier innebär korrigerande åtgärder att inte ta emot ägg från en flock som inte uppfyller kravet på obligatorisk salmonellaprovtagning och negativt analysbesked Om analysbeskedet visar att äggen kommer ifrån en flock som testats positiv för salmonella ska producenten och packeriet omedelbart vidta korrigerande åtgärder. Dessa ser olika ut beroende på vilken salmonellaserotyp som hönsen är bärare av. De flesta fall av konstaterad salmonella hos värphöns är icke invasiv salmonella, vilket innebär att bakterierna kan finnas på utsidan av ägget, men inte inuti. Ingen återkallelse av ägg som gått ut till kund behöver göras i sådana fall, men A-ägg från aktuell flock ska omklassas från A-ägg till B-ägg. För de mer sällsynta fallen när invasiva salmonellabakterier konstaterats måste ytterligare åtgärder vidtas vilket innebär att ägg som gått ut till kund ska återkallas och att konsumenten informeras För att du snabbt ska kunna vidta rätt korrigerande åtgärder vid ett positivt analysbesked (konstaterad salmonellasmitta), bör du har en återkallelseplan som kortfattat beskriver vad du ska 4
5 göra och vem du ska kontakta. Se exempel på kritiska gränsvärden i bilaga 2 samt exempel på återkallelseplan i bilaga Validering och verifiering Det enskilda företaget ansvarar för att regelbundet (minst 1 gång per år) validera och verifiera rutiner och dokumentation för egenkontrollen inklusive HACCP-planen. Vid valideringen granskar du att mätmetoderna (hygienkontroller/styrpunkter och kritiska styrpunkter) är lämpliga och effektiva för att övervaka och kontrollera hälsoriskerna i verksamheten. Verifiering innebär att du granskar att rutinerna följs och dokumenteras i egenkontrollen. Det är viktigt att HACCP-planen hålls aktuell genom kontinuerlig revidering. Nya äggproducenter, nya utrustning m.m. kan påverka flödet och därmed potentiella hälsofaror. Det är en fördel om revideringen görs av minst två personer och omfattar följande punkter: 1. Kontrollera att flödesschemat överensstämmer med den aktuella produktionen och hanteringen av äggen 2. Gå igenom de biologiska, kemiska och fysikaliska hälsofarorna 3. Identifiera kritiska styrpunkter (KSP) och fastställ gränsvärden 4. Fastställ korrigerande åtgärder och uppdatera återkallningsplan Äggproducentens och äggpackeriets kontinuerliga kvalitetssäkring av ägg är grunden till det stora konsumentförtroendet som finns för det svenska ägget. 5
6 Flödesschema egen produktion och eget äggpackeri Bilaga 1 1a Stall - höns 1b Stall - foder 1e Stall -miljö 1c Stall -vatten 1f Stall - ägginsamling 1d Stall Kemikalier, veterinära preparat STALL 2. Packning på brickor, förvaring ägglagret 3. Mottagning av inköpta ägg, förvaring ägglagret ÄGGPACKERI 2a, 3a, 4a Särpack av bortsorterade ägg till produktindustrin 4. Genomlysning, klassning, storlekssortering, märkning producentkod 2b, 4b Kasserade ägg för destruktion 5. Packning i kartonger eller på brickor 5a Förvaring förpackningsmaterial 6a Inplastning av ägg 6. Märkning av stora lådor, pall, rullvagnar, inplastade brickor 7. Förvaring i ägglagret 8. Leverens till butik, grossist produktindustri Konsument 6
7 2. Flödesschema egen produktion och eget äggpackeri 1 (a,b,c,d,e,f) Egen äggproduktion I hönshuset sker produktionen enligt allt in, allt ut principen. Stallet rengörs med högtrycksspruta och vatten samt desinficeras och får torka mellan omgångarna enligt SFS-Svenska Äggs omsorgsprogram. Äggen plockas minst en gång per dag och särhålls på packeriet om det är aktuellt med fler avdelningar eller leverantörer. Eventuella golvägg plockas separat och hanteras vidare som B-ägg. Äggen lagras vid en så konstant temperatur som möjligt inom intervallet +8Cº till högst + 18Cº. Äggbrickor särhålls på packeriet så att endast egna brickor återanvänds. 1a. Intyg på att unghönsen vaccinerats och provtagits för salmonella enligt bestämmelser skall medfölja vid inköp. Journalföring som visar att värphönsen provtas för salmonella enligt det obligatoriska salmonellakontrollprogrammet ska finnas. 1b. Inköpt foder ska vara värmebehandlat 1c. Vattenprov tas årligen och journalförs 1d. Vaccinering och annan medicinering dokumenteras 1e. Rutiner för skadedjursbekämpning ska finnas 1f. Vid ägginsamlingen särskiljs trasiga och smutsiga ägg samt golvägg 2. Sortering och packning på brickor samt förvaring Trasiga, blodiga och smutsiga ägg särskiljs och särpackas för att gå till produktindustrin eller destruktion. Resterade ägg packas på brickor eller läggs på äggbandet för inleverans i ägglagret. 3. Mottagning av inköpta ägg och förvaring i ägglagret Äggen som kommer utifrån till äggpackeriet ska uppfylla följande krav: Inkommande leveranser ska vara märkta med producentens namn, adress och producentkod, vikt eller antalet ägg, produktionssystem, värpdag eller värpperiod samt avsändningsdag. Lagringstemperatur ska vara högst +18º C. Dokumentation ska medfölja, alternativt avtal finnas att prover tagits på flocken enligt det obligatoriska salmonellaprogrammet. Dokumentation ska medfölja, alternativt avtal finnas om att äggen lagrats vid högst +18 ºC hos producenten. 4. Genomlysning, sortering, klassning och märkning Äggen transporteras från ägglagret till packningslokalen med truck, pallyft eller manuellt. Äggen flyttas över på transportbandet och genomlyses. A-ägg särskiljs från ägg med knäck, smuts eller andra kvalitetsnedsättande egenskaper. Äggen kvalitetsklassificeras samt stämplas med producentkod, som består av en kod för produktionssystem, ursprungsland och identifieringsnummer. Äggen storlekssorteras, se branschriktlinjer punkt 2.3, och register förs se punkt 9.2, 9.3 och
8 2a, 3a, 4a Särpack av bortsorterade ägg till produktindustrin B-ägg bör märkas med en gul pall- eller lådetikett med följande obligatoriska uppgifter: klass B packerinummer förpackningsdatum. För mer detaljerad information se branschriktlinjer äggpackerier under punkt 1.1 och 1.2 2b, 4b Kasserade ägg för destruktion Nedklassade ägg särpackas för att gå till produktindustri (4a) eller destruktion (4b). Industriägg ska märkas med röd etikett Kasserade ägg ska märkas med röd stopplapp För mer detaljerad information se branschriktlinjer äggpackerier under punkt Förpackning Äggen förpackas i kartong med uppgift om storlek eller nettovikt. Förpackning av äggen och märkning av förpackningarna får ske senast tio dagar efter värpdatum. För märkningsbestämmelser se branschriktlinjerna under punkt 4.1 till 4.6. Äggkartonger bör ej återanvändas (4.4). 5a Lagerhållning förpackningsmaterial Inköpta äggkartonger och ytteremballage förvaras i ett torrt och rent utrymme, se punkt 7.5 i branschriktlinjerna. 6. Märkning av stora lådor, pall, rullvagnar och inplastade brickor Äggkartonger packas i stora lådor och ställs på pall. Stora lådor får endast återanvändas om de är i skick som nya. 6a. Inplastning av äggflak för lösviktsförsäljning. Mer om märkning av förpackningar i branschens riktlinjer 4.1 och Förvaring i ägglagret Varje pall ska åtföljas av en färgkodad följesedel, som ger information om produktionsform, kvalitetsklass, värpdag, antal ägg och producent. 8. Leverans till butik, grossist och produktindustri Ägg av klass B får endast levereras till godkända livsmedelsföretag. Industriägg får endast levereras till icke-livsmedelsproducerande företag. Ägg ska under transport hållas rena, torra och fria från främmande lukt samt effektivt skyddade mot stötar, ljuspåverkan och kraftiga temperaturväxlingar, läs mer i branschriktlinjerna punkt
9 2. Riskanalys egen produktion och eget äggpackeri Bilaga 2 HACCP för äggproduktion och äggapacketering Sammanställning hälsofaror, hälsorisk, förebyggande åtgärder samt korrigerande åtgärder Produkt: Färska ägg Framtaget av: Giltig från: Senast validerad och verifierad: Steg 1a Processsteg Hälsofara Orsak till hälsofaran Hälsorisk (allvarlighet x sannolikhet) Stall-djurmaterial (unghöna och värphöna) Salmonella i ägg, som kan orsaka sjukdom om äggen konsumeras löskokta eller råa. Levande parasiter (spolmask) i ägg 1b Stall foder Salmonella i ägg, som kan orsaka sjukdom om äggen konsumeras löskokta eller råa. Hönsen är smittande och överför smittan till ägget. Invasiva salmonellaserotyper kan smitta från äggledaren till ägget, när detta bildas. Övriga salmonellor överförs till ägget på utsidan av skalet när detta värps via avföring. Ägget infekteras vid bildningen i äggledaren. Hönsen får i sig salmonella via fodret och överför smitta till ägget när det bildas, eller vid värpningen genom Kan leda till allvarlig sjukdom och dödsfall om ägget konsumeras löskokt eller rått, vilket är ett vedertaget konsumtionsmönster i Sverige. Mycket allvarlig = KSP 1 Spolmask som medföljer ägg är ofarligt (men osmakligt!) att konsumera. Liten sannolikhet vid användning av värmebehandlat foder. Förebyggande åtgärd Inköp av smittfria unghöns Värmebehandling av foder Skadedjurbekämpning Personal/hygienrutiner Unghönsen som köps in har behandlats eller kontrollerats för förekomst av spolmask. Allt in allt ut - principen Rengöringsrutiner Allt foder värmebehandlas Skadedjurskontroll Rengöring av foderbehållare som tidigare innehållit foder med tillsatser för sjukdomsbehandling.
10 Kontaminering av kemikalier i fodret (t.ex. dioxiner eller tungmetaller) som kan orsaka lever och njurskador hos konsumenten. 1c Stall vatten Koliforma bakterier eller andra sjukdomsframkallande bakterier kan leda till produktivitetsnedsättni ng hos hönan. Ej hälsofara för 1d Stallveterinärmedicinsk behandling konsumenten. Läkemedelsrester kan överföras via hönan till ägget och orsaka reaktion hos överkänsliga konsumenter. 1e Stall - miljö Salmonella i ägg, som kan orsaka sjukdom om äggen konsumeras löskokta eller råa. nedsmutsning via gödsel. Hönsen får i sig kemikalier via fodret och överför kemikalierna till ägget när det bildas. Vattenkällan är förorenad med sjukdomsframkallande bakterier som t.ex. koliforma bakterier. Förebyggande veterinärmedicinsk behandling (vaccination, antibiotika) via foder innebär risk för att restsubstanser överförs till äggen. Hönsen smittas av salmonella via avföring från råttor, vilda fåglar eller kvalster och som sedan kan överföras till ägget. Liten sannolikhet att detta inträffar om foderleverantören arbetar med egenkontroll inklusive HACCP. Fodertillverkaren ansvara för att specifikationerna om fodrets innehåll följs/inga oönskade kemikalier ingår. Vattentäkten är skyddad från infiltration av gödsel eller andra föroreningskällor. Vattenkvaliteten verifieras regelbundet genom provtagning om vattnet kommer från egna vattentäkter. Karenstider följs om sådana finns för aktuellt preparat. Sammanblandning av olika foderblandningar undviks genom att tydlig märka upp lagringsbehållare och dokumentera vilka foderslag som ges. Varje behandling dokumenteras i en särskild behandlingsjournal. Vilda fåglar utestängs från foderutrymmen, rastgårdar etc. som kan leda till smittöverföring. Råttor och möss bekämpas aktivt med betesfällor. Kvalster bekämpas genom omgångssanering och god hygien i stallarna. 1f Ägginsamling Gamla ägg, förorenade ägg och Förskämda ägg kan särskilt uppkomma om Starkt förorenade, missfärgade och läckande ägg frånsorteras redan vid 10
11 2 Packning av ägg på brickor. trasiga ägg utgör en potentiell mikrobiologisk hälsofara samt har nedsatt hållbarhet jämfört med klass A ägg. Smutsiga och finknäckta ägg (se 1f) ägg som värps på golvet täcks med golvmaterial och sedan senare upptäcks. Förorenade (gödslade) ägg ska inte heller användas som B- ägg, eftersom det finns risk att de yttre föroreningarna lossnar i vid knäckningen och förorenar äggråvaran. -se 1f ägginsamlingen i stallet. Golvägg används och särpackas endast som B-ägg råvara. Rutiner för att särpacka äggen, som sänds direkt till produktindustri/avfall. Ägg kan kontamineras av rengörings- och smörjmedel. Arbetsutrustning som har direkt kontakt med äggen som transportband och bordsytor underhålls genom smörjning eller rengörs regelbundet med rengöringsmedel. Om dessa ytor inte sköljs av ordentligt kan kemikalier överflyttas på äggen och därmed föras vidare i livsmedelskedjan Maskiner och arbetsbänkar töms på ägg och emballage vid rengöring och underhållsarbete Endast kemikalier används som är gokända att användas i livsmedelsanläggningar Förvaring i ägglager. Hög temperatur (över +18 C) eller stora temperatursvängningar försämrar äggets mikrobiologiska hållbarhet. Äggen utsätts inte för stora temperaturförändringar under lagringen och temperaturer överstigande +14C. Detta kräver oftast kylsystem eller daglig omsättning av ägglagret. 2b Mottagning av ägg Salmonella i ägg, som Äggen kommer från en Mycket allvarlig Intyg finns på salmonellaprovtagning 11
12 kan orsaka sjukdom om äggen konsumeras löskokta eller råa. hönsflock som inte provtagits enligt lagkrav eller där infektionen ej gett ett positivt analyssvar. = KSP 1 från äggproducenten och provtagning har skett enligt fastställd provtagningsfrekvens Förvaring i ägglager Försämrad kvalitet p.g.a. dålig lagring. Hög temperatur (över +18 C) eller stora temperatursvängningar påverkar äggets motståndskraft mot mikrobiologisk förskämning negativt Mindre allvarligt=sp Äggen utsätts inte för stora temperaturförändringar under lagringen och temperaturer överstigande +14C. Detta kräver oftast kylsystem eller daglig omsättning av ägglagret. 1c, Vatten Märkning, packning Koliforma bakterier eller andra sjukdomsframkallande bakterier kan leda till produktivitetsnedsättni ng hos hönan. Ej hälsofara för konsumenten. Sammanblandning av olika produktionssystem (redlighetsrisk) Allergi p.g.a. av fiskmjöl vid ekologisk äggproduktion 4 Genomlysning Ägg av klass A uppfyller inte kvalitetskriterierna (hygien- och redlighetsfråga) Vattenkällan är förorenad med sjukdomsframkallande bakterier som t.ex. koliforma bakterier. Ofullständig märkning av inkommande äggpallar eller bristande rutiner vid byte av äggparti i samband med uppstart kan leda till att felpackning/märkning av ägg. Ägg med blod, sprickor i skalet, stor luftblåsa och föroreningar ska frånskiljas, eftersom dessa ägg har sämre hållbarhet Vattentäkten är skyddad från infiltration av gödsel eller andra föroreningskällor. Vattenkvaliteten verifieras regelbundet genom provtagning om vattnet kommer från egna vattentäkter. Arbetsrutiner finns för märkning vid inleverans när packeriet hanterar ägg från flera produktionsformer eller från flera producenter. Alla ägg har lämnat äggbanorna vid byte av äggparti med annat produktionssystem eller leverantör. Arbetsinstruktion finns för genomlysning av alla ägg. Rutiner finns för verifiering av att färdigförpackade ägg uppfyller klass A- kriterier. Regelbundet underhåll sker på transportbanor för ägg viktsorterings- 12
13 4 Märkning av producentkod 6 Märkning av stora lådor, pall, rullvagnar, inplastade brickor 7 Förvaring i ägglagret Kemikalier i bläcket för stämpling av ägg kan kontaminera äggets innehåll genom migration. Förväxling av produktionsform, storlek, och kvalitetsklass (redlighetsrisk) Hög temperatur i lagret eller stora temperatursvängningar kan leda till att äggets hållbarhet och kvalitetsegenskaper påverkas negativt och riskerar att bli otjänliga under hållbarhetstiden. Användning av icke livsmedelsgodkänt bläck Felaktigt märkning, som inte överensstämmer med märkning av äggkartongerna etc. Ägg förvaras i lagerlokaler som ej är tempererade utrustning etc. Bläck som används vid stämpling av ägg måste vara godkänt för att komma i kontakt med livsmedel Arbetsrutiner finns för märkning Fungerande kylning. Daglig temperaturkontroll och journalföring. Rutiner finns för att dörrar till lagret är stängda när det inte används. Klass B-ägg förväxlas med klass A-ägg (redlighetsrisk) Äggpartier i lagret saknar märkning på pallar med uppgifter om klass A eller klass B-ägg. Arbetsrutiner finns för märkning/särskiljning av olika äggkvaliteter. Förvara B-ägg på anvisad plats, använd färgmarkering 13
14 Kontrollkort Sammanställning av Kritiska Styr Punkter =KSP KSP nr. 1 Processteg 1a Stall-djurmaterial Unghöna och värphöna Hälsofara Kritisk gräns Övervakning Korrigerande åtgärd Salmonella i ägg, Korrekt provtagning som kan orsaka enligt obligatoriska sjukdom om äggen salmonellakontrollprogrammet. konsumeras löskokta eller råa. Analysintyg som visar att äggen kommer från en flock som uppfyller kraven på provtagningsmetodik, provtagningsfrekvens och analysmetod enligt det obligatoriska salmonellakontrollprogrammet. Avvisa leverans av unghöns som inte uppfyller kraven på provtagning och intyg på att ingen salmonella påvisats. Journalföring Analysbesked/ provsvar. Redogörelse för korrigerande åtgärder Negativt provsvar för salmonella/ingen salmonella påvisad. Vid positivt provsvar ska korrigerande åtgärder vidtas. Analysintyg som visar att flocken testats negativ för salmonella/ingen salmonella påvisad. Vid positivt salmonellasvar, underrätta omedelbart mottagande packeri, egna kunder och myndigheter. Ägg i lager stoppas. Vid smitta av flocken av invasiva stammar av salmonella ska ägg från den aktuella flocken återkallas från marknaden. Flocken avlivas och sanering görs av 14
15 2b Mottagning av ägg Salmonella i ägg, som kan orsaka sjukdom om äggen konsumeras löskokta eller råa. Korrekt provtagning enligt obligatoriska salmonellakontrollprogrammet. Negativt provsvar för salmonella/ingen salmonella påvisad. Leverantörsavtal med garantier för att salmonellaprovtagning sker i enlighet med gällande lagstiftning Negativt analysbesked/provsvar stallutrymmen. Avvisa leverans som inte åtföljs av negativt provsvar alternativt omfattas av leverantörsavtal som inkluderar krav på salmonellaprovtagning. Om positivt analyssvar omklassa aktuella ägg från A-ägg till B-ägg. Vid smitta av invasiv salmonella ska aktuella ägg återkallas från marknaden. Rengör noggrant utrymmen och utrustning som kommit i kontakt med de smittade äggen. Provsvar Leveransavtal Korrigerande åtgärder alt. 15
16 Korrigerande åtgärder och återkallelseplan Bilaga 3 Du ska alltid vidta korrigerande åtgärder när du får beskedet att du är mottagare av ägg från en salmonellasmittad flock eller när du har fått reda på att ägg från ditt packeri orsakat matförgiftning av konsumenter. För att du snabbt ska kunna vidta rätt korrigerande åtgärder bör du ha handlingsplan, som kortfattat beskriver vad du ska göra, i vilken ordning och vem du ska kontakta. Vid ett positivt provsvar görs ytterligare analyser för att fastställa vilken sorts salmonellasmitta som är aktuell. Du behöver bara återkalla aktuella ägg från marknaden om provsvaren visar att det en invasiv salmonellaserotyp, exempelvis: - Salmonella enteritidis - Salmonella typhimurium - Salmonella hadar - Salmonella infantis Korrigerande åtgärder vid besked om salmonellasmitta i flock, där du är mottagare av äggen: 1. Stoppa omgående samtliga utleveranser. 2. Fastställ vilken producentkod och vilka produktionsdatum/bäst-före datum som berörs. 3. Spärra och avskilj det smittade partiet som finns kvar i packeriet. När serotypning skett gå vidare till punkt 4 eller Informera Miljö- och hälsoskyddskontoret i de kommuner där du sålt ägg. 5. Vid icke-invasiv salmonella omklassa smittade A-ägg till B-ägg. 6. Vid invasiv salmonella återkalla smittade ägg från marknaden enligt punkterna Gör en återkallelselista över vilka utleveranser (datum och mängd) och kunder som berörs. Använd fakturor och veckoleveranssedlar som underlag. 8. Kontakt alla kunder. 9. Återkallade ägg räknas av och jämförs med antalet levererade ägg enligt faktura. 10. Kassera återkallade ägg eller leverera till produktindustrin. 11. Informera konsumenterna (t.ex. via pressmeddelanden) om vilka ägg som berörs och ge anvisningar att sådana ägg bör tillagas väl. Kontakta Livsmedelsverket och SFS-Svenska Ägg för samråd om ytterligare åtgärder bör vidtas. Samtidigt som de omdelbara åtgärderna vidtas bör även utrustning och utrymmen där ägg lagras noggrant göras rent för att undvika att en eventuell smitta uppförökas och sprids vidare. Telefonkontakter Statens jordbruksverk: vx Statens livsmedelsverk: vx SFS-Svenska Ägg: Kontaktlista vid larm om salmonella i ägg Butik /storkök Namn Befattning/ansvar telefon mobiltelefon 16
17 Lista över återkallade ägg som kommit i retur Kund Bäst före datum Antal ägg i retur Ägg sålda enligt fakturor 17
18
19 ÖVRIG DOKUMENTATION I ÄGGPRODUKTIONEN Arbetsrutiner Läkemedelsanvändning Bekämpningsmedelsanvändning Provtagning salmonella Foderleveranser Störningar i produktionen Besöksjournaler (anteckningar om vilka besökare som vistats i stallet) ÖVRIG DOKUMENTATION I ÄGGPACKERIET Avtal producenter Avtal leverantör/speditionsfirma Leverensföljesedel Arbetsrutiner Egenkontroll äggkvalitet Särpack inleverans Märkning inleverans Temperaturkontroll Rutin rengöring Rutin underhåll Temperaturkontroll Vattenprov Korrigerande åtgärder Kundreklamationer
Faroanalys. Exempel på utformning av faroanalys
Faroanalys Exempel på utformning av faroanalys En faroanalys utgör det första steget mot ett HACCP - baserat synsätt (se faktaruta 1) för ett livsmedelsföretag. Analysen gör det möjligt att på ett strukturerat
HACCP är ett arbetssätt för att ta reda på, bedöma och kontrollera alla faror i verksamheten. Farorna är potentiella hot mot livsmedelssäkerheten.
1 Faroanalys Exempel på utformning av faroanalys En faroanalys utgör det första steget mot ett HACCP - baserat synsätt (se faktaruta 1) för ett livsmedelsföretag. Analysen gör det möjligt att på ett strukturerat
Hur gör man en faroanalys och tar fram kritiska styrpunkter
1 (7) Faroanalys och kritiska styrpunkter En faroanalys kartlägger riskerna i din livsmedelshantering och visar vilka steg i livsmedelshanteringen (kritiska styrpunkerna) som måste kontrolleras för att
Nya regler för enklare företagande. Information till företagare som hanterar livsmedel. Registrerad
Nya regler för enklare företagande Information till företagare som hanterar livsmedel Registrerad Livsmedelsverket dec 2009 Box 622, 751 26 UPPSALA Grafisk form: Maj Olausson Illustration: Olle Engqvist
Såhär utvecklar du ditt system för egenkontroll
MILJÖ- OCH BYGGKONTORET 1 (5) Såhär utvecklar du ditt system för egenkontroll Alla livsmedelsanläggningar ska utveckla ett system för egenkontroll anpassat efter den verksamhet som är aktuell. Systemet
Hazard Analysis and Critical Control Points HACCP
Hazard Analysis and Critical Control Points HACCP Många i branschen undrar vad HACCP egentligen står för och vad det innebär. HACCP är en förkortning av "Hazard Analysis and Critical Control Points" och
Lagstöd till kontrollrapport
Lagstöd till kontrollrapport 1. Infrastruktur, lokaler och utrustning Planlösning och produkt-/personalflöden Materialval/ konstruktion Vatten, avlopp, handtvätt Belysning Luftkvalitet och ventilation
INFORMERAR HACCP & GHP. GHP God Hygien Praxis. Företagets ansvar. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen
Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen INFORMERAR HACCP & GHP Du som driver ett livsmedelsföretag måste utöva tillsyn på din verksamhet Detta kallas egenkontroll Syftet med egenkontrollen är att förebygga
Faroanalys. och. sammanställning av kritiska punkter. för. (verksamhetens namn) Samsynsdokument för kommunerna i Sjuhäradsbygden
Faroanalys och sammanställning av kritiska punkter för.. (verksamhetens namn) Samsynsdokument för kommunerna i Sjuhäradsbygden 2 Inledning och förklaring av begrepp Alla som hanterar mat vill att den ska
Flödesschema, HACCP och faroanalys
Flödesschema, HACCP och faroanalys Ändrad 2008-09-30 Syftet med HACCP är att minska hälsoriskerna vid hantering av livsmedel genom att identifiera potentiella faror i verksamheten. De identifierade farorna
Säker livsmedelsverksamhet
Säker livsmedelsverksamhet Du som har ett företag som hanterar livsmedel behöver känna till de regler som finns för att driva livsmedelsverksamhet. Här får du råd och information om vilka krav som ställs.
Egentillsyn. med haccp
Egentillsyn med haccp Du som driver ett livsmedelsföretag måste utöva tillsyn på din verksamhet. Den så kallade egentillsynen. Det som ingår i egentillsynen ska finnas beskrivet i ett egenkontrollprogram.
Egen kontroll i livsmedelsanläggningar Hur fungerar det?
Egen kontroll i livsmedelsanläggningar Hur fungerar det? 60 C 4 C MILJÖFÖRVALTNINGEN LUND EGEN KONTROLL I LIVSMEDELSANLÄGGNINGAR Enligt livsmedelslagstiftningen ansvarar livsmedelsföretagaren för att de
Säker livsmedelshantering för konsumenternas skull
Säker livsmedelshantering för konsumenternas skull Du som har ett företag som hanterar livsmedel behöver känna till de regler som finns för att driva livsmedelsverksamhet. Här får du råd och information
4. Checklista för dig som arbetar inom: Livsmedelsproduktion
4. Checklista för dig som arbetar inom: Livsmedelsproduktion Syfte: Förutsättningar: Att göra livsmedelshanteringen säkrare. Att underlätta för allergiska och överkänsliga konsumenter. Att du vet att konsumenten
Egenkontroll för livsmedelsbranschen. Bättre rutiner i din verksamhet
Egenkontroll för livsmedelsbranschen Bättre rutiner i din verksamhet Bättre koll med egenkontroll En god egenkontroll tjänar alla på. För dig som driver ett företag i livsmedelsbranschen leder egenkontroll
Märkning av hönsägg. De viktigaste reglerna från och med 1 januari 1998; gäller från 1 juli 2007. Namnet på varan (beteckning)
Märkning av hönsägg De viktigaste reglerna från och med 1 januari 1998; gäller från 1 juli 2007 2 Antalet ägg 1 Namnet på varan (beteckning) Produktionssystem 8 Bäst 4före-dag 6 ägg från frigående höns
Exempel 1 av Christopher Nilsson
HACCP =Hazard Analysis Critical Control Point (Riskanalys av kritiska kontrollpunkter) En kritisk kontrollpunkt (CCP), är ett steg i livsmedelshanteringen som måste vara under kontroll för att gästen inte
Kontrollhandbok - utföra offentlig livsmedelskontroll. FÖRDJUPNING HACCP-principerna
Kontrollhandbok - utföra offentlig livsmedelskontroll FÖRDJUPNING HACCP-principerna De sju HACCP-principerna Här följer en genomgång av de sju HACCP-principerna som finns angivna i lagstiftningen 1. Alla
Märkning av hönsägg. De viktigaste reglerna från och med 1 januari 1998, gäller från 1 juli 2006. 1Namnet på varan (beteckning) Produktionssystem
Märkning av hönsägg De viktigaste reglerna från och med 1 januari 1998, gäller från 1 juli 2006. 2 Antalet ägg 1Namnet på varan 8 (beteckning) Produktionssystem Bäst före-dag 4 6 ägg från frigående höns
Ditt ansvar som livsmedelsföretagare
Ditt ansvar som livsmedelsföretagare Det är ditt ansvar som livsmedelsföretagare att ha kunskap om de regler som gäller för att driva en livsmedelsverksamhet. När du hanterar mat är det viktigt att du
Kontrollhandbok Provtagning
Kontrollhandbok Provtagning Del 6 Provtagning för kontroll av salmonella Foto: Borbála Katona Innehåll Salmonella i livsmedelslagstiftningen... 3 Salmonellakrav i förordning (EG) nr 2073/2005... 3 Nationell
Hjälp till utformning av egenkontroll och faroanalys
Hjälp till utformning av egenkontroll och faroanalys (verksamhetens namn) Miljöförvaltningen Innehållsförteckning Vad är systemet för egenkontroll -------------------------------------------------------------------------------------------------------------
HACCP first aid kit Tio steg för säker ost
OST HACCP first aid kit Tio steg för säker ost Tio steg för säker ost Hantverksmässigt tillverkad ost ska man njuta av. Även du som tillverkare ska kunna njuta och känna dig trygg med att din ost är säker.
Rapporteringsformulär för kontroll (inspektion, revision) (UA = utan avvikelse, A = avvikelse, EK= ej kontrollerad, EA= ej aktuell)
Verksamhetsnamn: Datum: Objektnummer: Närvarande: Kontaktperson: Rapporteringspunkter enligt Livsmedelsverket; grundförutsättningar 1.1-10.0. HACCP 11.1-15.1 Kontrollpunkt UA A EK EA 1. Infrastruktur,
ATT GÖRA ETT EGENKONTROLLPROGRAM
ATT GÖRA ETT EGENKONTROLLPROGRAM Om du driver livsmedelsverksamhet är Du ansvarig för att Dina produkter är säkra och uppfyller kraven på hygien och redlighet. Detta gör du genom att ha en fungerande egenkontroll
EGENTILLSYN VID LIVSMEDELSHANTERING
INFORMATION OM EGENKONTROLLPROGRAM med HACCP 2009-09-25 EGENTILLSYN VID LIVSMEDELSHANTERING I livsmedelslagstiftningen anges de krav på hygieniska förhållanden som skall råda (grundförutsättningar ) och
Vad ska ingå i ett egenkontrollprogram?
Marks kommun 1(6) Vad ska ingå i ett egenkontrollprogram? När miljökontoret ska godkänna en verksamhet är egenkontrollen en av delarna som granskas och därför ska alla livsmedelsföretagare upprätta ett
RUTINER FÖR ÖVERVAKNING AV TEMPERATURER
Exempel på utformning av rutin RUTINER FÖR ÖVERVAKNING AV TEMPERATURER Syfte: Säkerställa att såväl kyl- och frysutrymmen som livsmedelhanteringen uppfyller fastställda krav på korrekta temperaturer. Omfattning:
Säker livsmedelshantering
Miljö- och byggnadsförvaltningen informerar Säker livsmedelshantering Det är stora krav på kunskap som krävs för att kunna starta och driva en livsmedelsverksamhet. Du som livsmedelsföretagare är fullt
Egenkontroll för livsmedelsbranschen. Bättre rutiner i din verksamhet
Egenkontroll för livsmedelsbranschen Bättre rutiner i din verksamhet Bättre koll med egenkontroll En god egenkontroll tjänar alla på. För dig som driver ett företag i livsmedelsbranschen leder egenkontroll
Egenkontroll livsmedelsverksamheter
Miljö- och byggförvaltningen informerar om: Sid. 1 (5) Egenkontroll livsmedelsverksamheter Garanterar kvaliteten Alla som har en verksamhet där livsmedel hanteras måste enligt livsmedelslagstiftningen
CHECKLISTA FÖR LEVERANTÖRSBEDÖMNING ENLIGT IP LIVSMEDEL
CHECKLISTA FÖR LEVERANTÖRSBEDÖMNING ENLIGT IP LIVSMEDEL Vi är certifierade enligt standarden IP Livsmedel. Regelbundna leverantörsbedömningar ingår därför i vårt kvalitetsarbete. Fyll i checklistan genom
Hjälpreda till enkla livsmedelsföretag att utforma egenkontrollprogram
Malå/Norsjö Miljö- och byggnämnd Hjälpreda till enkla livsmedelsföretag att utforma egenkontrollprogram Denna skrift är tänkt att stödja livsmedelsföretagaren i arbetet med att ta fram ett egenkontrollprogram
Livsmedelstransportörer i Stockholm 2010
MILJÖFÖRVALTNINGEN Livsmedelstransportörer i Stockholm 2010 Granskning av transport av kylda/frysta livsmedel samt varmhållen mat hos livsmedelsproducenter i Stockholm stad En rapport från Miljöförvaltningen
Egenkontroll vid livsmedelshantering!
Egenkontroll vid livsmedelshantering! Alla livsmedelsföretag ska ha ett säkerhetssystem för sin livsmedelshantering, så kallade egenkontrollprogram. Fastställda egenkontrollprogram Egenkontrollprogrammen
Offentlig livsmedelskontroll av restauranger Trelleborg anläggningar i risk- och erfarenhetsklass 3B
Offentlig livsmedelskontroll av restauranger Trelleborg 2011 anläggningar i risk- och erfarenhetsklass 3B Miljöförvaltningens rapport nr 16/2011 Offentlig livsmedelskontroll av restauranger i Trelleborgs
Nya regler om hygien för säkerhets skull
Nya regler om hygien för säkerhets skull Information till företagare som hanterar livsmedel Ny lag Ingredienser: Ansvar, spårbarhet (öppenhet), egenkontroll (grundförutsättningar, HACCP), flexibilitet
Livsmedelskontroll
Livsmedelskontroll 2017-2018 1 Välkomna! Åke Sjöberg (sektorschef för Samhällsutveckling) Miljöenhetens livsmedelspersonal 2018: Olle Ryberg (miljöchef) Lovisa Källgren (inspektör) Thinh Vo (inspektör)
Råd & tips för dig som ska starta. Livsmedelsverksamhet. Så gott som alla livsmedelsverksamheter ska registreras
Råd & tips för dig som ska starta Livsmedelsverksamhet Så gott som alla livsmedelsverksamheter ska registreras Livsmedelsverksamhet BYGG- OCH MILJÖNÄMNDENS UPPGIFT Bygg- och miljönämnden har det politiska
Uppställningen följer i grova drag bilaga II i förordning (EG) nr 183/2005
Sammanställning över frågeställningarna i Vägledningen till Jordbruksverkets checklista för kontroll av foderanläggningar vid offentlig kontroll version 6 Uppställningen följer i grova drag bilaga II i
Hjälp till utformning av egenkontrollprogram. Restauranger, pizzerior, gatukök och liknande verksamheter
Hjälp till utformning av egenkontrollprogram Restauranger, pizzerior, gatukök och liknande verksamheter Inledning... 3 Systemet för egenkontroll... 4 Administrativa uppgifter om företaget...4 Verksamhetsbeskrivning...4
Egenkontroll. Fastställd den 1 juli 2019, version 1.
Egenkontroll Den här informationen vänder sig till dig som är ansvarig för en livsmedelsverksamhet. Vi vill underlätta för dig genom att informera om de möjligheter du har och de krav som lagen ställer.
Checklista för kontroll av groddanläggning Stödjande instruktion för kommuner och länsstyrelser
Checklista för kontroll av groddanläggning Stödjande instruktion för kommuner och länsstyrelser Under en godkännandeprocess för en groddanläggning eller en kontroll av groddanläggning är det många olika
PRIMÄRPRODUKTION -första ledet i all produktion av livsmedel
Säkra livsmedel! PRIMÄRPRODUKTION -första ledet i all produktion av livsmedel Foto: Pernilla Lindén, www.fotoakuten.se Rådgivarutbildning 2017 Primärproduktion livsmedel inom tvärvillkorssystemet Odling
Livsmedel. Information från miljöavdelningen. Tips och råd inför miljöavdelningens inspektion MILJÖAVDELNINGEN
Livsmedel Information från miljöavdelningen Tips och råd inför miljöavdelningens inspektion MILJÖAVDELNINGEN Höganäs kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen 263 82 Höganäs Tel 042-33 72 84 Fax 042-33 77 55
HACCP och faroanalys
1(8) HACCP och faroanalys HACCP (Hazard Analysis of Critical Control Points = riskanalys och kritiska styrpunkter) utvecklades på 1950-talet av NASA. Man ville inte att astronauterna skulle bli matförgiftad
Regler för Svenska Äggs certifiering Handbok för företag som är anslutna, eller vill bli anslutna, till Svenska Äggs certifieringsprogram
Regler för Svenska Äggs certifiering Handbok för företag som är anslutna, eller vill bli anslutna, till Svenska Äggs certifieringsprogram Inledning Syftet med certifieringsprogrammet är att säkerställa
Provtagning av färska kryddor och bladgrönsaker
MILJÖFÖRVALTNINGEN Provtagning av färska kryddor och bladgrönsaker En rapport från Miljöförvaltningen av Frida Lund och Gun Nyström -2-5 www.stockholm.se/miljoforvaltningen SAMMANFATTNING Projektet är
Vad ska uppfyllas för att nå säkra livsmedel?
VÄGLEDNING NR 2 Vad ska uppfyllas för att nå säkra livsmedel? En vägledning till företagare som är underlagda kontroll enligt livsmedelslagen Lycksele kommun Myndighetsenheten Telefon: 0950-166 00 (vxl)
Regler för Svenska Äggs certifiering Handbok för företag som är anslutna, eller vill bli anslutna, till Svenska Äggs certifieringsprogram
Regler för Svenska Äggs certifiering Handbok för företag som är anslutna, eller vill bli anslutna, till Svenska Äggs certifieringsprogram Inledning Syftet med certifieringsprogrammet är att säkerställa
Egenkontroll För små och stora dricksvattenanläggningar
MILJÖ & HÄLSOSKYDD Egenkontroll För små och stora dricksvattenanläggningar Alla livsmedelsföretag ska arbeta med egenkontroll. Till livsmedelsföretag räknas även dricksvattenproducenter. De flesta får
Checklista - Internrevision
Verktygslådan SMART Titel Utgåva Checklista - Internrevision 2017-08-22 Checklista - Internrevision Ronden gäller för alla enheter som tillagar mat eller mottager mat från annat kök. Använd gärna egenkontrollen
Grundläggande förhållanden och aktiviteter som är nödvändiga för att upprätthålla en hygienisk miljö genom hela livsmedelskedjan.
Grundförutsättningar Med grundförutsättningar menas: Grundläggande förhållanden och aktiviteter som är nödvändiga för att upprätthålla en hygienisk miljö genom hela livsmedelskedjan. Syftet är både att
Nationella riktlinjer för industriell tvättning av ägg 2007-07-01
Nationella riktlinjer för industriell tvättning av ägg 2007-07-01 Tvättning av ägg är förenad med både mikrobiologiska och kemiska risker. Sådana risker kan hanteras genom val av lämplig tvättutrustning
Egenkontroll med HACCP. Systemet kommer från Nasa. Säker mat till astronauterna. Bygger på 7 grundprinciper
HACCP 2010-09-14 1 Egenkontroll med HACCP Systemet kommer från Nasa. Säker mat till astronauterna. Bygger på 7 grundprinciper De 7 grundprinciperna 1. Identifiera de faror som måste förebyggas, undanröjas
Egenkontroll ger bättre koll
Egenkontroll ger bättre koll Vill du ha säkrare livsmedelshygien och nöjdare kunder? Säker mat tjänar både du, kunden och samhället på. En fungerande egenkontroll hjälper till att ge kontroll på hanteringen
Tvärvillkor: Livsmedelshygienen för livsmedel av animaliskt och vegetabiliskt ursprung
Tvärvillkor: Livsmedelshygienen för livsmedel av animaliskt och vegetabiliskt ursprung 1 Utbildning i ansökan om jordbrukarstöd, våren 2015 Evira/Enheten för livsmedelshygien Överinspektör Noora Tolin
Rengöringskontroll på tillagningskök inom skolor, förskolor, äldreboende och sjukhus i Varbergs kommun 2012, uppföljning
1 (7) Rengöringskontroll på tillagningskök inom skolor, förskolor, äldreboende och sjukhus i Varbergs kommun 2012, uppföljning Sammanfattning År 2011 kontrollerades rengöring i tillagningskök inom skolor,
Typisk sommarbild Vattenkvalitet och livsmedelssäkerhet. Gröda. Vattenkälla. Älv, sjö, bäck, å Damm
Vattenkvalitet och livsmedelssäkerhet Typisk sommarbild Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Gröda Vattenkälla Bakteriesjukdomar som sprids med vatten Älv, sjö, bäck, å Damm
Nationella branschriktlinjer
Nationella branschriktlinjer Bakgrund Denna information vänder sig till branschorganisationer för företag med livsmedelshantering. en beskriver de krav som Livsmedelsverket ställer på nationella branschriktlinjer.
Förslag till egenkontrollprogram
Storhushåll Förslag till egenkontrollprogram Företagets namn:.. Org. nr:.. Besökadress:... Antal anställda:... Ansvarig person (befattning):.. Verksamhetsbeskrivning (produktionens storlek, mängd, sortiment,
Öppna kafé. Information för en- och tvåmansföretag
Öppna kafé Information för en- och tvåmansföretag Öppna kafé I den här broschyren kan du som ska starta, överta eller driva ett litet enkelt kafé hitta information som är viktig för dig och din verksamhet.
Ändrad 2008-09-30. Generellt kan man säga att rutinerna ska svara på frågeställningarna: Varför? När? Var? Hur? Och av vem?
Vad ska egenkontrollprogrammet innehålla? Ändrad 2008-09-30 Alla livsmedelsanläggningar ska bedriva egenkontroll. Systemet för egenkontroll ska redovisas för bygg- och miljöförvaltningen i samband med
Information om krav i livsmedelslagstiftningen
1(7) om krav i livsmedelslagstiftningen Livsmedelslagstiftningen är flexibel och går generellt inte in i detaljer. Maten ska vara säker och lagen tillåter att det görs på olika sätt. Därför gäller det
Minneslista vid godkännande: allmänna hygienkrav och frysta livsmedel Styrande instruktion för Livsmedelsverket
Minneslista vid godkännande: allmänna hygienkrav och frysta livsmedel Styrande instruktion för Livsmedelsverket Här finner du en minneslista att använda vid godkännandeprövning av livsmedelsanläggningar
LIVSMEDELSKONTAKTMATERIAL
LIVSMEDELSKONTAKTMATERIAL VAD MENAS MED KONTAKTMATERIAL? Länsi- ja Sisä-Suomen aluehallintovirasto, Merja Virtanen, ympäristöterveydenhuolto 2014 2 VAD MENAS MED KONTAKTMATERIAL? Material- och produktgrupperna
Öppna restaurang eller kafé
Öppna restaurang eller kafé I den här broschyren kan du som ska starta, överta eller driva en restaurang eller ett kafé hitta information som är viktig för dig och din verksamhet. Det du serverar ska vara
Offentlig dricksvattenkontroll mål, metodik
Offentlig dricksvattenkontroll mål, metodik Vision för livsmedelskontrollen Professionell livsmedelskontroll för konsumenternas och företagens bästa Gemensamma nationella mål Exempel Mer omfattande kontroll
Isprojekt 2014. Mikrobiologisk provtagning av is. Miljö och Stadsbyggnad Uddevalla kommun
Isprojekt 2014 Mikrobiologisk provtagning av is Miljö och Stadsbyggnad Uddevalla kommun Oktober-december 2014 1- Sammanfattning 3 2- Inledning 4 2-1 Avgränsning 4 2-2 Metod 4 2-2-1 Information Bedömning
Information till dig som livsmedelsföretagare - egenkontroll, personlig hygien, separering, tid- och temperaturprocesser samt rengöring
Information till dig som livsmedelsföretagare - egenkontroll, personlig hygien, separering, tid- och temperaturprocesser samt rengöring Egenkontroll En god egenkontroll tjänar alla på. För dig som driver
Öppna kafé. Information för en- och tvåmansföretag
Öppna kafé Information för en- och tvåmansföretag Öppna kafé I den här broschyren kan du som ska starta, överta eller driva ett litet enkelt kafé hitta information som är viktig för dig och din verksamhet.
Egenkontrollprogram i Stöd och Service 2016-04-22
Säker mat All mat som serveras ska vara säker att äta och våra kunder ska kunna känna sig trygga i att inte bli sjuka av maten. Personalen ska ha kompetens inom livsmedelssäkerhet och det ska finnas rutiner
Rengörings- och temperaturkontroll på restauranger och caféer i Varbergs kommun 2012
Rengörings- och temperaturkontroll på restauranger och caféer i Varbergs kommun 2012 Sammanfattning Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen besökte under tiden 4 juli - 9 september 2012 78 st restauranger
Myndighetsmål för operativa förutsättningar
2016-11-24 Myndighetsmål för operativa förutsättningar Offentlig livsmedelskontroll utförs för att verifiera efterlevnaden av bestämmelser som syftar till att förhindra, undanröja eller reducera hälsorisker.
operativa mål för livsmedelskontrollen Preliminära mål. Mindre justeringar kan komma att göras innan målen fastställs i december
2016-11-24 Gemensamt fokus - operativa mål för livsmedelskontrollen 2017-2019 Preliminära mål. Mindre justeringar kan komma att göras innan målen fastställs i december 2016. Myndighetsmål för operativa
Information om egenkontroll och HACCP i livsmedelsverksamheter
Rev. 2014-12-23 Sidan 1 av 10 Information om egenkontroll och HACCP i livsmedelsverksamheter Ditt ansvar Alla som har en livsmedelsverksamhet måste enligt livsmedelslagstiftningen ha en så kallad egenkontroll.
Vägledande information om kontroll av företag som producerar groddar inom primärproduktionen
Område Livsmedelskontroll Avdelning Support R Norlin Vägledande information om kontroll av företag som producerar groddar inom primärproduktionen Denna information syftar till att klargöra Livsmedelsverkets
Hjo kommun. Egenkontroll livsmedel. Rutin Egenkontroll livsmedel. 1. Dokumenttyp. Rutin. 2. Fastställande/upprättad
Hjo kommun Rutin Egenkontroll livsmedel Egenkontroll livsmedel 1. Dokumenttyp Rutin 2. Fastställande/upprättad 2011-09-01 av Hannele Nikula Raneryd 3. Senast reviderad 4. Detta dokument gäller för Hemvården
3.6 Faroanalys. Flik 3 RISKVÄRDERING CCP JA/NEJ NEJ. FÖREBYGGANDE ÅTGÄRD( Se rutiner i Låg Mellan Hög
3.6 Faroanalys 1 INKÖP/ Mikrobiologisk förekomst (råvaror) Kontroll av ankommande råvarors lukt, färg, fräschör och stickprovskontroller på bärst- före märkning. JA/ Mikrobiologisk tillvät (transport,
Godkända leverantörer
Hygien H.A.C.C.P Rutiner Vad är HACCP och varför har EU fått detta direktiv, hur ska vi förhålla oss till detta direktiv och jobba så att vi säkerhetsställer livsmedelskedjan från inköp till att den förtärs
Bakterier i maten. #AntibiotikaSkolan
Bakterier i maten #AntibiotikaSkolan 2 Bakterier i maten Bakterier i maten Finns det antibiotika i maten? Det är bra att veta att det inte finns antibiotika i köttet som vi köper i butik. Ett djur som
EGENKONTROLLPROGRAM FÖR STORHUSHÅLL
2017-05-23 1 ( 17 ) EGENKONTROLLPROGRAM FÖR STORHUSHÅLL Verksamhetens namn: Organisationsnummer: Fastighetsbeteckning: Telefon: Utdelningsadress: Besöksadress (om annan än ovan): Verksamhetsansvarig: Telefon:
Grillad kyckling. - Kontrollprojekt om hantering av grillade köttprodukter och märkning av egentillverkade produkter i livsmedelsbutiker
Grillad kyckling - Kontrollprojekt om hantering av grillade köttprodukter och märkning av egentillverkade produkter i livsmedelsbutiker Miljökontoret 2014 Birgitta Iggland Jennie Söderstedt Tedelid Sammanfattning
Checklista - Internrevision
Verktygslådan SMART Titel Utgåva Checklista - Internrevision 2015-03-25 Checklista - Internrevision Ronden gäller för alla enheter som tillagar mat eller mottager mat från annat kök. Använd gärna egenkontrollen
Butiksprojekt. Ett projekt inom livsmedelsavdelningen. Genomfört Författare: Karin Andersson Eva Bagström Luis Carvajal
Butiksprojekt Ett projekt inom livsmedelsavdelningen Genomfört 2010. Författare: Karin ndersson Eva Bagström Luis Carvajal Butiksprojekt-kontroll av manuell disk 1 Bakgrund vsikten var att titta på hanteringen
Mikrobiologiska kriterier 2012
Dnr 2012-1671 Mikrobiologiska kriterier 2012 E.coli salmonella Utförd av miljökontoret i Jönköpings kommun Skriven av Maria Sandquist 2012-03-xx Inledning Delar av den planerade livsmedelskontrollen i
Exempel 2 av: Christopher Nilsson
Du är en mycket viktig person! Du jobbar ju med livsmedel Livsmedelslagstifning EU förordningen Livsmedelslagen Livsmedelsförordningen Livsmedelsverkets författningar (LIVSFS) Grundförutsättningar Upprättande
Öppna kafé. Information för en- och tvåmansföretag
Öppna kafé Information för en- och tvåmansföretag Tilläggsblad med information om införda ändring i Öppna Kafé Ändringar har införts på sidan 6 avsnittet om Märkning ändrats till: Livsmedelsinformation
Bakningsdag Märkningen med bakningsdag är frivillig men uppskattas av kunderna.
Livsmedel A-Ö ADI-värden Acceptabelt dagligt intag för livsmedelstillsatser, ADI-värde anger hur mycket en människa kan exponeras för utan att någon risk för hälsan anses uppstå. Aflatoxiner Aflatoxin
Projekt. Provtagning av köttfärs i butik. Miljö och hälsoskydd Falkenbergs Kommun
Miljö och hälsoskydd Projekt Provtagning av köttfärs i butik 2008 Miljö och hälsoskydd Falkenbergs Kommun 1(5) Sammanfattning För att kontrollera den hygieniska kvaliteten på butiksmald köttfärs har provtagning
Egenkontroll för livsmedelsföretagare
INFORMATION 1 (11) Egenkontroll för livsmedelsföretagare Alla som bedriver livsmedelsverksamhet måste ha ett egenkontrollsystem för att säkerställa att de livsmedel som levereras är säkra. De rutiner som
Restaurangkök TILLSYNSPROJEKT 2009
Restaurangkök TILLSYNSPROJEKT 2009 Restaurangkök 2009 1 Bakgrund Erfarenhet från andra kommuner visar att det finns problem gällande rengöring. Genom ett projekt som både genom visuell- och tryckplattskontroll
Information om livsmedelskontrollen i Leksands kommun 2014
Information om livsmedelskontrollen i Leksands kommun 2014 Helena Hamvall Malin Liss-Lundeberg Lis Ryberg Samhällsbyggnad - Tillsynsavdelningen Informationsträffens innehåll 0 Resultat från livsmedelskontrollen
Fiskbranschens Vägledning
TILLVERKNING AV RÖKTA OCH GRAVADE FISKPRODUKTER RÖKTA PRODUKTER INLEDNING I arbetet med att införa kontroller på individuella processteg, ger detta avsnitt om rökta produkter exempel på potentiella faror
Kontroll av salladsbufféer i butik
MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN Kontroll av salladsbufféer i butik Miljöenheten i Lomma redovisar 2015:1 2015-03-16 Sammanfattning Miljöenheten i Lomma utförde under februari och mars månad 2015 provtagning
Hygienplan för vattenbruksanläggningar
Hygienplan för vattenbruksanläggningar Jordbruksverket vill tacka Cefas (Center for Environment, Fisheries & Aquaculture Science) i Storbritannien för att vi fått använda deras Finfish biosecurity measures
Egenkontrollprogram. för butiker, grossister och liknande verksamheter. Miljö- och samhällsbyggnadskontoret informerar
Miljö- och samhällsbyggnadskontoret informerar Egenkontrollprogram för butiker, grossister och liknande verksamheter I livsmedelsanläggningen måste handlingar som berör verksamheten och som behövs vid
Inledning. Omfattning 1 (11) Område Livsmedelskontroll Avdelning / /00872 R Norlin Dnr 2017/00872
1 (11) Avdelning 2012012017/008722017/00872 Support Vägledande information om bestämmelser som gäller provtagning, spårbarhetskrav och intyg vid kontroll av företag som producerar groddar inom primärproduktionen