HACCP och faroanalys

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HACCP och faroanalys"

Transkript

1 1(8) HACCP och faroanalys HACCP (Hazard Analysis of Critical Control Points = riskanalys och kritiska styrpunkter) utvecklades på 1950-talet av NASA. Man ville inte att astronauterna skulle bli matförgiftad i rymden och införde då ett system för att tillverka säker mat. Enligt de nya EU-förordningarna som trädde i kraft ska nu alla livsmedelsverksamheter införa delar av systemet och om det visar sig att man har kritiska styrpunkter måste genomföra en fullständig HACCP-plan. Alla som hanterar oförpackade livsmedel ska göra flödesschema och faroanalys för sin verksamhet/anläggning, d v s de behöver inte göra en fullständig HACCP-plan under förutsättning att grundförutsättningarna säkerställer säkra livsmedel. Har du som verksamhetsutövare ställt dig följande frågor? o Har jag gjort allt för att maten ska vara säker? o Har jag utsatt maten för några faror i något steg? o Hur förhindrar jag att främmande föremål hamnar i maten? o Hur förhindrar jag att bakterier hamnar i maten eller tillväxer där? o Hur förhindrar jag att kemikalier hamnar i maten? Om inte hur vet du då att den mat du serverar/säljer är säker? Kvalitet kan bara åstadkommas genom att man tillverkar en produkt på rätt sätt; inte genom att man inspekterar hur produkten har tillverkats HACCP sju principer 1. Att identifiera de faror som måste förebyggas, elimineras eller reduceras till en acceptabel nivå. 2. Att identifiera kritiska styrpunkter i det steg eller de steg där kontroll är nödvändig för att förebygga eller eliminera en fara eller för att reducera den till en acceptabel nivå. 3. Att fastställa kritiska gränsvärden vilka skiljer acceptabelt från inte acceptabelt i de kritiska styrpunkterna i syfte att förebygga, eliminera eller reducera identifierade faror. 4. Att upprätta och genomföra effektiva förfaranden för att övervaka de kritiska styrpunkterna. 5. Att fastställa vilka korrigerande åtgärder som ska vidtas när övervakningen visar att en kritisk styrpunkt inte är under kontroll. 6. Att upprätta rutiner för att verifiera att de åtgärder som avses i punkterna 1-5 fungerar effektivt; verifieringsförfarandena ska genomföras regelbundet. 7. Att upprätta dokumentation och journaler anpassade för livsmedelsföretagets storlek och art för att visa att de åtgärder som avses i punkterna 1-6 tillämpas effektivt och för att underlätta den offentliga kontrollen vid anläggningen. En HACCP-plan är ett dynamiskt system som kan och ska anpassas till ny kunskap, erfarenheter och förändringar i processer, produkter och användningssätt. Faroanalys Syftet med en faroanalys är att identifiera alla relevanta hälsofaror, att bedöma sannolikheten för att faran uppkommer/förekommer och att värdera om kontrollåtgärder för identifierade faror finns för varje hanteringssteg/processteg. När man gör en faroanalys behöver man ta hänsyn till farans typ, hur allvarlig faran är och hur ofta faran uppkommer. Utifrån flödesscheman över tillverkningsprocesserna sammanställer man alla faror som kan finnas och gör en riskbedömning av dem. Ale kommun, Sektor samhällsbyggnad Alafors

2 En fara är något som finns i eller hamnar i livsmedlet och kan orsaka skada. Det finns tre typer av faror: fysikaliska (främmande föremål såsom glas, metall, plast, insekter etc); mikrobiologiska (bakterier, virus, mögel, parasiter eller deras gifter) och kemiska (t ex allergener, tillsatser bekämpningsmedel). Farorna kan uppkomma genom kontaminering (förorening), tillväxt eller överlevnad. En risk är ett mått på hur troligt det är att faran uppkommer och hur stor skada den kan orsaka. Vissa faror är mer allvarliga än andra. Detta styrs bland annat av vilken målgrupp dina varor är ämnade för, t ex barn, sjuka eller allergiker samt vilken typ av fara det gäller, t ex sjukdomsframkallande bakterier eller giftigt ämne. Kritiska styrpunkter (CCP) En kritisk styrpunkt (CCP) är ett steg i livsmedelshanteringen där kontroll kan tillämpas och är nödvändigt för att konsumenterna inte ska komma till skada av någon hälsofara i maten. För att bestämma om ett visst hanteringssteg är en kritisk styrpunkt måste man ställa sig följande fråga: Är detta steg så viktigt att konsumenten blir sjuk av maten om något går fel? Om svaret är ja är steget en kritisk styrpunkt. Eftersom CCP:er ska kontrolleras/övervakas kontinuerligt, bör de vara så få som möjligt. För varje CCP ska kritiska gränser fastställas för att säkerställa att varje CCP är kontrollerad, t ex för tid, temperatur eller ph. Det är viktigt att komma ihåg att det är själva hanteringssteget som är en kritisk styrpunkt och inte de förebyggande åtgärderna som görs i detta steg. Styrning och övervakning är nödvändig för att se till att de kritiska stegen i hanteringen är under kontroll. Den ska upptäcka brister i kontrollen eller om det någonstans i hanteringen kommer att leda till brister i kontrollen. Om en kritisk gräns underskrids/överskrids har man inte längre kontroll i aktuell CCP och fara kan då föreligga. Att göra en faroanalys steg för steg 1. Man börjar med att göra ett flödesschema (se Förslag på flödesschema ). Det är viktigt att man får med och skriver ned alla processteg i verksamheten. Hur går varan från det att man tar emot den (vid varumottagningen) till dess att den serveras? Vad kan hända med varan och vart tar den vägen däremellan? Ett tips är att ett processteg oftast slutar på -ing, som t ex beredning och servering. 2. När man har gjort klart flödesschemat sätter man in alla processteg i första kolumnen i faroanalysen vars rubrik är Processteg/hanteringssteg (se Förslag på mall för faroanalys ). Er egen faroanalys ska anpassas till de processteg som stämmer överens med hur det ser ut i just din verksamhet. 3. När man har satt in alla processteg i faroanalysen ska man fundera på vilka faror det finns i varje processteg. Vad kan gå fel eller vad kan det vara för fel på varan i t ex varumottagningen? Här gäller det att komma på allt man kan tänka sig. Det handlar inte bara om vad som har gått fel förut eller vad som brukar gå fel utan också vad som skulle kunna gå fel. Man kan alltså komma på flera olika faror till de olika processtegen. Farorna skrivs in på varsin rad i rutan för Faror. 4. Därefter ska man skriva ned hur man gör för att förhindra att dessa faror uppkommer. Hur gör ni för att det inte ska uppstå någon fara? Detta skriver ni ned i kolumnen Förebyggande åtgärder enligt grundförutsättningarna i faroanalysen. 5. När detta är gjort ska ni avgöra om det är en kritisk styrpunkt (CCP) eller inte med hjälp av en riskvärdering. Ett första steg för att kartlägga vilka rutiner man bör beakta vid riskvärderingen kan vara att använda en riskmatris (se nedan). Dessa rutiner kan sedan undersökas mera ingående, vilket kan göras på många sätt men ett av de enklare systemen är 2H (se Riskvärdering med hjälp av 2H ) eller med hjälp av ett beslutsträd (se Förslag på beslutsträd för CCP ). Resultatet från riskvärderingen antecknas sedan i er faroanalys. Har ni inte någon CCP så är arbetet i och med detta avklarat. 2(8)

3 Bestämning av CCP genom en riskmatris När man använder sig av en riskmatris gör man det genom att räkna ut farans risktal. Det fungerar alltså som en slags poängbedömning för att värdera allvarlighetsgraden på faran och sannolikheten att den inträffar. För att underlätta poängsättningen bör man anpassa och konkretisera vad poängen innebär för den egna verksamheten innan man börjar. Det vill säga att man sätter egna ord på konsekvenserna och sannolikheten. Exempel på hur en gradering kan se ut: Allvarlighetsgrad om faran inträffar 8 p = mycket hög: Dödsfall, missfall, men för livet eller allergichock 6 p = hög: Sjukhusvistelse, sjukskrivning, skada på inre organ 4 p = medium: sjukhusbesök, magsjuka > 1 dygn, tandskador 2 p = låg: lätt matförgiftning < 1 dygn, lättare allergiska symptom, obehagskänslor Sannolikhet att faran inträffar 4 p = ofta: varje eller vartannat produktionstillfälle, >6 ggr/år 3 p = sällan: 1-2 ggr/månad 2 p = mycket sällan: någon eller några ggr/år 1 p = osannolikt: har aldrig inträffat, men skulle kunna inträffa. Allvarlighet 3(8) Mycket hög (8) Hög (6) Medium (4) Låg (2) Osannolikt Mycket sällan Sällan Ofta Sannolikhet (1) (2) (3) (4) Faror som placerar sig i de gröna fälten och ger en summa på 3, 4, 5 eller 6 kan man bortse från ur risksynpunkt. De hanteras av grundförutsättningarna och då främst genom underhåll av lokalen och användandet av skyddskläder. Faror som placerar sig i de gula fälten, med summan 6, 7, eller 8, bör utvärderas för att se om det behövs ytterligare kontroll/styrning över dessa moment. Ett exempel på en grundförutsättning som kan behövas styras i denna grupp är rengöring. Faror som hamnar i de orange fälten med summan 9 och 10 är potentiella CCP:er och bör värderas vidare i beslutsträdet eller med hjälp av 2H (se nedan). Om det inte är en CCP bör den beaktas som farorna i de gula fälten. Farorna som hamnar i de röda fälten är även de potentiella CCP:er och likt farorna i de orange fälten så måste de utvärderas mera. Det behövs dessutom åtgärder som ser till att sannolikheten att de inträffar minskar. Källa till riskmatris: Bergström & Hellqvist

4 4(8) Riskvärdering med hjälp av 2H Denna variant av riskvärdering bygger på måtten av säkerhet (hur pass stor risk utsätts konsumenten för om faran skulle inträffa) och sannolikhet (hur ofta risken sker). I tabellens mittenkolumn ( Fara ) sätter man in de faror man hittat. Sedan bedömer man om sannolikheten respektive säkerhetsrisken är hög (H) eller låg (L). Får man fram två H i tabellen betyder det att faran är en kritisk styrpunkt (CCP). Får man ett H och ett L eller två L är faran inte en CCP utan en styrpunkt (CP) enligt grundförutsättningarna. Säkerhetsrisk Fara Sannolikhet L H L L H H H L I exemplet ovan framkom att fara C fick två H och därmed är en kritisk styrpunkt (CCP). De andra farorna (A, B och D) fick antingen två L eller ett H och ett L och är alltså inte kritiska styrpunkter.

5 5(8) Förslag på beslutsträd för CCP (kritiska styrpunkter) Farorna i er verksamhet har ni skrivit ned i faroanalysen, om ni har upprättat en sådan. Varje fara från faroanalysen ska alltså användas i det här beslutsträdet. Börja med fråga F1 och gå igenom hela beslutsträdet för varje enskild fara. Ett exempel på hur man ska tänka när man har kommit till fråga F3 kan vara följande: om faran är bakterier i varorna vid varumottagningen, är då varumottagningen till för att förhindra bakterier i maten?, varumottagningen är till för att vi ska få in våra varor i verksamheten, inte för att vi ska hindra bakterier från att blanda sig i vår mat. Då går man vidare till fråga F4. F1. Är faran idag under fungerade styrning/kontroll för högsta matsäkerhet? Modifiera (förändra) flöde, rutin, process, arbetsmetod, lokal, råvara eller produkt. F2. Är kontrollen/styrningen nödvändig för att skapa säkra livsmedel? F3. Är processteget där faran identifierades ämnat/tänkt för att eliminera/reducera risken till en acceptabel nivå? Ingen CCP F4. Finns det möjlighet att en oacceptabel tillväxt/kontaminering sker i processteget p.g.a. den identifierade faran/farorna efter genomförd modifiering? Ingen CCP F5. Kommer ett senare steg i processen att kunna eliminera den identifierade faran/farorna eller reducera den till en acceptabel nivå? Ingen CCP (Det senare steget blir en CCP.) CCP

6 6(8) Förslag på flödesschema för varmkök Man kan upprätta ett flödesschema för varma rätter och ett för kalla rätter eller ett flödesschema för hela verksamheten. Ett flödesschema kan se ut på olika sätt beroende på vilka processteg man har i sin verksamhet och detta är bara ett förslag. Fyll i de kritiska gränser ( gränsvärden, max- och/eller min-värden) som ni använder samt de processteg som är aktuella för er verksamhet. Varumottagning Avemballering Kylförvaring Max +4 C/+8 C Frysförvaring Max -18 C Torrförvaring Upptining Beredning Värmebehandling Minst +72 C Nedkylning Max +8 C inom 4 h Varmhållning Max 2 h i +60 C Servering Kylförvaring Återupphettning Minst +72 C Distribution

7 7(8) Förslag på mall för faroanalys Processteg/ Hanteringssteg Ange alla processteg/ hanteringssteg i tur och ordning med början i varumottagningen. 1. Varumottagning 1 Nr på Fara Fara Ange de relevanta mikrobiologiska, fysikaliska och kemiska faror samt allergener som ev. kan finnas i råvarorna eller de olika processtegen. Farorna ska specificeras så långt som möjligt. Vad kan gå fel? Mikrobiologiska faror (t ex bakterietillväxt). Orsak/Ursprung till fara Ange de orsaker som ni anser finns till respektive hälsofara. Felaktig temperatur under transport. Förebyggande åtgärder enligt grundförutsättningarna Ange de åtgärder som skall vidtas för att förhindra att konsumenterna utsätts för någon av de identifierade farorna. Hur gör Ni för att undvika att faran uppkommer? Mottagningskontroll enligt grundförutsättningarna (temperaturmätning). CCP / Ange om råvaran eller processteget är en CCP eller inte. 2. Avemballering 3. Kylförvaring 4. Torrförvaring 5. Frysförvaring 6. Upptining 7. Beredning 8. Värmebehandling 9. Nedkylning 10. Kylförvaring 11. Återupphettning 12. Distribution 13. Varmhållning 14. Servering 2 Fysikaliska faror (t ex främmande ämnen). Kontaminering p g a trasig förpackning. Mottagningskontroll enligt grundförutsättningarna (kontrollera att förpackningen är hel och ren). Utbildning i rutinerna.

8 Övrigt - Definitioner och begrepp Dokumentation över HACCP-systemet Myndigheternas kontroll förutsätter tillgång till företagens dokumentation. Dokumentation över faroanalys, kritiska styrpunkter med kritiska gränser samt övervakningsrutiner och korrigerande åtgärder ska alltid finnas tillgänglig. Dokumentation över mät- och observationsdata i CCP, avvikelser och vidtagna korrigerande åtgärder samt verifieringsinsatser ska alltid sparas i minst två månader efter en varas bäst före datum, dock aldrig kortare tid än ett år. Fara (artikel 3.14 i förordning (EG) nr 178/2000) Biologisk, kemisk eller fysikalisk agens i eller i form av livsmedel eller foder som skulle kunna ha negativ hälsoeffekt. Faroanalys Insamling och värdering av information om faror och förhållanden som gör att dessa uppkommer, för att avgöra vilka som är viktiga för livsmedelssäkerheten och som därför ska beaktas i HACCP-planen. (Codex alimentarius, allmänna principer för livsmedelshygien CAC/RCP , rev. 4 (2003), annex God hygienpraxis (GHP) Att uppfylla hygienkraven i artikel 4 i förordning (EG) nr 852/2004, på det sätt som beskrivs i relevant branschriktlinje för god praxis eller på annat sätt som ger likvärdigt resultat, för att uppnå säkra livsmedel. God tillverkningssed (GMP) Att tillverka livsmedel, på det sätt som beskrivs i relevant branschriktlinje för god praxis eller på annat sätt som ger likvärdigt resultat, så att redlighet och kravet på att konsumenten inte blir vilseledd uppnås. Grundförutsättning De planerade åtgärder som livsmedelsföretagaren infört i sin verksamhet för att säkerställa att livsmedel inte blir skadliga för hälsan. Grundförutsättningarna är: utbildning, personlig hygien, vatten, skadedjur, rengöring, utformning och underhåll av lokaler och utrustning, temperatur, mottagning och avfall. De planerade åtgärderna för resp. grundförutsättning är beroende av verksamhetens art. HACCP System som permanent identifierar, bedömer och styr faror som är viktiga för att säkerställa att livsmedel inte blir skadligt för hälsan. Kontaminering (artikel 2.1.f i förordning (EG) nr 852/2004) Förekomst av eller införande av en fara. Kritisk gräns Ett kriterium som skiljer acceptabelt från oacceptabelt. Kritisk styrpunkt (CCP) (Codex alimentarius, allmänna principer för livsmedelshygien CAC/RCP , rev. 4 (2003), annex). En funktion (t ex hantering, process) vid vilken en styrande åtgärd kan tillämpas och är nödvändig för att förebygga eller undanröja en livsmedelsburen fara eller reducera den till acceptabel nivå. Nationella riktlinjer (branschriktlinjer) Nationella riktlinjer för god hygienpraxis och för tillämpning av HACCP-principerna ska utarbetas och spridas av livsmedelsbranschen. Livsmedelsverket skall bedöma att riktlinjen ger ett lämpligt stöd till företagare att leva upp till relevanta delar av de allmänna och särskilda hygienkraven i förordning (EG) nr 852/2004 och i förordning (EG) nr 853/2004 samt kravet att inrätta, genomföra och upprätthålla förfaranden grundade på HACCP-principerna. Risk (artikel 3.9 i förordning (EG) nr 178/2002) Funktion av sannolikheten för en negativ hälsoeffekt och denna effekts allvarlighetsgrad till följd av en fara. Styrpunkt (CP) Kontroll av fara inom ramen för grundläggande förutsättningar ( grundförutsättningarna ). 8(8)

Faroanalys. och. sammanställning av kritiska punkter. för. (verksamhetens namn) Samsynsdokument för kommunerna i Sjuhäradsbygden

Faroanalys. och. sammanställning av kritiska punkter. för. (verksamhetens namn) Samsynsdokument för kommunerna i Sjuhäradsbygden Faroanalys och sammanställning av kritiska punkter för.. (verksamhetens namn) Samsynsdokument för kommunerna i Sjuhäradsbygden 2 Inledning och förklaring av begrepp Alla som hanterar mat vill att den ska

Läs mer

Faroanalys. Exempel på utformning av faroanalys

Faroanalys. Exempel på utformning av faroanalys Faroanalys Exempel på utformning av faroanalys En faroanalys utgör det första steget mot ett HACCP - baserat synsätt (se faktaruta 1) för ett livsmedelsföretag. Analysen gör det möjligt att på ett strukturerat

Läs mer

HACCP är ett arbetssätt för att ta reda på, bedöma och kontrollera alla faror i verksamheten. Farorna är potentiella hot mot livsmedelssäkerheten.

HACCP är ett arbetssätt för att ta reda på, bedöma och kontrollera alla faror i verksamheten. Farorna är potentiella hot mot livsmedelssäkerheten. 1 Faroanalys Exempel på utformning av faroanalys En faroanalys utgör det första steget mot ett HACCP - baserat synsätt (se faktaruta 1) för ett livsmedelsföretag. Analysen gör det möjligt att på ett strukturerat

Läs mer

Flödesschema, HACCP och faroanalys

Flödesschema, HACCP och faroanalys Flödesschema, HACCP och faroanalys Ändrad 2008-09-30 Syftet med HACCP är att minska hälsoriskerna vid hantering av livsmedel genom att identifiera potentiella faror i verksamheten. De identifierade farorna

Läs mer

Exempel 1 av Christopher Nilsson

Exempel 1 av Christopher Nilsson HACCP =Hazard Analysis Critical Control Point (Riskanalys av kritiska kontrollpunkter) En kritisk kontrollpunkt (CCP), är ett steg i livsmedelshanteringen som måste vara under kontroll för att gästen inte

Läs mer

Hur gör man en faroanalys och tar fram kritiska styrpunkter

Hur gör man en faroanalys och tar fram kritiska styrpunkter 1 (7) Faroanalys och kritiska styrpunkter En faroanalys kartlägger riskerna i din livsmedelshantering och visar vilka steg i livsmedelshanteringen (kritiska styrpunkerna) som måste kontrolleras för att

Läs mer

Hazard Analysis and Critical Control Points HACCP

Hazard Analysis and Critical Control Points HACCP Hazard Analysis and Critical Control Points HACCP Många i branschen undrar vad HACCP egentligen står för och vad det innebär. HACCP är en förkortning av "Hazard Analysis and Critical Control Points" och

Läs mer

Vägledning till införande av HACCP

Vägledning till införande av HACCP Vägledning Vägledning till införande av HACCP Vägledning till införande av förfaranden baserade på HACCPprinciperna och underlättande av införande av dessa principer i vissa företag Innehåll 1 Inledning...

Läs mer

INFORMERAR HACCP & GHP. GHP God Hygien Praxis. Företagets ansvar. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen

INFORMERAR HACCP & GHP. GHP God Hygien Praxis. Företagets ansvar. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen INFORMERAR HACCP & GHP Du som driver ett livsmedelsföretag måste utöva tillsyn på din verksamhet Detta kallas egenkontroll Syftet med egenkontrollen är att förebygga

Läs mer

Kontrollhandbok - utföra offentlig livsmedelskontroll. FÖRDJUPNING HACCP-principerna

Kontrollhandbok - utföra offentlig livsmedelskontroll. FÖRDJUPNING HACCP-principerna Kontrollhandbok - utföra offentlig livsmedelskontroll FÖRDJUPNING HACCP-principerna De sju HACCP-principerna Här följer en genomgång av de sju HACCP-principerna som finns angivna i lagstiftningen 1. Alla

Läs mer

Egen kontroll i livsmedelsanläggningar Hur fungerar det?

Egen kontroll i livsmedelsanläggningar Hur fungerar det? Egen kontroll i livsmedelsanläggningar Hur fungerar det? 60 C 4 C MILJÖFÖRVALTNINGEN LUND EGEN KONTROLL I LIVSMEDELSANLÄGGNINGAR Enligt livsmedelslagstiftningen ansvarar livsmedelsföretagaren för att de

Läs mer

Hjälp till utformning av egenkontrollprogram. Restauranger, pizzerior, gatukök och liknande verksamheter

Hjälp till utformning av egenkontrollprogram. Restauranger, pizzerior, gatukök och liknande verksamheter Hjälp till utformning av egenkontrollprogram Restauranger, pizzerior, gatukök och liknande verksamheter Inledning... 3 Systemet för egenkontroll... 4 Administrativa uppgifter om företaget...4 Verksamhetsbeskrivning...4

Läs mer

Lagstöd till kontrollrapport

Lagstöd till kontrollrapport Lagstöd till kontrollrapport 1. Infrastruktur, lokaler och utrustning Planlösning och produkt-/personalflöden Materialval/ konstruktion Vatten, avlopp, handtvätt Belysning Luftkvalitet och ventilation

Läs mer

Egenkontroll för livsmedelsbranschen. Bättre rutiner i din verksamhet

Egenkontroll för livsmedelsbranschen. Bättre rutiner i din verksamhet Egenkontroll för livsmedelsbranschen Bättre rutiner i din verksamhet Bättre koll med egenkontroll En god egenkontroll tjänar alla på. För dig som driver ett företag i livsmedelsbranschen leder egenkontroll

Läs mer

Hjälp till utformning av egenkontroll och faroanalys

Hjälp till utformning av egenkontroll och faroanalys Hjälp till utformning av egenkontroll och faroanalys (verksamhetens namn) Miljöförvaltningen Innehållsförteckning Vad är systemet för egenkontroll -------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Egentillsyn. med haccp

Egentillsyn. med haccp Egentillsyn med haccp Du som driver ett livsmedelsföretag måste utöva tillsyn på din verksamhet. Den så kallade egentillsynen. Det som ingår i egentillsynen ska finnas beskrivet i ett egenkontrollprogram.

Läs mer

Vad ska ingå i ett egenkontrollprogram?

Vad ska ingå i ett egenkontrollprogram? Marks kommun 1(6) Vad ska ingå i ett egenkontrollprogram? När miljökontoret ska godkänna en verksamhet är egenkontrollen en av delarna som granskas och därför ska alla livsmedelsföretagare upprätta ett

Läs mer

Vad ska uppfyllas för att nå säkra livsmedel?

Vad ska uppfyllas för att nå säkra livsmedel? VÄGLEDNING NR 2 Vad ska uppfyllas för att nå säkra livsmedel? En vägledning till företagare som är underlagda kontroll enligt livsmedelslagen Lycksele kommun Myndighetsenheten Telefon: 0950-166 00 (vxl)

Läs mer

EGENTILLSYN VID LIVSMEDELSHANTERING

EGENTILLSYN VID LIVSMEDELSHANTERING INFORMATION OM EGENKONTROLLPROGRAM med HACCP 2009-09-25 EGENTILLSYN VID LIVSMEDELSHANTERING I livsmedelslagstiftningen anges de krav på hygieniska förhållanden som skall råda (grundförutsättningar ) och

Läs mer

RUTINER FÖR ÖVERVAKNING AV TEMPERATURER

RUTINER FÖR ÖVERVAKNING AV TEMPERATURER Exempel på utformning av rutin RUTINER FÖR ÖVERVAKNING AV TEMPERATURER Syfte: Säkerställa att såväl kyl- och frysutrymmen som livsmedelhanteringen uppfyller fastställda krav på korrekta temperaturer. Omfattning:

Läs mer

Nya regler för enklare företagande. Information till företagare som hanterar livsmedel. Registrerad

Nya regler för enklare företagande. Information till företagare som hanterar livsmedel. Registrerad Nya regler för enklare företagande Information till företagare som hanterar livsmedel Registrerad Livsmedelsverket dec 2009 Box 622, 751 26 UPPSALA Grafisk form: Maj Olausson Illustration: Olle Engqvist

Läs mer

Rapporteringsformulär för kontroll (inspektion, revision) (UA = utan avvikelse, A = avvikelse, EK= ej kontrollerad, EA= ej aktuell)

Rapporteringsformulär för kontroll (inspektion, revision) (UA = utan avvikelse, A = avvikelse, EK= ej kontrollerad, EA= ej aktuell) Verksamhetsnamn: Datum: Objektnummer: Närvarande: Kontaktperson: Rapporteringspunkter enligt Livsmedelsverket; grundförutsättningar 1.1-10.0. HACCP 11.1-15.1 Kontrollpunkt UA A EK EA 1. Infrastruktur,

Läs mer

Såhär utvecklar du ditt system för egenkontroll

Såhär utvecklar du ditt system för egenkontroll MILJÖ- OCH BYGGKONTORET 1 (5) Såhär utvecklar du ditt system för egenkontroll Alla livsmedelsanläggningar ska utveckla ett system för egenkontroll anpassat efter den verksamhet som är aktuell. Systemet

Läs mer

Egenkontroll din kvalitetssäkring

Egenkontroll din kvalitetssäkring 1(10) Egenkontroll din kvalitetssäkring Varför ett egenkontrollprogram? Företagarens ansvar att producera säker mat är mycket tydligt uttalat i livsmedelslagstiftningen. Det är företagarens ansvar att

Läs mer

Handbok för egenkontroll med HACCP vid produktion och distribution, P111

Handbok för egenkontroll med HACCP vid produktion och distribution, P111 1 Handbok för egenkontroll med HACCP vid produktion och distribution, P111 Enligt EU s hygienförordning ska livsmedelsbranschen utarbeta och sprida riktlinjer för god praxis (branschriktlinjer). Handboken

Läs mer

Hjo kommun. Egenkontroll livsmedel. Rutin Egenkontroll livsmedel. 1. Dokumenttyp. Rutin. 2. Fastställande/upprättad

Hjo kommun. Egenkontroll livsmedel. Rutin Egenkontroll livsmedel. 1. Dokumenttyp. Rutin. 2. Fastställande/upprättad Hjo kommun Rutin Egenkontroll livsmedel Egenkontroll livsmedel 1. Dokumenttyp Rutin 2. Fastställande/upprättad 2011-09-01 av Hannele Nikula Raneryd 3. Senast reviderad 4. Detta dokument gäller för Hemvården

Läs mer

INFORMATION Februari 2014

INFORMATION Februari 2014 Livsmedels INFORMATION Februari 2014 Offentlig kontroll av livsmedelsanläggning Inspektion Detta informationsblad är sammanställt för att informera om inspektion i offentlig kontroll av livsmedelsföretag/verksamheter.

Läs mer

Information om egenkontroll och HACCP i livsmedelsverksamheter

Information om egenkontroll och HACCP i livsmedelsverksamheter Rev. 2014-12-23 Sidan 1 av 10 Information om egenkontroll och HACCP i livsmedelsverksamheter Ditt ansvar Alla som har en livsmedelsverksamhet måste enligt livsmedelslagstiftningen ha en så kallad egenkontroll.

Läs mer

Ditt ansvar som livsmedelsföretagare

Ditt ansvar som livsmedelsföretagare Ditt ansvar som livsmedelsföretagare Det är ditt ansvar som livsmedelsföretagare att ha kunskap om de regler som gäller för att driva en livsmedelsverksamhet. När du hanterar mat är det viktigt att du

Läs mer

Säker livsmedelsverksamhet

Säker livsmedelsverksamhet Säker livsmedelsverksamhet Du som har ett företag som hanterar livsmedel behöver känna till de regler som finns för att driva livsmedelsverksamhet. Här får du råd och information om vilka krav som ställs.

Läs mer

Tips och stöd till dig som ska utforma ett egenkontrollprogram

Tips och stöd till dig som ska utforma ett egenkontrollprogram Bilaga Egenkontroll Tips och stöd till dig som ska utforma ett egenkontrollprogram Allmänt Alla livsmedelsföretag måste ha ett egenkontrollprogram, som bygger på att företaget har de grundförutsättningar

Läs mer

Egenkontroll för livsmedelsbranschen. Bättre rutiner i din verksamhet

Egenkontroll för livsmedelsbranschen. Bättre rutiner i din verksamhet Egenkontroll för livsmedelsbranschen Bättre rutiner i din verksamhet Bättre koll med egenkontroll En god egenkontroll tjänar alla på. För dig som driver ett företag i livsmedelsbranschen leder egenkontroll

Läs mer

Säker livsmedelshantering

Säker livsmedelshantering Miljö- och byggnadsförvaltningen informerar Säker livsmedelshantering Det är stora krav på kunskap som krävs för att kunna starta och driva en livsmedelsverksamhet. Du som livsmedelsföretagare är fullt

Läs mer

Måltidsservice Sundbyberg - delegation utifrån livsmedelslagstiftningen Respektive delegat ansvarar för att de uppgifter som nedan anges utförs.

Måltidsservice Sundbyberg - delegation utifrån livsmedelslagstiftningen Respektive delegat ansvarar för att de uppgifter som nedan anges utförs. Måltidsservice Sundbyberg - delegation utifrån livsmedelslagstiftningen Respektive delegat ansvarar för att de uppgifter som nedan anges utförs. Antagen av kommunstyrelsen den 15 december 2008 465. Gäller

Läs mer

Projekt 2009 Kontroll av HACCP-arbetet i detaljhandelsledet. Miljö- och hälsoskydd

Projekt 2009 Kontroll av HACCP-arbetet i detaljhandelsledet. Miljö- och hälsoskydd Projekt 2009 Kontroll av HACCP-arbetet i detaljhandelsledet Miljö- och hälsoskydd Rapportsammanställning: Ann-Charlotte Steneryd, 2010-01-20 Postadress Besöksadress Telefon E-postadress Falkenbergs kommun

Läs mer

Hjälpreda till enkla livsmedelsföretag att utforma egenkontrollprogram

Hjälpreda till enkla livsmedelsföretag att utforma egenkontrollprogram Malå/Norsjö Miljö- och byggnämnd Hjälpreda till enkla livsmedelsföretag att utforma egenkontrollprogram Denna skrift är tänkt att stödja livsmedelsföretagaren i arbetet med att ta fram ett egenkontrollprogram

Läs mer

Nya regler om hygien för säkerhets skull

Nya regler om hygien för säkerhets skull Nya regler om hygien för säkerhets skull Information till företagare som hanterar livsmedel Ny lag Ingredienser: Ansvar, spårbarhet (öppenhet), egenkontroll (grundförutsättningar, HACCP), flexibilitet

Läs mer

SVA:s utbildningar/workshops i fodersäkerhet samt HACCP hösten 2015/våren 2016. Välkommen till våra utbildningstillfällen

SVA:s utbildningar/workshops i fodersäkerhet samt HACCP hösten 2015/våren 2016. Välkommen till våra utbildningstillfällen SVA:s utbildningar/workshops i fodersäkerhet samt HACCP hösten 2015/våren 2016 Välkommen till våra utbildningstillfällen Inbjudan Statens Veterinärmedicinska Anstalt, SVA har nöjet att inbjuda dig till

Läs mer

Egentillsyn ger trygghet och kvalitet

Egentillsyn ger trygghet och kvalitet Egentillsyn ger trygghet och kvalitet 1 Desinfektion av arbetsredskap. Mat ska vara säker. Övervakning med hjälp av temperaturmätning. Ordförklaringar: Codex Alimentarius: Internationellt regelverk för

Läs mer

Egenkontroll vid livsmedelshantering!

Egenkontroll vid livsmedelshantering! Egenkontroll vid livsmedelshantering! Alla livsmedelsföretag ska ha ett säkerhetssystem för sin livsmedelshantering, så kallade egenkontrollprogram. Fastställda egenkontrollprogram Egenkontrollprogrammen

Läs mer

Risk/faroanalys för hantering av livsmedel, mottagningskök, lagar frukost, mottager varm lunch och kall middag. 1. Förebyggande åtgärd

Risk/faroanalys för hantering av livsmedel, mottagningskök, lagar frukost, mottager varm lunch och kall middag. 1. Förebyggande åtgärd /faroanalys för, mottagningskök, lagar frukost, mottager varm lunch och kall middag. 1 Varumottagning sjukdomsframkalla nde pga av för hög temperatur på kyloch frysvaror Förorening på grund av trasigt

Läs mer

ANALYS och SLUTSATSER om. Egenkontroll, HACCP och dokumentationskrav

ANALYS och SLUTSATSER om. Egenkontroll, HACCP och dokumentationskrav ANALYS och SLUTSATSER om Egenkontroll, HACCP och dokumentationskrav Innehåll 1 Bakgrund... 4 1.1 Syfte... 4 1.1.1 Omfattning... 4 1.2 Sammanfattning... 4 2 Begrepp... 6 2.1 Hygien och säkra livsmedel...

Läs mer

Avvikelser Länsmöte vt 2016

Avvikelser Länsmöte vt 2016 Avvikelser Länsmöte vt 2016 Innehåll Återkoppling och rekapitulation Juridik Fara och risk Metodik Fullständig kontrollprocess Planering Förberedelse Genomförande Delge avvikelser Uppföljning/ ytterligare

Läs mer

Livsmedelshygien - Lathund för egenkontrollprogram i vårdboendets avdelningskök

Livsmedelshygien - Lathund för egenkontrollprogram i vårdboendets avdelningskök VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Stöd och tillsyn Dietist Karlstad 2015-06-02 Livsmedelshygien - Lathund för egenkontrollprogram i vårdboendets avdelningskök Bakgrund För att maten som lagas och serveras

Läs mer

Information om egenkontroll och HACCP i livsmedelsverksamheter

Information om egenkontroll och HACCP i livsmedelsverksamheter December 2014 Miljö- och byggenheten Information om egenkontroll och HACCP i livsmedelsverksamheter 1 Innehållsförteckning 1. Ditt ansvar.. 2 2. Vad innebär rutiner och dokumentation?... 2 3. Vilka risker

Läs mer

HACCP first aid kit Tio steg för säker ost

HACCP first aid kit Tio steg för säker ost OST HACCP first aid kit Tio steg för säker ost Tio steg för säker ost Hantverksmässigt tillverkad ost ska man njuta av. Även du som tillverkare ska kunna njuta och känna dig trygg med att din ost är säker.

Läs mer

Egenkontroll för äldreboenden i Järfälla kommun

Egenkontroll för äldreboenden i Järfälla kommun Egenkontroll för äldreboenden i Järfälla kommun Kostservice, 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING EGENKONTROLL Flik Dokument Uppgifter om verksamheten 1 Uppgifter om verksamheten Personal 2 Utbildning och kompetens

Läs mer

Livsmedelskontroll i Falkenbergs kommun 2014 Miljö- och hälsoskydd

Livsmedelskontroll i Falkenbergs kommun 2014 Miljö- och hälsoskydd Rapport 2015:4 Livsmedelskontroll i Falkenbergs kommun 2014 Miljö- och hälsoskydd Rapportsammanställning: Annika Gustafsson, januari 2015 Postadress Besöksadress Telefon E-postadress Falkenbergs kommun

Läs mer

Livsmedel. Information från miljöavdelningen. Tips och råd inför miljöavdelningens inspektion MILJÖAVDELNINGEN

Livsmedel. Information från miljöavdelningen. Tips och råd inför miljöavdelningens inspektion MILJÖAVDELNINGEN Livsmedel Information från miljöavdelningen Tips och råd inför miljöavdelningens inspektion MILJÖAVDELNINGEN Höganäs kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen 263 82 Höganäs Tel 042-33 72 84 Fax 042-33 77 55

Läs mer

Information till dig som livsmedelsföretagare - egenkontroll, personlig hygien, separering, tid- och temperaturprocesser samt rengöring

Information till dig som livsmedelsföretagare - egenkontroll, personlig hygien, separering, tid- och temperaturprocesser samt rengöring Information till dig som livsmedelsföretagare - egenkontroll, personlig hygien, separering, tid- och temperaturprocesser samt rengöring Egenkontroll En god egenkontroll tjänar alla på. För dig som driver

Läs mer

Egenkontrollprogram. för restauranger, pizzerior, gatukök och liknande verksamheter. Miljö- och samhällsbyggnadskontoret informerar

Egenkontrollprogram. för restauranger, pizzerior, gatukök och liknande verksamheter. Miljö- och samhällsbyggnadskontoret informerar Miljö- och samhällsbyggnadskontoret informerar Egenkontrollprogram för restauranger, pizzerior, gatukök och liknande verksamheter I livsmedelsanläggningen måste handlingar som berör verksamheten och som

Läs mer

Egenkontroll ger trygghet och kvalitet

Egenkontroll ger trygghet och kvalitet Egenkontroll ger trygghet och kvalitet 1 Desinfektion av arbetsredskap. Mat ska vara säker. Övervakning med hjälp av temperaturmätning. Ordförklaringar: Codex Alimentarius: Internationellt regelverk för

Läs mer

Råd & tips för dig som ska starta. Livsmedelsverksamhet. Så gott som alla livsmedelsverksamheter ska registreras

Råd & tips för dig som ska starta. Livsmedelsverksamhet. Så gott som alla livsmedelsverksamheter ska registreras Råd & tips för dig som ska starta Livsmedelsverksamhet Så gott som alla livsmedelsverksamheter ska registreras Livsmedelsverksamhet BYGG- OCH MILJÖNÄMNDENS UPPGIFT Bygg- och miljönämnden har det politiska

Läs mer

Branschriktlinjen Säker mat i Servicehandeln

Branschriktlinjen Säker mat i Servicehandeln Branschriktlinjen Säker mat i Servicehandeln INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning för användaren...4 Vad är en branschriktlinje?... 4 Syftet med branschriktlinjen... 4 Varför använda branschriktlinjen?... 4

Läs mer

Risk/faroanalys för hantering av livsmedel, gruppboende/ avdelningskök Lagar frukost, mottager varm lunch och kall middag 1. Förebyggande åtgärd

Risk/faroanalys för hantering av livsmedel, gruppboende/ avdelningskök Lagar frukost, mottager varm lunch och kall middag 1. Förebyggande åtgärd /faroanalys för, gruppboende/ avdelningskök Lagar frukost, mottager varm lunch och kall middag 1 Ankomst kontroll Hälso och sjukdomsframkalla nde temperatur på kyloch frysvaror Förorening på grund av trasigt

Läs mer

Ändrad 2008-09-30. Generellt kan man säga att rutinerna ska svara på frågeställningarna: Varför? När? Var? Hur? Och av vem?

Ändrad 2008-09-30. Generellt kan man säga att rutinerna ska svara på frågeställningarna: Varför? När? Var? Hur? Och av vem? Vad ska egenkontrollprogrammet innehålla? Ändrad 2008-09-30 Alla livsmedelsanläggningar ska bedriva egenkontroll. Systemet för egenkontroll ska redovisas för bygg- och miljöförvaltningen i samband med

Läs mer

Vägledning till kontrollmyndigheter m.fl. Offentlig kontroll av livsmedelsanläggningar

Vägledning till kontrollmyndigheter m.fl. Offentlig kontroll av livsmedelsanläggningar Vägledning till kontrollmyndigheter m.fl. Offentlig kontroll av livsmedelsanläggningar 1. Infrastruktur, lokaler och utrustning även fordon att lokalen med dess inredning och utrustning samt fordon och

Läs mer

ATT GÖRA ETT EGENKONTROLLPROGRAM

ATT GÖRA ETT EGENKONTROLLPROGRAM ATT GÖRA ETT EGENKONTROLLPROGRAM Om du driver livsmedelsverksamhet är Du ansvarig för att Dina produkter är säkra och uppfyller kraven på hygien och redlighet. Detta gör du genom att ha en fungerande egenkontroll

Läs mer

1. Infrastruktur, lokaler, utrustning och fordon

1. Infrastruktur, lokaler, utrustning och fordon Förvaltningen för SAMHÄLLSPLANERING Bygg & Miljö Marie-Louise Nilsson Tel. 0472-150 57 E-post: marie-louise.nilsson@alvesta.se Detta är till största delen ett utdrag ur Livsmedelsverkets vägledning om

Läs mer

Livsmedelssäkerhet för skolor, förskolor och äldreomsorg i Varbergs kommun; HACCP för tillagnings- och mottagningskök

Livsmedelssäkerhet för skolor, förskolor och äldreomsorg i Varbergs kommun; HACCP för tillagnings- och mottagningskök Sektionen för Ekonomi och Teknik 2009-05-20 Livsmedelssäkerhet för skolor, förskolor och äldreomsorg i Varbergs kommun; HACCP för tillagnings- och mottagningskök Food safety for schools, preschools and

Läs mer

3.6 Faroanalys. Flik 3 RISKVÄRDERING CCP JA/NEJ NEJ. FÖREBYGGANDE ÅTGÄRD( Se rutiner i Låg Mellan Hög

3.6 Faroanalys. Flik 3 RISKVÄRDERING CCP JA/NEJ NEJ. FÖREBYGGANDE ÅTGÄRD( Se rutiner i Låg Mellan Hög 3.6 Faroanalys 1 INKÖP/ Mikrobiologisk förekomst (råvaror) Kontroll av ankommande råvarors lukt, färg, fräschör och stickprovskontroller på bärst- före märkning. JA/ Mikrobiologisk tillvät (transport,

Läs mer

Guide till egenkontroll

Guide till egenkontroll Guide till egenkontroll Guide till egenkontroll Innehåll Detta dokument skall förhoppningsvis ge er stöd och hjälp vid utformandet av ert system för egenkontroll. En förutsättning för säkra livsmedel är

Läs mer

HACCP-SYSTEM, principer och tillämpning (Eviras anvisning 10002/1)

HACCP-SYSTEM, principer och tillämpning (Eviras anvisning 10002/1) HACCP-SYSTEM, principer och tillämpning (Eviras anvisning 10002/1) Livsmedelssäkerhetsverket Evira Föredragande Marjoriikka Keränen Sida / sidor 1 / 18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Allmänt 3 2 Lagstiftning

Läs mer

Egenkontrollprogram. för butiker, grossister och liknande verksamheter. Miljö- och samhällsbyggnadskontoret informerar

Egenkontrollprogram. för butiker, grossister och liknande verksamheter. Miljö- och samhällsbyggnadskontoret informerar Miljö- och samhällsbyggnadskontoret informerar Egenkontrollprogram för butiker, grossister och liknande verksamheter I livsmedelsanläggningen måste handlingar som berör verksamheten och som behövs vid

Läs mer

EGENTILLSYN. - stöd vid upprättandet av ett egenkontrollprogram

EGENTILLSYN. - stöd vid upprättandet av ett egenkontrollprogram EGENTILLSYN - stöd vid upprättandet av ett egenkontrollprogram Egentillsyn innebär idag kunskap och ansvar för alla verksamhetsutövare inom livsmedelsbranschen. Genom att ta fram ett egenkontrollprogram

Läs mer

Miljökontoret Box 66 742 21 ÖSTHAMMAR Tel: 0173-860 00 e-post: miljokontoret@osthammar.se Besöksadress: Stångörsgatan 10

Miljökontoret Box 66 742 21 ÖSTHAMMAR Tel: 0173-860 00 e-post: miljokontoret@osthammar.se Besöksadress: Stångörsgatan 10 Information Livsmedelshantering Miljökontoret Box 66 742 21 ÖSTHAMMAR Tel: 0173-860 00 e-post: miljokontoret@osthammar.se Besöksadress: Stångörsgatan 10 Kontrollmyndigheten i Östhammars kommun, kontakta

Läs mer

Karin Nyström (S), ordförande Bertil Andersson (C), vice ordförande Per Daniels (M) Beth Holzman (S)

Karin Nyström (S), ordförande Bertil Andersson (C), vice ordförande Per Daniels (M) Beth Holzman (S) 1(2) Plats och tid Sammanträdesrum Insjön i kommunhuset, kl 8:30-9:30 Beslutande Ledamöter Karin Nyström (S), ordförande Bertil Andersson (C), vice ordförande Per Daniels (M) Beth Holzman (S) Tjänstgörande

Läs mer

HACCP för livsmedelsföretag

HACCP för livsmedelsföretag HACCP för livsmedelsföretag En praktisk guide för dig som ska arbeta med HACCP-system Rev 2007-07-11 INNEHÅLL Sida Introduktion 2 Uppgifter om verksamheten 3 Varför måste jag göra en HACCP med faroanalys?

Läs mer

Livsmedelstransportörer i Stockholm 2010

Livsmedelstransportörer i Stockholm 2010 MILJÖFÖRVALTNINGEN Livsmedelstransportörer i Stockholm 2010 Granskning av transport av kylda/frysta livsmedel samt varmhållen mat hos livsmedelsproducenter i Stockholm stad En rapport från Miljöförvaltningen

Läs mer

Information om livsmedelskontrollen i Leksands kommun 2014

Information om livsmedelskontrollen i Leksands kommun 2014 Information om livsmedelskontrollen i Leksands kommun 2014 Helena Hamvall Malin Liss-Lundeberg Lis Ryberg Samhällsbyggnad - Tillsynsavdelningen Informationsträffens innehåll 0 Resultat från livsmedelskontrollen

Läs mer

Bedömningsgrunder till rapporteringspunkter Nr. Kontrollområde Krav Avvikelse

Bedömningsgrunder till rapporteringspunkter Nr. Kontrollområde Krav Avvikelse Bedömningsgrunder till rapporteringspunkter Nr. Kontrollområde Krav vvikelse 1. Infrastruktur, lokaler och utrustning, även fordon att lokalen med dess inredning och utrustning samt fordon och containrar

Läs mer

Risk/faroanalys för hantering av livsmedel, MICASA mottager varm lunch och tillagning av lättare lunch 1. Förebyggande åtgärd

Risk/faroanalys för hantering av livsmedel, MICASA mottager varm lunch och tillagning av lättare lunch 1. Förebyggande åtgärd /faroanalys för, MICASA mottager varm lunch och tillagning av lättare lunch 1 Ankomst kontroll Varumottagning Upptining/ Kylförvaring/ Hälso och sjukdomsframkalla nde pga av för hög temperatur på kyloch

Läs mer

BEDÖMNING AV KRAV I LAGSTIFTNINGEN

BEDÖMNING AV KRAV I LAGSTIFTNINGEN NR KONTROLLOMRÅDE/ KONTROLLPUNKT 1 Infrastruktur, lokaler och utrustning, även fordon BEDÖMNING AV KRAV I LAGSTIFTNINGEN - att lokalen med dess inredning och utrustning samt fordon och containrar som används

Läs mer

Åtgärder för att säkra livsmedelssäkerheten i livsmedelsförädlingen av jordbrukets råvaror

Åtgärder för att säkra livsmedelssäkerheten i livsmedelsförädlingen av jordbrukets råvaror Åtgärder för att säkra livsmedelssäkerheten i livsmedelsförädlingen av jordbrukets råvaror Rapport delstudie 6 inom projektet, Hållbar livsmedelsproduktion Dnr 29-10086/09 1 BAKGRUND... 2 METODBESKRIVNING

Läs mer

Fiskbranschens Vägledning KAPITEL 5

Fiskbranschens Vägledning KAPITEL 5 1 HAZARD ANALYSIS CRITICAL CONTROL POINT - HACCP INLEDNING HACCP, Hazard Analysis Critical Control Points, är ett internationellt system för livsmedelssäkerhet. Systemet är förebyggande, vetenskapligt

Läs mer

Tillsynsprojekt Revision av livsmedelsbutiker

Tillsynsprojekt Revision av livsmedelsbutiker Dnr 2014-2092 Tillsynsprojekt Revision av livsmedelsbutiker Miljö- och byggnadskontoret Västerviks kommun Anna Heidesjö 2014-12-08 Sammanfattning Miljö- och byggnadskontoret har genomfört ett tillsynsprojekt

Läs mer

Information om registrering av livsmedelsanläggning

Information om registrering av livsmedelsanläggning Information om registrering av livsmedelsanläggning Anmälan om registrering Den här foldern beskriver hur blanketten anmälan om registrering av livsmedelsanläggning ska fyllas i, hur ärendegången sker

Läs mer

HACCP för livsmedelsföretag

HACCP för livsmedelsföretag LIVSMEDELSINFORMATION HACCP för livsmedelsföretag En praktisk guide för att göra ditt egenkontrollprogram med HACCP INNEHÅLL Sida Introduktion 2 Hur skall jag använda detta häfte 3 Varför måste jag göra

Läs mer

Undersökning av potentiella risker i samband med nedkylning av mat i storkök i Södertälje kommun

Undersökning av potentiella risker i samband med nedkylning av mat i storkök i Södertälje kommun Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap Institutionen för livsmedelsvetenskap Undersökning av potentiella risker i samband med nedkylning av mat i storkök i Södertälje

Läs mer

HACCP Implementering och tillsyn

HACCP Implementering och tillsyn Institutionen för Samhällsteknik EXAMENSARBETE 10P HACCP Implementering och tillsyn Examensarbete vid Mälardalens Högskola Utfört av Christer Axelsson Eskilstuna, 2008-11-24 Abstract The food-safety legislation

Läs mer

Grundläggande förhållanden och aktiviteter som är nödvändiga för att upprätthålla en hygienisk miljö genom hela livsmedelskedjan.

Grundläggande förhållanden och aktiviteter som är nödvändiga för att upprätthålla en hygienisk miljö genom hela livsmedelskedjan. Grundförutsättningar Med grundförutsättningar menas: Grundläggande förhållanden och aktiviteter som är nödvändiga för att upprätthålla en hygienisk miljö genom hela livsmedelskedjan. Syftet är både att

Läs mer

Kontrollhandbok - utföra offentlig livsmedelskontroll. FÖRDJUPNING Kontrollområden

Kontrollhandbok - utföra offentlig livsmedelskontroll. FÖRDJUPNING Kontrollområden Kontrollhandbok - utföra offentlig livsmedelskontroll FÖRDJUPNING Kontrollområden Kontroll av kontrollområden Inom respektive kontrollområde kontrolleras att de enskilda kraven i livsmedelslagstiftningen

Läs mer

Egenkontroll för livsmedelsföretagare

Egenkontroll för livsmedelsföretagare INFORMATION 1 (11) Egenkontroll för livsmedelsföretagare Alla som bedriver livsmedelsverksamhet måste ha ett egenkontrollsystem för att säkerställa att de livsmedel som levereras är säkra. De rutiner som

Läs mer

Egenkontroll ger bättre koll

Egenkontroll ger bättre koll Egenkontroll ger bättre koll Vill du ha säkrare livsmedelshygien och nöjdare kunder? Säker mat tjänar både du, kunden och samhället på. En fungerande egenkontroll hjälper till att ge kontroll på hanteringen

Läs mer

Branschtillsyn, 2011 Mottagnings- och serveringskök Rapport nr: 13

Branschtillsyn, 2011 Mottagnings- och serveringskök Rapport nr: 13 Branschtillsyn, 2011 Mottagnings- och serveringskök Rapport nr: 13 En rapport från Miljökontoret, Örebro kommun Rapport nr 13 Kontaktuppgifter Miljökontoret, Örebro kommun Emma Handy, Gerd Holm, Kristina

Läs mer

Tillsynsprojekt Revision av restauranger

Tillsynsprojekt Revision av restauranger Dnr 2015-2257 Tillsynsprojekt Revision av restauranger Miljö- och byggnadskontoret s kommun Rada Dobriyanova 2015-11-27 1 Sammanfattning Miljö- och byggnadskontoret har genomfört ett kontrollprojekt som

Läs mer

Mat för äldre inom vård och omsorg

Mat för äldre inom vård och omsorg Nr 19 maj 2007 Författare: Niklas Ekman Äldres deltagande i matlagningen på gruppboenden Äldre som bor på gruppboenden får vara i köket och kan delta i matlagningen. Livsmedelsverket får ofta rapporter

Läs mer

Branschgenomgång Restauranger och Pizzerior 2011 Rapport nr: 14

Branschgenomgång Restauranger och Pizzerior 2011 Rapport nr: 14 Branschgenomgång Restauranger och Pizzerior 2011 Rapport nr: 14 En rapport från Miljökontoret, Örebro kommun Kontaktuppgifter Miljökontoret, Örebro kommun Emma Handy, Patrik Gustavsson Telefon 019-21

Läs mer

IP STANDARD UTGÅVA 2014:1 GILTIG FRÅN 2014-01-01 IP LIVSMEDEL

IP STANDARD UTGÅVA 2014:1 GILTIG FRÅN 2014-01-01 IP LIVSMEDEL IP STANDARD UTGÅVA 2014:1 GILTIG FRÅN 2014-01-01 IP LIVSMEDEL Grundcertifiering Standard för kvalitetssäkrad livsmedelshantering, förädling, packeri, lager, parti- och provisionshandel. LIVSMEDELSSÄKERHET

Läs mer

Risk/faroanalys för hantering av livsmedel, gruppboende/ avdelningskök mottager varm frukost, varm lunch och varm middag 1. Förebyggande åtgärd

Risk/faroanalys för hantering av livsmedel, gruppboende/ avdelningskök mottager varm frukost, varm lunch och varm middag 1. Förebyggande åtgärd /faroanalys för, gruppboende/ avdelningskök mottager varm frukost, varm lunch och varm middag 1 Varumottagning Hälso och sjukdomsframkalla nde pga av för hög temperatur på kyloch frysvaror Förorening på

Läs mer

Anläggning för hantering och lagring av animaliska biprodukter 1 - krav för godkännande samt krav på verksamheten

Anläggning för hantering och lagring av animaliska biprodukter 1 - krav för godkännande samt krav på verksamheten INFORMATION Detta dokument är en sammanställning av delar ur Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 av den 21 oktober 2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav

Läs mer

Miljö- och stadsbyggnadskontoret. Att starta en livsmedelsverksamhet - råd och tips som får dig att komma igång

Miljö- och stadsbyggnadskontoret. Att starta en livsmedelsverksamhet - råd och tips som får dig att komma igång Miljö- och stadsbyggnadskontoret Att starta en livsmedelsverksamhet - råd och tips som får dig att komma igång Att starta en livsmedelsverksamhet Har du en idé om att starta ett livsmedelsföretag? Ett

Läs mer

Tillsynsprojekt Revision av pizzerior

Tillsynsprojekt Revision av pizzerior Dnr 2014-2078 Tillsynsprojekt Revision av pizzerior Miljö- och byggnadskontoret Västerviks kommun Rada Dobriyanova 2014-12-08 Sammanfattning Miljö- och byggnadskontoret har genomfört ett tillsynsprojekt

Läs mer

Vänersborgs kommun. Egenkontrollprogram storhushåll. För

Vänersborgs kommun. Egenkontrollprogram storhushåll. För Vänersborgs kommun Egenkontrollprogram storhushåll För Företagets namn: Organisationsnummer: Fastighet: Besöksadress: Postadress: Kontaktperson: 1 2.1 Utbildning Den som driver verksamhet där livsmedel

Läs mer

Kiruna kommun 981 85 Kiruna ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE av anläggning där livsmedel bereds, behandlas eller bearbetas

Kiruna kommun 981 85 Kiruna ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE av anläggning där livsmedel bereds, behandlas eller bearbetas Ansökan skickas till KIRUNA KOMMUN 1(6) Miljökontoret Kiruna kommun 981 85 Kiruna ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE av anläggning där livsmedel bereds, behandlas eller bearbetas Ansökan avser Ny verksamhet Övertagande

Läs mer

Revision vårdkök 2011

Revision vårdkök 2011 Dnr 2011-1894 Revision vårdkök 2011 Utfört av miljökontoret Jönköpings kommun Skriven av Jessica Svensson, 2011-05-23 Inledning Under 2011 bedrivs delar av den planerade livsmedelskontrollen i Jönköpings

Läs mer

En jämförande studie av Svenskt Vattens och CAC:s syn på HACCPprocessen

En jämförande studie av Svenskt Vattens och CAC:s syn på HACCPprocessen Examensarbete TVVR 07/5020 En jämförande studie av Svenskt Vattens och CAC:s syn på HACCPprocessen En utvärdering och ett praktiskt tillämpande av Svenskt Vattens Handbok för egenkontrollprogram med HACCP

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsbeskrivning HACCP - plan.0.0 Inspectera Västerås AB Thomas Lindberg 00-05-5 Sida av 5 Verksamhetsbeskrivning Organisationsnummer:608 6975 Namn på verksamheten: BIG BAD WOLF BAR-B-Q TEAM Juridiskt namn: Lindbergs ISM

Läs mer

Grillad kyckling. - Kontrollprojekt om hantering av grillade köttprodukter och märkning av egentillverkade produkter i livsmedelsbutiker

Grillad kyckling. - Kontrollprojekt om hantering av grillade köttprodukter och märkning av egentillverkade produkter i livsmedelsbutiker Grillad kyckling - Kontrollprojekt om hantering av grillade köttprodukter och märkning av egentillverkade produkter i livsmedelsbutiker Miljökontoret 2014 Birgitta Iggland Jennie Söderstedt Tedelid Sammanfattning

Läs mer

Råvatten, beredning, HACCP, larm

Råvatten, beredning, HACCP, larm Råvatten, beredning, HACCP, larm Verksamhetsutövarens egen kontroll generellt Kontroll i efter- Hand (7-14 ) Förebyggande åtgärder, inklusive HACCP (2b-6 ) Allmänna hygienregler (2a ) Allmänna hygienregler

Läs mer