Delårsrapport mars 2013 Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Transkript

1 Sida 1(36) Delårsrapport mars 2013 Sahlgrenska Universitetssjukhuset 1. Sammanfattning och slutsats Patientperspektivet Inom somatisk vård visar preliminära data att andelen överbeläggningar ökade avsevärt i mars. De höga beläggningstalen förklaras delvis av en hög belastning på grund av infektioner hos multisjuka äldre men även på barnsidan. Under perioden har Vårdavdelningar i beredskap (ViB) varit öppna både på Östra sjukhuset och Mölndals sjukhus större delen av tidsperioden, för att hantera det ökade antalet patienter som varit i behov av slutenvård vid SU. Situationen inom akut- och slutenvård var mycket ansträngd. Processperspektivet SUs totala utförda vård ackumulerat mars 2013 var 0,4 % högre än budget men 3,0 % lägre jämfört med föregående års utfall. Det är främst inom vård till patienter utanför VGR som prestationerna minskade, i jämförelse med samma period förra året (-7,9 %). Måluppfyllelsen för förstabesök var 68 %. Inom flera verksamheter utfördes extra mottagningar för att minska väntetiderna till förstabesök. Det görs även försök att anpassa mottagningens kapacitet efter det varierande inflödet av accepterade remisser. SU anlitar externa leverantörer för att öka tillgängligheten, och planerar produktionen inför sommarperiodens reducerande antalet läkarbesök. Ett utökat samarbete med primärvård pågår, för att tydliggöra krav på utredning innan remittering till SU, liksom ett ökat samarbete med externa leverantörer. Måluppfyllelsen för antalet patienter som väntat mer än 60 dagar på operation/behandling var 60 % i mars. För att öka tillgängligheten till operation/behandling deltar allt fler verksamhetsområden i fastställd process för produktionsplanering. Omfattningen av dagkirurgi ökade och återkommande revision av planeringslistorna genomförs inom SU. Dock ökade remisstillströmningen med 3,8 % jämfört med föregående år. Externa leverantörer anlitades i enlighet med regiongemensamma rutiner och fastställd volym, för att öka tillgängligheten. Under perioden har fler mottagningsteam respektive behandlingar inkluderats i rapporten, varför resultaten inte är jämförbara med föregående år. Medarbetarperspektivet Antalet månadsanställda var i mars vilket var fyra fler än i februari 2013 och 533 fler än i mars Med neutralisering av ökningar till följd av övertag av ambulansverksamhet, rättspsykiatri samt övriga i budget finansierade ökningar (totalt cirka 260) har antalet

2 Sida 2(36) månadsanställda på SU ökat med cirka 270 jämfört med mars Arbetade timmar minskade med eller 4 heltidsekvivalenter jämfört med motsvarande period Ekonomiperspektivet Det ekonomiska resultatet per mars var 125,1 mnkr, vilket var 16,2 mnkr sämre än budget (februari -24,6 mnkr). SUs prognostiserade ekonomiska årsresultat är 0 mnkr. Med anledning av periodens negativa budgetavvikelse, har särskilt beslut om riktade åtgärder fastställts. Beslutet berör de verksamhetsområden som redovisat en negativ budgetavvikelse och kompletterar åtgärder för ekonomi i balans som fastställts i sjukhusets, och områdenas, budget Särskild controlling med anledning av sjukhusets och respektive områdes resultat genomfördes under mars. Detta för att bedöma de förslag på åtgärder som tagits fram, och säkerställa att åtgärder vidtas. Ny controlling kommer att genomföras i april. 3. Medborgar-/Patient-/Kundperspektivet 3.1 Verksamheternas mål i medborgar-/patient-/kundperspektivet Se patient/kundperspektivet i BSK-bilagan. Patientsäkerhet - indikatorer Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler I SUs egna månatliga mätningar var följsamheten till basala hygienrutiner var 92 % jämfört med 94 % i mars Följsamheten till klädregler var 97 % jämfört med 96 % i mars Åtgärder genomförs på alla områden och särskilt omfattande inom område 5. För mer information se bilaga. Beläggningsgrad och utlokaliserade Sjukhuset rapporterar varje månad in data på antal överbeläggningar och utlokaliseringar (per dag) till SKL. De data som rapporterats in per mars är dock inte tillförlitliga på grund av tekniska problem på grund av versionbyte i Elvis. De data som presenteras i diagrammen nedan är således preliminära till dess att manuell kontroll kunnat genomföras. Inom somatisk vård ökade andelen överbeläggningar väsentligt och inom psykiatrisk vård syns en viss ökning av graden överbeläggningar enligt preliminära data. Situationen inom slutenvården har varit mer ansträngd än tidigare år. Under första kvartalet var vårdavdelning i beredskap (VIB) öppen på Östra sjukhuset 63 dagar. Dessutom redovisades ett stort antal överbeläggningar framför allt i januari och mars. På Mölndals sjukhus var VIB öppen 22 dagar. Under januari och mars hade Mölndals sjukhus dessutom ett stort antal utlokaliserade patienter. Även på Sahlgrenska sjukhuset var 1-2 MIB (7

3 Sida 3(36) vårdplatser) öppna 9 dagar. Beläggningen har varit mycket hög under hela januari och mars på alla tre sjukhusen. Under andra halvan av mars har SU gått upp till stabsläge 12 gånger och kontinuerligt varje vardag sedan den 22 mars. Utöver VIB/MIB och överbeläggningar har också elektiv vård skjutits upp och patienter har överförts mellan sjukhusen. De höga beläggningstalen i januari 2013 förklaras av hög belastning under jul- och nyårshelgen samt stor tillströmning av patienter med infektioner och postinfektiösa tillstånd. De höga beläggningstalen per mars förklaras delvis av omfattningen av caliciinfektioner, vilket bidrog till att tillgängliga vårdplatser inte räckte till. Område 1 hade också hög beläggning med över 100 % på barnintensivvården och på barnmedicin, framför allt på grund av patienter med RS-infektioner och influensa. Diagram: Överbeläggningar september 2012-februari 2013 Bild 1 i bildbilagan. Diagram: Andel utlokaliserade september 2012 till februari 2013 Bild 2 i bildbilagan. Punktprevalensmätningar (PPM) SU deltog i vårens nationella punktprevalensmätningar. Trycksår genomfördes den 7 mars, basala hygienrutiner- och klädregler den 20 mars och vårdrelaterade infektioner 27 mars. Resultaten från punktprevalensmätningarna redovisas senare under våren. 3.3 Rättighetsfrågor Den nya lagstiftningen stärker barnens rätt och ställer krav på att ett familjeorienterat synsätt utvecklas inom verksamheter som möter vuxna patienter. Det finns stor kunskap och erfarenhet att arbeta i enlighet med FN:s barnkonvention för barns rättigheter inom Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus (DSBUS). Vården bedrivs familjeorienterat och där både föräldrar och syskon ses som en viktig resurs för barnet. Flera verksamheter inom vuxenvården bedriver ett aktivt arbete och har bland annat etablerat barnrum och har utvecklat råd- och stödverksamhet. SU ingår sedan årets början i ett regionalt projekt i syfte att stärka arbetet med barn som anhöriga. En halvtidstjänst finansieras via regionen. För kommentarer avseende genusperspektivet inom sjukhusets FoUU-verksamhet, se avsnittet om FoUU nedan. 4. Verksamhets-/Processperspektivet 4.1 Verksamheternas mål i verksamhets-/processperspektivet Se processperspektivet i BSK-bilagan.

4 Sida 4(36) 4.2 God Vård Kunskapsbaserad vård Sjukhuset har tydliga rutiner för hur nya kunskapsunderlag tas emot på sjukhuset och sedan sprids till berörda verksamheter för implementering. Exempel på nya kunskapsunderlag som för närvarande implementeras avser regionuppdraget för lungcancervård och basal utredning av demens. Sjukhuset deltar aktivt i regionens insatser för att utveckla regionala medicinska riktlinjer. Under perioden har t.ex. medicinska riktlinjer avseende ansvarsfördelning mellan allmänmedicin och gynekologi och regionalt vårdprogram cancervårdprocessen utvecklats, vilka implementeras på sjukhuset då dessa fastställts. Regionens HTA-centrum är placerat vid sjukhuset, som under perioden publicerat följande kunskapsunderlag: Pseudomyxoma peritonei, Cytoreduktiv kirurgi med intraperitoneal cytostatika (HIPEC eller EPIC) vid kolorektalt adenocarcinom och peritoneal carcinos och Renal sympathetic denervation in patients with therapy resistant hypertension. Produktionsplanering Främsta syftet med produktionsplanering är att skapa jämnare flöden, minska väntetider till både akut och elektiv vård och öka kapacitetsutnyttjandet. Väntetider och köer till mottagningar och behandlingar påverkas av en mängd faktorer varav planering är en viktig faktor. Under 2013 fortsatte införandet av sjukhusets modell för produktionsplanering, omfattande huvudplanering av verksamheten. Målsättningen med insatsen är att samtliga verksamhetsområden ska vara igång med planeringen ( fungerande beslutsprocess ) inom en del av verksamheten under slutet av Under första kvartalet 2013 påbörjade 26 av 48 huvudplaneringsprocessen. Ett prioriterat område är att få verksamheterna att börja bryta ner de månatliga huvudplanerna till dagsplaner och styra bemanningen efter dessa. Under 2013 fortsätter samarbetet med HR och Ekonomi med syfte att koppla samman HRspecialisternas och ekonomernas arbete med den standardiserade Huvudplaneringsprocessen. Under 2013 kommer fokus vara på att fortsätta arbetet med införande av huvudplanering för kvarvarande verksamheter, att stödja verksamheter att styra efter planerna och att visualisera produktionsbehovet och avvikelserna på FOKUS-tavlorna samt att integrera budgetarbetet med huvudplaneringen. 4.3 Vårdgaranti - tillgänglighet Tillgänglighet och vårdgaranti

5 Sida 5(36) Det totala antalet patienter som väntat i mer än 60 dagar på förstabesök eller operation/behandling var i mars 7 333, vilket var (65 %) fler jämfört med motsvarande period föregående år. Måluppfyllelsen var 66 %. Under mars har det patientadministrativa systemet Elvis uppgraderats. Detta versionsbyte har inneburit att månadens redovisning av förstabesök innehåller viss osäkerhet. Nedan beskrivs resultaten bland annat per kategori förstabesök och operation/behandling. Måluppfyllelse förstabesök Antalet patienter som väntat mer än 60 dagar på förstabesök var i mars 5 180, vilket var (141 %) fler jämfört med motsvarande period föregående år. Måluppfyllelsen för förstabesök var 68 % i mars vilket var lägre än motsvarande period föregående år (81 %). Totalt antal väntande var 43 % fler i mars jämfört med motsvarande period föregående år. Under perioden har fler mottagningsteam inkluderats i rapporten, därför är inte antalet helt jämförbart med föregående år. Utfallet innebär att SU inte uppnådde regeringens kömiljardmål om 70 % måluppfyllelse för mars. I diagrammet nedan redovisas måluppfyllelse under 2013 för tid till förstabesök samt antal väntande patienter. Diagram: Måluppfyllelse avseende andel patienter som väntat färre än 30 dagar, 60 dagar samt 90 dagar på förstabesök mars 2012 mars 2013 Bild 3 i bildbilagan. Av de patienter som väntat mer än 60 dagar väntar 83 % på förstabesök inom ortopedi, handkirurgi, hudsjukvård, ögonsjukvård och plastikkirurgi. Inom flera verksamheter har det utförts extra mottagningar för att minska väntetiderna till förstabesök. Det görs även försök att anpassa mottagningens kapacitet efter det varierande inflödet av accepterade remisser. Sjukhuset anlitar externa leverantörer för att öka tillgängligheten och att förbereda det reducerande antal läkarbesök som kommer att utföras under sommarperioden. I diagrammet nedan redovisas planeringslistans utveckling under avseende tid till förstabesök samt antal väntande patienter och antalet utförda besök. Diagram: Planeringslistan avseende antal patienter som väntar på förstabesök mars 2012 mars Bild 4 i bildbilagan. Måluppfyllelse operation/behandling

6 Sida 6(36) Antalet patienter som väntat mer än 60 dagar på behandling var i mars 2 153, vilket var 142 (6 %) färre jämfört med motsvarande period föregående år. Måluppfyllelsen för antalet patienter som väntat mer än 60 dagar på operation/behandling var 60 % i mars vilket var lägre än motsvarande period föregående år (61 %). Totalt antal väntande var 7 % färre i mars jämfört med motsvarande period föregående år. Under året har fler behandlingar inkluderats i rapporten, därför är inte antalet helt jämförbart med föregående år. I diagrammet nedan visas måluppfyllelsegraden avseende antal väntande till operation och behandling. Diagram: Måluppfyllelse avseende andel patienter som väntat på operation/behandling färre än 30 dagar, 60 dagar samt 90 dagar mars 2012 mars Bild 5 i bildbilagan. Ökningen av andelen väntande skedde främst inom hjärtsjukvård, neurokirurgi, plastikkirurgi, ortopedi, handkirurgi och ögon. Av dem som väntat mer än 60 dagar väntar 78 % på behandling inom det som i vårdgarantisammanhang kallas övriga behandlingar, vilket ofta avser behandlingar av regionvårdskaraktär och som inom regionen endast utförs på SU. Externa leverantörer anlitades i enlighet med regiongemensamma rutiner och tilldelade volymer, för att öka tillgängligheten. Flera patienter har dock svårt sammansatta sjukdomar som efter operation kräver intensivvård. Denna vård kan inte externa leverantörer erbjuda. Därför finns dessa patienter kvar på planeringslistorna i väntan på ökad operationskapacitet inom SU. Under det senaste året har produktionsplaneringen av operationskapaciteten inom sjukhuset ytterligare utvecklats. För att förbättra tillgängligheten har handkirurgin ökat antalet mottagningsoperationer. Under våren kommer handkirurgi och plastikkirurgi att skicka patienter externt men kommer också att öka produktionen internt när de nu får utökad operationskapacitet. Ortopedin arbetar med att korta köerna och har under de två första månaderna utfört 100 operationer inom dagkirurgi och 20 fler protesoperationer jämfört med Det genomförs förbättringsarbeten som resulterat i ökad tillgänglighet; exempelvis utökades produktionsplaneringsprocessen till att omfatta fler verksamhetsområden, andelen dagkirurgi ökar, återkommande revision av planeringslistorna genomförs, patientströmmar styrs till rätt vårdnivå. Ett utökat samarbete med primärvård pågår, för att tydliggöra krav på utredning innan remittering till SU, liksom ett ökat samarbete med externa leverantörer. I diagrammet nedan redovisas planeringslistans utveckling under avseende tid till operation/behandling samt antal väntande patienter och antalet utförda operationer. Diagram: Planeringslistan avseende antal patienter som väntar på operation mars mars 2013 Bild 6 i bildbilagan.

7 Sida 7(36) Måluppfyllelse koloskopi/gastroskopi Antalet patienter som väntat på koloskopi i mer än 60 dagar var i mars 245, vilket var 36 (17 %) fler jämfört med motsvarande period föregående år. Måluppfyllelsen för koloskopi var 42 % i mars vilket var lägre än motsvarande period föregående år (56 %). Antalet patienter som väntat på gastroskopi i mer än 60 dagar var i mars 176, vilket var 21 (14 %) fler jämfört med motsvarande period föregående år. Måluppfyllelsen för gastroskopi var 62 % i mars vilket var högre än motsvarande period föregående år (58 %). Under föregående år utökades endoskopiverksamheten och planeringslistorna samordnas under 2013 för att öka tillgängligheten. Ytterligare resurser kommer att tillföras endoskopiverksamheten under Verksamheten har nu ökat mottagningstiderna för skopister för att öka tillgängligheten för patienterna. Vårdgaranti avseende patienter med välgrundad misstanke om cancer Vid välgrundad misstanke om cancer hos barn ska specialistläkarbesök erbjudas patienterna inom två dagar räknat från remissens ankomstdatum. Motsvarande mål för vuxna är en väntetid på som längst 14 dagar. SU har under perioden i princip haft 100 % måluppfyllelse. Tabell: Totala antalet patienter med välgrundad misstanke om cancer som har haft läkarbesök Totalt antal patienter med välgrundad misstanke om cancer som fått besökstid Andel patienter som fått läkarbesök inom garantitiden Specialitet februari mars februari mars Allmän kirurgi % 100 % Gynekologi % 100 % Hudsjukvård % 100 % Lungmedicin % 100 % Ortopedi % 100 % Urologi % 100 % Öron-näshalssjukvård % 100 % Not: Vid välgrundad misstanke om cancersjukdom hos barn kontaktar remitterande läkare SU genom telefon konsultation. SU omhändertar patienten som direkt skrivs in på vårdavdelning för vidare utredning varför ingen patient hade väntat mer än två dagar. Under månaden förbättrade verksamheterna tillgängligheten till läkarbesök för patienter med välgrundad misstanke om cancer. Verksamheterna förbättrade även rutiner vid registrering av vårdbegäran i det patientadministrativa systemet. De verksamheter som inte når garantitiden till 100 % återförs dessa siffror med krav på förbättring.

8 Sida 8(36) Regeringens tillgänglighetssatsning för barn och unga med psykisk ohälsa Regeringen delar ut särskilda medel för att främja god tillgänglighet inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Utdelningen baseras på faktiska väntetider för förstabesök och för fördjupad utredning och behandling utförd under varje månad. Underlaget för utdelning av BUP-miljonerna blir ett genomsnittsvärde för perioden januari-oktober 2013 och avser regionen samlat. För att få del av dessa medel krävs att första bedömningen inom regionen som helhet har genomförts inom 30 dagar för 90 % av förstabesöken respektive 80 % av fördjupad utredning/behandling. Tabell: Måluppfyllelsegrad enligt reglerna för BUP-miljonerna 2013, avser SU. Bild 7 i bildbilagan. Köpt vård regional kömiljardsatsning Externa leverantörer anlitas i enlighet med de regiongemensamma rutinerna för att öka tillgängligheten. Under årets första två månader har vidareremitterats totalt (tilldelning 4 022) patienter för vård hos externa vårdgivare med regional finansiering kömiljardsatsning. Motsvarande siffra för 2012 var 785 (tilldelning 941) patienter. Ökningen i år beror framförallt på bättre planering, tidigare beslut men framför allt på ökad tilldelning av volymer. Tabell: Uppföljning av tilldelad volym (antal) köpt vård, förstabesök, operationer och medicinska undersökningar januari-mars 2013 HSU- finansiering kömiljardsatsning köp av vård Antal tilldelade betalningsförbindindelser Antal skickade betalningsförbindelser Beräknad kostnad tkr Skickade betalningsförbindelser Första besök Handkirurgi Hud Kirurgi Ortopedi Plastikkirurgi Urologi Ögon Operation Gynekologi Handkirurgi Kirurgi Ortopedi

9 Sida 9(36) Plastikkirurgi Ögon Totalt Prestationer Prestationsredovisningen per mars är i flera avseenden osäker, med anledning av omfattande tekniska problem till följd av uppdatering av patientadministrativa systemet och faktureringssystemet. Utfallet är inte tillförlitligt och ska snarare ses som en kvalificerad bedömning av läget per mars. Dialog pågår både med regionkansliet och med VGR-IT med anledning av de problem som identifierats. Målsättningen är att redovisningen nästkommande månad ska vara korrekt. SUs totala utförda vård ackumulerat mars 2013 var 0,4 % högre än budget men 3,0 % lägre än föregående års utfall (mätt enligt Västra Götalandsregionens sammanvägda prestationstal). Från och med 2013 har regionen infört ett nytt sammanvägt prestationsmått. Budgetvärden och utfall 2012 har justerats för jämförbarhet. Tabell: SUs prestationsredovisning Avser VGR och icke-vgr patienter. Resultat baserat på regionens sammanvägda prestationstal 2012 och 2013 Kategori Perioden totalt Förändring utfall Diff utfall 13 - budget 13 Patienter Utfall Budget Utfall Antal % Antal % VGR ,6% 344 0,7% EJ VGR ,9% ,5% SU TOTALT ,0% 200 0,4% Not: I enlighet med regionala anvisningar är det redovisade utfallet för år 2012 omräknat enligt ny viktberäkningsmodell. Budgeten avser ersättningsbara prestationer. Utfallet 2012 och 2013 är kompletterade med besök till akutmottagningarna som från och med 2012 ersätts som riktat uppdrag. För mer detaljerad information och redovisning, se rapportens prestationsbilaga. De sammanvägda prestationstalen var 3 % lägre jämfört med motsvarande period, föregående år, med viss reservation för problem med uppdateringen av faktureringssystemet, som kan påverka resultatet. Den utförda vården av patienter från VGR ligger i nivå med budget, men har minskat i förhållande till föregående år med 2,6 %. För mer detaljerad prestationsredovisning, se rapportens bilagor. Utfallet för antalet prestationer beror bland annat på följande: Det var främst inom vård till patienter utanför VGR som prestationerna minskade i

10 Sida 10(36) jämförelse med samma period förra året (-7,9 %). Det är främst remisser och patienter från Halland som har minskat. En minskning av antalet Hallandspatienter syntes redan i februari. Minskningen hör främst till Barnmedicin. Även Neurosjukvården och Kärl-Thorax fick färre patienter från Halland. Antalet inkomna remisser ökade med 3,8 % jämfört med föregående år. Detta ökade inflöde genererade fler besök och åtgärder inom länssjukvården, inom vissa verksamheter, främst inom den somatiska slutenvården och den psykiatriska öppenvården. Antalet besök till sjukhusets akutmottagningar har ökat med 1 % jämfört med samma period förra året. Antal vårdtillfällen har minskat med stycken i förhållande till föregående år och antalet vårddagar har minskat med stycken. Det beror bland annat på vårdplatsreduktioner inom sjukhuset. Inför 2013 stängdes bland annat sex vårdplatser inom geriatrik, fem vårdplatser inom kardiologi och fyra vårdplatser inom medicin. Inom många verksamheter där behandling lika väl kan utföras i öppenvård ersätts tidigare slutenvård av öppenvård. Detta har skett bland annat inom onkologin, transplantationsverksamheten och reumatologin. Inom obstetriken minskade antalet vårddagar något jämfört med föregående år, vilket påvisar en snabbare genomströmning av patienter på BB. Reumatologin och infektion hade temporärt stängda vårdplatser. Neddragningen inom reumatologin skedde på grund av en större renovering av vårdavdelningen. Inom infektion skedde nerdragningar på grund av att fler patienter isolerades i samband med vård, samtidigt som medarbetarna hade en hög sjukfrånvaro. Andra verksamheter som har minskat sina vårddagar är vuxenpsykiatrin. Antalet medicinskt färdigbehandlade patienter med vårddagar minskade med 321 dagar i förhållande till föregående år. Antalet fakturerade läkarbesök har minskat jämfört med föregående år med besök. Detta kan delvis förklaras av att besök till akuten förra året som avsåg sjukvårdande behandlingar som då redovisades som läkarbesök. Men återstående besök har varierande orsaker. Infektion och reumatologin har en lägre fakturerad volym än föregående år, infektion -9 % och reumatologi - 6 %. Många verksamheter arbetar med att minska ned antalet efterbesök. Strålverksamheten vid Sahlgrenska sjukhuset hade ett lägre produktionsutfall än planerat. Verksamheten hade stora tekniska problem med accelatorer med upprepade driftsstopp som följd. Antalet transplantationer på barn från Västra Götalandsregionen var noll jämfört med föregående år (fyra), medan helårsbudgeten ligger på fem. Hittills i år har en hjärt- och en levertransplantation på patienter från övriga regioner och landsting utförts. Barnmedicin har dock 14 planerade transplantationer, varav sex är patienter från andra landsting. Under perioden januari till mars genomfördes totalt 67 transplantationer på vuxna patienter, vilket är färre än föregående år. Samtliga hjärttransplantationer har varit på VG-patienter. Tabell: Totalt sammanvägda prestationer per kön Nyckeltal Periodutfall 2013 Periodutfall 2012 Förändring i procent prestationer Kvinnor MänTotaltKvinnor MänTotaltKvinnor Män Totalt Antal ,7% - -3,0%

11 Sida 11(36) sammanvägda prestationer ,3% Kvinnor står för störst andel av de sammanvägda prestationerna. 56,4 % av den vård som utfördes under januari till mars utfördes för kvinnor. Under årets första månader ser denna skillnad ut att öka. Skillnaden ligger på denna nivå inom många vårdområden, men en stor differens syns inom barn- och ungdomspsykiatri där, 73 % av vården ges till kvinnor. Vissa undantag finns också och det är inom psykiatrisk vuxenvård och inom medicinsk rehabilitering där män står för störst andel vård, cirka 55 % för män och 45 % för kvinnor. Helårsprognos prestationer Helårsprognosen för 2013 är i dagsläget något under föregående års utfall. Tabell: Helårsprognos prestationer Avvikelse prognos/utfall antal Nyckeltal prestationer Prognos 2013 Budget 2013 Utfall 2012 Antal sammanvägda prestationer ,8 % Avvikelse prognos/utfall procent Not: Utredning pågår avseende 2013 års budgetprinciper avseende prestationer, vilket kan förklara den omfattande differensen mellan utfall 2012 och budget Hantering av planeringstalen avseende akutmottagning skiljer sig åt mellan åren. Analyslänkar Bilaga 1-4../../userfiles/1/documents/1906_2311_56C5.pdf BSK-bilaga../../userfiles/1/documents/1906_2311_65954.pdf 4.6 Patientsäkerhetsarbetet I mars genomfördes de årliga kvalitetsdagarna. Som vanligt är huvudfokus patientsäkerhet och ett flertal föreläsningar och postrar beskrev det arbete som pågår på sjukhuset. En så kallad lokal sjukhusgrupp för Strama har bildats och arbetet har påbörjats för att minska användningen av antibiotika och framför allt använda rätt antibiotika. Sjukhusledningen och medarbetare från gemensam administration tillsammans med SUs styrelse genomförde under lunchtid den 14 mars så kallad cafe i entré. Detta innebär att vi står i entréerna på de stora sjukhusbyggnaderna och efterfrågar patienternas synpunkter om vården. Samtidigt delades Min guide till säker vård ut. Cirka 400 patienter tillfrågades under dagen. Resultatet är under analys. Under första kvartalet har patientenkäter för barnsjukvård, öppen- och slutenvård skickats ut och punktprevalensmätningarna har genomförts för trycksår, basala hygienrutiner och

12 Sida 12(36) klädregler och vårdrelaterade infektioner. 5. Medarbetarperspektivet 5.1 Verksamheternas mål i medarbetarperspektivet Se medarbetarperspektivet i BSK-bilagan. 5.2 Personal- och lönestruktur Personal- och lönestruktur De centrala avtalens utfall gav 2,6 % för alla förbund utom för Kommunal som fick 2,9 %. På grund av Kommunals höga utfall på central nivå tillsammans med ett begränsat budgetutrymme har ingen prioritering av de kvinnodominerade yrkesgrupperna inom vården med medellång högskoleutbildning varit möjlig under Utöver målet med önskvärd lönestruktur behöver i första hand specialistsjuksköterskor inom operation-, barn- och psykiatri prioriteras för att säkerställa att SU kan rekrytera och behålla dessa kategorier. Tabell: Löneutveckling för kvinnodominerade yrkesgrupper inom vården med medellång högskoleutbildning (prioriterade grupper) och övriga yrkesgrupper. Tabellen redovisar identiska individer. Medel månadslön Löneöversyn Förändr. Förändr. Antal Mar Apr kr procent Prioriterade grupper ,6 % Övriga yrkesgrupper ,7 % Totalt ,7 % Medel månadslön Löneutveckling Förändr. Förändr. Antal Dec Dec kr procent Prioriterade grupper ,0 % Övriga yrkesgrupper ,2 % Totalt ,1 %

13 Sida 13(36) 5.4 Personalvolym Personalvolym Antalet månadsanställda var i mars vilket var fyra fler än i februari 2013 och 533 fler än i mars Med neutralisering av ökningar till följd av övertag av ambulansverksamhet samt övriga i budget finansierade ökningar (totalt cirka 260) har antalet månadsanställda på SU ökat med cirka 270 jämfört med mars Med anledning av det ökade antalet anställda har extra controllingmöten genomförts för att säkerställa ekonomi i balans. I mars var 947 personer timanställda vid SU, vilka tjänstgjort i varierande omfattning. Arbete utfört av timanställda under perioden januari-mars motsvarade 324 heltider vilket var 68 färre än motsvarande period Sett till totalt antal anställda inklusive timanställda har samtliga personalgrupper förutom rehabilitering- och förebyggande och kök-, städ- och tvätt ökat i antal jämfört med samma period Det är framför allt personalgruppen sjuksköterskor, barnmorskor som ökat och undersköterskor m.fl. som minskar andelsmässigt. Tabell: Antal anställda per anställningsform 2013 mars 2012 mars Antal Kvinnor Män Antal Kvinnor Män % % % % Tillsvidareanställd ,8 18, ,4 17,6 Visstidsanställd ,2 24, ,1 24,9 Timavlönad ,1 28, ,4 26,6 Summa ,6 19, ,3 18,7 Tabell: Antal anställda per personalgrupp Antal Andel Antal Andel Sjuksköterskor, barnmorskor ,1 % ,5 % Undersköterskor m.fl ,3 % ,9 % Läkare ,2 % ,1 % Läkarsekreterare 988 6,0 % 970 6,0 % Rehabilitering och förebyggande ,8 % ,0 % Sjukhustekniker/labpersonal ,9 % ,0 % Utbildning, kultur och fritid 88 0,5 % 82 0,5 % Teknik, hantverkare 57 0,3 % 53 0,3 % Kök, städ, tvätt 73 0,4 % 76 0,5 % Administration ,4 % ,2 % Summa % %

14 Sida 14(36) Arbetade timmar Antalet arbetade timmar var till och med mars cirka (0,5 %) eller 57 heltidsekvivalenter fler än under samma period Under perioden januari-mars 2013 har det dock varit två vardagar färre än under motsvarande period 2012 och justerat för detta har antalet arbetade timmar hittills ökat med (2,3 %) eller motsvarande 260 heltidsekvivalenter jämfört med motsvarande period Med neutralisering av ökningar till följd av övertag av ambulansverksamhet samt övriga i budget finansierade ökningar (totalt cirka timmar) har vi i år haft en minskning på cirka timmar eller 4 heltidsekvivalenter jämfört med motsvarande period Övertidstimmar Den arbetade övertiden har sedan september 2012 ökat kraftigt. Det genomsnittliga antalet arbetade övertidstimmar per månad 2013 har ökat med cirka timmar jämfört med motsvarande period Förklaringar till den ökade övertiden är ökat vårdbehov i kombination med hög sjukfrånvaro och öppethållande av Vårdavdelning i beredskap (ViB). 5.5 Sjukfrånvaro Den ackumulerade sjukfrånvaron inklusive sjukersättning var i mars 6,8 % (februari 7,0 %). Per mars 2012 var sjukfrånvaron 6,7 %. I jämförelse med den ackumulerade sjukfrånvaron i mars 2012 ligger den korta sjukfrånvaron (under 60 dagar) 0,1 procentenheter lägre medan den långa sjukfrånvaron (över 60 dagar) ligger 0,2 procentenheter högre. Kvinnor har i genomsnitt en högre sjukfrånvaro än män. En analys med särskilt fokus på sjukfrånvaron har påbörjats. Avsikten är att hitta orsaker till att sjukfrånvaron ökar. I uppdraget ingår även att göra omvärldsbevakning av sjukfrånvaroutvecklingen utanför SU och att föreslå relevanta åtgärder för att sänka sjukfrånvarotalet. Genusperspektivet ska särskilt beaktas. Tabell: Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid per kön, ackumulerat Sjukfrånvaro Feb 2013 Mar 2013 Mar 2012 Differens 2012/2013 Kvinnor 7,7 7,6 7,4 0,2 Män 3,9 3,8 3,6 0,2 Totalt 7,0 6,8 6,7 0,1 Tabell: Andel långtidssjukfrånvaro i procent (60 dagar eller mer) av den totala sjukfrånvaron, ackumulerat Sjukfrånvaro Mar 2013 Feb 2013 Mar 2012 Differens 2012/2013 Kvinnor 37,9 36,9 35,7 2,2

15 Sida 15(36) Män 28,7 27,5 26,1 2,6 Totalt 36,9 35,8 34,8 2,1 Tabell: Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid per personalgrupp och kön, ackumulerat per mars 2012 Sjukfrånvaro Kvinnor Män Totalt Sjuksköterskor, barnmorskor 7,3 4,8 7,0 Undersköterskor m.fl. 10,6 7,5 10,1 Läkare 3,2 2,1 2,7 Läkarsekreterare 8,9 3,4 8,8 Rehabilitering och förebyggande 7,5 4,3 7,0 Sjukhustekniker/labpersonal 6,1 3,8 5,6 Utbildning, kultur och fritid 5,2 3,1 4,7 Teknik, hantverkare 2,4 8,7 7,3 Kök, städ, tvätt 10,7 7,8 10,3 Administration 6,4 2,2 5,6 Summa 7,6 3,8 6,8 5.6 Bemanningsföretag Sjukhuset har per mars 2013 använt bemanningsföretag till en kostnad av 10,6 mnkr, vilket är 1,4 mnkr lägre än motsvarande period Tabell: Kostnader för bemanningsföretag, tkr. Ackumulerat utfall per typ av tjänst Periodutfall 2013 Periodutfall 2012 Prognos 2013 Dec 2012 Läkare Sjuksköterskor Övriga Totalt De yrkeskategorier som huvudsakligen har hyrts in genom bemanningsföretag var läkare inom radiologi-, psykiatri- och barn- och ungdomspsykiatri samt sjuksköterskor. Även kategorin Övriga har ökat främst inom vårdavdelning i beredskap (ViB) och kontaktpunkten. Jämfört med 2012 var nyttjandet av sjuksköterskor och kategorin Övriga högre enligt motsvarande kategorier som ovan medan bemanningsläkare inom framför allt radiologi och psykiatri var lägre. Första kvartalet redovisas en kostnad för bemanning av ViB med 2,4 mnkr.

16 Sida 16(36) 6. Övrigt Se FoUU-perspektivet i BSK-bilagan. Kommentarer avseende forsknings- och utbildningsinsatser Arbetet med upprättande av forskningsstrategier fortlöper. Som ett led i arbetet att säkra bättre återrapportering av forskning och utveckling sker nu samkörningar mellan projektdatabas och universitetets publikationsverktyg (GUP) med sikte på att underlätta upprättande av forskningsbokslut. Inom akademiska vårdutbildningar pågår ett arbete för att implementera en handledarmodell för verksamhetsförlagd utbildning av studenter. Detta innebär strukturerad handledarutbildning och säkerställande av att all verksamhetsförlagd utbildning sker med kvalificerat handledarstöd. Jämställdhet avseende FoUU Vad gäller forskning och utbildning är sjukhusets målsättning att så långt som möjligt och med beaktande av meritering aktivt främja jämlikhet mellan könen beträffande anslags- och tjänstetilldelning. Jämn fördelning mellan könen ska eftersträvas i alla grupperingar som har att arbeta med FoUU-frågor. Beslut om utdelade anslag och all statistik angående anslag liksom beslut om tillsättning av tjänster med forskningsinriktning ska presenteras könsuppdelat. Genusperspektivet ska genomsyra beslutsfattande i FoUU-frågor. Analyser av behörigheter att söka forskningstjänster och få anslag och fördelning av tilldelning av anslag och tjänster inom ALF-systemet har gett upphov till misstankar om att kvinnor till viss del missgynnas jämfört med män under forskningskarriären. Ett samarbete sker med VGRs kunskapscentrum för Jämlik Vård och Sahlgrenska akademin för att analysera detta vidare och upprätta handlingsplan för att säkerställa likabehandling och att kvinnor och män för likvärdiga möjligheter till forskning. 7. Ekonomiperspektivet 7.1 Verksamheternas mål i ekonomiperspektivet Se ekonomiperspektivet i BSK-bilagan. 7.2 Ekonomiskt resultat Ekonomiskt resultat Det ekonomiska resultatet per mars var 125,1 mnkr, vilket var 16,2 mnkr sämre än budget (februari -24,6 mnkr). Tabell: Resultatrapport, ackumulerat utfall per mars 2013, inkl prognos Bild 8 i bildbilagan.

17 Sida 17(36) Utfall jämfört med budget Diagram: Ackumulerat ekonomiskt resultat i jämförelser med budget, SU 2013 Bild 9 i bildbilagan. Periodens intäktsutveckling Totalt var intäkterna 2,0 mnkr högre jämfört med budget och 233,3 mnkr (7,3 %) högre än motsvarande period föregående år. VGR vårdintäkter inklusive regionbidrag Vårdintäkterna från Västra Götalandsregionen var per mars 2 855,2 mnkr, vilket var 44,4 mnkr högre än budget (februari 20,0 mnkr) och 254,4 mnkr (9,8 %) högre än utfallet motsvarande period föregående år. Den positiva budgetavvikelsen beror framför allt på ersättning från HSU avseende reserverade medel kömiljard 2012 om 31,3 mnkr, kömiljard 2013 om 5,1 mnkr, så kallade TAVI-metoder (Transcatether Aortic Valve Implantation) 3,3 mnkr, RÖS-läkemedel 3,2 mnkr och Asyl 3,1 mnkr. Ersättningsmodellen i vårdöverenskommelsen består av prestationsersättning och riktade uppdrag med fast ersättning. Såväl fast som rörlig ersättning erhålls upp till ett angivet tak. Sjukhuset får ingen ersättning för vårdproduktion över ersättningstaket. Övriga vårdintäkter I övriga vårdintäkter ingår såld vård till övriga regioner och landsting, kommuner, försäkringskassan med flera. Övriga vårdintäkter var per mars 224,3 mnkr (februari 148,0 mnkr), vilket var 8,7 mnkr lägre än budget per mars och 6,1 mnkr (2,6 %) lägre jämfört med utfallet motsvarande period föregående år. Budgetavvikelsen är att hänföra till barnmedicin, barnkirurgi och thoraxkirurgi, där man haft ett lägre inflöde av utomlänspatienter, särskilt från Halland, än budgeterat. Statsbidrag Totalt var statsbidragen 6,7 mnkr lägre jämfört med budget, varav ALF-intäkterna 5,1 mnkr (februari -6,8 mnkr, varav ALF-intäkterna -5,8 mnkr), men 3,9 mnkr (4,2 %) högre än motsvarande period föregående år. ALF-medel har fördelats ut från centrala anslag hittills i år med 8,8 mnkr till områdena inom SU via beslut av Hälso-SAM och FoUU-direktören. ALFintäkterna är inte resultatpåverkande då intäkterna följer kostnaderna. Patientavgifter Totalt var patientavgifterna 1,4 mnkr högre än budget (februari 1,3 mnkr) och 2,9 mnkr (7,6

18 Sida 18(36) %) högre än motsvarande period föregående år. Överskottet är hänförligt till att vi nu ser en effekt av höjningen av högkostnadsskyddet som skedde under Övriga intäkter Totalt var övriga intäkter 28,5 mnkr lägre än budget (februari 10,3 mnkr) och 21,7 mnkr (9,8 %) lägre än motsvarande period föregående år. Underskottet är bl.a. hänförligt till senareläggning av planerade externa forskningsprojekt 5,7 mnkr samt minskad försäljning av utbildning med 2,5 mnkr under inledningen av året. Diagnostikverksamheten visar på en minskad försäljning med 10,0 mnkr under det första kvartalet. Överföringen av ambulansverksamheten i egen regi innebär en budgetteknisk förändring där interna överföringsresor mellan sjukhusen numera interndebiteras. Konsekvensen av detta uppgår till 2,0 mnkr. Av underskottet beror 2,2 mnkr på fastställd förändring av regionens hyresmodell, som inneburit att SU inte fått beslutat och budgeterat hyresbidrag för Rågården. Periodens kostnadsutveckling Totalt var kostnaderna 18,2 mnkr högre jämfört med budget och 108,6 mnkr (3,4 %) högre än motsvarande period föregående år. Personalkostnader Tabell: Personalkostnader utfall i jämförelse med budget och motsvarande period föregående år Bild 10 i bildbilagan. Kostnader för löner och arvoden, sociala avgifter, övriga personalkostnader samt inhyrd personal var 12,3 mnkr högre än budget. Kostnaderna för löner och arvoden inklusive sociala avgifter var 122,2 mnkr (6,4 %) högre än motsvarande period föregående år. Utöver ökad personalvolym, beror avvikelsen avseende personalkostnader delvis på ökade jour- och övertidskostnader bland annat på grund av svårigheter att rekrytera personal med specialistkompetens För perioden var kostnaderna för inhyrd personal 10,6 mnkr, vilket är 1,4 mnkr (11,9 %) lägre än motsvarande period föregående år. Se uppföljning Bemanningsföretag, sid 16. Kostnaden (lön) för timanställda var 1,6 mnkr lägre än motsvarande period föregående år. Kostnaden för mertid/övertid (lön) var 13,6 mnkr högre än motsvarande period föregående år. Totalt var kostnaderna för övriga personalkostnader 8,3 mnkr lägre jämfört med budget (februari 6,3 mnkr) och 5 mnkr (15,8 %) högre än motsvarande period föregående år. Den största ökningen består av kostnader för utbildning, kurs, konferensavgifter samt resekostnader. Sjukersättning

19 Sida 19(36) Kostnaderna för sjuklön inom och utom sjuklöneperioden var till och med mars 28 mnkr. Det var 2,7 mnkr (10,9 %) högre än motsvarande period föregående år. Köpt vård Kostnaderna för den köpta vården var 66,6 mnkr per mars (februari 45,6 mnkr), vilket var 41,9 mnkr högre än budget per mars och 8,2 mnkr (14 %) högre jämfört med utfallet motsvarande period föregående år. Budgetavvikelsen beror huvudsakligen på att köpt garantivård inte är budgeterad. Köpt garantivård enligt kömiljardsatsningen, 36,4 mnkr, finansieras av HSU. Tabell: Köpt vård utfall per mars 2013, tkr Köpt vård totalt tkr Budget mars 2013 Utfall mars 2013 Utfall mars 2012 Köpt vårdgarantivård Övrigt köpt vård Köpt valfrihetsvård Totalt Köpt vård garantivård Utfallet för mars avseende köp av vård av vårdgarantiskäl var 38,2 mnkr (februari 26,9 mnkr). Per mars har 36,4 mnkr fakturerats HSU för inkomna leverantörsfakturor samt 0,1 mnkr för köpt obesitasvård. 1,8 mnkr av vårdgarantisatsningen har finansierats av SU. För reserverade medel kömiljard 2012 har HSU ianspråktaget eget kapital. Sammantaget finns här 59,4 mnkr att tillgå under Tabell: Köpt vårdgarantivård, utfall per mars 2013, tkr Verksamhet Utfal l ack mars 2012 Utfal l ack mars 2013 HSUfinansiering kömiljard ack mar s Reserverad e medel kömiljard 2012 Obesita s ack mars 2013 finans HSU SU-finansiering kömiljard ack mar s Reserverad e medel SU 2012 Områdes Summa finansierin finansierin g 2013 ack g ack mars mars Gynekologi Område

20 Sida 20(36) 479 ÖS Kirurgi Område Ortopedi Ögon Område Handkir/Plastikk ir Hud SS Kirurgi* Urologi Område Kardiologi Kärl-thorax SS Medicin Neurosjukv Område Område Totalt * varav obesitas utfall 2013, 68 tkr Köpt valfrihetsvård SU har från och med 2011 haft det finansiella ansvaret för patientens fria vårdval. Från och med 2013 har SU även tagit över det administrativa ansvaret för patientens fria vårdval. För 2013 finns det medel i vårdöverenskommelsen avsatta för valfrihet som riktat uppdrag på 58,7 mnkr. Utfallet per mars blev 12,5 mnkr (februari 8,8 mnkr), vilket ger en positiv budgetavvikelse på 1,0 mnkr. Den fortsatta kostnadsutvecklingen är bland annat beroende på patienternas önskemål och möjligheter att välja annan vårdgivare utifrån vilka avtal som finns, SUs egen förmåga att erbjuda efterfrågad vård, vårdleverantörens medicinska bedömning och eventuell

21 Sida 21(36) indikationsglidning m.m. Övrig köpt vård Övrig köpt vård avser köp av rättpsykiatrisk vård, viss annan specialistvård och rehabiliteringsvård. Utfallet för övrig köpt vård blev för mars 15,9 mnkr (februari 9,9 mnkr), vilket var en negativ budgetavvikelse på 4,7 mnkr. Den negativa avvikelsen beror till stor det på fler köp inom det barnmedicinska området och inom medicin/geriatrik/akut/östra än vad som budgeterats. För 2013 finns i vårdöverenskommelsen medel avsatta för riktade uppdrag motsvarande den övrigt köpta vården på 51,7 mnkr. Läkemedelskostnader Läkemedelskostanden för perioden är 13 mnkr lägre än budget. Överskottet kan främst hänföras till de läkemedel som i särskild ordning följs upp och finansieras från hälso- och sjukvårdsavdelningen under rubriken ordnat införande samt de läkemedel som särskilt följs upp i Vårdöverenskommelsen under rubriken ordnat införande år 2. Tabell: Kostnaden för läkemedel för januari mars 2013 jämfört med periodens budget och jämfört med samma period föregående år Läkemedel Utfall jan-mars 2013 Budget jan-mars 2013 Avvikelse jmf med budget Avvikelse jmf med budget i % Utfall jan-mars 2012 Utfall janmars 2013 jämfört med jan-mars 2012 i % Recept ,7 % ,8 % Rekvisition ,8 % ,6 % Total ,7 % ,8 % Lokalkostnader Hyreskostnaderna redovisar ett positivt resultat med 6,8 mnkr (3,8 %) mot budget (februari 4,9 mnkr). Jämfört med föregående år har hyreskostnaderna minskat med 14,5 mnkr (-7,7 %), och den största orsaken beror på den nya hyressättningen som genomfördes inom regionen från och med januari Detta innebär att hyresbidraget övergått till Västfastigheter och kostnaderna för hyrorna har sänkts i motsvarande grad. Material, varor och tjänster Kostnaden för material, varor och tjänster var 15,5 mnkr (2,7 %) lägre än budget och 20,6 mnkr (3,5 %) lägre än motsvarande period föregående år. Detta ska jämföras med budgeterade prishöjningar om 1,6 %.

22 Sida 22(36) Materialkostnaderna var 6,0 mnkr (2,5 %) högre än budget och 6,2 mnkr (2,5 %) högre än samma period föregående år. Avvikelsen finns framförallt inom kontogruppen för sjukvårdsmaterial. En effekt av övergången till Marknadsplatsen (MP) är en ökad andel leverantörsfakturor som kommit till sjukhuset, men som vid månadsskiftet ännu inte blivit bokförda på rätt kostnadskonto. För mars var 13,9 mnkr inte färdigbehandlade, och därmed inte bokförda på rätt konto. Kostnader för tjänster och övriga kostnader var 35,6 mnkr (10,5 %) lägre än budget och 24,0 mnkr (7,3 %) lägre än samma period föregående år. Budgetavvikelsen finns framförallt inom kontogrupperna för ej verksamhetsanknutna tjänster och för övriga kostnader. Avvikelsen från föregående år beror framförallt på att kontot för ambulanstjänster visar en minskad kostnad eftersom ambulanstransporter drivs i Sahlgrenskas egen regi från och med oktober 2012, vilket i stället ger en kostnad på framför allt personal- och hyreskostnader. Inköpsprocessen Det enklaste sättet att mäta hur våra inköpsavtal följs är att mäta processtroheten. Sjukhusets beställningar av varor och tjänster ska så långt det är möjligt ske via regionens beställningsstöd, Marknadsplatsen (MP). Avtal finns för det produktutbud som går att beställa i MP. Beställningen kräver ingen fakturahantering och beställningarna kan följas upp i Cognos på pris och volym ända ner på ansvars- och artikelnivå. Av det som inte köps via MP, utan beställs direkt från leverantör är avtalstroheten svår att mäta. Diagram: Andel inköp via marknadsplatsen mätt i kronor inom 18 utvalda materialkonton Bild 11 i bildbilagan. SUs inköpsandel via MP:s konton är 44 % mätt i kronor. Betydande förbättringspotential finns avseende inköp av implantat och laboratorieartiklar. Ett flertal aktiviteter pågår inom SU och i samarbete med regionservice inköp för att andelen av sjukhusets inköp via MP ska öka. Handelsdata från MP visar att av regionens kostnader för varor och tjänster beställs cirka 19 % mätt i pengar via MP (30 % för SU). En stor förklaring till den låga siffran är att tjänster ännu inte finns beställningsbara. Arbete pågår i regionen med tester för beställning av hyrläkare och köp av vård vilket kommer att öka andelen avsevärt. Avskrivningar och räntor Kostnaderna för avskrivningar av anläggningstillgångarna var 2,0 mnkr (-3,4 %) högre jämfört med budget (februari 0,6 mnkr högre) och 3,7 mnkr (6,6 %) högre än motsvarande period föregående år.

23 Sida 23(36) Av de 2,0 mnkr i överskridande avser 0,8 mnkr avskrivningskostnader som härrör sig till projekt där den externa finansieringen ännu inte är fakturerad. Resterande 1,2 mnkr beror på den höga investeringstakten i början på året, 22 % av investeringsbudgeten jämfört med 19 % föregående år. De finansiella intäkterna och kostnaderna var 2,1 mnkr lägre jämfört med budget (februari 1,4 mnkr) och 0,4 mnkr lägre än motsvarande period föregående år. Kostnadsminskningen jämfört med föregående år beror i huvudsak på att regionens låneränta sänktes från 4 % till 2,9 %. Regionfullmäktiges beslutade effektiviseringskrav Regionfullmäktige har för 2013 fastställt krav på effektiviseringar inom externa kostnader för konsultuppdrag, kurser och konferenser samt information och trycksaker (tkr). SU kommer inte att uppnå kravet 2013 då flera projekt och utvecklingsarbeten kommer att genomföras som ger utfall på dessa konton. Tabell: Kostnader för externa konsultuppdrag, kurser/konferenser samt information/trycksaker Ackumulerat utfall i jämförelse med motsvarande period föregående år, samt effektiviseringskrav. Externa konsultuppdrag Kurser och konferenser Information och trycksaker Ack utfall 1303 Ack utfall 1203 Förändring Krav Årsbedömning SUs prognostiserade ekonomiska årsresultat i jämförelse med budget är noll. 7.3 Åtgärder vid ekonomisk obalans Med anledning av periodens negativa budgetavvikelse, har särskilt beslut om riktade åtgärder fastställts. Beslutet berör de verksamhetsområden som redovisat en negativ budgetavvikelse, och kompletterar åtgärder för ekonomi i balans som fastställts i sjukhusets, och områdenas, budget Särskild controlling med anledning av sjukhusets, och respektive områdes resultat, genomfördes under mars månad. Detta för att bedöma de förslag på åtgärder som tagits fram, och säkerställa att åtgärder vidtas. Ny controlling kommer att genomföras i april. 7.4 Eget kapital Ingående eget kapital är 125,4 mnkr. Det utgående egna kapitalet 2013 är oförändrat utifrån

24 Sida 24(36) redovisad helårsprognos. 7.5 Investeringar Investeringar i större byggprojekt Den nya Rättpsykiatriska vårdbyggnaden vid Rågården är nu färdig och i verksamhetsdrift. Regionstyrelsen fattade i februari 2010 beslut om att bygga Bild- och interventionscentrum och i september 2012 ett kompletterande beslut gällande tidsmässigt angelägna förändringar. Pågående byggnadsarbeten i etapp 1 omfattar grund, stomme, fasader, tak och för etapp 2 är upphandling av byggentreprenaden avslutad. Planering av den omfattande medicintekniska utrustningen pågår för fullt och en styrgrupp för utrustningsinvesteringar är tillsatt. Arbetet med programhandling för en ny neonatal- och förlossningsavdelning på Östra sjukhuset beräknas färdig inom första halvåret och ett pågående arbete med systemhandling för en nybyggnad av Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus beräknas färdig till årets slut. Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset fattade i mars beslut om att anhålla hos regionstyrelsen om ett genomförandebeslut gällande nybyggnad av forsknings- och utbildningslokaler, Hus R på Mölndals sjukhus. Övriga fastighetsinvesteringar Exempel på pågående upprustning och projekt Upprustningsarbetena inom Sahlgrenska sjukhuset pågår. För Låghuset etapp 4 finns en färdig program- och systemhandlingen som underlag för att hos regionstyrelsen anhålla om ett genomförandebeslut. Färdigprojektering för att upprusta och tillgänglighetsanpassa den centrala gården pågår. Byggstart är beräknad till sommaren Övriga omfattande projekt som påbörjats eller genomförts under 2013 är t.ex: Byggnadsarbeten för Antenatalenheten på Östra sjukhuset kommer att pågå fram till Projektering pågår för ombyggnad av Akutmottagningens på Östra sjukhuset. Ombyggnad på Östra sjukhuset i byggnad BK för Barnortopediska verksamheten, som pågått sedan 2012 beräknas klar under Entreprenadupphandlingen pågår för till- och ombyggnad av sterilcentral på Mölndals sjukhus. Byggnadsanpassningar av lokaler, när ny medicinteknisk utrustning ska installeras, pågår kontinuerligt på alla sjukhustomterna. Investeringar i medicinteknisk och annan utrustning För investeringar i medicinteknisk och annan utrustning disponerar SU ett investeringsutrymme på 309 mnkr för interna prioriteringar. Till detta kommer ett