Årsredovisning Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsredovisning 2013. Sahlgrenska Universitetssjukhuset"

Transkript

1 Årsredovisning 20 Sahlgrenska Universitetssjukhuset

2 Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 20 Sammanfattning och slutsats... 4 Verksamhetens övergripande uppdrag... 9 Patientperspektivet Verksamheternas mål i patientperspektivet Insatser för kommunikation Rättighetsfrågor Processperspektivet Verksamheternas mål i processperspektivet Medicinsk kvalitetsuppföljning Kvalitetsbarometern och kvalitetsronder God Vård Jämlik vård Patientbemötande Vårdgaranti och tillgänglighet Prestationer Miljömål Patientsäkerhetsarbetet Strategiskt läkemedelsarbete Patientsäkerhetsindikatorer Patientsäkerhetskulturmätning Anmälningsärenden Medarbetarperspektivet Verksamheternas mål i medarbetarperspektivet Personalstruktur Personalvolym Arbetade timmar Kompetensförsörjning Sjukfrånvaro Arbetsmiljö och hälsa Bemanningsföretag Jämställdhet och mångfald FoUU Life Science (56)

3 Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 20 Sjukhusets stödfunktioner för klinisk forskning HTA-centrum - Regiongemensam resurs Utbildningsinsatser Ekonomiperspektivet Verksamheternas mål i ekonomiperspektivet Ekonomiskt resultat Intäktsutveckling Kostnadsutveckling Avskrivningar Finansiella intäkter och kostnader Regionfullmäktiges beslutade effektiviseringskrav Åtgärder vid ekonomisk obalans Eget kapital Investeringar Bokslutsdokument och noter (tkr) Bokslutskommentarer och noter (tkr) (56)

4 Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 20 Bilagor Bilaga 1 Regionfullmäktiges prioriterade mål Bilaga 2 Uppföljning av regionfullmäktiges uppdrag Bilaga 3a-3e Uppföljning av vårdöverenskommelsen 20 Bilaga 4 Tillgänglighet och vårdgaranti Bilaga 5 Prestationsredovisning 3 (56)

5 Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 20 Sammanfattning och slutsats Väsentliga händelser År 20 har varit ett framgångsrikt år för Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU). Sjukhuset har kunnat ge patienter i Göteborg och andra delar av landet såväl bassjukvård, högspecialiserad sjukvård som rikssjukvård med goda resultat. Sjukhuset har levererat så gott som all beställd vård och har ett ekonomiskt resultat i balans med budget. Trots extrasatsningar under året kvarstår dock fortfarande långa köer inom vissa inom vissa specialiteter. Sjukhusledningen fokuserade på flera viktiga strategiska frågor som berör långsiktiga mål och strategier, infrastruktursatsningar och nya uppdrag. SU formulerade tre mål som ska vara uppfyllda till 2016: 1. akutsjukvård i toppklass, 2. skapa värde för patienterna 3. vara ledande universitetssjukhus när det gäller vårdresultat, attraktivitet för studenter inom vårdyrkena och klinisk forskning. Alla målen har adresserats med förbättringsprojekt som kommer att löpa till dess målen är uppfyllda. Särskilt att notera är den uppmärksammande satsningen på en så kallde Innovationsplattform för att stödja forskning och utveckling och samarbete mellan SU och externa aktörer inom livsvetenskaperna. Under året beslutades om infrastruktursatsningar som kommer att ge ett Forskningshus för rörelseorganens sjukdomar på Mölndalstomten, ett nytt barnsjukhus i anslutning till Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus på Östratomten. Det regionala uppdraget Bild- och interventionscentrums (BoIC) framtida verksamhetsinnehåll har identifierats och planeringen har gått in i ett intensivt skede under 20 under direkt ledning av SU. Sjukhusledningen beslutade att skapa ett nytt verksamhetsområde för hybrid- och interventionsverksamhet inom ramen för BOIC. Rekrytering av chef till verksamhetsområdet är inledd och utbildning av läkare och sjuksköterskor från hela Västra Götalandsregionen (VGR) har påbörjats. Själva byggnationen har fortskridit enligt plan och BoIC kommer att börja kunna tas i drift vid årsskiftet 2015/2016. Vintern och våren 20 innebar en svår beläggningssituation med extra öppnade vårdavdelningar i princip varje dag under hela första och andra kvartalet. Detta berodde på en stark ökning av antalet influensasjuka och caliciinfekterade patienter i kombination med ökat söktryck från äldre patienter med flera sjukdomar. Situationen var mycket besvärlig och enbart genom stora uppoffrande insatser från SUs medarbetare lyckade man hantera perioden utan patientssäkerhetsrisker. Bekvämligheten för patienterna fick dock stryka på foten med överbeläggningar och utnyttjande av vårdytor som normalt inte används. Ett resultat av detta var att man från beställarhåll tillsköt nya medel för öppnandet av 54 nya vårdplatser från 2014, vilket välkomnas i verksamheterna. Ett relativt stort antal skottlossningar i Göteborgsregionen, några med dödlig utgång har ställt stora krav på traumavårdkedjan som på ett mycket bra sätt kunnat motsvara förväntningarna. Traumavårdkedjan omfattar flera verksamheter inom flera områden på sjukhuset, såsom ambulanssjukvård, akutsjukvård, kirurgi, thoraxkirurgi, intensivvård, röntgen och lab. Samarbetet har förflutit väl. SU genomförde tillsammans med Skånes Universitetssjukhus och Karolinska Universitetssjukhuset för första gången en jämförande analys, så kallad benchmarking under 20. Analysen omfattade dels allmänna faktorer såsom kostnad, effektivitet och bemanning dels specifika analyser av neurosjukvården och strokesjukvården. Ur analysen framkom bland annat att SU har hög kostnadseffektivitet och låga totala kostnader men har längre vårdköer än de två andra 4 (56)

6 Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 20 universitetssjukhusen. Rapporten har gett uppslag till flera förbättringsarbeten som genomförs i samarbete med systersjukhusen och med hjälp av deras erfarenheter. Arbetet med rapporten gav således möjligheter till lärande och förbättringar, men innebar också ett närmare samarbete och större förtroende mellan sjukhusen som framöver sannolikt kommer att generera ytterligare goda effekter. Verksamhetsstyrning genom värdebaserad hälso- och sjukvård har under 20 införts som sjukhusets viktigaste styrprincip som en konsekvens av ett av de långsiktiga målen. Arbetssättet har införts inom fyra pilotprocesser; prostatacancer, barnhjärtkirurgi, bipolär sjukdom och höftledsartros med utomordentligt gott resultat och stort engagemang bland medarbetarna. Principen är intuitiv genom att professionerna tillsammans med patienterna definierar önskvärda medicinska utfall och dessa förbättras systematiskt genom jämförelser med andra aktörer, förbättringsarbete och innovationer genom forskning och utveckling. Värdet skapas genom att relatera medicinskt utfall till resursåtgången. Arbetssättet öppnar upp för ett förbättringsarbete initierat, styrt och utfört av vårdprofessionerna tillsammans med patienterna på ett systematiskt sätt och detta förefaller utifrån resultaten från pilotprocesserna ge stor arbetstillfredsställelse och ansvarstagande. Under våren 2014 fortsätter arbetet med fler pilotprojekt med riktning att värdestyrning ska bli det gemensamma arbetssättet och styrprincipen för hela SU år Ett resultat av ett värdebaserat arbetssätt blir att alla involverade i en sjukdomsprocess, oavsett vilket verksamhetsområde man tillhör, måste mötas och arbeta nära och systematiskt tillsammans. Detta har gjort att flera sjukdomsprocesser nu börjat skapa integrerade vårdenheter med tvärprofessionellt arbetssätt och nära i samarbete med akademin. Till exempel har arbetet inletts avseende bröstcancer, prostatacancer, bipolär sjukdom, KOL och osseointegration. Prestationer SUs totala utförda vård 20 var 1,4 % lägre än budget och 1,4 % lägre än 2012 års utfall, mätt enligt VGRss sammanvägda prestationstal. Vård av patienter från Västra Götaland var 1,6 % lägre än budget och 1,4 % lägre än föregående år. Den minskade produktionen var mest markant inom barnmedicin, kardiologi och lungmedicin. Genomförda verksamhetsförändringar till följd av effektiviseringsåtgärder under 2012 och 20 föranledde inga budgetjusteringar avseende prestationsbudget 20. Genomförda verksamhetsförändringar omfattade exempelvis förskjutning från sluten till öppen vård inom geriatrik, onkologi, hand- och plastikkirurgi samt psykiatri. Budgetjusteringar med anledning av denna typ av verksamhetsförändringar skulle inneburit en negativ budgetavvikelse av 0,4 % snarare än 1,6 %. Tillgänglighet Måluppfyllelsen för antalet patienter som väntat med är 60 dagar på förstabesök var 58 % i december. Måluppfyllelsen avseende 90 dagar var 82 %, något lägre jämfört med december Av de patienter som väntat mer än 60 dagar på förstabesök väntade 57 % på förstabesök inom hud- och könssjukvård, ortopedi, handkirurgi och ögon. Inom dessa verksamheter är det främst läkarbristen som påverkar tillgängligheten till förstabesök, och bidrar till att väntetiderna ökar. Under hösten var remissinflödet högt, men trots ökad produktion för att förbättra tillgängligheten nåddes inte fastställda mål. Måluppfyllelsen för antalet patienter som väntat mer än 60 dagar på operation/behandling var 57 % i december. Måluppfyllelse avseende 90 dagar var 82 %, något lägre jämfört med december Av 5 (56)

7 Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 20 de patienter som väntat mer än 60 dagar på operation/behandling väntade 64 % på operation inom hjärtsjukvård, neurokirurgi, ortopedi och allmänkirurgi. Totalt antal väntande till förstabesök var 35 % fler i december jämfört med motsvarande period föregående år. Totalt antal väntande till operation/behandling var 12 % fler i december jämfört med motsvarande period föregående år. Utöver fortsatt införande av produktionsplanering inom fler verksamhetsområden, genomfördes även andra typer av förbättringsarbeten vilka bidrog till ökad tillgänglighet: andelen dagkirurgi ökade, återkommande revision av planeringslistorna genomfördes och patientströmmar styrdes till rätt vårdnivå. Sjukhuset anlitade även andra sjukhus i regionen och externa leverantörer i enlighet med regiongemensamma rutiner och tilldelade volymer, för att öka tillgängligheten. Totalt sett har antalet remisser ökat med 5,8 % jämfört med föregående år, även om antalet remisser från övriga landsting och regioner minskade. Kvalitet Vårdens medicinska kvalitet följs kontinuerligt upp, framför allt genom medverkan i medicinska kvalitetsregister. SU deltar i alla de register som rekommenderas av VGR. Sjukhuset bidrar till etablering och utveckling av ytterligare kvalitetsregister. I december 20 publicerades rapporten Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet omfattande redovisning av landstingens resultat i ett urval av kvalitetsmått. Publicerade resultat avser vård utförd 2012 och tidigare. Redovisningen visar att SUs resultat i 53 % av de medicinska indikatorerna som rör sjukhuset (59 stycken) lika med eller bättre än genomsnittet för riket. Sjukhusets resultat var särskilt bra inom hjärtsjukvård, strokesjukvård, cancersjukvård, vuxendiabetes och HIV. Patientsäkerhet SU hade 11,3 % vårdrelaterade infektioner inom somatisk vård vid höstens punktprevalensmätning vilket ligger kring medelvärdet vid landets universitetssjukhus. Vid vårens mätning var resultatet 9,2 % vilket var lägst bland landets universitetssjukhus. För psykiatrisk vård var resultatet 2 % både vid vårens och höstens mätning. Förändringar på förvaltnings-, områdes- och verksamhetsnivå kan vara slumpmässig, men måste analyseras på verksamhetsnivå för att eventuellt identifiera åtgärder. Infektionsverktyget som införs under året kommer att ge betydlig mer tillförlitliga data. Sjukhusets måltal avseende väntetider på akutmottagningarna uppnåddes inte. Beslut om ett särskilt utvecklingsprojekt fastställdes och initierades under 20. I början på 20 präglades den somatiska vården av överbeläggningar, långt högre än riksgenomsnittet. Per december redovisas dock en beläggningsgrad om 3,7 per 100 vårdplatser, vilket är lägre än motsvarande period 2012 och nära riskgenomsnittet om 2,2 per 100 vårdplatser. Andelen utlokaliserade patienter har varit låg under hela året. Sjukhuset uppnådde regionfullmäktiges mål avseende minskning av förekomsten av riskfyllda läkemedelskombinationer. 6 (56)

8 Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 20 7 (56)

9 Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 20 FoUU En insats för att stärka sjukhusets position avseende forskning och innovation samt dess bidrag till regionutveckling inleddes under 20. Insatsen innebär bland annat ökad samverkan med externa aktörer såsom Göteborgs universitet (GU), Chalmers och näringslivet. Satsningen sker inom ramen för regionens Life Science-arbete. På sikt är den tänkt att bidra till etablering av strategiska insatser för att utveckla regionens plattform för klinisk forskning och förbättrade möjligheter att utveckla innovationer. Denna typ av insatser utgör en viktig del i att utveckla hälso- och sjukvården, och stärka sjukhusets position internationellt sett. Sjukhuset är fortsatt ett attraktivt utbildningssjukhus, till exempel visar AT-läkarnas utvärdering av att utbildningen håller hög kvalitet. Totalbedömningen av hur AT-utbildningen fungerat har under 20 legat stabilt med ett medelvärde på 8,6 (tiogradig skala). I SYLFs ranking 20 har SU återigen skattats som bästa universitetssjukhus och rankats som nummer sex av samtliga 65 skattade sjukhus i landet. Glädjande är att medicinverksamheterna på SU är ett av landets tre bästa sjukhus enligt ST-läkarnas ranking. Medarbetare Antalet anställda per december 20 var 153 fler än motsvarande period Den största ökningen (125) återfanns inom kategorin timavlönade. Jämfört med motsvarande period 2012 ökade antalet månadsanställda med 28 personer. Ökningen av antalet månadsanställda är ett resultat av organisationsförändringar bland annat har rättspsykiatrin tillförts ytterligare tjänster. Den arbetade tiden 20 ökade med drygt 3,2 % jämfört med Under 20 utjämnades könsfördelningen jämfört med 2012 för tillsvidare- och visstidsanställda. Av de större kategorierna anställda ökade andelen män inom kategorierna sjuksköterskor, barnmorskor och undersköterskor m.fl. medan andelen kvinnorna ökade inom kategorin läkare. Ekonomiskt resultat Det ekonomiska resultatet 20 var -6,7 mnkr. Totalt uppgick SUs intäkter inklusive statsbidrag till 182 mnkr, kostnadsökningen jämfört med 2012 var 3,2 % i rörliga priser. Sjukhuset köpte vårdgarantivård till en kostnad av 9,2 mnkr. 8 (56)

10 Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 20 Verksamhetens övergripande uppdrag SUs uppdrag och uppföljning av vårdöverenskommelsen I vårdöverenskommelsen med regionens hälso- och sjukvårdsnämnder för fastställs att hälso- och sjukvården vid SU ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik och att patienter ska få vård i rimlig tid. Sjukhusets uppdrag, som framgår av vårdöverenskommelsen, är att: erbjuda länssjukvård till invånarna i delar av nämndområde 4, samt nämndområde 5, 7, 11och 12 erbjuda regionsjukvård, dvs. högspecialiserad vård som samordnas med västra sjukvårdsregionen som upptagningsområde erbjuda rikssjukvård, dvs. högspecialiserad vård som samordnas med landet som upptagningsområde bedriva forskning, utbildning och utveckling utgöra medicinsk sista utpost i regionens hälso- och sjukvårdssystem I vårdöverenskommelsen regleras vårdvolymer för patienter från VGR, specificeras gemensamma utvecklingsfrågor och konkreta förändringar i SUs uppdrag. En särskild plan för uppföljning av vårdöverenskommelsen har fastställts. Sjukhuset fick inför 20 ett visst utökat uppdrag och finansiering för Tre vuxen och två barn IVA-platser, bemanning av fem neonatalplatser till IVA standard samt vissa utbildningsinsatser inom barn IVA-vården. Mobilt fältteam inom psykiatrisk vård. Slutenvårdsplatser BUP för patienter boende i Ale kommun. Ordnat införande av läkemedel och metoder år 2. Administration av valfrihetsvården. Läkarinsatser Hospice. Insatser tillgänglighet 20. Inleda genomförandet av vårdprogram för vuxna med ADHD. Sjukhuset ska arbeta för att uppnå måltal för VGRs kvalitetsindikatorer. Om måltal inte nås ska handlingsplaner tas fram för att få bättre måluppfyllelse. Uppföljning av resultat och redovisning av handlingsplaner görs i samband med delårsrapporter och årsredovisning. Sjukhuset har också ett uppdrag att sprida kunskap och motivera till hälsosamma levnadsvanor för befolkning, patienter och medarbetare. Utöver sjukhusets uppdrag enligt ovan har sjukhuset fått finansiering för ett antal särskilda uppdrag från regionstyrelsen och från hälso- och sjukvårdsutskottet enligt regionfullmäktiges budget för 20, för vård av patienter i VGR. Uppdragen berör bland annat följande områden: Genomförande av ägaruppdrag för rörelseorganens sjukdomar och lungcancervården. Rättspsykiatrisk vård. Tillgänglighetssatsningar. Nya läkemedel och indikationer inom ramen för ordnat införande, år 1 och solidariskt finansierade läkemedel. Patientsäkerhetsarbete. Visst utökat uppdrag för koloskopier. Tidig understödd hemgång inom strokesjukvården. Riktade insatser inom psykiatriområdet. 9 (56)

11 Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 20 Redovisning av fastställda uppföljningsområden sker i årsredovisningens bilaga. Patientperspektivet Verksamheternas mål i patientperspektivet Strategiska mål Styrtal Måltal 20 Utfall 20 Utfall 2012 Patientens och kundens behov och förväntningar tillgodoses - Patienter som anser sig bemötta på ett respektfullt sätt - Patienter som anser att de varit delaktiga i planering av den egna vården - Patienter som anser att de fått individuellt anpassad information om hälsotillstånd, diagnos och metoder för undersökning, vård och behandling Mått i nationell patientenkät > 90 (viktat värde) Slutenvård Barn somatik Bemötande 94 Delaktighet 82 Information 85 Öppenvård Barn somatik Bemötande 95 Delaktighet 85 Information 85 Slutenvård somatik Bemötande 91 Delaktighet 75 Information 79 Slutenvård psykiatri Bemötande 78 Delaktighet 58 Information 61 Akutmottagning Barn somatik Bemötande 90 Delaktighet 80 Information 79 Akutmottagning Bemötande 86 Delaktighet 73 Information 76 Vården håller högsta kvalitet och bedrivs på ett tryggt och säkert sätt Andel patienter med vårdrelaterade infektioner, sluten somatisk vård. Andel patienter med vårdrelaterade infektioner, sluten psykiatrisk vård. < 8 % < 2 % Vår: 9,2 Höst: 11,3 Vår: 2,0 Höst: 2,0 Vår: 9,5 Höst:10, 3 Vår: 2,0 Höst: 2,0 (SKL: PPM) Andel definierade olämpliga läkemedel av alla läkemedel till personer 65 år och äldre < 2 % 1,29 1,46 Insatser för kommunikation Sjukhuset genomförde 20 olika typer av insatser för att utveckla dialogen med medborgare och patienter, såsom föreläsningar vars syfte var att öka kunskapen om hälsa hos befolkning, förebyggande, primär- och sekundär preventivt men också vid befäst sjukdom. Nedan ges ett par exempel på insatser. HFS föreläsning för allmänheten: Alkohol och dess påverkan på hälsa, i samband med sjukhusets kvalitetsdagar. Föreläsningsserien Verktyg för bättre hälsa, omfattade fyra föreläsningskvällar om hälsa med olika inriktning. Uppmärksamhetsveckan Från fallrisk till fallfrisk inklusive föreläsningar riktade till allmänheten. Patientdialoger då cirka 200 patienter deltog; patienterna gav 85 förslag till förbättringar, ett flertal av dessa är genomförda och återkopplade till berörda verksamhetsområden. Utöver insatser riktade till allmänheten genomfördes även utbildningsinsatser med sjukhusets medarbetare som målgrupp t.ex: Samtalsmetodik, Samtal för att motivera till förändring Att ställa frågor och hantera svar. Syftet med utbildningen var att stärka medarbetarna och skapa förutsättning för hälsofrämjande förhållningssätt, genom att ge medarbetarna verktyg och strategier för att de ska känna sig bekväma med att samtala och motivera patienter till förändring vad gäller exempelvis levnadsvanor. 10 (56)

12 Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 20 Bruket av sociala medier i vården med fokus på etiska aspekter. Bemötande och omhändertagande av människor som har blivit, eller är utsatta för våld i nära relationer. Barnperspektivet VGR/SU deltar sedan juni 2012 i ett tvåårigt nationellt utvecklingsarbete på uppdrag av Socialstyrelsen i syfte att stödja Barn som anhöriga enligt 2 g HSL. Lagstiftningen stipulerar att hälso- och sjukvården särskilt ska beakta barns behov av information. Syftet är att efter projekttidens slut ha utvecklat stödet till målgruppen så att det finns kända, hållbara och långsiktiga stödstrukturer inom VGR/SU. SU har under året arbetat med att ta fram riktlinjer/rutiner, handlingsplan samt ett gemensamt barn/familjeformulär. Rättighetsfrågor För information, se avsnittet Jämlik vård under rubriken God vård. Processperspektivet Verksamheternas mål i processperspektivet Strategiska mål Styrtal Måltal 20 Utfall 20 Utfall 2012 Vården är köfri, tillgänglig A. >75 % 58 % Uppgift saknas och ges på lika villkor Processerna är standardiserade och effektiva Vårdens resultat säkerställs genom kontinuerlig uppföljning A. Andel av samtliga patienter som fått besök inom 60 dagar efter utfärdad remiss B. Andel av samtliga patienter som fått operation/åtgärd utförd inom 60 dagar efter beslut C. Antal patienter som väntat längre än 30 dagar på besök på BUPmottagning A. Andel patienter som får en första vårdkontakt inom 10 minuter. B. Andel patienter som triageras gul (ej tecken på omedelbart livshotande sjukdomstillstånd) och som träffar läkare inom 120 minuter. C. Andel patienter som kan lämna akuten färdigbehandlade alternativt blivit inlagda på vårdavdelning inom 4 timmar. Andel verksamhetsområden som fortlöpande rapporterar antal överbeläggningar enligt regional rutin och analyserar utfall Andel kvalitetsparametrar som uppnår minst riksgenomsnitt i Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Antal verksamhetsområden där sjukhusledningen genomför ronder/ internrevision av kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet enligt kvalitetsbarometern B. > 75 % C. 0 A. Minst 90 % B. 100 % C. Minst 90 % 57 % 18 st 66 % 56 % 65 % Uppgift saknas 100 % 100% Uppgift saknas 60 % 53 % 59 % 20 verksamhetsområden 15 verksamhetsområden Uppgift saknas 11 (56)

13 Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 20 Medicinsk kvalitetsuppföljning Vårdens medicinska kvalitet följs kontinuerligt upp framför allt genom medverkan i medicinska kvalitetsregister. Sjukhuset rapporterar in data i alla de register som rekommenderas av VGR. Sjukhuset bidrar till etableringen och utvecklingen av ytterligare ett antal kvalitetsregister. I december publicerades Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet, som är den åttonde rapporten med jämförelse mellan landsting. Antalet indikatorer som publicerades var 162 stycken. Då nya indikatorer tillkommer och andra ändras är uppföljning av enskilda indikatorer över tid inte alltid möjlig. De resultat som publicerades 20 gäller vård utförd 2012 och tidigare. I 20 års publikation finns redovisning av 59 stycken medicinska indikatorer på sjukhusnivå där SU är representerad. I 53 % av dessa var sjukhusets resultat lika med eller bättre än genomsnittet för riket. Särskilt bra resultat hade sjukhuset inom hjärtsjukvård, strokesjukvård, cancersjukvård, vuxendiabetes och HIV. Under 20 hade sjukhuset, i enlighet med vårdöverenskommelsen, ett särskilt fokus på 32 indikatorer där verksamhetsföreträdare tre gånger under året rapporterat utfall, analys av resultaten och handlingsplaner för att förbättra resultaten. Detta har lett till fortsatt förbättringsarbete med förbättring av medicinska resultat. Kvalitetsbarometern och kvalitetsronder Sjukhuset har sedan 2012 en arbetsmodell genom vilken sjukhusets kvalitets- och patientsäkerhetsarbete stöds, styrs och mäts på ett systematiskt sätt. Denna består dels av en så kallad Kvalitetsbarometer dels av så kallade kvalitetsronder. Kvalitetsronder är form av dialogmöten där representanter från sjukhusledningen träffar verksamheternas ledningsgrupper och medarbetare. Denna typ av dialoger genomfördes inom 15 verksamhetsområden under 20. Kvalitetsbarometern för 20 omfattade 18 mål som alla verksamheter skulle arbeta med under året. Fastställda målområden avsåg t.ex. patientmedverkan vårdrelaterade infektioner klagomål avvikelser händelse- och riskanalyser tillgänglighet kvalitetsregister egenkontroll. Hur väl målen uppnåddes mättes genom en självskattning, i enlighet med en tregradig skala (grönt, gult, rött). Grön grad innebar att verksamheten bedriver ett systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete, samt att ett resultat- och utvecklingsarbete är möjligt att genomföra. Rött innebar väsentliga avvikelser med betydande risk för att fastställda mål inte skulle uppnås. Resultaten för samtliga 50 verksamheter följdes upp i delårsredovisningar och kvalitetssäkrades av sjukhusledningen genom dialogmöten. Genom färgmatrisen blir resultaten lättöverskådliga och kända i organisationen. Under året har tydliga förbättringar kunnat påvisas. Nedan redovisas utvecklingen av resultaten under 20 av de totalt 900 färgfälten enligt Kvalitetsbarometern. Tabell: Resultatutveckling sjukhusövergripande kvalitetsbarometer 20 Grönt Gult Rött 12 (56)

14 Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning december % 29 % 5 % 31 december % 35 % 8 % Not: Definition Grönt: Systematiskt arbete med analys, uppföljning och handlingsplaner; Gult: Görs delvis; Rött: Görs ej. I diagrammet nedan beskrivs måluppfyllnad för samtliga målområden vid årets slut. Resultaten vid årets början är markerade med svart linje. (56)

15 Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 20 Diagram: Sammanställning av sjukhusövergripande kvalitetsbarometer 20 Förändring mellan december 2012 och december 20 Produktionsplanering enligt SUs modell Uppföljning av resultaten i kvalitetsregister GTT (strukturerad journalgranskning) Egenkontroll Standardvårdplaner Verksamhetsgrupp för kvalitetsutveckling Följsamhet basala hygienrutiner och klädregler (BHK) Patientenkäter, analys, uppföljning, handlingsplan PPM trycksår, BHK, VRI Patientmedverkan Avvikelserapporter analys, uppföljning SBAR (säker kommunikation) Händelseanalyser FOKUS-modell Tillgänglighet WHO:s checklista Uppdatering PM/vårdinformation SKL:s åtgärdspaket Not: När samtliga verksamheter rapporterar grönt blir det 100 % = hela fältet grönmarkerat. God Vård Under 20 inleddes arbetet med att införa en värdebaserad styrmodell inom sjukhuset. Grundtanken i värdebaserad hälso- och sjukvård är att skapa största möjliga värde för patienten för de resurser sjukhuset tilldelas. Detta innebär fokus både på kliniska resultat och kostnader. Arbetet innebär kontinuerlig mätning och uppföljning av den medicinska kvaliteten med syfte att förbättra sjukvården på alla nivåer. Patientens upplevelse är viktig att ta fasta på genom t.ex. patientenkäter kan sjukhuset få kunskap om deras erfarenhet. Resultaten kan sjukhuset också använda i styrningen av verksamheten. Rent konkret innebär värdebaserad styrning vården är patientcentrerad, och att patienter erbjuds rätt vård i rätt tid. Det innebär också att sjukvården ska vara evidensbaserad, ha hög kvalitet och att sjukhusets processer ska vara effektiva. Under 20 utreddes förutsättningarna för arbetet med värdebaserad hälso- och sjukvård inom ett antal stora diagnosgrupper. Därefter implementerades arbetssättet inom tre pilotområden: bipolära syndrom, prostatacancer och medfödda hjärtfel hos barn. Under 2014 planeras ett breddat införande av arbetssättet som bland annat består av utveckling av för både sjukhuset och patienterna relevanta utfallsmått. Jämlik vård Bortsett från de dialoger som sjukhuset för med regionens hälso- och sjukvårdsnämnder avseende befolkningens behov av hälso- och sjukvård, samt behovsutredningar för att säkerställa att sjukvården 14 (56)

16 Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 20 är jämlik bedrivs olika kompletterande insatser inom sjukhuset med fokus på frågan om jämlik vård. Frågan om jämlik vård uppmärksammas i olika delar av sjukhuset, och är även integrerat i pågående utvecklingsarbeten. Nedan beskrivs några exempel på insatser i urval: Arbetsgruppen för kunskapsbaserad vård och jämlik vård arbetar strategiskt sjukhusövergripande med bland annat jämlikhets- och rättighetsfrågor. Ett målmedvetet arbete för att säkra en kunskapsbaserad vård är viktigt i arbetet med att göra vården jämlik. Sjukvård baserad på sjukhusgemensamma kunskapsunderlag ger goda förutsättningar för att omhändertagandet av patienter blir enhetligt och jämlikt. Uppföljning och analys av resultaten i de olika regionala kvalitetsindikatorerna och utarbetande av handlingsplaner relaterade till dessa är hörnstenar i arbetet med att säkerställa att vården blir jämlik. Det pågående införandet av ett enhetligt dokumenthanteringssystem där sjukhusets fastställda rutiner finns tillgängliga är en viktig del i förbättringsarbetet på detta område. Inom sjukhusets verksamhetsområden genomförs insatser för att säkerställa att vården är jämlik. Några exempel på insatser som genomfördes under året är: Verksamhetsområde Neuropsykiatri: Insatser för att öka kulturkompetens, omfattande anpassning av diagnostiska metoder för att kunna erbjuda vård på jämlika villkor oavsett språklig och kulturell bakgrund. Verksamhetsområde Beroende: Insatser avseende genusperspektivet som bidragit till inrättandet av en särskild mottagning riktad mot kvinnor med missbruk/beroende och psykisk sjukdom. De kvinnor som prioriteras till beroendemottagning kvinnor är: gravida, kvinnor med små barn, kvinnor som riskerar att möta identifierade våldsmän på annan mottagning, kvinnor med upplevd traumatisering i relation till män, kvinnor som återkommande utsätter sig för destruktiva relationer med män. Verksamhetsområde Öron-Näsa-Hals: Insatser för förbättrad koordinering av alla ÖNHoperationer för att säkerställa att fördelning av operationstider sker på ett jämlikt sett. Därmed kan också eventuella olikheter mellan operationsenheter uppdagas och förändras. Lagen om vård till personer som vistas i landet utan tillstånd trädde i kraft under sommaren. SUs gällande handlingsplan avseende vård till papperslösa stämmer väl överens med lagen. Handlingsplanen har kompletterats med några nya punkter. Detta har krävt insatser i form av kunskapsstöd till flera av sjukhusets verksamheter vilka vårdat svårt sjuka patienter eller akut sjuka patienter. Sjukhuset är representerad i Socialstyrelsens pågående utredning gällande vård som inte kan anstå. Under 20 samverkade sjukhuset med Röda korset/rosengrenska, vårdcentralen för hemlösa, social resurs/prostitutionsgruppen samt enheten för Kris och traumaenheten, mottagningen för krigs- och tortyrskadade i syfte att säkra vård och omhändertagande av särskilt utsatta i samhället. Goda exempel på förbättringsarbeten inom sjukhuset sprids på olika sätt inom sjukhuset, dels genom utbildningsinsatser av olika slag men även i samband med sjukhusets Kvalitetsdagar. Exempel på analysinsatser avseende jämställd vård Sjukhuset utvecklar i samarbete med Kunskapscentrum för Jämlik Vård (KJV) en modell för fördjupad genusanalys. Modellen testas för kataraktvård, hjärtinfarktvård, dialysvården och vården av patienter med stroke under Modellen innebär att verksamhetschefen tar fram registerdata, KJV gör litteratursökning och sammankallar expertseminarium som gör en fördjupad genusanalys. KJV avrapporterar projektet i en särskild rapport. 15 (56)

17 Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 20 För de kvalitetsindikatorer som berör båda könen, kan könsuppdelad statistik tas fram (förutom för fem indikatorer vilket dels beror på bristande tillgång på registerdata). Analys av denna statistik pågår löpande. Exempel på områden där fördjupade analyser genomförs är t.ex. skillnader i synskärpa vid kataraktoperation omoperationer vid höftledsplastik barnoperation, skillnader i ledtider mellan pojkar och flickor som sökt med buksymtom på akutmottagningen psykostillstånd och psykosvård inom rättspsykiatrin sjukgymnastiska bedömningen och behandlingen för patienter i såväl öppenvård som slutenvård bi- och unilaterala läppkäkgomspalter plastikkirurgisk rekonstruktion hemdialys och behandling av njursten. Dessutom används indikatorskillnader mellan de olika tomterna för jämlikhetsanalyser avseende jämlikt vårdutbud på SU. Under 2014 är målet att all statistik avseende kvalitetsindikatorer ska vara könsuppdelad och att alla verksamhetsområden ska ha gjort en basal genusanalys av eventuella könsskillnader. I de fall oskäliga skillnader mellan könen identifieras, fastställs åtgärder för att säkerställa förändring i rutiner och praxis. Fördjupade analyser har gjorts av medarbetare. En avhandling om genusskillnader i hjärtinfarktvården och ett logistikstudentarbete avseende genusskillnader för ledtider på akutmottagningen har redovisats i år. Ytterligare en avhandling berör jämlikhet mellan immigranter och svenska patienter avseende total höftledsplastik. Patientbemötande Patienter och anhöriga ska bemötas med värdighet och respekt. Ett bra patientbemötande utgör del i sjukhusets värdegrund och bemötandefrågor står i fokus för verksamhetsområdenas arbete med kvalitetsutveckling och patientsäkerhet. Sjukhusets utvecklingsarbete drivs utifrån ett samlat perspektiv, som bygger på alla människors lika värde och rättigheter och på principen om att jämlikt bemöta och behandla alla människor. I det pågående arbetet med att kvalitetssäkra sjukhusets rutiner är en av utgångspunkterna patienternas rätt till lika vård oavsett var inom sjukhuset vården ges. Patienternas upplevelser av vården följs upp regelbundet. Detta görs på flera olika sätt genom t.ex. patientenkät, patientklagomål, patient i ledningsgrupp, fokusgrupper och möten med brukarorganisationer. Patienters och anhörigas inkomna synpunkter och klagomål är en rik källa till förbättringsarbete, som tas till vara. Patientens upplevelse av bemötandet utgör ett viktigt underlag i arbetet för jämlikhet, jämställdhet och mångfald. I sjukhusövergripande och verksamhetsnära utbildningar ingår bemötandefrågor och patienters delaktighet och rätt till information betonas i enlighet med patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659). Vissa verksamheter har etiska reflektionsmöten och arbetar med värdegrunder. Under 20 initierades ett värdegrundsarbete inom sjukhuset, som fortsätter under Vårdgaranti och tillgänglighet Nedan beskrivs resultaten avseende förstabesök och operation/behandling. För mer detaljerad information, se rapportens bilagor. Ledtider avseende akutmottagningar redovisas i separat bilaga. 16 (56)

18 Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 20 Tabell: Antal väntande mer än 60 dagar på förstabesök och operation/behandling, i jämförelse med motsvarande period föregående år; inklusive måluppfyllelse för perioden. December 20 December 2012 Utfall 20/ Utfall 2012 Antal Utfall 20/ Utfall 2012 Procent Måluppfyllelse 20 Måluppfyllelse 2012 Förstabesök % 58 % 67 % Operation/Behandling % 57 % 48 % Totalt % 58 % 67 % Totalt antal väntande till förstabesök var 35 % fler i december jämfört med motsvarande period föregående år. Totalt antal väntande till operation/behandling var 12 % fler i december jämfört med motsvarande period föregående år. Åtgärdsplan 2014 Med anledning av årets resultat ger styrelsen sjukhusets ledning ett särskilt uppdrag att upprätta en åtgärdsplan med syfte att komma till rätta med bristande tillgänglighet både vad gäller förstabesök och operation/behandling. Kommentar avseende tillgänglighet förstabesök Av de patienter som väntat mer än 60 dagar på förstabesök väntade 57 % på förstabesök inom hudoch könssjukvård, ortopedi, handkirurgi och plastikkirurgi. Inom dessa verksamheter är det främst läkarbristen som påverkar tillgängligheten till förstabesök och bidrar till att väntetiderna ökar. En annan förklaring är att det ökade remissinflödet under våren samt ett ökat överlämnande av remisser från andra sjukhus som sommarstängt verksamheter gjorde att det var svårt att förbättra tillgängligheten. Under hösten var remissinflödet högre än produktionen vilket resulterade i fortsatt lägre måluppfyllelse, detta trots ökad produktion. Under året genomfördes insatser för att anpassa mottagningens kapacitet efter det varierande inflödet av accepterade remisser. Sjukhuset anlitade externa leverantörer för att öka tillgängligheten under hela året. Ett utökat samarbete med primärvården pågår för att tydliggöra krav på utredning innan remittering till SU. I diagrammet nedan redovisas måluppfyllelse för tid till förstabesök samt antal väntande patienter. Diagram: Måluppfyllelse avseende andel patienter som väntade 30 dagar, 60 dagar samt 90 dagar på förstabesök december 2012 december (56)

19 Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 20 I diagrammet nedan redovisas planeringslistans utveckling under avseende tid till förstabesök samt antal väntande patienter och antalet utförda besök. Diagram: Planeringslistan avseende antal patienter som väntade på förstabesök december 2012 december 20. Not: Diagrammet visar planeringslistans utveckling under de senaste månaderna. Data för antal väntande till förstabesök och antal utförda förstabesök är hämtade från den regionala väntetidsdatabasen. Remissinflödet beräknas genom antal väntande patienter från föregående månad minus antal väntande patienter innevarande månad. Skillnaden mellan antalet väntande patienter respektive månad summeras ihop med innevarande periods produktion. Kommentar avseende tillgänglighet operation/behandling Av de patienter som väntat mer än 60 dagar på operation/behandling väntade 64 % på operation inom hjärtsjukvård, allmänkirurgi, ortopedi och neurokirurgi. Rekrytering pågår av specialistläkare. En del verksamheter saknar även tillgänglig och jämn operationskapacitet. Under året genomförde flera verksamheteter extra operationer för att minska köerna. Under hösten var operationsanmälan högre än produktionen vilket resulterade i fortsatt lägre måluppfyllelse, detta trots ökad produktion. SU anlitade andra sjukhus i regionen och externa leverantörer i enlighet med regiongemensamma rutiner och tilldelade volymer för att öka tillgängligheten. Flera patienter har dock svårt sammansatta sjukdomar som efter operation kräver intensivvård. Denna vård kan inte externa leverantörer erbjuda. Därför finns patienter kvar på planeringslistorna i väntan på ökad operationskapacitet inom SU. Under året utvecklades produktionsplaneringen av operationskapaciteten inom sjukhuset ytterligare. Fler operationsavdelningar arbetar numera enligt fastställd planeringsmodell. Utöver fortsatt införande av produktionsplanering inom fler verksamhetsområden, genomfördes även andra typer av förbättringsarbeten vilka bidrog till ökad tillgänglighet: andelen dagkirurgi ökade, återkommande revision av planeringslistorna genomfördes och patientströmmar styrdes till rätt vårdnivå. Arbete pågår med att förbereda införande av direkt till operation vilket kan minska antalet onödiga vårddagar. I diagrammet nedan visas måluppfyllelsegraden avseende antal väntande till operation och behandling (56)

20 Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 20 Diagram: Måluppfyllelse avseende andel patienter som väntade på operation/behandling 30 dagar, 60 dagar samt 90 dagar december 2012 december 20. I diagrammet nedan redovisas planeringslistans utveckling under avseende tid till operation/behandling samt antal väntande patienter och antalet utförda operationer. Diagram: Planeringslistan avseende antal patienter som väntade på operation december december 20. Not: Diagrammet visar planeringslistans utveckling under de senaste månaderna. Data för antal väntande till operationsanmälan och antal utförda operationer är hämtade från väntetidsrapporteringen, medan operationsanmälan beräknas. Operationsanmälan har beräknats genom antal väntande patienter från föregående månad minus antal väntande patienter innevarande månad. Skillnaden mellan antalet väntande patienter respektive månad summeras ihop med innevarande periods produktion. Utfall avseende utfall/måluppfyllelse koloskopi/gastroskopi Tabell: Antal väntande mer än 60 dagar på koloskopi/gastroskopi, i jämförelse med motsvarande period föregående år; inklusive måluppfyllelse Period 20 Period 2012 Utfall/Utfall Antal Utfall/Utfall Procent Måluppfyllelse 20 Måluppfyllelse 2012 Koloskopi % 77 % 48 % Gastroskopi % 61 % 71 % Under året utökades uppdraget med ytterligare resurser till gastroendoskopiverksamheten (GEA) för att öka tillgängligheten. Samordning av planeringslistorna inom alla GEA ska genomföras under 2014 för att öka tillgängligheten. Det pågår rekrytering av skopister för att kunna utnyttja alla enheter optimalt. Verksamheten ökar tillgängligheten för patienterna genom att öka mottagningstiderna. 19 (56)

21 Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 20 Vårdgaranti avseende patienter med välgrundad misstanke om cancer Vid välgrundad misstanke om cancer hos barn ska specialistläkarbesök erbjudas patienterna inom två dagar räknat från remissens ankomstdatum. Motsvarande mål för vuxna är en väntetid på som längst 14 dagar. Måluppfyllelsen var i huvudsak 100 %. Tabell: Totala antalet patienter med välgrundad misstanke om cancer som har haft läkarbesök Specialitet dec-12 jan-12 feb-12 mars- apr- maj- juni- juli- aug- sep- okt- nov- dec- Allmän kirurgi 96% 82% 80% 100% 100% 80% 82% 96% 100% 100% 87% 92% 93% Gynekologi 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 75% 33% Hudsjukvård 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% Lungmedicin 89% 96% 100% 100% 100% 82% 91% 100% 100% 100% 100% 100% 100% Urologi 100% 94% 100% 100% 94% 98% 96% 100% 100% 100% 98% 100% 93% Öron-näs-halssjukvård 100% 100% 95% 100% 92% 92% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% Ortopedi 100% 60% 100% 0% 100% 67% 100% 100% 100% 100% 88% 100% 100% Not: Vid välgrundad misstanke om cancersjukdom hos barn kontaktar remitterande läkare SU genom telefonkonsultation. SU omhändertar patienten som direkt skrivs in på vårdavdelning för vidare utredning varför ingen patient hade väntat mer än två dagar. Inom allmän kirurgi fick 14 patienter läkarbesök inom garantitiden under december; en patient fick läkarbesök inom 15 dagar. Under december inom gynekologi fick 1 patienter läkarbesök inom garantitiden, två patienter fick läkarbesök inom 18 dagar. Under december inom urologi fick 40 patienter läkarbesök inom garantitiden, två patienter fick läkarbesök inom 15 dagar samt en patient fick läkarbesök inom 24 dagar. Förklaringen är att det under jul- och nyårshelgdagarna har varit svårt att erbjuda läkarbesök inom garantigränsen 14 dagar. För de verksamheter som inte nådde garantitiden till 100 % återförs dessa siffror med krav på förbättring. Regeringens tillgänglighetssatsning för barn och unga med psykisk ohälsa Tabell: Måluppfyllelsegrad faktiska väntetider för BUP-miljonerna 20, avser SU dec- jan- feb- mars- apr- maj- juni - juli - aug - sep - okt - nov - dec - BUP - Mottagning 12 Måluppfyllelse 96% 98% 100% 94% 90% 82% 88% 66% 93% 98% 99% 96% 97% dec- jan- feb- mars- apr- maj- juni - juli - aug - sep - okt - nov - dec - BUP - Utredning behandling 12 Måluppfyllelse 94% 95% 87% 84% 98% 100% 91% 100% 100% 87% 98% 91% 92% Regeringen delar ut särskilda medel för att främja god tillgänglighet inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Utdelningen baseras på faktiska väntetider för förstabesök och för fördjupad utredning och behandling utförd under varje månad. Underlaget för utdelning av BUPmiljonerna blev ett genomsnittsvärde för perioden januari-oktober 20 och avser regionen samlat. För att få del av dessa medel krävs att första bedömningen inom regionen som helhet har genomförts inom 30 dagar för 90 % av förstabesöken respektive 80 % av fördjupad utredning/behandling. Tillgänglighet via webben Under 20 inkom nästan ärenden via Mina vårdkontakter, detta är en ökning med 67 % jämfört med De vanligaste ärenden var boka tid, av- och omboka tid, receptförnyelse och rådgivning. Tre seminarier anordnades under hösten för att inspirera vårdpersonalen att informera om tjänsten och få fler att använda sig av den. Information gavs också om Min hälsoplan, en ny tjänst som är under utveckling. Tre verksamheter påbörjade projekteringen att införa tidbokning på nätet. Utveckling av en hälsodeklaration inför kirurgiska ingrepp pågår. 20 (56)

22 Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 20 Prestationer SUs totala utförda vård 20 var 1,4 % lägre än budget och 1,4 % lägre än 2012 års utfall mätt enligt VGRs sammanvägda prestationstal. Tabell: SUs prestationsredovisning 20 Viktat Perioden totalt Förändring utfall -12 Diff utfall - budget Produktionstal Utfall Budget Utfall Antal % Antal % VGR ,4 % ,6 % Övriga ,6 % 115 0,7 % SU TOTALT ,4 % ,4 % Not: För mer detaljerad information, se årsredovisningens prestationsbilaga. Vård av patienter från Västra Götaland var 1,6 % lägre än budget och 1,4 % lägre än föregående år. Genomförda verksamhetsförändringar till följd av effektiviseringsåtgärder under 2012 och 20 har inte föranlett några budgetjusteringar. Exempel på genomförda verksamhetsförändringar är förskjutning från sluten till öppen vård som skett bland annat inom geriatrik, onkologi, hand- och plastikkirurgi samt psykiatri. En budgetjustering av dessa verksamhetsförändringar skulle gett en negativ budgetavvikelse av 0,4 % i stället för 1,6 %. Utförd vård av patienter från övriga regioner och landsting var 0,7 % högre än budget men 1,6 % lägre än utfallet föregående år. Tabell: Antal sammanvägda prestationer, fördelat per kön, 20 i jämförelse 2012 Nyckeltal prestationer jan - dec 20 jan - dec 2012 Förändring % Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Antal sammanvägda prestationer ,2% -1,7% -1,4% Fördelningen av vårdkontakter var 52,6 % (52,5 % år 2012) för kvinnor och 47,4 % (47,5% år 2012) för män. Undantagna områden där män konsumerar mer vård än kvinnor är inom urologi-, njur-, hjärtsjukvård, transplantationsverksamhet och vuxenpsykiatri. Förändringen mot föregående år uppdelning kvinnor och män är -1,2 % för kvinnor och -1,7 % för män. Somatisk slutenvård Vårdplatsreduktioner genomfördes inom flera verksamheter. Under året hade flera områden stora problem med överbeläggningar och de tre vårdavdelningarna i beredskap var öppna under långa perioder. Flera verksamheter arbetade mot en ökad poliklinisering och minskade medelvårdtider, vilket innebar att slutenvårdsproduktionen minskat enligt plan. Transplantationerna för patienter från övriga län och landsting var 193 stycken under 20, en ökning med 22 i jämförelse med föregående år. Av dessa var 16 hjärttransplantationer. För patienter från Västra Götaland har det genomförts totalt 115 transplantationer, en minskning med 4 i jämförelse med föregående år. Somatisk öppenvård Totalt sett ökade antalet remisser med 5,8 % i förhållande till föregående år. Remisser från övriga regioner och landsting minskade däremot med 12,1 % i förhållande till motsvarande period föregående år. Däremot minskade produktionen minskningen var mest markant inom barnmedicin, kardiologi och lungmedicin. 21 (56)

23 Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 20 Antal totala besök i öppenvården minskade, men den relativa vårdtyngden ökade eftersom behandlingar, som tidigare utfördes i slutenvård, flyttades till öppenvård. Insatser genomfördes för att minska/optimera antalet efterbesök. Dagkirurgiska och dagmedicinska öppenvårdsbesök minskade framför allt inom onkologin, njurmedicin och ögonsjukvården. Minskningen inom njurmedicin berodde på naturlig variation av patientinflöde. Ögonverksamheten, som haft problem med att rekrytera läkare, hade sammantaget ett högre inflöde än kapacitet och har fått köpa vård av annan vårdgivare. En minskning redovisades även avseende övriga öppenvårdsbesök (läkarbesök och sjukvårdande behandlingar) inom bland annat verksamheterna kvinnosjukvård, öronsjukvård och lungmedicin. Inom öronsjukvården genomfördes en omorganisation under året. Lungmedicin hade vakanta tjänster och kapacitetsbrist. Exempel på verksamheter som ökade sina besök var medicinmottagningen på Sahlgrenska sjukhuset samt Hand- och Plastikkirurgi som kunde öka sina besök till följd av sjukhusets tillgänglighetssatsningar. Antalet besök till sjukhusets akutmottagningar 20 var st. I jämförelse med föregående år var detta en minskning med besök (0,7 %). Antalet förlossningar minskade i förhållande till föregående år med cirka 200 (2 %). Detta berodde på en naturlig variation. Enligt prognos kommer antal förlossningar öka under kommande år. Vuxenpsykiatri Inom psykiatrisk slutenvård var prestationerna över budgeterad volym, med korrigering för effekter på prestationer till följd av förändrade arbetssätt , och i nivå med föregående år. Antalet öppenvårdsbesök var lägre än budget och föregående år. Öppenvårdsbesök består av två typer av besök, läkarbesök och sjukvårdande behandlingar. Minskningen av öppenvårdsbesök är i huvudsak hänförlig till sjukvårdande behandlingar. Orsaken till lägre antal besök är framförallt det omställningsarbete som pågått i samband med omorganiseringen inom de affektiva verksamheterna till större mottagningar. Omorganiseringen syftar till att uppnå en högre vårdkvalitet med flera subspecialiserade team på varje mottagning. Verksamheterna arbetar vidare med produktionsplanering och utveckling av processer för att öka tillgänglighet och produktion. BUP Barn och ungdomspsykiatri ökade sin slutenvårdsproduktion med 704 vårddagar (11,7 %) i förhållande till föregående år. Det är 770 fler än budgeterat (12,9 %). Detta beror bland annat på en ombyggnad inom BUP-akuten förra året som innebar en tillfällig neddragning av antalet vårdplatser. En ytterligare orsak var ett ökat uppdrag för vård som tidigare utförts av NUsjukvården på cirka 100 vårddagar. Antalet öppenvårdsbesök minskade med 594. Det är 1,9 % lägre än föregående år och 2,2 % lägre än budget. Förändringen beror på ett minskat inflöde av patienter som besöker primärvården som utgör första sökinstans. Vårdtyngden hos patienter som får besök på SU är större, med konsekvensen att dessa är mer tidskrävande, även om antalet besök minskat. 22 (56)

Årsredovisning 2013. Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Årsredovisning 2013. Sahlgrenska Universitetssjukhuset Årsredovisning 2013 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sammanfattning och slutsats... 4 Verksamhetens övergripande uppdrag... 8 Patientperspektivet... 9 Verksamheternas mål i patientperspektivet... 9 Insatser

Läs mer

1. Sammanfattning och slutsats

1. Sammanfattning och slutsats Sida 1(87) 1. Sammanfattning och slutsats (Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2013) 2014-01-31 Väsentliga händelser År 2013 har varit ett framgångsrikt år för Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU). Sjukhuset

Läs mer

Årsredovisning 2013 Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Årsredovisning 2013 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sida 1(72) Årsredovisning 2013 Sahlgrenska Universitetssjukhuset 1. Sammanfattning och slutsats Väsentliga händelser År 2013 har varit ett framgångsrikt år för Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU). Sjukhuset

Läs mer

Kreativt avbrott Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Kreativt avbrott Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kreativt avbrott Sahlgrenska Universitetssjukhuset http://www.youtube.com/watch?v=lxk7phzsias 130426 Ingela Wennman Utvecklingschef SU Kvalitetsbarometern Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ing-Marie Bergbrant

Läs mer

Överbeläggningarna vi SU ligger högre än genomsnitt i Sverige, och utlokaliseringarna är lägre. Totalt sett ligger SU något högre än genomsnittet.

Överbeläggningarna vi SU ligger högre än genomsnitt i Sverige, och utlokaliseringarna är lägre. Totalt sett ligger SU något högre än genomsnittet. Sida 1(14) Avvikelserapport oktober 20 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Avvikelserapport Underlaget utgör en preliminär avvikelserapport till regiondirektören. Den är att betraktas som arbetsmaterial,

Läs mer

Årsredovisning 2012 Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Årsredovisning 2012 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Årsredovisning 2012 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Innehållsförteckning S ammanfattning... 5 S Us uppdrag och uppföljning av vårdöverenskommelsen... 8 Patientperspektivet... 9 Sjukhusets mål i patientperspektivet...

Läs mer

Hälso och sjukvårdsnämnden Balanserat styrkort 2015

Hälso och sjukvårdsnämnden Balanserat styrkort 2015 1 (6) Hälso och sjukvårdsnämnden Fastställt i Hälso och sjukvårdsnämnden 2014 05 22 Dnr 14HSN372 Hälso och sjukvårdsnämnden 2 (6) Hälso och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) är ansvarig

Läs mer

Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Sahlgrenska Universitetssjukhuset Med största kompetens och med fokus på patienten EN PRESENTATION AV och varför välja att arbeta hos oss som undersköterska På sjukvårdskartan Ett av Europas största sjukhus Kombinerar bredd med spets Specialistsjukhus

Läs mer

Ortopedidagen 2012 2012 06 11

Ortopedidagen 2012 2012 06 11 Ortopedidagen 2012 2012 06 11 Verksamhetsområde Sjukgymnastik och Arbetsterapi Sjukgymnastikenheten Mölndals sjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012 06 11 Styrelse Sjukhusdirektör Sjukhusdirektörens

Läs mer

Handlingar. till sammanträde med. styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Handlingar. till sammanträde med. styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Handlingar till sammanträde med styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Torsdag den 31 januari 2013 Sammanträdesdatum 2013-01-31 Reviderad 2013-01-28 1(2) KALLELSE till sammanträde med styrelsen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

HANDLINGSPLAN - Öppna jämförelser, 2013

HANDLINGSPLAN - Öppna jämförelser, 2013 Inledning Varje division i Skånevård Kryh har utarbetat ett måldokument med en tillhörande aktivitetsplan. I aktivitetsplanerna beskrivs bland annat åtgärder för att nå målen och vem som är ansvarig. Samtliga

Läs mer

Läsanvisning till månadsfakta

Läsanvisning till månadsfakta Läsanvisning till månadsfakta Tabell/diagram Datakälla: Förklaring Resultat per verksamhet (tabell) Resultaträkningen redovisar periodens ackumulerade resultatvärden (intäkter minus kostnader) för utfall

Läs mer

Patientsäkerhet i Sverige Erfarenheter från prestationsbaserad satsning

Patientsäkerhet i Sverige Erfarenheter från prestationsbaserad satsning Patientsäkerhet i Sverige Erfarenheter från prestationsbaserad satsning Lena Hellberg 3 februari 2012 En säkrare vård 100 000 undvikbara vårdskador varje år. 3 000 som leder till dödsfall. 350 dödsfall

Läs mer

Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg. Joakim Edvinsson och Magnus Rahm Qulturum, Landstinget i Jönköpings län

Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg. Joakim Edvinsson och Magnus Rahm Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg Det här gör vi ju redan Den verkliga upptäcktsresan består inte av att söka efter nya vyer och platser utan att se det gamla invanda med

Läs mer

Beställningsunderlag 2015

Beställningsunderlag 2015 Diarienummer HSN5-5-2014 Beställningsunderlag 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Göteborg, centrum-väster Dnr HSN5-5-2014 Beställningsunderlag 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Göteborg, centrum-väster 1

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

2011-04-11. Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen

2011-04-11. Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen 2011-04-11 Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen Inledning Under de senaste åren har akutsjukvården varit i starkt fokus i Västra Götalandsregionen. En av orsakerna till detta är att politiken

Läs mer

Folkhälsoenkät Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor.

Folkhälsoenkät Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor. Folkhälsoenkät 2008 Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor. Den högsta andelen ses bland unga kvinnor i åldern 18-34 år.. Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer,

Läs mer

Tillgänglighet - uppföljning SUS september 2016

Tillgänglighet - uppföljning SUS september 2016 Tillgänglighetsuppföljning Datum 161013 Version 1 (8) Tillgänglighet - uppföljning SUS september 2016 Inflöde vårdbegäran Inflödet av remisser till SUS har för januari-september ökat med 5 %, eller drygt

Läs mer

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen 2015-05-13 Dnr 15LS1947 BALANSERAT STYRKORT 2016 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstinget använder balanserad styrning/balanserat styrkort

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören inför 2008 Hälso- och sjukvårdsnämnden ger följande uppdrag till landstingsdirektören som ytterst ansvarig tjänsteman för hälso- och sjukvården.

Läs mer

Delårsrapport mars 2013 Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Delårsrapport mars 2013 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sida 1(36) Delårsrapport mars 2013 Sahlgrenska Universitetssjukhuset 1. Sammanfattning och slutsats Patientperspektivet Inom somatisk vård visar preliminära data att andelen överbeläggningar ökade avsevärt

Läs mer

Indikatorer för jämställd hälsa och vård

Indikatorer för jämställd hälsa och vård Indikatorer för jämställd hälsa och vård 17 indikatorer inom hälso- och sjukvården Författare: Anke Samulowitz Rapporten är utgiven av: Kunskapscentrum för Jämlik vård, KJV Hälso- och sjukvårdsavdelningen

Läs mer

Södra Älvsborgs Sjukhus. VGR-dagarna

Södra Älvsborgs Sjukhus. VGR-dagarna VGR-dagarna 20120301 Sammanfattning Patienter och kunder (Bra) Postoperativa infektionerna har minskat med 10 procent och urinvägsinfektionerna med 21 procent (mål 10%) Egenkontrollprogram för vårdhygienisk

Läs mer

Produktionsplanering av vårdverksamheter

Produktionsplanering av vårdverksamheter Produktionsplanering av vårdverksamheter Utvärdering av en sjukhusövergripande satsning på Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2014-05-15 Emma Svensson Logistiker Sahlgrenska Universitetssjukhuset Läns-,

Läs mer

Värdebaserad vård. Kvalitetsregister i ledning och styrning. Mats Tullberg chefläkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Värdebaserad vård. Kvalitetsregister i ledning och styrning. Mats Tullberg chefläkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset Värdebaserad vård Kvalitetsregister i ledning och styrning Mats Tullberg chefläkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset Huvudbudskap Värdebaserad vård - en styrmodell för kvalitet Målet - att skapa värde

Läs mer

BASALA UPPGIFTER. Hälso- och sjukvård i Västra Götaland Verksamhetsanalys 2011 REVIDERAD VERSION 2012 06-01

BASALA UPPGIFTER. Hälso- och sjukvård i Västra Götaland Verksamhetsanalys 2011 REVIDERAD VERSION 2012 06-01 BASALA UPPGIFTER Hälso- och sjukvård i Västra Götaland Verksamhetsanalys 2011 Regionkansliet Hälso- och sjukvårdsavdelningen maj 2012 REVIDERAD VERSION 2012 06-01 Rev 2012-06-01 163 Basala uppgifter om

Läs mer

Det ekonomiska resultatet till och med april var -75,2 mnkr, vilket var -0,5 mnkr sämre än budgeterat.

Det ekonomiska resultatet till och med april var -75,2 mnkr, vilket var -0,5 mnkr sämre än budgeterat. Sida 1(11) Avvikelserapport (Sahlgrenska Universitetssjukhuset ) Sammanfattning SUs totala utförda vård jan-april var 1,9 % lägre än budget och 1,3 % lägre än 20 års utfall mätt enligt VGRs sammanvägda

Läs mer

Landstingsstyrelsen 31 mars 2015

Landstingsstyrelsen 31 mars 2015 Landstingsstyrelsen 31 mars 2015 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ragnhild Holmberg 2014-03-31 Landstingsstyrelsen 1 Faktisk väntetid inom 60 dagar HSF HSF Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Så vill vi utveckla den öppna specialiserade närsjukvården i Göteborsgområdet. Pensionärsråd 20 februari 2015

Så vill vi utveckla den öppna specialiserade närsjukvården i Göteborsgområdet. Pensionärsråd 20 februari 2015 Så vill vi utveckla den öppna specialiserade närsjukvården i Göteborsgområdet Pensionärsråd 20 februari 2015 Bakgrund Utveckla vården med fokus på hög kvalitet och patientsäkerhet, för patientens bästa

Läs mer

Förslag till beslut Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset föreslås besluta: 1. Styrelsen beslutar att fastställa utvecklingsplan 2016

Förslag till beslut Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset föreslås besluta: 1. Styrelsen beslutar att fastställa utvecklingsplan 2016 Punkt 15 Tjänsteutlåtande Datum 2015-10-06 Diarienummer SU 301-1247/2015 Förvaltning/enhet Handläggare: Barbro Fridén Till styrelsen för Utvecklingsplan 2016 Förslag till beslut Styrelsen för föreslås

Läs mer

Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015

Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015 Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015 Socialstyrelsens lägesrapporter om patientsäkerhet Socialstyrelsen tar fram lägesrapporter på uppdrag av regeringen. De årliga rapporterna

Läs mer

Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall

Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall 2012-11-09 Dnr 5.2-42980/2012 1(6) Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall Bakgrund Staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har träffat en överenskommelse, Patientsäkerhetssatsning

Läs mer

Granskning av Delårsrapport 2 2015

Granskning av Delårsrapport 2 2015 Landstingets revisorer 2015-10-14 Rev/15036 Revisionskontoret Karin Selander Anders Marmon Johan Magnusson Granskning av Delårsrapport 2 2015 Rapport 4-15 1 Granskning av måluppfyllelsen i Delårsrapport

Läs mer

Dagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård

Dagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård Dagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården i Dalarnas län är uppbyggt kring länets primärvård och 26 vårdcentraler, öppenvårdsmottagningar, sjukhusen i Säter, Ludvika

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2013

Kvalitetsbokslut 2013 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Vårdcentralen Nävertorp Katrineholm 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2013

Kvalitetsbokslut 2013 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Ögonkliniken Sörmland 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag... 3 Organisation...

Läs mer

Akademiska enheter inom specialistvård diabetes och neurologi utanför akutsjukhus

Akademiska enheter inom specialistvård diabetes och neurologi utanför akutsjukhus Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-09-19 1 (5) HSN 2016-4301 Handläggare: Eva Lestner Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-10-25, p 5 Akademiska enheter inom specialistvård diabetes och

Läs mer

Balanserat styrkort 2017 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen

Balanserat styrkort 2017 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen Balanserat styrkort 2017 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen 2016-05-12 Dnr 16LS3265 BALANSERAT STYRKORT 2017 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen är Landstinget Västernorrlands ledande

Läs mer

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen Framtidens hemsjukvård i Halland Slutrapport till Kommunberedningen 130313 Syfte Skapa en enhetlig och för patienten optimal och sammanhållen hemsjukvård. Modellen ska skapa förutsättningar för en resurseffektiv

Läs mer

Sunderby sjukhus. Om- och tillbyggnad. Funktionsplanerarkonferens 22 oktober 2015. Vistet det hälsofrämjade hotellet

Sunderby sjukhus. Om- och tillbyggnad. Funktionsplanerarkonferens 22 oktober 2015. Vistet det hälsofrämjade hotellet Om- och tillbyggnad Sunderby sjukhus Funktionsplanerarkonferens 22 oktober 2015 Vistet det hälsofrämjade hotellet Anne Lindahl hur började vi? Inger Gustafsson och så blev det! BILD 1 Om- och tillbyggnad

Läs mer

Nationellt ramverk för patientsäkerhet

Nationellt ramverk för patientsäkerhet Nationellt ramverk för patientsäkerhet Bakgrund SKL har tillsammans med landsting och kommuner tagit fram ett nationellt ramverk för strategiskt patientsäkerhetsarbete. Målet med det nationella ramverket

Läs mer

Bra mottagnings projekt

Bra mottagnings projekt Bra mottagnings projekt Slutrapport Hud mottagningen Sunderby sjukhus 1 Syfte med deltagandet i Genombrott: Att öka tillgängligheten och få en bättre vårdmiljö för både patient och personal Population:

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB

Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB År 2014 Datum 2015-03-01 Camilla Nilsson, verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

Presidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 1-17

Presidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 1-17 PROTOKOLL UTDRAG Presidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 1-17 Tid: 2016-02-10, kl 08:10-10:20 Plats: Sal A, Regionens hus 6 Systemmätetal/mål 2016 Hälso- och sjukvård Diarienummer RJL 2016/296 Beslut

Läs mer

Granskning av Delårsrapport

Granskning av Delårsrapport Landstingets revisorer 2014-10-20 Rev/14040 Revisionskontoret Susanne Kangas Anders Marmon Johan Magnusson Granskning av Delårsrapport 2 2014 Rapport 9-14 1 Granskning av måluppfyllelsen i Delårsrapport

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin

Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Mars 2014 Sammanfattning PwC har fått uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Region Halland att granska

Läs mer

Handlingar. onsdag den 24 juni 2009. till sammanträde med styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset. www.sahlgrenska.se

Handlingar. onsdag den 24 juni 2009. till sammanträde med styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset. www.sahlgrenska.se Handlingar till sammanträde med styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset onsdag den 24 juni 2009 www.sahlgrenska.se KALLELSE till sammanträde med styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer

Mjukare värden ger bättre resultat

Mjukare värden ger bättre resultat Mjukare värden ger bättre resultat Hårda värden nödvändiga för att kunna styra utifrån gemensam värdegrund Åtgärder för cancervården Johan Snygg Verksamhetschef Anestesi/Operation/Intensivvård Sahlgrenska

Läs mer

Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset

Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset Välkommen till det personliga universitetssjukhuset USÖ är ett personligt universitetssjukhus med uppdrag att bedriva avancerad sjukvård, forskning

Läs mer

Anslutna vårdenheter på sjukhusen i Västra Götalandsregionen

Anslutna vårdenheter på sjukhusen i Västra Götalandsregionen 1 Anslutna vårdenheter på sjukhusen i Västra Götalandsregionen Akutklinik, Kungälvs Sjukhus Akutklinik, Område Medicin och akut, NU-sjukvården Akutklinik, Södra Älvsborgs Sjukhus Akutmedicinklinik, Område

Läs mer

Rapport PunktPrevalensMätning av VårdRelaterade Infektioner PPM-VRI 16 oktober 2013

Rapport PunktPrevalensMätning av VårdRelaterade Infektioner PPM-VRI 16 oktober 2013 Rapport PunktPrevalensMätning av VårdRelaterade Infektioner PPM-VRI 16 oktober 2013 Vårdrelaterade infektioner Andelen infektioner i landet sjunker till 8,7 procent i den senaste mätningen av vårdrelaterade

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Rådjurstigens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 150212 Lennart Sandström Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012

Patientsäkerhetsberättelse 2012 Handlingstyp Patientsäkerhetsberättelse 1 (8) Datum 2012-01-23 Patientsäkerhetsberättelse 2012 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen överlämnar härmed sin berättelse om patientsäkerhet för kalenderåret 2011.

Läs mer

Öppna jämförelser; landstingets arbete med

Öppna jämförelser; landstingets arbete med Revisionsrapport* Öppna jämförelser; landstingets arbete med resultatet av redovisningen Landstinget Halland Oktober 2007 Christel Eriksson, certifierad kommunal yrkesrevisor 1 Sammanfattning Revisorerna

Läs mer

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2013

Kvalitetsbokslut 2013 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Ortopedkliniken NLN 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag... 3 Organisation...

Läs mer

NYCKELTAL PSYKIATRI, INOMREGIONAL LÄNSSJUKVÅRD UTFALL 2011

NYCKELTAL PSYKIATRI, INOMREGIONAL LÄNSSJUKVÅRD UTFALL 2011 Dnr 643-27 NYCKELTAL PSYKIATRI, INOMREGIONAL LÄNSSJUKVÅRD UTFALL 211 Regionkansliet Hälso- och sjukvårdsavdelningen Juli 212 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Begrepp... 3 Metod... 3 1. Konsumtion öppen vård per sjukhus

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Karin Hesselgard Förvaltningsstabschef 040-770802 karin.hesselgard@skane.se YTTRANDE Datum 2015-04-09 Dnr 1400098 1 (5) Granskning av förvaltningarnas förmåga att klara sina

Läs mer

Kvalitets- och patientsäkerhetsarbete i Landstinget i Kalmar Län

Kvalitets- och patientsäkerhetsarbete i Landstinget i Kalmar Län Kvalitets- och patientsäkerhetsarbete i Landstinget i Kalmar Län Landstingsstyrelsen 2012-02-08 Arbetsplats X, 2011-07-04, Namn Efternamn, www.ltkalmar.se Svensk sjukvård i världsklass Svensk sjukvård

Läs mer

Bokslut 2014. Patientnämnden

Bokslut 2014. Patientnämnden Bokslut 2014 Patientnämnden Sammanfattning VERKSAMHET OCH RESULTAT Patientnämnden ska utifrån synpunkter och klagomål stödja och hjälpa enskilda patienter och bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet

Läs mer

Tillämpningsanvisningar

Tillämpningsanvisningar Tillämpningsanvisningar Vårdgaranti 2015 God vård i rätt tid För dig som arbetar i hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: Allmänt om vårdgaranti... 3 Nationell och regional

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda År 2015 Katharina Martinsson tf verksamhetschef 20150219 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt

Läs mer

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland 2016-09-20 2(7) 1. Inledning Landstinget Västernorrland driver ett omfattande omställningsarbete för att skapa en ekonomi i balans. Men jämte

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Återföring: Principärende rörande vård av patienter med cancersjukdom

Återföring: Principärende rörande vård av patienter med cancersjukdom Handläggare: Jörgen Maersk-Möller Anders Fridell PAN 2016-04-12 P 6 1 (6) Återföring: Principärende rörande vård av patienter med cancersjukdom Ärendet Patientnämnden noterade under 2014 en kraftig ökning

Läs mer

Månadsrapport mars 2015

Månadsrapport mars 2015 Månadsrapport mars Ekonomiskt resultat -03-31 91,1 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med mars uppgår till 91,1 miljoner. I resultatet ingår realisationsvinster från

Läs mer

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Personalnämnden Ann-Sofi Bennheden HR-direktör Ann-Sofi.Bennheden@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-09-15 Dnr 1502570 1 (5) Personalnämnden Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Ordförandens

Läs mer

I huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014

I huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014 I huvudet på SKL Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014 Sveriges Kommuner och Landsting Överenskommelser mellan SKL och regeringen Evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2014

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Redovisning av utfallet av kostnadsanpassningsprogrammet

Redovisning av utfallet av kostnadsanpassningsprogrammet LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen 2013-09-24 81 Dnr PS 2013-0001 Redovisning av utfallet av kostnadsanpassningsprogrammet Förslag till beslut

Läs mer

Region Skånes handlingsplan för kompetensmixplanering rätt använd kompetens

Region Skånes handlingsplan för kompetensmixplanering rätt använd kompetens Region Skånes handlingsplan för kompetensmixplanering rätt använd kompetens Fastställd av regionstyrelsen 2016-12-08, 2 Inledning Hela arbetsmarknaden och inte minst hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Visualisering av mått

Visualisering av mått Visualisering av mått Utvecklingskraft 11 5 18 Vilka resultat visualiserar vi? Nationella och landstingsövergripande mätningar BSC kliniknivå Värdekompasser i processerna Mätningar utifrån pågående förbättringsarbeten

Läs mer

Handlingar. till sammanträde med. styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Fredag den 29 maj 2015

Handlingar. till sammanträde med. styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Fredag den 29 maj 2015 Handlingar till sammanträde med styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Fredag den 29 maj 2015 Föredragningslista Sammanträdesdatum 2015 05 29 1(2) Reviderad 2015 05 22 Sammanträde med styrelsen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum Patientsäkerhetsberättelse för Hälsocentralen i Näsum Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-13 Maria Theandersson, Platschef Lideta Hälsovård Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Capio S:t Görans Sjukhus ur ett flödesperspektiv

Capio S:t Görans Sjukhus ur ett flödesperspektiv Capio S:t Görans Sjukhus ur ett flödesperspektiv Samverkansnämnden Stockholm Gotland 13 november 2009 PA Dahlberg vvd, chefläkare Agenda Introduktion till Capio S:t Görans Sjukhus och resultat av förbättringsarbetet

Läs mer

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Utvecklingsplan för god och jämlik vård Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV9 2(7) Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i december 2011 om en utvecklingsplan för

Läs mer

Hälso- och sjukvården i Skåne

Hälso- och sjukvården i Skåne Ekonomisk modell och tidplan för genomförande av Tillgänglighetspaketet 2016 Hälso- och sjukvården i Skåne - en samlad resurs för ökad tillgänglighet Tillgänglighetspaket 2016 2016-01-08 1 Innehåll 1.

Läs mer

Redovisning av lex Maria anmälningar med anledning av självmord

Redovisning av lex Maria anmälningar med anledning av självmord Gunnar Ramstedt Ärendenr HSN 2012/364 1 (5) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 24 augusti 2012 Hälso- och sjukvårdsnämnden Redovisning av lex Maria anmälningar med anledning av självmord Sammanfattning

Läs mer

Understödd tidig hemgång Ägaruppdrag 2010-11

Understödd tidig hemgång Ägaruppdrag 2010-11 Syfte: Understödd tidig hemgång Ägaruppdrag 2010-11 Komplement till strokerehab. inom PV/Kommun Tryggare omhändertagande i hemmet Specialistkompetenta team fortsätter rehabiliteringen i hemmet Öka möjligheter

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Medicinsk stab. Patientsäkerhet. Samverkan mellan kommun och landsting

Medicinsk stab. Patientsäkerhet. Samverkan mellan kommun och landsting Patientsäkerhet Samverkan mellan kommun och landsting 2011-11-21 Nationell satsning för ökad patientsäkerhet Nollvision avseende undvikbara vårdskador Patientsäkerhetsmiljarden 2011-2014 Målsättning att

Läs mer

Handlingsplan för införande av standardiserade vårdförlopp i Västra Götalandsregionen 2015

Handlingsplan för införande av standardiserade vårdförlopp i Västra Götalandsregionen 2015 Västra Götalandsregionen 1 (6) Datum 2015-03-25 Diarienummer HS 87-2015 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Handlingsplan för införande av standardiserade vårdförlopp i Västra Götalandsregionen 2015 Bakgrund

Läs mer

Spridning av säkrare praxis

Spridning av säkrare praxis Spridning av säkrare praxis Arbetsmaterial VEM? VARFÖR? VAD? NÄR? HUR? Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besöksadress: Hornsgatan 20 Tel: 08-452 70 00 Fax: 08-452 70 50 E-post: info@skl.se

Läs mer

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012 ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT Målrelaterad ersättning inom specialistvården Nätverkskonferensen 2012 kerstin.petren@lul.se niklas.rommel@lul.se LANDSTINGET I UPPSALA LÄN 2012 Uppsala medelstort landsting:

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

Hälso- och sjukvård Delrapport psykiatri

Hälso- och sjukvård Delrapport psykiatri Nyckeltalssamverkan Hälso- och sjukvård Delrapport psykiatri,,,,,,,,, 2003-06-16 Kontaktpersoner landstingen: Operatör Helseplan: Sven-inge Carlson E-post: sven-inge.carlson@lk.dll.se Kontaktperson Dag

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Hallands sjukhus. från delar till helhet

Hallands sjukhus. från delar till helhet Hallands sjukhus från delar till helhet Tre sjukhus en ledning Hallands sjukhus - fakta Cirka 4000 medarbetare. Utbudspunkter i samtliga kommuner i Halland. En omsättning på cirka 3,4 miljarder kronor.

Läs mer

Blekingesjukhuset. Hälso- och sjukvårdsnämnden

Blekingesjukhuset. Hälso- och sjukvårdsnämnden 1 Blekingesjukhuset Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-06-26 2 Vårdproduktion Jan-Maj 2012-2014 2012 2013 2014 Diff - Antal Diff - Procent Vårdtillfällen 9873 10250 10192-58 -0,6% Vårddagar 59016 61380 60407-973

Läs mer

Handlingsprogram för God vård

Handlingsprogram för God vård Handlingsprogram för God vård VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN 2013 Regionala samordnare för arbetet med God Vård Säker vård: Claes-Håkan Björklund Patientfokuserad vård: Katarina Orrbeck Kunskapsbaserad vård:

Läs mer

Likabehandlingspolicy för Region Skåne

Likabehandlingspolicy för Region Skåne Likabehandlingspolicy för Region Skåne Ingen är vaccinerad mot diskriminering. Att reagera på det faktum att någon är annorlunda är naturligt. Det är när man börjar agera utifrån en rädsla för det som

Läs mer

Årsredovisning 2014. Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Årsredovisning 2014. Sahlgrenska Universitetssjukhuset Årsredovisning 2014 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Innehåll Sammanfattning... 4 Verksamheten... 7 Rättighetsfrågor... 7 Jämlik vård... 8 Verksamhetens övergripande uppdrag och verksamhetens mål... 9

Läs mer

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker På senare år har problemen med bristande städning i vården uppmärksammats allt mer. Patienter

Läs mer