Årsredovisning Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsredovisning 2013. Sahlgrenska Universitetssjukhuset"

Transkript

1 Årsredovisning 20 Sahlgrenska Universitetssjukhuset

2 Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 20 Sammanfattning och slutsats... 4 Verksamhetens övergripande uppdrag... 9 Patientperspektivet Verksamheternas mål i patientperspektivet Insatser för kommunikation Rättighetsfrågor Processperspektivet Verksamheternas mål i processperspektivet Medicinsk kvalitetsuppföljning Kvalitetsbarometern och kvalitetsronder God Vård Jämlik vård Patientbemötande Vårdgaranti och tillgänglighet Prestationer Miljömål Patientsäkerhetsarbetet Strategiskt läkemedelsarbete Patientsäkerhetsindikatorer Patientsäkerhetskulturmätning Anmälningsärenden Medarbetarperspektivet Verksamheternas mål i medarbetarperspektivet Personalstruktur Personalvolym Arbetade timmar Kompetensförsörjning Sjukfrånvaro Arbetsmiljö och hälsa Bemanningsföretag Jämställdhet och mångfald FoUU Life Science (56)

3 Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 20 Sjukhusets stödfunktioner för klinisk forskning HTA-centrum - Regiongemensam resurs Utbildningsinsatser Ekonomiperspektivet Verksamheternas mål i ekonomiperspektivet Ekonomiskt resultat Intäktsutveckling Kostnadsutveckling Avskrivningar Finansiella intäkter och kostnader Regionfullmäktiges beslutade effektiviseringskrav Åtgärder vid ekonomisk obalans Eget kapital Investeringar Bokslutsdokument och noter (tkr) Bokslutskommentarer och noter (tkr) (56)

4 Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 20 Bilagor Bilaga 1 Regionfullmäktiges prioriterade mål Bilaga 2 Uppföljning av regionfullmäktiges uppdrag Bilaga 3a-3e Uppföljning av vårdöverenskommelsen 20 Bilaga 4 Tillgänglighet och vårdgaranti Bilaga 5 Prestationsredovisning 3 (56)

5 Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 20 Sammanfattning och slutsats Väsentliga händelser År 20 har varit ett framgångsrikt år för Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU). Sjukhuset har kunnat ge patienter i Göteborg och andra delar av landet såväl bassjukvård, högspecialiserad sjukvård som rikssjukvård med goda resultat. Sjukhuset har levererat så gott som all beställd vård och har ett ekonomiskt resultat i balans med budget. Trots extrasatsningar under året kvarstår dock fortfarande långa köer inom vissa inom vissa specialiteter. Sjukhusledningen fokuserade på flera viktiga strategiska frågor som berör långsiktiga mål och strategier, infrastruktursatsningar och nya uppdrag. SU formulerade tre mål som ska vara uppfyllda till 2016: 1. akutsjukvård i toppklass, 2. skapa värde för patienterna 3. vara ledande universitetssjukhus när det gäller vårdresultat, attraktivitet för studenter inom vårdyrkena och klinisk forskning. Alla målen har adresserats med förbättringsprojekt som kommer att löpa till dess målen är uppfyllda. Särskilt att notera är den uppmärksammande satsningen på en så kallde Innovationsplattform för att stödja forskning och utveckling och samarbete mellan SU och externa aktörer inom livsvetenskaperna. Under året beslutades om infrastruktursatsningar som kommer att ge ett Forskningshus för rörelseorganens sjukdomar på Mölndalstomten, ett nytt barnsjukhus i anslutning till Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus på Östratomten. Det regionala uppdraget Bild- och interventionscentrums (BoIC) framtida verksamhetsinnehåll har identifierats och planeringen har gått in i ett intensivt skede under 20 under direkt ledning av SU. Sjukhusledningen beslutade att skapa ett nytt verksamhetsområde för hybrid- och interventionsverksamhet inom ramen för BOIC. Rekrytering av chef till verksamhetsområdet är inledd och utbildning av läkare och sjuksköterskor från hela Västra Götalandsregionen (VGR) har påbörjats. Själva byggnationen har fortskridit enligt plan och BoIC kommer att börja kunna tas i drift vid årsskiftet 2015/2016. Vintern och våren 20 innebar en svår beläggningssituation med extra öppnade vårdavdelningar i princip varje dag under hela första och andra kvartalet. Detta berodde på en stark ökning av antalet influensasjuka och caliciinfekterade patienter i kombination med ökat söktryck från äldre patienter med flera sjukdomar. Situationen var mycket besvärlig och enbart genom stora uppoffrande insatser från SUs medarbetare lyckade man hantera perioden utan patientssäkerhetsrisker. Bekvämligheten för patienterna fick dock stryka på foten med överbeläggningar och utnyttjande av vårdytor som normalt inte används. Ett resultat av detta var att man från beställarhåll tillsköt nya medel för öppnandet av 54 nya vårdplatser från 2014, vilket välkomnas i verksamheterna. Ett relativt stort antal skottlossningar i Göteborgsregionen, några med dödlig utgång har ställt stora krav på traumavårdkedjan som på ett mycket bra sätt kunnat motsvara förväntningarna. Traumavårdkedjan omfattar flera verksamheter inom flera områden på sjukhuset, såsom ambulanssjukvård, akutsjukvård, kirurgi, thoraxkirurgi, intensivvård, röntgen och lab. Samarbetet har förflutit väl. SU genomförde tillsammans med Skånes Universitetssjukhus och Karolinska Universitetssjukhuset för första gången en jämförande analys, så kallad benchmarking under 20. Analysen omfattade dels allmänna faktorer såsom kostnad, effektivitet och bemanning dels specifika analyser av neurosjukvården och strokesjukvården. Ur analysen framkom bland annat att SU har hög kostnadseffektivitet och låga totala kostnader men har längre vårdköer än de två andra 4 (56)

6 Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 20 universitetssjukhusen. Rapporten har gett uppslag till flera förbättringsarbeten som genomförs i samarbete med systersjukhusen och med hjälp av deras erfarenheter. Arbetet med rapporten gav således möjligheter till lärande och förbättringar, men innebar också ett närmare samarbete och större förtroende mellan sjukhusen som framöver sannolikt kommer att generera ytterligare goda effekter. Verksamhetsstyrning genom värdebaserad hälso- och sjukvård har under 20 införts som sjukhusets viktigaste styrprincip som en konsekvens av ett av de långsiktiga målen. Arbetssättet har införts inom fyra pilotprocesser; prostatacancer, barnhjärtkirurgi, bipolär sjukdom och höftledsartros med utomordentligt gott resultat och stort engagemang bland medarbetarna. Principen är intuitiv genom att professionerna tillsammans med patienterna definierar önskvärda medicinska utfall och dessa förbättras systematiskt genom jämförelser med andra aktörer, förbättringsarbete och innovationer genom forskning och utveckling. Värdet skapas genom att relatera medicinskt utfall till resursåtgången. Arbetssättet öppnar upp för ett förbättringsarbete initierat, styrt och utfört av vårdprofessionerna tillsammans med patienterna på ett systematiskt sätt och detta förefaller utifrån resultaten från pilotprocesserna ge stor arbetstillfredsställelse och ansvarstagande. Under våren 2014 fortsätter arbetet med fler pilotprojekt med riktning att värdestyrning ska bli det gemensamma arbetssättet och styrprincipen för hela SU år Ett resultat av ett värdebaserat arbetssätt blir att alla involverade i en sjukdomsprocess, oavsett vilket verksamhetsområde man tillhör, måste mötas och arbeta nära och systematiskt tillsammans. Detta har gjort att flera sjukdomsprocesser nu börjat skapa integrerade vårdenheter med tvärprofessionellt arbetssätt och nära i samarbete med akademin. Till exempel har arbetet inletts avseende bröstcancer, prostatacancer, bipolär sjukdom, KOL och osseointegration. Prestationer SUs totala utförda vård 20 var 1,4 % lägre än budget och 1,4 % lägre än 2012 års utfall, mätt enligt VGRss sammanvägda prestationstal. Vård av patienter från Västra Götaland var 1,6 % lägre än budget och 1,4 % lägre än föregående år. Den minskade produktionen var mest markant inom barnmedicin, kardiologi och lungmedicin. Genomförda verksamhetsförändringar till följd av effektiviseringsåtgärder under 2012 och 20 föranledde inga budgetjusteringar avseende prestationsbudget 20. Genomförda verksamhetsförändringar omfattade exempelvis förskjutning från sluten till öppen vård inom geriatrik, onkologi, hand- och plastikkirurgi samt psykiatri. Budgetjusteringar med anledning av denna typ av verksamhetsförändringar skulle inneburit en negativ budgetavvikelse av 0,4 % snarare än 1,6 %. Tillgänglighet Måluppfyllelsen för antalet patienter som väntat med är 60 dagar på förstabesök var 58 % i december. Måluppfyllelsen avseende 90 dagar var 82 %, något lägre jämfört med december Av de patienter som väntat mer än 60 dagar på förstabesök väntade 57 % på förstabesök inom hud- och könssjukvård, ortopedi, handkirurgi och ögon. Inom dessa verksamheter är det främst läkarbristen som påverkar tillgängligheten till förstabesök, och bidrar till att väntetiderna ökar. Under hösten var remissinflödet högt, men trots ökad produktion för att förbättra tillgängligheten nåddes inte fastställda mål. Måluppfyllelsen för antalet patienter som väntat mer än 60 dagar på operation/behandling var 57 % i december. Måluppfyllelse avseende 90 dagar var 82 %, något lägre jämfört med december Av 5 (56)

7 Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 20 de patienter som väntat mer än 60 dagar på operation/behandling väntade 64 % på operation inom hjärtsjukvård, neurokirurgi, ortopedi och allmänkirurgi. Totalt antal väntande till förstabesök var 35 % fler i december jämfört med motsvarande period föregående år. Totalt antal väntande till operation/behandling var 12 % fler i december jämfört med motsvarande period föregående år. Utöver fortsatt införande av produktionsplanering inom fler verksamhetsområden, genomfördes även andra typer av förbättringsarbeten vilka bidrog till ökad tillgänglighet: andelen dagkirurgi ökade, återkommande revision av planeringslistorna genomfördes och patientströmmar styrdes till rätt vårdnivå. Sjukhuset anlitade även andra sjukhus i regionen och externa leverantörer i enlighet med regiongemensamma rutiner och tilldelade volymer, för att öka tillgängligheten. Totalt sett har antalet remisser ökat med 5,8 % jämfört med föregående år, även om antalet remisser från övriga landsting och regioner minskade. Kvalitet Vårdens medicinska kvalitet följs kontinuerligt upp, framför allt genom medverkan i medicinska kvalitetsregister. SU deltar i alla de register som rekommenderas av VGR. Sjukhuset bidrar till etablering och utveckling av ytterligare kvalitetsregister. I december 20 publicerades rapporten Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet omfattande redovisning av landstingens resultat i ett urval av kvalitetsmått. Publicerade resultat avser vård utförd 2012 och tidigare. Redovisningen visar att SUs resultat i 53 % av de medicinska indikatorerna som rör sjukhuset (59 stycken) lika med eller bättre än genomsnittet för riket. Sjukhusets resultat var särskilt bra inom hjärtsjukvård, strokesjukvård, cancersjukvård, vuxendiabetes och HIV. Patientsäkerhet SU hade 11,3 % vårdrelaterade infektioner inom somatisk vård vid höstens punktprevalensmätning vilket ligger kring medelvärdet vid landets universitetssjukhus. Vid vårens mätning var resultatet 9,2 % vilket var lägst bland landets universitetssjukhus. För psykiatrisk vård var resultatet 2 % både vid vårens och höstens mätning. Förändringar på förvaltnings-, områdes- och verksamhetsnivå kan vara slumpmässig, men måste analyseras på verksamhetsnivå för att eventuellt identifiera åtgärder. Infektionsverktyget som införs under året kommer att ge betydlig mer tillförlitliga data. Sjukhusets måltal avseende väntetider på akutmottagningarna uppnåddes inte. Beslut om ett särskilt utvecklingsprojekt fastställdes och initierades under 20. I början på 20 präglades den somatiska vården av överbeläggningar, långt högre än riksgenomsnittet. Per december redovisas dock en beläggningsgrad om 3,7 per 100 vårdplatser, vilket är lägre än motsvarande period 2012 och nära riskgenomsnittet om 2,2 per 100 vårdplatser. Andelen utlokaliserade patienter har varit låg under hela året. Sjukhuset uppnådde regionfullmäktiges mål avseende minskning av förekomsten av riskfyllda läkemedelskombinationer. 6 (56)

8 Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 20 7 (56)

9 Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 20 FoUU En insats för att stärka sjukhusets position avseende forskning och innovation samt dess bidrag till regionutveckling inleddes under 20. Insatsen innebär bland annat ökad samverkan med externa aktörer såsom Göteborgs universitet (GU), Chalmers och näringslivet. Satsningen sker inom ramen för regionens Life Science-arbete. På sikt är den tänkt att bidra till etablering av strategiska insatser för att utveckla regionens plattform för klinisk forskning och förbättrade möjligheter att utveckla innovationer. Denna typ av insatser utgör en viktig del i att utveckla hälso- och sjukvården, och stärka sjukhusets position internationellt sett. Sjukhuset är fortsatt ett attraktivt utbildningssjukhus, till exempel visar AT-läkarnas utvärdering av att utbildningen håller hög kvalitet. Totalbedömningen av hur AT-utbildningen fungerat har under 20 legat stabilt med ett medelvärde på 8,6 (tiogradig skala). I SYLFs ranking 20 har SU återigen skattats som bästa universitetssjukhus och rankats som nummer sex av samtliga 65 skattade sjukhus i landet. Glädjande är att medicinverksamheterna på SU är ett av landets tre bästa sjukhus enligt ST-läkarnas ranking. Medarbetare Antalet anställda per december 20 var 153 fler än motsvarande period Den största ökningen (125) återfanns inom kategorin timavlönade. Jämfört med motsvarande period 2012 ökade antalet månadsanställda med 28 personer. Ökningen av antalet månadsanställda är ett resultat av organisationsförändringar bland annat har rättspsykiatrin tillförts ytterligare tjänster. Den arbetade tiden 20 ökade med drygt 3,2 % jämfört med Under 20 utjämnades könsfördelningen jämfört med 2012 för tillsvidare- och visstidsanställda. Av de större kategorierna anställda ökade andelen män inom kategorierna sjuksköterskor, barnmorskor och undersköterskor m.fl. medan andelen kvinnorna ökade inom kategorin läkare. Ekonomiskt resultat Det ekonomiska resultatet 20 var -6,7 mnkr. Totalt uppgick SUs intäkter inklusive statsbidrag till 182 mnkr, kostnadsökningen jämfört med 2012 var 3,2 % i rörliga priser. Sjukhuset köpte vårdgarantivård till en kostnad av 9,2 mnkr. 8 (56)

10 Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 20 Verksamhetens övergripande uppdrag SUs uppdrag och uppföljning av vårdöverenskommelsen I vårdöverenskommelsen med regionens hälso- och sjukvårdsnämnder för fastställs att hälso- och sjukvården vid SU ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik och att patienter ska få vård i rimlig tid. Sjukhusets uppdrag, som framgår av vårdöverenskommelsen, är att: erbjuda länssjukvård till invånarna i delar av nämndområde 4, samt nämndområde 5, 7, 11och 12 erbjuda regionsjukvård, dvs. högspecialiserad vård som samordnas med västra sjukvårdsregionen som upptagningsområde erbjuda rikssjukvård, dvs. högspecialiserad vård som samordnas med landet som upptagningsområde bedriva forskning, utbildning och utveckling utgöra medicinsk sista utpost i regionens hälso- och sjukvårdssystem I vårdöverenskommelsen regleras vårdvolymer för patienter från VGR, specificeras gemensamma utvecklingsfrågor och konkreta förändringar i SUs uppdrag. En särskild plan för uppföljning av vårdöverenskommelsen har fastställts. Sjukhuset fick inför 20 ett visst utökat uppdrag och finansiering för Tre vuxen och två barn IVA-platser, bemanning av fem neonatalplatser till IVA standard samt vissa utbildningsinsatser inom barn IVA-vården. Mobilt fältteam inom psykiatrisk vård. Slutenvårdsplatser BUP för patienter boende i Ale kommun. Ordnat införande av läkemedel och metoder år 2. Administration av valfrihetsvården. Läkarinsatser Hospice. Insatser tillgänglighet 20. Inleda genomförandet av vårdprogram för vuxna med ADHD. Sjukhuset ska arbeta för att uppnå måltal för VGRs kvalitetsindikatorer. Om måltal inte nås ska handlingsplaner tas fram för att få bättre måluppfyllelse. Uppföljning av resultat och redovisning av handlingsplaner görs i samband med delårsrapporter och årsredovisning. Sjukhuset har också ett uppdrag att sprida kunskap och motivera till hälsosamma levnadsvanor för befolkning, patienter och medarbetare. Utöver sjukhusets uppdrag enligt ovan har sjukhuset fått finansiering för ett antal särskilda uppdrag från regionstyrelsen och från hälso- och sjukvårdsutskottet enligt regionfullmäktiges budget för 20, för vård av patienter i VGR. Uppdragen berör bland annat följande områden: Genomförande av ägaruppdrag för rörelseorganens sjukdomar och lungcancervården. Rättspsykiatrisk vård. Tillgänglighetssatsningar. Nya läkemedel och indikationer inom ramen för ordnat införande, år 1 och solidariskt finansierade läkemedel. Patientsäkerhetsarbete. Visst utökat uppdrag för koloskopier. Tidig understödd hemgång inom strokesjukvården. Riktade insatser inom psykiatriområdet. 9 (56)

11 Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 20 Redovisning av fastställda uppföljningsområden sker i årsredovisningens bilaga. Patientperspektivet Verksamheternas mål i patientperspektivet Strategiska mål Styrtal Måltal 20 Utfall 20 Utfall 2012 Patientens och kundens behov och förväntningar tillgodoses - Patienter som anser sig bemötta på ett respektfullt sätt - Patienter som anser att de varit delaktiga i planering av den egna vården - Patienter som anser att de fått individuellt anpassad information om hälsotillstånd, diagnos och metoder för undersökning, vård och behandling Mått i nationell patientenkät > 90 (viktat värde) Slutenvård Barn somatik Bemötande 94 Delaktighet 82 Information 85 Öppenvård Barn somatik Bemötande 95 Delaktighet 85 Information 85 Slutenvård somatik Bemötande 91 Delaktighet 75 Information 79 Slutenvård psykiatri Bemötande 78 Delaktighet 58 Information 61 Akutmottagning Barn somatik Bemötande 90 Delaktighet 80 Information 79 Akutmottagning Bemötande 86 Delaktighet 73 Information 76 Vården håller högsta kvalitet och bedrivs på ett tryggt och säkert sätt Andel patienter med vårdrelaterade infektioner, sluten somatisk vård. Andel patienter med vårdrelaterade infektioner, sluten psykiatrisk vård. < 8 % < 2 % Vår: 9,2 Höst: 11,3 Vår: 2,0 Höst: 2,0 Vår: 9,5 Höst:10, 3 Vår: 2,0 Höst: 2,0 (SKL: PPM) Andel definierade olämpliga läkemedel av alla läkemedel till personer 65 år och äldre < 2 % 1,29 1,46 Insatser för kommunikation Sjukhuset genomförde 20 olika typer av insatser för att utveckla dialogen med medborgare och patienter, såsom föreläsningar vars syfte var att öka kunskapen om hälsa hos befolkning, förebyggande, primär- och sekundär preventivt men också vid befäst sjukdom. Nedan ges ett par exempel på insatser. HFS föreläsning för allmänheten: Alkohol och dess påverkan på hälsa, i samband med sjukhusets kvalitetsdagar. Föreläsningsserien Verktyg för bättre hälsa, omfattade fyra föreläsningskvällar om hälsa med olika inriktning. Uppmärksamhetsveckan Från fallrisk till fallfrisk inklusive föreläsningar riktade till allmänheten. Patientdialoger då cirka 200 patienter deltog; patienterna gav 85 förslag till förbättringar, ett flertal av dessa är genomförda och återkopplade till berörda verksamhetsområden. Utöver insatser riktade till allmänheten genomfördes även utbildningsinsatser med sjukhusets medarbetare som målgrupp t.ex: Samtalsmetodik, Samtal för att motivera till förändring Att ställa frågor och hantera svar. Syftet med utbildningen var att stärka medarbetarna och skapa förutsättning för hälsofrämjande förhållningssätt, genom att ge medarbetarna verktyg och strategier för att de ska känna sig bekväma med att samtala och motivera patienter till förändring vad gäller exempelvis levnadsvanor. 10 (56)

12 Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 20 Bruket av sociala medier i vården med fokus på etiska aspekter. Bemötande och omhändertagande av människor som har blivit, eller är utsatta för våld i nära relationer. Barnperspektivet VGR/SU deltar sedan juni 2012 i ett tvåårigt nationellt utvecklingsarbete på uppdrag av Socialstyrelsen i syfte att stödja Barn som anhöriga enligt 2 g HSL. Lagstiftningen stipulerar att hälso- och sjukvården särskilt ska beakta barns behov av information. Syftet är att efter projekttidens slut ha utvecklat stödet till målgruppen så att det finns kända, hållbara och långsiktiga stödstrukturer inom VGR/SU. SU har under året arbetat med att ta fram riktlinjer/rutiner, handlingsplan samt ett gemensamt barn/familjeformulär. Rättighetsfrågor För information, se avsnittet Jämlik vård under rubriken God vård. Processperspektivet Verksamheternas mål i processperspektivet Strategiska mål Styrtal Måltal 20 Utfall 20 Utfall 2012 Vården är köfri, tillgänglig A. >75 % 58 % Uppgift saknas och ges på lika villkor Processerna är standardiserade och effektiva Vårdens resultat säkerställs genom kontinuerlig uppföljning A. Andel av samtliga patienter som fått besök inom 60 dagar efter utfärdad remiss B. Andel av samtliga patienter som fått operation/åtgärd utförd inom 60 dagar efter beslut C. Antal patienter som väntat längre än 30 dagar på besök på BUPmottagning A. Andel patienter som får en första vårdkontakt inom 10 minuter. B. Andel patienter som triageras gul (ej tecken på omedelbart livshotande sjukdomstillstånd) och som träffar läkare inom 120 minuter. C. Andel patienter som kan lämna akuten färdigbehandlade alternativt blivit inlagda på vårdavdelning inom 4 timmar. Andel verksamhetsområden som fortlöpande rapporterar antal överbeläggningar enligt regional rutin och analyserar utfall Andel kvalitetsparametrar som uppnår minst riksgenomsnitt i Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Antal verksamhetsområden där sjukhusledningen genomför ronder/ internrevision av kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet enligt kvalitetsbarometern B. > 75 % C. 0 A. Minst 90 % B. 100 % C. Minst 90 % 57 % 18 st 66 % 56 % 65 % Uppgift saknas 100 % 100% Uppgift saknas 60 % 53 % 59 % 20 verksamhetsområden 15 verksamhetsområden Uppgift saknas 11 (56)

13 Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 20 Medicinsk kvalitetsuppföljning Vårdens medicinska kvalitet följs kontinuerligt upp framför allt genom medverkan i medicinska kvalitetsregister. Sjukhuset rapporterar in data i alla de register som rekommenderas av VGR. Sjukhuset bidrar till etableringen och utvecklingen av ytterligare ett antal kvalitetsregister. I december publicerades Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet, som är den åttonde rapporten med jämförelse mellan landsting. Antalet indikatorer som publicerades var 162 stycken. Då nya indikatorer tillkommer och andra ändras är uppföljning av enskilda indikatorer över tid inte alltid möjlig. De resultat som publicerades 20 gäller vård utförd 2012 och tidigare. I 20 års publikation finns redovisning av 59 stycken medicinska indikatorer på sjukhusnivå där SU är representerad. I 53 % av dessa var sjukhusets resultat lika med eller bättre än genomsnittet för riket. Särskilt bra resultat hade sjukhuset inom hjärtsjukvård, strokesjukvård, cancersjukvård, vuxendiabetes och HIV. Under 20 hade sjukhuset, i enlighet med vårdöverenskommelsen, ett särskilt fokus på 32 indikatorer där verksamhetsföreträdare tre gånger under året rapporterat utfall, analys av resultaten och handlingsplaner för att förbättra resultaten. Detta har lett till fortsatt förbättringsarbete med förbättring av medicinska resultat. Kvalitetsbarometern och kvalitetsronder Sjukhuset har sedan 2012 en arbetsmodell genom vilken sjukhusets kvalitets- och patientsäkerhetsarbete stöds, styrs och mäts på ett systematiskt sätt. Denna består dels av en så kallad Kvalitetsbarometer dels av så kallade kvalitetsronder. Kvalitetsronder är form av dialogmöten där representanter från sjukhusledningen träffar verksamheternas ledningsgrupper och medarbetare. Denna typ av dialoger genomfördes inom 15 verksamhetsområden under 20. Kvalitetsbarometern för 20 omfattade 18 mål som alla verksamheter skulle arbeta med under året. Fastställda målområden avsåg t.ex. patientmedverkan vårdrelaterade infektioner klagomål avvikelser händelse- och riskanalyser tillgänglighet kvalitetsregister egenkontroll. Hur väl målen uppnåddes mättes genom en självskattning, i enlighet med en tregradig skala (grönt, gult, rött). Grön grad innebar att verksamheten bedriver ett systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete, samt att ett resultat- och utvecklingsarbete är möjligt att genomföra. Rött innebar väsentliga avvikelser med betydande risk för att fastställda mål inte skulle uppnås. Resultaten för samtliga 50 verksamheter följdes upp i delårsredovisningar och kvalitetssäkrades av sjukhusledningen genom dialogmöten. Genom färgmatrisen blir resultaten lättöverskådliga och kända i organisationen. Under året har tydliga förbättringar kunnat påvisas. Nedan redovisas utvecklingen av resultaten under 20 av de totalt 900 färgfälten enligt Kvalitetsbarometern. Tabell: Resultatutveckling sjukhusövergripande kvalitetsbarometer 20 Grönt Gult Rött 12 (56)

14 Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning december % 29 % 5 % 31 december % 35 % 8 % Not: Definition Grönt: Systematiskt arbete med analys, uppföljning och handlingsplaner; Gult: Görs delvis; Rött: Görs ej. I diagrammet nedan beskrivs måluppfyllnad för samtliga målområden vid årets slut. Resultaten vid årets början är markerade med svart linje. (56)

15 Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 20 Diagram: Sammanställning av sjukhusövergripande kvalitetsbarometer 20 Förändring mellan december 2012 och december 20 Produktionsplanering enligt SUs modell Uppföljning av resultaten i kvalitetsregister GTT (strukturerad journalgranskning) Egenkontroll Standardvårdplaner Verksamhetsgrupp för kvalitetsutveckling Följsamhet basala hygienrutiner och klädregler (BHK) Patientenkäter, analys, uppföljning, handlingsplan PPM trycksår, BHK, VRI Patientmedverkan Avvikelserapporter analys, uppföljning SBAR (säker kommunikation) Händelseanalyser FOKUS-modell Tillgänglighet WHO:s checklista Uppdatering PM/vårdinformation SKL:s åtgärdspaket Not: När samtliga verksamheter rapporterar grönt blir det 100 % = hela fältet grönmarkerat. God Vård Under 20 inleddes arbetet med att införa en värdebaserad styrmodell inom sjukhuset. Grundtanken i värdebaserad hälso- och sjukvård är att skapa största möjliga värde för patienten för de resurser sjukhuset tilldelas. Detta innebär fokus både på kliniska resultat och kostnader. Arbetet innebär kontinuerlig mätning och uppföljning av den medicinska kvaliteten med syfte att förbättra sjukvården på alla nivåer. Patientens upplevelse är viktig att ta fasta på genom t.ex. patientenkäter kan sjukhuset få kunskap om deras erfarenhet. Resultaten kan sjukhuset också använda i styrningen av verksamheten. Rent konkret innebär värdebaserad styrning vården är patientcentrerad, och att patienter erbjuds rätt vård i rätt tid. Det innebär också att sjukvården ska vara evidensbaserad, ha hög kvalitet och att sjukhusets processer ska vara effektiva. Under 20 utreddes förutsättningarna för arbetet med värdebaserad hälso- och sjukvård inom ett antal stora diagnosgrupper. Därefter implementerades arbetssättet inom tre pilotområden: bipolära syndrom, prostatacancer och medfödda hjärtfel hos barn. Under 2014 planeras ett breddat införande av arbetssättet som bland annat består av utveckling av för både sjukhuset och patienterna relevanta utfallsmått. Jämlik vård Bortsett från de dialoger som sjukhuset för med regionens hälso- och sjukvårdsnämnder avseende befolkningens behov av hälso- och sjukvård, samt behovsutredningar för att säkerställa att sjukvården 14 (56)

16 Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 20 är jämlik bedrivs olika kompletterande insatser inom sjukhuset med fokus på frågan om jämlik vård. Frågan om jämlik vård uppmärksammas i olika delar av sjukhuset, och är även integrerat i pågående utvecklingsarbeten. Nedan beskrivs några exempel på insatser i urval: Arbetsgruppen för kunskapsbaserad vård och jämlik vård arbetar strategiskt sjukhusövergripande med bland annat jämlikhets- och rättighetsfrågor. Ett målmedvetet arbete för att säkra en kunskapsbaserad vård är viktigt i arbetet med att göra vården jämlik. Sjukvård baserad på sjukhusgemensamma kunskapsunderlag ger goda förutsättningar för att omhändertagandet av patienter blir enhetligt och jämlikt. Uppföljning och analys av resultaten i de olika regionala kvalitetsindikatorerna och utarbetande av handlingsplaner relaterade till dessa är hörnstenar i arbetet med att säkerställa att vården blir jämlik. Det pågående införandet av ett enhetligt dokumenthanteringssystem där sjukhusets fastställda rutiner finns tillgängliga är en viktig del i förbättringsarbetet på detta område. Inom sjukhusets verksamhetsområden genomförs insatser för att säkerställa att vården är jämlik. Några exempel på insatser som genomfördes under året är: Verksamhetsområde Neuropsykiatri: Insatser för att öka kulturkompetens, omfattande anpassning av diagnostiska metoder för att kunna erbjuda vård på jämlika villkor oavsett språklig och kulturell bakgrund. Verksamhetsområde Beroende: Insatser avseende genusperspektivet som bidragit till inrättandet av en särskild mottagning riktad mot kvinnor med missbruk/beroende och psykisk sjukdom. De kvinnor som prioriteras till beroendemottagning kvinnor är: gravida, kvinnor med små barn, kvinnor som riskerar att möta identifierade våldsmän på annan mottagning, kvinnor med upplevd traumatisering i relation till män, kvinnor som återkommande utsätter sig för destruktiva relationer med män. Verksamhetsområde Öron-Näsa-Hals: Insatser för förbättrad koordinering av alla ÖNHoperationer för att säkerställa att fördelning av operationstider sker på ett jämlikt sett. Därmed kan också eventuella olikheter mellan operationsenheter uppdagas och förändras. Lagen om vård till personer som vistas i landet utan tillstånd trädde i kraft under sommaren. SUs gällande handlingsplan avseende vård till papperslösa stämmer väl överens med lagen. Handlingsplanen har kompletterats med några nya punkter. Detta har krävt insatser i form av kunskapsstöd till flera av sjukhusets verksamheter vilka vårdat svårt sjuka patienter eller akut sjuka patienter. Sjukhuset är representerad i Socialstyrelsens pågående utredning gällande vård som inte kan anstå. Under 20 samverkade sjukhuset med Röda korset/rosengrenska, vårdcentralen för hemlösa, social resurs/prostitutionsgruppen samt enheten för Kris och traumaenheten, mottagningen för krigs- och tortyrskadade i syfte att säkra vård och omhändertagande av särskilt utsatta i samhället. Goda exempel på förbättringsarbeten inom sjukhuset sprids på olika sätt inom sjukhuset, dels genom utbildningsinsatser av olika slag men även i samband med sjukhusets Kvalitetsdagar. Exempel på analysinsatser avseende jämställd vård Sjukhuset utvecklar i samarbete med Kunskapscentrum för Jämlik Vård (KJV) en modell för fördjupad genusanalys. Modellen testas för kataraktvård, hjärtinfarktvård, dialysvården och vården av patienter med stroke under Modellen innebär att verksamhetschefen tar fram registerdata, KJV gör litteratursökning och sammankallar expertseminarium som gör en fördjupad genusanalys. KJV avrapporterar projektet i en särskild rapport. 15 (56)

17 Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 20 För de kvalitetsindikatorer som berör båda könen, kan könsuppdelad statistik tas fram (förutom för fem indikatorer vilket dels beror på bristande tillgång på registerdata). Analys av denna statistik pågår löpande. Exempel på områden där fördjupade analyser genomförs är t.ex. skillnader i synskärpa vid kataraktoperation omoperationer vid höftledsplastik barnoperation, skillnader i ledtider mellan pojkar och flickor som sökt med buksymtom på akutmottagningen psykostillstånd och psykosvård inom rättspsykiatrin sjukgymnastiska bedömningen och behandlingen för patienter i såväl öppenvård som slutenvård bi- och unilaterala läppkäkgomspalter plastikkirurgisk rekonstruktion hemdialys och behandling av njursten. Dessutom används indikatorskillnader mellan de olika tomterna för jämlikhetsanalyser avseende jämlikt vårdutbud på SU. Under 2014 är målet att all statistik avseende kvalitetsindikatorer ska vara könsuppdelad och att alla verksamhetsområden ska ha gjort en basal genusanalys av eventuella könsskillnader. I de fall oskäliga skillnader mellan könen identifieras, fastställs åtgärder för att säkerställa förändring i rutiner och praxis. Fördjupade analyser har gjorts av medarbetare. En avhandling om genusskillnader i hjärtinfarktvården och ett logistikstudentarbete avseende genusskillnader för ledtider på akutmottagningen har redovisats i år. Ytterligare en avhandling berör jämlikhet mellan immigranter och svenska patienter avseende total höftledsplastik. Patientbemötande Patienter och anhöriga ska bemötas med värdighet och respekt. Ett bra patientbemötande utgör del i sjukhusets värdegrund och bemötandefrågor står i fokus för verksamhetsområdenas arbete med kvalitetsutveckling och patientsäkerhet. Sjukhusets utvecklingsarbete drivs utifrån ett samlat perspektiv, som bygger på alla människors lika värde och rättigheter och på principen om att jämlikt bemöta och behandla alla människor. I det pågående arbetet med att kvalitetssäkra sjukhusets rutiner är en av utgångspunkterna patienternas rätt till lika vård oavsett var inom sjukhuset vården ges. Patienternas upplevelser av vården följs upp regelbundet. Detta görs på flera olika sätt genom t.ex. patientenkät, patientklagomål, patient i ledningsgrupp, fokusgrupper och möten med brukarorganisationer. Patienters och anhörigas inkomna synpunkter och klagomål är en rik källa till förbättringsarbete, som tas till vara. Patientens upplevelse av bemötandet utgör ett viktigt underlag i arbetet för jämlikhet, jämställdhet och mångfald. I sjukhusövergripande och verksamhetsnära utbildningar ingår bemötandefrågor och patienters delaktighet och rätt till information betonas i enlighet med patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659). Vissa verksamheter har etiska reflektionsmöten och arbetar med värdegrunder. Under 20 initierades ett värdegrundsarbete inom sjukhuset, som fortsätter under Vårdgaranti och tillgänglighet Nedan beskrivs resultaten avseende förstabesök och operation/behandling. För mer detaljerad information, se rapportens bilagor. Ledtider avseende akutmottagningar redovisas i separat bilaga. 16 (56)

18 Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 20 Tabell: Antal väntande mer än 60 dagar på förstabesök och operation/behandling, i jämförelse med motsvarande period föregående år; inklusive måluppfyllelse för perioden. December 20 December 2012 Utfall 20/ Utfall 2012 Antal Utfall 20/ Utfall 2012 Procent Måluppfyllelse 20 Måluppfyllelse 2012 Förstabesök % 58 % 67 % Operation/Behandling % 57 % 48 % Totalt % 58 % 67 % Totalt antal väntande till förstabesök var 35 % fler i december jämfört med motsvarande period föregående år. Totalt antal väntande till operation/behandling var 12 % fler i december jämfört med motsvarande period föregående år. Åtgärdsplan 2014 Med anledning av årets resultat ger styrelsen sjukhusets ledning ett särskilt uppdrag att upprätta en åtgärdsplan med syfte att komma till rätta med bristande tillgänglighet både vad gäller förstabesök och operation/behandling. Kommentar avseende tillgänglighet förstabesök Av de patienter som väntat mer än 60 dagar på förstabesök väntade 57 % på förstabesök inom hudoch könssjukvård, ortopedi, handkirurgi och plastikkirurgi. Inom dessa verksamheter är det främst läkarbristen som påverkar tillgängligheten till förstabesök och bidrar till att väntetiderna ökar. En annan förklaring är att det ökade remissinflödet under våren samt ett ökat överlämnande av remisser från andra sjukhus som sommarstängt verksamheter gjorde att det var svårt att förbättra tillgängligheten. Under hösten var remissinflödet högre än produktionen vilket resulterade i fortsatt lägre måluppfyllelse, detta trots ökad produktion. Under året genomfördes insatser för att anpassa mottagningens kapacitet efter det varierande inflödet av accepterade remisser. Sjukhuset anlitade externa leverantörer för att öka tillgängligheten under hela året. Ett utökat samarbete med primärvården pågår för att tydliggöra krav på utredning innan remittering till SU. I diagrammet nedan redovisas måluppfyllelse för tid till förstabesök samt antal väntande patienter. Diagram: Måluppfyllelse avseende andel patienter som väntade 30 dagar, 60 dagar samt 90 dagar på förstabesök december 2012 december (56)

19 Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 20 I diagrammet nedan redovisas planeringslistans utveckling under avseende tid till förstabesök samt antal väntande patienter och antalet utförda besök. Diagram: Planeringslistan avseende antal patienter som väntade på förstabesök december 2012 december 20. Not: Diagrammet visar planeringslistans utveckling under de senaste månaderna. Data för antal väntande till förstabesök och antal utförda förstabesök är hämtade från den regionala väntetidsdatabasen. Remissinflödet beräknas genom antal väntande patienter från föregående månad minus antal väntande patienter innevarande månad. Skillnaden mellan antalet väntande patienter respektive månad summeras ihop med innevarande periods produktion. Kommentar avseende tillgänglighet operation/behandling Av de patienter som väntat mer än 60 dagar på operation/behandling väntade 64 % på operation inom hjärtsjukvård, allmänkirurgi, ortopedi och neurokirurgi. Rekrytering pågår av specialistläkare. En del verksamheter saknar även tillgänglig och jämn operationskapacitet. Under året genomförde flera verksamheteter extra operationer för att minska köerna. Under hösten var operationsanmälan högre än produktionen vilket resulterade i fortsatt lägre måluppfyllelse, detta trots ökad produktion. SU anlitade andra sjukhus i regionen och externa leverantörer i enlighet med regiongemensamma rutiner och tilldelade volymer för att öka tillgängligheten. Flera patienter har dock svårt sammansatta sjukdomar som efter operation kräver intensivvård. Denna vård kan inte externa leverantörer erbjuda. Därför finns patienter kvar på planeringslistorna i väntan på ökad operationskapacitet inom SU. Under året utvecklades produktionsplaneringen av operationskapaciteten inom sjukhuset ytterligare. Fler operationsavdelningar arbetar numera enligt fastställd planeringsmodell. Utöver fortsatt införande av produktionsplanering inom fler verksamhetsområden, genomfördes även andra typer av förbättringsarbeten vilka bidrog till ökad tillgänglighet: andelen dagkirurgi ökade, återkommande revision av planeringslistorna genomfördes och patientströmmar styrdes till rätt vårdnivå. Arbete pågår med att förbereda införande av direkt till operation vilket kan minska antalet onödiga vårddagar. I diagrammet nedan visas måluppfyllelsegraden avseende antal väntande till operation och behandling (56)

20 Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 20 Diagram: Måluppfyllelse avseende andel patienter som väntade på operation/behandling 30 dagar, 60 dagar samt 90 dagar december 2012 december 20. I diagrammet nedan redovisas planeringslistans utveckling under avseende tid till operation/behandling samt antal väntande patienter och antalet utförda operationer. Diagram: Planeringslistan avseende antal patienter som väntade på operation december december 20. Not: Diagrammet visar planeringslistans utveckling under de senaste månaderna. Data för antal väntande till operationsanmälan och antal utförda operationer är hämtade från väntetidsrapporteringen, medan operationsanmälan beräknas. Operationsanmälan har beräknats genom antal väntande patienter från föregående månad minus antal väntande patienter innevarande månad. Skillnaden mellan antalet väntande patienter respektive månad summeras ihop med innevarande periods produktion. Utfall avseende utfall/måluppfyllelse koloskopi/gastroskopi Tabell: Antal väntande mer än 60 dagar på koloskopi/gastroskopi, i jämförelse med motsvarande period föregående år; inklusive måluppfyllelse Period 20 Period 2012 Utfall/Utfall Antal Utfall/Utfall Procent Måluppfyllelse 20 Måluppfyllelse 2012 Koloskopi % 77 % 48 % Gastroskopi % 61 % 71 % Under året utökades uppdraget med ytterligare resurser till gastroendoskopiverksamheten (GEA) för att öka tillgängligheten. Samordning av planeringslistorna inom alla GEA ska genomföras under 2014 för att öka tillgängligheten. Det pågår rekrytering av skopister för att kunna utnyttja alla enheter optimalt. Verksamheten ökar tillgängligheten för patienterna genom att öka mottagningstiderna. 19 (56)

21 Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 20 Vårdgaranti avseende patienter med välgrundad misstanke om cancer Vid välgrundad misstanke om cancer hos barn ska specialistläkarbesök erbjudas patienterna inom två dagar räknat från remissens ankomstdatum. Motsvarande mål för vuxna är en väntetid på som längst 14 dagar. Måluppfyllelsen var i huvudsak 100 %. Tabell: Totala antalet patienter med välgrundad misstanke om cancer som har haft läkarbesök Specialitet dec-12 jan-12 feb-12 mars- apr- maj- juni- juli- aug- sep- okt- nov- dec- Allmän kirurgi 96% 82% 80% 100% 100% 80% 82% 96% 100% 100% 87% 92% 93% Gynekologi 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 75% 33% Hudsjukvård 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% Lungmedicin 89% 96% 100% 100% 100% 82% 91% 100% 100% 100% 100% 100% 100% Urologi 100% 94% 100% 100% 94% 98% 96% 100% 100% 100% 98% 100% 93% Öron-näs-halssjukvård 100% 100% 95% 100% 92% 92% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% Ortopedi 100% 60% 100% 0% 100% 67% 100% 100% 100% 100% 88% 100% 100% Not: Vid välgrundad misstanke om cancersjukdom hos barn kontaktar remitterande läkare SU genom telefonkonsultation. SU omhändertar patienten som direkt skrivs in på vårdavdelning för vidare utredning varför ingen patient hade väntat mer än två dagar. Inom allmän kirurgi fick 14 patienter läkarbesök inom garantitiden under december; en patient fick läkarbesök inom 15 dagar. Under december inom gynekologi fick 1 patienter läkarbesök inom garantitiden, två patienter fick läkarbesök inom 18 dagar. Under december inom urologi fick 40 patienter läkarbesök inom garantitiden, två patienter fick läkarbesök inom 15 dagar samt en patient fick läkarbesök inom 24 dagar. Förklaringen är att det under jul- och nyårshelgdagarna har varit svårt att erbjuda läkarbesök inom garantigränsen 14 dagar. För de verksamheter som inte nådde garantitiden till 100 % återförs dessa siffror med krav på förbättring. Regeringens tillgänglighetssatsning för barn och unga med psykisk ohälsa Tabell: Måluppfyllelsegrad faktiska väntetider för BUP-miljonerna 20, avser SU dec- jan- feb- mars- apr- maj- juni - juli - aug - sep - okt - nov - dec - BUP - Mottagning 12 Måluppfyllelse 96% 98% 100% 94% 90% 82% 88% 66% 93% 98% 99% 96% 97% dec- jan- feb- mars- apr- maj- juni - juli - aug - sep - okt - nov - dec - BUP - Utredning behandling 12 Måluppfyllelse 94% 95% 87% 84% 98% 100% 91% 100% 100% 87% 98% 91% 92% Regeringen delar ut särskilda medel för att främja god tillgänglighet inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Utdelningen baseras på faktiska väntetider för förstabesök och för fördjupad utredning och behandling utförd under varje månad. Underlaget för utdelning av BUPmiljonerna blev ett genomsnittsvärde för perioden januari-oktober 20 och avser regionen samlat. För att få del av dessa medel krävs att första bedömningen inom regionen som helhet har genomförts inom 30 dagar för 90 % av förstabesöken respektive 80 % av fördjupad utredning/behandling. Tillgänglighet via webben Under 20 inkom nästan ärenden via Mina vårdkontakter, detta är en ökning med 67 % jämfört med De vanligaste ärenden var boka tid, av- och omboka tid, receptförnyelse och rådgivning. Tre seminarier anordnades under hösten för att inspirera vårdpersonalen att informera om tjänsten och få fler att använda sig av den. Information gavs också om Min hälsoplan, en ny tjänst som är under utveckling. Tre verksamheter påbörjade projekteringen att införa tidbokning på nätet. Utveckling av en hälsodeklaration inför kirurgiska ingrepp pågår. 20 (56)

22 Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 20 Prestationer SUs totala utförda vård 20 var 1,4 % lägre än budget och 1,4 % lägre än 2012 års utfall mätt enligt VGRs sammanvägda prestationstal. Tabell: SUs prestationsredovisning 20 Viktat Perioden totalt Förändring utfall -12 Diff utfall - budget Produktionstal Utfall Budget Utfall Antal % Antal % VGR ,4 % ,6 % Övriga ,6 % 115 0,7 % SU TOTALT ,4 % ,4 % Not: För mer detaljerad information, se årsredovisningens prestationsbilaga. Vård av patienter från Västra Götaland var 1,6 % lägre än budget och 1,4 % lägre än föregående år. Genomförda verksamhetsförändringar till följd av effektiviseringsåtgärder under 2012 och 20 har inte föranlett några budgetjusteringar. Exempel på genomförda verksamhetsförändringar är förskjutning från sluten till öppen vård som skett bland annat inom geriatrik, onkologi, hand- och plastikkirurgi samt psykiatri. En budgetjustering av dessa verksamhetsförändringar skulle gett en negativ budgetavvikelse av 0,4 % i stället för 1,6 %. Utförd vård av patienter från övriga regioner och landsting var 0,7 % högre än budget men 1,6 % lägre än utfallet föregående år. Tabell: Antal sammanvägda prestationer, fördelat per kön, 20 i jämförelse 2012 Nyckeltal prestationer jan - dec 20 jan - dec 2012 Förändring % Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Antal sammanvägda prestationer ,2% -1,7% -1,4% Fördelningen av vårdkontakter var 52,6 % (52,5 % år 2012) för kvinnor och 47,4 % (47,5% år 2012) för män. Undantagna områden där män konsumerar mer vård än kvinnor är inom urologi-, njur-, hjärtsjukvård, transplantationsverksamhet och vuxenpsykiatri. Förändringen mot föregående år uppdelning kvinnor och män är -1,2 % för kvinnor och -1,7 % för män. Somatisk slutenvård Vårdplatsreduktioner genomfördes inom flera verksamheter. Under året hade flera områden stora problem med överbeläggningar och de tre vårdavdelningarna i beredskap var öppna under långa perioder. Flera verksamheter arbetade mot en ökad poliklinisering och minskade medelvårdtider, vilket innebar att slutenvårdsproduktionen minskat enligt plan. Transplantationerna för patienter från övriga län och landsting var 193 stycken under 20, en ökning med 22 i jämförelse med föregående år. Av dessa var 16 hjärttransplantationer. För patienter från Västra Götaland har det genomförts totalt 115 transplantationer, en minskning med 4 i jämförelse med föregående år. Somatisk öppenvård Totalt sett ökade antalet remisser med 5,8 % i förhållande till föregående år. Remisser från övriga regioner och landsting minskade däremot med 12,1 % i förhållande till motsvarande period föregående år. Däremot minskade produktionen minskningen var mest markant inom barnmedicin, kardiologi och lungmedicin. 21 (56)

23 Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 20 Antal totala besök i öppenvården minskade, men den relativa vårdtyngden ökade eftersom behandlingar, som tidigare utfördes i slutenvård, flyttades till öppenvård. Insatser genomfördes för att minska/optimera antalet efterbesök. Dagkirurgiska och dagmedicinska öppenvårdsbesök minskade framför allt inom onkologin, njurmedicin och ögonsjukvården. Minskningen inom njurmedicin berodde på naturlig variation av patientinflöde. Ögonverksamheten, som haft problem med att rekrytera läkare, hade sammantaget ett högre inflöde än kapacitet och har fått köpa vård av annan vårdgivare. En minskning redovisades även avseende övriga öppenvårdsbesök (läkarbesök och sjukvårdande behandlingar) inom bland annat verksamheterna kvinnosjukvård, öronsjukvård och lungmedicin. Inom öronsjukvården genomfördes en omorganisation under året. Lungmedicin hade vakanta tjänster och kapacitetsbrist. Exempel på verksamheter som ökade sina besök var medicinmottagningen på Sahlgrenska sjukhuset samt Hand- och Plastikkirurgi som kunde öka sina besök till följd av sjukhusets tillgänglighetssatsningar. Antalet besök till sjukhusets akutmottagningar 20 var st. I jämförelse med föregående år var detta en minskning med besök (0,7 %). Antalet förlossningar minskade i förhållande till föregående år med cirka 200 (2 %). Detta berodde på en naturlig variation. Enligt prognos kommer antal förlossningar öka under kommande år. Vuxenpsykiatri Inom psykiatrisk slutenvård var prestationerna över budgeterad volym, med korrigering för effekter på prestationer till följd av förändrade arbetssätt , och i nivå med föregående år. Antalet öppenvårdsbesök var lägre än budget och föregående år. Öppenvårdsbesök består av två typer av besök, läkarbesök och sjukvårdande behandlingar. Minskningen av öppenvårdsbesök är i huvudsak hänförlig till sjukvårdande behandlingar. Orsaken till lägre antal besök är framförallt det omställningsarbete som pågått i samband med omorganiseringen inom de affektiva verksamheterna till större mottagningar. Omorganiseringen syftar till att uppnå en högre vårdkvalitet med flera subspecialiserade team på varje mottagning. Verksamheterna arbetar vidare med produktionsplanering och utveckling av processer för att öka tillgänglighet och produktion. BUP Barn och ungdomspsykiatri ökade sin slutenvårdsproduktion med 704 vårddagar (11,7 %) i förhållande till föregående år. Det är 770 fler än budgeterat (12,9 %). Detta beror bland annat på en ombyggnad inom BUP-akuten förra året som innebar en tillfällig neddragning av antalet vårdplatser. En ytterligare orsak var ett ökat uppdrag för vård som tidigare utförts av NUsjukvården på cirka 100 vårddagar. Antalet öppenvårdsbesök minskade med 594. Det är 1,9 % lägre än föregående år och 2,2 % lägre än budget. Förändringen beror på ett minskat inflöde av patienter som besöker primärvården som utgör första sökinstans. Vårdtyngden hos patienter som får besök på SU är större, med konsekvensen att dessa är mer tidskrävande, även om antalet besök minskat. 22 (56)

Årsredovisning 2012 Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Årsredovisning 2012 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Årsredovisning 2012 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Innehållsförteckning S ammanfattning... 5 S Us uppdrag och uppföljning av vårdöverenskommelsen... 8 Patientperspektivet... 9 Sjukhusets mål i patientperspektivet...

Läs mer

Handlingar. till sammanträde med. styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Handlingar. till sammanträde med. styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Handlingar till sammanträde med styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Torsdag den 31 januari 2013 Sammanträdesdatum 2013-01-31 Reviderad 2013-01-28 1(2) KALLELSE till sammanträde med styrelsen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

Värdebaserad vård. Kvalitetsregister i ledning och styrning. Mats Tullberg chefläkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Värdebaserad vård. Kvalitetsregister i ledning och styrning. Mats Tullberg chefläkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset Värdebaserad vård Kvalitetsregister i ledning och styrning Mats Tullberg chefläkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset Huvudbudskap Värdebaserad vård - en styrmodell för kvalitet Målet - att skapa värde

Läs mer

Läsanvisning till månadsfakta

Läsanvisning till månadsfakta Läsanvisning till månadsfakta Tabell/diagram Datakälla: Förklaring Resultat per verksamhet (tabell) Resultaträkningen redovisar periodens ackumulerade resultatvärden (intäkter minus kostnader) för utfall

Läs mer

HANDLINGSPLAN - Öppna jämförelser, 2013

HANDLINGSPLAN - Öppna jämförelser, 2013 Inledning Varje division i Skånevård Kryh har utarbetat ett måldokument med en tillhörande aktivitetsplan. I aktivitetsplanerna beskrivs bland annat åtgärder för att nå målen och vem som är ansvarig. Samtliga

Läs mer

Handlingar. onsdag den 24 juni 2009. till sammanträde med styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset. www.sahlgrenska.se

Handlingar. onsdag den 24 juni 2009. till sammanträde med styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset. www.sahlgrenska.se Handlingar till sammanträde med styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset onsdag den 24 juni 2009 www.sahlgrenska.se KALLELSE till sammanträde med styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer

Månadsrapport mars 2015

Månadsrapport mars 2015 Månadsrapport mars Ekonomiskt resultat -03-31 91,1 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med mars uppgår till 91,1 miljoner. I resultatet ingår realisationsvinster från

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Anslutna vårdenheter på sjukhusen i Västra Götalandsregionen

Anslutna vårdenheter på sjukhusen i Västra Götalandsregionen 1 Anslutna vårdenheter på sjukhusen i Västra Götalandsregionen Akutklinik, Kungälvs Sjukhus Akutklinik, Område Medicin och akut, NU-sjukvården Akutklinik, Södra Älvsborgs Sjukhus Akutmedicinklinik, Område

Läs mer

Handlingsprogram för God vård

Handlingsprogram för God vård Handlingsprogram för God vård VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN 2013 Regionala samordnare för arbetet med God Vård Säker vård: Claes-Håkan Björklund Patientfokuserad vård: Katarina Orrbeck Kunskapsbaserad vård:

Läs mer

Produktionsplanering av vårdverksamheter

Produktionsplanering av vårdverksamheter Produktionsplanering av vårdverksamheter Utvärdering av en sjukhusövergripande satsning på Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2014-05-15 Emma Svensson Logistiker Sahlgrenska Universitetssjukhuset Läns-,

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Årsredovisning 2014. Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Årsredovisning 2014. Sahlgrenska Universitetssjukhuset Årsredovisning 2014 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Innehåll Sammanfattning... 4 Verksamheten... 7 Rättighetsfrågor... 7 Jämlik vård... 8 Verksamhetens övergripande uppdrag och verksamhetens mål... 9

Läs mer

Delårsrapport augusti 2015

Delårsrapport augusti 2015 Punkt 10 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum 2015-09-23 Diarienummer SU 312-343/2015 Förvaltning/enhet Handläggare: Synnöve Helander Till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Delårsrapport augusti

Läs mer

Handlingar. till sammanträde med. styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Fredag den 29 maj 2015

Handlingar. till sammanträde med. styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Fredag den 29 maj 2015 Handlingar till sammanträde med styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Fredag den 29 maj 2015 Föredragningslista Sammanträdesdatum 2015 05 29 1(2) Reviderad 2015 05 22 Sammanträde med styrelsen

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse.

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetsberättelse Sammanfattning Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Det här är patientsäkerhetsberättelsen för

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Mjukare värden ger bättre resultat

Mjukare värden ger bättre resultat Mjukare värden ger bättre resultat Hårda värden nödvändiga för att kunna styra utifrån gemensam värdegrund Åtgärder för cancervården Johan Snygg Verksamhetschef Anestesi/Operation/Intensivvård Sahlgrenska

Läs mer

Visualisering av mått

Visualisering av mått Visualisering av mått Utvecklingskraft 11 5 18 Vilka resultat visualiserar vi? Nationella och landstingsövergripande mätningar BSC kliniknivå Värdekompasser i processerna Mätningar utifrån pågående förbättringsarbeten

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Ögonkliniken Sörmland

Kvalitetsbokslut 2014. Ögonkliniken Sörmland Kvalitetsbokslut 2014 Ögonkliniken Sörmland Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet... 5 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Placering NKS och planering för Karolinska Universitetssjukhusets uppdrag

Placering NKS och planering för Karolinska Universitetssjukhusets uppdrag 2015-02-27 1 Placering NKS och planering för Karolinska Universitetssjukhusets uppdrag KOMPLETTERANDE PRESENTATIONSMATERIAL NYA KAROLINSKA SOLNA FEB 2015 2015-02-27 2 Placering NKS och planering för Karolinska

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdplatsenheten MSE

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdplatsenheten MSE Kvalitetsbokslut 2014 Vårdplatsenheten MSE Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 7 Tillgänglighet... 7 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Vårdrelaterade infektioner Framgångsfaktorer som förebygger

Vårdrelaterade infektioner Framgångsfaktorer som förebygger Vårdrelaterade infektioner Framgångsfaktorer som förebygger 0 Vårdrelaterade infektioner orsakar lidande och kostnader Ca 10 procent av alla vårdplatser upptas av patienter med VRI Vårdrelaterade infektioner

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012 ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT Målrelaterad ersättning inom specialistvården Nätverkskonferensen 2012 kerstin.petren@lul.se niklas.rommel@lul.se LANDSTINGET I UPPSALA LÄN 2012 Uppsala medelstort landsting:

Läs mer

Månadsrapport juli 2015

Månadsrapport juli 2015 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 265,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 265,5 miljoner. Resultatet för motsvarande period 2014 var

Läs mer

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker På senare år har problemen med bristande städning i vården uppmärksammats allt mer. Patienter

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Hälso-och sjukvården Dalarna

Verksamhetsplan 2015 Hälso-och sjukvården Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum 2015-02-16 Sida 1 (3) Hälso- och sjukvårdsenhet Dnr LD15/00372 Uppdnr 994 2015-02-16 Landstingsstyrelsen Verksamhetsplan 2015 Hälso-och sjukvården

Läs mer

Capio S:t Görans Sjukhus ur ett flödesperspektiv

Capio S:t Görans Sjukhus ur ett flödesperspektiv Capio S:t Görans Sjukhus ur ett flödesperspektiv Samverkansnämnden Stockholm Gotland 13 november 2009 PA Dahlberg vvd, chefläkare Agenda Introduktion till Capio S:t Görans Sjukhus och resultat av förbättringsarbetet

Läs mer

Bokslut 2014. Patientnämnden

Bokslut 2014. Patientnämnden Bokslut 2014 Patientnämnden Sammanfattning VERKSAMHET OCH RESULTAT Patientnämnden ska utifrån synpunkter och klagomål stödja och hjälpa enskilda patienter och bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet

Läs mer

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Utvecklingsplan för god och jämlik vård Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV9 2(7) Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i december 2011 om en utvecklingsplan för

Läs mer

Introduktion och innehåll

Introduktion och innehåll UPPLAGA 3/2012 Vårdgaranti vad handlar det om egentligen? Detta är en utbildning som riktar sig till dig som är vårdpersonal inom Västra Götalandsregionen och som dagligen möter patienter i ditt arbete.

Läs mer

Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin

Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Mars 2014 Sammanfattning PwC har fått uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Region Halland att granska

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Vision för Kärnsjukhuset Skövde

Vision för Kärnsjukhuset Skövde Vision för Kärnsjukhuset Skövde maj 2011 Vision för Skaraborgs Sjukhus 2011-05-04 Inledning 3 Kärnsjukhuset i Skövde ett viktigt nav 4 Större självständighet för alla sjukhus 4 Brett basutbud på närsjukhusen

Läs mer

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 01-0- Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Av SOSFS 011:9 framgår att verksamhet inom hälso- och sjukvård ska bedriva kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete.

Läs mer

~~-"., Vårdgaranti och kömiljard

~~-., Vårdgaranti och kömiljard "- bilaga LS 119C ~~-"., Vårdgaranti och kömiljard J Handlingsplan för att uppnå hög vårdgaranti- och kömiljarduppfyllelse inom Dalarnas specialiserade sjukvård Agenda Bakgrund Uppdrag II Generella verktyg

Läs mer

Öppna jämförelser 2011. Pressinformation 2011-11-28

Öppna jämförelser 2011. Pressinformation 2011-11-28 Öppna jämförelser 2011 Pressinformation 2011-11-28 Medverkande Svante Lönnbark, landstingsdirektör Stefan Back, medicinsk rådgivare Patrik Bergman, utredare Samhällsmedicin Katarina Wijk, chef Samhällsmedicin

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

Ledningssystem. för kvalitets- och patientsäkerhetsarbete inom vårdplatsenheten, Mälarsjukhuset. Mål uppnått

Ledningssystem. för kvalitets- och patientsäkerhetsarbete inom vårdplatsenheten, Mälarsjukhuset. Mål uppnått 1 Ledningssystem för kvalitets- och patientsäkerhetsarbete inom vårdplatsenheten, Mälarsjukhuset Mål ej uppnått Mål Mål uppnått Egenkontroll Uppföljning Orsaksanalys Genomförande Planering Styrdokument

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI

UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI Förslag om UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI Projekt för utvecklad samverkan kring unga vuxna med allvarlig psykisk ohälsa i Göteborg 2015-02-10 2015-02-06 Styrgruppen för projektet Ordförande Lena Säljö, Göteborgs

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Framtidsplan för hälso- och sjukvården mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Catarina Andersson Forsman, Hälso- och sjukvårdsdirektör, NKS-konferensen 25 april 2014 Sidan 2 Stockholms län växer vårdbehovet

Läs mer

Handlingar. till sammanträde med. styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Handlingar. till sammanträde med. styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Handlingar till sammanträde med styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Onsdag den 29 maj 2013 Sammanträdesdatum 2013-05-29 1(2) KALLELSE till sammanträde med styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Västra Götalandsregionen Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Region Västra Götaland Bildades 1998 Syftet var regional utveckling Fyra landsting blev en region Stora kulturella skillnader Skilda

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut 2012 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Akutkliniken NLN Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...

Läs mer

Verktyg i ett ledningssystem för god vårdhygienisk standard vid sjukhusbedriven vård

Verktyg i ett ledningssystem för god vårdhygienisk standard vid sjukhusbedriven vård Verktyg i ett ledningssystem för god vårdhygienisk standard vid sjukhusbedriven vård Arbetsgrupp Ingrid Ekfeldt Hans Ahrne Kia Karlman Gunnar Hagström Lasse Hellström Inga-Britt Svartholm Monica Ling-Roos

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

26 punkter för ett bättre Västra Götaland

26 punkter för ett bättre Västra Götaland 26 punkter för ett bättre Västra Götaland Västra Götalandsregionen Kristdemokraterna vill arbeta för ett Västra Götaland med stark tillväxt där alla känner trygghet. Vår vision för hälso- och sjukvården

Läs mer

Svensk Förening för Vårdhygien Dag Ström - 090421

Svensk Förening för Vårdhygien Dag Ström - 090421 Svensk Förening för Vårdhygien Dag Ström - 090421 Världen förändras och vi med den Svensk sjukvård i världsklass i avseendet medicinska resultat Finland Spanien Sverige ~180 miljarder årligen Världen förändras

Läs mer

SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA. Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård?

SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA. Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård? SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård? Patienter med psykisk sjukdom har sämre prognos vid metabola syndrom och cancer. Socialstyrelsen visade i en rad

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Krister Björkegren Patientsäkerhet Barometern 9 nov 2012 Trycksår 2008: Landstingets första trycksårsmätning - var femte patient har trycksår 2009-2012:

Läs mer

Översynen av vårdval Halland process, resultat och reflektioner

Översynen av vårdval Halland process, resultat och reflektioner 1 Översynen av vårdval Halland process, resultat och reflektioner Presentation för nätverket Uppdrag Hälsa 2015-05-20 Ulf-Johan Olson Utvecklingspartner i Stockholm 1:a mer omfattande och systematiska

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Ordförandekonferens 111124. Ann Söderström

Ordförandekonferens 111124. Ann Söderström Ordförandekonferens 111124 Ann Söderström Uppdrag i och med de nya vårdöverenskommelserna (1) Samverkan med kommunerna Gränssnitt och vårdnivåer inom vår egen organisation nivåstrukturering Minska inflödet

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut 2012 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Ögonkliniken Sörmland Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Personalnämnden Ann-Sofi Bennheden HR-direktör Ann-Sofi.Bennheden@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-09-15 Dnr 1502570 1 (5) Personalnämnden Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Ordförandens

Läs mer

Tillämpningsanvisningar

Tillämpningsanvisningar RSK 398-2010 Tillämpningsanvisningar Valfrihet i vården 2013 Inledning Tillämpningsanvisningarna ska utgöra ett stöd angående frågor kring patientens rätt till valfrihet i vården. De som informerar patienten

Läs mer

Stockholms läns landsting 1(2)

Stockholms läns landsting 1(2) Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-03-25 LS 1410-1231 Landstingsstyrelsen Meddelande till Socialstyrelsen om Stockholms läns landstings intention att år 2020 ansöka

Läs mer

Stockholm 2012-04-24. Till Läkarförbundets yrkes- och Lokalföreningar. Nr 5/2012

Stockholm 2012-04-24. Till Läkarförbundets yrkes- och Lokalföreningar. Nr 5/2012 Stockholm 2012-04-24 Till Läkarförbundets yrkes- och Lokalföreningar Nr 5/2012 2011 års lönestatistik Den partsgemensamma lönestatistiken per november 2011 för läkare inom kommunal sektor är nu klar. I

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Historik Vi har nu ganska länge vetat att vi måste jobba hårt för att sluta gapet

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer

Så bygger vi nätverk kring den högspecialiserade vården. Gerd Lärfars Verksamhetschef Verksamhetsområde Internmedicin

Så bygger vi nätverk kring den högspecialiserade vården. Gerd Lärfars Verksamhetschef Verksamhetsområde Internmedicin Så bygger vi nätverk kring den högspecialiserade vården Gerd Lärfars Verksamhetschef Verksamhetsområde Internmedicin Hur ser det ut idag för patienter med neurologiska symptom? Vanligaste sökorsakerna

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB. Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB. År 2012 Datum 2013-03-01 Camilla Nilsson, vårdcentralchef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer

Kvalitet och patientsäkerhet. Ylva Gorton

Kvalitet och patientsäkerhet. Ylva Gorton Kvalitet och patientsäkerhet Ylva Gorton Västervik topprankas av AT-läkarna Västervik sjukhus rankas som näst bästa AT- ort i hela landet. Psykiatri- och kirurgdelarna i Västervik rankas för andra året

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum Patientsäkerhetsberättelse för Hälsocentralen i Näsum Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-13 Maria Theandersson, Platschef Lideta Hälsovård Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

Mer om de 7 punkterna i valmanifestet

Mer om de 7 punkterna i valmanifestet Mer om de 7 punkterna i valmanifestet 1. Jämlik vård efter behov slut på marknadsanpassningen Vi vill ha en sammanhållen sjukvård där patientens behov står i centrum. Ett vårdvalssystem sliter isär sambanden

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2015-02-14 Skaraborgs Sjukhus Skövde Medicinkliniken Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Bengt Sallerfors Inspektörer Gradering A B C D Socialstyrelsens

Läs mer

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Programberedningen ansvarar för att bidra med kunskap till landstingsfullmäktige om patienters och närståendes behov kopplat till aktuellt programområde. Programberedningen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens

Läs mer

PPM Följsamheten till hygienrutiner och klädregler, våren2013, Landstinget Gävleborg

PPM Följsamheten till hygienrutiner och klädregler, våren2013, Landstinget Gävleborg Rapport Diarienr: Ej tillämpligt 1(11) Fastställandedatum: 2013-09-12 Upprättare: Ann-Kristin A Åstrand Fastställare: Staffan E Gullsby PPM Följsamheten till hygienrutiner och klädregler, våren2013, Landstinget

Läs mer

Dokumentation i vården

Dokumentation i vården Dokumentation i vården VISION landstingskonferens Malmö 150520 Göran Stiernstedt Uppdrag Nationell samordnare till utgången av 2015 Samordnaren ska: Ge förslag på åtgärder som kan vidtas på nationell,

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet 1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2015-03-16 Ärende 9 Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare: Margareta Axelson Tel: 010-441 13 73 E-post: margareta.f.axelson@vgregion.se Handläggare:

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Hälsofrämjande arbetsplatser

Hälsofrämjande arbetsplatser Utveckling av Hälsofrämjande arbetsplatser vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset INTENTIONER AKTIVITETER ERFARENHETER CHARLOTTA NORDBERG HR-STRATEG SALUS 12-13 november 2012, C Nordberg Agenda Kort presentation

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Välkommen till Lasarettet Trelleborg

Välkommen till Lasarettet Trelleborg Välkommen till Lasarettet Trelleborg 1 Lasarettet Trelleborg 1930 2010 2 Om Lasarettet Trelleborg 660 anställda 5 vårdavdelningar Övervakningsavdelning Operation/anestesi Akutmottagning kl. 8-20 Specialistmottagningar

Läs mer

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svensk sjukvård i världsklass Finland Spanien Sverige ~180 miljarder årligen Hur ofta inträffar vårdskador? USA 3,2 5,4% Australien 10,6

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg Kattens Läkargrupp Västergatan 14B, 231 64 Trelleborg. Tel. 0410-456 70 Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva-Christin

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad.

Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad. Patientsäkerhetsberättelse för Morkullevägens gruppbostad År 2013 2014-03-01 Lennart Sandström, verksamhetschef enl. HSL Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 2 Verksamhetsplan - budget Samordningsförbundet Göteborg Centrum 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom

Läs mer