Tendenser under

Transkript

1 Promemoria Sid. 1(9) Guatemala City Ekonomisk och handelspolitisk rapport för Honduras 2014 Tendenser under 2014 BNP ökade med drygt 3 procent under 2014, vilket är positivt men otillräckligt för att framgångsrikt kunna reducera den utbredda fattigdomen och stärka statens roll och näringslivets förmåga att främja ekonomisk utveckling. En viktig reducering av budgetunderskottet skedde mellan 2013 (7,9 %) och 2014 (5,2 %). Det sjunkande budgetunderskottet kan tillskrivas skattereformen som antogs i slutet av 2013 och ökade skatteintäkterna, samt lägre internationella oljepriser och ökade penningförsändelser från migranter. Den gynnsamma makroekonomiska utvecklingen ledde till att en ny låneuppgörelse med IMF (ett s.k. Stand By Agreement) kunde träffas i slutet av 2014, vilket ger tillgång till fler, mer förmånliga lån och krediter. Exporten ökade med 3 procent och importen med 2 procent. Underskottet i handelsbalansen reducerades därmed något och uppgick till 15 procent. Det bi-regionala associeringsavtalet mellan EU och Centralamerika är sedan hösten 2013 i kraft vad gäller handelsdelen i samtliga centralamerikanska länder men mycket återstår innan avtalet kan nå sin fulla potential. Exporten från Sverige till Honduras uppgick till 160 miljoner SEK år 2014 och importen uppgick under samma period till 187 miljoner SEK. De främsta svenska exportprodukterna till Honduras är verkstadsprodukter och livsmedel och den viktigaste importprodukten är kaffe, som utgör nästan all import från landet.

2 2(9) Bakgrund Fattigdomen i Honduras är utbredd och omfattande. Drygt 60 procent av befolkningen är fattiga, varav cirka 35 procent är extremt fattiga. Honduras rankas på plats 129 av 187 länder i UNDP:s Human Development Index (2014). Landet är ett av de tre mest ojämlika länderna i Latinamerika. Trots fem-sex år av stabil ekonomisk tillväxt är nivåerna av ojämlikhet större idag än för tio år sedan. Det regressiva och outvecklade skattesystemet inverkar negativt på statens kapacitet att finansiera åtgärder för att minska den sociala och ekonomiska ojämlikheten i samhället. Studier visar att länken mellan ekonomisk tillväxt och fattigdomsminskning är mycket svag i Honduras. Den ekonomiska tillväxten har under det senaste decenniet varit otillräcklig och inte fördelats för att gynna socialt och ekonomiskt svaga grupper. Det är ett historiskt mönster. Därför är fattigdomsminskningen långsam. Därtill fick den politiska krisen negativa ekonomiska effekter och innebar att många människor åter hamnade under fattigdomsstrecket efter några års positiv utveckling. Fattigdom och korruption i kombination med repressiva åtgärder för att kontrollera säkerheten har resulterat i kränkningar av medborgarnas grundläggande mänskliga rättigheter. Korruptionen är utbredd bland politiker och personal i den offentliga förvaltningen och landet innehar position 126 av 175 länder (2014) på organisationen Transparency Internationals korruptionsindex. På den amerikanska dubbelkontinenten är Honduras därmed ett av de fem värsta korruptionsländerna, enligt denna ranking. Vissa av landets traditionellt starka ekonomiska grupper liksom delar av den offentliga makten misstänks ha haft eller har band till narkotikahandeln. Det har periodvis utgjort ett direkt hot mot de statliga institutionernas stabilitet. Det har även funnits en koppling mellan narkotikahandeln och fenomenet kriminella ungdomsgäng, s.k. maras, vilka finns i många städer. Honduras har flera år i rad rankats av FNs organ för bekämpning av droger och kriminalitet, UNODC, som det mest mord-frekventa i världen, 90 mord per år per (UNODC, The Global Study on Homicide, 2013).

3 3(9) Ekonomiska indikatorer INDIKATOR (prognos) BNP (real tillväxt 3,7 3,3 2,8 3,1 3,3 i %)** Nominell BNP 17,6 18, ,7 20,4 (Miljarder USD)** BNP/capita* (USD, köpkraftsjusterad) BNP/capita*(USD, nominell, löpande priser) Statsskuld (% av 32,1 34,7 36,2 40,3 43,4 BNP)* Budgetunderskott -4,6-6,0-7, 9-5,2-3,8 (% av BNP)** Inflation 5,6 5,4 4,9 5,8 (KPI) %**** Skatteuppbörd (% 14,8 14,5 14,4 16,1 av BNP)* Export (miljarder 8 8,4 7,8 8,1 7,9 USD)** Import (miljarder 11,1 11, USD)** Handelsbalans (% -17,9-16,3-17,1-15,4-16,8 av BNP)** Bytesbalans (% av -8,5-9,9-9,5-7,4-7,2 BNP)* Arbetslöshet i %** 4,3 4,4 4,5 4,3 4,1 Utl. direktinvesteringar 1,01 1,06 1,06 1,14 (miljarder USD)*** Valutareserv (miljarder 2,8 2,5 3 3,5 3,5 USD)** Källor för siffrorna i tabellen: * IMF; ** The Economist Intelligence Unit (EIU), *** Economic Commission for Latin America and the Caribbean (ECLAC), ****Banco Central de Honduras. Vissa siffror har avrundats

4 4(9) Makroekonomisk utveckling Efter flera år av tillväxtsiffror över 6 procent, drabbades Honduras hårt av finanskrisen och därtill ytterligare på grund av statskuppen mot den folkvalde presidenten Manuel Zelaya i juni Kuppen resulterade i att de allra flesta bilaterala och multilaterala biståndsgivare fryste utvecklingssamarbetet med Honduras, och de internationella kreditinstituten och bankerna stoppade vidare utlåning. Regeringen under president Juan Orlando Hernández, som tillträdde i januari 2014, har lyckats öka takten i den långsamma ekonomiska återhämtning som inleddes av företrädaren Porfirio Lobo ( ). Lägre internationella oljepriser, en stabilare budgetutveckling, ökad utrikeshandel, reducering av bytesbalansunderskottet och fortsatt återhämtning av penningflödena från migranter var några av de gynnsamma faktorer som bidrog till förbättrad makroekonomisk stabilitet under Även skatteinkomsterna ökade. Detta bidrog också till att det statliga budgetunderskottet minskade, från 7,6 procent av BNP (2013) till 5,9 procent (2014). Tillsammans med IMF har regeringen satt målet att ytterligare minska budgetunderskottet för 2015, ner till knappt 4 procent. Detta kan komma att kräva impopulära strukturreformer som uppsägningar av statsanställda, bland annat i det statliga elbolaget Empresa Nacional de Energia Electrica (ENEE). Under 2014 gick EENE med ekonomisk förlust även om den var lägre än jämfört med tidigare år. De vidtagna makroekonomiska åtgärderna ledde till att ett nytt så kallat Stand By Agreement med IMF kunde tecknas i december Detta avtal ger landet tillgång till fler och mer förmånliga lån och krediter. De mest dynamiska sektorerna under 2014 var telekommunikationer, finansiell verksamhet, jordbruk, jakt, skogsbruk och fiske samt tillverkningsindustrin. Valutareserverna uppgick till drygt 3,5 miljarder, en ökning med 260 miljoner USD jämfört med Intäkter från turism uppgick till cirka 800 miljoner USD en ökning med över 15 procent jämfört med De utländska direktinvesteringarna stannade på drygt 1 miljard USD, vilket motsvarar 5,8 procent av BNP. Investeringarna kommer främst från USA, Mexiko och Panama. Sedan många år emigrerar honduraner till framför allt USA, men även till andra länder såsom Mexiko, El Salvador, Kanada, Spanien och Italien. Uppskattningsvis lever cirka en och en halv miljon honduranska medborgare utan-

5 5(9) för Honduras. Remissor penningförsändelser från migranter är inte bara en viktig inkomstkälla för många honduraner, utan betyder mycket för ekonomin i stort (cirka 15 procent av BNP). Remissorna tenderar också att utgöra ett stabilare penningflöde över tid jämfört med utländska direktinvesteringar och bistånd. Remissorna har ökat stadigt sedan krisen och uppgick år 2014 till 3,12 miljarder USD, en ökning med åtta procent jämfört med 2013 och motsvarande 40 procent av Honduras exportinkomster. Underskottet i bytesbalansen reducerades under 2014 med två procentenheter och uppgick till drygt 7 procent av BNP. Skatteuppbörden i Honduras har historiskt sett varit låg i likhet med grannländerna men ökade från 14,4 procent 2013 till 16,1 procent Det ligger dock fortfarande under snittet för utvecklingsländer (18 procent enligt IMF). De sociala utgifterna är också alltjämt bland de lägsta i Latinamerika, vilket är en viktig orsak till att de sociala klyftorna inte har minskat nämnvärt. Honduras befolkning är ung: nästan 50 procent av befolkningen är under 19 år. Befolkningen har nästan fördubblats på 15 år, från 4,9 miljoner 1990 till 8,5 miljoner Den formella sektorn har inte förmåga att absorbera och integrera den allt växande befolkningen i arbetsför ålder. Den öppna arbetslösheten uppgår enligt officiella siffror till cirka 4 procent, men siffran är missvisande eftersom drygt 70 procent av den arbetsföra befolkningen beräknas arbeta inom den informella sektorn, utan tillgång till lagstadgade arbetsrättigheter. Finans- och budgetpolitik Det statliga budgetunderskottet fortsatte under 2014 och stannade på 5,9 procent av BNP, en förbättring jämfört med 2013 (7,3 procent). Regeringen gör ansträngningar för att öka skatteinkomsterna, inte minst att söka reducera den utbredda skatteflykten och skattefusket. Upplåningen har fördubblats sedan 2009 och statsskulden uppgår nu till drygt 40 procent av BNP, vilket är strax över IMF:s rekommenderade högsta statsskuldsnivå. I och med inkluderandet av Honduras i HIPC-programmet 1 har det blivit svårare för landet att ta utländska lån och andelen inhemska lån med höga räntor har ökat och absorberats av de lokala bankerna. Denna växande trend 1 HIPC är en förkortning av Heavily Indebted Poor Countries och är ett program där de mest skuldtyngda länderna i världen kan få delta och få några av sina skulder avskrivna. Programmet drivs av Världsbanken och IMF.

6 6(9) med en inhemsk skuld med höga räntesatser ledde 2012 till svårigheter för staten att betala leverantörer, entreprenörer och statliga tjänstemän. Inför denna situation utfärdade Honduras under 2013 för första gången statsobligationer på den internationella finansmarknaden, till ett värde av 1 miljard USD. De viktigare externa lånekällorna utgörs nu av förutom IMF och Världsbanken regionala banker, särskilt den Interamerikanska Utvecklingsbanken (IDB) och den Centralamerikanska Banken för Regional Integration (CABEI). Bytesbalansen är starkt beroende av råvarupriserna på den internationella marknaden och remissorna, och underskottet uppgick till drygt 7 procent år Underskottet väntas fortsätta att vara betydande och kan bara reduceras genom en svagare valuta och ökade investeringar. Statsbudgeten har allvarliga strukturella problem. Över 60 procent av skatteintäkterna går åt att betala löner och regeringens kapacitet att fördela resurser till offentliga investeringar och sociala utgifter är därmed mycket begränsad. Det honduranska skattesystemet är i hög grad beroende av indirekt beskattning. Endast 30 procent av skatteintäkterna utgörs av direkta skatter. Beskattningen av företagens vinster är låg, och till det tillkommer problemen med det stora antal undantag av beskattning på olika produktionssektorer. Regeringen har inte egen majoritet i kongressen och ytterligare skattereformer kan bli svåra att få igenom. De utländska direktinvesteringarna tros öka under de kommande åren, allteftersom nya ekonomiska frizoner och planerade s.k. charter cities byggs. Penning- och valutapolitik Honduras riksbank (BCH, Banco Central de Honduras), har vidhållit den mjukt expansiva penningpolitik som infördes 2009 med huvudsyftet att kontrollera inflationen. Valutareserverna ökade med nästan en halv miljard USD till drygt 3,5 miljarder USD BCH har sedan juli 2011 bedrivit en växelkursregim enligt en kontrollerad bana, s.k. crawling peg, där värdet på valutan lempira (La) tillåts fluktuera med 6,5 procent kring ett basvärde som har knutits vid 18,9 La till 1 USD. Centralbanken kontrollerar också dollarutbudet, främst genom att begränsa priset på dollarbudgivning (till ett tak på 0,75 procent av föregående dags auktionsvärde) för att stävja valutaspekulation. Inflationen uppgick till 5,8 procent i slutet av Under första kvartalet 2015 var medelvärdet på inflationen 3,7 procent, minskningen är en återspeg-

7 7(9) ling av de sjunkande oljepriserna och är väl inom ramen för centralbankens mål (5-7 procent). Handel och handelspolitik Honduras är i hög grad beroende av export (exportvärdet utgör omkring 40 procent av BNP). Exporten uppgick 2014 till drygt cirka 8 miljarder USD, en ökning med 3 procent jämfört med föregående år. Importen ökade med knappt 2 procent och uppgick till ca 11 miljarder USD. Handelsbalansen är traditionellt negativ i Honduras, med ett handelsunderskott som representerar cirka procent av BNP, vilket är en återspegling av landets produktionsstruktur. Handelsunderskottet år 2014 uppgick till drygt 15 procent av BNP, vilket innebar en förbättring med två procentenheter sedan Ökningen av exportintäkterna kan framför allt förklaras av återhämtningen av exporten av kaffe, palmolja och räkor. Honduras är världens sjätte största kaffeexportör. USA fortsatte att dominera som mottagarland (cirka 35 procent av exporten gick dit) följt av grannländerna i Centralamerika (12 procent), EU (11 procent) samt Mexiko (2 procent). De viktigaste exportvarorna är kläder, kaffe, maskiner, elektriska apparater och reservdelar, bananer, palmolja och räkor. En stor del av exportprodukterna kommer från den s.k. maquila-sektorn, som under i stort sett skattefria omständigheter importerar råvaror (främst textilier) och sedan återexporterar dessa efter en lokal förädlingsprocess (främst kläder). Denna sektor utgör drygt 40 procent av landets export, där 80-90% importeras och exporteras av och till USA. Detta beroende har också slagit relativt hårt mot Honduras ekonomi efter att den amerikanska allmänna efterfrågan har sjunkit under de senaste åren. Honduras har också en gruvindustri där exporten av guld dominerade 2014 till ett värde av 112 miljoner USD. De största länderna från vilka Honduras importerade var USA (43 procent), övriga Centralamerika (19 procent) och EU (drygt 7 procent). De viktigaste importvarorna inkluderade textilier (råvara till legosömnadsfabrikerna), drivmedel och smörjmedel, maskiner och elektronik, industriella råvaror, kemiska produkter och livsmedel. Honduras är sedan mer än ett decennium ett transitland för narkotikahandel från Sydamerika till USA. Drogrelaterade pengar står sannolikt för en betydelsefull del av kapitalinflödet till landet. Honduras är medlem i den Centralamerikanska Gemensamma Marknaden (CACM) och har undertecknat frihandelsavtal med Mexiko, Chile, Colombia,

8 8(9) Panama, Taiwan, Kanada, Peru samt frihandelsavtalet DR-CAFTA med El Salvador, Nicaragua, Guatemala, Costa Rica, Dominikanska Republiken och USA. Förhandlingar om frihandelsavtal pågår med Caricom. Honduras och Guatemala tecknade under början av 2015 ett bilateralt avtal om att ingå en tullunion. Det biregionala associeringsavtalet mellan EU och Centralamerika skrevs under 2010 och ratificerades av EU-parlamentet och samtliga centralamerikanska länder under 2012 och Associeringsavtalet utgörs av tre pelare: politisk dialog, utvecklingssamarbete och frihandel. Frihandelsdelen av avtalet är i kraft i samtliga centralamerikanska länder sedan 2013 men för att avtalet ska gälla i sin helhet måste det först ratificeras av EU:s samtliga medlemsländers parlament. Den processen går framåt men långsamt. Så kallade högnivådelegationer mellan EU och Centralamerika har börjat sammanträda för att diskutera konkret implementering av associeringsavtalet. Honduras satsar allt mer på turism, också bortom de tre största traditionella turistattraktionerna som är de karibiska öarna Roatán och Utila samt mayaruinen Copán. Turismen bedöms bli allt viktigare för servicesektorn men den höga kriminaliteten har hittills varit en faktor som förhindrar ett utnyttjande av den fulla potentialen. Under regeringen Zelaya anslöt sig Honduras till det venezuelanska ekonomiska samarbetsinitiativet Petrocaribe 2 som ger Honduras tillgång till billiga krediter vid köp av venezuelansk olja. Som en följd av kuppen suspenderade Venezuela Honduras från initiativet. Efter flera diplomatiska turer under 2014 kring ett återinträde fortsätter man att stå utanför Petrocaribe, vars betydelse också minskat bland annat som en följd av fallande oljepriser på världsmarknaden. Sveriges ekonomiska relationer med Honduras Sveriges handelsutbyte med Honduras är begränsad men mer än fördubblades mellan 2013 och 2014 (från 65 miljoner SEK till 160 miljoner). Verkstadsprodukter och utrustning för telekommunikation stod för så gott som hela ökningen. Tetra Pak har stark ställning och Millicom expanderar genom delägarskapet i en av de största mobiltelefon-operatörerna i Centralamerika, Tigo. Närvaron av svenska företag är annars begränsad, ABB, Ericsson och Oriflame är representerade. Andra svenska företag företräds genom dotterbolag i något av grannländerna. 2 De länder som i dagsläget är med i Petrocaribe är Antigua och Barbuda, Bahamas, Belize, Kuba, Dominica, Granada, Guyana, Haiti, Jamaica, Nicaragua, Dominikanska Republiken, Saint Kitts och Nevis, Saint Vincent och Grenadinerna, Santa Lucia, Surinam och Venezuela.

9 9(9) Sektorer med utvecklingspotential för Sveriges del är bl.a. skogssektorn, infrastruktur, och miljöteknik. Ett verktyg som kan underlätta investeringar i Honduras är det riskkapital Swedfund ställer till förfogande för svenska investeringsprojekt i Centralamerika. Sveriges import från Honduras utgörs till över 90 procent av kaffe. Värdet uppgick 2014 till 187 miljoner SEK, en ökning med 23 procent från 2013.