Ekonomisk och handelspolitisk grundrapport för Ghana 2011

Transkript

1 Telemeddelande (A) Sid. 1(7) Mnr ABUJ/ Abuja Lundgren/Holmström UD-AF Dnr 46 Ekonomisk och handelspolitisk grundrapport för Ghana 2011 Sammanfattning Tillväxten för 2010 låg på 6,6 procent och leddes av tillväxten inom jordbruket, gruvnäringen och tjänstesektorn. Under 2011 spås Ghanas ekonomi bli den snabbast växande i Afrika söder om Sahara, med en ekonomisk tillväxt på uppemot nio procent. Ghanas BNP har skrivits upp med 75 procent i och med en nyligen genomförd revidering av Ghanas statistikbyrå. Finanspolitiskt dras Ghana med stora eftersläpande underskott. Åtgärder för att strama upp den offentliga finansiella styrningen har dock vidtagits. Affärs- och investeringsklimatet har gynnats av politisk och ekonomisk stabilitet, samt en för regionen låg korruptionsnivå. Ghana är Sveriges tredje största handelspartner i Afrika söder om Sahara. Exporten till Ghana uppgick till drygt 1,3 miljarder SEK De svenska företagsintressena är i dagsläget främst koncentrerade till ICT och gruvnäringen. Ericsson är det största svenska företaget i Ghana.

2 2(7) Nyckeltal 2010: - BNP (nominell): 31,5 miljarder USD - BNP tillväxt: 6,6 procent (2010) - BNP per capita: USD eller USD (köpkraftskorrigerat) - Statsskuld: 34,5 procent av BNP - Export (varor): 7,7 miljarder USD - Import (varor): 8 miljarder USD Makroekonomisk utveckling Ghana är Västafrikas tredje största ekonomi efter Nigeria och Elfenbenskusten. Sedan 2000 har ekonomin växt stadigt 2004 till 2008 med i genomsnitt sex procent per år minskade tillväxten till 4,7 procent, men under 2010 tog den åter fart och ekonomin växte med över sex procent, ledd av tillväxten inom jordbrukssektorn, gruvnäringen och tjänstesektorn. Under 2011 beräknas tillväxten öka till uppemot nio procent, främst tack vare den nypåbörjade oljeutvinningen. Den makroekonomiska bilden av Ghana har ändrats sedan landets statistikbyrå i november presenterade resultatet av en genomgripande genomgång av ekonomin. Med de nya siffrorna ligger 2010 års BNP på 31,5 miljarder USD jämfört med de gamla systemets 19 miljarder USD, vilket innebär att BNP och BNP/capita ökat med 75 procent. De nya siffrorna ger en mer korrekt bild av Ghanas ekonomi, framförallt inom service- och jordbrukssektorerna, och innebär att regeringen kan fatta mer välinformerade beslut om riktade ekonomiska insatser. Uppskrivningen av BNP kommer dock att få konsekvenser för den ekonomiska politiken eftersom biståndet på sikt lär påverkas. Efter att Ghana fått status som lägre medelinkomstland kommer bistånd att bli svårare att motivera. De ökade statsintäkterna som olje- och gasexporten kommer att inbringa lär också minska biståndsviljan. EU:s landstrategi för Ghana sträcker sig dock till 2014, så dessförinnan förväntas ingen betydande minskning av biståndet från EU:s sida. Finanspolitik De statliga utgifternas andel av BNP är jämförelsevis höga i Ghana och har de senaste fem åren uppgått till mellan 35 och 40 procent av BNP, vilket är en större andel än i Sverige, där de statliga utgifterna låg på ca 30 procent av BNP Samtidigt har Ghanas statliga intäkter legat på knappt 25 procent

3 3(7) av BNP. Budgetunderskotten har finansierats genom nästintill lika delar bistånd och lån. Statsskulden beräknas hamna på 34,5 procent för 2010 och öka under 2011 till 39 procent års budget med namnet Stimulating growth for development and job creation godkändes i november 2010 och ämnar bl a minska budgetunderskottet hamnade budgetunderskottet (med de nya BNPsiffrorna) på 7,6 procent av BNP års minskning ska åstadkommas genom högre ekonomisk tillväxt, bistånd och effektivare budgethantering. Economic Intelligence Unit tror att underskottet 2011 kan sjunka till 6,1 procent av BNP. IMF har försökt få Ghana att öka sina skatteintäkter i syfte att stärka 2011 års budget. Intäkterna står i nuläget för endast 15 procent av landets BNP vilket är lågt även med afrikanska mått mätt och betydligt lägre än genomsnittet för lägre medelinkomstländer som ligger på runt procent. Förhoppningen är att öka skatteintäkterna med 1,3 procent av BNP genom att ta bort skattelättnader och utöka vissa skatter och avgifters omfattning. Regeringen står inför en svår uppgift vad gäller att hålla befolkningens förväntningar på oljeinkomsterna nere och föra en ansvarsfull ekonomisk politik. Eftersom 2012 är ett valår med både president- och parlamentsval är dock risken överhängande att regeringen genomför ett antal populistiska reformer som riskerar leda till högre inflation, valutadepreciering och statsfinansiell glidning. Penningpolitik Under 2010 apprecierade cedin gentemot dollarn, pundet och euron, med sammanlagt 8,5 procent, att jämföra med deprecieringen på 12,8 procent Från 2011, och de närmaste åren framåt, förväntas cedin appreciera ytterligare med anledning av de nya oljeinkomsterna, något som förmodligen innebär att även inflationen och räntorna kommer att sjunka. Risken finns att apprecieringen pga. tillväxten i oljesektorn kommer att skada konkurrenskraften hos ekonomins övriga sektorer. Inflationen i Ghana drivs framförallt av stigande energi- och livsmedelskostnader. I mitten av 2009 låg inflationen på strax över 20 procent pga. det prekära statsfinansiella läget, det stora underskottet i bytesbalansen och deprecieringen av valutan. Sedan dess har inflationen sjunkit för att under december 2010 ligga på 8,6 procent, vilket är den lägsta nivån på flera år och helt i linje med den ghananska centralbankens mål på 9,5 procent. För helåret 2010 hamnade inflationen på strax under 11 procent. Under 2011 kommer

4 4(7) inflationen att på årsbasis hamna på drygt 10 procent enligt IMF:s prognos. Regeringen är fast besluten att minska landets utgifter och har genomfört vissa mindre populära reformer, exempelvis en minskning av bensinsubventionerna, vilket under januari i år ledde till att bensinpriserna steg med 30 procent. Under 2011 kommer den ghananska centralbanken att fortsatt stå inför två olika och delvis motsägande penningpolitiska mål, nämligen att stävja inflationen samtidigt som man stimulerar tillväxten. Centralbanken sänkte under 2010 styrräntan från 18 till 13,5 procent. Sänkningarna har hittills inte påverkat inflationen negativt, tack vare statens åtstramningar och den goda exportutvecklingen. Centralbanken hoppas att de kommersiella bankerna ska sänka sin utlåningsränta till runt 18 procent, något som ännu inte skett. Näringspolitik Flera viktiga reformer har antagits på senare tid, bl a en ny lagstiftning för hur oljeinkomsterna ska hanteras, en nationell utvecklingsplan samt en privatsektorstrategi. Detta har gjort att Ghana ses som ett av de främsta reformländerna i världen enligt världsbankens Doing Business Report. Enligt oljelagstiftningen kommer 70 procent av oljeintäkterna att gå in i regeringens budget, och 30 procent sparas i en generations- och stabiliseringsfond. Ännu har dock inte oljeexplorerings- och produktionslagen, som fastställer spelreglerna för näringslivet, antagits. Ghanas affärsklimat är gott för att vara ett utvecklingsland och mycket gott i förhållande till de flesta afrikanska länder. De ghananska regeringarna har under (åtminstone) det senaste decenniet också hållit en genomgående hög ambitionsnivå och reformtakt avseende näringspolitiken. Enligt Världsbankens Doing Business Report för 2011 placerar sig Ghana på plats 67 av 183 jämförda länder. Bäst ifrån sig gör Ghana avseende registrering av egendom, skydd av investeringar och framtvingad kontraktsuppfyllelse. Svårast i Ghana, enligt samma index, är att anställa arbetare, starta företag och erhålla byggnadstillstånd. Ghanas politiska stabilitet är förmodligen den faktor som förefaller mest tilltalande, allra helst i en region som präglats av oroligheter men där många företag vill vara etablerade för att tillvarata de goda affärsmöjligheterna. Den politiska och ekonomiska stabiliteten har också yttrat sig i att Ghana fått relativt goda omdömen av kreditvärderingsinstitut och att de ghananska

5 5(7) statsobligationer, som gavs ut internationellt i januari och mars 2010, snabbt blev övertecknade. En faktor som drar ned Ghanas investerings- och affärsklimatsbetyg är förekomsten av korruption, som dock inte är lika utbredd som i många andra jämförbara länder. En delförklaring till den förhållandevis lägre korruptionen kan vara att löneläget i den offentliga sektorn är förhållandevis högt. På Transparency Internationals korruptionsindex för 2010 hamnar Ghana på plats 62 med betyget 4,2 knappt godkänt, att jämföra med Nigerias, Västafrikas största ekonomi, 134:e plats med betyget 2,4. Tyvärr lider rättsvårdande myndigheterna av betydande resursbrist. Ett tydliggörande från regeringens sida genom tillskjutande av nödvändiga medel skulle visa på politisk vilja att bekämpa korruptionen. Anti-korruptionsarbetet har hittills i stor utsträckning kommit att fokuseras på tidigare politiker tillhörande oppositionspartiet NPP. Många bedömare menar därför att antikorruptionsarbetet bedrivs selektivt. Det har också visat sig svårt för riksåklagaren att väcka åtal mot medlemmar i regeringen och dessas partikollegor. Det är därför viktigt att den nationella MR-kommissionen ges rätt att väcka åtal i korruptionsärenden. Handelspolitik Varuexportens sammansättning i den ghananska handeln har varit relativt konstant de senaste decennierna. Exporten har dominerats av kakao, guld, timmer och diamanter medan importen främst bestått av insatsvaror, bränsle och livsmedel. Ghana är världens näst största kakaoproducent och Afrikas näst största guldexportör. Under 2010 uppgick Ghanas export till ca 7,7 miljarder USD, en uppgång från 5,8 miljarder USD Kakao och guld stod för över 65 procent av den total exporten. Regeringen har som målsättning att diversifiera ekonomin och öka den icke-traditionella exporten från dagens 1,2 miljarder till 5 miljarder USD För att lyckas med detta ambitiösa mål sjösatte regeringen i december 2010 en privatsektorsutvecklingsstrategi med målet att skapa jobb inom den privata sektorn. Varuexportens sammansättning kommer naturligen att ändras under 2011 i och med att olja börjar utvinnas. Economist Intelligence Unit prognostiserar att Ghanas exportintäkter kommer att öka från 7,7 miljarder USD 2010 till 12 miljarder USD 2011, mycket tack vare oljeexporten, en återhämtning i världsekonomin och en förmodad gynnsam prisutveckling på guld, kakao och

6 6(7) olja. Oljeutvinningen beräknas uppgå till 120,000 fat /dag under senare delen av 2011 och därefter öka till 240,000 fat/dag under Ghana handlar officiellt mest med länder utanför regionen, med undantag för Nigeria. Landets största exportmarknad är Nederländerna, dit cirka en sjundedel av exporten går, följt av Storbritannien, Frankrike och Ukraina. Importens mottagarkrets domineras av Kina och Nigeria, som tillsammans tar emot drygt en fjärdedel av Ghanas export. Snart kommer även USA att ta plats bland de främsta importörerna av ghananska varor, då det är högst troligt att USA kommer vara slutdestinationen för en betydande del av Ghanas oljeexport. Denna bild av handelsflödena bör emellertid tas med en stor nypa salt eftersom den regionala handeln till stor del är informell. Ghanas handelsunderskott sjönk från drygt 20 procent av BNP 2009 till cirka 9 procent 2009 tack vare den positiva prisutvecklingen på kakao och guld. Underskottet ökade något under 2010 till 9,7 procent, men prognostiseras krympa till 7,5 procent under 2011 då oljeutvinningen tar fart. I november 2010 hade Ghana en valutareserv på 4,4 miljarder USD, motsvarande tjänsteoch godsimport för 3,3 månader. Beträffande de ekonomiska partnerskapsavtalen (EPA) mellan Västafrika och EU har Ghana, sedan förhandlingarna påbörjades 2002, försökt att träda varsamt fram. Man är mån om att regionen inte splittras, att den regionala integrationsplanen respekteras, samt att avtalen ska vara utvecklingsfrämjande. Trots att landet hade en så gott som enhetlig tulltariff på 14,5 procent har man (solidariskt men motvilligt) accepterat de fem tariffbanden i den kommande tullunionen för ECOWAS. Det finns dock en rad utmaningar. ECOWAS:s olika protokoll hade ännu inte genomförts fullt ut, vilket är till men för den regional handeln. Nigeria har t ex importförbud för ett flertal varor. Samtidigt som man vill främja regional integration har Ghana i egenskap av icke-mul till viss del drabbats negativt av att förhandlingarna dragit ut på tiden. I avvaktan på att det regionala avtalet förhandlas klart uppkom därför tanken att Ghana skulle kunna ingå ett interimsavtal med EU. Ett sådant avtal paraferades också av den förra regeringen. Ghana inser att man, till skillnad från Nigeria, skulle vara en av de stora förlorarna på en återgång till GSP. Export till EU på ca 500 miljoner USD skulle kunna falla bort, vilket innebär att Ghana är det land i Västafrika som skulle förlora mest ifall EPA-avtalet inte undertecknades. För att underteckna ett interimsavtal ställer Ghana dock

7 7(7) krav på finansiella resurser för att utveckla industrin och främja exportindustrin, något man säger sig behöva för att kunna sälja EPA till väljarkåren. Ghanas handelsminister, Hanna Tetteh, gick i mitten av januari i år ut i media och meddelade att Ghana skulle skriva under interimsavtalet med EU i år eftersom EPA-förhandlingarna gått i stå. Tetteh har dock även tidigare sagt att interims-epa ska skrivas under utan att så skett. Svensk-ghanansk handel Ghana är Sveriges tredje största handelspartner i Afrika söder om Sahara. Den svenska handeln med Ghana uppgick år 2010 till knappt 1,4 miljarder SEK, i princip oförändrat från Försäljningen av telekomutrustning har stått och står för cirka hälften av den svenska exporten till Ghana. Svenska företagsintressen i Ghana är i dagsläget koncentrerade främst till telekomsektorn och gruvnäringen. Det finns emellertid andra sektorer av faktiskt och potentiellt intresse, såsom livsmedelsförädling, energiförsörjning, infrastruktur och skogsbruk. Konstruktionsmaskiner är en växande sektor och Volvo är för närvarande den största leverantören av fordon avsedda för anläggning av vägar. Tetra Pak, Atlas Copco, Viasat, Sandvik och ABB är andra svenska företag som har verksamhet i landet. Den svenska importen från Ghana ökade 2010 med 268 procent men är fortfarande mycket blygsam och uppgick i absoluta tal till endast 70 miljoner SEK. Den 12 maj 2011 planerar Open Trade Gate Sweden att anordna ett exportseminarium i Accra i samarbete med Ghana Export Promotion Council (GEPC) och Ghana National Chamber of Commerce and Industry (GNCCI) för att uppmuntra ghananska exportörer att satsa på Sverige. LINDGÄRDE