Ekonomisk och handelspolitisk rapport Colombia

Transkript

1 Telemeddelande (A) Sid. 1(11) Mnr BOGO/ Bogotá D.C. Åsa Hindenborg, andre ambassadsekreterare Alfonso Jaramillo, lokal kommersiell handläggare UD-AME Dnr 26 Ekonomisk och handelspolitisk rapport Colombia Basfakta (siffror från 2010 om inte annat anges) BNP (miljarder): 285,1 USD BNP/capita: USD BNP tillväxt: 3,9% Gini koefficient: 58,5 (2009) Växelkurs: 1 SEK= 284,2 pesos (februari 2011) Inflation: 3,2% (2010) Arbetslöshet: 11,9% Utländska direktinvesteringar: 2,6% av BNP Svensk direktinvesteringar (miljoner): 20,4 USD (Q Q3 2010) Utlandsskuld (miljarder): 58,5 USD (20,5% av BNP) Betalningsbalans (miljarder): -7,2 USD Export av varor (miljarder): 41 USD Import av varor (miljarder): 38,4 USD Viktigaste exportmarknaderna: USA (32,9%), Venezuela (17,4% 2009), EU (14,9% 2009) Viktigaste importmarknaderna: USA (31,6%), EU (13%), Kina (10,3%) Sveriges export (miljoner): 1145 SEK Sveriges import (miljoner): 310 SEK

2 Källor: Economist Intelligence Unit, SCB, Departamento Administrativo Nacional de Estadística (DANE), Dirección de Impuestos y Aduanas Nacionales (DIAN), Banco de la Republica, Proexport, World Bank. 2(11)

3 3(11) Sammanfattning Colombias tillväxt ökade starkt under 2000-talet. Den höga tillväxten tillskrivs till del landets ökade säkerhet som lett till fler utländska investeringar. Andra förklaringar till den starka tillväxten är en finans- och skattepolitik som gett stabila spelregler, samt en ökad export. Colombias BNP växte med 3,9 procent under 2010 efter att ha hamnat på 0,1 procent under krisåret Emellertid är Colombia ett av de länder i Sydamerika klarade sig lindrigast undan krisen, framförallt tack vare en reformerad finanssektor och en relativt stark inhemsk ekonomi. Officiella prognoser pekar på en tillväxt på mellan fyra och fem procentenheter En stor utmaning för Colombia är dock att omsätta tillväxten i minskad fattigdomen då nära hälften av befolkningen lever under fattigdomsstrecket, samt att få bukt med den ekonomiska ojämlikheten. Den colombianska centralbanken har sedan 2008 sänkt styrräntan och den ligger idag på cirka 3,5 procent. Inflationen har i takt med konjunkturavmattningen sjunkit och ligger för närvarande på 3,2 procent. Inom ramen för de statliga finanserna finns begränsat utrymme för en expansiv finanspolitik men regeringen har trots detta genomfört ett par mindre contracykliska satsningar. Colombia har traditionellt haft starka handelsrelationer med sina grannländer men har på senare år sökt diversifiera sin utrikeshandel. Colombia har bland annat skrivit under frihandelsavtal med USA och med EU som båda väntar på ratificering. Samarbetet med länder i Asien ökar. Inflödet av utländskt kapital i form av direktinvesteringar har mattats av något men gruvsektorn går på högvarv. Inom industrisektorn är bilindustrin en positiv motor med stark tillväxt. Säkerhetsläget i Colombia har blivit bättre. En ökande ström turister upptäcker landet och utvecklingspotentialen inom turismsektorn spås vara god. Vidare växer intresset för miljövänlig teknik i Colombia och det finns ökade affärsmöjligheter för svenska företag inom detta område. Sveriges export till Colombia ökade med 25 procent mellan år 2009 och 2010 och uppgick 2010 till 1145 miljoner SEK. Dock har importen till Sverige minskat och uppgick 2010 till 310 miljoner SEK. Inledande ekonomisk översikt Den colombianska ekonomin är relativt diversifierad. Tjänstesektorn är störst och svarar för 52,7 procent av BNP medan industrisektorn står för knappt 38 procent. Jordbruket uppgår till omkring 9,3 procent av BNP och absorberar drygt en femtedel av arbetskraften. Den informella sektorn beräknas

4 4(11) sysselsätta nära 52 procent av arbetskraften. Under lågkonjunkturen ökade antalet arbetstagare inom den informella sektorn. Colombias finanskris 1999 var ett hårt slag för landets ekonomi, men resulterade i en omstrukturerad finanssektor som sedermera visade sig gott rustad för att möta den globala finanskrisen. Colombia klarade sig relativt väl undan de negativa effekterna av finanskrisen men lågkonjunkturen påverkade såväl den inhemska som den globala efterfrågan på colombianska varor. Efter en svag tillväxt under krisåret 2009 med en tillväxt på 0,1 procent har den colombianska ekonomin återupptagit tillväxten och avslutade 2010 med en tillväxt på 3,9 procent. Officiella prognoser pekar på en ännu starkare utveckling under 2011 med en tillväxt på mellan fyra och fem procentenheter. Konjunkturnedgången var mildare i Colombia jämfört med andra latinamerikanska länder då landet inte är lika beroende av den internationella konjunkturen. Exempelvis utgjorde exporten cirka en sjundedel (14%) av BNP under 2010, och BNP-tillväxten i Colombia har de senaste åren inte varit avhängig utländskt riskkapital. Samtidigt var återhämtningen efter den ekonomiska recessionen inte lika stark i Colombia som i andra latinamerikanska länder såsom Brasilien, Peru, Mexiko och Chile. Exporten återhämtar sig särskilt långsamt, vilket bland annat hänger samman med att den colombianska peson har förstärkts kraftigt jämfört med andra latinamerikanska valutor. Utländska direktinvesteringar var istället motorn i den colombianska tillväxten år Ekonomisk politik Penningpolitik Colombias oberoende centralbank, Banco de la Republica, har som långsiktigt mål att få ner inflationen på en stabil nivå omkring 3-4 procent. Inflationsmålet för 2010 var 3 procent och i januari 2011 låg inflationen på 3,17 procent. Styrräntan har sedan i slutet av 2008 sänkts från 10 till 3,5 procentenheter i januari 2011 och beräknas inte höjas under den första halvan av Därefter kan dock gradvisa höjningar äga rum. Centralbankens kraftiga sänkningar har varit möjliga tack vare en sjunkande inflation och en stark colombiansk peso. Underliggande faktorer för den starka peson är ett inflöde av riskkapital, ett nytt avtal med IMF, samt en lyckad obligationsemission. Den colombianska peson förväntas fortsatt vara stark under de närmsta åren till följd av bland annat ett stadigt flöde av utländska direktinvesteringar och annat utländskt kapital.

5 5(11) Finanspolitik Skattetrycket i Colombia är idag lågt och skatteintäkterna utgör cirka 15 procent av BNP. Den colombianska staten använder sig till stor del av indirekta skatter såsom moms framför skatt på inkomst och kapital. En effekt av momsens regressiva karaktär är dock att köpkraften för individer med lägre inkomster proportionellt urholkas allra mest. Den colombianska staten har således begränsade ekonomiska möjligheter att föra en aktiv finanspolitik. Förslag till en ny skattereform förväntas dock presenteras under första halvan av 2011 i syfte att förenkla och konsolidera skattereglerna. Förslag finns även på att införa en förmögenhetsskatt. Under lågkonjunkturen 2009 genomförde regeringen ett par kontracykliska satsningar till ett värde av 29 miljoner USD. Dessa initiativ, som syftade till att öka den inhemska efterfrågan, spädde dock på budgetunderskottet och kunde inte hindra en negativ utveckling av bytesbalansen. Handelspolitik USA är Colombias viktigaste handelspartner både vad gäller export och import och står för en tredjedel av den colombianska exporten. På grund av den globala krisen har USA:s efterfrågan dock minskat. Dessutom har USA:s kongress valt att skjuta upp godkännandet av ett bilateralt frihandelsavtal med Colombia med hänvisning till situationen gällande mänskliga rättigheter i landet. Venezuela fortsätter att vara en viktig handelspartner för Colombia trots minskningar på upp till 65 procent av den colombianska exporten till grannlandet under 2010 på grund av de känsliga politiska relationerna. Venezuela stod 2009 för 17,5 procent av den colombianska exporten. Då relationerna nu har förbättrats finns förväntningar på att Venezuela kommer att lätta på handelsrestriktionerna med Colombia under första halvåret Ett antal avtal, huvudsakligen inom handel och infrastruktur, slöts i april 2011 mellan länderna, exempelvis om återbetalning av skulder för colombianska företag. Bedömare förutser dock inte att tidigare höga handelsnivåer kommer att uppnås (över 6 miljarder USD 2008). Förbättringen av de politiska relationerna till Ecuador under 2010 har också spillt över på handelsrelationerna och den colombianska exporten översteg de höga nivåerna 2008.

6 6(11) Förutom de traditionellt starka banden till USA och grannländerna har Colombia börjat blicka mot både EU och Asien för fördjupat samarbete. Relationen med EU har förstärkts sedan regeringen Santos tillträde med intensifierade relationer, inklusive bilaterala besöksutbyten och en bredare politisk dialog. Colombia söker vidare medlemskap i APEC (Asia Pacific Economic Cooperation) som syftar till ökad ekonomiskt samarbete och frihandel mellan asiatiska länder och länder i Oceanien och Latinamerika bland andra. Colombia är en stark företrädare för frihandel och flera andra frihandelsavtal, förutom det med USA, är under förhandling eller inväntar godkännande såsom mellan Colombia och Kanada, EU, Sydkorea och EFTA bland andra. Under 2009 undertecknades ett handelsavtal gällande olja mellan Colombia och Kina, vilket gör Kina till en viktig exportmarknad för Colombia. Colombia har därtill frihandelsavtal med nära samtliga sydamerikanska länder i syfte att öka handels- och investeringsflödena. Colombia är en av de drivande krafterna bakom det regionala handelpolitiska samarbetet Andinska Gemenskapen (CAN). Emellertid utgör handeln inom CAN enbart cirka 10 procent av ländernas totala utrikeshandel och har de senaste åren sjunkit något. De colombianska exportintäkterna ökade med ungefär 20 procent i oktober 2010 jämfört med samma månad året innan, särskilt beroende på stark tillväxt för de traditionella exportprodukterna kaffe, olja, kol och nickel samtidigt som de icke-traditionella exportprodukterna började återhämta sig. Kaffeexporten ökade med drygt 45 procent bland annat beroende på ökade världsmarknadspriser. Samtidigt var kaffesektorn en av de sektorer som kraftigast påverkades av den globala krisen 2009 så detta är i delar en återhämtning till tidigare nivåer. Den produktionsökning på cirka 30 procent som förväntades inom kaffesektorn 2010 inföll heller inte på grund av de kraftiga översvämningar som drabbade landet i slutet av året. Vidare växte inkomsterna från oljeexporten med nära 25 procent och fortsatte att vara en viktig del av den totala exporttillväxten. Även icke-traditionella exportprodukter som jordbruk- och boskapsprodukter, mineraler och industriella produkter accelererade med 9,5 procent i oktober 2010 jämfört med samma månad året innan. Denna ökning visar på en återhämtning i utländsk efterfrågan liksom på de framgångsrika colombianska ansträngningarna att hitta nya marknader för att ersätta förlorad

7 7(11) export till Venezuela. Till exempel ökade exporten i denna sektor i oktober 2010 (jämfört med året innan) med 47,2 procent till Schweiz, 41,4 procent till Brasilien och 26,2 procent till Kina. Handelsavtal USA Colombia är mycket angelägen om att få till stånd ett frihandelsavtal med USA. Ett avtal undertecknades i slutet av 2006 men har ännu inte ratificerats av USA. Oro över de kränkningar av mänskliga rättigheter som äger rum i Colombia, och särskilt förföljelsen av fackligt aktiva, har stoppat ratificeringen. Det avtal som givit Colombia möjlighet att dra nytta av lägre tullnivåer i avvaktan på frihandelsavtalets ikraftträdande, Andean Trade- Promotion and Drug-Eradication Act (ATPDEA), gick ut i februari 2011 och har ännu inte förlängts. Frustrationen i Colombia över USA:s agerande har stundtals varit stor och man upplever sig diskriminerad i behandlingen gentemot sina latinamerikanska grannländer. Barack Obama har dock uppvisat en positiv inställning och i april 2011 kom Obama och Santos överens om en gemensam färdplan för att nå en ratificering av avtalet. Handlingsplanen fokuserar främst på ökade insatser för att stärka fackligt arbete och fackliga företrädare. USA ger bistånd till Colombia på 480 miljoner USD 2011 inom ramen för Plan Colombia, den nationella planen för konfliktlösning och drogbekämpning, vilket är en minskning från tidigare nivåer med cirka 13 procent. Minskningarna förväntas fortsätta. Handelsavtal EU Handeln mellan EU och den Andinska regionen har ökat stadigt under de senaste decennierna och EU är regionens näst största handelspartner efter USA. Efter att förhandlingarna om ett associeringsavtal mellan CAN och EU gick i stå 2008 uttryckte länderna intresse av att fortsätta bilaterala överläggningar. Colombia och Peru färdigförhandlade sina frihandelsavtal med EU i maj 2010 och dessa ska nu ratificeras av ländernas parlament. Om nuvarande föreslagna tidplan hålls förväntas avtalet dock kunna träda i kraft under senare delen av 2012.

8 8(11) Finansklimat och investeringar Finanskrisen som ägde rum 1999 gjorde att Colombia reformerade sin finanssektor och införde starkare kontrollmekanismer. Tack vare detta står landet numera bättre rustat inför turbulens på finansmarknaderna. Den colombianska börsen, Bolsa de Valores de Colombia, har stigit med drygt 33 under 2010 och uppgår nu till ett värde av 69 miljarder USD. Olje- och gruvsektorn liksom banksektorn har uppvisat den snabbaste tillväxten. Denna tillväxt reflekterar dock ännu inte sammanslagningen med börserna i Lima och Santiago som påbörjades i november 2010 och som förväntas vara i full blom våren Det finns därför en förhoppning att börsen ska gå i ytterligare positiv riktning. Sett över ett decennium har de utländska direktinvesteringarna i Colombia ökat stadigt med topprekord under 2008 då de uppgick till 3,5 procent av BNP. Därefter har direktinvesteringarna minskat och låg 2010 på 2,6 procent av BNP. USA står för de största volymerna av direktinvesteringarna men Brasilien och Chile är länder som ökar starkt. Gruvsektorn är den sektor där investeringarna har ökat mest de senaste åren och är idag den största sektorn och mottar en tredjedel, cirka 34 procent, av investeringarna. Oljesektorn uppgår till 31 procent och över 100 företag är engagerade i sektorn. Flera större investeringar inom exempelvis energi, gruvnäring och infrastruktur har de senaste åren blivit godkända av miljöministeriet. Det finns dock en oro över de storskaliga projektens miljöpåverkan. Inflödet av utländskt kapital har kraftigt ökat värdet på den colombianska peson jämfört med dollarn. Detta förväntas hämma exporten och skapandet av nya jobb. Att få kontroll på växelkursutvecklingen ses därför som en viktig faktor för att minska arbetslösheten, som ligger på nära tolv procent. Industri Industrisektorn har starkt bidragit till BNP-tillväxten under de senaste åren. Efter en nedgång i sektorn under 2008 och 2009 syns nu en kraftig återhämtning. En ökad inhemsk efterfrågan och förstärkt köpkraft förväntas bidra till ytterligare tillväxt under det närmsta året. En av motorerna i tillväxten är nybilsförsäljningen som ökade under januari 2011 med drygt 40

9 9(11) procent jämfört med samma period året innan. År 2011 förväntas därmed bli det bästa året hittills i bilindustrins historia i Colombia. Jordbruk Colombia har en varierande topografi som tillåter odling av ett stort antal grödor såsom kaffe, blommor, bananer, ris, spannmål, sockerrör och kakaobönor. Colombia är den näst största kaffeproducenten i världen efter Brasilien. Över 1,3 miljoner jordbrukshektar påverkades dock av de omfattande översvämningarna i slutet av 2010 och cirka boskap beräknas ha dött. Effekterna av översvämningarna märks bland annat i minskad produktion i jordbrukssektorn. Framförallt skörden av kaffe, ris och banan drabbades hårt, men även produktionen av bomull, yucca och palmträd. Potentialen i det colombianska jordbruket är dock underutnyttjad och har inte växt i takt med ökade världsmarknadspriser på livsmedel. Idag beräknas endast en femtedel av den potentiella jordbruksarealen vara i bruk. Jordbruksministeriet håller för närvarande på att utveckla en ny jordbrukspolitik, som väntas presenteras för kongressen vid halvårsskiftet. Turism De senaste åren har Colombias säkerhetsläge förbättrats betydligt och många resenärer har upptäckt landet som en relativ orörd turistdestination. Turismsektorn i Colombia växer och mellan januari och november 2010 besökte utländska resenärer landet varav anlände via kryssningsbåtar. Detta är en ökning med 11,2 procent jämfört med samma period Under 2010 besökte cirka 4500 svenska turister Colombia, en stadig ökning med cirka 1000 resenärer årligen de senaste åren. Ekoturism är ett förhållandevis nytt fenomen i Colombia men landet beräknas ha stor potential med sin storslagna natur och biologiska mångfald. Olja och biobränsle Colombias utvinning av olja har ökat med drygt 10 procent mellan fjärde kvartalet 2009 och Produktion ligger för närvarade på cirka fat per dag och planerna är att nå en miljon fat per dag under innevarande år.

10 10(11) Colombia har vidare ett stort intresse av att utöka sin etanolproduktion, som enligt USA:s jordbruksdepartement är den mest effektiva i världen. I dagsläget utvinner landet störst mängd etanol per hektar sockerrör. Regeringen för en politik som syftar till att öka etanolproduktionen och antalet flexifuelbilar i Colombias bilpark. Sveriges handelsrelationer med Colombia Handeln mellan Sverige och Colombia har ökat under de senaste åren men är fortfarande begränsad. Exporten till Colombia utgör mindre än en procent av Sveriges totala export och uppgick till 1145 miljoner SEK under 2010 vilket är en ökning från året innan med cirka 25 procent. Exporten består framförallt av produkter inom verkstadsindustrin och kemiska produkter. Importen från Colombia till Sverige har minskat de senaste åren och uppgick 2010 till 310 miljoner SEK, en minskning med 16 procent från året innan. Kaffe utgjorde den absolut största delen. Det finns omkring 20 svenska dotterbolag i Colombia och ytterligare lika många distributörer av svenska produkter och tjänster. Bland de största dotterbolagen återfinns Ericsson, Electrolux, ABB, SKF och Tetra Pak. Dessutom öppnade Scania och Skanska kontor i landet under Det går att skönja en trend av ökat miljöintresse och grön teknologi i Colombia och affärsmöjligheterna inom området för grön teknologi spås vara goda. Alternativa drivmedel är på uppgång och etanolproduktionen ökar kraftigt. En växande marknad för flexifuelfordon kan vara en affärsmöjlighet för svenska företag. Inom byggnadssektorn ökar efterfrågan för energisnåla lösningar som reducerar konsumtionen av gas, el och vatten, liksom för hållbar arkitektur och design, områden där Sverige ligger i framkant. Exportrådet öppnade kontor i Colombia i april 2010 och satsar huvudsakligen på fem verksamhetsområden; infrastruktur, gruvnäring, grön teknologi/hållbar utveckling, hälsa och telekom. Det är en tydlig signal om den potential som finns i att utveckla de kommersiella förbindelserna länderna emellan. NORDSTRÖM

11 CC: Dahlstein, John-Olof Lindahl, Lisette Lovén, Jonas Nordström, Lena Strömberg, Tommy Norin, Johan Havanna, Ambassaden Mexico, Ambassaden Guatemala, Ambassaden Santiago de Chile, Ambassaden Buenos Aires, Ambassaden Brasilia, Ambassaden LaPaz, Ambassaden 11(11)