Promemoria Sid. 1(9) Guatemala City. Ekonomisk och handelspolitisk rapport för El Salvador augusti 2014

Transkript

1 Promemoria Sid. 1(9) Guatemala City Ekonomisk och handelspolitisk rapport för El Salvador augusti 2014 Tendenser under 2013 Den ekonomiska tillväxten styrs till stor del av den ekonomiska utvecklingen i USA El Salvadors viktigaste handels- och investeringspartner. Tillväxten har varit blygsam sedan den ekonomiska krisen Mellan 2009 och 2013 ökade tillväxten med i genomsnitt 1,8 procent. Den låga tillväxten reflekterar en svag inhemsk produktion och investeringsbas, vilket begränsar den inhemska efterfrågan. Under 2014 förutses en tillväxt på 2,3 procent. Prognosen är baserad på en förväntad återhämtning av remissor 1, fortsatt ökning av investeringar och en återhämtning av jordbrukssektorn med ökad export som följd. Tillväxttakten är emellertid otillräcklig för att höja produktiviteten eller ta itu med landets utvecklingsbehov, vilket får fortsatt fattigdom och ojämlikhet till följd. Naturkatastrofer och väderfenomen fortsatte 2013 och första halvan av 2014 att blotta landets ekonomiska, sociala och miljömässiga sårbarhet med betydande skador och bortfall av grödor och fiskebestånd som följd. På grund av en svampepidemi bland kaffeplantager i Centralamerika under de senaste tre åren har kaffeodlare sett en minskning av produktionen. Budgetunderskottet uppgick till 4,3 procent 2013 en ökning med 0,5 procent från En viktig uppgift för den nya regeringen under president Salvador Sánchez Cerén blir framförhandlandet av ett nytt IMF-avtal och att inom ramen för avtalet gradvis minska underskottet i de offentliga finanserna samt genomföra i avtalet stipulerade strukturreformer. Omfattande kriminalitet och våld är ett stort hinder för ekonomiskt utveckling, El Salvador har lägst nivå av utländska direktinvesteringar i Centralamerika. Det bi-regionala associeringsavtalet mellan EU och Centralamerika trädde i kraft i El Salvador vad gäller handelsdelen i oktober Avtalet innefattar tre pelare: Politisk dialog, utvecklingssamarbete och 1 Penningförsändelser från emigranter, främst salvadoraner bosatta i USA.

2 2(9) handel. Avtalet i sin helhet kommer att träda i kraft först när det har godkänts av samtliga av EU:s medlemsstaters parlament. Sveriges handel med El Salvador är begränsad, liksom närvaron av svenska företag. Handelsbalansen mellan de båda länderna väger till Sveriges fördel. Sveriges export till landet uppgick 2013 till 155 MSEK medan importen från El Salvador nådde 68 MSEK, enligt statistik från Kommerskollegium. Bakgrund El Salvador har sedan fredsavtalen 1992 gjort framsteg på flera områden. Det råder fred, sex fria och hederliga val har hållits med regeringsbyten under ordnade former. De senaste regeringarna har genomfört breda ekonomiska reformer gällande bl.a. öppnare handel, privatiseringar, och införande av dollar som valuta. Även statsförvaltningen och pensionssystemet har reformerats. El Salvador var emellertid det centralamerikanska land som drabbades hårdast av finanskrisen Tillväxten har sex år senare ännu inte nått den goda nivå som rådde under större delen av 1990-talet och det nya millenniets första år. El Salvador är ett sårbart, litet land med speciella förutsättningar för utveckling. Det är mycket tätbefolkat med drygt sex miljoner invånare på en yta motsvarande Småland (330 invånare per kvadratkilometer). Den demografiska utvecklingen har lett till hårt tryck på inte minst jordbruksmark. Landet är till stor del avskogat. Även i övrigt finns begränsade exploaterbara naturresurser. Precis som de andra centralamerikanska länderna är El Salvador utsatt för återkommande naturkatastrofer. Inte minst tenderar översvämningar och jordskred i orkaners och stormars spår att bli allt vanligare, sannolikt som en följd av klimatförändringarna. Konsekvenserna för miljö, människors vardagsekonomi och makroekonomi är ofta stora. Vidare kom El Salvadors industrialisering igång sent. En viktig förklaring till det är att landets ekonomi ända sedan slutet av 1800-talet till stor del har varit baserad på plantagejordbruk (främst kaffe, socker och bomull). Detta är i sin tur en anledning till att befolkningen fortfarande är lågt utbildad. De stora sociala och ekonomiska klyftorna var, jämte diktaturliknande politiska förhållanden, för övrigt orsaken till det folkliga uppror som ledde till den tolv år långa och blodiga interna väpnade konflikten ( ). 2,5 miljoner salvadoraner lever utomlands, främst i USA, som fungerar som en magnet för många av dem som upplever sig sitta fastlåsta i fattigdom och dåliga sociala förhållanden. Remissorna från emigranterna står för drygt 16

3 3(9) procent (2013) av BNP. USA:s förhållningssätt till migranterna är alltid en högt prioriterad politisk fråga för varje salvadoransk regering. Ekonomiska indikatorer INDIKATOR BNP (real tillväxt i %)** Nominell BNP (Miljarder USD)* BNP/capita* (USD, köpkraftsjusterad) BNP/capita*(USD, nominell, löpande priser) Statsskuld (% av BNP)* Budgetunderskott (% av BNP)** Inflation (KPI) %**** Skattetryck (% av BNP)**** Export (miljarder USD)*** Import (miljarder USD)*** Handelsbalans (% av BNP)*** Bytesbalans (% av BNP)* (prognos) -3,1 1,4 2,2 1,9 1,7 1,7 20,7 21,4 23,1 23,9 24,5 25, ,2 49, ,8 57-5,7-4,3-4,3-3,8-4,3-0,2 2,1 5,1 0,8 0,8 2 13,7 14,3 15,1 15,5 15,9 4,5 5,3 5,3 5,5 8, ,3 10, ,5-2,7-4,9-5,4-6,7 6,3 Arbetslöshet i %* 8,1 5,9 5,5 5,6 5,7 5,7 Utl. direktinvesteringar 2 0, ,6 ((% av BNP)**** Valutareserv (miljarder USD)** 3 2,9 2,5 3,2 2,7 2,8 Källor för siffrorna i tabellen:

4 4(9) * IMF; ** The Economist Intelligence Unit (EIU) ***Banco Central de Reserva de El Salvador ****CEPAL (FN:s ekonomiska kommission för Latinamerika och Karibien). Vissa siffror har avrundats. Makroekonomisk utveckling Den ekonomiska tillväxten styrs till stor del av den ekonomiska utvecklingen i USA, världsmarknadspriset på kaffe och socker samt graden av förstörelse efter naturkatastroferna. Tillväxten var god i ett decennium efter fredsavtalen 1992, med ett årligt genomsnitt på 6 procent. Mellan 2002 och 2006 föll tillväxtökningen tillbaka till cirka 2 procent, främst på grund av fallande kaffepriser och jordbävningen 2001, för att ta fart igen under perioden Den globala finanskrisen 2008 slog hårt mot landet och innebar lägre exportintäkter och direktinvesteringar samt kraftigt reducerade remissor från den salvadoranska diasporan. BNP reducerades med 3,5 procent 2009, den kraftigaste recessionen av de centralamerikanska länderna. Tillväxten har varit blygsam sedan krisen. Mellan 2009 och 2013 ökade tillväxten med i genomsnitt 1,8 procent. Under 2013 ökade tillväxten med 1,7 procent. Den låga tillväxten reflekterar en svag inhemsk produktion och investeringsbas, vilket begränsar den inhemska efterfrågan. På grund av en svampepidemi bland kaffeplantager i Centralamerika under de senaste tre åren har kaffeodlare sett en minskning av produktionen. I El Salvador har produktionen sjunkit med 57 procent under 2013 jämfört med Detta har kommit att påverka arbetstillfällen, konsumtion och tillväxt samt bidragit till ett större handelsunderskott. Brist på nederbörd under regnsäsongen 2014 (relaterat till väderfenomenet el Niño) har orsakat betydande skador och bortfall av grödor, försörjning och fiskebestånd i stora delar av Centralamerika. Matpriser ökar och flera centralamerikanska länder riskerar att ställas inför en livsmedelskris. Under första kvartalet 2014 ökade landets BNP med 2 procent den största kvartalsökningen på två år. Denna ökning kom trots valen i början av 2014 och en fortsatt nedgång i exporten. Under 2014 förutser CEPAL 2 en tillväxt på 2,3 procent. Prognosen är baserad på en förväntad återhämtning av remissor som i sin tur stimulerar privatkonsumtionen, fortsatt ökning av investeringar och en återhämtning av jordbrukssektorn med ökad export som följd. Tillväxttakten är emellertid otill- 2 FN:s ekonomiska kommission för Latinamerika och Karibien

5 5(9) räcklig för att höja produktiviteten eller ta itu med landets utvecklingsbehov, vilket får en fortsatt fattigdom och ojämlikhet till följd. Den svaga ekonomiska utvecklingen de senaste sex åren har slagit hårt mot landets fattiga. Andelen fattiga steg från cirka 31 procent 2006 till drygt 40 procent I syfte att minska de negativa effekterna av ekonomiska krisen sjösatte regeringen 2009 ett treårigt ekonomiskt krispaket som förutom vissa nya punkskatter även innehöll en generell budgetnedskärning som omfattade samtliga ministerier utom utbildning och hälsa. Krispaketet innehöll även ökade sociala satsningar riktade mot den fattigaste delen av befolkningen. Bland åtgärderna kan nämnas subventionerade mediciner till de minst bemedlade, införandet av en statlig grundpension samt särskilda satsningar inom hälsa, utbildning och livsmedel i landets 100 fattigaste kommuner. En annan hämmande faktor för ekonomisk utveckling är våldet och kriminaliteten. Omfattningen av våldet gör att många salvadoraner är drabbade. Polisen för en ojämn kamp mot särskilt beväpnade ungdomsgäng (så kallade maras ) men också andra former av organiserad brottslighet. Presidentvalet i februari och mars (två omgångar) vanns av FMLN:s kandidat Salvador Sánchez Cerén, som tillträdde den 1 juni. Han var vicepresident under förre FMLN-presidenten Mauricio Funes ( ). En fortsättning på den politik som förts av den förra administrationen är att vänta. De flesta sociala satsningar kommer att behållas vilket i vart fall kommer hålla fattigdomsnivåerna på nuvarande nivå. Finans- och budgetpolitik Den ekonomiska krisen resulterade i kraftigt minskade inkomster till statskassan, vilket i kombination med ökade sociala satsningar genom det ovan nämnda krispaketet resulterade i att statens inkomster föll med nära 10 procent under 2009 (jämfört med 2008), vilket genererade ett omfattande underskott i de offentliga finanserna (-5,4 procent av BNP 2009). Under 2013 uppgick budgetunderskottet till fyra procent av BNP, en försämring jämfört med 2012 (3,4 procent). Försämringen är en följd av den fortsatt svaga ekonomiska tillväxten i kombination med utgifter i samband med presidentvalet. Upplåningen uppgår till 57 procent av BNP, vilket är 17 procentenheter högre än IMF:s rekommenderade högsta statsskuldsnivå. Tidigare upptagna lån från internationella kreditgivare (bl.a. Världsbanken och Interamerikanska Utvecklingsbanken) i slutet av 2008 som var tänkta att

6 6(9) lindra den ekonomiska krisens effekter under 2009 visade sig vara otillräckliga. Den senaste kredituppgörelsen med IMF, ett s.k. Stand by Agreement, löpte ut under En viktig uppgift för den nya regeringen under president Salvador Sánchez Cerén blir framförhandlandet av ett nytt avtal och att inom ramen för avtalet gradvis minska underskottet i de offentliga finanserna samt genomföra i avtalet stipulerade strukturreformer. Uppkommande val till den lagstiftande församlingen i mars 2015 ger lite utrymme för att kunna driva igenom viktiga reformer i kongressen, särskilt skattereformen som är nödvändig för att landet ska kunna ta sig ur den allvarliga finanspolitiska situationen. I slutet av 2009 godkände kongressen vissa skatteökningar. Dock medförde FMLN:s svaga ställning i kongressen att det ursprungliga reformförslaget urvattnades och ökningen till statskassan blev endast 0,5 procent av BNP. Främst punktskatter höjdes. Ett antal förbättringar i skatteförvaltningen resulterade i att skatteintäkterna ökade med drygt 8 procent 2013 jämfört med Skattetrycket i relation till BNP uppgår nu till 15.9 procent, vilket alltjämt är under det genomsnitt (18 procent av BNP) som IMF har beräknat för alla utvecklingsländer. Penning- och valutapolitik El Salvador gav upp kontrollen över penning- och växelkurspolitiken i början av 2001 då landet införde USD som lagligt betalningsmedel till en fast växelkurs på salvadoranska colones (SVC) 8,75: USD 1. Sedan dess är alla priser givna i USD, och regeringens och den finansiella sektorns transaktioner genomförs i hårdvalutan. Räntesatser och penningflöden kontrolleras av de kommersiella bankerna, av vilka de flesta är utländska. Det instabila globala finansiella läget och återhållsamhet i utlåningen från bankerna hindrar en snabb kreditexpansion, men statliga åtgärder med att främja utlåning till småoch medelstora företag kan under de närmaste åren påverka i positiv riktning. Handel och handelspolitik Fördelningen mellan de olika produktionssektorernas andel av BNP liknar de utvecklade ländernas, sånär som på en något större jordbrukssektor, och visar på den snabba utveckling mot en modern ekonomi som landet har upplevt under det senaste årtiondet. Jordbruket utgör 2013 en knapp tiondel av BNP, industrisektorn en tredjedel och tjänstesektorn två tredjedelar. De sektorer som under perioden har drabbats hårdast av den ekonomiska avmattningen är byggsektorn, detaljhandeln och tillverkningsindu-

7 7(9) strin. Jordbrukssektorns nedgång har förvärrats av naturkatastrofer (orkaner, oväder, torka, svampangrepp på kaffeplantor). Handelsbalansen påverkas starkt av internationella råvarupriser och landets stora importberoende, som beror på en svag inhemsk tillverkningsindustri. Fortsatt tillgång till multilateralt stöd hjälper till att finansiera bytesbalansunderskottet, men nivån av utländska direktinvesteringar (FDI) är låg, dels på grund av den svaga ekonomin och dels på grund av säkerhetssituationen. Under 2013 sjönk summan av FDI med hälften jämfört med 2012 års nivå. Andelen FDI i relation till BNP är lägst av de centralamerikanska länderna, med ett genomsnitt på under två procent av BNP. Valutareserverna uppgick till 2,7 miljarder USD i maj 2014, vilket motsvarar 2,8 månaders import och därmed något under en adekvat nivå. Ett utmärkande drag i El Salvadors handelsstatistik är den stora skillnaden mellan ett högt handelsunderskott och ett relativt lågt bytesunderskott. Den dominerande orsaken är remissorna från salvadoraner bosatta i USA, som dels förbättrar bytesbalansen och dels ökar handelsunderskottet genom att främja konsumtion av importerade varor. Var tredje salvadoransk familj mottar penningförsändelser, som sammanlagt uppgår till omkring 16 procent av BNP. Både import och export har under 2013 fortsatt återhämta sig, men med blygsamma ökningar i volymer och priser. Underskottet i handelsbalansen 2013 uppgick till 22 procent av BNP. El Salvador har enligt flera värderingsinstitut det mest attraktiva investeringsklimatet i Centralamerika. Mycket återstår dock att göra, bl.a. vad gäller att få bukt med kriminaliteten, förbättra statsförvaltningens effektivitet och transparens, bygga ut infrastrukturen och förbättra tillgången till avancerad teknologi. Andelen utländska investeringar har minskat sedan mitten av Det senaste decenniet har El Salvador satsat på att diversifiera exporten. Skattelagstiftning har främjat bland annat textilindustrin och turismen. Hamnkapaciteten har byggts ut och till viss del kompenserat för bortfall från maquilasektorn (legosömnadsfabrikerna). De mest dynamiska sektorerna är icketraditionellt jordbruk och delar av servicesektorn, däribland turism. Bland övriga icke-traditionella exportprodukter kan nämnas etanol, läkemedel, ståloch pappersprodukter.

8 8(9) El Salvadors största exportmarknader 2013 var USA (ca 46 procent), Honduras (ca 14 procent), Guatemala (ca 13 procent) och Nicaragua (ca 6 procent). Landets viktigaste importpartners 2013 var USA (ca 39 procent), Guatemala (ca 9 procent), Mexiko (ca 7 procent), Kina (ca 7 procent) och Honduras (ca 5 procent). Exporten till EU utgjorde 13 procent och importen 3 procent av totalen. De viktigaste exportprodukterna är kläder, plaster i obearbetad form, socker, tidningspapper och kaffe. Importen består främst av kol och andra bränslen, motorer, generatorer, elektriska maskiner och traktorer. El Salvador är i stor grad beroende av export (22 procent av BNP) och tilllämpar en exportledd tillväxtstrategi med en aktiv handelspolitik. El Salvador är medlem i den Centralamerikanska Gemensamma Marknaden (CACM) och har undertecknat frihandelsavtal med bl a Mexiko, Chile, Taiwan, Panama samt frihandelsavtalet DR-CAFTA med Guatemala, Nicaragua, Honduras, Costa Rica, Dominikanska Republiken och USA. Förhandlingar om frihandelsavtal pågår med Peru och Kanada fanns det 17 ekonomiska frizoner i landet. El Salvador omfattas av det bi-regionala associeringsavtalet mellan EU och Centralamerika som sedan 1 oktober 2013 är i kraft rörande handelsdelen. Avtalet har tre pelare: politisk dialog, utvecklingssamarbete och frihandel. Avtalet är det första bi-regionala associeringsavtalet för såväl Centralamerika som EU och är ett av de mer omfattande regionala avtal som EU hittills har förhandlat om. Avtalet i sin helhet kommer att träda i kraft först när det har godkänts av samtliga av EU:s medlemsstaters parlament. I juni 2014, efter nyvalde presidenten Salvador Sánchez Ceréns tillträde anslöt sig El Salvador till det venezuelanska ekonomiska samarbetsinitiativet Petrocaribe 3 som ger El Salvador tillgång till billiga krediter vid köp av venezuelansk olja möjlighet att betala upp till hälften av räkningen med varor och tjänster. Sveriges ekonomiska relationer med El Salvador Sveriges handel med El Salvador är begränsad, liksom närvaron av svenska företag. Handelsbalansen mellan de båda länderna väger till Sveriges fördel. Sveriges export till landet uppgick 2013 till 155 MSEK medan importen från El Salvador nådde 68 MSEK, enligt statistik från Kommerskollegium var de främsta exportprodukterna verkstadsprodukter, den viktigaste importprodukten var kaffe (96 procent). 3 De länder som i dagsläget är med i Petrocaribe är Antigua och Barbuda, Bahamas, Belize, Kuba, Dominica, El Salvador, Granada, Guatemala, Guyana, Honduras, Jamaica, Nicaragua, Dominikanska Republiken, Saint Kitts och Nevis, Saint Vincent och Grenadinerna, Santa Lucia, Surinam och Venezuela.

9 De svenska företag som har egna kontor i El Salvador är Ericsson och ABB. Andra svenska företag, såsom NCC och Volvo Construction företräds genom dotterbolag i något av de latinamerikanska länderna. Ett fåtal andra företag representeras lokalt, såsom Volvo Personvagnar, Scania Bussar, Oriflame, och DeLaval. Sektorer med utvecklingspotential för Sveriges del är infrastruktur, främst vägbyggen, generering och distribution av el samt miljöteknik. Det riskkapital Swedfund ställer till förfogande för svenska investeringsprojekt i Centralamerika utgör ett verktyg som skulle kunna underlätta investeringar i dessa sektorer. Sveriges ambassad i Guatemala genomförde under våren 2013 i samarbete med Open Trade Gate Sweden och den salvadoranska exportföreningen COEXPORT ett välbesökt seminarium med syfte att främja salvadoransk export till Sverige. 9(9)