Låt fler hitta hem. - ny policy för villastaden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Låt fler hitta hem. - ny policy för villastaden"

Transkript

1 Låt fler hitta hem - ny policy för villastaden Rapport för Boverket Innovativt byggande av bostäder för unga Kod Arkitekter September 2014

2 2 Innovativt byggande av bostäder för unga - Rapport för Boverket

3 Innehåll Del 1: Innovativt för unga Stöd för innovativt byggande av bostäder för unga 4 Ansökan: Projekt- och åtgärdsbeskrivning 5 Ansökan: Hur främjar åtgärden ett innovativt byggande? 6 Ansökan: På vilket sätt ökar åtgärden utbudet av bostäder för unga? 7 Del 2: Kunskapsunderlag Ungas boende 8 Boende i Sverige 14 Villastaden 16 Lag och rätt 22 Beskattning 29 Privatekonomi 30 Del 3: Fallstudier Tre kommuner, tre stadsdelar 32 Fallstudie Skurup 34 Fallstudie Umeå 40 Fallstudie Stockholm 46 B SARITSLÖV HYLTASKOG A C ÖSTRA SKURUP Del 4: Förslag till ändringar Nationell nivå - lagstiftning 52 Regional och kommunal nivå - policy 52 Planbestämmelser från förr styr framtiden 52 Avstånd från tomtgräns 54 Utvecklingsprincip 1: Ombyggnad bostadshus 55 Utvecklingsprincip 2: Ombyggnad komplementbyggnad 56 Utvecklingsprincip 3: Tillbyggnad 57 Utvecklingsprincip 4: Ny byggnad 58 Del 5: En ny policy för villastaden Utblick Norge 60 Utblick Vancouver argument för behovet och nyttan av en ny policy 62 B STORA MOSSEN Tack! 67 A ÄLVSJÖ C TALLKROGEN S T P T Innovativt byggande av bostäder för unga - Rapport för Boverket 3

4 Del 1: Innovativt för unga Stöd för innovativt byggande av bostäder för unga Boverket får lämna stöd till åtgärder som syftar till att främja ett innovativt byggande för att öka utbudet av bostäder för unga. Regeringen vill genom stödet stimulera till nytänkande och till innovativa lösningar som kan leda till att utbudet av bostäder för unga ökar. Stödet riktar sig till aktörer som tänker genomföra en åtgärd som innebär utveckling eller användning av en ny eller väsentligt förbättrad vara, tjänst eller process. Kod Arkitekter har ansökt om och fått stöd från Boverket för att utföra studien som presenteras i denna rapport. Projektbenämning I vår ansökan benämnde vi projektet Attefallen en serie fallstudier för bättre utnyttjande av det befi ntliga småhusbeståndet. Sedan den 2 juli 2014 har PBL (Plan- och Bygglagen) kompletterats, vilket innebär att delar av vårt förslag har realiserats. För att undvika begreppsförvirring mellan våra föreslagna Attefall och det som numera kallas Attefallshus (en fristående konplementbyggnad om max 25 kvm byggnadsarea avsett för självständigt boende) skriver vi i denna rapport istället fyra utvecklingsprinciper. Vi har av samma anledning ändrat rapportens titel. 4 Innovativt byggande av bostäder för unga - Rapport för Boverket

5 Ansökan Åtgärdsbeskrivning Sveriges befolkning ökar i högre takt än bostadsbyggandet. Hälften av Sveriges kommuner uppger att de har bostadsbrist och ytterligare några menar att de har brist på bostäder som matchar ungas efterfrågan. Bostadsköer, begränsat kapital, få referenser och låga inkomster gör att många unga inte lyckas passera det smala nålsögat för ett eget boende. Samtidigt är Sveriges unga en bred befolkningsgrupp som inte nödvändigtvis delar mer än ett åldersintervall. De kan vara singlar eller sammanboende, ha barn, arbeta, studera eller vara utan sysselsättning, bo i glesbygd eller i storstäder. Att nyproducera många små singelbostäder i storstadsområden är bra, men kan bara utgöra en del av lösningen då många unga har andra behov eller bor på annat håll. Vi, Kod Arkitekter, anser att utbudet av bostäder för unga skulle kunna ökas och breddas väsentligt genom gräsrotsprincipen många bäckar små. Genom en kombination av fysiskt möjliggörande (jämför Friggeboden) och privatekonomiska incitament skulle outnyttjade eller underutnyttjade ytor inom det befi ntliga beståndet bättre tas till vara. Vi vill belysa de rumsliga och organisatoriska möjligheterna inom det befi ntliga bostadsbeståndet med inriktning på småhus. Genom en serie fallstudier vill vi illustrera hur fl era boendekonstellationer kan sambruka en fastighet. Vi utgår från fyra utvecklingsprinciper för att utvärdera nuvarande och framtida bygg- och skattelagstiftning. Vad är möjligt idag, vad ska vara möjligt och stimuleras i framtiden? Innovativt byggande av bostäder för unga - Rapport för Boverket 5

6 Ansökan forts. Här följer våra fyra utvecklingsprinciper: 1. Befi ntlig bostadsbyggnad delas upp så att max 50 % av boarean utgör en eller två självständiga bostäder 2. Befintlig komplementbyggnad (t ex garage/uthus) byggs om till en eller två självständiga bostäder om max 50 % av total boarea 3. Befi ntlig bostads- eller komplementbyggnad byggs till med en eller två självständiga bostäder om max 50 % av total boarea 4. Ny fristående komplementbyggnad om max 50 kvm byggnadsarea avsett för självständigt boende uppförs inom befi ntlig fastighet 1: Ombyggnad bostadshus 2: Ombyggnad komplementbyggnad 3: Tillbyggnad 4: Ny byggnad Åtgärden avser ett utvecklingsarbete av bostadstypologin småhus i syfte att väsentligt förbättra småhusens förmåga att tillhandahålla bostäder till fl er än husens ägare. Åtgärden ska resultera i en rapport, som ska kunna distribueras till parter som Boverket eller Kod Arkitekter anser aktuella. Utvecklingsprinciper som kan tillämpas inom nuvarande byggoch skattelagstiftning kan direkt spridas till en bredare publik. Utvecklingsprinciper som inte kan tillämpas inom nuvarande bygg- och skattelagstiftning kan användas för att formulera vår tids friggebod ett politiskt beslut som får stort folkligt genomslag. Hur främjar åtgärden ett innovativt byggande? Det innovativa vad gäller angreppssättet ligger i att skapa incitament och låta botten upp hitta en mängd smarta sätt att använda och utveckla byggnadsbeståndet snarare än att från toppen ner planera storslagna bostadslösningar. För oss arkitekter kan det innebära ett skifte från att vara de få stora aktörernas konsult till att bli de många små aktörernas idépartner att vi lyssnar in och översätter de många små aktörernas idéer till fysiska rum och sammanhang. Vi kan också utgöra en viktig medlare mellan privata och gemensamma intressen. Det innovativa vad gäller varan är dubbelt och innebär både en typologisk utveckling av småhuset och en breddad syn på vad en bostad för unga kan innebära (t ex liten bostad med trädgård). Den lilla småhusbostaden med kort- eller långsiktigt hyreskontrakt utgör ett komplement till den oftast förekommande idén om minilägenheter för singelhushåll i storstäder. Det innovativa vad gäller samhällsnyttan är också mångbottnat. Metod: Från botten upp Individuella initiativ Många bäckar små 6 Innovativt byggande av bostäder för unga - Rapport för Boverket

7 Liten bostad med trädgård Hyresbostäder i småhus skulle också skapa många fl er aktörer och förbättrad konkurrens på hyresmarknaden. En större variation av bostadsformer inom befi ntliga medel- och högstatusområden skulle också ge positiva integrationseffekter. Småhus finns över hela landet vilket kan ge välkomna intäkter till husägare och skapa nya bostäder även på mindre orter där fl erbostadshus saknas. Att bo fl er inom det befi ntliga beståndet är resurssmart; befi ntliga nät av kollektivtrafi k, vägar, vatten/avlopp och el kan utnyttjas och mer naturmark kan bevaras. Små singelbostäder är inte den enda lösningen - bara 4 av 10 unga vuxna vill bo själva På vilket sätt ökar åtgärden utbudet av bostäder för unga? Sveriges bostadsbestånd är enligt SCB drygt 4,5 miljoner bostäder. Av dessa är 2,5 miljoner bostäder i fl erbostadshus, 2 miljoner i småhus. Vi bedömer att många bäckar små -principen med rätt incitament skulle öppna upp för stora mängder av nya bostäder lämpliga för unga, säkerligen fl er än de student- och ungdomsbostäder som planeras inom nyproduktion. Ifall 5 % av Sveriges småhusägare hyrde ut en sekundärbostad i en del av eller i anslutning till sin egen bostad skulle nya bostäder skapas runt om i landet. Norge har liksom Sverige en stor andel småhus. I Norge är fenomenet hybel (från fornnordiskans hýbýli, hýbœli, híbíli, som betyder «hus» eller «hem») väletablerat och innebär just litet hem för uthyrning. Skattemässiga regler gör det förmånligt för husägare att hyra ut en del av sin bostadsyta. Det är vanligt att den första egna bostaden är en hybel, oavsett om man studerar eller arbetar eller var i landet man bor. Det är fullt realistiskt med ett liknande scenario i Sverige. Kod Arkitekter, juli 2013 Innovativt byggande av bostäder för unga - Rapport för Boverket 7

8 Del 2: Kunskapsunderlag Ungas boende Varför ska vi bygga (just) för unga? Sveriges befolkning ökar i högre takt än bostadsbyggandet. Hälften av Sveriges kommuner uppger att de har bostadsbrist, vilket leder till konkurrens bland de bostadssökande. Långa bostadsköer, begränsat kapital, få referenser eller låg inkomst är vanliga orsaker till att många däribland många unga inte lyckas passera nålsögat för ett eget boende. Det fi nns också kommuner i Sverige som inte har generell bostadsbrist, men som menar att de har brist på bostäder som matchar ungas efterfrågan. De unga är över lag en rörlig åldersgrupp, som fl yttar dit utbildning och jobb fi nns. De är nya på arbetsmarknaden, vilket ofta kan innebär osäkra anställningsvillkor och begränsat sparat kapital. För att köpa en bostad krävs en kontantinsats och för att kunna ta ett lån gör banken en prövning av köparens återbetalningsförmåga. Att köpa sin bostad är därför inte ett möjligt alternativ för alla unga. Hyresmarknaden blir då enda vägen till självständigt boende. På uppdrag av Hyresgästföreningen har undersökningsföretaget SKOP vartannat år sedan 1997 genomfört en undersökning om boende för unga vuxna (20-27 år). I undersökningen 2013 anger 51 procent av de unga vuxna att de bor i egen bostad (bostadsrätt, hus eller hyresrätt med förstahandskontrakt). Det är en nedgång sedan 1997 då 62 procent hade egen bostad. Nästan var fjärde ung vuxen bor kvar hos sina föräldrar var andelen lägre, 15 procent. Även i den äldre gruppen, år, bor var tionde idag kvar i föräldrahemmet. Resterande fjärdedel bor i osäkra upplåtelseformer utan besittningsskydd så som andrahandskontrakt, studentbostad eller inneboende. Var tredje ung familj, unga vuxna med barn, bor inte i egen bostad. Enligt Hyresgästföreningens beräkningar av år 2013 bor det unga vuxna i Sverige av dem bor i egen hyresrätt, bostadsrätt eller eget hus. Ytterligare unga vuxna skulle vilja ha en egen bostad, men saknar det idag. Hälften av dem bor tills vidare kvar hos sina föräldrar. 1 Lägst andel eget boende fi nns i Stockholms län (44 procent), följt av Göteborg (48 procent) och Malmö/Lund (49 procent). Högst andel unga vuxna med egen bostad fi nns utanför storstadsregionerna (55 procent). 1 av 10 i åldern år bor fortfarande hemma hos föräldrarna Var tredje ung familj saknar bostad 1 Hyresgästföreningen (2013). Unga vuxnas boende i Sverige 2013: Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? 8 Innovativt byggande av bostäder för unga - Rapport för Boverket

9 Antal invånare i Sverige: Antal unga (20-27 år): Unga som saknar bostad: % 51% Allt färre unga bor i egen bostad Andel unga vuxna, år, som äger sin bostad eller har förstahandskontrakt % 23% Allt fl er bor kvar i föräldrahemmet Andel unga vuxna, år, som bor hemma hos sina föräldrar Innovativt byggande av bostäder för unga - Rapport för Boverket 9

10 Ungas boende Ett allt större utanförskap på bostadsmarknaden Samtidigt som befolkningen har ökat, har antalet hyresrätter i Sverige minskat under perioden , från ca till ca Även om det byggs nya hyresrätter i landet så sker fl er ombildningar från hyresrätter till bostadsrätter. I Göteborg, Malmö, Helsingborg och Västerås har antalet hyresrätter minskat under perioden. Extremfallet är Stockholm där antalet hyreslägenheter har minskat med 20 procent, från ca till ca Särskilt i Stockholm är hyreskön mycket lång och därför uppstår den så kallade inlåsningseffekten: De som har hyreskontrakt håller på dem. På marknaden får man därför en uppdelning mellan insiders och outsiders. 3 Ett tydligt tecken på att det fi nns många outsiders i Stockholms län är att endast 18 procent av de unga vuxna bor i hyresrätt med förstahandskontrakt. Detta kan jämföras med riksgenomsnittet, där andelen unga vuxna som bor i egen hyresrätt är 28 procent. I Göteborgsregionen och Malmö/Lund är andelen 30 respektive 28 procent. 4 Sveriges unga representerar för oss alla de människor som idag står utanför och vill in på bostadsmarknaden. Även om man inte kan dra alla unga över en kam, och heller inte kan hävda att just unga har större rätt till bostad än andra åldersgrupper, så är det nödvändigt att söka nya lösningar för att alla som behöver ska kunna hitta en egen bostad. Ungas utanförskap till hyresrätter växer Stockholm har flest outsiders Stockholm 18% Göteborg 30% Malmö/Lund 28% Andel av de unga vuxna som har förstahandskontrakt på en hyresrätt 2 Boverkets marknadsrapport nov 2013: Bostadsbristen och hyressättningssystemet 3 Boverkets marknadsrapport nov 2013: Bostadsbristen och hyressättningssystemet 4 Hyresgästföreningen (2013). Unga vuxnas boende i Sverige Innovativt byggande av bostäder för unga - Rapport för Boverket

11 +6% Allt fl er invånare och allt färre hyresrätter bidrar till att unga inte kommer in på hyresmarknaden. Befolkningsökningen sker främst i Sveriges största städer. Samtidigt minskar antalet hyresrätter genom omvandling till bostadsrätter. Värst är situationen i Stockholm. År 2000 År % Antal invånare och hyresrätter i Sverige Antalet invånare ökade med 6% Antalet hyresrätter minskade med 4% +11% -5% År 2000 År 2010 Antal invånare och hyresrätter i 14 svenska städer Antalet invånare ökade med 11% Antalet hyresrätter minskade med 5% +13% -20% År 2000 År 2010 Antal invånare och hyresrätter i Stockholms kommun Antalet invånare ökade med 13% Antalet hyresrätter minskade med 20% Innovativt byggande av bostäder för unga - Rapport för Boverket 11

12 Ungas boende Hur vill unga vuxna bo? Vad är det då för bostäder Sveriges unga söker? Sveriges unga är en bred befolkningsgrupp som inte nödvändigtvis delar mer än ett åldersintervall. De kan vara singlar eller sammanboende, ha barn, arbeta, studera eller vara utan sysselsättning, bo i glesbygd eller i storstäder. Av de tillfrågade i SKOPs undersökning anger 78 procent av de tillfrågade unga vuxna att eget boende, det vill säga hyresrätt, bostadsrätt eller eget hus, är den bäst passande boendeformen. 40 procent av de unga vuxna uppger att det passar dem bäst att bo i hyresrätt, 23 procent bostadsrätt och 15 procent eget hus. Det innebär att gruppen som helst vill hyra (hyresrätt) är lika stor som gruppen som helst vill äga (bostadsrätt, eget hus). Det egna huset är en betydligt mer populär boendeform utanför storstadsregionerna. Att 15 procent helst bor i eget hus är intressant och indikerar att inte alla unga vill ha små singelbostäder. Av de tillfrågade vill 18 procent ha högst ett rum och kök, 37 procent vill ha två rum och kök och 41 procent vill ha mer än två rum och kök. De fl esta vill dela bostad med en annan vuxen. 5 Unga väljer bort bil i högre utsträckning än andra åldersgrupper. Det gör att bostadens läge blir viktigt. Närhet till kollektivtrafi k, jobb/skola, familj och vänner värderas högt. Men ett nära boende behöver inte betyda boende i stadskärnan, enligt en Sifoundersökning gjord av intresseorganisationen jagvillhabostad.nu. De allra fl esta vill bo i en tvåa eller större 3:a + 1:a 2:a Unga kan betala Av de unga som bor i egen bostad kan en majoritet, 58 procent, betala mer än kr i månaden för sitt boende. Av de unga som fortfarande bor hos sina föräldrar uppger 43 procent att de kan betala mer än kr/mån. Samtidigt är det färre, 33 procent, av de som lämnat föräldrahemmet som faktiskt betalar mer än kr/mån. Det innebär att många har förmåga att betala mer än vad man gör idag. 79 procent av unga vuxna som har fl yttat hemifrån anser sig klara sina boendekostnader utan problem. 6 MYT! Liten singelbostad Unga vuxna, år (av dem som inte anser att det passar bäst att bo hemma hos föräldrarna) Unga är rörliga - flyttar mest Bland dem som fl yttar till ett annat län är hälften i åldern 20 till 30 år. Flyttningar i dessa åldrar beror oftast på studier eller byte av arbete. Under denna period i livet fl yttar både kvinnor och män i genomsnitt fyra gånger. Mest av alla fl yttar de 21-åriga kvinnorna och de 23-åriga männen. Efter 30-årsåldern är fl yttningarna färre och dessutom kortare. 7 5 Hyresgästföreningen (2013). Unga vuxnas boende i Sverige Hyresgästföreningen (2013). Unga vuxnas boende i Sverige Innovativt byggande av bostäder för unga - Rapport för Boverket

13 Hur vill unga vuxna bo? Lika många vill hyra som äga 40% Hyresrätt Unga vuxna, år, bäst passande boendeform 15% Eget hus 23% Bostadsrätt En majoritet vill bo tillsammans Unga vuxna, år (av dem som inte anser att det passar bäst att bo hemma hos föräldrarna) 40% vill bo själva 54% vill dela med annan vuxen 3% vill bo med fl era andra vuxna 33% betalar mer än 4200 kr idag 43% av unga som bor kvar hemma 58% av unga i egen bostad...kan betala mer än 4200 kr/mån = Många kan betala mer än de gör idag; det är utbudet som begränsar Unga kan betala! (av tillfrågade i åldern år som bor i egen bostad) Får ekonomiskt stöd av anhöriga 79% klarar sina boendekostnader utan problem Innovativt byggande av bostäder för unga - Rapport för Boverket 13

14 Boende i Sverige Många bor i småhus Nästan hälften av Sveriges hushåll bor i småhus. Av totalt 4,5 miljoner hushåll i Sverige bor 2 miljoner i småhus. Men hälften av alla svenska hushåll uppger att de bor fel för stort eller för trångt. I landet anser var tredje villaägare att de bor för stort. I storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö anger nära hälften av villaägarna att de bor för stort, enligt Mäklarsamfundet Analys. De flesta bor i städer Allt fl er bor i städer. 85% av landets befolkning bor idag i en tätort. Tätort innebär minst 200 invånare, högst 200 meter mellan husen. Men det är landets största städer - ofta med högskolor och universitet - som växer mest. Urbaniseringstrenden i Sverige följer ett internationellt mönster, där en allt större andel av ländernas bruttonationalprodukt lokaliseras till växande städer. Infl yttning bidrar till ett ökat tryck på bostäder. Växande städer Infl yttning till städer leder till att städerna breder ut sig. Det är vanligare att städer ökar till ytan än att befolkningstätheten ökar - ett fenomen kallat stadsspridning. Tätortsgränsen fl yttas successivt utåt. Växande städer gör att äldre småhusområden slukas och får ett allt mer, relativt sett, centralt läge i staden. Man kan alltså tala om en relativ lägesförskjutning för villastaden - från periferi till ett allt mer centralt läge. En annan vanlig utveckling är att områden med fritidsbebyggelse i stadsnära lägen succesivt omvandlas till permanenta bostäder. Stadsspridning Tätortsgräns fl yttar utåt - på bekostnad av natur Småhusområden slukas av växande städer Lägesförskjutning för villastaden - från periferi till centralt läge 14 Innovativt byggande av bostäder för unga - Rapport för Boverket

15 Antal hushåll i Sverige Hushåll i fl erbostadshus: Hushåll i småhus: Varav 33% uppger att de bor större än de behöver (nära 50% i storstadsregionerna) Urbanisering Infl yttning till städer 85% av Sveriges befolkning bor i tätort Innovativt byggande av bostäder för unga - Rapport för Boverket 15

16 Villastaden Villastadens historia För att förstå villastadens framväxt, och varför småhusområden ser ut som de gör idag, kan man ställa frågorna: - Vem byggde? - Vad var syftet/drivkrafterna? - Vilka ideal präglade samtiden? - Vem byggde man för? Detta avsnitt använder Stockholm som exempel, men utvecklingen har sett liknande ut runt om i Sverige. Utfl yttning från staden Infl yttning till staden Kåkstäder Egna hem Borgarklassens villor Trädgårdsstäder Egna hem Miljonprogram Privat byggande FATTIG ARBETARKLASS OPLANERAD BOSTADS- BEBYGGELSE KÅKSTÄDERNA REVS ARBETARKLASSEN EGNAHEMS- RÖRELSE BYGGER VID JÄRNVÄGAR BORGARKLASSEN NY LIVSSTIL BEKOSTAR EGNA JÄRNVÄGAR TRÄDGÅRDSSTÄDER STAD OCH LAND 30-TALET EKONOMISK KRIS BOSTADSBYGGANDET HALVERAS EKONOMISK KRIS STATENS ÅTAGANDE ÖKAR I BYGGANDET SMÅHUSBYGGANDET TAR FART GENOM STATLIGT INFLYTANDE PRIVATA VILLA- BYGGANDET TAR FART 16 Innovativt byggande av bostäder för unga - Rapport för Boverket

17 Förening av lantlivets behag med stadslivets förmåner - så beskrev den då progressiva borgerligheten villalivet i Stockholm på 1880-talet. Det är en beskrivning som många husägare säkert skriver under på än idag. Men alla som bodde i stadens periferi delade inte dessa behag och förmåner. Att bo utanför stadskärnan var antingen ett aktivt val eller en ekonomisk nödvändighet. Stadens ytterkant har prägats av social och ekonomisk segregation, kanske i större grad än stadskärnan. Denna sociala enlighet har accepterats och eftersträvats, inte bara av privata aktörer men också i kommunal stadsplanering. Runt 1890 byggde Djursholm AB en privat järnväg för att betjäna en ny villastad med exklusiva villor för sådana individer och familjer, vilka voro särskilt önskvärda såsom medlemmar av det nya samhället. 1 Även så sent som 1952, i generalplanen för hela Stockholm går att läsa: Om man önskar få till stånd en social gruppbildning, måste man acceptera, att människor som tillhör samma socialklass har lättare att knyta personliga kontakter, och att fl ertalet föredrar att bo bland sina gelikar. 2 Kåkstäder i Stockholm (1880) På 1880-talet uppkom kåkstäderna runt Stockholm såsom i Årstadal, Katrineberg, Nynäs, Gröndal samt i Bromma och Solna. Bostäderna byggdes för arbetare, långtidsarrenden på mindre brukbar mark. Bostäderna kunde ha delvis slumartad karaktär med dåliga sanitära förhållanden ofta byggda på sumpmark med dåliga grundläggningsförhållanden. Många av dessa utplånades med tiden. Kåkstäder defi nieras ofta som oplanerad arbetarbebyggelse - de dominerades av arbetarhushåll med låga inkomster och många barn. Utflyttning från staden (1900) I början av 1900-talet skedde i Stockholm en utfl yttning från de centrala stadsområdena och villastäder växte fram i utkanterna av storstäderna. Allt fl er stadsinvånare lämnade nu den växande stenstaden för att bosätta sig i nyanlagda villastäder i naturnära, lantliga omgivningar. De som först fl yttade ut från staden var arbetarklassen. För de mindre bemedlade medförde dessa bostäder större bostadsutrymme och ökad hygienisk standard. Småhusområden för arbetare lades intill redan existerande kommunikationer och ofta med hänsyn till möjliga arbetstillfällen. Sundbyberg, som är Sveriges första förort med småhusbebyggelse, anlades för arbetare redan år Andersson, Ola (2014) Hitta hem s43. 2 Generalplan för Stockholm 1952, s Innovativt byggande av bostäder för unga - Rapport för Boverket 17

18 Villastaden Egnahem och Folkhemmet Egnahemsrörelsen bildades under slutet av 1800-talet i Sverige för att underlätta för arbetare, lägre tjänstemän och andra personer utan större tillgångar att skaffa sig en egen bostad i form av ett egnahem och i vissa fall också en försörjningskälla i form av ett småjordbruk, ett småjordbruksegnahem. Det kunde dock dröja innan innehavaren helt och fullt själv ägde sitt egnahem då det ofta var nödvändigt att ta upp lån som skulle betalas tillbaka under lång tid. Egnahem utvecklades på 1930-talet genom KF:s arkitektkontor (Kooperativa Förbundet) till följd av Per Albin Hanssons begrepp Folkhemmet. En del av egnahemsområdena kallas idag för villaområden. Ordet egnahem var från början avsett som ett ord för blygsamma bosättningar, till skillnad från större villor. Under samtiden kallades dessa hus inte villor. Villastäder (1900-) Borgarklassens utfl yttning började senare än arbetarnas och berodde inte så mycket på den rådande bostadsbristen, utan mer på ett ökat intresse för naturen, frisk luft och god hygien. Utfl yttningen av borgarklassens startades av dubbla bosättningar och sommarkoloniernas uppkomst. Ett annat skäl var de nya boendeidealen. Ekonomiska skäl som lägre kommunalskatt, och sociala skäl, som att avskärma sig från de som hade det sämre ställt, hade också betydelse. Villasamhällen med individualistiskt utformade villor för förmögna växte upp intill de fl esta växande städerna i Sverige under 1900-talets två första årtionden. De byggnadsbestämmelser som gällde kunde inte styra villornas utformning i någon större utsträckning. De markägare som planerade och exploaterade en ny villastad, anlade också privata järnvägsbanor som var en förutsättning för dessa samhällens tillväxt. Villasamhällen för den välbärgade befolkningen placerades ofta i natursköna områden och tomterna gjordes stora. Områdena köptes upp och styckades till tomter som såldes genom olika företag. Några av dessa områden var Djursholm etablerat 1889, Saltsjöbaden 1891, Stocksund och Storängen 1904 samt Lidingö villastad Trädgårdsstäder ( ) Utbyggnaden av trädgårdsstäder fortsatte på och 1930-talen i takt med att befolkningen ökade. Trettiotalets ekonomiska kris medförde dock att bostadsbyggandet halverades under ett par år talets bostadsprogram var inriktat på att höja bostadsstandarden, fl er skulle få möjlighet att bosätta sig i stadens trädgårdsstäder. Tanken bakom trädgårdsstäderna var att kombinera stad och land genom en ny stadstyp med måttlig täthet och friliggande hus i nära förbindelse med natur och trädgårdar. 18 Innovativt byggande av bostäder för unga - Rapport för Boverket

19 Egna hem ( ) Som en följd av 1930-talets ekonomiska kris och krigsårens alla svårigheter ökade statens åtagande i bostadsbyggandet. Den statliga bostadspolitiken fi ck den form som den sedan i stort sett behöll fram till 1970-talets mitt. Sammanlagt byggdes under 1950-talet omkring 7500 bostäder i småhus, huvudsakligen en- och tvåfamiljshus i Stockholmsregionen. Genom en ny sparbankslag 1955 förbättrades lånevillkoren för småhusköparna. Landets största sparbank Stockholms Sparbank bildade 1956 bostadsstiftelsen Ekkronan. Småhus förmedlades av stiftelsen Ekkronan som fi nns runt om i hela länet. Miljonprogrammet ( ) Efter många decenniers bostadsbrist beslöt riksdagen 1965 att det inom en tioårsperiod skulle uppföras en miljon bostäder i Sverige. Inom ramen för det så kallade miljonprogrammet uppfördes både fl erbostadshus och småhus. Runt en tredjedel av bebyggelsen inom miljonprogrammet utgjordes av småhus. I Stockholms förortskommuner höll sig dock småhusproduktionen under 1960-talet kvar på samma nivå som vid slutet av 1950-talet, det vill säga procent av den totala bostadsproduktionen i ytterområdena. I början av 1970-talet blev kritiken av miljonprogrammets storskaliga hyreshus allt mer högljudd. Efterfrågan på småhus ökade. Kataloghus 1960-talets senare hälft och 1970-talets första hälft blev en genombrottsperiod för villabyggandet i Sverige. Den tilltagande infl ationen gjorde det alltmer ekonomiskt fördelaktigt att investera pengar i eget boende. Efterfrågan på småhus steg och samtidigt ökade också andelen småhus som uppfördes utan statligt stöd. En stor del av de villor som byggdes under 1970-talet, utformades på ett sådant sätt att de främst attraherade en köpstark målgrupp. Villabyggandet började också i allt högre grad präglas av olika modeväxlingar. Många valde sin villa bland den uppsjö av kataloghus som fanns på marknaden. Val av hustyp blev under denna tid i allt högre grad ett uttryck för en viss livsstil. Grupphusbebyggelse (1970-) I förortskommunerna satsade man nu på produktion av småhus som det var stor efterfrågan på. Det nådde en topp 1978, då 67 procent av alla nybyggda bostäder i Stor-Stockholm utgjordes av småhus. Sammanlagt byggdes under 1970-talet cirka nya småhus i regionen. Stora sammanhängande markarealer i förortskommunerna exploaterades för s k grupphusbebyggelse, med industriellt tillverkade småhus. Antalet hus i dessa områden kan variera stort - alltifrån ett 50-tal till mer än Bland de större utbyggnaderna av denna typ i länet kan nämnas Salemstaden i Salems kommun, Krusboda i Tyresö kommun och Viksjö i Järfälla kommun. Innovativt byggande av bostäder för unga - Rapport för Boverket 19

20 Villastaden Mobilitet - en förutsättning för livet i villa Utbredningen av småhus hänger tydligt ihop med mobilitet - att kunna ta sig från hem till arbete och service är en förutsättning för villastadens existens. Det första genombrottet inom mobilitet var järnvägen. Affärssinnade markägare insåg att byggnation av spårbunden trafi k ökade värdet på deras mark, som kunde styckas upp till tomter och säljas. Utbyggnaden av Stockholms tunnelbana byggde delvis på samma modell. Det andra genombrottet var bilismen. Efter andra världskrigets slut fi ck bilismen allt större betydelse och bilinnehavet växte, till 200 bilar per 1000 invånare hade hälften av alla hushåll bil. 1 Detta gav helt nya förutsättningar för hur mark kunde exploateras, allt längre från stadskärnan. De statliga investeringarna i vägnätet styrde stadens tillväxt. Amerikanska influenser Både idéerna om privata järnvägsbyggen och villastad planerat efter bilism är idéer importerade från USA. Det amerikanska begreppet zoning syftar på idén om uppdelning inom stadsplanering och har sitt ursprung i New York från början av 1900-talet. Det var Edward M. Bassett som var upphovsman till begreppet och ville med det få ordning på den kaotiska tillväxten av städerna. Det var också ett svar på spekulativt byggande samt trångboddheten i städerna med dålig hälsa som följd. Zonering är ett sätt att genom detaljplanestyrning reglera områdens användningar och separera funktioner. Funktionen R1 - residential one unit - uppkom i Los Angeles och innebär att bostadsområden regleras till endast bostadsändamål med ett hushåll per fastighet. Följderna av R1 är stora förstäder med utbredning av villamattor och motorvägar, långa pendlingstider men även segregation av befolkningsgrupper som följd. Idéen om att reglera till enbart bostadsändamål med enbart ett hushåll per fastighet är utbredd även i svenska detaljplaner för småhusområden. Stadsdelar med småhus i Skurup tränger undan jordbruk Stadsdelen Skarpnäck i Stockholm etablerades på tidigare naturmark Kärnfamiljen som ideal: En familj - ett hus 1 Andersson, Ola (2014) Hitta hem s Innovativt byggande av bostäder för unga - Rapport för Boverket

Beslut om stöd enligt förordningen (2013:145) om stöd för innovativt byggande av bostäder för unga.

Beslut om stöd enligt förordningen (2013:145) om stöd för innovativt byggande av bostäder för unga. BESLUT 2013-09-24 1(4) Handläggare Paul Silfwerberg Kod Arkitekter AB Riddargatan 30 114 57 Stockholm Beslut om stöd enligt förordningen (2013:145) om stöd för innovativt byggande av bostäder för unga.

Läs mer

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad 2011 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad Sammanfattning Det saknas 85 000 bostäder i Stockholms län, enligt preliminära siffror.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900); SFS 2014:477 Utkom från trycket den 13 juni 2014 utfärdad den 5 juni 2014. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om plan-

Läs mer

2014-03-20. Promemoria. Socialdepartementet Finansdepartementet

2014-03-20. Promemoria. Socialdepartementet Finansdepartementet Promemoria 2014-03-20 Socialdepartementet Finansdepartementet Regeringens regelförenklingar för villa- och småhusägare och möjligheter kring uthyrning Idag har regeringen fattat beslut om en proposition

Läs mer

BYGGLOVSBEFRIADE ÅTGÄRDER FRÅN 2 JULI 2014

BYGGLOVSBEFRIADE ÅTGÄRDER FRÅN 2 JULI 2014 BYGGLOVSBEFRIADE ÅTGÄRDER FRÅN 2 JULI 2014 Den 2 juli blir det tillåtet att göra fler åtgärder utan bygglov, till exempel bygga en extra komplementbyggnad om 25 kvadratmeter på sin tomt. Men bygganmälan

Läs mer

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar 1 (6) Handläggare Datum PS 2014-01-13 Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar Bostadsbeskattningskommittén har nu lämnat sitt betänkande (SOU 2014:1). Bostadsbeskattningskommittén

Läs mer

CIRKULÄR 14:21. Information om lagändringar gällande nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov

CIRKULÄR 14:21. Information om lagändringar gällande nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov 2014-06-04 1 (5) CIRKULÄR 14:21 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Anna-Bie Agerberg Kommundirektörer Bygglov, nämnd Bygglov, förvaltning Bygglovchefer eller motsvarande Information om lagändringar

Läs mer

Attefallsåtgärder. Attefallshus - Komplementbostadshus/komplementbyggnad Högst 25 kvadratmeter byggnadsarea

Attefallsåtgärder. Attefallshus - Komplementbostadshus/komplementbyggnad Högst 25 kvadratmeter byggnadsarea Attefallsåtgärder Från den 2 juli 2014 ändrades plan- och bygglagen så att fler åtgärder blev bygglovsbefriade för en- och tvåbostadshus. Allt som tidigare var tillåtet utan bygglov är fortfarande det.

Läs mer

Åtgärder som inte kräver bygglov

Åtgärder som inte kräver bygglov STADSBYGGNADS- OCH MILJÖFÖRVALTNINGEN 1 (5) Åtgärder som inte kräver bygglov Följande åtgärder kräver inte bygglov eller anmälan till kommunen (gäller endast för en- och tvåbostadshus) Friggebod Du får

Läs mer

Frågor av utredningskaraktär inkomna i chatt vid websändningen onsdagen den 18 juni 2014.

Frågor av utredningskaraktär inkomna i chatt vid websändningen onsdagen den 18 juni 2014. Datum: 2015-01-30 Sidnr 1 av 10 Frågor av utredningskaraktär inkomna i chatt vid websändningen onsdagen den 18 juni 2014. FRÅGA 1: Kan man söka bygglov för nybyggnad och samtidigt göra en anmälan om 15

Läs mer

Detaljplan för Björken 8 TILLBYGGNAD AV VILLA Östersunds kommun

Detaljplan för Björken 8 TILLBYGGNAD AV VILLA Östersunds kommun Detaljplan för Björken 8 TILLBYGGNAD AV VILLA Östersunds kommun 1 Antagandehandling Dnr Ädh 1598/2013 Dnr planmodul: P 13/0020 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING Upprättad av samhällsbyggnad den 23 januari

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991

Läs mer

Ny bostadspolitik för Sverige

Ny bostadspolitik för Sverige Ny bostadspolitik för Sverige Nätverket för Hyresgästernas Boendetrygghet maj 2015 2(8) Ny bostadspolitik för Sverige 3(8) Bostadssituationen i Sverige är inte som den ska vara I stora delar av Sverige

Läs mer

Stockholm och bostadskrisen vart är politiken på väg? Civil- och bostadsminister Stefan Attefall Fastighetsvärldens seminarium 20 februari 2013

Stockholm och bostadskrisen vart är politiken på väg? Civil- och bostadsminister Stefan Attefall Fastighetsvärldens seminarium 20 februari 2013 Stockholm och bostadskrisen vart är politiken på väg? Civil- och bostadsminister Stefan Attefall Fastighetsvärldens seminarium 20 februari 2013 Befolkningsökning och bostadsbyggande i Stockholms län Vi

Läs mer

En skattereform för hyresrätten

En skattereform för hyresrätten 1 (6) En skattereform för hyresrätten Sammanfattning Hyresgästföreningen utvecklar i denna promemoria förslag på en skattereform för hyresrätten. Med denna reform skulle de ekonomiska villkoren för hyresrätten

Läs mer

Efterlyses: Fler hem för unga vuxna

Efterlyses: Fler hem för unga vuxna 0 (12) Efterlyses: Fler hem för unga vuxna EN RAPPORT OM BOSTADSBRISTEN BLAND UNGA 1 (12) Efterlyses: Fler hem för unga vuxna Sammanfattning... 1 Undersökningsmetod... 2 Inledning... 3 Ökad brist på bostäder

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

Frågor som besvarades i sändning och i chatt vid webbsändningen onsdagen den 18 juni 2014

Frågor som besvarades i sändning och i chatt vid webbsändningen onsdagen den 18 juni 2014 Datum 2014-06-25 Diarienummer 1(17) Frågor som besvarades i sändning och i chatt vid webbsändningen onsdagen den 18 juni 2014 Fråga 1 Får tillbyggnad innehålla kök/våtrum? Utan KA? Svar 1 Boverket: Ja

Läs mer

Skattejämförelse småhus och bostadsrätter

Skattejämförelse småhus och bostadsrätter Skattejämförelse småhus och bostadsrätter En jämförelse av skatter och avgifter vid köp, under boendetiden och vid försäljning av småhus/äganderätter och lägenheter/bostadsrätter i Sverige Villaägarnas

Läs mer

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder US1000, v 1.0, 2010-02-04 REMISSYTTRANDE 1 (5) Dnr 2012-05-14 17-0604/12 Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder (Ju2012/3159/L1) Detta remissyttrande avser förslagen i den inom Regeringskansliet

Läs mer

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift Promemoria 2012-04-12 Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift Den globala skuldkrisen har påverkat också Sverige. Tillväxten har dämpats och arbetsmarknaden har försämrats. Det råder

Läs mer

Innehållsförteckning. Österåkers kommun Byggnadsnämnden

Innehållsförteckning. Österåkers kommun Byggnadsnämnden Österåkers kommun Byggnadsnämnden Innehållsförteckning Allmän information om det så kallade Attefallshuset... 2 Vilka är grundkraven för att få bygga?... 2 Utformning, storlek, höjd och placering?... 2

Läs mer

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Bostadsbeståndet i Stockholmsregionen förändring med nuvarande tendenser 140 120 100 80 60 Äganderätt Bostadsrätt Dyr

Läs mer

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN En ändrad inställning gentemot andrahandsuthyrning och inneboende kan halvera dagens bostadsbrist. Det visar en ny undersökning utförd av Nepa på uppdrag

Läs mer

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande Hyresgästernas Boendetrygghet på Bostadsvrålet 17 maj 2014 Ragnar von Malmborg 17 maj 2014 Hyresgästernas Boendetrygghet

Läs mer

Från ord till handling

Från ord till handling Från ord till handling Stefan Attefall bostadsminister Bostadsforum 2012 Bostadsbyggandet i Sverige Påbörjade bostäder 2004-2011 Bostadsbyggandet i Norden Antal påbörjade lägenheter/1000 invånare Källa:

Läs mer

EXAMENSARBETE. 25 kvm Komplementbyggnad (Attefallshus) Jesper Torstensson 2014. Högskoleexamen Samhällsbyggnad

EXAMENSARBETE. 25 kvm Komplementbyggnad (Attefallshus) Jesper Torstensson 2014. Högskoleexamen Samhällsbyggnad EXAMENSARBETE 25 kvm Komplementbyggnad (Attefallshus) Jesper Torstensson 2014 Högskoleexamen Samhällsbyggnad Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser Förord Detta

Läs mer

Fungerande regler för andrahandsuthyrningen

Fungerande regler för andrahandsuthyrningen 2007 : 8 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Fungerande regler för andrahandsuthyrningen Sammanfattning Stockholms bostadsmarknad fungerar inte. Skatteregler och hyresreglering leder inte

Läs mer

BOSTADSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING

BOSTADSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING BOSTADSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING BOFS 1987:4 TOB 6 Bostadsstyrelsens föreskrifter och information om ändring av föreskrifterna och informationen till förordningen (1983:1021) om tilläggslån för ombyggnad

Läs mer

Remissvar avseende Enklare för privatpersoner att hyra ut sin bostad (SOU 2012:25) och promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder

Remissvar avseende Enklare för privatpersoner att hyra ut sin bostad (SOU 2012:25) och promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder Stockholms Handelskammare Box 16050, 103 21 Stockholm Besöksadress: Malmskillnadsgatan 46, 7 tr Telefon: 08-555 100 00 Telefax: 08-566 316 00 E-post: info@chamber.se www.chamber.se Org. 556095-7952 Momsreg.

Läs mer

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010 BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken Den borgerliga bostadspolitiken Det har skett stora förändringar av bostadspolitiken sedan maktskiftet år 2006. Den borgerliga

Läs mer

FUNDERAR DU PÅ ATT BYGGA?

FUNDERAR DU PÅ ATT BYGGA? FUNDERAR DU PÅ ATT BYGGA? Arvidsjaurs kommun Miljö-, bygg- och hälsoskyddsnämnden Augusti 2008 Bygglov krävs för att: Uppföra en ny byggnad eller anläggning (tex upplag, plank eller mur) Bygga till en

Läs mer

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1 Sammanfattning Andelen unga vuxna i Malmö och Lund som bor i egen bostad har minskat från 64 procent 2003

Läs mer

BEBYGGELSEUTVECKLING. bebyggelseutveckling. ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun

BEBYGGELSEUTVECKLING. bebyggelseutveckling. ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun BEBYGGELSEUTVECKLING bebyggelseutveckling REKOMMENDATIONER ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun 135 Tolkning av begrepp i Plan- och bygglagen En ny Plan- och bygglag (2010:900), PBL började gälla

Läs mer

DOM 2014-02-25 Stockholm

DOM 2014-02-25 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060101 DOM 2014-02-25 Stockholm Mål nr P 8495-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-08-26 i mål nr P 469-13, se bilaga

Läs mer

Sammanhållen bebyggelse och bygglovsbefriade åtgärder utanför detaljplan

Sammanhållen bebyggelse och bygglovsbefriade åtgärder utanför detaljplan Sammanhållen bebyggelse och bygglovsbefriade åtgärder utanför detaljplan Foto, Copyright Daniel Kulander Förord Vad ska ses som sammanhållen bebyggelse och bygglovsbefriade åtgärder på landsbyggden eller

Läs mer

REMISSYTTRANDE. Ökad privatuthyrning av bostäder. SABOs synpunkter. Allmänt

REMISSYTTRANDE. Ökad privatuthyrning av bostäder. SABOs synpunkter. Allmänt Till: Justitiedepartementet 103 33 Stockholm REMISSYTTRANDE Ökad privatuthyrning av bostäder SABOs synpunkter Allmänt SABO instämmer i bedömningen att en väl fungerande bostadsmarknad är viktig för Sveriges

Läs mer

Social Housing. Bostadsmötet. Tomas Johansson, 1 oktober 2014

Social Housing. Bostadsmötet. Tomas Johansson, 1 oktober 2014 Social Housing Bostadsmötet Tomas Johansson, 1 oktober 2014 Dagens ämne Social housing i några utvalda länder - Norge - Finland - Danmark - Tyskland - USA / New York Momsdirektivet Paralleller till den

Läs mer

Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1998:9) om beräkning av bostadskostnad i ärenden om bostadsbidrag och familjebidrag i form av bostadsbidrag

Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1998:9) om beräkning av bostadskostnad i ärenden om bostadsbidrag och familjebidrag i form av bostadsbidrag Aktuell lydelse Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1998:9) om beräkning av bostadskostnad i ärenden om bostadsbidrag och familjebidrag i form av bostadsbidrag (FKFS 2009:20) Inledande bestämmelser

Läs mer

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Studenters boende 213 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Innehåll SAMMANFATTNING 3 Undersökningsmetod 3 Hur bor studenter? 3 Minskad andel studenter bor

Läs mer

Hur bor du egentligen?!

Hur bor du egentligen?! En broschyr om boende Hur bor du egentligen?! Regler om hyra av bostad finns i Jordabalken (1970:994) kap. 12. I Jordabalkens mening räknas både studentrum och lägenhet som bostadslägenhet. En annan definition

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Svenska folkets flyttskatteskuld

Svenska folkets flyttskatteskuld Svenska folkets flyttskatteskuld Vad är den genomsnittliga småhusägaren skyldig staten? Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg 8-10 010-750 01 00

Läs mer

VILKA REFORMFÖRSLAG FINNS FÖR EN MER DYNAMISK BOSTADSMARKNAD HENRIK TUFVESSON FASTIGHETSÄGARNA STOCKHOLM

VILKA REFORMFÖRSLAG FINNS FÖR EN MER DYNAMISK BOSTADSMARKNAD HENRIK TUFVESSON FASTIGHETSÄGARNA STOCKHOLM VILKA REFORMFÖRSLAG FINNS FÖR EN MER DYNAMISK BOSTADSMARKNAD HENRIK TUFVESSON FASTIGHETSÄGARNA STOCKHOLM PROBLEMBILDEN VÄLKÄND Kraftig urbanisering städerna växer Bostadsbrist särskilt hyresrätter i centrala

Läs mer

Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin

Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin Så mycket lånade svenska hushåll för att betala stämpelskatt 2012 Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg

Läs mer

Så vill unga bo. Sammanfattning

Så vill unga bo. Sammanfattning Så vill unga bo - Bosparandet bland unga har ökat - Sju av åtta 18-åringar vill inte bo hos sina föräldrar - Det egna länet lockar mest när unga väljer bostadsort SÅ VILL UNGA BO 1 SBAB PRIVATEKONOMI 28

Läs mer

29 procent bor. 353 000 vill ha egen. 221 000 bostäder. 146 000 har svårt att. Unga vuxnas boende Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo?

29 procent bor. 353 000 vill ha egen. 221 000 bostäder. 146 000 har svårt att. Unga vuxnas boende Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Unga vuxnas boende Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Sverige 15 Undersökning från Hyresgästföreningen 29 procent bor med osäkra villkor 353 vill ha egen bostad men saknar det idag 221 bostäder behövs

Läs mer

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Innehåll Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter 2 Bostadsbristen i siffror 2 Läget i dag 2 Läget för studenter 3 Vad har byggts? 4 Varför just nu?

Läs mer

Socialdemokraternas mål för bostadsbyggandet

Socialdemokraternas mål för bostadsbyggandet 2014-08-27 Socialdemokraternas mål för bostadsbyggandet Socialdemokraternas vallöfte för bostadsbyggande Sverige behöver en bostadspolitik och ett mål för bostadsbyggandet i Sverige. Bostadsbristen är

Läs mer

Framtiden måste byggas idag. Anders Konradsson

Framtiden måste byggas idag. Anders Konradsson Framtiden måste byggas idag Anders Konradsson Den statliga politiken tre skeden från bostadspolitik till skattepolitik 1975 1990 sammanhållen politik mål om paritet och neutralitet schablonbeskattning

Läs mer

Riksförsäkringsverkets författningssamling

Riksförsäkringsverkets författningssamling RIKSFÖRSÄKRINGSVERKET FÖRESKRIVER Riksförsäkringsverkets författningssamling ISSN 0348-582X RFFS 1993:8 BIDRAG B PENSION P Utkom från trycket den 28 juni 1993 Riksförsäkringsverkets föreskrifter om beräkning

Läs mer

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Stockholms län 2011 GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Stockholms län 2011 GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Stockholms län 2011 GÖTEBORG 1 Sammanfattning Andelen unga vuxna i Stockholms län som bor i egen bostad har minskat från 50 procent 2009

Läs mer

FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN. - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan

FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN. - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan Strävar du efter att skapa rörlighet på bostadsmarknaden eller att få in unga på bostadsmarknaden? Eller vill du

Läs mer

Här kommer en sammanställning av viktigare regler att tänka på kring andrahandsuthyrning.

Här kommer en sammanställning av viktigare regler att tänka på kring andrahandsuthyrning. Andrahandsuthyrning Här kommer en sammanställning av viktigare regler att tänka på kring andrahandsuthyrning. 1. Uthyrning av hel bostad Hyresavtal Hyresrätter, bostadsrätter och villor kan hyras ut i

Läs mer

Unga vuxnas boende del 2 Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Stockholms län 2013 Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende del 2 Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Stockholms län 2013 Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende del Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Stockholms län 13 Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Innehåll SAMMANFATTNING 3 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? 3 Hur många

Läs mer

Behöver jag söka bygglov, rivningslov eller marklov? Bygglov så fungerar det

Behöver jag söka bygglov, rivningslov eller marklov? Bygglov så fungerar det Behöver jag söka bygglov, rivningslov eller marklov? Bygglov så fungerar det När du vill bygga en ny byggnad eller bygga till måste du söka bygglov hos stadsbyggnadskontoret. Vid vissa andra ändringar

Läs mer

Kommunkontoret, Bergsjö Tisdagen den 23 oktober 2012 kl. 08:30 12:30.

Kommunkontoret, Bergsjö Tisdagen den 23 oktober 2012 kl. 08:30 12:30. NORDANSTIGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 1 Sida Plats och tid Kommunkontoret, Bergsjö Tisdagen den 23 oktober 2012 kl. 08:30 12:30. Beslutande Rolf Colling (C) Ordförande Hans Betulander

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 maj 2009 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Moderna hyreslagar (SOU 2009:35).

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 maj 2009 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Moderna hyreslagar (SOU 2009:35). R-2009/0981 Stockholm den 14 oktober 2009 Till Justitiedepartementet Ju2009/3453/L1 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 maj 2009 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Moderna

Läs mer

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren?

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren? Vilken betydelse har kommunalägda bostadsbolag för medborgaren? En kort rapport om att använda bostadsbolag inom kommunal ägo i bostadspolitiken Rapporten skriven av Marcus Arvesjö, som nås på marcus@kramamignu

Läs mer

Svenska folket flyttar mindre

Svenska folket flyttar mindre Svenska folket flyttar mindre Utveckling av svenska folkets flyttvanor Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg 8-10 010-750 01 00 010-750 02 50 info@villaagarna.se

Läs mer

Unga vuxnas boende i Sverige 2013 Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende i Sverige 2013 Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende i Sverige 13 Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Innehåll SAMMANFATTNING 3 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? 3 Hur ga unga vuxna

Läs mer

Bidrag till kommunala hyresgarantier för enskilda hushålls etablering på bostadsmarknaden

Bidrag till kommunala hyresgarantier för enskilda hushålls etablering på bostadsmarknaden Promemoria 2006-06-07 Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet Enheten för bostad och byggande Bidrag till kommunala hyresgarantier för enskilda hushålls etablering på bostadsmarknaden Promemorians huvudsakliga

Läs mer

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Maria Pleiborn, WSP Analys & Strategi Bostadsmötet 2014-10-01 Svenskarnas flyttningar Vi flyttar ungefär 10 gånger i livet i genomsnitt och varje

Läs mer

Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån?

Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Tabellbilaga Unga vuxnas boende, 2015 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Tabell 1. Andel 20 27-åringar boende i föräldrahemmet,, 2003 2015 (procent) Hos föräldrar 13 19 16 20 17 Ej svar Tabell 2.

Läs mer

Regeringens politik för ökat bostadsbyggande

Regeringens politik för ökat bostadsbyggande Regeringens politik för ökat bostadsbyggande Stefan Attefall, bostadsminister Länsstyrelsen i Västmanlands bostadsseminarium 1 november 2013 Bygger minst i Norden Antal påbörjade bostäder per 1000 invånare

Läs mer

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden.

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. Det går bra för Stockholmregionen, men vi står också inför stora utmaningar.

Läs mer

Hur bor studenter? Hur vill de bo?

Hur bor studenter? Hur vill de bo? Hur bor studenter? Hur vill de bo? GÖTEBORG Sammanfattning 9 procent av studenter mellan och 7 år, 7 personer, bor i egen hyresrätt, i egen bostadsrätt, i eget hus eller i studentbostad. 8 procent, 8 personer,

Läs mer

Frågor inkommit via chatt vid webbsändningen onsdagen den 18 juni 2014 II

Frågor inkommit via chatt vid webbsändningen onsdagen den 18 juni 2014 II Datum 2014-07-11 Diarienummer 1(13) Frågor inkommit via chatt vid webbsändningen onsdagen den 18 juni 2014 II Fråga 1 Får man ha källare på Attefallshus? Svar 1 Boverket: Ja Fråga 2 Kan man bygga takkupor

Läs mer

Taxeringsvärden för småhus och bostadsrätter i Sverige

Taxeringsvärden för småhus och bostadsrätter i Sverige Taxeringsvärden för småhus och bostadsrätter i Sverige En jämförelse av taxeringsvärden och hur de speglar marknadsvärdet för småhus och bostadsrätter i Sverige 2000-2009. På uppdrag av Villaägarna WSP

Läs mer

SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN STOCKHOLMSREGIONEN. Framtidsinvesteringar i jobben går före

SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN STOCKHOLMSREGIONEN. Framtidsinvesteringar i jobben går före SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN BOSTADSPLAN FÖR JÄRFÄLLA FÖR STOCKHOLMSREGIONEN Framtidsinvesteringar i jobben går före Små hyresrätter nya skattesänkningar för unga och studenter Vår bostadsplan för

Läs mer

Gällande lagar och regler

Gällande lagar och regler Gällande lagar och regler för uthyrning i andrahand och uthyrning av rum i bostad För dig som hyr ut Innehållsförteckning - Kortfattad Information Sida 3 - Vad är Andrahandsuthyrning Sida 3 - När får jag

Läs mer

56 % NÅGRA SIFFROR OM BOSTADSMARKNADEN. eller mer än varannan ung vuxen saknar egen bostad. Det är den högsta uppmätta andelen någonsin.

56 % NÅGRA SIFFROR OM BOSTADSMARKNADEN. eller mer än varannan ung vuxen saknar egen bostad. Det är den högsta uppmätta andelen någonsin. HYRESGÄSTFÖRENINGEN REGION STOCKHOLM NÅGRA SIFFROR OM BOSTADSMARKNADEN 30 000 bostäder har byggts de senaste 5 åren. 75 000 hade behövts för att motsvara befolkningsökningen. 56 % eller mer än varannan

Läs mer

Studenters boende och strategier för framtiden

Studenters boende och strategier för framtiden 1 Studenters boende och strategier för framtiden Rapport framtagen på uppdrag av Sthlm6+ Almedalen 2014-06-30 2 Innehåll Konkurrensen om bostäderna skärps Student och ung vuxen samtidigt Studenternas bostadssituation

Läs mer

DYRT ATT GLÖMMA BYGGLOV. Information om nya byggsanktionsavgifter

DYRT ATT GLÖMMA BYGGLOV. Information om nya byggsanktionsavgifter DYRT ATT GLÖMMA BYGGLOV Information om nya byggsanktionsavgifter NYA BYGGSANKTIONSAVGIFTER GÖR DET MYCKET DYRT ATT GLÖMMA BYGGLOV Plan- och byggförordningen PBF (2011: 338) 9 kap. 1-21 Den 2 maj 2011 ändrades

Läs mer

BOSTADSHYRES- MARKNADEN

BOSTADSHYRES- MARKNADEN Stockholm, mars 2014 Bokriskommittén ett initiativ för en bättre bostadsmarknad Bokriskommittén har i uppdrag att presentera konkreta förslag på reformer som kan få den svenska bostadsmarknaden i allmänhet

Läs mer

www.stockholmsvanstern.se

www.stockholmsvanstern.se www.stockholmsvanstern.se Det går att bygga ett Stockholm för alla. Ett Stockholm där det inte är tjockleken på plånboken som bestämmer vilken del av staden du kan bo i. Där innerstaden inte domineras

Läs mer

Bygg för unga och studenter

Bygg för unga och studenter Bygg för unga och studenter Sida 1 (7) Bygg för unga och studenter Det socialdemokratiska löftet till Stockholms unga och studenter är att vi ska bygga 12 000 hyresrätter anpassade för unga och studenter

Läs mer

Framtidens boende och bostäder

Framtidens boende och bostäder Framtidens boende och bostäder Maria Pleiborn, 2015-04-24 @MariaPleiborn Trenden idag: Det är de stora som växer på de smås bekostnad Årlig tillväxttakt i genomsnitt 1990-2012, % 1,50 Samband mellan storlek

Läs mer

INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE

INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE ENKÄT MED KOMMUNINVÅNARE I ÅLDERN 65 80 ÅR USK AB Hans-Åke Gustavsson 08-508 35 066 2011-06-29 hans-ake.gustavsson@uskab.se Intresse för trygghetsbostäder i Huddinge

Läs mer

6. Mark och bostäder. november 2004

6. Mark och bostäder. november 2004 november 2004 6. Mark och bostäder 1 INNEHÅLL Bostäder... 3 Bostadsområden Gislavedshus Privata fastigheter Bostadsrätter Lediga bostäder Behov inför framtiden Villor Tomtmark... 6 Markkö 2 Av Camilla

Läs mer

Hyr ut mer! En undersökning om svenska folkets andrahandsuthyrning av bostäder och fritidshus från SBAB

Hyr ut mer! En undersökning om svenska folkets andrahandsuthyrning av bostäder och fritidshus från SBAB Hyr ut mer! En undersökning om svenska folkets andrahandsuthyrning av bostäder och fritidshus från SBAB Trots ändrade regler som gör andrahandsuthyrning mer lönsamt så är intresset för att hyra ut bostäder

Läs mer

Yttrande över betänkandet Från hyresrätt till äganderätt

Yttrande över betänkandet Från hyresrätt till äganderätt YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Från hyresrätt till äganderätt (SOU 2014:33) Justitiedepartementets diarienummer

Läs mer

Riksförsäkringsverkets författningssamling

Riksförsäkringsverkets författningssamling RIKSFÖRSÄKRINGSVERKET FÖRESKRIVER Riksförsäkringsverkets författningssamling ISSN 0348-582X RFFS 1998:9 Utkom från trycket den 29 juni 1998 Riksförsäkringsverkets föreskrifter om beräkning av bostadskostnad;

Läs mer

Skattefria underhållsfonder. Rotavdrag för hyresrätter. Miljöpremie för ombyggnad/upprustning av hyresrätter. Stärkt boendeinflytande vid ombyggnad

Skattefria underhållsfonder. Rotavdrag för hyresrätter. Miljöpremie för ombyggnad/upprustning av hyresrätter. Stärkt boendeinflytande vid ombyggnad Minst 15 000 nybyggda varje år fram till 2016 den gemensamma boendemiljön Slopad fastighetsskatt för Rotavdrag för Minst 15 000 nybyggda varje år fram till 2016 den gemensamma boendemiljön Slopad fastighetsskatt

Läs mer

Växjö kommuns politiker har beslutat att Växjöhem AB och Vidingehem AB ska informera om möjligheten till ombildning av hyresrätten till bostadsrätt.

Växjö kommuns politiker har beslutat att Växjöhem AB och Vidingehem AB ska informera om möjligheten till ombildning av hyresrätten till bostadsrätt. FRÅN HYRESRÄTT BOSTADSRÄTT Växjö kommuns politiker har beslutat att Växjöhem AB och Vidingehem AB ska informera om möjligheten till ombildning av hyresrätten till bostadsrätt. Den här broschyren vänder

Läs mer

Sänkt reavinstskatt ökar rörligheten på Stockholms bostadsmarknad

Sänkt reavinstskatt ökar rörligheten på Stockholms bostadsmarknad 2011 : 3 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Sänkt reavinstskatt ökar rörligheten på Stockholms bostadsmarknad Förord Huvudstadsregionen växer rekordsnabbt samtidigt som bostadsbyggandet är

Läs mer

SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2014. Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11

SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2014. Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11 SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN Bostadsmarknadsanalys 2014 Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11 Titel: Bostadsmarknadsanalys 2014 Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl Plan- och bostad

Läs mer

Försäkringskassans författningssamling

Försäkringskassans författningssamling Försäkringskassans författningssamling ISSN 1652-8735 Försäkringskassans föreskrifter om beräkning av bostadskostnad i ärenden om bostadstillägg till pensionärer m.fl.; Utkom från trycket den 17 december

Läs mer

Att vara hyresgäst: Vad du får och inte får göra

Att vara hyresgäst: Vad du får och inte får göra Att vara hyresgäst: Vad du får och inte får göra Att hyra ny bostad är en stor händelse, speciellt om det är den första egna lägenheten. Här finns lite användar information: Innehåll 1. Avtal 2. Besittningsskydd

Läs mer

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna? Malmö och Lund 2013 Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna? Malmö och Lund 2013 Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna? Malmö och Lund 13 Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 SAMMANFATTNING Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Andelen unga vuxna som bor i egen

Läs mer

Unga vuxnas boende i Sverige 2011 Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende i Sverige 2011 Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende i Sverige 211 Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Innehåll SAMMANFATTNING 3 Undersökningsmetod 3 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån?

Läs mer

De nya avstegsmöjligheterna från plan prövade för första gången

De nya avstegsmöjligheterna från plan prövade för första gången De nya avstegsmöjligheterna från plan prövade för första gången Detaljplan från 1982 - allmänt ändamål och områden där bebyggelse inte tilläts, Detaljplan från 1976, - medgav park eller plantering (9 ha).

Läs mer

Regeringens proposition 2013/14:127

Regeringens proposition 2013/14:127 Regeringens proposition 2013/14:127 Nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov Prop. 2013/14:127 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 20 mars 2014 Fredrik Reinfeldt

Läs mer

Behöver jag bygglov Behöver jag kontrollansvarig

Behöver jag bygglov Behöver jag kontrollansvarig Bilaga SBN 32.2013 Behöver jag bygglov Behöver jag kontrollansvarig Riktlinjer för när bygglov och kontrollansvarig krävs, beslutade av samhällsbyggnadsnämnden i Tingsryds Kommun 2013-03-12, 32. Utgår

Läs mer

DOM 2014-09-17 Stockholm

DOM 2014-09-17 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060107 DOM 2014-09-17 Stockholm Mål nr P 3262-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-03-11 i mål nr P 2961-13, se

Läs mer

Bygg mer och gärna på min backyard!

Bygg mer och gärna på min backyard! Boende i storstadsområden i ny studie om bostadsbristen: Bygg mer och gärna på min backyard! 1 Nu måste det byggas! Boverket rapporterade nyligen att 595 000 nya bostäder behöver byggas till år 2025 och

Läs mer

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas Bra att tänka på vid ombildning Antalet ombildningar av hyresrätt till bostadsrätt har ökat markant de senaste åren. Det väcker

Läs mer

Om oss. Om Hyresgästföreningen. Innehåll. Var med i Hyresgästföreningen. lättläst

Om oss. Om Hyresgästföreningen. Innehåll. Var med i Hyresgästföreningen. lättläst Om oss Var med i Hyresgästföreningen lättläst Om Hyresgästföreningen I den här broschyren kan du läsa om Hyresgästföreningen. Vi berättar om vilka vi är, vad vi gör och vad vi tror på. Ring oss på telefon

Läs mer

Parkeringsnorm för Eslövs kommun

Parkeringsnorm för Eslövs kommun December 2013 1 INNEHÅLL INLEDNING 3 NULÄGES BESKRIVNING 4 Ansvar Bilinnehav Zonindelning PARKERINGSNORM FÖR CYKEL 5 PARKERINGSNORM FÖR BIL 6 FÖRVÄNTADE KONSEKVENSER 7 PARKERINGSNORM: TABELLER 8 Parkeringsnorm

Läs mer