Låt fler hitta hem. - ny policy för villastaden

Transkript

1 Låt fler hitta hem - ny policy för villastaden Rapport för Boverket Innovativt byggande av bostäder för unga Kod Arkitekter September 2014

2 2 Innovativt byggande av bostäder för unga - Rapport för Boverket

3 Innehåll Del 1: Innovativt för unga Stöd för innovativt byggande av bostäder för unga 4 Ansökan: Projekt- och åtgärdsbeskrivning 5 Ansökan: Hur främjar åtgärden ett innovativt byggande? 6 Ansökan: På vilket sätt ökar åtgärden utbudet av bostäder för unga? 7 Del 2: Kunskapsunderlag Ungas boende 8 Boende i Sverige 14 Villastaden 16 Lag och rätt 22 Beskattning 29 Privatekonomi 30 Del 3: Fallstudier Tre kommuner, tre stadsdelar 32 Fallstudie Skurup 34 Fallstudie Umeå 40 Fallstudie Stockholm 46 B SARITSLÖV HYLTASKOG A C ÖSTRA SKURUP Del 4: Förslag till ändringar Nationell nivå - lagstiftning 52 Regional och kommunal nivå - policy 52 Planbestämmelser från förr styr framtiden 52 Avstånd från tomtgräns 54 Utvecklingsprincip 1: Ombyggnad bostadshus 55 Utvecklingsprincip 2: Ombyggnad komplementbyggnad 56 Utvecklingsprincip 3: Tillbyggnad 57 Utvecklingsprincip 4: Ny byggnad 58 Del 5: En ny policy för villastaden Utblick Norge 60 Utblick Vancouver argument för behovet och nyttan av en ny policy 62 B STORA MOSSEN Tack! 67 A ÄLVSJÖ C TALLKROGEN S T P T Innovativt byggande av bostäder för unga - Rapport för Boverket 3

4 Del 1: Innovativt för unga Stöd för innovativt byggande av bostäder för unga Boverket får lämna stöd till åtgärder som syftar till att främja ett innovativt byggande för att öka utbudet av bostäder för unga. Regeringen vill genom stödet stimulera till nytänkande och till innovativa lösningar som kan leda till att utbudet av bostäder för unga ökar. Stödet riktar sig till aktörer som tänker genomföra en åtgärd som innebär utveckling eller användning av en ny eller väsentligt förbättrad vara, tjänst eller process. Kod Arkitekter har ansökt om och fått stöd från Boverket för att utföra studien som presenteras i denna rapport. Projektbenämning I vår ansökan benämnde vi projektet Attefallen en serie fallstudier för bättre utnyttjande av det befi ntliga småhusbeståndet. Sedan den 2 juli 2014 har PBL (Plan- och Bygglagen) kompletterats, vilket innebär att delar av vårt förslag har realiserats. För att undvika begreppsförvirring mellan våra föreslagna Attefall och det som numera kallas Attefallshus (en fristående konplementbyggnad om max 25 kvm byggnadsarea avsett för självständigt boende) skriver vi i denna rapport istället fyra utvecklingsprinciper. Vi har av samma anledning ändrat rapportens titel. 4 Innovativt byggande av bostäder för unga - Rapport för Boverket

5 Ansökan Åtgärdsbeskrivning Sveriges befolkning ökar i högre takt än bostadsbyggandet. Hälften av Sveriges kommuner uppger att de har bostadsbrist och ytterligare några menar att de har brist på bostäder som matchar ungas efterfrågan. Bostadsköer, begränsat kapital, få referenser och låga inkomster gör att många unga inte lyckas passera det smala nålsögat för ett eget boende. Samtidigt är Sveriges unga en bred befolkningsgrupp som inte nödvändigtvis delar mer än ett åldersintervall. De kan vara singlar eller sammanboende, ha barn, arbeta, studera eller vara utan sysselsättning, bo i glesbygd eller i storstäder. Att nyproducera många små singelbostäder i storstadsområden är bra, men kan bara utgöra en del av lösningen då många unga har andra behov eller bor på annat håll. Vi, Kod Arkitekter, anser att utbudet av bostäder för unga skulle kunna ökas och breddas väsentligt genom gräsrotsprincipen många bäckar små. Genom en kombination av fysiskt möjliggörande (jämför Friggeboden) och privatekonomiska incitament skulle outnyttjade eller underutnyttjade ytor inom det befi ntliga beståndet bättre tas till vara. Vi vill belysa de rumsliga och organisatoriska möjligheterna inom det befi ntliga bostadsbeståndet med inriktning på småhus. Genom en serie fallstudier vill vi illustrera hur fl era boendekonstellationer kan sambruka en fastighet. Vi utgår från fyra utvecklingsprinciper för att utvärdera nuvarande och framtida bygg- och skattelagstiftning. Vad är möjligt idag, vad ska vara möjligt och stimuleras i framtiden? Innovativt byggande av bostäder för unga - Rapport för Boverket 5

6 Ansökan forts. Här följer våra fyra utvecklingsprinciper: 1. Befi ntlig bostadsbyggnad delas upp så att max 50 % av boarean utgör en eller två självständiga bostäder 2. Befintlig komplementbyggnad (t ex garage/uthus) byggs om till en eller två självständiga bostäder om max 50 % av total boarea 3. Befi ntlig bostads- eller komplementbyggnad byggs till med en eller två självständiga bostäder om max 50 % av total boarea 4. Ny fristående komplementbyggnad om max 50 kvm byggnadsarea avsett för självständigt boende uppförs inom befi ntlig fastighet 1: Ombyggnad bostadshus 2: Ombyggnad komplementbyggnad 3: Tillbyggnad 4: Ny byggnad Åtgärden avser ett utvecklingsarbete av bostadstypologin småhus i syfte att väsentligt förbättra småhusens förmåga att tillhandahålla bostäder till fl er än husens ägare. Åtgärden ska resultera i en rapport, som ska kunna distribueras till parter som Boverket eller Kod Arkitekter anser aktuella. Utvecklingsprinciper som kan tillämpas inom nuvarande byggoch skattelagstiftning kan direkt spridas till en bredare publik. Utvecklingsprinciper som inte kan tillämpas inom nuvarande bygg- och skattelagstiftning kan användas för att formulera vår tids friggebod ett politiskt beslut som får stort folkligt genomslag. Hur främjar åtgärden ett innovativt byggande? Det innovativa vad gäller angreppssättet ligger i att skapa incitament och låta botten upp hitta en mängd smarta sätt att använda och utveckla byggnadsbeståndet snarare än att från toppen ner planera storslagna bostadslösningar. För oss arkitekter kan det innebära ett skifte från att vara de få stora aktörernas konsult till att bli de många små aktörernas idépartner att vi lyssnar in och översätter de många små aktörernas idéer till fysiska rum och sammanhang. Vi kan också utgöra en viktig medlare mellan privata och gemensamma intressen. Det innovativa vad gäller varan är dubbelt och innebär både en typologisk utveckling av småhuset och en breddad syn på vad en bostad för unga kan innebära (t ex liten bostad med trädgård). Den lilla småhusbostaden med kort- eller långsiktigt hyreskontrakt utgör ett komplement till den oftast förekommande idén om minilägenheter för singelhushåll i storstäder. Det innovativa vad gäller samhällsnyttan är också mångbottnat. Metod: Från botten upp Individuella initiativ Många bäckar små 6 Innovativt byggande av bostäder för unga - Rapport för Boverket

7 Liten bostad med trädgård Hyresbostäder i småhus skulle också skapa många fl er aktörer och förbättrad konkurrens på hyresmarknaden. En större variation av bostadsformer inom befi ntliga medel- och högstatusområden skulle också ge positiva integrationseffekter. Småhus finns över hela landet vilket kan ge välkomna intäkter till husägare och skapa nya bostäder även på mindre orter där fl erbostadshus saknas. Att bo fl er inom det befi ntliga beståndet är resurssmart; befi ntliga nät av kollektivtrafi k, vägar, vatten/avlopp och el kan utnyttjas och mer naturmark kan bevaras. Små singelbostäder är inte den enda lösningen - bara 4 av 10 unga vuxna vill bo själva På vilket sätt ökar åtgärden utbudet av bostäder för unga? Sveriges bostadsbestånd är enligt SCB drygt 4,5 miljoner bostäder. Av dessa är 2,5 miljoner bostäder i fl erbostadshus, 2 miljoner i småhus. Vi bedömer att många bäckar små -principen med rätt incitament skulle öppna upp för stora mängder av nya bostäder lämpliga för unga, säkerligen fl er än de student- och ungdomsbostäder som planeras inom nyproduktion. Ifall 5 % av Sveriges småhusägare hyrde ut en sekundärbostad i en del av eller i anslutning till sin egen bostad skulle nya bostäder skapas runt om i landet. Norge har liksom Sverige en stor andel småhus. I Norge är fenomenet hybel (från fornnordiskans hýbýli, hýbœli, híbíli, som betyder «hus» eller «hem») väletablerat och innebär just litet hem för uthyrning. Skattemässiga regler gör det förmånligt för husägare att hyra ut en del av sin bostadsyta. Det är vanligt att den första egna bostaden är en hybel, oavsett om man studerar eller arbetar eller var i landet man bor. Det är fullt realistiskt med ett liknande scenario i Sverige. Kod Arkitekter, juli 2013 Innovativt byggande av bostäder för unga - Rapport för Boverket 7

8 Del 2: Kunskapsunderlag Ungas boende Varför ska vi bygga (just) för unga? Sveriges befolkning ökar i högre takt än bostadsbyggandet. Hälften av Sveriges kommuner uppger att de har bostadsbrist, vilket leder till konkurrens bland de bostadssökande. Långa bostadsköer, begränsat kapital, få referenser eller låg inkomst är vanliga orsaker till att många däribland många unga inte lyckas passera nålsögat för ett eget boende. Det fi nns också kommuner i Sverige som inte har generell bostadsbrist, men som menar att de har brist på bostäder som matchar ungas efterfrågan. De unga är över lag en rörlig åldersgrupp, som fl yttar dit utbildning och jobb fi nns. De är nya på arbetsmarknaden, vilket ofta kan innebär osäkra anställningsvillkor och begränsat sparat kapital. För att köpa en bostad krävs en kontantinsats och för att kunna ta ett lån gör banken en prövning av köparens återbetalningsförmåga. Att köpa sin bostad är därför inte ett möjligt alternativ för alla unga. Hyresmarknaden blir då enda vägen till självständigt boende. På uppdrag av Hyresgästföreningen har undersökningsföretaget SKOP vartannat år sedan 1997 genomfört en undersökning om boende för unga vuxna (20-27 år). I undersökningen 2013 anger 51 procent av de unga vuxna att de bor i egen bostad (bostadsrätt, hus eller hyresrätt med förstahandskontrakt). Det är en nedgång sedan 1997 då 62 procent hade egen bostad. Nästan var fjärde ung vuxen bor kvar hos sina föräldrar var andelen lägre, 15 procent. Även i den äldre gruppen, år, bor var tionde idag kvar i föräldrahemmet. Resterande fjärdedel bor i osäkra upplåtelseformer utan besittningsskydd så som andrahandskontrakt, studentbostad eller inneboende. Var tredje ung familj, unga vuxna med barn, bor inte i egen bostad. Enligt Hyresgästföreningens beräkningar av år 2013 bor det unga vuxna i Sverige av dem bor i egen hyresrätt, bostadsrätt eller eget hus. Ytterligare unga vuxna skulle vilja ha en egen bostad, men saknar det idag. Hälften av dem bor tills vidare kvar hos sina föräldrar. 1 Lägst andel eget boende fi nns i Stockholms län (44 procent), följt av Göteborg (48 procent) och Malmö/Lund (49 procent). Högst andel unga vuxna med egen bostad fi nns utanför storstadsregionerna (55 procent). 1 av 10 i åldern år bor fortfarande hemma hos föräldrarna Var tredje ung familj saknar bostad 1 Hyresgästföreningen (2013). Unga vuxnas boende i Sverige 2013: Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? 8 Innovativt byggande av bostäder för unga - Rapport för Boverket

9 Antal invånare i Sverige: Antal unga (20-27 år): Unga som saknar bostad: % 51% Allt färre unga bor i egen bostad Andel unga vuxna, år, som äger sin bostad eller har förstahandskontrakt % 23% Allt fl er bor kvar i föräldrahemmet Andel unga vuxna, år, som bor hemma hos sina föräldrar Innovativt byggande av bostäder för unga - Rapport för Boverket 9

10 Ungas boende Ett allt större utanförskap på bostadsmarknaden Samtidigt som befolkningen har ökat, har antalet hyresrätter i Sverige minskat under perioden , från ca till ca Även om det byggs nya hyresrätter i landet så sker fl er ombildningar från hyresrätter till bostadsrätter. I Göteborg, Malmö, Helsingborg och Västerås har antalet hyresrätter minskat under perioden. Extremfallet är Stockholm där antalet hyreslägenheter har minskat med 20 procent, från ca till ca Särskilt i Stockholm är hyreskön mycket lång och därför uppstår den så kallade inlåsningseffekten: De som har hyreskontrakt håller på dem. På marknaden får man därför en uppdelning mellan insiders och outsiders. 3 Ett tydligt tecken på att det fi nns många outsiders i Stockholms län är att endast 18 procent av de unga vuxna bor i hyresrätt med förstahandskontrakt. Detta kan jämföras med riksgenomsnittet, där andelen unga vuxna som bor i egen hyresrätt är 28 procent. I Göteborgsregionen och Malmö/Lund är andelen 30 respektive 28 procent. 4 Sveriges unga representerar för oss alla de människor som idag står utanför och vill in på bostadsmarknaden. Även om man inte kan dra alla unga över en kam, och heller inte kan hävda att just unga har större rätt till bostad än andra åldersgrupper, så är det nödvändigt att söka nya lösningar för att alla som behöver ska kunna hitta en egen bostad. Ungas utanförskap till hyresrätter växer Stockholm har flest outsiders Stockholm 18% Göteborg 30% Malmö/Lund 28% Andel av de unga vuxna som har förstahandskontrakt på en hyresrätt 2 Boverkets marknadsrapport nov 2013: Bostadsbristen och hyressättningssystemet 3 Boverkets marknadsrapport nov 2013: Bostadsbristen och hyressättningssystemet 4 Hyresgästföreningen (2013). Unga vuxnas boende i Sverige Innovativt byggande av bostäder för unga - Rapport för Boverket

11 +6% Allt fl er invånare och allt färre hyresrätter bidrar till att unga inte kommer in på hyresmarknaden. Befolkningsökningen sker främst i Sveriges största städer. Samtidigt minskar antalet hyresrätter genom omvandling till bostadsrätter. Värst är situationen i Stockholm. År 2000 År % Antal invånare och hyresrätter i Sverige Antalet invånare ökade med 6% Antalet hyresrätter minskade med 4% +11% -5% År 2000 År 2010 Antal invånare och hyresrätter i 14 svenska städer Antalet invånare ökade med 11% Antalet hyresrätter minskade med 5% +13% -20% År 2000 År 2010 Antal invånare och hyresrätter i Stockholms kommun Antalet invånare ökade med 13% Antalet hyresrätter minskade med 20% Innovativt byggande av bostäder för unga - Rapport för Boverket 11

12 Ungas boende Hur vill unga vuxna bo? Vad är det då för bostäder Sveriges unga söker? Sveriges unga är en bred befolkningsgrupp som inte nödvändigtvis delar mer än ett åldersintervall. De kan vara singlar eller sammanboende, ha barn, arbeta, studera eller vara utan sysselsättning, bo i glesbygd eller i storstäder. Av de tillfrågade i SKOPs undersökning anger 78 procent av de tillfrågade unga vuxna att eget boende, det vill säga hyresrätt, bostadsrätt eller eget hus, är den bäst passande boendeformen. 40 procent av de unga vuxna uppger att det passar dem bäst att bo i hyresrätt, 23 procent bostadsrätt och 15 procent eget hus. Det innebär att gruppen som helst vill hyra (hyresrätt) är lika stor som gruppen som helst vill äga (bostadsrätt, eget hus). Det egna huset är en betydligt mer populär boendeform utanför storstadsregionerna. Att 15 procent helst bor i eget hus är intressant och indikerar att inte alla unga vill ha små singelbostäder. Av de tillfrågade vill 18 procent ha högst ett rum och kök, 37 procent vill ha två rum och kök och 41 procent vill ha mer än två rum och kök. De fl esta vill dela bostad med en annan vuxen. 5 Unga väljer bort bil i högre utsträckning än andra åldersgrupper. Det gör att bostadens läge blir viktigt. Närhet till kollektivtrafi k, jobb/skola, familj och vänner värderas högt. Men ett nära boende behöver inte betyda boende i stadskärnan, enligt en Sifoundersökning gjord av intresseorganisationen jagvillhabostad.nu. De allra fl esta vill bo i en tvåa eller större 3:a + 1:a 2:a Unga kan betala Av de unga som bor i egen bostad kan en majoritet, 58 procent, betala mer än kr i månaden för sitt boende. Av de unga som fortfarande bor hos sina föräldrar uppger 43 procent att de kan betala mer än kr/mån. Samtidigt är det färre, 33 procent, av de som lämnat föräldrahemmet som faktiskt betalar mer än kr/mån. Det innebär att många har förmåga att betala mer än vad man gör idag. 79 procent av unga vuxna som har fl yttat hemifrån anser sig klara sina boendekostnader utan problem. 6 MYT! Liten singelbostad Unga vuxna, år (av dem som inte anser att det passar bäst att bo hemma hos föräldrarna) Unga är rörliga - flyttar mest Bland dem som fl yttar till ett annat län är hälften i åldern 20 till 30 år. Flyttningar i dessa åldrar beror oftast på studier eller byte av arbete. Under denna period i livet fl yttar både kvinnor och män i genomsnitt fyra gånger. Mest av alla fl yttar de 21-åriga kvinnorna och de 23-åriga männen. Efter 30-årsåldern är fl yttningarna färre och dessutom kortare. 7 5 Hyresgästföreningen (2013). Unga vuxnas boende i Sverige Hyresgästföreningen (2013). Unga vuxnas boende i Sverige Innovativt byggande av bostäder för unga - Rapport för Boverket

13 Hur vill unga vuxna bo? Lika många vill hyra som äga 40% Hyresrätt Unga vuxna, år, bäst passande boendeform 15% Eget hus 23% Bostadsrätt En majoritet vill bo tillsammans Unga vuxna, år (av dem som inte anser att det passar bäst att bo hemma hos föräldrarna) 40% vill bo själva 54% vill dela med annan vuxen 3% vill bo med fl era andra vuxna 33% betalar mer än 4200 kr idag 43% av unga som bor kvar hemma 58% av unga i egen bostad...kan betala mer än 4200 kr/mån = Många kan betala mer än de gör idag; det är utbudet som begränsar Unga kan betala! (av tillfrågade i åldern år som bor i egen bostad) Får ekonomiskt stöd av anhöriga 79% klarar sina boendekostnader utan problem Innovativt byggande av bostäder för unga - Rapport för Boverket 13

14 Boende i Sverige Många bor i småhus Nästan hälften av Sveriges hushåll bor i småhus. Av totalt 4,5 miljoner hushåll i Sverige bor 2 miljoner i småhus. Men hälften av alla svenska hushåll uppger att de bor fel för stort eller för trångt. I landet anser var tredje villaägare att de bor för stort. I storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö anger nära hälften av villaägarna att de bor för stort, enligt Mäklarsamfundet Analys. De flesta bor i städer Allt fl er bor i städer. 85% av landets befolkning bor idag i en tätort. Tätort innebär minst 200 invånare, högst 200 meter mellan husen. Men det är landets största städer - ofta med högskolor och universitet - som växer mest. Urbaniseringstrenden i Sverige följer ett internationellt mönster, där en allt större andel av ländernas bruttonationalprodukt lokaliseras till växande städer. Infl yttning bidrar till ett ökat tryck på bostäder. Växande städer Infl yttning till städer leder till att städerna breder ut sig. Det är vanligare att städer ökar till ytan än att befolkningstätheten ökar - ett fenomen kallat stadsspridning. Tätortsgränsen fl yttas successivt utåt. Växande städer gör att äldre småhusområden slukas och får ett allt mer, relativt sett, centralt läge i staden. Man kan alltså tala om en relativ lägesförskjutning för villastaden - från periferi till ett allt mer centralt läge. En annan vanlig utveckling är att områden med fritidsbebyggelse i stadsnära lägen succesivt omvandlas till permanenta bostäder. Stadsspridning Tätortsgräns fl yttar utåt - på bekostnad av natur Småhusområden slukas av växande städer Lägesförskjutning för villastaden - från periferi till centralt läge 14 Innovativt byggande av bostäder för unga - Rapport för Boverket

15 Antal hushåll i Sverige Hushåll i fl erbostadshus: Hushåll i småhus: Varav 33% uppger att de bor större än de behöver (nära 50% i storstadsregionerna) Urbanisering Infl yttning till städer 85% av Sveriges befolkning bor i tätort Innovativt byggande av bostäder för unga - Rapport för Boverket 15

16 Villastaden Villastadens historia För att förstå villastadens framväxt, och varför småhusområden ser ut som de gör idag, kan man ställa frågorna: - Vem byggde? - Vad var syftet/drivkrafterna? - Vilka ideal präglade samtiden? - Vem byggde man för? Detta avsnitt använder Stockholm som exempel, men utvecklingen har sett liknande ut runt om i Sverige. Utfl yttning från staden Infl yttning till staden Kåkstäder Egna hem Borgarklassens villor Trädgårdsstäder Egna hem Miljonprogram Privat byggande FATTIG ARBETARKLASS OPLANERAD BOSTADS- BEBYGGELSE KÅKSTÄDERNA REVS ARBETARKLASSEN EGNAHEMS- RÖRELSE BYGGER VID JÄRNVÄGAR BORGARKLASSEN NY LIVSSTIL BEKOSTAR EGNA JÄRNVÄGAR TRÄDGÅRDSSTÄDER STAD OCH LAND 30-TALET EKONOMISK KRIS BOSTADSBYGGANDET HALVERAS EKONOMISK KRIS STATENS ÅTAGANDE ÖKAR I BYGGANDET SMÅHUSBYGGANDET TAR FART GENOM STATLIGT INFLYTANDE PRIVATA VILLA- BYGGANDET TAR FART 16 Innovativt byggande av bostäder för unga - Rapport för Boverket

17 Förening av lantlivets behag med stadslivets förmåner - så beskrev den då progressiva borgerligheten villalivet i Stockholm på 1880-talet. Det är en beskrivning som många husägare säkert skriver under på än idag. Men alla som bodde i stadens periferi delade inte dessa behag och förmåner. Att bo utanför stadskärnan var antingen ett aktivt val eller en ekonomisk nödvändighet. Stadens ytterkant har prägats av social och ekonomisk segregation, kanske i större grad än stadskärnan. Denna sociala enlighet har accepterats och eftersträvats, inte bara av privata aktörer men också i kommunal stadsplanering. Runt 1890 byggde Djursholm AB en privat järnväg för att betjäna en ny villastad med exklusiva villor för sådana individer och familjer, vilka voro särskilt önskvärda såsom medlemmar av det nya samhället. 1 Även så sent som 1952, i generalplanen för hela Stockholm går att läsa: Om man önskar få till stånd en social gruppbildning, måste man acceptera, att människor som tillhör samma socialklass har lättare att knyta personliga kontakter, och att fl ertalet föredrar att bo bland sina gelikar. 2 Kåkstäder i Stockholm (1880) På 1880-talet uppkom kåkstäderna runt Stockholm såsom i Årstadal, Katrineberg, Nynäs, Gröndal samt i Bromma och Solna. Bostäderna byggdes för arbetare, långtidsarrenden på mindre brukbar mark. Bostäderna kunde ha delvis slumartad karaktär med dåliga sanitära förhållanden ofta byggda på sumpmark med dåliga grundläggningsförhållanden. Många av dessa utplånades med tiden. Kåkstäder defi nieras ofta som oplanerad arbetarbebyggelse - de dominerades av arbetarhushåll med låga inkomster och många barn. Utflyttning från staden (1900) I början av 1900-talet skedde i Stockholm en utfl yttning från de centrala stadsområdena och villastäder växte fram i utkanterna av storstäderna. Allt fl er stadsinvånare lämnade nu den växande stenstaden för att bosätta sig i nyanlagda villastäder i naturnära, lantliga omgivningar. De som först fl yttade ut från staden var arbetarklassen. För de mindre bemedlade medförde dessa bostäder större bostadsutrymme och ökad hygienisk standard. Småhusområden för arbetare lades intill redan existerande kommunikationer och ofta med hänsyn till möjliga arbetstillfällen. Sundbyberg, som är Sveriges första förort med småhusbebyggelse, anlades för arbetare redan år Andersson, Ola (2014) Hitta hem s43. 2 Generalplan för Stockholm 1952, s Innovativt byggande av bostäder för unga - Rapport för Boverket 17

18 Villastaden Egnahem och Folkhemmet Egnahemsrörelsen bildades under slutet av 1800-talet i Sverige för att underlätta för arbetare, lägre tjänstemän och andra personer utan större tillgångar att skaffa sig en egen bostad i form av ett egnahem och i vissa fall också en försörjningskälla i form av ett småjordbruk, ett småjordbruksegnahem. Det kunde dock dröja innan innehavaren helt och fullt själv ägde sitt egnahem då det ofta var nödvändigt att ta upp lån som skulle betalas tillbaka under lång tid. Egnahem utvecklades på 1930-talet genom KF:s arkitektkontor (Kooperativa Förbundet) till följd av Per Albin Hanssons begrepp Folkhemmet. En del av egnahemsområdena kallas idag för villaområden. Ordet egnahem var från början avsett som ett ord för blygsamma bosättningar, till skillnad från större villor. Under samtiden kallades dessa hus inte villor. Villastäder (1900-) Borgarklassens utfl yttning började senare än arbetarnas och berodde inte så mycket på den rådande bostadsbristen, utan mer på ett ökat intresse för naturen, frisk luft och god hygien. Utfl yttningen av borgarklassens startades av dubbla bosättningar och sommarkoloniernas uppkomst. Ett annat skäl var de nya boendeidealen. Ekonomiska skäl som lägre kommunalskatt, och sociala skäl, som att avskärma sig från de som hade det sämre ställt, hade också betydelse. Villasamhällen med individualistiskt utformade villor för förmögna växte upp intill de fl esta växande städerna i Sverige under 1900-talets två första årtionden. De byggnadsbestämmelser som gällde kunde inte styra villornas utformning i någon större utsträckning. De markägare som planerade och exploaterade en ny villastad, anlade också privata järnvägsbanor som var en förutsättning för dessa samhällens tillväxt. Villasamhällen för den välbärgade befolkningen placerades ofta i natursköna områden och tomterna gjordes stora. Områdena köptes upp och styckades till tomter som såldes genom olika företag. Några av dessa områden var Djursholm etablerat 1889, Saltsjöbaden 1891, Stocksund och Storängen 1904 samt Lidingö villastad Trädgårdsstäder ( ) Utbyggnaden av trädgårdsstäder fortsatte på och 1930-talen i takt med att befolkningen ökade. Trettiotalets ekonomiska kris medförde dock att bostadsbyggandet halverades under ett par år talets bostadsprogram var inriktat på att höja bostadsstandarden, fl er skulle få möjlighet att bosätta sig i stadens trädgårdsstäder. Tanken bakom trädgårdsstäderna var att kombinera stad och land genom en ny stadstyp med måttlig täthet och friliggande hus i nära förbindelse med natur och trädgårdar. 18 Innovativt byggande av bostäder för unga - Rapport för Boverket

19 Egna hem ( ) Som en följd av 1930-talets ekonomiska kris och krigsårens alla svårigheter ökade statens åtagande i bostadsbyggandet. Den statliga bostadspolitiken fi ck den form som den sedan i stort sett behöll fram till 1970-talets mitt. Sammanlagt byggdes under 1950-talet omkring 7500 bostäder i småhus, huvudsakligen en- och tvåfamiljshus i Stockholmsregionen. Genom en ny sparbankslag 1955 förbättrades lånevillkoren för småhusköparna. Landets största sparbank Stockholms Sparbank bildade 1956 bostadsstiftelsen Ekkronan. Småhus förmedlades av stiftelsen Ekkronan som fi nns runt om i hela länet. Miljonprogrammet ( ) Efter många decenniers bostadsbrist beslöt riksdagen 1965 att det inom en tioårsperiod skulle uppföras en miljon bostäder i Sverige. Inom ramen för det så kallade miljonprogrammet uppfördes både fl erbostadshus och småhus. Runt en tredjedel av bebyggelsen inom miljonprogrammet utgjordes av småhus. I Stockholms förortskommuner höll sig dock småhusproduktionen under 1960-talet kvar på samma nivå som vid slutet av 1950-talet, det vill säga procent av den totala bostadsproduktionen i ytterområdena. I början av 1970-talet blev kritiken av miljonprogrammets storskaliga hyreshus allt mer högljudd. Efterfrågan på småhus ökade. Kataloghus 1960-talets senare hälft och 1970-talets första hälft blev en genombrottsperiod för villabyggandet i Sverige. Den tilltagande infl ationen gjorde det alltmer ekonomiskt fördelaktigt att investera pengar i eget boende. Efterfrågan på småhus steg och samtidigt ökade också andelen småhus som uppfördes utan statligt stöd. En stor del av de villor som byggdes under 1970-talet, utformades på ett sådant sätt att de främst attraherade en köpstark målgrupp. Villabyggandet började också i allt högre grad präglas av olika modeväxlingar. Många valde sin villa bland den uppsjö av kataloghus som fanns på marknaden. Val av hustyp blev under denna tid i allt högre grad ett uttryck för en viss livsstil. Grupphusbebyggelse (1970-) I förortskommunerna satsade man nu på produktion av småhus som det var stor efterfrågan på. Det nådde en topp 1978, då 67 procent av alla nybyggda bostäder i Stor-Stockholm utgjordes av småhus. Sammanlagt byggdes under 1970-talet cirka nya småhus i regionen. Stora sammanhängande markarealer i förortskommunerna exploaterades för s k grupphusbebyggelse, med industriellt tillverkade småhus. Antalet hus i dessa områden kan variera stort - alltifrån ett 50-tal till mer än Bland de större utbyggnaderna av denna typ i länet kan nämnas Salemstaden i Salems kommun, Krusboda i Tyresö kommun och Viksjö i Järfälla kommun. Innovativt byggande av bostäder för unga - Rapport för Boverket 19

20 Villastaden Mobilitet - en förutsättning för livet i villa Utbredningen av småhus hänger tydligt ihop med mobilitet - att kunna ta sig från hem till arbete och service är en förutsättning för villastadens existens. Det första genombrottet inom mobilitet var järnvägen. Affärssinnade markägare insåg att byggnation av spårbunden trafi k ökade värdet på deras mark, som kunde styckas upp till tomter och säljas. Utbyggnaden av Stockholms tunnelbana byggde delvis på samma modell. Det andra genombrottet var bilismen. Efter andra världskrigets slut fi ck bilismen allt större betydelse och bilinnehavet växte, till 200 bilar per 1000 invånare hade hälften av alla hushåll bil. 1 Detta gav helt nya förutsättningar för hur mark kunde exploateras, allt längre från stadskärnan. De statliga investeringarna i vägnätet styrde stadens tillväxt. Amerikanska influenser Både idéerna om privata järnvägsbyggen och villastad planerat efter bilism är idéer importerade från USA. Det amerikanska begreppet zoning syftar på idén om uppdelning inom stadsplanering och har sitt ursprung i New York från början av 1900-talet. Det var Edward M. Bassett som var upphovsman till begreppet och ville med det få ordning på den kaotiska tillväxten av städerna. Det var också ett svar på spekulativt byggande samt trångboddheten i städerna med dålig hälsa som följd. Zonering är ett sätt att genom detaljplanestyrning reglera områdens användningar och separera funktioner. Funktionen R1 - residential one unit - uppkom i Los Angeles och innebär att bostadsområden regleras till endast bostadsändamål med ett hushåll per fastighet. Följderna av R1 är stora förstäder med utbredning av villamattor och motorvägar, långa pendlingstider men även segregation av befolkningsgrupper som följd. Idéen om att reglera till enbart bostadsändamål med enbart ett hushåll per fastighet är utbredd även i svenska detaljplaner för småhusområden. Stadsdelar med småhus i Skurup tränger undan jordbruk Stadsdelen Skarpnäck i Stockholm etablerades på tidigare naturmark Kärnfamiljen som ideal: En familj - ett hus 1 Andersson, Ola (2014) Hitta hem s Innovativt byggande av bostäder för unga - Rapport för Boverket