LäkemedelsNytt. Ordförande ordar Ordförande ordar Ordförande ordar. Nytt LÄKSAK. Nr Innehåll. Nordvästra Läkemedels- Kommittéerna
|
|
- Carina Johansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 LäkemedelsNytt Nordöstra och Nordvästra Läkemedels- Kommittéerna Nr Ordförande ordar Ordförande ordar Ordförande ordar Nytt LÄKSAK Den centrala läkemedelskommittén i SLL (LÄKSAK) har fått en ny och utökad bemanning. Lars L Gustafsson fortsätter som ordförande, nu med Bo Ringertz, tidigare chefläkare på Karolinska Universitetssjukhuset, som vice ordförande. LÄKSAK har utökats till 22 medlemmar med breddad kompetens, bland annat inom vårdetik med Niels Lynöe och inom slutenvård. Man planerar att vässa organisationen ytterligare med till exempel hälsoekonomisk kompetens. Det nya LÄKSAK kommer under det närmaste året att utöka satsningarna på fortbildning och elektroniskt förskrivarstöd. Äldres läkemedel är ett annat prioriterat satsningsområde. De lokala läkemedelskommittéerna fortsätter som förut. Rolf Tryselius leder som tidigare den Nordvästra läkemedelskommittén och jag själv håller i den Nordöstra kommittén. detta som är själva basen. Vi får glädja oss åt att vi får behålla de lokala kommittéerna inom en överskådlig framtid. Det är min förhoppning att samarbetet mellan LÄKSAK och de lokala kommittéerna kan utvecklas, liksom samarbetet mellan de lokala kommittéerna, så att vi får en ännu effektivare organisation, för att förbättra läkemedelsanvändningen i SLL! Och glöm inte att Kloka Listan upprättas av LÄKSAK:s expertgrupper, där experter från sjukhusen och primärvården samt apotek ingår. Sigurd Vitols, ordf NÖLK Så för vår del i nordväst och nordöst fortsätter vi vårt enträgna arbete med att försöka underlätta arbetet för alla förskrivare i en ständigt allt mer komplicerad läkemedelsvärld. Jag tror att det är viktigt, att även fortsättningsvis slå vakt om det lokalt förankrade läkemedelsarbetet. Det är ju Innehåll Karolic... 2 Nya läkemedelsregister för ännu bättre läkemedelsanvändning... 3 Ny satsning på astma- och allergiprojekt i primärvården... 4 Farmakoterapi vid ångestsyndrom behandlingsrekommendationer från Läkemedelsverket... 5 Kalendarium NÖLK och NVLK
2 Har du frågor om läkemedel? Ring Karolic! Läkemedelsinformationscentralen vid Karolinska Universitetssjukhuset Solna besvarar kliniska frågeställningar kring läkemedelsbehandling: Klinisk farmakologi, , fax: epost: För farmaceutiska frågor, ring Karolinska apoteket: , fax: epost: Vad finns dokumenterat om Supp. Paracetamol och smärtstillning hos äldre? Den befintliga dokumentationen talar för att suppositorier med paracetamol kan användas även till äldre. Det finns ett mycket begränsat underlag beträffande de smärtstillande och antipyretiska effekterna på de allra äldsta. Farmakokinetiska data antyder ej att den rektala absorptionen generellt skulle vara sämre hos de äldre. Dock påverkas upptaget av ansamlad faeces i rectum. Utredning I en dubbelblind, placebokontrollerad studie av ipsilateral skuldersmärta efter thoracotomi behandlades 31 patienter, med en medelålder på 60 år, med supp. Paracetamol 1000 mg intrarektalt som laddningsdos redan efter anestesiinduktionen. Därefter fick de ytterligare 650 mg paracetamol intrarektalt var fjärde timme i 48 timmar. De 34 patienterna i placebogruppen fick placebosuppositorier vid samma tillfällen. Paracetamolgruppen hade mindre skuldersmärta under de första 16 timmarna, men det var ingen skillnad avseende smärta vid incisionsstället. I en jämförande studie befanns suppositorier med paracetamol (1000 mg) och kodein (20 mg) vara bättre än suppositorier med tramadol (100 mg), då 84 procent av patienterna i tramadolgruppen mådde illa och kräktes jämfört med 31 procent i den grupp som erhöll paracetamol och kodein, medan deras smärtskattning inte skiljde sig åt signifikant. I en studie med 79 patienter med en medelålder på 76 år (min 23 och max 93) jämfördes den antipyretiska effekten för paracetamol i tablett- respektive suppositorieform. Patienterna hade normal rektalslemhinna och patienter med diarré och hypermobil tarm uteslöts. Grupperna var homogena avseende kroppstemperatur vid inklusionen. Den antipyretiska effekten av paracetamol var dosberoende och svaret på 650 mg suppositorier var inte signifikant skilt från svaret på 650 mg tabletter. Ännu större antipyretisk effekt erhölls med 1300 mg suppositorier. Trots att svaret på 650 mg suppositorier inte var signifikant skilt från svaret på 650 mg tabletter, beräknades ändå suppositorierna vara 0,6 gånger så potenta som tabletterna utifrån studieresultaten de första sex timmarna. I ytterligare en studie bekräftas den antipyretiska effekten av paracetamolsuppositorier till äldre. Paracetamols biotillgänglighet har studerats på sexton kliniskt stabila geriatriska slutenvårdspatienter. Nio av dessa patienter hade signifikanta mängder faeces i rectum, vilket minskade paracetamols maximala koncentration med 32 procent. I jämförelse med sex unga, friska kontroller hade de geriatriska patienterna högre halter av paracetamols huvudmetaboliter. Referenslista kan erhållas från författarna. Eva Wikström Jonsson Carl-Olav Stiller Klinisk Farmakologi, Karolinska Solna 2
3 Nya läkemedelsregister för ännu bättre läkemedelsanvändning Receptregistret, Läkemedelsförteckningen, Socialstyrelsens läkemedelsregister är nya register som anknyter till förskrivning av läkemedel. De öppnar nya möjligheter för både förskrivare, patient och forskare att bättre överblicka läkemedelskonsumtionen. Receptregistret Vid utlämnande av läkemedel mot recept och som Apodos, registreras enligt lagen om receptregister från 1997 en rad uppgifter på apoteken, bland annat: patientens personnummer, vilket automatiskt ger patientens namn, ålder, kön och bostadsort, läkemedel och mängd, förskrivarens arbetsplatskod och personlig förskrivarkod om sådan finns angiven, ordinationsdatum och expedtionsdatum. Uppgifterna lagras av Apoteket AB enligt receptregisterlagen i avidentifierad form. Med undantag för den personliga förskrivarkoden, ligger uppgifterna, till grund för läkemedelsstatistiken på Utdrag över vad som har expedierats med den personliga förskrivarkoden kan beställas endast av förskrivaren och dennes verksamhetschef. Rapporten omfattar de senaste tre månaderna. Receptregistret får i ett avseende användas för till syn och kontroll. Vid utredning av misstänkt överförskrivning av narkotika får Socialstyrelsen använda förskrivarens namn och personliga förskrivarkod som sökbegrepp. Läkemedelsförteckningen Enligt en lag från 2005 kan patienten kan begära ett utdrag över sina uttag av receptbelagda läkemedel de senaste 15 månaderna, läkemedelsförteckning. Det kan ske via eller Apotekets kundtjänst. Farmaceuter och läkare kan få tillgång till dokumentet men det kräver patientens samtycke, som då endast gäller vid det tillfället. Uppgifter om vem som har förskrivit respektive läkemedel saknas liksom insättningsorsaken. Idag kan läkare få tillgång till patientens läkemedelsförteckning endast via (apoteket.se/vårdpersonal/beställ&förskriv/ Läkemedelsförteckning). Där finns all information om förteckningen. När säkerheten för dataöverföringen av läkemedelsförteckningen är löst kommer dessa patientuppgifter även att kunna nås via journalsystemen. Socialstyrelsens läkemedelsregister Socialstyrelsen har sedan tidigare flera hälsodataregister, bland annat cancerregistret och medicinska födelse- och missbildningsregistret. Efter en förändring av receptregisterlagen finns sedan juli 2005 ytterligare ett hälsodataregister med receptregisterdata från Apoteket AB på personnummernivå. Registret brukar kallas Socialstyrelsens läkemedelsregister eller bara Läkemedelsregistret, se LäkemedelsNytt nr Enligt lagen får Läkemedelsregistret enbart användas för epidemiologisk forskning och framställning av statistik liksom för kvalitetssäkring och utvärdering av hälso- och sjukvård. Någon samkörning av personuppgifter för andra ändamål mellan ingående register får inte göras. Alla personuppgifter måste vara borttagna så att det inte blir möjligt att röja en enskild individs identitet. Vidare får uppgifter ur registret aldrig användas för kontroll, tillsyn eller administrativa ändamål som kan påverka en enskild individ. Överföringen av receptdata från Apoteket till hälsodataregistret sker automatiskt utan att patienten/apotekskunden kan påverka det. Exempel på frågor som kan besvaras med det nya registret är det exakta antalet förbrukare av visst läkemedel, genomsnittlig dos per individ, förekomsten av olika läkemedelskombinationer liksom förskrivningen av vissa läkemedel till antal individer med viss ålder och eller kön. Gemensam läkemedelslista GLL ett landstingsprojekt En annan och mer framtida läkemedelsförteckning inom SLL är gemensam läkemedelslista GLL. GLL ska utifrån data i journalsystem inom SLL och elektroniska receptordinationer skapa lättåtkomlig översikt av aktuella läkemedel hos patienten i det egna journalsystemet. Praktiska försök pågår. Utvecklingen av GLL för hela länet försvåras bland annat av mångfalden av olika journalsystem. 3
4 Mina mediciner ny receptservice för apotekskunder Vid uthämtning av itererade läkemedel på e-recept kan apotekskunden nu välja mellan att lagra resterande uttag elektroniskt eller att som tidigare få ett utskrivet pappersrecept. Elektroniskt sparade recept kan nås på vilket apotek som helst i Sverige. För att få ut läkemedel på elektroniskt lagrat recept krävs legitimation. Bud måste dessutom medföra fullmakt. Man kan få vanliga pappersrecept sparade elektroniskt på apoteket. Vid expediering av elektroniskt lagrat recept får patienten en sammanställning över kvarvarande uttag, Mina medciner. Det går också att få uppgifter om Mina mediciner via Apoteket.se. För att komma åt innehållet krävs e-legitimation. På Mina mediciner kommer det gå att beställa receptuttag. Man kan också se vilka läkemedel som hämtats ut de senaste 15 månaderna. Receptfria läkemedel kan också beställas via apoteket.se. Läkemedlen levereras till valfri adress. Under 2006 sker detta kostnadsfritt. Leveranstiden är normalt tre arbetsdagar. Läkemedel i Mina mediciner kan även beställas per telefon via Apotekets kundcentrum mot personlig kod. Individuell information om tillsända läkemedel erhålls antingen på det lokala apoteket eller efter tidsbeställning via Apotekets kundcentrum. Birgit Sunnanbo apotekare, Apoteket Skytten Järfälla Sten Ronge apotekare, ÖGAT på läkemedel Ny satsning på astma- och allergiprojekt i primärvården Centrum för Allergiforskning vid KI (Cfa) och Centrum för Allmänmedicin (CeFAM) organiserar och stöder primärvårdsbaserad FoUU inom allergiområdet. Det finns ett särskilt nätverk för primärvårdsbaserad FoUU inom allergiområdet. Inriktningen är att förbättra behandling av patienter i primärvården med astma och andra manifestationer av allergisjukdomar, såsom eksem och rhinit. Utvärdering av primärvårdsanpassade metoder för allergi- och inflammationsdiagnostik och patientcentrerade effektmått, bland annat livskvalitet, symtom och olika biokemiska, fysiologiska och immunologiska parametrar är exempel på aktuella projektteman. En studie kring kväveoxid som inflammationsmarkör kommer att starta under hösten. Denna studie gäller optimering av antiinflammatorisk astmabehandling med hjälp av utandat NO för förbättrad Astmarelaterad livskvalitet i primärvården NOAK. I denna studie följs 200 vuxna patienter med allergisk astma med fem besök under ett år. Intresserade kan kontakta Jörgen Syk, Runby vårdcentral, Upplands Väsby, tel ). Under hösten 2006 startar även en studie av olika behandlingsalternativ vid astma/kol i primärvården (ASK-studien). Patienter med behandlingssvikt väljs slumpmässigt ut till i förväg bestämda behandlingsalternativ och följs upp under 12 månader. Studien skall omfatta 320 vuxna patienter. Om önskvärd positiv effekt uteblir sker byte till annat förutbestämt alternativ. Om Du vill veta mer, kontakta Eva Wikström Jonsson, Klinisk farmakologi, Karolinska Solna, tel 070/ Du som är intresserad av att delta i nätverket för primärvårdsbaserad FoUU inom allergiområdet, kontakta undertecknad Ingvar.krakau@ki.se Egna projektidéer är också välkomna. Det finns också motsvarande nätverk för FoUU inom allergirelaterad omvårdnad som leds av Inger Kull (inger.kull@sll.se) och för sjukhusbaserad FoUU med Gunnar Bylin som sammankallande (gunnar.bylin@comhem.se). Övergripande ansvarig inom Cfa för klinisk allergiforskning är Gunilla Hedlin (gunilla.hedlin@ki.se). Ingvar Krakau Sammankallande i Cfa:s nätverk för primärvård 4
5 Farmakoterapi vid ångestsyndrom behandlingsrekommendationer från läkemedelsverket Läkemedelsverket anordnade ett informationsmöte den 2 oktober för landets läkemedelkommittéer i syfte att sprida information om SBU:s rapport om läkemedelsbehandling vid ångestsyndrom. Föredragande var Professor Lars von Knorring, institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet. Här följer en resumé av informationsmötet: För samtliga ångestsyndrom finns behandlingsmetoder med dokumenterad effekt. Effekterna av såväl farmakologisk som psykoterapeutisk behandling är måttliga, med undantag för specifika fobier, där psykoterapi har god effekt. För farmakologisk behandling rekommenderas i första hand SSRI-preparat på grund av mindre allvarliga biverkningar. Andrahandspreparat är SNRI-preparat (Venlafaxin). Bensodiazepiner bör undvikas på grund av beroendeutveckling. Bland terapiformer har kognitiv beteendeterapi bäst dokumenterad effekt. Epidemiologi, behandling och diagnostik Var tredje kvinna och var femte man drabbas någon gång i livet av ångestsyndrom. De flesta (70 %) kommer att behandlas inom primärvården. Det är viktigt att omhändertagandet av patienter med ångestsyndrom förutom farmaka innefattar psykologiskt stöd varav det viktigaste inslaget är pedagogiska insatser. Det är då viktigt att belysa betydelsen av exponering och försäkra att kroppen inte far illa av ångest. Ångestsyndrom diagnosticeras enligt ICD-10 och DSM-IV och innefattar paniksyndrom (5 %), social fobi (12 %), specifik fobi (13 %), tvångssyndrom (2 %), generaliserat ångestsyndrom 6 procent och posttraumatiskt stressyndrom (7 %), (siffrorna inom parentes återger livstidsprevalensen). Livstidsrisken att drabbas av något ångesttillstånd är cirka 30 procent. Debuten av ångestsyndrom varierar men sker ofta tidigt i livet ofta under skolåren, tillstånden kan bli livslånga och, även om behandlingsresultaten är goda, tenderar tillstånden att komma tillbaka. Före puberteten är det ingen könsskillnad i förekomst av ångestsyndrom men därefter blir det 2-3 gånger så många kvinnor som insjuknar, sannolikt både av biologiska och sociala skäl. Farmaka vid behandling av ångestsyndrom Antidepressiva av typen serotonin återupptagshämmare de så kallade SSRI-preparat har effekt på samtliga ångestsyndrom. Serotonin-noradrenalin återupptagshämmare (SNRI-preparat; Venlafaxin) har också dokumenterad effekt. Av tricykliska antidepressiva läkemedel (TCA) har klomipramin bäst dokumenterad effekt men rekommenderas inte på grund av relativt svåra biverkningar samt toxicitet vid överdosering. Bensodiazepiner har säkerställd effekt men risken för beroende gör att det varnas för längre behandling i SBU-rapporten. Buspiron har ingen säkerställd effekt, MAO hämmare (fenelzin och moclobemid) rekommenderas inte på grund av bristfällig dokumentation och mirtazapin och mianserin har ingen dokumenterad effekt vid ångestsyndrom. För verkningsmekanismer, se Tabell 1. Sammanfattningsvis har SSRI, SNRI och klomipramin effekt varav SSRI är första-, SNRI (Venlafaxin) andra- och klomipramin, tredjehandspreparat. Angående pregabalin (Lyrica), som börjat marknadsföras för behandling av GAD, ger verkningsprofilen anledning till försiktighet. 5
6 Tabell 1. Klassifikation genom verkningsmekanism av antidepressiva läkemedel. Huvudsaklig verkningsmekanism/läkemedelsgrupp Selektiv serotoninåterupptagshämning/ssri Serotonin- och noradrenalinåterupptagshämning/snri Icke-selektiv monoaminåterupptagshämning/tri/tetracykliska antidepressiva (TCA) Hämning av GABA-erg transmission/bensodiazepiner Oklar verkningsmekanism/ Azaspironderivat Minskad frisättning av flera transmittorsubstanser inklusive glutamat, noradrenalin och substans P/Antiepileptika Läkemedel Citalopram Escitalopram Fluoxetin Fluvoxamin Paroxetin Sertralin Venlafaxin Klomipramin Alprazolam Lorazepam Diazepam Klonazepam Oxazepam Buspiron Pregabalin Pregabalin är potentiellt verksamt på GABAreceptorsystemet genom att den är en GABA-analog. Således går det inte att utesluta att preparatet kan vara beroendeframkallande speciellt vid långvarig användning. Dessutom finns bara sex kontrollerade studier med 4-6 veckors behandling vilket är otillräckligt för att utesluta att preparatet skulle kunna ha en sådan biverkan. Lars von Knorring tyckte att enbart specialister inom psykiatrin bör förskriva preparatet till dess att dess beroendeframkallande egenskaper klarlagts. Biverkningar Blödningsrisk och hyponatremi bör föranleda försiktighet speciellt vid behandling av äldre som samtidigt kanske står på andra läkemedel exempelvis salicylika. Beroende utveckling har diskuterats avs antidepressiva speciellt SSRI-preparat. Detta har nu klarlagts och dessa preparat (SSRI och SNRI) har ingen potential till beroendeutveckling. Dock finns problem vid utsättning varför dessa läkemedel bör sättas ut långsamt genom uttrappning. Yrsel, huvudvärk, krypningar i kroppen och elektriska stötar är exempel på utsättningsbesvär. Övriga biverkningar framgår i Tabell 2. Terapiformer Bland psykoterapeutiska interventioner är kognitiv beteendeterapi (KBT) dokumenterat med god behandlingseffekt. Exponering är också effektivt liksom kognitiv terapi (KT). Psykodynamisk terapi saknar evidens. Avslappning ger ingen effekt. EMDR (tankemässig exponering samtidigt med ögonrörelser enligt instruktion) har effekt jämförbart med exponering, men effekten är lika bra utan ögonrörelserna. Ett problem är att bara cirka åtta procent av alla legitimerade terapeuter är kognitiva terapeuter, alltså kan det bli närmast omöjligt att få till stånd en verksam terapi, speciellt som flertalet patienter behandlas inom primärvården där tillgången till terapi är närmast obefintlig. Samma behandling för de flesta ångestsyndrom SSRI, kognitiv terapi och exponering har likvärdig effekt vid de flesta ångestsyndrom. Det diskuterades varför det är viktigt att subklassificera ångestsyndromen om de inte skiljer sig åt avseende behandling. Terapiformerna skiljer sig dock åt där exponering är särskilt viktigt vid paniksyndrom och fobiska tillstånd. Några syndrom är dock viktiga att skilja ut och dit hör OCD, långvarig PTSD, paniksyndrom med svår agorafobi och vid samtidigt missbruk. Dessa tillstånd liksom paniksyndrom hos unga vuxna bör behandlas av, eller i samråd med, respektive specialitet. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt risken för suicidförsök. Detta gäller speciellt vid samtidigt missbruk eller i inledningsfasen av behandlingen, då speciellt hos unga vuxna. Lena Flyckt Tabell 2. Försiktighet och kontraindikationer. Typ av antidepressiva Somatiska kontraindikationer Försiktighet exempelvis vid förutom överkänslighet följande somatiska tillstånd Icke-selektiva Akut hjärtinfarkt Kardiella överledningsrubbningar, monoaminåterupptags- Kongenitalt långt QT-syndrom okontrollerad epilepsi, sänkt kramptröskel, hämmare (TCA) urinretention, prostata-hypertrofi, ökad blödningsbenägenhet spontant eller på grund av läkemedel Selektiva serotonin- Ökad blödningsbenägenhet spontant eller på grund av terupptagshämmare läkemedel, okontrollerad (SSRI) epilepsi Komb. noradrenalin- och seroto- Akut hjärtinfarkt, akut cerebrovaskulär Ischemisk hjärtsjukdom, cerebrovaskulär ninåterupptagshämmare (SNRI) sjukdom, okontrollerad hypertoni 6
7 Kalendarium NÖLK ons 18/10 kl Updates om läkemedel: Antibiotikabehandling av luftvägsinfektioner på sjukhus. Susanne Stiernstedt, Inf. Klin. KS/DS. Bofinken, Danderyds sjukhus. Lunch ingår. Ingen föranmälan. Målgrupp: Läkare. ons 18/10 kl Psykofarmakologi, Profylaktisk behandling vid affektivt syndrom. FoUU föreläsningssal, Psyk.kliniken Danderyds sjukhus. Målgrupp: Sjukvården. ons 25/10 kl Updates om läkemedel: Klinisk prövning publiceringsetik och jävsfrågor. Paul Hjemdahl, Klinisk Farmakologi, Karolinska Solna. Bofinken, Danderyds sjukhus. Lunch ingår. Ingen föranmälan. Målgrupp: Läkare. ons 25/10 kl Informationssökning om läkemedel/läkemedelsvärdering Steg 2. Danderyds sjukhus. Kurs i samarbete med CeFAM. Målgrupp: Distriktssköterskor. ons 25/10 kl Psykofarmakologi: Farmakologisk behandling av äldre. FoUU föreläsningssal, Psyk.kliniken Danderyds sjukhus. Målgrupp: Sjukvården. ons 25/10 kl Efterutbildning för allmänläkare. Sfären konferens. Målgrupp: Allmänläkare. tor 26/10 kl Informationssökning om läkemedel/läkemedelsvärdering Steg 2. Kurs i samarbete med CeFAM. Danderyds sjukhus. Målgrupp: Distriktssköterskor. ons 8/11 kl Updates om läkemedel: Socialstyrelsens nya läkemedelsregister. Björn Wettermark, Läkemedelscentrum. Svalan, Danderyds sjukhus. Lunch ingår. Ingen föranmälan. Målgrupp: Läkare. ons 8/11 kl Psykofarmakologi: Placebo. FoUU föreläsningssal, Psyk.kliniken Danderyds sjukhus. Målgrupp: Sjukvården. ons 8/11 kl Efterutbildning för allmänläkare. Sfären konferens. Målgrupp: Allmänläkare. tor 9/11 kl Temamöte om läkemedel: Nya läkemedel inom onkologin. Samuel Rotstein m.fl., DSAB. Stockholms golfklubb, Kevinge. Fikapaus. Målgrupp: Läkare. Anmälan senast 6 november på fax: 08/ eller e-post: NOLKSolna@karolinska.se ons 15/11 kl Updates om läkemedel: Duloxetin. Diana Rydberg, Klinisk Farmakologi, Karolinska Solna. Bofinken, Danderyds sjukhus. Lunch ingår. Ingen föranmälan. Målgrupp: Läkare. ons 15/11 kl Psykofarmakologi: Optimal användning av antipsykosmedel. FoUU föreläsningssal, Psyk.kliniken, Danderyds sjukhus. Målgrupp: Sjukvården. ons 22/11 kl Updates om läkemedel. Bofinken, Danderyds sjukhus. Lunch ingår. Ingen föranmälan. Målgrupp: Läkare. ons 22/11 kl Informationssökning om läkemedel/läkemedelsvärdering Steg 3. Kurs i samarbete med CeFAM. Danderyds sjukhus. Målgrupp: Distriktssköterskor. ons 22/11 kl Psykofarmakologi: Psykofarmaka farmakogenetik och interaktioner. FoUU föreläsningssal, Psyk.kliniken Danderyds sjukhus. Målgrupp: Sjukvården. ons 22/11 kl Efterutbildning för allmänläkare. Sfären konferens. tor 23/11 kl Informationssökning om läkemedel/läkemedelsvärdering Steg 3. Kurs i samarbete med CeFAM. Danderyds sjukhus. Målgrupp: Distriktssköterskor. ons 29/11 kl Kritisk läkemedelsvärdering för AT-läkare. Detaljer meddelas senare. Danderyds sjukhus. Målgrupp: AT-läkare knutna till Norrtälje respektive Danderyds sjukhus. ons 29/11 kl Updates om läkemedel. Bofinken, Danderyds sjukhus. Lunch ingår. Ingen föranmälan. Målgrupp: Läkare. ons 6/12 kl Updates om läkemedel: Marknadsföringsstrategier. Ingrid Jägre. Bofinken, Danderyds sjukhus. Lunch ingår. Ingen föranmälan. Målgrupp: Läkare. ons 6/12 kl Efterutbildning för allmänläkare. Sfären konferens. tor 7/12 kl Psykofarmakologi: Avslutning. Plats meddelas senare. Målgrupp: Sjukvården. tor 7/12 kl Temamöte om läkemedel: Diabetes typ II och hjärtkärlsjukdom. Lena Landstedt Halldin, Marie Björnstedt Bennermo. Stockholms golfklubb, Kevinge. Fikapaus. Målgrupp: Läkare. Anmälan senast 4 december på fax: 08/ eller e-post: NOLKSolna@karolinska.se ons 13/12 kl Updates om läkemedel: Livsstilsmediciner på gott och ont. Marie Guldstrand, Medicinklin. DSAB. Bofinken, Danderyds sjukhus. Lunch ingår. Ingen föranmälan. Målgrupp: Läkare. tor 18/1-07 kl Temamöte: Kärlkirurgi, statinbehandling. Pär Olofsson, Kärlkirurgen Karolinska Solna, Sven V Eriksson, Medicinklin., DSAB. Stockholms golfklubb, Kevinge. Fikapaus. Målgrupp: Läkare. Anmälan senast 15 januari på fax: 08/ eller e- post: NOLKSolna@karolinska.se Kalendarium NVLK mån 23/10 kl Äldres läkemedel läkemedelshantering. Kommunhuset, Hammarbyrummet. Sjuksköterskor och personal med läkemedelsdelegation, Upplands Väsby. ons 25/10 kl Äldres läkemedel läkemedelshantering. Kommunhuset, Hammarbyrummet. Sjuksköterskor och personal med läkemedelsdelegation, Upplands Väsby. tor 26/10 kl On-lineutbildning om läkemedel, Steg 2. Jakobsbergs sjukhus, samlingssalen. Distriktssköterskor. tor 26/10 kl Torsdagsseminarium: Allvarliga läkemedelsreaktioner. CMM, Karolinska Solna. Läkare. tis 7/11 kl Distriktsläkarutbildning. Tema sjukskrivningar. Löwenströmska, psykiatrins föreläsningssal. Distriktsläkare inom NVLK-området. tis 7/11 kl Läkemedelsnytt med lunch: Tema meddelas senare. Matsal 1, Karolinska Solna. Läkare. 7
8 tis 7/11 kl Äldres läkemedel läkemedelshantering. Kommunhuset, Vilundarummet. Sjuksköterskor och personal med läkemedelsdelegation, Upplands Väsby. ons 8/11 kl Äldres läkemedel läkemedelshantering. Kommunhuset, Vilundarummet. Sjuksköterskor och personal med läkemedelsdelegation, Upplands Väsby. tor 9/11 kl Äldres läkemedelsanvändning. Polhemsgården. Sjuksköterskor och personal med läkemedelsdelegation, Solna. mån 13/11 kl Äldres läkemedel läkemedelshantering. Kommunhuset Vilundarummet. Sjuksköterskor och personal med läkemedelsdelegation, Upplands Väsby. tor 16/11 kl Distriktsläkarutbildning. Tema sjukskrivningar. Löwenströmska, psykiatrins föreläsningssal. Distriktsläkare inom NVLK-området mån 20/11 kl Äldres läkemedelsanvändning. Berga. Sjuksköterskor och personal med läkemedelsdelegation, Solna. tis 21/11 kl Läkemedelsnytt med lunch. Läkemedelsinducerad dystoni. Matsal 1, Karolinska Solna. Läkare. tis 21/11 kl On-lineutbildning om läkemedel, steg 3. Jakobsbergs sjukhus, samlingssalen. Distriktssköterskor. tor 23/ Torsdagsseminarium. Angina pectoris. CMM, Karolinska Solna. Läkare. tis 28/ Äldres läkemedelsanvändning. Polhemsgården. Sjuksköterskor och personal med läkemedelsdelegation. tis 5/12 kl Läkemedelsnytt med lunch. Tema meddelas senare. Matsalen Karolinska Solna. Läkare. tor 7/12 kl Äldres läkemedelanvändning. Berga. Sjuksköterskor och personal med läkemedelsdelegation, Solna. tis 6/2 kl Läkemedelsnytt med lunch. Kloka Listan Matsal 1, Karolinska Solna. Läkare. tis 20/2. Läkemedelsnytt med lunch. Tema meddelas senare. Matsalen, Karolinska Solna. Läkare. tor 22/2 kl Torsdagsseminarium. Förmaksflimmer. CMM, Karolinska Solna. Läkare. tis 6/3. Läkemedelsnytt med lunch. Nya riktlinjer vid flimmerbehandling. Matsalen, Karolinska Solna. Läkare. tor 29/3. Torsdagsseminarium. Tema: Astma/allergi. CMM, Karolinska Solna. Läkare. tor 26/4. Torsdagsseminarium. Tema: Restless legs. CMM, Karolinska Solna. Läkare. tor 31/5. Torsdagsseminarium. Tema: Inflammation/ smärta. CMM, Karolinska Solna. Läkare. LäkemedelsNytt Nordöstra och Nordvästra Läkemedelskommittéerna kunskap och kvalitet Ansvarig utgivare SIGURD VITOLS, ordf NÖLK Klinisk Farmakologi Karolinska Universitetssjukhuset i Solna Chefredaktör INGVAR KRAKAU, distr läkare Centrum för Allmänmedicin Korrespondens MARIA SAMUELSSON-ALMÉN informationsläkare NVLK Klinisk Farmakologi, Stockholm tel: maria.samuelsson-almen@sll.se Övriga i redaktionskommittén MARGARETA DENKERT, apotekare SVEN V ERIKSSON, kardiolog LENA FLYCKT, psykiater KERSTIN LINDKVIST, allmänläkare ROLF TRYSELIUS, distri läkare, ordf NVLK EVA WIKSTRÖM JONSSON, klin farmakolog, sekr NÖLK Layout, redigering MARGARETA LINDBORG tel/fax: margareta.lindborg@chello.se Distribution RANKO SURADIC, Kontorsservice, Sabbatsberg tel ranko.suradic@sll.se LäkemedelsNytt ges ut av Nordöstra och Nordvästra Läkemedelskommittéerna i Stockholm. Redaktionen tar tacksamt emot insänt material, men förbehåller sig rätten att förkorta och redigera. Mer information Stockholms läns landsting 8
Depressions och ångestbehandling
Depressions och ångestbehandling NU sjukvården, maj 2010 Ebba Holmberg överläkare psyk klin, leg psykoterapeut Gunilla Kenne, psykolog. leg psykoterapeut Frekvens ångest och depression Minst 25% av alla
Läs merNÖLK verksamhetsberättelse 2008. Nordöstra läkemedelskommittén Verksamhetsberättelse 2008
NÖLK verksamhetsberättelse 2008 Nordöstra läkemedelskommittén Verksamhetsberättelse 2008 Innehåll Innehåll... 2 Nordöstra läkemedelskommittén... 3 Uppdrag... 3 Mål... 3 Arbetsområden och arbetssätt...
Läs merNordöstra läkemedelskommittén 2009-02-03. Verksamhetsplan för Stockholms Nordöstra läkemedelskommitté 2009
Nordöstra läkemedelskommittén 2009-02-03 Verksamhetsplan för Stockholms Nordöstra läkemedelskommitté 2009 Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 2 Uppdrag... 2 Kommitténs särprägel/specialområde/styrkor...
Läs merLäkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget
Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget Depression hos barn och ungdomar är ett allvarligt tillstånd som medför ökad risk för för tidig död, framtida psykisk
Läs merNationella riktlinjer Ångestsjukdomar
Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar
Läs merLäkemedelsNytt. Ordförande ordar Ordförande ordar Ordförande ordar. Utbildningsaktiviteter från läkemedelskommittéerna. Nr 3 2006.
LäkemedelsNytt Nordöstra och Nordvästra Läkemedels- Kommittéerna Nr 3 2006 Ordförande ordar Ordförande ordar Ordförande ordar Utbildningsaktiviteter från läkemedelskommittéerna Påsken är över och jag vill
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1996:1156) om receptregister; SFS 2009:370 Utkom från trycket den 19 maj 2009 utfärdad den 7 maj 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om
Läs merLäkemedelsNytt. Ordförande ordar Ordförande ordar Ordförande ordar. Nya Kloka Listan. Innehåll. Nr 7 2005. Nordvästra Läkemedels- Kommittéerna
LäkemedelsNytt Nordöstra och Nordvästra Läkemedels- Kommittéerna Nr 7 2005 Ordförande ordar Ordförande ordar Ordförande ordar Nya Kloka Listan Ännu ett år har gått och LÄKSAK har beslutat om en ny Kloka
Läs mer4 Behandling av personuppgifter som är tillåten enligt denna lag får utföras även om den enskilde motsätter sig behandlingen.
Lag (1996:1156) om receptregister SFS nr: 1996:1156 Departement/myndighet: Socialdepartementet Utfärdad: 1996-11-28 Ändrad: t.o.m. SFS 2013:1021 Inledande bestämmelser 1 För de ändamål som anges i 6 får
Läs mereva.arvidsson@ltkalmar.se
eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att
Läs merUppdatering i praktisk psykiatri
Uppdatering i praktisk psykiatri Läkemedelskommittén Halland Halmstad 090515 Behandling av ångest och depressioner Nationella riktlinjer i praktiken Johan Sandelin Chöl Vuxenpsykiatrin i norra Halland
Läs merPSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin
PSYKIATRI AFFEKTIVA SYNDROM Unipolär depression Hos barn och ungdomar fluoxetin AFFEKTIVA SYNDROM Målsättningen är full symtomfrihet. Sertralin är förstahandsmedel vid unipolär depression. Lågt pris och
Läs merEvidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010
Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om nationell läkemedelslista Utfärdad den 20 juni 2018 Publicerad den 28 juni 2018 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 E-hälsomyndigheten
Läs merFORTBILDNINGAR september - oktober 2009
Läksak och Stockholms läkemedelskommittéers FORTBILDNINGAR september - oktober 2009 Obunden evidensbaserad fortbildning inom läkemedelsområdet framtagen av Läksak och Stockholms läkemedelskommittéer Aktuella
Läs merHTA-enheten CAMTÖ. Behandling av depression hos äldre 2015-06-16
HTA-enheten CAMTÖ 2015-06-16 Behandling av depression hos äldre SBU-rapport nr 2015-233 http://www.sbu.se/upload/publikationer/content0/1/depression_aldre_2015.pdf Kort sammanfattning av rapporten Depression
Läs merEscitalopram Lundbeck 5 mg / 10 mg / 15 mg / 20 mg tablett
Escitalopram Lundbeck 5 mg / 10 mg / 15 mg / 20 mg tablett 1.12.2014, Version 1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst
Läs merSKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring
SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring Delprojekt 3.3. i Nationella läkemedelsstrategin Sevim Barbasso Helmers 2014-03-26 Socialstyrelsen i samverkan med berörda
Läs merUtbildning för psykologer i psykofarmakologi
Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2006:21 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2005:2 av Aram El Khoury m.fl. (kd) om farmacevten i vården - sjukvårdsintegrerad farmaci Föredragande landstingsråd: Inger Ros Ärendet
Läs merBehandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun
Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna
Läs merDepression. 26 september 2013
Depression 26 september 2013 Epidemiologi Prevalens 6% I Sverige har 12% av alla sjukskrivna diagnosen depression Patienter med depression 31% ingen vårdkontakt 51% misskända patienter 6% otillräcklig
Läs merRiktlinjer. Dosförpackade läkemedel i Stockholms län
Riktlinjer Dosförpackade läkemedel i Stockholms län Riktlinjer dosförpackade läkemedel Riktlinjerna vänder sig till sjukvården i öppenoch slutenvård, förskrivare, kommunal vårdpersonal samt Apotekets personal.
Läs merKliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet)
Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet) Rekommenderade antidepressiva I första hand: SSRI, ospecificerat eftersom det inte går att peka ut något SSRI som bäst. Undantag är
Läs merLäkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom
Av Susanne Bejerot, psykiatiker- Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom Det finns vissa läkemedel som har visat sig vara mycket effektiva vid behandling av tvångssyndrom. Dessa läkemedel, som alla
Läs merKLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
KLOKA LISTAN 2017 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter Escitalopram och sertralin som förstahandsmedel vid Långvarig ångest Depression Citalopram utgår Ångest
Läs merAgenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message
Diagnos och behandling vid ångest och depression Louise Hamark Distriktsläkare och KBT-terapeut Uppsala Agenda Bakgrund Diagnostik Depression Sammanfattning- take-home message Bakgrund 1/3 av primärvårdens
Läs mer5 enkla steg att bota 80 % av dina ångestpatienter
5 enkla steg att bota 80 % av dina ångestpatienter Christian Rück, överläkare, med dr Mottagningen för Tvångssyndrom, Internetpsykiatrienheten Psykiatri Sydväst Karolinska Institutet, Rucklab.com christian.ruck@ki.se
Läs merKällor till läkemedelsinformation. Klinisk farmakologi Institutionen för Laboratoriemedicin Institutionen för Medicin Solna
Källor till läkemedelsinformation Klinisk farmakologi Institutionen för Laboratoriemedicin Institutionen för Medicin Solna Vanliga åkommor tag hjälp av Kloka Listan! Beslutas årligen av Stockholms Läns
Läs merLOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer
1 Patientens samlade läkemedelslista ansvar och riktlinjer för hantering i öppen vård. -LOK:s rekommendationer om hur en samlad läkemedelslista bör hanteras- Detta dokument innehåller LOK:s (nätverket
Läs merDepression. Lilly Schwieler
Depression Lilly Schwieler Vad är depression? Affektiva syndrom / Förstämningssyndrom - Mood disorders Unipolär sjukdom Bipolär sjukdom - manodepressivitet Symtom Depression Huvudsymtom: Nedstämdhet Intresseförlust
Läs merYttrande över Nationell Läkemedelslista (Ds 2016:44)
Datum Diarienummer 1 (5) 2017-04-04 00059/2017 Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Socialdepartementet socialdepartementet.registrator@regeringskansliet.se Yttrande över Nationell Läkemedelslista (Ds
Läs merEpidemiologi/ Evidensbaserad medicin Del 4
ehälsoinstitutet Epidemiologi/ Evidensbaserad medicin Del 4 Grundläggande farmakoterapi Tora Hammar, tora.hammar@lnu.se Fil. Dr biomedicinsk vetenskap, leg. receptarie Del 4 Informationskällor Läkemedelsregistret
Läs merPsykofarmaka; något nytt? Överläkare Jonas Niklasson, div psykiatri
Psykofarmaka; något nytt? Överläkare Jonas Niklasson, div psykiatri Neuroleptika Risperidon (1kr/4 mg tabl) Olanzapin (1kr/10 mg tabl) Clozapin (5kr/100mg tabl) Abilify/Aripiprazol (45kr/10mg tabl) Concerta
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2007:37 1 (5) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2004:17 av Andres Käärik och Maria Wallhager (fp) om försök med utökad förskrivningsrätt för distriktssköterskor Föredragande landstingsråd:
Läs merGuide till Janusinfo. Läkemedelscentrum
Läkemedelscentrum Läkemedelscentrum i Stockholms läns landsting utvecklar och stödjer sjukvården med kunskap och tjänster som främjar medveten läkemedelsbehandling. Målet är största, möjliga nytta för
Läs merOFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN ESCITALOPRAM ORION 5 MG, 10 MG, 15 MG OCH 20 MG FILMDRAGERADE OCH MUNSÖNDERFALLANDE TABLETTER
OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN ESCITALOPRAM ORION 5 MG, 10 MG, 15 MG OCH 20 MG FILMDRAGERADE OCH MUNSÖNDERFALLANDE TABLETTER ORION CORPORATION DATUM: 25.2.2016, VERSION 2 VI.2 Delområden
Läs merKällor till läkemedelsinformation. Klinisk farmakologi Institutionen för Medicin Solna
Källor till läkemedelsinformation Klinisk farmakologi Institutionen för Medicin Solna Vanliga åkommor tag hjälp av Kloka Listan! Beslutas årligen av Stockholms Läns Läkemedelskommitté Rekommendationer
Läs merReceptlära & Läkemedelsförmånerna
Receptskrivningens ABC Receptlära & Läkemedelsförmånerna Karin Söderberg Löfdal Med Dr, Specialistläkare Avd för Klinisk Farmakologi Behöriga förskrivare med begränsad förskrivningsrätt Förordnad läkare
Läs merÖkad följsamhet med påminnelser. Kronans Apotek november 2017
Ökad följsamhet med påminnelser Kronans Apotek november 2017 Sammanfattning Det är ett väl dokumenterat och känt problem att patienter inte fullföljer sin läkemedelsbehandling. För vissa sjukdomar handlar
Läs merLäkemedelsverket Nationella riktlinjer, SOS Kliniska riktlinjer, SPF Kloka listan Lite egen erfarenhet
Sarantos Stasinakis Överläkare/Äldrepsykiatriskamottagningen Nacka AT-studierektor/Psykiatri Södra Stockholm Regional ST-studierektor för kurser/cpf Expertråd för Geriatriska sjukdomar Läkemedelsverket
Läs merKunskapsakuten/ Kunskapsakuten ger dig allt från en repetition av basfakta till spaning vid forskningsfronten. Varsågod!
Kunskapsakuten/ Ångestsyndrom debuterar ofta tidigt och hälften av de som insjuknar gör det före elva års ålder. Nästan var fjärde person drabbas någon gång under livet. Men trots att det finns hjälp är
Läs merLäkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-11-07 1178/2007
BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-11-07 SÖKANDE GLAXOSMITHKLINE AB Box 516 169 29 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden
Läs merehälsomyndigheten Maria Wettermark och Maria Hassel
ehälsomyndigheten Maria Wettermark och Maria Hassel Om ehälsomyndigheten Inrättades 2014 Myndighet under Socialdepartementet Styrs av en instruktion som beskriver styrning, organisation och vilka uppgifter
Läs merKloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
Kloka Listan 2013 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Äldre och läkemedel Generella rekommendationer Individualisera, ompröva indikationer regelbundet och utvärdera
Läs merKLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN
KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.
Läs merBehandling av ångestsyndrom En systematisk litteraturöversikt. SBUs sammanfattning och slutsatser
Lars von Knorring, professor, institutionen för neurovetenskap, psykiatri, Akademiska sjukhuset, Uppsala lars.von_knorring@uaspsyk.uu.se Sten Thelander, leg psykiater, sakkunnig, SBU, Stockholm sten.t@chello.se
Läs merLäkemedelsordination på recept Receptskrivningens ABC. Carl-Olav Stiller Överläkare, Docent Klinisk farmakologi Institutionen för Medicin Solna
Läkemedelsordination på recept Receptskrivningens ABC Carl-Olav Stiller Överläkare, Docent Klinisk farmakologi Institutionen för Medicin Solna Information om läkemedel www.fass.se Produktmonografi SPC
Läs merAktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan
Läs merReceptlära & Läkemedelsförmånerna
Receptlära & Läkemedelsförmånerna Karin Söderberg Med Dr, Specialistläkare Avd för Klinisk Farmakologi Behöriga förskrivare med begränsad förskrivningsrätt Förordnad läkare [ex AT-läkare] Sjuksköterskor
Läs merAgenda AKUT SMÄRTA. Två olika typer av smärta Hur kommer smärtan till hjärnan? Långvarig smärta är inte akut smärta
Praktisk hantering av långvarig smärta utan pågående vävnadsdestruktion 20181127 Maria Lindström Familjeläkare, Hc Gilleberget Ordförande Läkemedelskommittén Medlem terapigrupp smärta Region Västernorrland
Läs mervid behandling av vuxna med generaliserat ångestsyndrom (GAD)
Jämförelse av selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) och serotoninnoradrenalinåterupptagshämmare (SNRI) vid behandling av vuxna med generaliserat ångestsyndrom (GAD) Ann-Sophie Jakobson Examensarbete
Läs merFarmakoterapi vid ångest. Behandlingsrekommendation. Allmänna synpunkter. Diagnostik och epidemiologi
Behandlingsrekommendation Den 8 9 februari 2006 hölls en workshop om läkemedelsbehandling av ångest baserad på SBU:s rapport Behandling av ångestsyndrom (www.sbu.se). För samtliga ångestsyndrom finns behandlingsmetoder
Läs merRegeringens proposition 2013/14:24
Regeringens proposition 2013/14:24 Nytt namn för vårdinfrastruktur Prop. 2013/14:24 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 17 oktober 2013 Jan Björklund Göran Hägglund (Socialdepartementet)
Läs merKallelse Föredragningslista 2015-04-23
Kallelse Föredragningslista 1(1) 2015-04-23 Sammanträde Nämndråd för äldre- och funktionshinderfrågor inom vård och omsorg (SN) Plats och tid Stadshuset, lokal Bäve, kl 09:00-12:00 torsdagen den 07 maj
Läs merBehandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut?
Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut? Ingvar Krakau 2007-03-22 Praxisstudiens uppläggning Oro och nedstämdhet som samhällsproblem Hur uppmärksammas de som insjuknar Primär kontakt och diagnostik
Läs merLjusterapi vid depression
Ljusterapi vid depression samt övrig behandling av årstidsbunden depression En systematisk litteraturöversikt Uppdatering av Kapitel 9 i SBU-rapporten Behandling av depressionssjukdomar (2004), nr 166/2
Läs merDepression. Lilly Schwieler
Depression Lilly Schwieler Vad är depression? Affektiva syndrom / Förstämningssyndrom - Mood disorders Unipolär sjukdom Bipolär sjukdom - manodepressivitet Symtom Depression Huvudsymtom: Nedstämdhet Intresseförlust
Läs merUtbildning för psykologer i psykofarmakologi
Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi
Läs merReceptskrivningens ABC. Carl-Olav Stiller Överläkare, Docent Klinisk farmakologi Institutionen för Medicin Solna
Receptskrivningens ABC Carl-Olav Stiller Överläkare, Docent Klinisk farmakologi Institutionen för Medicin Solna Information om läkemedel www.fass.se Produktmonografi SPC www.lakemedelsverket.se www.lakemedelsboken.se
Läs merPsykofarmaka HT-2009
Psykofarmaka HT-2009 Sammanfattning För samtliga ångestsyndrom finns behandlingsmetoder med dokumenterad effekt Effekterna av såväl farmakologisk som psykoterapeutisk behandling är måttliga, med undantag
Läs merLäkemedelsbehandling och amning
Läkemedelsbehandling och amning Susanne Näslund, Apotekare Avdelningen för Klinisk Farmakologi Umeå universitet Läkemedelsinformationscentralen ELINOR Norrlands universitetssjukhus 1 Innehåll Faktorer
Läs merOro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård
Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Vetenskaplig ledare, PKC (Palliativt kunskapscentrum) Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem och
Läs merExpeditionsförfattningar
Expeditionsförfattningar Receptarieprogrammet HT-10 Pernilla Jonsson 1 Definitioner Apotek: Enhet för detaljhandel med läkemedel med farmaceutisk bemanning Farmaceut: Apotekare eller receptarie Recept:
Läs merFällor och fel Pascal och nya dosreceptet
Fällor och fel Pascal och nya dosreceptet För att uppmärksamma dig som använder Pascal på de vanligaste problemen och riskerna som finns och hur du lättast kommer runt dem. Innehållsförteckning 1 Dosreceptet
Läs merBESLUT. Datum 2008-06-25
BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 2008-06-25 Vår beteckning SÖKANDE GLAXOSMITHKLINE AB Box 516 169 29 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden
Läs merPsykiatrisk behandling. Medicinsk behandling
Psykiatrisk behandling Medicinsk behandling Evidensbaserad behandling Evidens betyder bevis Forskning och vetenskapliga resultat bevisar att behandlingen ger resultat Vård ska enligt hälso- och sjukvårdslagen
Läs merDepression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!
Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid
Läs merDepression hos äldre Symtom, utredning och behandling Västerås 14 02 06. Per Allard. docent, överläkare
Depression hos äldre Symtom, utredning och behandling Västerås 14 02 06 Per Allard docent, överläkare Institutionen för klinisk vetenskap/enheten för psykiatri, Umeå universitet och Äldrepsykiatriska enheten,
Läs merModell Västerbotten. Läkemedelsgenomgång enkel och fördjupad. Metoddokument Version 5.1 (2014-01-20)
Modell Västerbotten Läkemedelsgenomgång enkel och fördjupad Metoddokument Version 5.1 (2014-01-20) Samverkansgruppen för Läkemedelsgenomgångar i Västerbotten med representanter från landsting och kommuner
Läs merAtt nu Socialstyrelsen vill stärka kraven och poängtera vikten av läkemedelsavstämningar och genomgångar ser vi positivt på.
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer 2011-06-28 Dnr HSS110082 Yttrande över Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden(sosfs 2001:1) om läkemedelshantering i hälso- och
Läs merNationell utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom. Riitta Sorsa
Nationell utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom Riitta Sorsa Ökat antal barn och ungdomar vårdas Projektorganisation Socialstyrelsen Riitta Sorsa Vera Gustafsson Mikaela Svensson Expertstöd
Läs merOm antidepressiva. som fortfarande omhuldar den psykoanalytiska läran (Moncrieff och Kirsch, 2005; Ankarberg, 2003).
NUMMER 5 OKTOBER 2006 INNEHÅLL Om antidepressiva läkemedel...1 Vilken interaktionsrisk finns vid behandling med både Yentreve (duloxetin) och Cipramil (citalopram)?...3 Hur sparas våra recept nu för tiden?...4
Läs merOm läkemedel. vid depression STEG 2 4
Om läkemedel vid depression STEG 2 4 BUP finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48 24 40 Falkenberg Tfn 0346-561 25 Halmstad/Hylte/Laholm Tfn 035-13 17 50 Välkommen
Läs merLäkemedelsNytt. Nr Ordförande ordar Ordförande ordar Ordförande ordar
LäkemedelsNytt Nordöstra och Nordvästra Läkemedels- Kommittéerna Nr 5 2005 Ordförande ordar Ordförande ordar Ordförande ordar Ny stimulans för att följa Kloka Listan Hälso- och sjukvårdsutskottet beslutade
Läs merEXEMPEL PÅ BEHANDLINGAR SOM HAR VISATS KUNNA HJÄLPA
INNEHÅLL Sidan INLEDNING 4 ÅNGEST 5 BEHANDLINGAR 16 PSYKOTERAPI 18 EXEMPEL PÅ BEHANDLINGAR SOM HAR VISATS KUNNA HJÄLPA 31 MIN EGEN ROLL OCH ANDRAS 33 SÅ FICK JÖRGEN HJÄLP 38 INLEDNING den här broschyren
Läs merInte motiverat att byta till escitalopram, den aktiva enantiomeren av italopram
1 (5) Läkemedel: citalopram (Cipralex) Företag: Lundbeck Godkännande datum: 2001-12-07 Publicerat på Janus webb: 2003-06-10 Utlåtande från expertgruppen för psykiatriska sjukdomar Generiskt citalopram
Läs merRegelverk för öppenvårdsapotek Helena Calles 2 oktober 2013
Regelverk för öppenvårdsapotek Helena Calles 2 oktober 2013 Apotek Hjärtat Över 2 000 medarbetare 300 apotek från Kiruna i norr till Tomelilla i söder Sveriges största fristående apotekskedja 1 Regelverk
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2005:109 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2004:39 av Birgitta Rydberg m.fl. (fp) om att öka andelen patienter som tar sina mediciner Föredragande landstingsråd: Inger Ros Ärendet
Läs merImplementering av evidensbaserad praktik vid psykisk ohälsa i primärvården
Implementering av evidensbaserad praktik vid psykisk ohälsa i primärvården ett utvecklingsprojekt i SUS-primärvård Projektledare: Christina Bergmark Hall leg. psykolog, specialist i klinisk psykologi,
Läs merSBU -- depression. Behandling. Fides Schuckher okt 04
SBU -- depression Behandling SBU slutsats Målsättningen med depressions behandlingen ska vara tillfrisknande, vilket inte bara innebär frihet från depressionssymtom utan också återvunnen arbetsförmåga
Läs merVarför är läkemedelsfrågor viktiga? Maria Palmetun Ekbäck Överläkare Ordförande i Läkemedelskommittén, ÖLL
Varför är läkemedelsfrågor viktiga? Maria Palmetun Ekbäck Överläkare Ordförande i Läkemedelskommittén, ÖLL Grunderna för en god läkemedelsanvändning Att det finns indikation för behandlingen Att sjukdomen/symtomen
Läs merOrsak till förskrivning av SSRI och behandlingstid hos patienter på Guldvingens vårdcentral i Lidköping
Orsak till förskrivning av SSRI och behandlingstid hos patienter på Guldvingens vårdcentral i Lidköping FoU-centrum Primärvården och Folktandvården Skaraborg Författare: Irina Härnborg, ST-läkare Guldvingens
Läs merKLOKA LISTAN. Expertrådet för geriatriska sjukdomar
KLOKA LISTAN 2019 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Nyheter Geriatriska sjukdomar Inga preparatförändringar Små ändringar i rubriker Omarbetade motiveringstexter Geriatriska sjukdomar Ångest ny rubrik
Läs merOlämpliga listan om okloka läkemedel för äldre. Magdalena Pettersson Apotekare, Läkemedelscentrum Västerbottens läns landsting
Olämpliga listan om okloka läkemedel för äldre Magdalena Pettersson Apotekare, Läkemedelscentrum Västerbottens läns landsting Läkemedelscentrum - LMC Information och utbildning i läkemedelsfrågor för hälso-
Läs merDet finns minnen som inte lämnar någon ro
Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym
Läs merSatsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre. Vansbro. Problembeskrivning. Hög andel äldre med psykofarmaka
Satsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre Annika Braman Eriksson Distriktsläkare Vansbro, Ordförande Läkemedelskommittén Dalarna Malin Österberg Leg Apotekare Läkemedelsavdelningen
Läs merGeriatrisk farmakologi så påverkar mediciner äldre patienters kroppsliga funktioner. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet
Geriatrisk farmakologi så påverkar mediciner äldre patienters kroppsliga funktioner Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande
Läs merTentamen i Farmakologi Tandläkarprogrammet Kl
Tentamen i Farmakologi Tandläkarprogrammet 2016-08-19 Kl. 09.00-12.00 VIKTIGT! Börja med att skriva ditt MAPPNUMMER och PERSONNUMMER tydligt på detta försättsblad. Skriv sedan ditt MAPPNUMMER på alla sidor.
Läs merLäkemedelsgenomgångar - Region Uppsala
Godkänt den: 2018-03-18 Ansvarig: Gäller för: Region Uppsala Christina Grzechnik Mörk Innehållsförteckning Bakgrund...2 Syfte och mål med läkemedelsgenomgångar för äldre...2 Läkemedelsgenomgångar...2 Enkel
Läs merLäkemedelsNytt. Ordförande ordar Ordförande ordar Ordförande ordar. I väntan på McKinsey! Nr 3 2008. Innehåll. Nordvästra Läkemedels- Kommittéerna
LäkemedelsNytt Nordöstra och Nordvästra Läkemedels- Kommittéerna Nr 3 2008 Ordförande ordar Ordförande ordar Ordförande ordar I väntan på McKinsey! Konsultfirman McKinsey, som tidigare gått igenom Karolinska
Läs merE-recept så fungerar det!
Till dig som är pat ien t / a p ote k s k u n d E-recept så fungerar det! APOTEK ET AB O CH REGION SK ÅN E I SAMARB E T E Snart är alla recept e-recept! Flertalet recept är nu e-recept och de skickas dygnet
Läs merSTATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING INTERNETFÖRMEDLAD PSYKOLOGISK BEHANDLING VID ÅNGEST- OCH FÖRSTÄMNINGSSYNDROM Ulf Jonsson Leg psykolog, Med Dr, Projektledare på SBU ulf.jonsson@sbu.se Varför
Läs merLagrådsremiss. Vissa ändringar i receptregisterlagen. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.
Lagrådsremiss Vissa ändringar i receptregisterlagen Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 13 december 2001 Lars Engqvist Björn Reuterstrand (Socialdepartementet) Lagrådsremissens
Läs merLäkemedelsbehandling av depression hos vuxna och äldre
Läkemedelsbehandling av depression hos vuxna och äldre Sammanfattning Ungefär 5 % av Sveriges befolkning lider av depression. Kännetecken på sjukdomen är bland annat nedstämdhet, avtrubbat känsloliv, skuldkänslor,
Läs merFASS självstudiekurs - Test
FASS självstudiekurs - Test 1. Var finner man information om vilka biverkningar som ska rapporteras? A) På blanketten som finns sist i Fass. B) I avsnittet "Rapportering av biverkningar". C) I avsnittet
Läs merLandstingsdirektörens stab Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad Kristine Thorell Anna Lengstedt. Landstingstyrelsen
Landstingsdirektörens stab 2015-01-09 Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad 2015-01-12 Kristine Thorell Anna Lengstedt Landstingstyrelsen För en bättre läkemedelsanvändning i Landstinget Blekinge Sammanfattning
Läs merLäkemedelsgenomgångar och Klok läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre
2016-09-16 Stockholms läns läkemedelskommitté Läkemedelsgenomgångar och Klok läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre Christine Fransson och Kristina Persson Leg.apotekare 2016-09-16 Stockholms läns
Läs merSBU-rapport 1 okt -09
SBU-rapport 1 okt -09 Sten Landahl Geriatrik Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vårdalinstitutet Ordförande Läkemedelskommitten i Västra Götaland Bakgrund Hög läkemedelsförbrukning Vanligt med olämpliga
Läs merKLOKA LISTAN. Expertrådet för Psykiatriska Sjukdomar
KLOKA LISTAN 2019 Expertrådet för Psykiatriska Sjukdomar Nytt i år Hänvisning till Viss och Psykiatristöd för mer utförlig information/vårdprogram. Läkemedelsrekommendationer utgår för Tillfälliga orostillstånd.
Läs mer