Psykofarmaka HT-2009

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Psykofarmaka HT-2009"

Transkript

1 Psykofarmaka HT-2009

2 Sammanfattning För samtliga ångestsyndrom finns behandlingsmetoder med dokumenterad effekt Effekterna av såväl farmakologisk som psykoterapeutisk behandling är måttliga, med undantag för specifika fobier, där psykoterapi har god effekt För farmakologisk behandling rekommenderas i första hand SSRI-läkemedel pga. mindre allvarliga biverkningar och lägre toxicitet vid överdosering jämfört med andra antidepressiva läkemedel 2

3 Sammanfattning, forts. Andrahandsmedel är främst SNRI-läkemedel, men även TCA pga. god effektdokumentation Hos äldre är biverkningarna ofta annorlunda och fordrar särskild hänsyn Bensodiazepiner bör undvikas, främst pga. risken för beroendeutveckling För ångestsyndromen finns också effektiva psykologiska behandlingsmetoder, oftast baserade på kognitiv beteendeterapi 3

4 Allmänna synpunkter Svår ångest uppkommer ibland vid psykosociala påfrestningar och livshändelser men förekommer också utan påvisbar anledning eller som ett resultat av somatisk sjukdom Med ångestsyndrom avses att flera symtom på ångest förekommer samtidigt på ett specifikt sätt och med en viss varaktighet Cirka var tredje kvinna och var femte man kommer någon gång i livet att drabbas av ett ångestsyndrom Ångest kan uttryckas på många olika sätt, inkl. med kroppsliga symtom. Symtomen kan variera med patientens ålder 4

5 Allmänna synpunkter, forts. Läkaren bör göra upp en behandlingsplan i samråd med patienten och eventuellt med närstående Farmakologisk behandling vid ångest utgör alltid bara en del av det totala omhändertagandet Information om ångestens art, möjliga orsaker och förlopp är väsentligt Informationen måste vara tydlig, gärna både muntlig och skriftlig och behöver oftast upprepas vid återbesök 5

6 Diagnostik och epidemiologi Ångestsyndromen definieras enligt ICD- 10 eller DSM-IV Studier främst grundade på DSM-III-R Indelning i syndrom baseras på observationer att vissa tillstånd karakteriseras av en grupp av symtom inte på kunskap om bakomliggande mekanismer Inga kända biomarkörer Symtom kan variera med åldern 6

7 Diagnostik och epidemiologi, Paniksyndrom forts. Återkommande panikattacker Exempel på symtom: yrsel, andningssvårigheter, hjärtklappning, dödsskräck Symtom kommer plötsligt, når snabbt maximum och varar vanligen bara några minuter Patienten kan förväxla paniksyndrom med allvarlig kroppslig sjukdom info viktig Risk för bl.a. förväntansångest och torgskräck 7

8 Diagnostik och epidemiologi, Social fobi forts. Uttalad rädsla för att dra till sig uppmärksamhet och för att reagera på ett sätt som blir generande eller förödmjukande överdriven uppmärksamhet på det egna beteendet och ett undvikandebeteende Exempel på symtom: rodnad, tremor, hjärtklappning, koncentrationssvårigheter Risk för depression och alkoholmissbruk Debuterar vanligen i tidiga tonåren 8

9 Diagnostik och epidemiologi, Specifik fobi forts. Irrationell rädsla för en enda typ av situation eller ett föremål, t.ex. flygresor, höjder, instängda platser, injektioner, åsyn av olika djur eller blod Vanligaste ångestsyndromet i befolkningen Kan vara handikappande, men få söker vård 9

10 Diagnostik och epidemiologi, forts. Tvångssyndrom (eng. OCD) Tvångstankar såsom tankar av farhågetyp ( tänk om jag kör över någon ) och tvångshandlingar ( jag måste räkna alla vita streck längs vägen ) Förhöjd ångest och undvikandebeteende Debuterar inte sällan före puberteten Samtidig depression, annan ångeststörning, autism, Aspergers och Tourettes syndrom vanligt Lätt att känna igen, men många döljer symtomen 10

11 Diagnostik och epidemiologi, forts. Generaliserat ångestsyndrom (eng. GAD) Malande oro och ängslan med kroppsliga obehag t.ex. muskelspänning, svettningar, orolig mage, störd nattsömn Oron ofta utan fokus, men ibland farhågor för olyckor och sjukdom Ängslan oftast redan i barnåren Besvär ofta varaktiga eller livslånga, men symtomintensitet kan variera Samtidig dystymi, personlighetsstörning, missbruk och andra ångestsyndrom vanligt 11

12 Diagnostik och epidemiologi, forts. Posttraumatiskt stressyndrom (eng. PTSD) Uppkomst efter extremt svåra livshotande eller starkt integritetskränkande upplevelser Hotet kan även ha varit riktat mot nära anhörig Plötsliga och intensiva minnesbilder, olika undvikandebeteenden, sömnrubbningar, mardrömmar, känslomässig avtrubbning, kronisk anspänning Samsjuklighet med depression mycket vanligt 12

13 Diagnostik och epidemiologi, Separationsångestsyndrom forts. Stora svårigheter skiljas från närstående Debuterar ofta under tidiga skolåren Anpassningsstörning Ångest med funktionsinskränkningar utlöst av förändringar i livssituationen Mixed anxiety-depression Egna diagnoskriterier Depressions- och ångestsymtom som inte uppfyller diagnoskriterierna för vare sig depression eller ångestsyndrom 13

14 Diagnostik och epidemiologi, forts. Livstidsprevalens Paniksyndrom 5 % Specifika fobier 13 % Social fobi 12 % Tvångssyndrom 2 % Generaliserat ångestsyndrom 6 % Separationsångest 5 % Posttraumatiskt stressyndrom 7 % (USA) Prevalensen beror på studiemiljö 14

15 Könsskillnader Prepubertala barn ingen skillnad Efter puberteten 2-3 ggr fler kvinnor Troligen både biologiska och sociala orsaker Symtom och förlopp kan skilja måste tas hänsyn till vid utvärdering av behandl.effekt Evidensbaserade behandlingar effektiva för båda könen 15

16 Utredning & differentialdiagnostik Många söker inte hjälp! Primärvård och somatiska specialister av stor betydelse för upptäckt, diagnos & behandling Remittering till psykiater vid behov Hormonell, kardiovaskulär och neurologisk sjukdom inkl. demens bör uteslutas Läkemedelsintag? Missbruk? 16

17 Vårdnivå Ca 70% av patienterna med ångestsyndrom handläggs inom primärvården Patienter m. komplicerade ångestsyndrom bör handläggas av eller i samarbete m. psykiater t.ex. paniksyndrom m. svår agorafobi, svåra tvångssyndrom, långdragna PTSD 17

18 Vårdnivå, forts. Specialkunskaper krävs ofta för rätt diagnostik och behandling av: Barn, ungdomar och äldre Patienter med missbruk Patienter med utvecklingsstörning 18

19 Behandling av ångest hos (äldre) Tillfällig/akut ångest/oro Långvariga ångesttillstånd Sid 19

20 Tillfällig/akut ångest/oro Läkemedelsbehandling Lugnande medel bensodiazepiner, ex oxazepam + snabbt insättande effekt - kan orsaka fallolyckor - är beroendeframkallande Vid svår ångest, speciellt nattetid: klometiazol (Heminevrin) + snabbt insättande effekt - smakar illa - risk för toleransutveckling Sid 20

21 Likheter och skillnader Bensodiazepiner oxazepam diazepam nitrazepam flunitrazepam Tid till effekt lång kort kort kort Aktiva metaboliter nej ja nej ja Verkningstid kort lång lång lång Ackumulation nej ja ja ja Åldersberoende nej ja ja ja Sid 21

22 Effekter och biverkningar Bensodiazepiner Lugnande Ångestdämpande Sömngivande Muskelrelaxerande Sänkt intellektuell förmåga Förvirring Känslomässig avtrubbning Trötthet, dåsighet Koordinationsstörni ng Muskelsvaghet Yrsel Sid 22

23 Utsättning av bensodiazepiner? Sid 23

24 Långvariga ångesttillstånd Läkemedelsbehandling Antidepressiva läkemedel, t ex citalopram + effekt på ångest/oro + är inte beroendeframkallande - lång tid tills effekten kommer - kan orsaka yrsel som i sin tur kan ge fallolyckor Sid 24

25 Sömnstörningar (hos äldre) När och hur behandla? Lämpliga preparat: oxazepam (ex Sobril) zopiklon (ex Imovane) klometiazol (Heminevrin) Övriga medel mirtazapin (ex Remeron) Sid 25

26 Sid 26 Sömnmedel Olika grupper av läkemedel finns Bensodiaz epinliknande zopiklon ex Imovane zolpidem ex Stilnoct zaleplon Sonata Bensodiazepiner oxazepam ex Sobril nitrazepam ex Mogadon flunitrazepam ex Fluscand triazolam ex Halcion Övriga propiomazin Propavan klometiazol Heminevrin prometiazin Lergigan

27 Effekt Läkemedel mot sömnproblem Bensodiazepinliknande Tid till effekt (min) Duration (h) zopiklon ex Imovane < zolpidem ex Stilnoct < zaleplon Sonata < Bensodiazepiner Tid till effekt (min) t 1/2 (h) nitrazepam ex Mogadon < flunitrazepam ex Fluscand < triazolam ex Halcion < oxazepam ex Sobril 1,5 tim Sid 27

28 Kvalitetsindikatorer Vid sömnstörning Så få som möjligt, av alla som behandlas för sömnbesvär med läkemedel, ska behandlas med: Bensodiazepiner med lång halveringstid (diazepam, nitrazepam, flunitrazepam) triazolam Halcion propiomazin Propavan Alimemazin Theralen Sid 28

29 Farmakoterapi vid ångest Rekommendationer efter workshop feb 2006 Baserad på SBU:s rapport Behandling av ångestsyndrom

30 Farmakologisk behandling Antidepressiva läkemedel (SSRI, SNRI, TCA) Effekt först efter 2-4 veckor Bensodiazepiner Snabbt insättande effekt Ej för långtidsbehandling beroendeframkallande! Buspiron och pregabalin Olika grupper olika verkningsmekanismer 30

31 Huvudsaklig verkningsmekanism/läkemedelsgrupp Selektiv serotoninåterupptagshämning/ssri Serotonin- och noradrenalin- återupptagshämning/snri Icke-selektiv monoaminåterupptagshämning/ Tri/tetracykliska antidepressiva (TCA) Förstärker den hämmande effekten av den GABA-erga transmission/bensodiazepiner Oklar verkningsmekanism/azaspironderivat Minskad frisättning av flera transmittorsubstanser inklusive glutamat, noradrenalin och substans P/ Antiepileptika Läkemedel Citalopram Escitalopram Fluoxetin Fluvoxamin Paroxetin Sertralin Venlafaxin Klomipramin Alprazolam Lorazepam Diazepam Klonazepam Oxazepam Buspiron Pregabalin

32 Buspar Buspirone är ett läkemedel som används vid ångestsyndrom och som har en annan verksam mekanism (inga GABA-effekter). det verkar som att den påverkar serotoninreceptorerna (5-HT1a), vilket kan ha effekter på ångestsymtom. Buspirone har ingen lugnande effekt, vilket andra ångestreducerande läkemedel har. Användning av preparatet leder inte till beroende och kan därför även användas på patienter som varit drogberoende.

33 Buspar Den rekommenderade dosen är 5 mg (3 gånger varje dag). Dosen kan anpassas varannan eller var tredje dag, upp till en maxdos på 60 mg per dag. I vanliga fall bör doserna inte vara högre än mg om dagen. Buspirone bör inte kombineras med monoaminoxidashämmare. Använd inte alkohol eller andra lugnande medel om du samtidigt tar buspirone.

34 Buspar Kliniska undersökningar visar att endast en långvarig behandling leder till en förbättrad effekt, därför klarar vissa patienter inte av preparatets biverkningar eftersom de inte direkt känner någon förbättring. Det tar åtminstone 7-14 dagar innan ångesten reduceras.

35 Buspar Vanliga biverkningar är, yrsel, sömnsvårigheter, trötthet och huvudvärk. Vissa patienter upplever även magproblem och/eller illamående. Läkemedlet har inga lugnande effekter, men vissa patienter upplever att de blivit tröttare av preparatet.

36 Biverkningar Antidepressiva läkemedel Olika antidepressiva olika biverkningsprofiler Vid jämförelse av biverkningsfrekvenser Frekvens beror av hur länge medlet använts Frekvens säger inget om svårighetsgrad Särskilda risker kan finnas vid olika former av samsjuklighet (Kontraindikationer/varningar) 36

37 Biverkningar, forts. SSRI, SNRI Övergående: GI-biv, huvudvärk Kan kvarstå under behandlingen: svettningar, tremor, sexuella störningar Hyponatremi diffusa symtom som trötthet Ökad blödningsbenägenhet, akatisi, miktionsstörning 37

38 Biverkningar, forts. SSRI, SNRI forts. Serotonergt syndrom vid överdosering eller samtidig behandling med andra serotonergt aktiva läkemedel SSRI och SNRI är kramptröskelsänkande SSRI viss ökad förekomst av självmordsbeteende och aggressivitet hos unga vuxna Venlafaxin (SNRI): blodtrycksstegring, QTförlängning, Torsade de Pointes 38

39 Biverkningar, forts. TCA Antikolinerga biverkningar (muntorrhet, förstoppning, urinretention, ackommodationsstörning, kognitiva störningar) liksom sedering, viktuppgång och ortostatism relativt vanliga Viss risk för QT-förlängning och Torsade de Pointes, särskilt i samband med överdos Ökad blödningsbenägenhet, kramper och serotonergt syndrom rapporterat 39

40 Biverkningar, forts. Bensodiazepiner Mest besvärande = toleransutveckling och beroende begränsar användningen Sedation! bör beaktas vid t.ex. bilkörning Koncentrationssvårigheter, yrsel, huvudvärk, ataxi, aggressivitet, minnesluckor, mardrömmar Äldre risk för kognitiv funktionsnedsättning, nedsatt muskeltonus med risk för fall Abrupt utsättning abstinenssymtom, bl.a. ökad ångest och sömnsvårigheter 40

41 Utsättningsproblem, forts. Risken för utsättningssymtom motiverar långsam uttrappning av antidepressiva medel Flera veckors utfasning anpassat till hur patienten reagerar Kan ta lång tid innan det allra sista kan sättas ut Långvariga och svåra symtom endast hos ett fåtal patienter 41

42 Utsättningsproblem, forts. Symtomen kan likna de som först motiverade behandlingen, men är ofta annorlunda: yrsel huvudvärk krypningar i kroppen elektriska stötar allmän sjukdomskänsla Ska ej förväxlas med återkomst av sjukdom 42

43 Beroendeproblem Beroende karakteriseras bl.a. av: Toleransökning Kontrollförlust Abstinens Tvingande begär att inta substansen 43

44 Beroendeproblem, forts. Antidepressiva Monoaminerga läkemedel ger ej upphov till beroende! Utsättningssymtom ska ej förväxlas med tecken på beroende 44

45 Beroendeproblem, forts. Bensodiazepiner Risk för missbruk och beroende! Toleransutveckling Missbruksdoser = flera hundra mg/dag Beroende - fr.a. vid långtidsbehandling el. höga doser till patienter med alkohol- eller narkotikamissbruk, personlighetsstörning eller annan allvarlig psykisk störning i anamnesen 45

46 Beroendeproblem, forts. Bensodiazepiner, forts. Endast efter noggrant övervägande av indikationen och för kortast möjliga tid! T.ex. till patient i akut situation m. hög ångestnivå Liten förpackning! Behandlande läkare bör ta ansvar för att medicineringen avslutas! Fortsatt behandling bör prövas noggrant 46

47 Beroendeproblem, forts. Bensodiazepiner, forts. Attraktiva LM för missbrukare - nyttjas ofta tillsammans med alkohol eller narkotika Förskrivning till patienter med missbruksproblem - i samråd med specialist 47

48 Behandling vid beroende av bensodiazepiner Individuellt anpassad nedtrappning Långsam dosreduktion I första hand öppenvård Misslyckande remittering till psykiatrisk klinik/beroendeenhet 48

49 Behandling av ångest i samband med annan psykisk sjukdom Depression Vanligen enbart antidepressiva läkemedel Vid svår ångest eller uttalade sömnsvårigheter: ev. tillägg av bensodiazepin initialt Schizofreni och paranoid psykos Neuroleptika Bensodiazepin som tillägg i ångestpräglade faser 49

50 Behandling vid utvecklingsstörning Stereotypier, självskadande eller utagerande beteende kan vara ångestuttryck Kan utlösas av förändringar i närmiljön, bristfällig omvårdnad, somatisk sjukdom, skada, demensutveckling, för höga krav Anpassning i närmiljön! Somatisk sjukdom ska uteslutas Om LM indicerat: SSRI i första hand (för patienter över 18 år) Låga doser Vid allvarlig sömnstörning sederande läkemedel till natten 50

51 Behandling av äldre Ångest vanligt vid demens och andra psykiska sjd. Symtom kan ha kroppslig prägel, t.ex. GIsymtom Behandlingsprincip samma som för yngre Farmakologiskt: SSRI förstahandsval Lägre doser inledningsvis Bensodiazepiner som tillägg i undantagsfall Sidoeffekter: kognitiv påverkan och ökad fallrisk Preparat m. kort halveringstid t.ex. oxazepam bör användas 51

52 Behandling under graviditet Alltid risk-nyttabedömning av LM-beh. Icke-farmakologisk behandling ofta nödvändigt tillägg Ångest hos modern kan ha negativ effekt på fosterutvecklingen (prematuritet, låg födelsevikt) 52

53 Behandling under graviditet, forts. Antidepressiva läkemedel De flesta antidepressiva har ej visats öka risken för allvarliga missbildningar hos barnet Undantag: paroxetin satts i samband med liten ökad risk för hjärtmissbildningar Gäller ev. även klomipramin enligt vissa studier Bland SSRI är avsaknad av teratogenicitet bäst dokumenterad för fluoxetin Dokumentationen begränsad för nyare medel såsom venlafaxin och escitalopram 53

54 Behandling under graviditet, forts. Antidepressiva läkemedel, forts. Låg födelsevikt i förhållande till gestationsålder vanligt fynd i teratogenicitetsstudier Sannolikt resultat av den underliggande sjukdomen (kända graviditetskomplikationer vid depression och ångest) Behandling under senare delen av graviditeten kan medföra kortvariga perinatala symptom t.ex. andningssvårigheter, kramper, irritabilitet, sprittighet, hypoglykemi, somnolens, ät- och 54

55 Behandling under graviditet, forts. Antidepressiva läkemedel, forts. Enligt nyligen publicerad fall-kontrollstudie: Ev. viss risk för kvarstående lungkomplikationer hos barn vars mödrar behandlats med SSRI under graviditeten Fyndet dock osäkert och ej bekräftat av andra studier Inga andra ogynnsamma långtidseffekter på barn upp till 7 års ålder har påvisats 55

56 Behandling under graviditet, forts. Antidepressiva läkemedel, forts. Medicinering av gravida med SSRI/tricyklika: Klar indikation för farmakologisk behandling ska finnas Icke- medikamentell behandling ofta ett nödvändigt supplement Mest data föreligger för fluoxetin följt av citalopram Paroxetin bör om möjligt undvikas pga. risk för hjärtmissbildningar 56

57 Behandling under graviditet, forts. Antidepressiva läkemedel, forts. Viktigt med adekvat dosering ofta krävs ökad dos mot slut av graviditet pga. fysiologiska förändringar Monitorering av plasmanivån kan vara till hjälp Eventuell utsättning successivt minskar risken för utsättningssymtom Exponerade nyfödda bör observeras perinatala symtom? 57

58 Behandling under graviditet, Benzodiazepiner forts. Eventuell fosterskadande effekt omstridd Stor metaanalys tyder på något ökad risk för läpp-gomspalt, dock är absoluta risken < 1% Behandling under sista trimestern kan ge symtom hos nyfödda barnet, t.ex. muskulär hypotoni, letargi, dålig temperaturreglering, dålig cirkulation Benzodiazepiner bör undvikas under graviditet dock är sporadisk användning av kortverkande preparat att föredra framför mer kontinuerlig användning 58

59 Behandling under amning Överföring via bröstmjölk oftast betydligt mindre än passage över placenta Negativa effekter kan dock ej uteslutas, gäller fr.a. prematura barn & spädbarn < 2 mån (långsammare nedbrytning av läkemedel) 59

Psykofarmaka Anxiolytika (Ångest) HT-2010

Psykofarmaka Anxiolytika (Ångest) HT-2010 Psykofarmaka Anxiolytika (Ångest) HT-2010 Per-Åke Lundberg 2010 Anxiolytics & Hypnotics Anxiety is an unpleasant state of tension, apprehension or uneasiness that seems to arise from an unknown source.

Läs mer

Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet)

Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet) Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet) Rekommenderade antidepressiva I första hand: SSRI, ospecificerat eftersom det inte går att peka ut något SSRI som bäst. Undantag är

Läs mer

Depressions och ångestbehandling

Depressions och ångestbehandling Depressions och ångestbehandling NU sjukvården, maj 2010 Ebba Holmberg överläkare psyk klin, leg psykoterapeut Gunilla Kenne, psykolog. leg psykoterapeut Frekvens ångest och depression Minst 25% av alla

Läs mer

Läkemedel och sömn FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL OCH LUGNANDE MEDEL I RIKET 1990-2005. FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL I VÄSTERBOTTEN 2004-2007(tom sept)

Läkemedel och sömn FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL OCH LUGNANDE MEDEL I RIKET 1990-2005. FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL I VÄSTERBOTTEN 2004-2007(tom sept) Läkemedel och sömn Magdalena Pettersson Läkemedelscentrum FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL OCH LUGNANDE MEDEL I RIKET 1990-2005 FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL I VÄSTERBOTTEN 2004-2007(tom sept) Försäljning av sömnmedel

Läs mer

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas Indikator Andelen individer (%) som använder NSAID, utan att med paracetamol först prövats och befunnits ha otillräcklig effekt, och utan att påtagliga inflammatoriska inslag föreligger, av alla med artros

Läs mer

PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin

PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin PSYKIATRI AFFEKTIVA SYNDROM Unipolär depression Hos barn och ungdomar fluoxetin AFFEKTIVA SYNDROM Målsättningen är full symtomfrihet. Sertralin är förstahandsmedel vid unipolär depression. Lågt pris och

Läs mer

Farmakoterapi vid ångest. Behandlingsrekommendation. Allmänna synpunkter. Diagnostik och epidemiologi

Farmakoterapi vid ångest. Behandlingsrekommendation. Allmänna synpunkter. Diagnostik och epidemiologi Behandlingsrekommendation Den 8 9 februari 2006 hölls en workshop om läkemedelsbehandling av ångest baserad på SBU:s rapport Behandling av ångestsyndrom (www.sbu.se). För samtliga ångestsyndrom finns behandlingsmetoder

Läs mer

Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom

Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom Av Susanne Bejerot, psykiatiker- Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom Det finns vissa läkemedel som har visat sig vara mycket effektiva vid behandling av tvångssyndrom. Dessa läkemedel, som alla

Läs mer

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling Psykiatrisk behandling Medicinsk behandling Evidensbaserad behandling Evidens betyder bevis Forskning och vetenskapliga resultat bevisar att behandlingen ger resultat Vård ska enligt hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Behandling av sömnsvårigheter

Behandling av sömnsvårigheter Behandling av sömnsvårigheter Sammanfattning Sömnsvårigheter behandlas i första hand med andra metoder än läkemedel (icke-farmakologiska metoder). I de fall då annan sjukdom, som till exempel depression

Läs mer

Äldre och läkemedel LATHUND

Äldre och läkemedel LATHUND Äldre och läkemedel LATHUND Generella rekommendationer Läkemedel som bör ges med försiktighet till äldre Läkemedel som bör undvikas till äldre Alzheimers sjukdom Generella rekommendationer Hos äldre och

Läs mer

Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget

Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget Depression hos barn och ungdomar är ett allvarligt tillstånd som medför ökad risk för för tidig död, framtida psykisk

Läs mer

Depression. Lilly Schwieler

Depression. Lilly Schwieler Depression Lilly Schwieler Vad är depression? Affektiva syndrom / Förstämningssyndrom - Mood disorders Unipolär sjukdom Bipolär sjukdom - manodepressivitet Symtom Depression Huvudsymtom: Nedstämdhet Intresseförlust

Läs mer

Kunskapsakuten/ Kunskapsakuten ger dig allt från en repetition av basfakta till spaning vid forskningsfronten. Varsågod!

Kunskapsakuten/ Kunskapsakuten ger dig allt från en repetition av basfakta till spaning vid forskningsfronten. Varsågod! Kunskapsakuten/ Ångestsyndrom debuterar ofta tidigt och hälften av de som insjuknar gör det före elva års ålder. Nästan var fjärde person drabbas någon gång under livet. Men trots att det finns hjälp är

Läs mer

Urinvägsinfektion BEHANDLING OLÄMPLIG/RISKFYLLD BEHANDLING VID UVI

Urinvägsinfektion BEHANDLING OLÄMPLIG/RISKFYLLD BEHANDLING VID UVI Urinvägsinfektion Symtomgivande UVI Asymtomatisk bakteriuri (ABU) ABU hos 20-50% på SÄBO Antibiotika överförskrivs ofta Diagnostiken svår Leder UVI till förvirring????? Riktad och smal behandling Växelbruk

Läs mer

Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling?

Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling? Läkemedel och äldre Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling? leg apotekare Helén Merkell Läkemedelskommittén Örebro läns landsting + = SANT Äldre Socialstyrelsens

Läs mer

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt Indikator Andelen (procent) personer som använder Nortriptylin eller gabapentin, av alla som behandlas med läkemedel mot perifer neuropatisk smärta. Standard Andelen (procent personer) ska vara så hög

Läs mer

Escitalopram Lundbeck 5 mg / 10 mg / 15 mg / 20 mg tablett

Escitalopram Lundbeck 5 mg / 10 mg / 15 mg / 20 mg tablett Escitalopram Lundbeck 5 mg / 10 mg / 15 mg / 20 mg tablett 1.12.2014, Version 1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst

Läs mer

Läkemedelsberoende. Joar Guterstam. Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning

Läkemedelsberoende. Joar Guterstam. Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning Läkemedelsberoende Joar Guterstam Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning Ledamot expertrådet för psykiatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Agenda Epidemiologi Förebyggande

Läs mer

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message Diagnos och behandling vid ångest och depression Louise Hamark Distriktsläkare och KBT-terapeut Uppsala Agenda Bakgrund Diagnostik Depression Sammanfattning- take-home message Bakgrund 1/3 av primärvårdens

Läs mer

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp F2 Ångestsyndrom Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp 1 Upplägg Sammanfattning av föreläsningen Stress Paniksyndrom Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Tvångssyndrom (OCD) Fobier Posttraumatiskt

Läs mer

BPSD. Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia (IPA: International Psychogeriatric Association)

BPSD. Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia (IPA: International Psychogeriatric Association) BPSD Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia (IPA: International Psychogeriatric Association) Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom Komplicerande BPSD är vanligt förekommande

Läs mer

Ewa Styfberg. Nedtrappning, Abstinens, Råd och Stöd. -Jag är så väldigt ensam, vill Doktorn skriva ut en vän till mig

Ewa Styfberg. Nedtrappning, Abstinens, Råd och Stöd. -Jag är så väldigt ensam, vill Doktorn skriva ut en vän till mig Ewa Styfberg Nedtrappning, Abstinens, Råd och Stöd -Jag är så väldigt ensam, vill Doktorn skriva ut en vän till mig Det går att sluta En dag förstår man Insikten om beroendet kan komma på olika sätt. För

Läs mer

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom Christina Björklund 24.9.2007 ÅNGEST En fysiologisk reaktion som har sin grund i aktivering av det autonoma nervsystemet: ökad hjärtfrekvens, svettning, yrsel, illamående.

Läs mer

Neuroleptika till äldre. Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning

Neuroleptika till äldre. Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning Neuroleptika till äldre Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning Neuroleptika Antal skåningar 75 år och äldre med utköp av neuroleptika

Läs mer

Sömnstörningar hos barn - nytt kunskapsdokument från Läkemedelsverket

Sömnstörningar hos barn - nytt kunskapsdokument från Läkemedelsverket Tjänsteställe, handläggare Datum Sida Karin Öhlén 2015-05-05 1(5) Läkemedelsenheten Sömnstörningar hos barn - nytt kunskapsdokument från Läkemedelsverket Sedan 2011 har Läkemedelsverket haft ett regeringsuppdrag

Läs mer

Sömnstörningar hos barn. Bruno Hägglöf Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet

Sömnstörningar hos barn. Bruno Hägglöf Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet Sömnstörningar hos barn Bruno Hägglöf Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet Kunskapsdokument från Läkemedelsverket 2014, under tryckning Arbetsgrupp med barnläkare, allmänläkare, barnpsykiatriker,

Läs mer

Medicinering av barn vid OCD

Medicinering av barn vid OCD Texten är fritt översatt från http://www.ocfoundation.org/what-is-ocd.html Medicinering av barn vid OCD När ska man överväga att medicinera barn med OCD? Medicinering ska bara övervägas när barnet upplever

Läs mer

SBU -- depression. Behandling. Fides Schuckher okt 04

SBU -- depression. Behandling. Fides Schuckher okt 04 SBU -- depression Behandling SBU slutsats Målsättningen med depressions behandlingen ska vara tillfrisknande, vilket inte bara innebär frihet från depressionssymtom utan också återvunnen arbetsförmåga

Läs mer

SFBUP:s Riktlinje för depression

SFBUP:s Riktlinje för depression SVENSKA FÖRENINGEN FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRI SFBUP:s Riktlinje för depression Remissversion1 enbart farmakadelen Arbetsgrupp: prof em Anne Liis von Knorring, Uppsala;psykolog Maria Zetterqvist, Linköping;öl

Läs mer

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE LÄKEMEDEL TILL ÄLDRE De senaste 20 åren har mängden läkemedel till personer äldre än 75 år ökat med nära 70%. Personer på särskilt boende har i genomsnitt 8-10 preparat per person.

Läs mer

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Ångest och depression vid cancer Pia Dellson Enheten för cancerrehabilitering Skånes onkologiska klinik Skånes universitetssjukhus Psykiska problem

Läs mer

Rationell läkemedelsbehandling till äldre

Rationell läkemedelsbehandling till äldre Rationell läkemedelsbehandling till äldre Sara Modig Distriktsläkare, Med.Dr. Terapigrupp Äldre och läkemedel Äldregeneral för Läkemedel är normalt bra och välstuderade produkter med effekt på dödlighet,

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Äldre och läkemedel Generella rekommendationer Individualisera, ompröva indikationer regelbundet och utvärdera

Läs mer

Äldre och läkemedel. Anna Berglin, apotekare, Läkemedelsenheten

Äldre och läkemedel. Anna Berglin, apotekare, Läkemedelsenheten Äldre och läkemedel Anna Berglin, apotekare, Läkemedelsenheten Innehåll Olämpliga läkemedel för äldre / läkemedel som ökar fallrisk Nulägesbeskrivning- Aktuell statistik Vad arbetar Landstinget med? 1

Läs mer

Ewa Styfberg. Läkemedelsberoende Nedtrappning, Abstinens, Råd och Stöd

Ewa Styfberg. Läkemedelsberoende Nedtrappning, Abstinens, Råd och Stöd Ewa Styfberg Läkemedelsberoende Nedtrappning, Abstinens, Råd och Stöd Riksförbundet startade 1965 Riksförbundet för hjälp åt läkemedelsmissbrukare. Gårdagens läkemedel är dagens narkotika. Uppbyggnad

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN ESCITALOPRAM ORION 5 MG, 10 MG, 15 MG OCH 20 MG FILMDRAGERADE OCH MUNSÖNDERFALLANDE TABLETTER

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN ESCITALOPRAM ORION 5 MG, 10 MG, 15 MG OCH 20 MG FILMDRAGERADE OCH MUNSÖNDERFALLANDE TABLETTER OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN ESCITALOPRAM ORION 5 MG, 10 MG, 15 MG OCH 20 MG FILMDRAGERADE OCH MUNSÖNDERFALLANDE TABLETTER ORION CORPORATION DATUM: 25.2.2016, VERSION 2 VI.2 Delområden

Läs mer

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande

Läs mer

Förstå, diagnosticera, behandla och förebygga läkemedelsberoende

Förstå, diagnosticera, behandla och förebygga läkemedelsberoende Förstå, diagnosticera, behandla och förebygga läkemedelsberoende One ounce of prevention Förebygga beroende är bättre Riktlinier för förskrivning av beroendeframkallande läkemedel: Strikt indikation dokumentera!

Läs mer

vid behandling av vuxna med generaliserat ångestsyndrom (GAD)

vid behandling av vuxna med generaliserat ångestsyndrom (GAD) Jämförelse av selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) och serotoninnoradrenalinåterupptagshämmare (SNRI) vid behandling av vuxna med generaliserat ångestsyndrom (GAD) Ann-Sophie Jakobson Examensarbete

Läs mer

0,5 mg: vita plana tabletter med brytskåra, diameter 7 mm. 1 mg: vita plana tabletter med brytskåra, diameter 7 mm, märkta phi beta 614.

0,5 mg: vita plana tabletter med brytskåra, diameter 7 mm. 1 mg: vita plana tabletter med brytskåra, diameter 7 mm, märkta phi beta 614. PRODUKTRESUMÉ 1 LÄKEMEDLETS NAMN Fluscand 0,5 mg tabletter Fluscand 1 mg tabletter 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING En tablett innehåller flunitrazepam 0,5 mg respektive 1 mg. Hjälpämne: Laktosmonohydrat

Läs mer

Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa?

Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa? Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa? Per Allard docent, överläkare Äldrepsykiatriska enheten, NUS och Institutionen för klinisk vetenskap/enheten för psykiatri, Umeå universitet

Läs mer

Uppdatering i praktisk psykiatri

Uppdatering i praktisk psykiatri Uppdatering i praktisk psykiatri Läkemedelskommittén Halland Halmstad 090515 Behandling av ångest och depressioner Nationella riktlinjer i praktiken Johan Sandelin Chöl Vuxenpsykiatrin i norra Halland

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5

Läs mer

Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa

Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa Beata Bäckström Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa Tidigaste formen av psykopatologi ofta kroniska Vanligaste psykiatriska tillståndet - 15-20 % Enkla ångesttillstånd minskar med ålder -

Läs mer

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

Depression. 26 september 2013

Depression. 26 september 2013 Depression 26 september 2013 Epidemiologi Prevalens 6% I Sverige har 12% av alla sjukskrivna diagnosen depression Patienter med depression 31% ingen vårdkontakt 51% misskända patienter 6% otillräcklig

Läs mer

Läkemedelsbehandling av depression hos vuxna och äldre

Läkemedelsbehandling av depression hos vuxna och äldre Läkemedelsbehandling av depression hos vuxna och äldre Sammanfattning Ungefär 5 % av Sveriges befolkning lider av depression. Kännetecken på sjukdomen är bland annat nedstämdhet, avtrubbat känsloliv, skuldkänslor,

Läs mer

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 Förtydligande av vårdrutinen ansvars- och arbetsfördelning mellan division och division beträffande patienter med sk problematik Psykoorganiska tillstånd Konfusion Demens

Läs mer

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010 Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*

Läs mer

Initiering, underhållsbehandling och utsättning

Initiering, underhållsbehandling och utsättning Initiering, underhållsbehandling och utsättning Klassiska ångeststörningar, vilket SSRI? 1. Fluoxetin 10 40 mg/d 1. Flest studier evidens A 2. Måttlig effektstorlek låga doser? 2. Sertralin: flexibel dos

Läs mer

Akut psykiatri. Maria Holstad. överläkare, specialist i psykiatri. Allmänpsykiatriska kliniken Akademiska sjukhuset Uppsala

Akut psykiatri. Maria Holstad. överläkare, specialist i psykiatri. Allmänpsykiatriska kliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Akut psykiatri Maria Holstad överläkare, specialist i psykiatri Allmänpsykiatriska kliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Vilken uppgifter har man? Bedöma och i viss mån utreda och behandla de patienter

Läs mer

Psykofarmaka; något nytt? Överläkare Jonas Niklasson, div psykiatri

Psykofarmaka; något nytt? Överläkare Jonas Niklasson, div psykiatri Psykofarmaka; något nytt? Överläkare Jonas Niklasson, div psykiatri Neuroleptika Risperidon (1kr/4 mg tabl) Olanzapin (1kr/10 mg tabl) Clozapin (5kr/100mg tabl) Abilify/Aripiprazol (45kr/10mg tabl) Concerta

Läs mer

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. 3. Ansvar och roller. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7)

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. 3. Ansvar och roller. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-145266 Fastställandedatum: 2016-02-03 Upprättare: Annica C Olofsson Axner Giltigt t.o.m.: 2017-02-03 Fastställare: Karin Huisman Psykisk sjukdom under

Läs mer

Kvalitetsreg för psykosvård Patienter yngre än 18 år Uppföljning version 2.0

Kvalitetsreg för psykosvård Patienter yngre än 18 år Uppföljning version 2.0 Kvalitetsreg för psykosvård Patienter yngre än 18 år Uppföljning version 2.0 Behandlare Patientens personnr Namn Går patienten fortfarande i skola? (Besvaras endast för patienter som är 16 år och äldre)

Läs mer

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Remeron 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Depression är en sjukdom som präglas

Läs mer

Kapitel 17 Psykiatri. Diagnostik

Kapitel 17 Psykiatri. Diagnostik Kapitel Psykiatri Depression Bakgrund Unipolär depression. Livstidsprevalensen för depression är hög, varierar i studier mellan 15-50 %, där kvinnor drabbas i högre utsträckning än män. Vid otillräcklig

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Depression och ångestsyndrom. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer

Depression och ångestsyndrom. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer Depression och ångestsyndrom vad du kan göra och vad vården bör göra Rekommendationer ur nationella riktlinjer ISBN 978-91-86585-34-1 Artikelnr 2010-6-17 Redaktör Charlotta Munter Text Ida Persson Foton

Läs mer

Oro, ångest och depression

Oro, ångest och depression Oro, ångest och depression Annika Pohl öl LAH Motala Annika Pohl öl LAH Motala 1 Marianne 57år -85 opererad för hudförändring på hö ben juli diagnos av malignt melanom med spridning till lever, lunga,

Läs mer

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Är depression vanligt? Vad är en depression? Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig

Läs mer

Bakom masken lurar paniken

Bakom masken lurar paniken Bakom masken lurar paniken Paniksyndrom Information till patienter och anhöriga Människor med paniksyndrom döljer ofta en stark rädsla för nya panikattacker, för att vara allvarligt sjuka, hålla på att

Läs mer

Tänk brett! Testfråga: Vad är flygrädsla? Diagnostik vid ångest. Diagnostik. Symtom. Michael Rangne Specialist i psykiatri mrangne@gmail.

Tänk brett! Testfråga: Vad är flygrädsla? Diagnostik vid ångest. Diagnostik. Symtom. Michael Rangne Specialist i psykiatri mrangne@gmail. Paniksyndrom Realångest Testfråga: Vad är flygrädsla? Agorafobi Social fobi Specifik fobi Tvångssyndrom Generaliserat ångestsyndrom Separationsångest (barn) Krisreaktion Anpassningsstörning Sekundärt till

Läs mer

Expertrådet för psykiatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet för psykiatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2014 Expertrådet för psykiatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Tillfälliga orostillstånd som inte klassificeras som ångestsyndrom oxazepam Oxascand, Sobril När bensodiazepiner

Läs mer

5 enkla steg att bota 80 % av dina ångestpatienter

5 enkla steg att bota 80 % av dina ångestpatienter 5 enkla steg att bota 80 % av dina ångestpatienter Christian Rück, överläkare, med dr Mottagningen för Tvångssyndrom, Internetpsykiatrienheten Psykiatri Sydväst Karolinska Institutet, Rucklab.com christian.ruck@ki.se

Läs mer

1 2 3 4 5 6 7 Behandling och bemötande vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom BPSD Rekommendationer efter workshop april 2008 8 Grunden Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att

Läs mer

Kod-ID: Tentamen

Kod-ID: Tentamen Kod-ID: Enheten för farmakokinetik och läkemedelsmetabolism Sektionen farmakologi Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet Program: Apotekarprogrammet Kurs: Farmakoterapi 7,5 p Tid: 5 timmar Godkända

Läs mer

Stöd för andra Ett utbildningsmaterial för kontaktpersoner och kontaktfamiljer

Stöd för andra Ett utbildningsmaterial för kontaktpersoner och kontaktfamiljer Stöd för andra Ett utbildningsmaterial för kontaktpersoner och kontaktfamiljer www.rfs.se Många har kontaktperson eller kontaktfamilj Antal personer som har insatsen enligt socialtjänstlagen o 21 200 barn

Läs mer

Ångestsyndrom. Adriana Ramirez adriana.ramirez@neuro.uu.se

Ångestsyndrom. Adriana Ramirez adriana.ramirez@neuro.uu.se Ångestsyndrom Adriana Ramirez adriana.ramirez@neuro.uu.se Vilka drabbas? Cirka var tredje kvinna och var femte man kommer någon gång i livet a? drabbas av e? ångestsyndrom Insjuknandet sker oba i unga

Läs mer

EXEMPEL PÅ BEHANDLINGAR SOM HAR VISATS KUNNA HJÄLPA

EXEMPEL PÅ BEHANDLINGAR SOM HAR VISATS KUNNA HJÄLPA INNEHÅLL Sidan INLEDNING 4 ÅNGEST 5 BEHANDLINGAR 16 PSYKOTERAPI 18 EXEMPEL PÅ BEHANDLINGAR SOM HAR VISATS KUNNA HJÄLPA 31 MIN EGEN ROLL OCH ANDRAS 33 SÅ FICK JÖRGEN HJÄLP 38 INLEDNING den här broschyren

Läs mer

HUR FÖRÄNDRAS MAN AV ATT BLI BEROENDE?

HUR FÖRÄNDRAS MAN AV ATT BLI BEROENDE? HUR FÖRÄNDRAS MAN AV ATT BLI BEROENDE? Solveig Olausson, Fil. Dr. Leg. Psykolog, Specialist klinisk psykologi Malin Hildebrand Karlén, Fil. Dr. Leg. Psykolog ALKOHOL Förstärkta känslor i början I början

Läs mer

Ångestsjukdomar. Åsa Westrin, Läkarprogrammet 2013

Ångestsjukdomar. Åsa Westrin, Läkarprogrammet 2013 Ångestsjukdomar Åsa Westrin, Läkarprogrammet 2013 1 Studieanvisningar: D.Stress/krisreaktion Redogöra för komplicerade reaktioner på trauma, relationsproblem eller långvarig stress och differentiera dessa

Läs mer

PSYKOFARMAKOLOGISK INTRODUKTION

PSYKOFARMAKOLOGISK INTRODUKTION PSYKOFARMAKOLOGISK INTRODUKTION Ylva Stewénius, HT 13 TYPER AV PSYKOFARMAKA 1. Antipsykotika (neuroleptika) 2. Antidepressiva (tymoleptika) 3. Centralstimulerare 4. Stämningsstabiliserare 5. Ångestdämpande

Läs mer

Kod: PSYK. Fall3. Man 57 år. lo poäng. 3 delar- lo delfrågor Klinisk medicin V. 29 Examinatoms totalpoäng på detta blad:

Kod: PSYK. Fall3. Man 57 år. lo poäng. 3 delar- lo delfrågor Klinisk medicin V. 29 Examinatoms totalpoäng på detta blad: Kod: Fall3 Man 57 år lo poäng 3 delar- lo delfrågor 2012-03-23 Klinisk medicin V 29 Examinatoms totalpoäng på detta blad: Fall 3 - Man 57 år - 3 delar- lo p Del l Du gör AT på kirurgen i Visby. Till avdelningen

Läs mer

Äldre och behandling av sömnbesvär med bensodiazepiner

Äldre och behandling av sömnbesvär med bensodiazepiner Äldre och behandling av sömnbesvär med bensodiazepiner En journalstudie på vårdcentralen Oden i Falköping FoU-centrum Primärvård och Tandvård i Skaraborg Författare: Avin Jagsee, ST-läkare Vårdcentralen

Läs mer

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun Vad säger skollagen? Skollagen 1 kapitlet, 4 paragrafen Utbildningen

Läs mer

SBU Behanding av depression hos äldre 2015:

SBU Behanding av depression hos äldre 2015: Pollev.com/orebro Svår depression hos äldre Axel Nordenskjöld Överläkare Affektiva mottagningen, Örebro Medicine Doktor, Örebro Universitet Bitr. registerhållare, Kvalitetsregister ECT SBU Behanding av

Läs mer

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se Läkemedel och äldre Patrik Midlöv, Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv lu Äldres sjukvård Hos äldre är läkemedel orsak till akut inläggning hos 15-22% (Roughead 1998) Biverkningar i

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Alkoholabstinens Abstinenssymptom Abstinens med risk

Läs mer

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande BA Johansson, PhD, MD BUP, VO heldygnsvård, Malmö bjorn_axel.johansson@med.lu.se BUP:s vårmöte, Uppsala, 2016-04-21 Cannabis - förekomst Stor spridning i samhället

Läs mer

Farmakologisk rådgivning inför och i samband med graviditet

Farmakologisk rådgivning inför och i samband med graviditet Farmakologisk rådgivning inför och i samband med graviditet Rapport från Kompetenscentrum för Schizofreni, Psykiatri Psykos Nr 2/14 Delia Slottte, ST-läkare INFÖR GRAVIDITET... 3 ALLMÄNNA RÅD... 3 PREVENTIVMEDEL...

Läs mer

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss

Läs mer

Psykisk sjukdom under graviditet MHV MAJ 2016 BIRGITTA SEGEBLAD

Psykisk sjukdom under graviditet MHV MAJ 2016 BIRGITTA SEGEBLAD Psykisk sjukdom under graviditet MHV MAJ 2016 BIRGITTA SEGEBLAD Sjukdomspanorama 1. Affektiva sjukdomar: depression, bipolära tillstånd och postpartumdepression 2. Ångestsyndrom: generaliserat ångestsyndrom

Läs mer

Sömn! & behandling av sömnbesvär

Sömn! & behandling av sömnbesvär tt vilja, men inte kunna Sömn! & behandling av sömnbesvär Du vrider och vänder dig Hjärtat slår fort Tankarna snurrar Frukostseminarium, Ergohuset 22 oktober 28 Marie Söderström Leg psykolog, doktorand

Läs mer

Sömnbesvär - Hur behandla utan piller?

Sömnbesvär - Hur behandla utan piller? Sömnbesvär - Hur behandla utan piller? Allmänläkardagarna 28 Januari 2010, Skövde Marie Söderström Leg psykolog, doktorand Karolinska Institutet www.stressmottagningen.com www.kbtcentralen.se Några frågor

Läs mer

Facit tentamen i Psykiatri den 23 maj 2012 Termin 9 läkarutb Malmö/Lund VT12

Facit tentamen i Psykiatri den 23 maj 2012 Termin 9 läkarutb Malmö/Lund VT12 Facit tentamen i Psykiatri den 23 maj 2012 Termin 9 läkarutb Malmö/Lund VT12 11/7 2012 (ML) 1 a. Social fobi b. SSRI (t ex Citalopram, Sertralin...[betablockerare vid behov c. KBT[KBT Gruppterapi, Mentalisering,

Läs mer

Psykosocialt basprogram samt handläggning av psykisk sjukdom under graviditet och puerperium

Psykosocialt basprogram samt handläggning av psykisk sjukdom under graviditet och puerperium Psykosocialt basprogram samt handläggning av psykisk sjukdom under graviditet och puerperium Psykosociala riskfaktorer Ålder < 18 år Ensamstående kvinna utan socialt stöd Permanent sjukpensionerad kvinna

Läs mer

Förlopp Symtomen är ofta kroniska med ökad risk för ångeststörning och depression i vuxen ålder.

Förlopp Symtomen är ofta kroniska med ökad risk för ångeststörning och depression i vuxen ålder. Titel: Akademiska sjukhuset Division: Psykiatridivisionen Verksamhetsområde: Enhet: Alla ID.nr Handlingsprogram - Ångest Barn- och ungdomspsykiatri Dokumenttyp Vårdprogram Godkänt av: Agneta Rosling, verksamhetschef

Läs mer

Läkemedelsbehandling och amning

Läkemedelsbehandling och amning Läkemedelsbehandling och amning Susanne Näslund, Apotekare Avdelningen för Klinisk Farmakologi Umeå universitet Läkemedelsinformationscentralen ELINOR Norrlands universitetssjukhus 1 Innehåll Faktorer

Läs mer

Om läkemedel. vid adhd STEG 2. Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, , var du än bor i länet.

Om läkemedel. vid adhd STEG 2. Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, , var du än bor i länet. Om läkemedel vid adhd Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, 010-476 19 99, var du än bor i länet. STEG 2 BUP-mottagning finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48

Läs mer

MIDAZOLAM. Administrerat per os som stöd inom vuxentandvården Tyngdpunkt lagd på demens januari 2016 Lena Rignell

MIDAZOLAM. Administrerat per os som stöd inom vuxentandvården Tyngdpunkt lagd på demens januari 2016 Lena Rignell MIDAZOLAM Administrerat per os som stöd inom vuxentandvården Tyngdpunkt lagd på demens 28-29 januari 2016 Lena Rignell Denna timmes agenda Olika sederingsalternativ Narkos, lustgas, benzodiazepiner Sedering

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

Ångest, ångest är min arvedel min strupes sår, mitt hjärtas skri i världen. Pär Lagerkvist 1916

Ångest, ångest är min arvedel min strupes sår, mitt hjärtas skri i världen. Pär Lagerkvist 1916 Å N G E S T Ångest, ångest är min arvedel min strupes sår, mitt hjärtas skri i världen. Pär Lagerkvist 1916 Riksföreningen Ananke och Svenska Ångestsyndromsällskapet arbetar för patienter och anhöriga

Läs mer

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND Utredning, diagnostik och behandling Innehållsförteckning 1. Vad är stressrelaterad psykisk ohälsa? 3 2. Förslag på utredning 4 3. Diagnos 7 4. Behandling 10 5. Sjukskrivning

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Verksamhetshandledning Nationell lista undvik till äldre

Verksamhetshandledning Nationell lista undvik till äldre Nationell lista undvik till äldre Del av Socialstyrelsens Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre Preparat som bör undvikas om inte särskilda skäl föreligger Innehållsförteckning Syfte... 3 Bakgrund

Läs mer

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Förtydliga vårdnivåer Syfte Underlag för konsultationsarbetet mellan primärvård och vuxenpsykiatri. Effektivare remissflöden

Läs mer