Ångestsyndrom. Adriana Ramirez
|
|
- Jakob Göransson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ångestsyndrom Adriana Ramirez
2 Vilka drabbas? Cirka var tredje kvinna och var femte man kommer någon gång i livet a? drabbas av e? ångestsyndrom Insjuknandet sker oba i unga år Tillståndet kan medföra stort lidande % av alla pakenter med ångest och depression handläggs inom primärvården
3 Ångestsyndrom enligt DSM- IV LivsKds- prevalens (%) Paniksyndrom Agorafobi Social fobi Tvångssyndrom Generaliserat ångestsyndrom Pos?raumaKskt stressyndrom Specifik fobi SeparaKonsångest Någon ångeststörning Debut ålder median Kessler et al 2005
4 Ångest ü kan ibland uppkomma vid psykosociala påfrestningar och livshändelser ü kan förekomma utan påvisbar anledning ü kan förekomma som e? resultat av somaksk sjukdom ü kan kommuniceras t ex genom en beskrivning av kroppsliga symptom ü kan u;ryckas på olika sä; (olika kulturella referensramar och utbildningsbakgrund)
5 Ångest ü Ångest är en grupp ospecifika, obehagliga symptom (känsla av inre spänning, oro, osäkerhet) som liknar upplevelserna och reakkonerna på skräck och fruktan ü Ångest är en rakonell reakkon på irrakonella tankar som bygger på falska föreställningar och felakkga slutsatser
6 Ångestsyndrom ü Ångestsyndrom är en grupp psykiska störningar, som har ångest som huvudorsak eller huvudsymtom
7 Ångestsyndrom ü Det är e? folkhälsoproblem ü Det leder Kll stort lidande hos pakenter och anhöriga ü Det leder Kll nedsa? funkkon både i yrkeslivet och i privatlivet
8 Ångestsyndrom ü Inledning i syndrom baseras på observakoner a? vissa Kllstånd karakteriseras av en grupp av symtom och inte på kunskap om bakomliggande mekanismer ü Det finns inte heller några kända biologiska markörer som kan användas för a? ställa diagnosen
9 Könsskillnader ü Prepubertala barn - ingen skillnad ü EBer puberteten ggr fler kvinnor ü Oklar genes ü Kvinnor söker vård ü Män självmedicinerar
10 Anamnes vid ångestsyndrom Ø Kontaktorsak Ø Aktuell sjukdomshistoria Ø Tidigare sjukdomshistoria Ø Utvecklingsanamnes Ø Livshändelser/trauma Ø Hereditet Ø Socialanamnes Ø Sysselsä>ning Ø Missbruk Ø Beteende (Cdigare/aktuellt) Ø LivssCl och vanor Ø Resurser Ø Aktuell behandling Ø Kroppslig sjukdom (Cdigare/aktuellt) Ø Överkänslighet
11 Vilka kroppsliga Kllstånd skall uteslutas? hypoglykemi gibstruma ämnesomsä?ningsrubbningar vissa neurologiska sjukdomar vissa hjärtsjukdomar/lungsjukdomar drogpåverkan (koffeinförgibning, alkohol, amfetamin, kokain) absknens vid drogmissbruk, vissa typer av mediciner bieffekter vid utsä?ning av en del typer av mediciner
12 DiagnosKska hjälpmedel Screeninginstrument: Frågeförmulär DiagnosKska intervjuer: MINI Symtomska?ningsskalor: HADS (Hospital Anxiety and Depression Scale)
13 Farmakologisk behandling SSRI Citalopram Escitalopram Sertralin FluoxeKn Fluoxamin ParoxeKn SNRI Venlafaxin DuloxeKn Alfa2 antagonister Mirtazapin Mianserin TCA Amitriptylin Klomipramin MAO- hämmare Moklobemid Andra: Bupropion
14 Farmakologisk behandling Ångestdämpande (2-4 veckor vid insä>ning av SSRI behandling) AnKhistaminer Atarax Lergigan Bensodiazepiner Oxascand Beta- receptor blockerande medel Atenolol Buspiron NeurolepKka Alimemazin AnKepilepKka Pregabalin
15 Hur gör man? Börja med en låg dos Informera pakenten om den förväntade effekten Informera pakenten om biverkningar Uppföljning EBer några dagar Kll en vecka bör telefon- uppföljning ske EBer 2 4 veckor börjar ångestbesvären minska och e? återbesök är lämpligt EBer 3 månader ska full effekt av behandlingen ses. Om så inte är fallet, ändra dosen eller byt preparat och/eller konsultera psykiater BehandlingsKdens längd OBast långa behandlingskder (år) Avslutande av behandlingen Sänk dosen gradvis för a? undvika utsä?ningssymtom
16 PsykoterapeuKsk behandling KogniKv beteendeterapi (KBT) är en terapiform som fokuserar på pakentens tankar, känsloreakkoner och handlingsmönster Målinriktat arbetssä? Samarbete mellan terapeut och pakent, akkv terapeut och pakent Strukturerade sessioner HemuppgiBer Kormdsterapi
17 Vanliga metoder inom KBT KBT inriktade psykoterapeukska metoder fokuserar primärt på a? direkt angripa dysfunkkonellt beteende och tänkande och därigenom även åstadkomma emokonell förändring PsykoedukaKon Verbal (kognikv) bearbetning av kognikoner Exponering och beteendeexperiment Självhjälp BeteendeakKvering/akKvitetsinplanering Avslappningsövningar och medveten närvaro e? accepterande förhållningssä? Social färdighetsträning
18 Beteendeanalys vid KBT terapi LivssituaKon Problembeskrivning Problemanalys i beteende termer: val av problemområde (översko? och undersko? av beteendemässigt, fysiologiskt, känslomässigt och kognikvt) FunkKonell analys Predisponerande och utlösande faktorer Behandlingsmål Prognos för behandlingen
19 Andra typer av behandlingsinsatser vid ångestsyndrom InformaKon Kll pakenten och anhöriga om Kllståndet (muntlig och skriblig) SjukgymnasKk med progressiv avslappning Massage Fysisk träning
20 Panika?ack? En avgränsad episod av intensiv rädsla eller obehag där minst 4 av ovan nämnda symptom utvecklas haskgt och når kulmen inom 10 min Hur kan en panika?ack y?rar sig?
21 Utlösande s+muli F e l t o l k n i n g Upplevt hot Tolkningsfällan Kroppssymtom O r o/ å n g e s t
22 Paniksyndroms kriterier: ü Återkommande oväntade panika?acker ü Minst e? av följande: ü oro för betydelsen eller följderna av a?acken (minsta kontrollen, få en hjärta?ack, bli tokig) ü ihållande ängsla för a? få y?erligare a?acker ü en betydande beteendeförändring med anledning av a?ackerna
23 Agorafobi ü Agorafobi - torgskräck - ångest för öppna platser och i vidare mening oro a? ta sig utanför hemmet ü SituaKonerna undviks eller uthärdas med intensiv obehag/rädsla för a? panika?ack eller panikkänslorna skall uppträda alt uthärdas om någon följer med
24 KBT vid paniksyndrom ü Innebär a? genom a? man utsä?er sig (exponerar) gradvis och m.h.a. regelbundet exponering (träning) kommer rädsla a? försvinna
25 Katastrofala feltolkningar av vissa normalt förekommande kroppsliga eller mentala sensa+oner Försöker sko>a bilen ren från snö Utlösande skmuli (inre eller y>re) Jag kommer a> kollapsa och dö Jag kan aldrig klara mig själv Katastrofal tolkning Upplevt hot Noterar lä> yrsel Oro/ångest Det är något fel. Jag får nog en panika>ack Kroppsliga symtom
26 Social fobi- var i hjärnan? Personen med social fobi uppvisade en relakvt förhöjd nervakkvitet i Knningsloben inklusive de djupare liggande strukturerna amygdala och hippocampus - kroppens alarmsystem Dessutom hade de en sänkt akkvitet i den främre delen av hjärnan- orbitofrontala hjärnbarken - som bl.a. är vikkg vid emokonell reglering En teori är a? de?a hjärnområde normalt hämmar akkviteten i amygdala ungerfär som bromssystem på en bil Risken a? utveckla social fobi är 2-3 ggr större om ens mamma eller pappa har en överdriven social oro, är det inlärt eller ärbligt? Maria Tillfors, 2001
27 Social fobi En oproporkonerlig/u?alad rädsla för a? dra på sig uppmärksamhet, bli bedömd och avvisad i olika sociala situakoner Rädsla a? reagera på e? sä? som blir generande eller förödmjukande (målkder, fester, sammankonster och arbetspauser) Man är rädd a? rodna, stamma, darra eller på annat sä? göra bort sig
28 Vilka sociala situakoner? Tala inför publik Prata med auktoritetspersoner (chefer, lärare, läkare) Prata i telefon Bli iak?agen när man gör något Äta bland andra människor Skriva bland andra människor Skriva prov, tentor Kontakter med motsa?a könet
29 Social fobi De?a leder Kll en överdriven uppmärksamhet på det egna beteende och e? undvikande beteende som krabigt begränsar möjligheterna a? fungera, både i yrkesliv och i samband med andra sociala akkviteter
30 KBT vid social fobi KBT vid social fobi innebär a? man med hjälp av terapi lär sig en mer realisksk syn på egen upplevelse av andra människors beteenden och reakkoner i sociala situakoner
31 Sociala situakoner A> tala inför grupp A> äta med sällskap Den sociala fobin karaktäriseras av rädsla, undvikande beteende och säkerhetsbeteende Tankar Jag kommer at skaka och stamma Jag kommer a> se nervös ut Jag ser löjlig och svag ut (Nega+va automa+ska tankar) Inre bild/självfokus Där si>er en spänd och osäker tjej Säkerhetsbeteende Väljer bord i skymundan Håller glaset med både händerna Kedjeröker Äter krawigt framåtlutat Upprepar tyst var normal Dricker en massa öl Ångestsymtom
32 Tvångssyndrom OCD - obsessive compulsive disorder Tvångsyndrom är resultatet när normala kontrollbehovet urartar med tvångstankar o/e tvångshandlingar som resultat
33 Hur frågar? Tycker du a? du tvä?ar dig onödigt mycket? Tycker du a? du måste kontrollera t. ex. dörrar, kranar, lås onödigt mycket? Har du påträngande, obehagliga tankar som är svåra a? slå bort?
34 Tvångstankar Återkommande och ihållande tankar, impulser eller fantasier som under en period upplevts som påträngande och meningslösa och som ger u?alad ångest och lidande
35 Tvångstankar Andra tvångstankar handlar om behov av symmetri, kontrollbehov eller a? det ska kännas precis rä? när man uoör vardagliga rukner
36 Tvångshandlingar Upprepade handlingar: a? tvä?a sig oba pga smi?skräck a? ställa i ordning och samla a? bedja a? räkna a? upprepa något i det tysta som personer känner sig tvingad a? uoöra Kllföljd av någon tvångstanke, eller i enlighet med regler som strikt måste följas
37 SyBe med tvångshandlingar? SyBe är a? förhindra eller reducera lidande eller förhindra a? någon fruktad händelse eller situakon inträffar Tvångshandlingar kräver lång Kd, mer är en Kmme/dag och kan bli e? hinder i vardagen och pakenterna upplever oba handlingarna som överdrivna
38 Tvångssyndrom Den som lider av sjukdomen vet a? tankarna är orimliga och tvångshandlingar är onödiga eller överdrivna, men kan ändå ej behärska dem När tvånget upptar en betydande del i ens Kd och inkräktar på socialt och yrkesmässigt fungerande betraktar man det som en sjukdom Den drabbade försöker a? dämpa ångest genom a? uoöra tvångshandlingar
39 Diffdiagnoser Schizofreni Egentlig depression Toure?es syndrom Aspergers syndrom Tvångsmässig personlighetsstörning
40 KBT vid OCD Inriktas på a? träna bort symtomen med ERP ERP - exponering med responsprevenkon - a? utsä?a sig för något man är rädd för utan a? göra några ritualer/säkerhetsbeteende och habituering Habituering - a? upprepa ERP kombinerat med a? stanna kvar i situakonen Klls ångesten sjunkit undan
41 Utlösande situakon A> behöva ta i dörrhandtag Tvångsimpuls Skyddar handen med ärmen eller väntar Clls det kommer någon annan och öppnar eller öppnar dörren med foten Tvångstanke Dörrhandtaget kan vara smutsig Ritual Dörren måste öppnas av en yngre man för a> jag därewer skall kunna öppna dörren med skon KatastroQanke Jag blir HIV smi>ad om jag vidrör handtaget Lindring (Cllfällig) E; typiskt fall av tvångstankar och tvångshandlingar
42 Generaliserat ångestsyndrom GAD (generalized anxiety disorder) Karakteriseras av överdriven rädsla och oro inför a? antal olika händelser eller akkviteter flertalet dagar under minst 6 månader samt svårigheter a? kontrollera oro Ej a?ackvis
43 LivsKdsrisk för samsjuklighet mellan GAD och andra psykiska störningar Någon psykisk störning Egentlig depression Dystymi Alkoholism Fobi Drogmissbruk/beroende Paniksyndrom 90% 62% 40% 38% 35% 38% 24% Wittchen 94
44 KBT vid GAD KBT vid GAD innebär a? man lär pakenten a? inse det irrakonella i ånges?änkandet, a? inte se faror i allt och a? lära sig mo?ankar
45 Trigger Den utlösande faktorn Kll din oro skall betala räkningar Oro Oro i det du tror a? oro hjälper a? kunna handskas med problem tänkt om inte pengarna räcker Oro Sedan tänker du a?: det är inte normalt a? vara så orolig som jag är En oro över oron - vad dum jag är som tror a? pengarna inte räcker Beteende ORO EmoKon Rastlöshet Lä> u>rö>barhet KoncentraConssvårigheter Irritabilitet Muskelspänningar Sömnstörningar Tankekontroll Förväntansoro Agorafobi Social fobi Tvångsmässiga farhågor Sek Depression
46 Pos?raumaKskt stressyndrom (PTSD) PaKenten måste ha exponerats för en belastande händelse eller situakon (endera kort- eller långvarig) av excepkonellt hotande eller katastrofal natur, som mest troligt skulle orsaka allvarlig stress hos de flesta människor
47 3 symtomgrupper vid PTSD Återupplevandet i återkommande eller ihållande minnesbilder av den traumakska händelse Undvikandet av sådant som påminner om trauma eller ger associakoner Kll händelsen Symtom och tecken på förhöjd arousalnivå (överspändhet)
48 Samsjuklighet vid PTSD Egentlig depression Substansrelaterade störningar GAD Paniksyndrom Enkel fobi SomaKseringssyndrom
49 Terapi vid PTSD KBT vid PTSD innebär a? jobba med exponering för traumaminnen och med a? förändra dysfunkkonella tanke- och beteendemönster som är kopplade Kll traumat EMDR (Eye Movement DesensiKzaKon and Reprocessing)- exponering och bearbetning av minnen från traumakska händelser
50 Specifika fobier Fobi för spindlar, ormar, hundar, flygplan, höjder, hissar, blod, tandläkare, fåglar, åska, mörker, sprutor... Behandling: Beteendeterapi med gradvis ökande exponering
51 Behandling För samtliga ångestsyndrom finns behandlingsmetoder med dokumenterad effekt Effekterna av såväl farmakologisk som psykoterapeuksk behandling är må?liga, med undantag för specifika fobier, där psykoterapi har god effekt För farmakologisk behandling rekommenderas i första hand SSRI- läkemedel pga mindre allvarliga biverkningar och lägre toxicitet vid överdosering jämfört med andra ankdepressiva läkemedel
52 E? WHO perspekkv Costa e Silva 1998 Ångestsjukdomar ses vanligen i primärvården Trots: - Den betydande effekten på den enskilda pakentens funkkon - Den stora mängden onödiga medicinska utredningar - Den stora indirekta ekonomiska kostnaden Så fortsä;er ångestsyndrom a; vara grovt underdiagnoskserade och underbehandlade
Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom
Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom Christina Björklund 24.9.2007 ÅNGEST En fysiologisk reaktion som har sin grund i aktivering av det autonoma nervsystemet: ökad hjärtfrekvens, svettning, yrsel, illamående.
Läs merRätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins
Om diagnoser Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins patienter har först kommit till primärvården.
Läs merFörstämningssyndrom = affek4va sjukdomar
Förstämningssyndrom Förstämningssyndrom = affek4va sjukdomar ü Är en grupp av psykiska störningar som utmärks av en ändring i det dominerande stämningsläget som varar under en viss period ü Det förändrade
Läs merTänk brett! Testfråga: Vad är flygrädsla? Diagnostik vid ångest. Diagnostik. Symtom. Michael Rangne Specialist i psykiatri mrangne@gmail.
Paniksyndrom Realångest Testfråga: Vad är flygrädsla? Agorafobi Social fobi Specifik fobi Tvångssyndrom Generaliserat ångestsyndrom Separationsångest (barn) Krisreaktion Anpassningsstörning Sekundärt till
Läs merNationella riktlinjer Ångestsjukdomar
Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar
Läs merTVÅNGSSYNDROM. Fråga Diagnoskriterium Föreligger nu Tidigare (endast) (1), (2), (3) och (4).
TVÅNGSSYNDROM Tvångstankar Nu skulle jag vila fråga om det har hänt att du att du plågats av underliga eller menlösa tankar som återkom gång på gång fast du försökte låta bli att tänka på det sättet? Fortsätt
Läs merÅngestsjukdomar. Åsa Westrin, Läkarprogrammet 2013
Ångestsjukdomar Åsa Westrin, Läkarprogrammet 2013 1 Studieanvisningar: D.Stress/krisreaktion Redogöra för komplicerade reaktioner på trauma, relationsproblem eller långvarig stress och differentiera dessa
Läs merLäkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget
Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget Depression hos barn och ungdomar är ett allvarligt tillstånd som medför ökad risk för för tidig död, framtida psykisk
Läs merPSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin
PSYKIATRI AFFEKTIVA SYNDROM Unipolär depression Hos barn och ungdomar fluoxetin AFFEKTIVA SYNDROM Målsättningen är full symtomfrihet. Sertralin är förstahandsmedel vid unipolär depression. Lågt pris och
Läs merDepression. Lilly Schwieler
Depression Lilly Schwieler Vad är depression? Affektiva syndrom / Förstämningssyndrom - Mood disorders Unipolär sjukdom Bipolär sjukdom - manodepressivitet Symtom Depression Huvudsymtom: Nedstämdhet Intresseförlust
Läs merKris och Trauma hos barn och unga
Kris och Trauma hos barn och unga Lovisa Bonerfält lovisa.bonerfalt@orebroll.se Olika typer av kriser Livskriser Sorg Traumatiska kriser Kris och trauma hos barn och unga Hur reagerar barn i kris? Hur
Läs merÅngest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest.
Ångest och Panikångest Alla upplever ibland ångest i olika situationer. Det beror på att själva känslan av ångest har som uppgift att tala om att nu är något fel, på tok, till och med farligt. Och då måste
Läs merAgenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message
Diagnos och behandling vid ångest och depression Louise Hamark Distriktsläkare och KBT-terapeut Uppsala Agenda Bakgrund Diagnostik Depression Sammanfattning- take-home message Bakgrund 1/3 av primärvårdens
Läs mer5 enkla steg att bota 80 % av dina ångestpatienter
5 enkla steg att bota 80 % av dina ångestpatienter Christian Rück, överläkare, med dr Mottagningen för Tvångssyndrom, Internetpsykiatrienheten Psykiatri Sydväst Karolinska Institutet, Rucklab.com christian.ruck@ki.se
Läs merPanikångest med och utan agorafobi (torgskräck)
Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) En panikattack drabbar minst var tionde människa någon gång i livet. Vid den första panikattacken uppsöker patienten ofta akutmottagningen. De kroppsliga
Läs merJag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.
VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får
Läs merTill dig som är barn och lider av ångest
Till dig som är barn och lider av ångest Det är väl inget svårt att vara modig när man inte är rädd Ur Mumintrollet av Tove Jansson Alla människor känner sig rädda ibland. Rädsla är en normal reaktion
Läs merKOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer?
KOGNUS IDÉ med Biopsykosocialt Bemötande menar vi förståelse för att: psykisk sjukdom och funktionsnedsättning främst har en biologisk grund psykisk sjukdom och funktionsnedsättning alltid får sociala
Läs merF2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp
F2 Ångestsyndrom Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp 1 Upplägg Sammanfattning av föreläsningen Stress Paniksyndrom Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Tvångssyndrom (OCD) Fobier Posttraumatiskt
Läs mer31 Panikångest. Fysiologiska reaktioner
31 Panikångest Många unga vuxna psykiskt friska har någon gång haft en panikattack. Det innebär inte att de har ångestsjukdomen panikångest. För cirka 3,5 % av befolkningen kommer ångestattackerna, eller
Läs merVet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!
Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)
Läs merÄldrepsykiatri KJELL FIN N ERMAN C HEFSÖVERLÄKARE VÄSTMAN LAN D
Äldrepsykiatri KJELL FINNERMAN CHEFSÖVERLÄKARE VÄSTMANLAND Detta har jag tänkt att prata om. Demens och Depression och möjligheter till differentiering Olika grundtyper av depression och behandling med
Läs merDepression hos äldre i Primärvården
Depression hos äldre i Primärvården Maria Magnil-Molinder Specialist i allmänmedicin Brämaregårdens Vårdcentral Göteborg Doktorand vid Enheten för allmänmedicin Göteborgs Universitet Är det viktigt att
Läs merDe flesta gör det - varför blir det ett problem bara för vissa? En kognitiv modell för Generaliserat Ångestsyndrom
1 av 7 2009 09 17 21:02 De flesta gör det - varför blir det ett problem bara för vissa? En kognitiv modell för Generaliserat Ångestsyndrom Catarina Campbell Sokraten 3/2000 Adrian Wells, psykolog och forskare
Läs merEvidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010
Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*
Läs merEn broschyr om Tvångssyndrom
En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.
Läs merPsykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset
Psykologiska aspekter på långvarig smärta Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Kognitiv Beteende Terapi -KBT Beteendeterapi: Bygger på inlärningsforskning, 1 1800-
Läs merUtredning och diagnos/sering av barn med begränsade kunskaper i svenska, språkliga svårigheter och med en annan kulturell bakgrund.
Utredning och diagnos/sering av barn med begränsade kunskaper i svenska, språkliga svårigheter och med en annan kulturell bakgrund. Emma Dahlson, leg. Psykolog Första linjen Malmö 60 miljoner människor
Läs merDepressions och ångestbehandling
Depressions och ångestbehandling NU sjukvården, maj 2010 Ebba Holmberg överläkare psyk klin, leg psykoterapeut Gunilla Kenne, psykolog. leg psykoterapeut Frekvens ångest och depression Minst 25% av alla
Läs merSjälvkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.
Självkänsla Självkänsla är lika med att bottna i sitt innerst. Självkänslan finns i varje människa och söker plats att få fäste i och växa ur. Vissa ger den utrymme medan vissa inte låter den gro. Det
Läs merBiologiskt perspektiv
Biologiskt perspektiv ARV Kemisk balans Signalsubstanser Hjärnans STRUKTUR Nervceller Ett häfte som kompletterar texten i din bok Det biologiska perspektivet söker förklara människans tankar, känslor och
Läs merNa#onella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010 Stöd för styrning och ledning
Na#onella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010 Stöd för styrning och ledning Åsa Kadowaki Leg. läkare, specialist i psykiatri Leg KBT- psykoterapeut Kliniskt verksam i primärvården
Läs merVad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint
Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin Mia Ramklint När är man barn och ungdom? Spädbarn Småbarn/Förskolebarn Skolbarn Ungdomar/tonåringar Unga vuxna Barn med beteendestörningar
Läs merÅngest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?
Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss
Läs merBlir man sjuk av stress?
Upplaga 5, 2015 I detta häfte beskrivs vad som händer i kroppen vid stress. Varför vissa blir så sjuka och vad man kan göra för att må bra igen. Lever vi under långvarig belastning utan chans för kroppen
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården. Stress. av DIANA THORSÉN
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Stress av DIANA THORSÉN Vad är stress? Stress är en naturlig biologisk process som startar i kroppen när vi behöver extra krafter. Den är inte skadlig utan nödvändig för vår överlevnad
Läs merRinga in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna.
Hur mår du idag? Namn Ålder Datum Avsikten med detta formulär är att ge en detaljerad bild av ditt nuvarande sinnestillstånd. Vi vill alltså att du skall försöka gradera hur du mått under de senaste tre
Läs merPSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 1995-05-01
PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 995-5- PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Namn... Datum... Avsikten med detta formulär är att ge
Läs merMental utveckling. - Träning - Utbildning - Samtal
Mental utveckling - Träning - Utbildning - Samtal - Beteendexperiment Grundtekniker -Visualisering -Många syften -Mycket forskning (olika resultat) -Två typer av problem, skärpa och kontroll -Träna först
Läs merInformation till remitterande läkare om KBT, PTSD och MMS-behandling i Malmö
Information till remitterande läkare om, PTSD och MMS-behandling i Malmö BEDÖMNINGSSAMTAL Samtalet resulterar i en gemensam behandlingsplan. - kognitiv beteendeterapi Kognitiv beteendeterapi () är en effektiv
Läs merIPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.
1 av 5 s DBT-Team Till patienter och anhöriga om DBT Dialektisk beteendeterapi Vad är IPS/BPS? IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. BPS Borderline
Läs merPsykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare
Psykopatologi Maria Levander Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare maria.levander@gmail.com Introduktion Dagens agenda Hur ska man förstå psykisk
Läs merPsykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska
Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatri- vad är det? Psykiatri- vad är det? Definitioner Psykiatri - Läran och vetenskapen om psykiska sjukdomar
Läs merOrolig för ett barn. vad kan jag göra?
Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander Upplaga: 4 000 ex Artikelnummer: 11505 ISBN: 978-91-7321-366-0 Barn i utsatta situationer behöver
Läs merFacit tentamen i Psykiatri den 23 maj 2012 Termin 9 läkarutb Malmö/Lund VT12
Facit tentamen i Psykiatri den 23 maj 2012 Termin 9 läkarutb Malmö/Lund VT12 11/7 2012 (ML) 1 a. Social fobi b. SSRI (t ex Citalopram, Sertralin...[betablockerare vid behov c. KBT[KBT Gruppterapi, Mentalisering,
Läs merBlir man sjuk av stress?
Blir man sjuk av stress? Om utmattning och återhämtning 1 ISM Institutet för stressmedicin Vad är stress? Olika områden inom vetenskapen definierar stress på olika sätt. Definitionen skiljer sig exempelvis
Läs merHFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson
HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson Definition av hälsa Tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte
Läs merKlinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Kurs: Kod:
Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjukv14B samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:
Läs merSamsjuklighet. Henning Beier Specialist i psykiatri och barn och ungdomspsykiatri
Samsjuklighet Henning Beier Specialist i psykiatri och barn och ungdomspsykiatri Fyra grundläggande funktionshinder ADHD Autism Tourettes syndrom Mental retardation ADHD Uppmärksamhetsstörning Hyperaktivitet/Hypoaktivitet
Läs merSMART Utbildningscentrum
Kognitiv Beteende Terapi Konsten att göra det som fungerar för patienten Historik och utveckling Fas 1 Beteendet i fokus (1920) Fas 2 Tankarna i fokus (1970) Fas 1 och 2 Blir KBT (1980) Fas 3 Känslor och
Läs merDRÖMTYDNING AV ROBERT NILSSON
DRÖMTYDNING AV ROBERT NILSSON 2010-10-09 Dröm av NN, Översvämning En drömtolkning är inte bara en "liten rolig grej" utan ska ge vägledning i ditt Liv och berätta vad du kan göra för att må ännu bättre!
Läs merInformation till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni:
Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni: Din ungdom har anmält sig till vår internetbehandling för sömnproblem. Behandlingen är en internetbaserad guidad självhjälp
Läs mer2013-01-31. Psykopatologi och Psykoterapi (Kap 17 och 18) Föreläsningens disposition. Psykisk sjukdom en kort historik
Psykopatologi och Psykoterapi (Kap 17 och 18) Martin Wolgast leg. psykolog Fil Dr Föreläsningens disposition Psykopatologi Genomgång av tre psykoterapeutiska inriktningar Psykodynamisk psykoterapi Humanistisk
Läs merDepression. Helena Eriksson. Handledare Annica Claesson
Depression V i m m e r b y f o l k h ö g s k o l a A d m i n i s t r a t i o n i v å r d e n V å r t e r m i n e n 2 0 1 3 Helena Eriksson Handledare Annica Claesson Sammanfattning Anledningen till den
Läs merEtanol Etylalkohol - Alkohol. Presentationstitel Månad 200X Sida 3
Etanol Etylalkohol - Alkohol Presentationstitel Månad 200X Sida 3 C2H5OH Presentationstitel Månad 200X Sida 4 ICD 10 (1) stark längtan efter alkohol (2) svårighet att kontrollera intaget (3) fortsatt användning
Läs merProblemformulering och frågor
Bakgrund Varje år avlider ca 1500 personer till följd av självmord Gruppen efterlevande barn är osynlig Forskning visar att det är en högriskgrupp för psykisk ohälsa, självmordsförsök och fullbordade självmord
Läs merTraumamedveten omsorg
Traumamedveten omsorg Länsstyrelsen 14 oktober 2015 Pernilla Rempe Sjöstedt, Leg. psykolog Rädda Barnens centrum - för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 2 Agenda Vad är trauma? Vad händer i
Läs merAripiprazole Accord (aripiprazol)
Aripiprazole Accord (aripiprazol) Patient/Anhörig Informationsbroschyr Denna broschyr innehåller viktig säkerhetsinformation som du ska bekanta dig med innan påbörjande av behandlingen med aripiprazol
Läs merNågra råd om hur man kommunicerar i relationen
Xxxxx Xxxxx Xxxxxx Malena Pratar Potens! Se Malenas film Malena pratar potens och gör ett potenstest direkt i din smartphone eller gå in på www.potenslinjen.se Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel: 08-550 52
Läs merDEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN
DEPRESSION Esa Aromaa 24.9.2007 VAD AVSES MED DEPRESSION? En vanlig, vardaglig sorgsenhet eller nedstämdhet är inte det samma som depression. Med egentlig depression avses ett tillstånd som pågår i minst
Läs merMentaliseringsbaserad terapi 2015-03-19
Mentaliseringsbaserad terapi 2015-03-19 1 Kvällens schema Vad är borderline personlighetsstörning? Varför får man borderline personlighetsstörning? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här?
Läs merBarn och Trauma - bedömning och behandling
Barn och Trauma - bedömning och behandling Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma
Läs merVÅLDTÄKT. Lotti Helström
VÅLDTÄKT Öppnade 7 oktober 2005 Hela SLL Hela vård-kedjan Dygnet runt 20 mars 2013 2 2005 2012 4500 nya = 51 / månad 232 3840 91 4323 14730 av vilka 24% < 18 år 24 000 återbesök av vilka - 15 000 till
Läs merBarn som far illa. Utsatta Barn. Gunilla Landqvist
Barn som far illa Utsatta Barn Hur ska det vara? Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig
Läs merÄtstörningar- somatiska och psykologiska aspekter
Ätstörningar- somatiska och psykologiska aspekter Marianne Kjaeldgaard Universitetslektor Övertandläkare Karolinska Institutet Odontologiska Institutionen Ätstörningar Anorexia nervosa Bulimia nervosa
Läs merSVAG STRÅLE OCH STÄNDIGT KISSNÖDIG?
SVAG STRÅLE OCH STÄNDIGT KISSNÖDIG? PATIENTINFORMATION SOM STRÅLEN VAR FÖRR VAR DET BÄTTRE FÖRR? När det gäller strålen, är det många män som tycker det var bättre förr, men få som söker hjälp. Vi hoppas
Läs merBehandling av depression
Behandling av depression Våra rekommendationer Terapigrupp Psykiatri Pouya Movahed Diagnos ställs med hjälp av: Diagnos Klinisk bedömning och Diagnostiska kriterier enligt DSM-IV eller V Ett av dessa två
Läs merSocialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort
Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest
Läs merOro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård
Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Vetenskaplig ledare, PKC (Palliativt kunskapscentrum) Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem och
Läs merkroppsliga reaktioner 0 100 Beskriv dina övriga känslor och eventuella huvud? Vilka tankar for genom ditt var du med? Vad gjorde du?
ARBETSBLAD 1 AR B E TS B L A D 1: Registrering av automatiska tankar Situation Automatiska tankar Ångest/Rädsla Övriga känslor När var det? Var var du? Vem var du med? Vad gjorde du? Vilka tankar for genom
Läs merFatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi
Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet
Läs merPsykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar
Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Fri omarbetning efter Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. Svensk översättning Makower&Skön. Bearbetning Irena Makower.
Läs merSjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer
Sjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer Tove Bylund Grenklo, PhD, beteendevetare 20 februari 2015 Tove Bylund Grenklo Oundvikligt Dödsfallet (förlusten) och sorgen Påverkbart
Läs merDiagnostik av förstämningssyndrom
Diagnostik av förstämningssyndrom i samarbete 1med Denna broschyr bygger dels på slutsatserna från SBU:s rapport Dia gno stik och uppföljning av förstämningssyndrom (2012), dels på ett anonymiserat patientfall.
Läs merVåld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop?
Våld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop? Resultat från Anna-Karin Andershed Docent i psykologi Henrik Andershed Professor i psykologi, docent i kriminologi Åsa Cater Fil.dr. i socialt arbete Vad
Läs merPsykisk sjukdom under graviditet MHV MAJ 2016 BIRGITTA SEGEBLAD
Psykisk sjukdom under graviditet MHV MAJ 2016 BIRGITTA SEGEBLAD Sjukdomspanorama 1. Affektiva sjukdomar: depression, bipolära tillstånd och postpartumdepression 2. Ångestsyndrom: generaliserat ångestsyndrom
Läs merForskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?
Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski
Läs merCopyright 2007 Human Excellence, all rights reserved
Copyright 2007 Human Excellence, all rights reserved Personligt Mästerskap - Träningsjournal. Samtliga åtta program som ingår i Personligt Mästerskap är cirka 20 minuter långa. De innehåller alla samma
Läs merKrisstöd. Filip Arnberg Docent i klinisk psykologi Programdirektör, Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri
Krisstöd Filip Arnberg Docent i klinisk psykologi Programdirektör, Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri Dimensioner av krisstöd Samhälle Grupper TID Akut Intermediärt Lång sikt Individer * Psykologi
Läs merStresshantering en snabbkurs
Stresshantering en snabbkurs Som vi var inne på tidigare i så har man inom smärt- och stressforskning på senare år skapat en modell för hur kropp och psyke hänger ihop; psyko-neuro-endokrino-imunnolog
Läs merForskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 19 april 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?
Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Norrköping 19 april 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander
Läs merMelatonin, vårt främsta sömnhormon
SÖMN Varför sover vi? Sömn behövs för att kroppen och hjärnan ska få vila. Bearbeta intryck, återhämtning, Hjärnan stänger av alla vanliga tankeprocesser Det hjärnan slitit ut under dagen måste återställas.
Läs merVåga prata om dina erektionsproblem
Våga prata om dina erektionsproblem Sexlivet är en viktig del för närheten och samhörigheten i en parrelation. Men för många män, och kanske också för dig, är ett vitalt sexliv inte någon självklarhet
Läs merPressmeddelande 18 maj. Kvinnor visar mer stressymptom än män: Var fjärde kvinna i Stockholms län lider av orolig mage
Pressmeddelande 18 maj Kvinnor visar mer stressymptom än män: Var fjärde kvinna i Stockholms län lider av orolig Kvinnliga anställda upplever mer symptom på stress än sina manliga kollegor. Exempelvis
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN. för FYRENS FÖRSKOLA
LIKABEHANDLINGSPLAN för FYRENS FÖRSKOLA OKTOBER 2013 Inledning Det här är förskolan Fyrens handlingsplan för att motverka alla former av trakasserier, diskriminering och annan kränkande behandling. Vi
Läs merPalliativ vård vid olika diagnoser
Palliativ vård vid olika diagnoser likheter och olikheter Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet 2013-04-17 Professor P Strang Cancer den fruktade diagnosen
Läs merResultat från Folkhälsans. amningsenkät 2012
Resultat från Folkhälsans amningsenkät 2012 Hur gamla var dina barn när de slutade ammas?uppge skilt för de fyra yngsta barnen. Ifall du ännu ammar yngsta barnet, kryssa då i barnets nuvarande ålder. Hur
Läs merSjälvkritik. Självacceptans starkaste sambanden med att må bra. Att vara lika vänlig mot sig själv som mot någon annan som är med om svårigheter
SJÄLVMEDKÄNSLA Självkritik Sånt säger vi inte till någon annan! Samband psykisk ohälsa Självacceptans starkaste sambanden med att må bra Nytt begrepp: självmedkänsla Att vara lika vänlig mot sig själv
Läs merTrötthet hos patienter i livets slutskede
Trötthet hos patienter i livets slutskede Sjuksköterska, med.dr. AHS-Viool, Skellefteå Inst. f. Omvårdnad, Umeå Universitet Stockholms Sjukhem/Karolinska Institutet Trötthet orkeslöshet kraftlöshet osv.
Läs merBarn med sja lvskadande sexuellt beteende som kan hamna i ma nniskohandelsliknande situationer
Barn med sja lvskadande sexuellt beteende som kan hamna i ma nniskohandelsliknande situationer Utbildning med Länsstyrelsen Linda Jonsson Socionom, doktorand Linköpings Universitet 1 2 Barn-------------------------Sexhandel
Läs merVAD ÄR ÄTSTÖRNING? Wallin -13
VAD ÄR ÄTSTÖRNING? ÄTSTÖRNINGAR DSM-IV Anorexia nervosa Bulimia nervosa Ospecifik ätstörning Hetsätningsstörning Födointags- och ätstörningar DSM-5 Anorexia nervosa Bulimia nervosa Hetsätningsstörning
Läs merSjä lvskättningsformulä r
Sjä lvskättningsformulä r Depressionsskattning, minnesskattning och hälsoenkät. För Dig som ska få eller har fått behandling med ECT. Namn Datum Personnummer:. Inom en vecka före ECT Inom en vecka efter
Läs mer1. Bekräftelsebehov eller självacceptans
1. Bekräftelsebehov eller självacceptans Jag behöver kärlek och bekräftelse från människor som känns viktiga för mig och jag måste till varje pris undvika avvisande eller nedvärdering från andra. Jag gillar
Läs merrosacea Information om ett vuxet problem
rosacea Information om ett vuxet problem 1 RosaceA är den medicinska termen för ett antal hudsymptom som oftast uppträder hos personer över 30 år. (ej att förväxla med akne) Cirka Symptomen på rosacea
Läs merUr boken Självkänsla Bortom populärpsykologi och enkla sanningar
Ur boken Bortom populärpsykologi och enkla sanningar av Magnus Lindwall, Göteborgs universitet Begreppet självkänsla har under de senaste åren fått stor uppmärksamhet i populärvetenskapliga böcker. Innehållet
Läs merfortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom
Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna
Läs merPRIM-NET. Bedömningsmall Del I
Persnr: IDnr: PRIM-NET Bedömningsmall Del I - Samtalsguide Muntlig info ang studien och bedömningssamtalet - Innan bedömningssamtalet Innan du får vara med i studien så ställer vi samma frågor till alla
Läs merPsykisk ohälsa- Vad är det?
Psykisk ohälsa- Vad är det? Tidningsrubriker, ex. Försök förstå de som mår dåligt (AB, 2009) Lindra din ångest med ny succemetod (AB, 2009) Ökad psykisk ohälsa oroar (DN, 2009) Självmordsförsök vanligt
Läs merPsykisk sjukdom i samband med graviditet, barnafödande och spädbarnstid
Psykisk sjukdom i samband medgraviditet och spädbarnst Psykisk sjukdom i samband med graviditet, barnafödande och spädbarnstid Ulla Björklund Överläkare, mödrahälsovård och förlossningsvård Psykisk sjukdom
Läs merDet finns minnen som inte lämnar någon ro
Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym
Läs mer