Ewa Styfberg. Läkemedelsberoende Nedtrappning, Abstinens, Råd och Stöd
|
|
- Erik Nyberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ewa Styfberg Läkemedelsberoende Nedtrappning, Abstinens, Råd och Stöd
2
3 Riksförbundet startade 1965 Riksförbundet för hjälp åt läkemedelsmissbrukare. Gårdagens läkemedel är dagens narkotika. Uppbyggnad riksförbund, lokalföreningar och ombud. En viktig skillnad mellan RFHL och andra organisationer var att vi också började arbeta med socialpolitiska frågor. På 70 talet började förbundet arbeta med läkemedelsfrågan. Människor som hade problem med bensodiazepiner började ringa och ville ha hjälp. RFHLs första läkemedelsprojekt startade, sanktionerat av socialstyrelsen. RFHL gav tillsammans med ett antal andra R förbund ut pocket tidningen R. Slå Tillbaka var namnet på vår egen tidning. RFHL var huvudman för ett antal behandlingshem i Sverige varav ett var Stac (nuvarande Iris).
4 1998 bytte RFHL namn till Riksförbundet för hjälp åt narkotika- och läkemedelsberoende, vilket bättre motsvarade målguppen bytte RFHL namn till Rättigheter, Frigörelse, Hälsa och Likabehandling som har kommit att innebära en visualisering av det starka engagemanget i rättvisefrågor, socialpolitik, jämställdhetsfrågor och synen på hälsa och välmående, som i sin tur blir relevanta för individens risk att hamna i ett beroende av såväl läkemedel som andra narkotiska preparat. RFHL är inte emot läkemedel, men tycker att ordination ska ske till rätt person, under rätt tid och i rätt dos och inte slentrianmässigt till människor som inte behöver det. Man kan heller inte medicinera mot Livet.
5 Lokalavdelningen Göteborg Fyra anställda och flera volontärer Öppet hus med möjlighet till fika och lån av dator. Enskilda samtal med utbildad personal. Telefonrådgivning. Beroendegrupp. NADA Akupunktur. Raindrops-behandling Ansiktsmassage Vi anordnar aktiviteter, såsom teaterbesök, bio mm. Vi anordnar utbildningar och informerar andra organisationer. Vi driver projekt.
6 Deltagarna vid RFHL:s Gbg verksamhet 2/3 är kvinnor 1/3 är män Genomsnittsålder 40 år (män något över, kvinnor något under) Yrkesverksamma Tabletter vid krisreaktion Förskrivna i öppenvård I genomsnitt 10 års tablettkonsumtion Lågdosberoende (55% äter enligt läkarordination eller mindre) Ej alkoholmissbruk Alla samhällsklasser
7 -Jag är så väldigt ensam, vill Doktorn skriva ut en vän till mig
8 Om jag slutar med tabletterna kommer något förskräckligt att hända! Med tabletterna går jag under
9 I stort sett allt vi kallar droger har använts eller används som mediciner Alkohol ångestdämpning, bedövning Cannabis- smärtlindring, ångestdämpning, avkoppling. Morfin smärtlindring, lugnande sömnmedel (Morpheus) Heroin läkemedel mot morfinberoende. Amfetamin- uppiggande, bantningsmedel, ADHD Barbiturater lugnande, sömngivande Bensodiazepiner lugnande, ångestsdämpande Bensodiazepinanaloger - sömngivande Kodein - omvandlas till morfin i kroppen. Tramadol - morfin med serotoninhöjande effekt osv.
10 Motivationsarbete Måste väcka deltagarens vilja att sluta med tabletterna - våga sluta (det finns välmotiverade deltagare från början) Hjälpa deltagaren att övervinna rädslan. Vad kan hen vinna på att komma ur tablettberoendet Deltagaren måste känna sig fullt delaktig och ta ansvar för sin nedtrappning.
11 Krävs förtroende och kontinuitet i kontakten Inge deltagaren hopp. Låta deltagaren skriva ner sina skäl till att vilja sluta, innan man påbörjar nedtrappningen. Det kan vara bra att ha senare när/om man börjar svikta. Ex hur man mår, hur livet ter sig, vilka svårigheter tabletterna medfört. Samtala med deltagaren. Upplever sig själva som sjuka Känner inte till abstinenssymtom Vet att de är beroende, känner skam och skuld Krympt självkänsla Tilltagande fobier Rädda för att tabletterna tas snabbt ifrån dem Genom neuropsykologisk påverkan svårt att ta in information och ha överblick över sin livssituation
12 Toleransutveckling när det gäller Benzodiasepiner Att man ökar dosen efter hand för att uppnå den önskade effekter Att effekten sitter i kortare tid och att man måste inta läkemedel med tätare mellanrum. Den sammanlagda läkemedelsdosen ökas vilket bidrar till ytterligare toleransutveckling Ökad tolerans leder inte alltid till att patienten ökar sin tablettkonsumtion. Många tror då att ett beroende inte kan uppstå Att indirekt öka dosen och bidra till toleransutveckling är att dricka alkohol
13 Vad behöver vi veta? Vilka preparat? Hur stor dos? Hur länge har du ätit? När började du? Andra läkemedel? Varför började du? Hur mår du just nu? Har du försökt sluta tidigare? Hur får du tabletterna?
14 Sex T att tänka på vid bemötandet av läkemedelsberoende Tillfälle Trygghet Tid Tilltro Tillförsikt Tålamod
15 Det går att sluta En dag förstår man Insikten om beroendet kan komma på olika sätt. För en del kommer den långsamt och man känner att utan tabletterna kan jag inte leva och med dem går jag under. Läkaren kanske säger att Nu är det dags att sluta. Tabletterna kanske tagit slut abrupt eller under en ledighet. Detta kan innebära panikupplevelser.
16 Listan över bensodiazepiner Namn Verksamt ämne Halverings tid Tillverkare Sömnme del Lugnan de Sobril Oxazepam 10 tim. Pharmacia x Oxascand Oxazepam 10 tim. Enapharm X Diazepam Diazepam tim. Nordic X Stesolid Diazepam tim Dumex X Alprazolam X Alprazolam Xanor Alprazolam 12 tim. Upjohn x Xanor Alprazolam 12 tim. Upjohn x depot Temesta Lorazepam 12 tim. Wyeth x Iktorivil Klonazepam tim. Roche x
17 Namn Verksamt ämne Halverings tid Tillverka re Sömnme del Apodorm Nitrazepam tim Dumex x Nitrazepam Nitrazepam Mogadon Nitrazepam tim Roche x Fluscand Flunitrazepam tim. Enapharm X Halcion Triazolam 2-4 tim. Upjohn X x Lugnan de
18 Bensodiazepinaloger Insomnings tabletter Produktnamn Imovane Zopiklon Stilnoct Sonata Verksam beståndsdel Zopiklon Zopiklon Zolpidem Zaleplon
19 Farmakologiska effekter Känslohämmande. Känslolivet som skall vara en brygga mellan kroppen och själen påverkas. Perceptionshämmande Hämmande av motoriken Dessa symtom kan tolkas som att man har en depression och åtgärder sätts in mot denna. MEN! Depressionen är framkallad på kemisk väg.
20 Nedtrappning av Bensodiazepiner Ta bort en tiondel av ursprungsdosen, vänta 2-3 veckor. Ta bort en tiondel till. Vänta 2-3 veckor till, osv.
21 Hur lång bör stabiliseringstiden vara? Minst en vecka mellan dosminskning, kan även behövas 2-3 veckors mellanrum. I enstaka fall kan det vara befogat att gå över från snabbverkande preparat till mer långtidsverkande. Det ena preparatet trappas ned i takt med att det andra successivt sätts in. Obs! Efter 3 veckor kan man utveckla ny tolerans mot den dos man står på.
22 Valium, Stesolid Nedtrappningschema En period=1-3 veckor Kolumn1 Mg Tabletter Styrka ,00 10 mg , , , , , , , , , , , , , , ,5 5,50 Byt till 5 mg , ,5 4, , ,5 3, , ,75 2, ,5 2, ,25 2, , ,50 Byt till 2 mg , , , ,50 9 4,5 2, ,00 7 3,5 1, ,5 1, ,00 3 1,5 3/ ,50 1 0,5 0,25 0 0
23 Psykologiska abstinenssymtom Hetsighet (svårigheter att sitta stilla, rastlöshet) Sömnlöshet, mardrömmar, andra sömnstörningar. Ökad ångest, panikattacker Agorafobi, social fobi Perceptuella förvrängningar Depersonalisation, overklighetskänsla Hallucinationer, missuppfattningar Depression Tvångsföreställningar Paranoida tankar Ilska, aggression, irritabilitet Dåligt minne och koncentrationssvårigheter Sug (sällsynt)
24 Fysiska abstinenssymtom Huvudvärk Smärta/Stelhet (ben, rygg, nacke, tänder, käke) Sveda, domningar, förändrade känsloförnimmelser (ben, ansikte, bål) Svaghet Trötthet, influensaliknande symtom Muskelryckningar Yrsel, dålig balans Försämrad syn/dubbel seende, irriterade eller torra ögon. Tinnitus Överkänslighet-(ljus, ljud, beröring, smak, lukt) Gastrointestinala symtom-(illamående, kräkningar, sväljproblem) Krampanfall (sällsynt) Andningsproblem
25 Förslag till Nedtrappningsschema från Xanor till Stesolid Period 1. 2,5 mg xanor 5 mg stesolid Period 2. 2 mg xanor 10 mg stesolid Period 3. 1,5 mg xanor 15mg stesolid Period 4. 1 mg xanor 20mg stesolid Period 5. 0,5 mg xanor 25 mg stesolid Period 6. 0 mg xanor 30 mg stesolid Efter denna etapp så föreslår vi nedtrappning enligt stesolidschema. Förslag till nedtrappning av Zopiklon, Imovane, Stilnoct. 15 mg av ovanstående ersätts med 10 mg Diazepam.
26 Jämförbara Doser 5 mg Diazepam (Stesolid) motsvarar 15 mg Oxazepam (Sobril) 2,5 mg Nitrazepam (Mogadon) 1 mg Lorazepam (Temesta) 0,5 mg Triazolam (Halcion) 0,5 mg Alprazolam (Xanor) 0,5 mg Flunitrazepam (Fluscand) Källa: Överläkare Jan Hallgren Beroendekliniken SU/ÖS
27 Smärta och smärtlindring Smärta räknas som långvarig när den varar i minst tre månader. Smärta bra i det korta - dåligt i det längre perspektivet. Efter lång tids smärta förändras kroppens smärtsystem. Smärtbanor och vävnader kan skadas. Smärtlindring Åtgärda det som orsakar smärtan Vanligast med läkemedel Bäst är att kombinera metoder, medicinska (träning/medicin), psykologiska, sociala. Smärta kan ihop med sömnbrist ge depression
28 Vanliga morfinläkemedel Både äkta och syntetiska Morfin Depolon Dolcontin MorfinSpasmofen Oramorph Oxycontin, Oxynorm, Oxycodon Ketogan, Ketobemidon Tramadol Tramadol, Tiparol, Tradolan Mot heroinberonde och smärta Metadon Buprenorfin Hostmedicin Cocillana Mot smärta samt narkosläkemedel Fentanyl Kodein Citodon,Panocod.Treo Comp
29 Morfin Morfin är ett kraftigt smärtstillande och sömngivande läkemedel ingående i gruppen opioider. Morfin utvinns ur opiumvallmo. Morfin har en rad effekter på centrala nervsystemet och på muskulatur. Bland annat orsakar morfin eufori (vid höga doser), smärtlindring och har även en muskelrelaxerande effekt. Preparatet har dock en rad nackdelar. Bland annat är morfin starkt vanebildande och individen i fråga utvecklar snabbt tolerans och ett fysiskt beroende. Dessutom hämmar morfin andningen och kan därmed vara mycket farligt vid felaktig användning. (alkohol) Alla opioider har ungefär samma biverkningar som är dosberoende. Dessa är sedation, muntorrhet, illamående, förstoppning, klåda och vid högre doser andningsdepression (hämning av andnings-centrum då både andningsfrekvens och storleken på andetagen minskar). Alla opioider medför också tolerans vilket gör att man för morfin måste öka dosen efter ca 2 veckor för att bibehålla effekten. Detta medför också att abstinenssymtom utvecklas om utsättning efter denna tid går för fort.
30 Beroende av morfin (och andra droger). Kriterierna enligt ICD-10 för: Kriterierna enligt DSM-IV för: beroende är stark önskan/känsla av tvång att ta drogen, svårt att kontrollera användningen, abstinensbesvär, tolerans, avstår från andra nöjen och intressen till förmån för droganvändning/ tidsomfattande drogbruk och fortsatt medveten användning trots uppenbara negativa konsekvenser. skadligt bruk är fortsatt användning trots uppenbara negativa konsekvenser. beroende är tolerans, abstinensbesvär, ökad mängd/längre perioder av bruk, kontrollförlust, tidsomfattande drogbruk, avstår från andra nöjen och intressen till förmån för droganvändning och fortsatt användning trots upprepade psykiska/fysiska problem. missbruk är försummat ansvar inför plikter, risk att någon kan komma till fysisk skada, rättsliga problem och ständiga eller återkommande sociala problem.
31 Smärtstillande läkemedel Ta bort en tiondel av ursprungsdosen, vänta dagar, ta bort en tiondel till, vänta dagar, osv. Ända ner till noll.
32 Abstinens av morfin Nedstämdhet Illamående och kräkningar Muskelvärk, ökat tårflöde och rinnande näsa. Vidgade pupiller, gåshud och svettning Diarré Gäspningar Feber Sömnsvårigheter Kyla inifrån Tolerans sätter in efter två veckors regelbundet intag. Smärta tar inte bort beroendeutveckling. Man kan välja mellan att trappa eller ta en cold turkey. Abstinensen är obehaglig men inte farlig. Metadon eller buprenorfin har smärtstillande och abstinenshämmande effect Sitter I några veckor, därefter kan man vara nedstämd, initiativlös, stresskänslig I upp till ett halvt år. Finns också ett starkt sug och en längtan efter tabletter.
33 Antidepressiva SSRI (selektiva serotoninåterupptagshämmare) Produktnamn Citalopram Cipramil Fevarin Cipralex Seroxat Zoloft Seroplex Fontex (Prozac) Sertralin Verksam beståndsdel Citalopram Citalopram Fluvoxamin Escitalopram Paroxetin Sertralin Escitalopram Fluoxetin Sertralin
34 Antidepressiva (Icke selektiva monoaminåterupptagshämmare) Produktnamn Ludiomil Sensaval Tryptizol Saroten Anafranil Surmontil Verksam beståndsdel Maprotilin Nortriptylin Amitriptylin Amitriptylin Klomipramin Tripramin
35 Övriga antidepressiva medel Efexor Efexor depot Remeron Edronax Tolvon Cymbalta Venlafaxin (SNRI) Venlafaxin Mirtazapin Reboxetin (NRI) Mianserin Duloxetin
36 Övriga Atarax (Hydroxizin) Theralen (Alimemazin) Propavan (Propiomazin) Lergigan (prometazin) Lyrica (Pregabalin) Allergi, ångest och oro Lugnande, sömngivande och allergi Sömnmedel Lugnande,sömngivande Epilepsi, neuropatisk smärta, generaliserad ångestsyndrom (Ca doser skrevs ut 2009, på väg att narkotikaklassas) MAO-hämmare (Aurorix)
37 Nedtrappning av Antidepressiva Normalt när man trappar ner ett SSRI-preparat är att man först halverar sin dos och fortsätter med den dosen i fyra veckor. Därefter halverar man dosen igen och fortsätter med den dosen i fyra veckor. Sedan fortsätter man trappa på detta sätt. Behandlingen upphör efter att man tagit den lägsta dosen i fyra veckor.
38 Abstinensbesvär av antidepressiva läkemedel. Fysiska symptom Gastrointestinala : magsmärtor, diarré, illamående Influensaliknande: trötthet, huvudvärk svettningar, hjärtklappning Sömnstörningar: mardrömmar, sömnlöshet Känselstörningar: yrsel, svindel, stickningar, elektriska chocker Rörelsestörningar: darrningar, balansförlust, muskelstelhet Psykologiska symptom Ångest, upprördhet, Gråtattacker Irritabilitet Aggression Förvirring Depersonalisation Minnesproblem
39 NEDTRAPPNING I SAMARBETET MED DELTAGAREN Börja med att föra en dagbok. Där man skriver ner tid, dos, känslor och tankar. Gå igenom efter två veckor. Fördela och stabilisera det aktuella tablettintaget i syfte att: 1) få en jämnare blodkoncentration så att man mår bättre 2) att hitta den dos där deltagaren mår bra. 3) att bryta deltagarens impulser att ta tabletter vid behov. Deltagaren måste känna att det bär innan nedtrappning börjar. Ge NADA-akupunktur,om det finns möjlighet, mot abstinens
40 PRINCIPER FÖR LÅNGSAM NEDTRAPPNING I ÖPPEN VÅRD Minska dosen där det märks minst, i samarbete med deltagaren. Viktigt att man får styra själv. Fortsätt minskningen jämt fördelat över dygnet. Gå aldrig upp i dos igen, ligg kvar om abstinensen blir svår.
41 Dagbok Datum kl Åtgärd / tablett Situation / känsla
42 Att sluta: Vad ger vi för råd? Drick ingen alkohol eller för mycket koffein (abstinens pådrivande höjer ångestnivån). Var försiktig med hostmediciner och smärtstillande medel Ta ingen extra tablett när det är svårt, det förlänger abstinensen. Ta det lugnt och var snäll emot dig själv. Undvik stress som kan orsaka panikångest. Ha druvsocker och honung till hands. Vid svår hjärtklappning, ta ev. betablockerare.
43 Långsam nedtrappning minimerar abstinens (själen skall hinna med). Dosminskningen räknas i milligramstyrka- Finn din egen väg, lär av dig själv och dina erfarenheter. Trappa upp livet lite i taget. Avdramatisera den sista tabletten.
44 Några tumregler för stöd under abstinensfasen Ge stöd och uppmuntran av jag stärkande karaktär. Undvik ångestprovokation (tex insiktsbetonad psykoterapi) Skapa en trygg atmosfär med god kontinuitet. Vara pedagogisk och förklara gärna abstinensen. Detta underlättar känslan av skuld, skam och hopplöshet.
45 Skriv gärna i dagbok och lär dig a dina erfarenheter. NADA-akupunktur. Varma bad lindrar kramper i muskulaturen som kan ha drabbats av syrebrist. Promenader ökar genomblödning och sätter muskeln i arbete. Var noga med din kost. Läkemedelsgrupp. Stöd, tålamod, lugn och ro. Prioritera dig själv, detta är nummer 1 på listan.
46 NADA-akupunktur National Acupuncture Detoxification Association
47 NADA-akupunktur började användas mot abstinens redan på 70-talet, på Lincoln kliniken i New York av Dr. Michael Smith, som utvecklade metoden. Metoden visade sig senare även ha en lindrande effekt på psykiska och fysiska symtom som stress, depression, ångest, oro, sömnsvårigheter, aggression, mm.
48 NADA-akupunktur RFHL Göteborg började använda sig av metoden 2004 Det började som ett EU-projekt Nu är det involverat i RFHLs ordinarie verksamhet. Vi är två stycken på RFHL Gbg som är licensierade NADA /Öron akupunktörer.
49 Fem nålar i varje öra Sympatikus Shen men Njure Lever Övre / Nedre Lunga
50 Vad händer i kroppen vid akupunktur? Stresshormonet Kortisol sjunker i blodet. Endorfiner frisätts och ger en lugnande effekt. Signalsubstansen Serotonin påverkas Dynorfin frisätts Dopamin påverkas GABA påverkas Oxytocinhalten höjs
51 En enkel metod Billig och enkel Ger snabb insättning och omedelbar tillfredsställelse Resurs och tidsbesparande Den ger inga biverkningar och ingen risk för överdosering. Behandlingsmetoden är utmärkt vid graviditet.
52 Fyra faktorer för psykisk hälsa: Egenmakt, att kunna bestämma över sitt eget liv. KASAM, känsla av sammanhang, att betyda något för någon, att någon betyder något för en själv. Identitet, integritet och social status. Livet måste ha en mening.
53 Frågor? Ring: RFHL Göteborg Mejla
Ewa Styfberg. Nedtrappning, Abstinens, Råd och Stöd. -Jag är så väldigt ensam, vill Doktorn skriva ut en vän till mig
Ewa Styfberg Nedtrappning, Abstinens, Råd och Stöd -Jag är så väldigt ensam, vill Doktorn skriva ut en vän till mig Det går att sluta En dag förstår man Insikten om beroendet kan komma på olika sätt. För
Läs merÄldre och läkemedel. Anna Berglin, apotekare, Läkemedelsenheten
Äldre och läkemedel Anna Berglin, apotekare, Läkemedelsenheten Innehåll Olämpliga läkemedel för äldre / läkemedel som ökar fallrisk Nulägesbeskrivning- Aktuell statistik Vad arbetar Landstinget med? 1
Läs merLångsamma nedtrappningsscheman.
Långsamma nedtrappningsscheman. På sidorna som följer presenteras en rad nedtrappningsscheman. Dessa scheman har fungerat i praktiken, men de kan behöva anpassas efter personens egna behov. Tabell 1, kapitel
Läs merLINDALENS BEHANDLINGSHEM
LINDALENS BEHANDLINGSHEM -abstinensbehandling 0650-320 40 info@lindalen.com www.lindalen.com VÄLKOMMEN TILL ABSTINENSBEHANDLINGEN Intagnings- och motivationsavdelning Lindalen har sedan 1988 bedrivit abstinensbehandling
Läs merPSYKOFARMAKOLOGISK INTRODUKTION
PSYKOFARMAKOLOGISK INTRODUKTION Ylva Stewénius, HT 13 TYPER AV PSYKOFARMAKA 1. Antipsykotika (neuroleptika) 2. Antidepressiva (tymoleptika) 3. Centralstimulerare 4. Stämningsstabiliserare 5. Ångestdämpande
Läs merPsykiatrisk behandling. Medicinsk behandling
Psykiatrisk behandling Medicinsk behandling Evidensbaserad behandling Evidens betyder bevis Forskning och vetenskapliga resultat bevisar att behandlingen ger resultat Vård ska enligt hälso- och sjukvårdslagen
Läs merDepressions och ångestbehandling
Depressions och ångestbehandling NU sjukvården, maj 2010 Ebba Holmberg överläkare psyk klin, leg psykoterapeut Gunilla Kenne, psykolog. leg psykoterapeut Frekvens ångest och depression Minst 25% av alla
Läs merOklOka listan UnDVik OlÄMPliGa läkemedel
Okloka listan UNDVIK OLÄMPLIGA LÄKEMEDEL Okloka listan UNDVIK OLÄMPLIGA LÄKEMEDEL Välkommen till OKLOKA LISTAN! Den vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. De flesta läkemedel som
Läs merLäkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom
Av Susanne Bejerot, psykiatiker- Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom Det finns vissa läkemedel som har visat sig vara mycket effektiva vid behandling av tvångssyndrom. Dessa läkemedel, som alla
Läs merLäkemedel och sömn FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL OCH LUGNANDE MEDEL I RIKET 1990-2005. FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL I VÄSTERBOTTEN 2004-2007(tom sept)
Läkemedel och sömn Magdalena Pettersson Läkemedelscentrum FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL OCH LUGNANDE MEDEL I RIKET 1990-2005 FÖRSÄLJNING AV SÖMNMEDEL I VÄSTERBOTTEN 2004-2007(tom sept) Försäljning av sömnmedel
Läs merSFBUP:s Riktlinje för depression
SVENSKA FÖRENINGEN FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRI SFBUP:s Riktlinje för depression Remissversion1 enbart farmakadelen Arbetsgrupp: prof em Anne Liis von Knorring, Uppsala;psykolog Maria Zetterqvist, Linköping;öl
Läs merBehandling av sömnsvårigheter
Behandling av sömnsvårigheter Sammanfattning Sömnsvårigheter behandlas i första hand med andra metoder än läkemedel (icke-farmakologiska metoder). I de fall då annan sjukdom, som till exempel depression
Läs merOklOka listan UnDVik OlÄMPliGa läkemedel
Okloka listan UNDVIK OLÄMPLIGA LÄKEMEDEL Okloka listan UNDVIK OLÄMPLIGA LÄKEMEDEL Välkommen till OKLOKA LISTAN! Den vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. De flesta läkemedel som
Läs merPSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin
PSYKIATRI AFFEKTIVA SYNDROM Unipolär depression Hos barn och ungdomar fluoxetin AFFEKTIVA SYNDROM Målsättningen är full symtomfrihet. Sertralin är förstahandsmedel vid unipolär depression. Lågt pris och
Läs merDepression. Lilly Schwieler
Depression Lilly Schwieler Vad är depression? Affektiva syndrom / Förstämningssyndrom - Mood disorders Unipolär sjukdom Bipolär sjukdom - manodepressivitet Symtom Depression Huvudsymtom: Nedstämdhet Intresseförlust
Läs merLäkemedel missbruk/beroende. Bengt Sternebring Beroendecentrum Malmö
Läkemedel missbruk/beroende Bengt Sternebring Beroendecentrum Malmö 2013 Tio-i-topp Tobak Alkohol Läkemedel Metamfetamin Marijuana Ecstasy Kokain/crack Heroin Steroider Lösningsmedel www.streetdrugs.org
Läs merDepression. Helena Eriksson. Handledare Annica Claesson
Depression V i m m e r b y f o l k h ö g s k o l a A d m i n i s t r a t i o n i v å r d e n V å r t e r m i n e n 2 0 1 3 Helena Eriksson Handledare Annica Claesson Sammanfattning Anledningen till den
Läs merLARO-mottagningen Kristianstad
Patientinformation LARO-mottagningen Kristianstad LäkemedelsAssisterad Rehabilitering vid Opiatberoende Innehållsförteckning Kontakta LARO-mottagningen 3 Socialstyrelsens föreskrifter och intresseanmälan
Läs merÅngest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest.
Ångest och Panikångest Alla upplever ibland ångest i olika situationer. Det beror på att själva känslan av ångest har som uppgift att tala om att nu är något fel, på tok, till och med farligt. Och då måste
Läs merPrissänkning på depressionsläkemedel berör många stockholmare
2008-12-17 Prissänkning på depressions berör många stockholmare Under 2007 tog drygt 134 000 stockholmare ut antidepressiva till ett värde av 187,1 miljoner, varav staten subventionerade 133,3 miljoner
Läs merDelområden av en offentlig sammanfattning. Oxikodonhydroklorid är en stark värkmedicin som används för behandling av medelsvår eller svår smärta.
VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst Oxikodonhydroklorid är en stark värkmedicin som används för behandling av medelsvår eller svår smärta. Globalt uppskattar
Läs merOro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård
Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Vetenskaplig ledare, PKC (Palliativt kunskapscentrum) Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem och
Läs merKOMMUNALA AKUTLÄKEMEDELS- FÖRRÅD
KOMMUNALA AKUTLÄKEMEDELS- FÖRRÅD - LÄKEMEDEL TILL ÄLDRE Terapigruppen Äldre och läkemedel Kommunala akutläkemedelsförråd och läkemedel till äldre 9:00 Presentation Christina Sjöberg 9:10 Äldre och läkemedel
Läs merBiologiskt perspektiv
Biologiskt perspektiv ARV Kemisk balans Signalsubstanser Hjärnans STRUKTUR Nervceller Ett häfte som kompletterar texten i din bok Det biologiska perspektivet söker förklara människans tankar, känslor och
Läs merLäkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget
Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget Depression hos barn och ungdomar är ett allvarligt tillstånd som medför ökad risk för för tidig död, framtida psykisk
Läs merSvensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg
Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Ångest och depression vid cancer Pia Dellson Enheten för cancerrehabilitering Skånes onkologiska klinik Skånes universitetssjukhus Psykiska problem
Läs merOm läkemedel. vid depression STEG 2 4
Om läkemedel vid depression STEG 2 4 BUP finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48 24 40 Falkenberg Tfn 0346-561 25 Halmstad/Hylte/Laholm Tfn 035-13 17 50 Välkommen
Läs merUppdatering i praktisk psykiatri
Uppdatering i praktisk psykiatri Läkemedelskommittén Halland Halmstad 090515 Behandling av ångest och depressioner Nationella riktlinjer i praktiken Johan Sandelin Chöl Vuxenpsykiatrin i norra Halland
Läs merBipacksedel: information till användaren
Bipacksedel: information till användaren Buprenorphine G.L. Pharma 2 mg resoriblett, sublingual Buprenorphine G.L. Pharma 4 mg resoriblett, sublingual Buprenorphine G.L. Pharma 8 mg resoriblett, sublingual
Läs merMichael Borg. Äldreapotekare Projektledare Modell Halland Undersköterska, mentalskötare
Michael Borg Äldreapotekare Projektledare Modell Halland Undersköterska, mentalskötare E-post: Michael.Borg@Lthalland.se Tele: 035-134523 eller 076-1410711 Hemsida: www.lthalland.se/lakemedel Dagens meny
Läs merKliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet)
Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet) Rekommenderade antidepressiva I första hand: SSRI, ospecificerat eftersom det inte går att peka ut något SSRI som bäst. Undantag är
Läs merHur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa?
Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa? Per Allard docent, överläkare Äldrepsykiatriska enheten, NUS och Institutionen för klinisk vetenskap/enheten för psykiatri, Umeå universitet
Läs merBiologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende
Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende Anders Håkansson, leg läkare, docent Beroendecentrum Malmö, Psykiatri Skåne Avd för psykiatri, IKVL, Lunds universitet Dagens program
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:3118 av Markus Wiechel och Jeff Ahl (båda SD) Åtgärder mot missbruk av tunga mediciner
Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:3118 av Markus Wiechel och Jeff Ahl (båda SD) Åtgärder mot missbruk av tunga mediciner Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs
Läs merKloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
Kloka Listan 2013 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Äldre och läkemedel Generella rekommendationer Individualisera, ompröva indikationer regelbundet och utvärdera
Läs merLäkemedel till äldre 245
Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är näst intill obefintliga. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning,
Läs merInformation om hjärtsvikt. QSvikt
Information om hjärtsvikt QSvikt Q Svikt www.q-svikt.se Vid frågor angående hjärtsvikt är du välkommen att höra av dig till din vårdcentral, Hjärtmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad, telefon
Läs merAllmänheten om depression
Allmänheten om depression Projektnummer 3805680 2000-09-07 Sifo Research & Consulting AB Linnégatan 87 Tel: +46 (0)8-507 420 00 Fax: +46 (0)8-507 420 01 SE-114 78 Stockholm E-mail: info@sifo.se Sweden
Läs merBPSD. Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia (IPA: International Psychogeriatric Association)
BPSD Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia (IPA: International Psychogeriatric Association) Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom Komplicerande BPSD är vanligt förekommande
Läs merRådgivning & tobaksavvänjning i psykiatrin
Rådgivning & tobaksavvänjning i psykiatrin 22 januari 2013 Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Psykologer mot Tobak www.barbroivarsson.se Hur många använder tobak idag? 11% rökte dagligen 2011 (10% män/12%
Läs merSluta röka, börja leva
Patientinformation om CHAMPIX och LifeREWARDS Till dig som fått CHAMPIX (vareniklin) Sluta röka, börja leva Ett bra beslut! När du tog de där första blossen anade du nog inte hur svårt det skulle vara
Läs merHur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling?
Läkemedel och äldre Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling? leg apotekare Helén Merkell Läkemedelskommittén Örebro läns landsting + = SANT Äldre Socialstyrelsens
Läs merKapitel 17 Psykiatri. Diagnostik
Kapitel Psykiatri Depression Bakgrund Unipolär depression. Livstidsprevalensen för depression är hög, varierar i studier mellan 15-50 %, där kvinnor drabbas i högre utsträckning än män. Vid otillräcklig
Läs merrättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling
Kloka rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling Myndigheter och andra inom hälso- och sjukvården utfärdar bestämmelser om hur vården ska utföras. De flesta bestämmelser riktas till läkare,
Läs merPsykofarmaka & självmord
Psykofarmaka & självmord Socialstyrelsens svek mot patienter och anhöriga Av Janne Larsson Introduktion Den här rapporten handlar om självmord som begåtts i Sverige 2006-2007 och den behandling med psykiatriska
Läs merBipacksedel: Information till användaren. Imigran nässpray 10 mg och 20 mg. sumatriptan
Bipacksedel: Information till användaren Imigran nässpray 10 mg och 20 mg sumatriptan Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel. Den innehåller information som är viktig för
Läs merLäkemedelsgenomgångar på Mårtensgården
Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården Hösten 2007 Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning 08-02-04 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. UPPDRAGET... 4 4. SYFTE... 4 5.
Läs merOkloka listan NY KORRIGERAD VERSION
Okloka listan UNDVIK OLÄMPLIGA LÄKEMEDEL NY KORRIGERAD VERSION 2011-11-16 Okloka listan UNDVIK OLÄMPLIGA LÄKEMEDEL Välkommen till OKLOKA LISTAN! Den vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel.
Läs merBipacksedel: Information till användaren
Bipacksedel: Information till användaren Anafranil 10 mg dragerade tabletter Anafranil 25 mg dragerade tabletter Anafranil Retard 75 mg depottabletter klomipraminhydroklorid Läs noga igenom denna bipacksedel
Läs merSömn. Ett självreglerande, reversibelt tillstånd med förändrat sensorium och motorik, och total eller partiell medvetslöshet
Sömn Ett självreglerande, reversibelt tillstånd med förändrat sensorium och motorik, och total eller partiell medvetslöshet Kristina Seling Distriktsläkare, Läkemedelsansvarig läkare för Region Jämtland
Läs merKvalitetsregister ECT Repetitiv transkraniell magnetstimulering (rtms)
Namn på personal som fyllt i blanketten: *1. Personnummer/reservnummer 2. Datum för ifylld blankett *3. Sjukhus 4. Indikation för rtms enligt ICD-10 Lindrig depressiv episod F320 Medelsvår depressiv episod,
Läs merLångvarig smärta hos barn och ungdomar Farmakologisk behandling. Olaf Gräbel Smärtcentrum An/Op/IVA Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra
Långvarig smärta hos barn och ungdomar Farmakologisk behandling Olaf Gräbel Smärtcentrum An/Op/IVA Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra Långvarig smärta En kontinuerlig icke tumorrelaterad smärta som
Läs merHögt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.
Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär
Läs merOro, ångest och depression
Oro, ångest och depression Annika Pohl öl LAH Motala Annika Pohl öl LAH Motala 1 Marianne 57år -85 opererad för hudförändring på hö ben juli diagnos av malignt melanom med spridning till lever, lunga,
Läs merDepression hos äldre Symtom, utredning och behandling Västerås 14 02 06. Per Allard. docent, överläkare
Depression hos äldre Symtom, utredning och behandling Västerås 14 02 06 Per Allard docent, överläkare Institutionen för klinisk vetenskap/enheten för psykiatri, Umeå universitet och Äldrepsykiatriska enheten,
Läs merPsykofarmaka Anxiolytika (Ångest) HT-2010
Psykofarmaka Anxiolytika (Ångest) HT-2010 Per-Åke Lundberg 2010 Anxiolytics & Hypnotics Anxiety is an unpleasant state of tension, apprehension or uneasiness that seems to arise from an unknown source.
Läs merFörstå, diagnosticera, behandla och förebygga läkemedelsberoende
Förstå, diagnosticera, behandla och förebygga läkemedelsberoende One ounce of prevention Förebygga beroende är bättre Riktlinier för förskrivning av beroendeframkallande läkemedel: Strikt indikation dokumentera!
Läs merGenomgången av läkemedel mot depression
Depression Genomgången av läkemedel mot depression Författare: Medicinsk utredare Anders Wessling Hälsoekonom Joakim Ramsberg DEPRESSION Genomgången av läkemedel mot depression Genomgången av läkemedel
Läs merNär det gör ont innehåll
När det gör ont När det gör ont innehåll Varför gör det ont? Hur kan man beskriva sin smärta? Hur behandlas smärta? Läkemedelsbehandling Andra behandlingsmetoder Vad är smärta? En förnimmelse av något
Läs merDen vidunderliga smärtan
Den vidunderliga smärtan Artros och annan långvarig smärta Stefan Bergman Distriktsläkare och Forskningschef Landstinget Halland och Spenshult Smärta är en upplevelse Smärta är en obehaglig sensorisk och
Läs merPsykofarmaka HT-2009
Psykofarmaka HT-2009 Sammanfattning För samtliga ångestsyndrom finns behandlingsmetoder med dokumenterad effekt Effekterna av såväl farmakologisk som psykoterapeutisk behandling är måttliga, med undantag
Läs merRinga in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna.
Hur mår du idag? Namn Ålder Datum Avsikten med detta formulär är att ge en detaljerad bild av ditt nuvarande sinnestillstånd. Vi vill alltså att du skall försöka gradera hur du mått under de senaste tre
Läs merBehandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta. Bild 2
Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta Bild 2 Den här föreläsningen handlar om hur man i sjukvården kan behandla olika nociceptiva smärttillstånd som har sin uppkomst från rörelseapparaten; det
Läs merLIKAMEDEL. När livet har gått i moln. FRÅGA EFTER. Information om depression och den hjälp du kan få.
När livet har gått i moln. FRÅGA EFTER LIKAMEDEL Läkemedelsrådet i Region Skåne Box 1, 221 00 Lund. Tel 046-15 30 00. Fax 046-12 79 49. E-post: lakemedelsradet@skane.se www.skane.se/lakemedelsradet Information
Läs merÄldre och läkemedel 18 november 2016
Äldre och läkemedel 18 november 2016 Tobias Carlsson, leg apotekare Närhälsan Sekreterare Terapigrupp Äldre och läkemedel Regionala terapigruppen Äldre och läkemedel En del av Västra Götalandsregionens
Läs merAvgiftning från opiater med Subutex
Avgiftning från opiater med Subutex Lars Goyeryd Specialistläkare Lars Goyeryd Läkarexamen 1989 Leg läkare 1991 Specialist i anestesi- & intensivvård 1995 Heltid beroendemedicin sedan 1997 Lindalen heltid
Läs merAkut psykiatri 2014-05-26 INTAGNINGSAVDELNINGEN INNAN DU TRÄFFAR PATIENTEN LÄS PÅ! ALKOHOLABSTINENS ALKOHOLABSTINENS. Kolla inskrivningsorsak/diagnos
INTAGNINGSAVDELNINGEN Kolla inskrivningsorsak/diagnos Akut psykiatri Johan Bengtsson johan.bengtsson@neuro.uu.se Underläkare Psykiatriska Akutmottagningen Akademiska sjukhuset Fokusera på 3 saker: 1) Vilka
Läs merAbstinensbehandling vid alkoholberoende
Abstinensbehandling vid alkoholberoende Alkoholberoende är en livslång, kronisk sjukdom, med återkommande skov. Den kräver samma förhållningssätt som andra kroniska sjukdomar jämför diabetes, reumatoid
Läs merFAS-UT. Kunskap för utvärdering av läkemedelsbehandling. Råd vid avslutande av läkemedelsbehandling
FAS-UT Kunskap för utvärdering av läkemedelsbehandling Råd vid avslutande av läkemedelsbehandling Claes Lundgren Västerbottens Läns Läkemedelskommitté Hur avsluta läkemedelsbehandling? Avsluta direkt Trappa
Läs merProjektansökan. Projektledare: Ingrid Olsson, leg. sjuksköterska, Beroendekliniken i Linköping Tel: 010-10 35 491, e-mail: ingrid.olsson@lio.
2013-06-03 Dnr 1 (8) Till Linköpings Samordningsförbund Projektansökan Projektbenämning: Sammanhållen vårdkedja för personer med läkemedelsberoende med målsättning arbete och/eller studier som leder till
Läs merförstått samband inom farmakologi samt lagt en del preparat och effekter på minnet.
Tentamen i Farmakologi förstått samband inom farmakologi samt lagt en del preparat och effekter på minnet. Tentan består av 20 frågor med 2 poäng per fråga. Maxpoäng är 40 VG 36 GK 27. Med vänlig hälsning
Läs merKvalitetsreg för psykosvård Patienter yngre än 18 år Uppföljning version 2.0
Kvalitetsreg för psykosvård Patienter yngre än 18 år Uppföljning version 2.0 Behandlare Patientens personnr Namn Går patienten fortfarande i skola? (Besvaras endast för patienter som är 16 år och äldre)
Läs merBakom masken lurar paniken
Bakom masken lurar paniken Paniksyndrom Information till patienter och anhöriga Människor med paniksyndrom döljer ofta en stark rädsla för nya panikattacker, för att vara allvarligt sjuka, hålla på att
Läs merRationell läkemedelsbehandling till äldre
Rationell läkemedelsbehandling till äldre Sara Modig Distriktsläkare, Med.Dr. Terapigrupp Äldre och läkemedel Äldregeneral för Läkemedel är normalt bra och välstuderade produkter med effekt på dödlighet,
Läs merLäkemedelsbehandling vid smärta. Stellan Sjökvist Överläkare Smärtbehandlingsenheten NU- sjukvården
Läkemedelsbehandling vid smärta Stellan Sjökvist Överläkare Smärtbehandlingsenheten NU- sjukvården Defini>on Smärta enl IASP Smärta är en obehaglig sensorisk och emo>onell upplevelse >ll följd av verklig
Läs merRådgivning & tobaksavvänjning i psykiatrin
Rådgivning & tobaksavvänjning i psykiatrin 2011-04 Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Psykologer mot Tobak www.psykologermottobak.org Hur många använder tobak idag? 12 % män och 13 % kvinnor rökte dagligen
Läs merAripiprazole Accord (aripiprazol)
Aripiprazole Accord (aripiprazol) Patient/Anhörig Informationsbroschyr Denna broschyr innehåller viktig säkerhetsinformation som du ska bekanta dig med innan påbörjande av behandlingen med aripiprazol
Läs mer1. Vilket län har flest fallskador bland äldre? 1 Västerbotten X Norrbotten 2 Skåne
Testa dina kunskaper om fall, sömn och sömnmedel Genom att öka kunskapen om fall och fallskador minskar riskerna för att själv drabbas. Svara på frågorna nedan för att ta reda på hur mycket du vet om fall
Läs merSmärta. Palliativa rådet
Smärta Palliativa rådet Smärta Vanligt i livets slutskede Angelägen fråga hos allmänheten Skrämmande symtom för patienten Man kan aldrig lova smärtfrihet. Smärtfrihet kan ibland vara kantad av biverkningar
Läs merBeroende och. Nationell baskurs - Riskbruk, missbruk och beroende,
Beroende och missbrukmedicinska aspekter Nationell baskurs - Riskbruk, missbruk och beroende, 2015-10-22 Erik Nilzén, Överläkare, Doktorand Länssjukhuset Ryhov, Jönköping IMH Liu erik.nilzen@rjl.se Disopsition
Läs merPSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 1995-05-01
PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 995-5- PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Namn... Datum... Avsikten med detta formulär är att ge
Läs merHelena Calles, Apotek Hjärtat, Solna. Med Särskilda läkemedel avses narkotika, anabola steroider, erytropoietin,
SÄRSKILDA LÄKEMEDEL Helena Calles, Apotek Hjärtat, Solna Definitioner Med Särskilda läkemedel avses narkotika, anabola steroider, erytropoietin, darbepoetin, androgener, somatropin och GH (tillväxthormon),
Läs merSmarta råd om läkemedel för äldre
www.lvn.se Smarta råd om läkemedel för äldre Med stigande ålder blir man mer skör och känslig för läkemedel. Här finns tips och råd om vad som är bra att tänka på när det gäller läkemedel samt information
Läs merBipacksedel: Information till användaren
Bipacksedel: Information till användaren Metadon Nordic Drugs oral lösning: 10, 15, 20, 25, 30, 35, 40, 45, 50, 55, 60, 70, 80, 90, 100, 110, 120, 130, 140, 150, 160, 170, 180, 190 och 200 mg metadonhydroklorid
Läs merBESLUT. Datum 2008-06-25
BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 2008-06-25 Vår beteckning SÖKANDE GLAXOSMITHKLINE AB Box 516 169 29 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden
Läs merInnehåll rapport olämpliga läkemedel och äldre
1 (5) Innehåll rapport olämpliga läkemedel och äldre Bakgrund Syftet med rapporterna är att visa hur vanligt det är att äldre behandlas med av Socialstyrelsen definierade olämpliga läkemedel och att det
Läs merNaloxon Nässpray mot opioidöverdos. Utbildning för utbildare i Region Skånes Naloxonprojekt
Naloxon Nässpray mot opioidöverdos Utbildning för utbildare i Region Skånes Naloxonprojekt Opioider Samtliga opioider, oavsett om det rör sig om morfin, heroin eller opium eller om de är syntetiskt framställda,
Läs merSömn! & behandling av sömnbesvär
tt vilja, men inte kunna Sömn! & behandling av sömnbesvär Du vrider och vänder dig Hjärtat slår fort Tankarna snurrar Frukostseminarium, Ergohuset 22 oktober 28 Marie Söderström Leg psykolog, doktorand
Läs merVÄLKOMMEN! EN PRESENTATION AV PSYKIATRILISTAN 2012
VÄLKOMMEN! EN PRESENTATION AV PSYKIATRILISTAN 2012 REKMÄSSAN 7-8 MARS 2012 Lars Schultz Ordförande Expertgrupp Psykiatri Läkemedelsrådet Region Skåne Överläkare Beroendecentrum Malmö Verksamhetsområde
Läs merIndikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre. Rim Alfarra, leg. apotekare Läkemedelskommittén Landstinget Sörmland
Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre Rim Alfarra, leg. apotekare Läkemedelskommittén Landstinget Sörmland Målsättning Att få kännedom om: varför äldre är särskilt känsliga för vissa läkemedel
Läs merGod natt och sov riktigt, riktigt gott.
God natt och sov riktigt, riktigt gott. Tips för dig som har problem med sömnen. 1 2 Vi har alla varit med om det någon gång. Det är alldeles omöjligt att somna. Man ligger och vrider och vänder på sig
Läs merKLOKA RÄTTIGHETER KLOKA RÄTTIGHETER. Som ger dig en bättre läkemedelsbehandling
Som ger dig en bättre läkemedelsbehandling 1 Myndigheter och andra inom hälso- och sjukvården utfärdar bestämmelser om hur vården ska utföras. De flesta av dessa riktar sig till läkare, sjuksköterskor,
Läs merBIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. ARICEPT 5 mg och 10 mg filmdragerade tabletter (Donepezilhydroklorid)
BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN ARICEPT 5 mg och 10 mg filmdragerade tabletter (Donepezilhydroklorid) Du och din vårdnadshavare bör noga läsa igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta
Läs mer0,5 mg: vita plana tabletter med brytskåra, diameter 7 mm. 1 mg: vita plana tabletter med brytskåra, diameter 7 mm, märkta phi beta 614.
PRODUKTRESUMÉ 1 LÄKEMEDLETS NAMN Fluscand 0,5 mg tabletter Fluscand 1 mg tabletter 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING En tablett innehåller flunitrazepam 0,5 mg respektive 1 mg. Hjälpämne: Laktosmonohydrat
Läs merMIDAZOLAM. Administrerat per os som stöd inom vuxentandvården Tyngdpunkt lagd på demens januari 2016 Lena Rignell
MIDAZOLAM Administrerat per os som stöd inom vuxentandvården Tyngdpunkt lagd på demens 28-29 januari 2016 Lena Rignell Denna timmes agenda Olika sederingsalternativ Narkos, lustgas, benzodiazepiner Sedering
Läs merKunskapskällar n. PrevU (Preventions- och utvecklingsenheten) Ove Lundgren. Tel. 031-367 93 27
Kunskapskällar n PrevU (Preventions- och utvecklingsenheten) Ove Lundgren Tel. 031-367 93 27 Göteborgs stads informationscentrum för alkohol- och narkotikafrågor CANNABIS en lätt drog?? Preventions- och
Läs merKloka rättigheter. som ger dig bättre läkemedelshantering
Kloka rättigheter som ger dig bättre läkemedelshantering Myndigheter och andra inom hälso- och sjukvården utfärdar bestämmelser om hur vården ska utföras. De flesta av dessa riktar sig till läkare, sjuksköterskor,
Läs merTill dig som behandlas med PLENADREN (hydrokortisontabletter med modifierad frisättning)
Till dig som behandlas med PLENADREN (hydrokortisontabletter med modifierad frisättning) Information om ersättningsbehandling med hydrokortison vid binjurebarksvikt. VIKTIGT Den här guiden ersätter inte
Läs merLäkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning
Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning Hösten 2007 Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning 08-02-07 1 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. UPPDRAGET...
Läs merBilaga C. (ändring av nationellt godkända läkemedel)
Bilaga C (ändring av nationellt godkända läkemedel) BILAGA I VETENSKAPLIGA SLUTSATSER OCH SKÄL TILL ÄNDRING AV VILLKOREN FÖR GODKÄNNANDE(N) FÖR FÖRSÄLJNING Vetenskapliga slutsatser Med hänsyn till PRAC:s
Läs mer