Beroende och. Nationell baskurs - Riskbruk, missbruk och beroende,

Transkript

1 Beroende och missbrukmedicinska aspekter Nationell baskurs - Riskbruk, missbruk och beroende, Erik Nilzén, Överläkare, Doktorand Länssjukhuset Ryhov, Jönköping IMH Liu erik.nilzen@rjl.se

2 Disopsition Generells om missbruk/beroende Alkohol Opiater/opioider Bensodiazepiner Centralstimulantia Hallucinogener Dopingprepatat Frågestund Säg vad du skall säga, säg det och säg vad du har sagt!

3 Missbruk, DSM IV > 1 av följande under senaste året Upprepad användning som leder till misslyckanden att fullgöra skyldigheter i arbete, skola eller hemmet Upprepad användning i riskfyllda situationer såsom bilkörning, arbete Upprepade kontakter med rättsväsendet som följd av missbruket Fortsatt användande trots återkommande problem.

4 Beroende, DSM IV 3 kriterier uppfyllda under 12 månader Tolerensutveckling Abstinens Större mängd/längre tid än menat Varaktig önskan eller misslyckade försök minska/kontrollera intaget Stor del av livet ägnas åt att införskaffa, konsumera eller hämta sig från drogen Viktiga aktiviteter åsidosätts p g a drogen Fortsatt droganvändning trots fysiska/psykiska besvär

5 MEN! DSM-V gör ingen åtskillnad mellan missbruk och beroende substance use disorder.

6 Ärftlighet? Nikotinism (vanerökning): 60-70% ärftlighet Alkoholism: 40-60% genetisk ärftlighet Kokainism, heroinism i samma storleksordning eller större? Initiering, testning ej ärftligt, enbart miljö! Arvsgången studerad ffa vad gäller alkoholism komplex: flera sjukdomar?, flera gener?, varierande genomslag?

7 Samsjuklighet. ADHD 30-50% Affektiva sjukdomar 25-45% Psykossjukdomar 40-50% Ångest och paniksyndrom 25-50%

8 Beroende en hjärnsjukdom

9 Inblandade signalsubstanser som jag vill att ni känner till GABA (gammaaminosmörsyra) nervsystemets broms Glutamat - nervsystemets gaspedal Serotonin inblandat i reglering av känsloläge, ångest mm. Dopamin frisätts i stora mängder i belöningssystemet

10 Dopamin en nyckelspelare

11

12 Sex Spel Träning Shopping (?)

13

14 Upprepat droganvändande sänker baslinjen

15 Förstärkningsmönster Positiv förstärkning Negativ förstärkning

16 Droganvändande - långtidseffekter

17

18

19

20 Vad behandlas medicinskt? Abstinenser, fr a alkohol-, bensodiazepin- och opiat/opioidanbstiens Drogutlösta psykoser Alkoholberoende LARO (Opiatberoende) Psykiatrisk samsjuklighet (ADHD, Affektiva sjukdomar, psykoser mm).

21

22 Två huvudtyper av alkokolism Typ I Vanligast Ofta aktuella med andra, associerade problem Gillar att dricka alkohol och har (mestadels) kontroll Söker ofta vård för alkoholproblem relativt sent i livet Ofta ängsliga personlighetsdrag. Typ II Mycket tidig debut, vanligen i elva, tolv års ålder eller ännu tidigare Ofta aktuella för behandling i 20-årsåldern Ofta antisociala personlighetsdrag; våld och annan aggressivitet Lågfunktion i serotoninsystemet Sociala åtgärder har sämre effekt på denna grupp Starkare genetisk koppling

23 Alkoholabstinens Hög puls (>100 = behandling krävs) och blodtryck Svettningar Oro, nedstämdhet Darrningar Puls > 120 = risk för Delirium Tremens (DT)

24 Alkoholabstinens - forts.

25 Alkoholabstinens - behandling Bensodiazepiner i uttrappningsschema B-vitamininjektioner Krampförebyggande medicin (?) Antipsykotisk medicin Sömnmedel

26 Underhållsbehandling vid alkoholberoende Antabus - aversion Campral - minskat sug Naltrexon - minskad rusupplevelse/sug Selincro - minskad rusupplevelse/belöningseffekt

27

28 Droger/läkemedel av morfintyp Opiater Opium Morfin Heroin Kodein Opioider Fentanyl Buprenorfin Tramadol Metadon

29 Morfinpreparat som läkemedel Smärta Hosta Diarré

30 Morfinpreparat som läkemedel - preparat Naturliga opiater Morfin Dolcontin Oxikodon OxyContin, OxyNorm Kodein Citodon, TREO Comp Fenylpiperidinderivat Fentanyl Durogesic Oripavinderivat Buprenorfin Suboxone, Norspan, Temgesic Övriga opioider Tramadol Tradolan

31 Opiatabstinens Rinnsnuva, gäspningar, gåshud Oro och sömnstörningar. Rastlöshet. Värk i muskler, leder och i ben Lös mage diarré, bukkramper, kräkningar Elektrolytrubbningar som följd vid svår abstinens

32 Opiatabstinens

33 Opiatabstinens/beroende, behandling Abstinensen behandlas vanligen symtomatiskt Smärta med icke beroendeframkallande medel t ex ibuprofen Diarré med loperamid Oro med exempelvis alimemazin I särskilda fall kan man behandla med nedtrappning buprenorfin

34 Opiatabstinens/beroende, behandling Läkemedelsassisterad underhållsbehandling (LARO) Metadon Buprenorfin med eller utan naloxon (Suboxone ) Krav för LARO 20 års ålder Dokumenterat opiatberoende >/= 1 år

35

36 Bensodiazepiner Diazepam = Stesolid Oxazepam = Oxascand, Sobril Lorazepam = Temesta, Atevan Alprazolam = Xanor Nitrazepam = Mogadon Flunitrazepam Midazolam = Dormicum Triazolam = Halcion Klonazepam = Iktorivil

37 Bensodiazepinliknande- z-preparaten Zopiklon = Imovane Zaleplon = Sonata Zolpidem = Stilnoct

38

39 Centralstimulerande Kokain Amfetamin Metylfenidat Koffein Ecstacy Nätdroger

40 Centralstimulerande som läkemedel Mot Narkolepsi - Modafinil (Modiodal ) - Amfetamin Mot ADHD Metylfenidat (Concerta, Ritalin,Medikinet, Equasym ) Dexamfetamin (Metamina ) Lisdexamfetamin (Elvanse )

41 Skador av amfetamin (i urval) Akuta Akut psykos Ångest Koordinationsstörningar/ Danssjuka Akut hjärnblödning Akut hjärtinfarkt Njursvikt Kroniska Långdragen psykos Kronisk, svårbehandlad, depression/ångest

42 Skador av amfetamin forts.

43 Vaccin mot beroende?

44

45 Hallucinogener Toppslätskivling Spikklubba Blomman för dagen Änglatrumpet

46 Hallucinogener Psilocybin (svampar) Meskalin (kaktus) LSD STP, 2-CI, 2-CB, DOB, Ketamin, DXM mfl

47 Hallucinogener

48 Skador av hallucinogener Utdragna psykotiska episoder Svårbehandlad depression

49

50 Tre huvudgrupper av användare av Anabola Androgena Steroider (AAS) Atleterna (tar AAS för att öka prestationen) Esteterna (på gymmen, vill se starka och vackra ut) Strategiska användare slagskämparna (i kriminella kretsar: för att öka modet och aggressiviteten).

51 Hormondopingens skadeverkningar Hormonella: Testisatrofi Hypothyreos Kortvuxenhet Hjärta-kärl Försämrat lipidstatus - ökad risk ateroskleros Vänsterkammarhypertrofi och nedsatt hjärtfunktion (ssk diastolisk) Ökad trombosrisk Mild men övergående blodtrycksstegringo Ökad risk livshotande arytmi Blodpropp

52 Hormondopingens skadeverkningar forts. Lever Gulsot Hepatitrisk (p g a sprutor) Ökad risk specifika levertumörer Muskel-senrupturer Maskulinisering hos kvinnor Gynekomasti Akne Oljigt hår-ansikte Håravfall Hudbristningar (särskilt axillärt)

53 AAS psykiatriska biverkningar Affektlabilitet Aggressivitet Depression Grandiositet/Maniforma tillstånd Panikångest Paranoia Psykosgenombrott Sömnstörningar AAS-beroende

54 AAS-missbruk; behandling Generellt sett symtomatisk och endokrinologisk behandling Psykoterapeutiska insatser, behandlingshem o s v

55 Tack för uppmärksamheten!