Allmänheten om depression

Transkript

1 Allmänheten om depression Projektnummer Sifo Research & Consulting AB Linnégatan 87 Tel: +46 (0) Fax: +46 (0) SE Stockholm Sweden Registered Office: Stockholm A Research International Company Corp.Identity No.: SE Denmark Finland France Germany Norway Sweden USA

2 Om undersökningen Ämne: Allmänheten om depression Projektnummer: Kontaktperson: Elisabeth Haglund Tid för fältarbete: juni 2000 Antal genomförda intervjuer: Intervjuade: Intervjumetod: Projektledare: Programmerare: Totalt som har fått behandling/hjälp mot depression och 1009 som inte fått behandling mot depression. Allmänheten, från 15 år och äldre. Telefonintervjuer Toivo Sjörén Christer Eksvärd, Bo Tyrevall Denna rapport är kundens egendom. Frågeformulär och övrigt material till denna undersökning förblir Sifo Research & Consultings egendom. Copyright 2000 Sifo Research & Consulting AB ii

3 Innehåll Inledning... 1 Bakgrund och genomförande % har fått behandling mot depression av 10 genomför behandlingen Äldre har oftare fått behandling mot depression... 3 Yngre har mer problem än äldre % av dem över 75 år behandlas enbart med medicin...10 Skamkänsla största anledningen till varför så få söker hjälp...14 Dålig kunskap om läkemedel mot depression...16 Öppna svar...18 Tabeller...28 Appendix A. Publiceringsregler...29 iii

4 Inledning Bakgrund och genomförande Sifo Research & Consulting har genomfört en undersökning om depression. Undersökningen är riktad till allmänheten. Intervjupersonerna ombads bland annat svara på vad de tror är anledningen till varför så få söker hjälp mot depression, om de har goda kunskaper om depressioner eller inte, ifall de själva har några av indikatorerna på depression som sömnlöshet, nedstämdhet, bristande självtillit med mera. Intervjupersonerna har också svarat på bakgrundsfrågor som utbildning, ålder, kön och så vidare. Detta för att kunna få en djupare förståelse för svaren på frågorna ovan. I de fall skillnader vad gäller bakgrundsfrågor och svaren på de andra frågorna uppstår redovisas detta i rapporten. Ett annat syfte med undersökningen har varit att särskilja dem som någon gång fått behandling mot depression mot dem som aldrig fått behandling mot depression för att se om de resonerar olika kring ämnet, därför kommer detta vara ett genomgående tema i rapporten. Eftersom det bland allmänheten finns relativt få personer som fått behandling mot depression screenades dessa fram med frågan: Har du själv någon gång fått behandling/hjälp mot depression?. Genom denna metod erhölls tillräckligt många respondenter som fått behandling mot depression för att kunna göra tillförlitliga statistiska beräkningar. Datainsamlingen ägde rum perioden juni 2000 med ett slumpmässigt urval av den vuxna befolkningen. Intervjuerna görs med personer 15 år och äldre från Sifo Research & Consultings telefonintervjucentral i Ronneby. Totalt blev det 560 intervjuer med personer som har fått behandling/hjälp mot depression och 1009 intervjuer med personer som inte fått behandling/hjälp mot depression. I tabellbilagan på sidan 23 återfinns samtliga tabeller som ligger till grund för rapporten. De + respektive tecken som finns i tabellerna markerar statistiskt signifikant avvikelse inom gruppen. 1

5 15% har fått behandling mot depression 15 procent av allmänheten svarar ja på frågan om de någon gång fått behandling/hjälp mot depression. Fler kvinnor än män och fler äldre än yngre har fått behandling mot depression. Allmänheten tror att det är på grund av skamkänsla som så få söker hjälp mot depression, 27 procent tror att en depression är en naturlig del av åldrandet. De flesta av dem som aldrig fått hjälp eller behandling mot depression skulle kunna tänka sig att söka hjälp om de behövde det. Äldre behandlas oftare med enbart läkemedel medan det är vanligare bland yngre att man behandlas med en kombination av terapi och läkemedel. 70 procent anser att det var dem själva som såg till att de kom till en läkare och 82 procent menar att de fullföljde behandlingen. Den vanligaste indikationen för depression, både för dem som fått behandling mot depression och dem som inte fått behandling, är att ha problem med trötthet eller bristande energi. Minst vanligt är det att man tänkt att man skulle vilja skada sig själv. Genom hela undersökningen är det få skillnader mellan män och kvinnor, det är snarare ålder, inkomst och grad av utbildning som spelar roll. Vid ett avseende utmärker sig dock kvinnorna och det är när det gäller kunskap om depressioner och läkemedel mot depressioner, här har kvinnorna bättre kunskap än männen. 2

6 8 av 10 genomför behandlingen. Äldre har oftare fått behandling mot depression 15 procent av allmänheten svarar att de fått behandling/hjälp mot depression någon gång, 84 procent svarar att de inte fått det. Som synes i diagrammet nedan är det skillnad vad gäller ålder; den yngsta åldersgruppen har färre som svarat att de har fått hjälp mot depression i jämförelse med de äldre åldersgrupperna. Av dem mellan år har 25 procent svarat ja. Det finns också en skillnad mellan kvinnor och män där nästan dubbelt så många kvinnor fått behandling. Låginkomsttagare och lågutbildade har också fler som fått behandling mot depression än höginkomsttagare och högutbildade. De som har fått behandling mot depression klassades följaktligen som fått behandling och de som inte fått behandling klassades som ej fått behandling. Har du fått behandling/hjälp mot depression? Ålder Ja Alla år år år år 75 år eller äldre Nej Vill ej svara 0% 20% 40% 60% 80% 100% Sifo Research & Consulting AB pnr fråga 3 3

7 Yngre har mer problem än äldre Denna del i frågeformuläret avser mäta olika indikatorer på depression med sammanlagt 10 frågor, exempelvis: Hur ofta har du problem med att somna, sova eller har sovit för mycket? Hur ofta har du dålig aptit eller ätit för mycket? Hur ofta har du haft svårt att koncentrera dig som att till exempel att läsa tidningen eller att titta på TV? Hur ofta har du tänkt att du skulle vilja skada dig själv? Av frågorna har det sedan skapats ett index för att mäta hur många av dessa indikatorer intervjupersonerna har. För att uppfylla kriteriet måste man ha angett något av svarsalternativen så gott som dagligen eller någon gång i veckan. Indexet sträcker sig mellan 10 och 0, det vill säga de som har svarat något av svarsalternativen på samtliga frågor till de som inte angett det på någon fråga, se diagram på sidan 8. Allmänheten har framförallt problem med trötthet eller bristande energi, vilket 36 procent upplever att de har minst någon gång i veckan, se diagram på nästa sida. Andra vanliga indikatorer är problem att sova eller sovit för mycket och dålig aptit eller ätit för mycket, vilket 22 respektive 19 procent har så gott som dagligen eller någon gång i veckan. Det minst vanliga är att man tänkt att man skulle vilja skada sig själv, endast 2 procent anger att de känt så någon dag i månaden. Vad gäller skillnad i ålder så har yngre mer problem än äldre; de har problem med sömnen, har bristande energi, dålig aptit eller ätit för mycket, känner sig nere och deprimerade, har svårt att koncentrera sig och är rastlösa eller oroliga så att de är i rörelse mer än de brukar. Kvinnor är något mer deprimerade än män, framförallt känner de sig nere och deprimerade, men de har också något sämre självtillit än männen. En annan tendens är att högutbildade oftare har bristande självtillit och svårt att koncentrera sig än vad lågutbildade har. De med låg inkomst har stor andel som svarar att de tänkt att de skulle vilja vara död, 13 procent uppger att de känner så minst en gång i månaden. Låginkomsttagarna är överrepresenterade också när det gäller att känna sig deprimerade och ha bristande energi. 4

8 Hur ofta har du... Allmänheten Så gott som dagligen Någon dag i veckan Någon dag i månaden Någon gång per halvår/år Aldrig Tveksam, vet ej problem att somna el. sovit för mycket problem med trötthet el. bristande energi dålig aptit el. ätit för mycket känt dig nere el.att framtiden är hopplös haft bristande självtillit, känt att du svikit 0% 20% 40% 60% 80% 100% Sifo Research & Consulting AB pnr fråga Hur ofta har du... Allmänheten Så gott som dagligen Någon dag i veckan Någon dag i månaden Någon gång per halvår/år Aldrig Tveksam, vet ej svårt att koncentrera dig varit orolig så du varit i rörelse mer än vanligt varit orolig så du talat el. rört dig långsamt tänkt att du skulle vilja vara död tänkt att du skulle vilja skada dig själv 0% 20% 40% 60% 80% 100% Sifo Research & Consulting AB pnr fråga

9 De som svarat att de fått behandling/hjälp mot depression svarar av naturliga skäl oftare att de har problem med indikatorerna för depression än vad allmänheten gör. Det vanligaste problemet är även för de som fått behandling mot depression att de har bristande energi, något som 47 procent uppger att de har minst någon gång i veckan. Efter bristande energi anger man problem med att sova eller sovit för mycket (37%) och dålig aptit eller ätit för mycket (29%). Sömnproblem och bristande energi är vanligare hos äldre än yngre; en majoritet av de över 75 år har problem med bristande energi så gott som dagligen jämfört med 12 procent av dem mellan år. Yngre uppger dock oftare att de har dålig aptit, att de känt sig nere och deprimerade, att de tänkt att de skulle vilja vara död och oftare att de skulle vilja skada sig själva än vad äldre gör. De kvinnor som fått behandling mot depression uppger oftare problem med att de har dålig aptit eller ätit för mycket än vad männen gör. Hur ofta har du... Fått behandling/hjälp mot depression Så gott som dagligen Någon dag i veckan Någon dag i månaden Någon gång per halvår/år Aldrig Tveksam, vet ej problem att somna el. sovit för mycket problem med trötthet el. bristande energi dålig aptit el. ätit för mycket känt dig nere el.att framtiden är hopplös haft bristande självtillit, känt att du svikit 0% 20% 40% 60% 80% 100% Sifo Research & Consulting AB pnr fråga

10 Hur ofta har du... Fått behandling/hjälp mot depression Så gott som dagligen Någon dag i veckan Någon dag i månaden Någon gång per halvår/år Aldrig Tveksam, vet ej svårt att koncentrera dig varit orolig så du varit i rörelse mer än vanligt varit orolig så du talat el. rört dig långsamt tänkt att du skulle vilja vara död tänkt att du skulle vilja skada dig själv 0% 20% 40% 60% 80% 100% Sifo Research & Consulting AB pnr fråga

11 När det gäller antal indikatorer som intervjupersonerna har ser fördelningen hos allmänheten som en trappa där 46 procent inte har någon indikation och 1 procent har 7, se diagram nedan. Bland dem som fått behandling mot depression är trappan brantare med 29 procent som inte har någon indikation och 1 procent som har alla 10, dock är det ett glapp däremellan eftersom ingen har 9 eller 8 indikatorer. Hos allmänheten har de yngre fler indikatorer än vad de äldre åldersgrupperna har. Bland de som har fått behandling mot depression har män och yngre fler indikatorer än kvinnor och äldre. Indikatorer på depression Allmänheten Allmänheten % 20% 40% Sifo Research & Consulting AB pnr fråga

12 Indikatorer på depression Fått behandling/hjälp mot depression Fått behandling % 20% 40% Sifo Research & Consulting AB pnr fråga

13 81% av dem över 75 år behandlas enbart med medicin De som fått behandling fick svara på ett antal frågor som berör dem och de som inte fått behandling svara på ett par frågor som enbart ställdes till dem. Frågan om man skulle kunna tänka sig att söka hjälp mot depression ställdes till de som inte fått behandling mot depression. Här svarade 86 procent att man skulle kunna tänka sig det. Den tydligaste skillnaden för bakgrundsfrågorna är att den yngsta åldersgruppen och de som har en låg hushållsinkomst utmärker sig med signifikant fler som svarar att de inte kan tänka sig att söka hjälp. De som svarade att de inte kan tänka sig att söka hjälp ombads att motivera varför. Vanliga svar är: jag klarar det själv, jag behöver det inte och jag tror inte att det hjälper, se sidan 18. De som fått behandling/hjälp mot depression ombads svara på vilken behandling de fått, vem som såg till att de kom till en läkare, hur lång deras behandlingstid var och huruvida de fullföljde behandlingen eller inte. Fördelningen mellan vilken behandling man fått mot depressionen är relativt jämn, 38 procent svarar enbart läkemedel, 31 procent kombination av terapi och läkemedel, 29 procent annan terapi och 2 procent är tveksamma till vilken behandlig de fått. Här är det dock stor skillnad mellan åldersgrupperna, de över 75 år svarar betydligt oftare att de behandlats med enbart läkemedel (81%) jämförelsevis med de mellan år (11%), se diagram nedan. Också inkomst och utbildning visar på stora skillnader mellan grupperna; lågutbildade och låginkomsttagare har nästan dubbelt så många som svarar att de enbart fått läkemedel än högutbildade och höginkomsttagare, se tabeller på sidan 28. Samtliga av de öppna svaren på vilken behandling de fick finns redovisade på sidan 20. Vilken behandling fick du? Har fått behandling/hjälp mot depression. Ålder Enbart läkemedel Komb. terapi och läkemedel Annan terapi Alla år år år år 75 eller äldre Tveksam, vet ej 0% 20% 40% 60% 80% 100% Sifo Research & Consulting AB pnr fråga 6 10

14 I de flesta fall har man själv sett till att man kommit till en läkare, 70 procent svarar detta. 14 procent svarar att de fått hjälp av anhörig. Ingen intervjuperson svarar hemtjänsten varpå detta alternativ inte är med i diagrammet. Den yngsta åldersgruppen svarar signifikant oftare att det är anhörig som sett till att de kom till läkare, medan de äldre oftare svarar att det var dem själva. 16 procent av dem mellan svarar att det var en annan person som såg till att de kom till läkare. Vem såg till att du kom till en läkare? Har fått behandling/hjälp mot depression. Ålder Du själv Anhörig Vänner Arbetsgivare Alla år år år år 75 år eller äldre Företagsläkare Annan Tveksam, vet ej 0% 20% 40% 60% 80% 100% Sifo Research & Consulting AB pnr fråga 7 11

15 Behandlingstiden var för majoriteten av intervjupersonerna 6 månader eller mindre, 18 procent uppger ½ -1 år, 9 procent 1-2 år, 16 procent 2 år eller mer och 6 procent är tveksamma. Det finns inga större skillnader vad gäller bakgrundsfrågorna. Hur lång var behandlingstiden? Har fått behandling/hjälp mot depression. Ålder 6 mån el. mindre 1/2-1 år Alla år år år år 75 år eller äldre 1-2 år 2 år el. mer Tveksam, vet ej 0% 20% 40% 60% 80% 100% Sifo Research & Consulting AB pnr fråga 9 12

16 82 procent av de tillfrågade som fått behandling mot depression menar att de fullföljde behandlingen. Inte heller här är det några större skillnader för bakgrundsfrågorna förutom ålder där de som är mellan år utmärker sig med 91 procent som menar att de fullföljde behandlingen. De 75 respondenter som svarat att de inte fullföljde behandlingen fick svara på varför de inte gjorde det. Behandlingen hjälpte inte svarar 23 procent, biverkningar svarar 18 procent, attityd hos omgivningen svarar 5 procent, annat svarar 59 procent och tveksam, vet ej svarar 1 procent. Här är dock basen på 75 personer för låg för att kunna dra några direkta slutsatser om resultatet. Fullföljde du behandlingen? Har fått behandling/hjälp mot depression. Ålder Ja Nej Alla år år år år 75 år eller äldre Tveksam, vet ej 0% 20% 40% 60% 80% 100% Sifo Research & Consulting AB pnr fråga 10 13

17 Skamkänsla största anledningen till varför så få söker hjälp Intervjun inleddes med en fråga om vad man tror är den största anledningen till varför så få söker hjälp mot depressioner. Nio olika svarsalternativ hade intervjupersonerna att välja mellan, se diagram nedan. Det mest frekventa svaret är skamkänsla vilket 39 procent tror är den vanligaste anledningen. Därefter är det många som svarar att det är okunskap om att depression är en sjukdom som är behandlingsbar (24%) eller att man inte vet vart man ska vända sig (9%). Det finns en tydlig skillnad mellan dem som fått respektive inte fått behandling mot depression; de som har fått behandling mot depression svarar oftare att det är skamkänslan som är avgörande, de som inte fått behandling svarar istället oftare att det är okunskap om att det är en sjukdom som är behandlingsbar som gör att så få människor söker behandling mot depression. Liknande skillnad uppstår mellan åldersgrupperna där de yngre betonar okunskapen och de äldre skamkänslan, med undantag för dem över 75 år där många istället har angett att de är tveksamma eller inte kan svara på frågan. Ju högre inkomst man har i hushållet desto mer övertygad är man om att det är på grund av skamkänsla så få människor söker behandling mot depression. Ju mer utbildad man är desto oftare svarar man att okunskap är anledningen. De med låg utbildning och låg hushållinkomst är oftare tveksamma och vet inte vad de ska svara. Varför söker så få hjälp? Jämförelse mellan dem som har fått resp. inte fått behandling/hjälp mot depression Okunskap om att det är behandlingsbart Tror det är konsekvens av tragiska händelser Alla Fått behandling Ej fått behandling Tror det är en naturlig del av åldrandet Initiativlöshet Skamkänsla Vet ej vart man ska vända sig Söker hjälp men får inte behandling Annat Tveksam, vet ej 0% 20% 40% 60% 80% 100% Sifo Research & Consulting AB pnr fråga 1 14

18 En annan fråga som ställdes till intervjupersonerna var om de tror att ökad depression är en naturlig del av åldrandet. Ja svarar 27 procent, Nej svarar 66 procent, 7 procent är tveksamma. Det finns inga signifikanta skillnader mellan dem som fått behandling mot depression och dem som inte fått behandling. Däremot vad gäller ålder är äldre mer benägna att svara ja och yngre nej. Hela 40 procent av dem som är 75 eller äldre anser att ökad depression är en naturlig del av åldrandet, i den yngsta åldersgruppen (15-29 år) är det 22 procent som tror det. Högutbildade och höginkomsttagare svarar i högre grad nej på frågan om depression är en naturlig del av åldrandet än lågutbildade och låginkomsttagare. Är ökad depression en naturlig del av åldrandet? Jämförelse mellan dem som har fått resp. inte fått behandling/hjälp mot depression Ja Alla Fått behandling Ej fått behandling Nej Tveksam, vet ej 0% 20% 40% 60% 80% 100% Sifo Research & Consulting AB pnr fråga 2 15

19 Dålig kunskap om läkemedel mot depression På frågan om vad respondenterna vet om depression kunde man svara att ens kunskaper om depression är god, varken god eller dålig, dålig eller tveksam, vet ej. Det mest frekventa svaret är god kunskap om depressioner, vilket 36 procent svarar, tätt följt av varken god eller dålig vilket 35 procent svarar. De som fått behandling mot depression har avsevärt mycket bättre kunskap om depressioner än de som inte fått behandling, 66 procent mot 31 procent. Högskoleutbildade och kvinnor är grupper som anser sig ha goda kunskaper om depressioner. Är din kunskap om depressioner... Jämförelse mellan dem som har fått resp. inte fått behandling/hjälp mot depression God Varken god el. dålig Alla Fått behandling Ej fått behandling Dålig Tveksam, vet ej 0% 20% 40% 60% 80% 100% Sifo Research & Consulting AB pnr fråga 21 16

20 Andelen som anser att de har god kunskap sjunker när det handlar om läkemedel för depression, även för dem som fått behandling mot depression. Majoriteten av de tillfrågade uppger istället att de har dålig kunskap om olika läkemedel för depression, störst är andelen för dem som inte fått behandling mot depression, där 61 procent menar att de har dålig kunskap. Fler kvinnor (18%) än män (10%) anser att de har god kunskap och fler högutbildade (23%) än lågutbildade (10%) har god kunskap. Majoriteten av dem som fått behandling mot depressioner har fått sina kunskaper, om depressioner eller om olika läkemedel för depression, som patient. De som inte fått behandling mot depression har istället fått sina kunskaper genom anhörig /bekant som varit patient eller på annat sätt. Den sista frågan i undersökningen löd: Har du någon gång sökt på Internet för att få information om depression? 96 procent svarar att de inte har sökt på Internet efter information. De som har fått behandling mot depression, åringar och högskoleutbildade svarar i något högre utsträckning att de har sökt efter information på Internet än övriga grupper, se tabeller på sidan 28. Är din kunskap om olika läkemedel... Jämförelse mellan dem som har fått resp. inte fått behandling/hjälp mot depression God Alla Fått behandling Ej fått behandling Varken god el. dålig Dålig Tveksam, vet ej 0% 20% 40% 60% 80% 100% Sifo Research & Consulting AB pnr fråga 22 17

21 Öppna svar Varför skulle du inte kunna tänka dig att söka hjälp för depression? Klarar det själv. Jag har så många bekanta att prata med. Har aldrig haft det behovet. Det behövs inte för mig. Man tycker att det går över av sig självt. Vet ej. Jag har mina föräldrar det räcker. För att jag inte har haft depression. Deprimerad har jag aldrig varit. I vår kultur skall våra barn taga hand om föräldrarna. Det beror på hur långvarigt det skulle bli, man skulle nog skämmas och tro att det var något fel, som man själv förorsakat. Jag tror inte att det hjälper. Vet ej. Skamkänslor. Om man kan få hjälp ja. Jag har svårt att tro att det är en behandlingsbar sjukdom. Det känns genant att inte kunna klara av det själv. Skulle i och för sig kunna söka men de kan inte hjälpa mig med mina problem, det är bara jag som kan göra det. Vi som är utåtriktade pratar lätt med andra människor då får man inga depressioner. Så deprimerad ska jag inte bli. Jag hjälper mig själv. Jag är inte mycket för sådan form av hjälp. Frågan är om jag skulle inse att jag hade en sjukdom. Jag lider inte av det. Behöver det inte. Tror inte på de sätten. De kan dämpa symtomen, men inte gå djupare in det. För mig är det så avlägset just nu. Man vill lösa sådant själv eller med hjälp av vänner. Jag vet av erfarenhet, släktingar som jobbat inom vården och andra bekanta som varit patienter, att man blir stämplad som dåre för resten av livet. Detta kommer att stå i dina papper och följa med dig i resten av ditt liv exempelvis när du söker jobb. Jag tror jag har skamkänslan. Jag är uppfostrad att inte söka hjälp. Man ska klara av det själv. Jag klarar det själv. Jag låter mig aldrig bli deprimerad. Man är väl okunnig, rädd för att söka hjälp. Jag tror inte jag vill lägga ut problem för främmande människor även om jag vet de jobbar med problem jämt. Det hör ihop med skamkänsla, den inre känslan är att man ska ordnar upp det så gott det gå egen hand. Tror inte på det där. Det är en sådan del av läkarvården som är mycket svårt att bedöma man måste anta så mycket, jag litar inte på dem. Känner mig inte deprimerad. 18

22 Vet ej. Jag tror att jag skulle klara ut det själv, att ha familjen som stöd i första hand. Alla kan inte söka hjälp för varje liten depression. Jag skulle prata med min tjej eller någon släkting i första hand. Det går alltid att lösa problemen på något sätt. Alla institutioner skulle vara överfulla om alla sökte hjälp. Beror på allmäntillståndet, men det kan nog vara svårt att komma sig för när man väl kommer i den situationen att man skulle behöva hjälp. Skamkänsla. Har inte behövt. Stolthet. Jag vet inte vad jag ska säga. Jag räknar ej att komma att få någon depression. Jag har svårt att prata med utomstående. Jag skulle tala med någon anhörig. Jag har inga depressioner. Litar inte på myndigheterna. Säger man något till en läkare eller någon annan som har att de skriver upp något om dig själv så får myndigheterna nys om det. För att jag har inte haft någon depression. Jag skulle försöka att på egen hand få bukt med problemet. Man har inget förtroende för läkare. För att man inte tror att depression är en sjukdom, som går att behandla. Man tror, att det går över av sig själv. Vet inte. Initiativlöshet. Det beror på hur man är som person. Jag har inte tid att sätta mig ner och fundera. Jag har inget behov. Vet inte. När man ska gå till en psykolog för att få hjälp, men det enda man får är medicin. Vet inte. Vet inte. Jag skulle söka roten till varför jag var deprimerad. Jag vet ju att det alltid går över om man känner sig lite nere ibland. Jag har aldrig upplevt det. Kanske skulle jag söka hjälp om jag förstod att det var depression. Jag skulle inte ha den insikten i mig själv att söka hjälp på eget initiativ. Jag har flyttat hit från Tyskland och jag har upplevt olika saker där. Jag är liksom van att själv kämpa mot saker som stör mig. 19

23 Vilken behandling fick du? De som svarat kombination av terapi och läkemedel. Litiumtabletter. Det var samtal med läkare och tabletter. Subril. Terapi och underhållning. Kurator. Med samtalsterapi och medicin. Ingen speciell. Kombination. Både terapi och läkemedel. Samtalsterapi. Depressionsdämpande medicin, men även terapi. Promil. En halv timmes terapi. Triptosol. Samtalsterapi. Olika tabletter. Terapi. Läkemedel och samtalsterapi. Elchocker. Terapi. Psykisk terapi, där jag fick träffa psykologer. Läkar hjälp. Chockbehandling och medicinering. Zoloft. Anafranil. Tablett Soloft. Psykolog. Läkare och en viss mängd av piller. Antidepressiva medel + regelbunden terapi. Kombinerad terapi och läkemedel. Medicin och samtal. Läkaren pratade med mig, och jag fick något att sova på. Samtal, avslappning och medicin. Samtalsterapi och medicin. Samtalsterapi och läkemedel. Psykologisk hjälp. Samtal. Jag har legat på psykiatriskt sjukhus. Kombination. Terapi och medicin TSurmotil. Psykolog och läkemedlet Sopromil. Både och. Medicinering och psykologhjälp. Mianserin, Fontex, Cipramin, Aparax. Kommer inte i håg det. Zipramil och psykolog hjälp. Kognitiv terapi. Samtalsterapi och läkemedel. Kombinerad behandling, läkemedel och terapi. 20

24 Jag fick en kombination av injektioner, tabletter och samtalsterapi. Behandlingen var effektiv för jag har inte haft några besvär sen dess. 50 procent terapi, 50 procent läkemedel, exempelvis cipramil. Samtalsterapi och medicin. Psykoterapi med en terapeut. Sömntabletter och även depressionshämmande medicin. Medicin malerol som är mot schitsofreni och ångest. Jaghar fått ett läkemedel som heter Serotonin. Sobril, Stillnock. Samtal med läkare vid två tillfällen samt medicin. Att man får prata av sig. Antidepressiv medicin, tablett Zoloft samt samtalsterapi. Cepramil och terapi. Jag fick mest läkemedel och sedan diskussion med läkare. Fontax. Det var längesedan, men jag fick medicin och äter fortfarande tabletter som jag inte får släppa. Efexso. Sepramyl. Samtalsterapi. Jag fick ett milt ångestdämpanda medel och samtal med min läkare. Psykologisk hjälp, inläggning som patient, medicin. Efexior, har burken i handen. Psykoterapi och antidepressiva läkemedel. Det var så länge sen nu, men jag tror att det var någon slags anti-depressiv medicin. Fontextabletter. Tryptizol. Kom ej i håg vad läkemedlet hette, men det är ett av de vanligare. Samtalsterapi och läkemedlet Xanor. Den heter Serosat. Seroxat, Samtalsterapi. Sipramil. Zelof. Fontex. Samtalsterapi. Samtal och medicin. Atarax mm. Soloft. Samtalsterapi hos läkare. Tryptyzol. Kurator. Samtalsterapi och någon lugnande medicin. Jag kommer inte ihåg namnet på medicinen. Avslappning och massage. Kasam = En slags terapi = känslan av sammanhang. Ceretenin absotionshämmare. (Läkemedel.) Terapi och läkemedel. Cipramil Tablettform. Samtalsterapi. Antidepressiv medicin psykoterapi. Fick prova lite olika läkemedel för att hitta något som hjälpte i rätt riktning, samtidigt som jag gick hos terapeut. Sipramil och samtalsterapi. 21

25 Jag fick ett läkemedel som heter Sipramil och samtalsterapi. Jag slutade ganska snart med läkemedlet men fortsatte med terapin. Vill inte svara. Jag fick Litium. Samtalsterapi och läkemedel. Personlig coach. Behandling på sjukhus. Jag har fått hjälp av kurator samtidigt som jag äter medicinen Cipramil. Detta har pågått under flera år och jag är fortfarande inte färdigbehandlad. Dseroxat. Anafranil, samtal. En psykiatriker och ett läkemedel- Efexor. Läkemedel och terapi. Samtalsterapi och tabletter. Begärde att få rata med en läkare och har fått läkemedel. Har precis sökt om hjälp ifrån läkare men bara varit en gång. PRATA MED NÅGON. Samtal och piller. Både och. Kombination av kurator och husläkare som skrev ut medicin. Samtal och medicin. Det var både terapi och läkemedel, men framför allt terapi, jag åt medicin i under ett år och i samband med terapi så blev jag bra. Medicinen hette Fontex, liknande lyckopiller. Har använt många olika sorters mediciner. Just nu använder jag anafernil. Terapi har jag också gått på under många år. Terapi och läkemedel. Jag hade hjälp av kurator. Lugnande tabletter och ett par månaders terapi. Det läkemedel jag fick var sömntabletter. Och terapin var att jag fick pröva på ett annat jobb än det jag höll på med eftersom jag var utbränd. Men nu är jag tillbaka på mitt gamla jobb, men jobbar däremot nu bara halvtid och är halvtidspensionerad. Var intagen på en psykiatrisk klinik. Det är länge sedan innan man började med samtalsterapi. Kombination läkemedel + terapi. Jag fick faktiskt bägge delarna. Psykolog och läkemedel. Gick hos psykolog och fick läkemedel. Jag tog tabletter och pratade med en psykolog. Enskilt terapi i kombination med sipramil, som är ett lyckopiller. Xerosat. Valium, samtalsterapi. Elchock,tabletter. Seroskand och samtal med kurator. Samtalsterapi. Jag minns inte läkemedelssort. Samtal med läkare och läkemedel. Lyckopiller och samtalsterapi. Jag råkade ut för en hjärnblödning och tiden efter blev jag deprimerad och fick då stark medicin mot huvudvärk. Jag hade en medicin som hette Tryptizol. Kognitiv behandling, både medicinsk och att man ska arbeta med sig själv. 22

26 Imovane och Nozinan. Läkemedlet Zoloft och psykoanalys. Läkare, medicin och kurator. Terapi och läkemedel. Östrogenbehandling. Kombination. Sömnterapi, elchocker och tabletter. Terapi och läkemedel. Elchocker. Jag kommer inte ihåg vad tabletterna hette. Jag kommer inte exakt ihåg vad medicinen hette, det var många år sedan. Kanske Anorvan. Cipramil. Längre samtalsterapi och medicin. Samtalsterapi och läkemedel. Kurator i skolan och på psyket. Jag fick terapi, fick tala ut och medicin. Psykiatriker. Sukos läkemedel. Läkemedel och terapi. Samtal och läkemedel. Arbetsterapi. Både och. Jag åt Hybramil. Gått i terapi, men har även fått läkemedel. Det började för många år sedan när jag var ung och då fick behandling genom mycket starka tabletter i samband med samtal. Sedan har jag gått i terapi i sex år. Depressionsläkemedel. Samtalsterapi och Cipramil. Fremeron och samtal. Besök hos psykiatriker och medicin. Akupunktur. Samtalsterapi och medicin. Kombinerat terapi och medicin. Genom företagsläkare. Kurator och läkemedel. Det är tabletter och vi pratar om det. Har ätit så många olika. Det jag ätit mest är mot ångest och heter Xanor. Jag har dels ätit tabletter mot depression, i tre omgångar. Jag har pratat med kurator också. Zeroxat. Genom samtal. Ett par samtal samt mest medicin. Läkemedel och psykoterapi. Samtal, sömnmedel Seroxat. Samtal och terapi. Zoloft, kognitiv terapi. 23

27 Vilken typ av läkemedel behandlades du med? Något piller, som jag ej minns namnet på. Det var länge sedan i unga dagar, så det kommer jag ej ihåg. Cipramil. Hormonplåster. Haldon. Cipramoil. Sobril. Lugnande, sovande och mot depressioner. Jag har många olika burkar. Jag använder Distalgesic, Sobril och valium. Ipramil. Fontextabletter. Cipramil. Kommer ej ihåg. Det var så längesedan så det vet jag inte. Jag tror att det var tabletter. Tripptozol. Sipramin. Jag kommer inte ihåg. Saroten. Tabletter. Ludiomi. Kommer ej ihåg. Kommer inte i håg, det var tabletter, en kur på tre veckor. Cypramil Cerotinåterhämtande. Sipramil. Kommer ej ihåg det var så längesen jag fick behandling. Mogadon. Sömntabletter. Valium, librium (jag tror inte att det finns längre). Sömnpiller. Sipramil. Hormonplåster. Vet ej. Det var så länge sedan att jag ej kommer ihåg. Det var två olika antidepressiva medel för femton år sedan, kommer ej ihåg vad de hette. Minns ej, det var många mediciner. Minns ej. Librium (lyckopiller). Sippramil. Vet ej. Kommer ej ihåg. Cypramil. Sterolid? Diprazil. Tabletter. Depramil. "Depranil" tror jag att det medicinen hette. Tabletter. Sipramil. 24

28 Sipramil. Annafernil. Kommer ej ihåg. Slutade äta för det gjorde mig varken bättre el sämre. Något lugnande. Bensoadia. Jag kommer inte ihåg. Antidepressiva medel kan inte komma på vad det heter. Tablettform. En massa hemska narkotiska tabletter. Kommer ej ihåg. Remeron, Stesolid, Efexor. Cipramil, neancerin. Vattenbindande. Cloripramin. Tabletter minns ej namnet. Cipranil. Feroxat Litcium, Immovan. Tabletter. Vet ej. Valium. Antidepressivt Sipramil-tabletter Det var tabletter. Jag kommer inte ihåg vad de hade för namn. Tablettform. Sömntabletter, lugnande medel, tabletter mot biverkningar osv. Kommer inte ihåg. Det är 30 år sedan. Fontex Sömntabletter (Sonata). Soloft. Cubril. Tabletter. Jag fick många olika sorters tabletter. Inga hjälpte, jag fick nya tabletter, samma sak där, till slut fick jag problem med magen och fick äta Losec för magen. Nu tar jag inga tabletter längre, jag står hellre ut med smärtan. Jag tar inte ens huvudvärkstabletter längre. Sypramil. Seroxat. Vet inte vilken grupp det tillhör. Librium. Zoloft (tabletter). Det var 20 år sen, så jag kommer ej ihåg. Sipramil. Cepamil Soloft. Jag kommer inte ihåg vad det hette, men det hade med hjärtat att göra. Anafranil. Cipramil. Jag fick lyckopiller. Det heter Cipramil. Anafranil Jag kommer ej ihåg det. 25

29 Kommer ej ihåg. Stärkande tabletter. Exanor. Depressionshämmande läkemedel. Subril. Tabletter. Sipromil. Cipramil. Gröna piller. Cipramil.Effeksor. treptisol. Fontex. Exsoler och Xanod. Saroten, Valium. Cipramil. Kom ej ihåg. Tabletter. Kommer ej ihåg några märken. Antidepressiva tabletter (kommer ej ihåg märket då det var 25 år sedan). CERYKSAT. Det var mot depression. Trelafon. Nocenan. (Osäker på stavningen) Kommer ej ihåg. Glädjepiller. Fondtex. Sobril. Privat sak. Kommer ej ihåg, men behandlades med tabletter, Fick en injektionsspruta med B- vitamin. Sipramil. Prosac, Fontex. Fick ett lugnande medel. Tabletter, men jag kommer inte ihåg vad de hette. Sorbril. Det var så länge sedan, så jag tror inte att de sorterna finns kvar. Jag slutade med det självmant, för det gav så mycket biverkningar. Fetramil. Valium. Efexor. Jag behandlas med det nu. Jag har haft depressioner mer eller mindre sedan Antidepressivt medel. Lyckopiller. Psykofarmaka tabletter alltså medicin mot depression, kallas i folkmun för lyckopiller. Destolid. Stesolid. Jag kommer inte ihåg. Det kanske var Valium. Det är länge sedan nu. Jag kommer inte ihåg vad tabletterna hette. Jag kommer inte ihåg vad medicinen hade för namn. Den drogs in från marknaden bara någon månad efter att den ordinerats till mig. Jag märkte också att denna typ av medicin inte fungerade på mig. Detta är cirka femton år sedan. Antidepressiva piller. 26

30 Det kommer jag inte ihåg för det var så länge sedan. Det kommer jag inte ihåg. Jag kommer inte ihåg. Jag kommer inte ihåg vad den heter. Ingen aning. Jag kommer inte ihåg. Det var över 20 år sedan. Jag vet inte. Jag kommer inte ihåg. Cipramil. Seroxat. Cipramil. Seroxat. Hibnal. Sipramil Jag minns inte vad de hette. Med Soloft. Jag hamnade i en situation som jag inte klarade av och tabletterna hjälpte inte. Jag hjälpte mig själv. Antidepressiva medel. Exfonerol, men jag har inte tagit dem på grund av biverkningar. Jag fick Valium, 0,5 milligram tror jag det var. De var väldigt starka och så var det något annat som jag inte kommer ihåg. Jag fick ingen hjälp alls, de proppade mig bara full med piller. Jag blev helt avtrubbad i huvudet och det dröjde inte länge förrän jag tog en överdos. Sedan dess har jag förkastat allt vad mediciner heter. Sobril. Cipramil. Det är så många år sedan, Stesolid tror jag det hette. Zoloft. Något slags lugnande för magen. Kommer inte ihåg namnet. Liprium. Antabus. Jag kommer inte ihåg. Jag behandlades med Cipramil. Zoloft. Lergigan. Kommer inte ihåg vad jag fick för läkemedel, rev sönder receptet när jag kom hem från läkaren. Cipramil. Vet inte vad de hette. Stämningshöjande. Tabletter. "Gladpiller, jag tror det heter Zeorat, men är inte riktigt säker. Cipramil. Anti-depressiva mediciner. Tabletter. Anti-depressiva medel. Surmontil. Jag kommer inte ihåg vad det var. Antidepressiv. Kommer inte ihåg det. 27

31 Tabeller 28

32 HAR FÅTT BEHANDLING/HJÄLP MOT DEPRESSION Sid 1 Alla Kön Ålder Region Norra Mellan Södra Man Kvinna år år år år 75- år Sverige Sverige Sverige Antal intervjuer Vägt bastal Fråga 1. Vi byter ämnesområde... Många människor söker inte hjälp när de drabbas av depression. Vad tror du är den största anledningen till varför så få människor söker behandling för depressioner? ## LÄS UPP ALT. 1-7 Okunskap om att det är en sjukdom som är behandlingsbar Övertygelse om att det är konsekvenser av tragiska omständigheter Övertygelse om att det är en naturlig del av åldrandet Initiativlöshet Skamkänsla Okunskap om vart man ska vända sig Att man söker hjälp, men inte får behandling Annat Tveksam, vet ej Antal intervjuer Vägt bastal Fråga 2. Tror du att ökad depression är en naturlig del av åldrandet? Ja Nej Tveksam, vet ej

33 HAR FÅTT BEHANDLING/HJÄLP MOT DEPRESSION Sid 2 Alla Kön Ålder Region Norra Mellan Södra Man Kvinna år år år år 75- år Sverige Sverige Sverige Nytt bastal: Har fått behandling enl. fråga 3 Antal intervjuer Vägt bastal Fråga 6. Vilken behandling fick du? ## LÄS VID BEHOV UPP ALT. 1-3 Enbart läkemedel Kombination av terapi och läkemedel, nämligen? Annan terapi Tveksam, vet ej Nytt bastal: Har fått behandling enl. fråga 3 Antal intervjuer Vägt bastal Fråga 8. Vem såg till att du kom till en läkare? ## LÄS VID BEHOV UPP ALT. 1-7 Du själv Anhörig Vänner Arbetsgivare Hemtjänsten Företagsläkare Annan Tveksam, vet ej

34 HAR FÅTT BEHANDLING/HJÄLP MOT DEPRESSION Sid 3 Alla Kön Ålder Region Norra Mellan Södra Man Kvinna år år år år 75- år Sverige Sverige Sverige Nytt bastal: Har fått behandling enl. fråga 3 Antal intervjuer Vägt bastal Fråga 9. Hur lång var behandlingstiden? ## LÄS VID BEHOV UPP ALT månader eller mindre ½ - 1 år år år eller mer Tveksam, vet ej Nytt bastal: Har fått behandling enl. fråga 3 Antal intervjuer Vägt bastal Fråga 10. Fullföljde du behandlingen? Ja Nej Tveksam, vet ej Nytt bastal: Fullföljde inte behandlingen enl. fråga 10 Antal intervjuer Vägt bastal Fråga 11. Varför fullföljde du inte behandlingen? ## LÄS UPP ALT. 1-4, FLERA SVAR MÖJLIGA Biverkningar Behandlingen hjälpte inte Attityd hos omgivningen Annat Tveksam, vet ej

35 HAR FÅTT BEHANDLING/HJÄLP MOT DEPRESSION Sid 4 Alla Kön Ålder Region Norra Mellan Södra Man Kvinna år år år år 75- år Sverige Sverige Sverige Antal intervjuer Vägt bastal Fråga 12. Hur ofta har du problem med att somna, sova eller sovit för mycket? ## LÄS VID BEHOV UPP ALT. 1-4 & 6 Så gott som dagligen Någon dag i veckan Någon dag i månaden Någon gång per halvår\år Aldrig Tveksam, vet ej Antal intervjuer Vägt bastal Fråga 13. Hur ofta har du problem med trötthet eller bristande energi? ## LÄS VID BEHOV UPP ALT. 1-4 & 6 Så gott som dagligen Någon dag i veckan Någon dag i månaden Någon gång per halvår\år Aldrig Tveksam, vet ej

36 HAR FÅTT BEHANDLING/HJÄLP MOT DEPRESSION Sid 5 Alla Kön Ålder Region Norra Mellan Södra Man Kvinna år år år år 75- år Sverige Sverige Sverige Antal intervjuer Vägt bastal Fråga 14. Hur ofta har du dålig aptit eller ätit för mycket? ## LÄS VID BEHOV UPP ALT. 1-4 & 6 Så gott som dagligen Någon dag i veckan Någon dag i månaden Någon gång per halvår\år Aldrig Tveksam, vet ej Antal intervjuer Vägt bastal Fråga 15. Hur ofta har du känt dig nere, deprimerad eller känt att framtiden ser hopplös ut? ## LÄS VID BEHOV UPP ALT. 1-4 & 6 Så gott som dagligen Någon dag i veckan Någon dag i månaden Någon gång per halvår\år Aldrig Tveksam, vet ej

37 HAR FÅTT BEHANDLING/HJÄLP MOT DEPRESSION Sid 6 Alla Kön Ålder Region Norra Mellan Södra Man Kvinna år år år år 75- år Sverige Sverige Sverige Antal intervjuer Vägt bastal Fråga 16. Hur ofta har du haft bristande självtillit, varit otillfredsställd med dig själv eller känt att du har svikit dig själv eller din familj? ## LÄS VID BEHOV UPP ALT. 1-4 & 6 Så gott som dagligen Någon dag i veckan Någon dag i månaden Någon gång per halvår\år Aldrig Tveksam, vet ej Antal intervjuer Vägt bastal Fråga 17. Hur ofta har du haft svårt att koncentrera dig som att t.ex. att läsa tidningen eller att titta på TV? ## LÄS VID BEHOV UPP ALT. 1-4 & 6 Så gott som dagligen Någon dag i veckan Någon dag i månaden Någon gång per halvår\år Aldrig Tveksam, vet ej

38 HAR FÅTT BEHANDLING/HJÄLP MOT DEPRESSION Sid 7 Alla Kön Ålder Region Norra Mellan Södra Man Kvinna år år år år 75- år Sverige Sverige Sverige Antal intervjuer Vägt bastal Fråga 18. Hur ofta har du varit så orolig eller rastlös att du har varit i rörelse mer än du brukar? ## LÄS VID BEHOV UPP ALT. 1-4 & 6 Så gott som dagligen Någon dag i veckan Någon dag i månaden Någon gång per halvår\år Aldrig Tveksam, vet ej Antal intervjuer Vägt bastal Fråga 19. Hur ofta har du varit så orolig eller rastlös att du har talat eller rört dig så långsamt att det varit iögonfallande? ## LÄS VID BEHOV UPP ALT. 1-4 & 6 Så gott som dagligen Någon dag i veckan Någon dag i månaden Någon gång per halvår\år Aldrig Tveksam, vet ej

39 HAR FÅTT BEHANDLING/HJÄLP MOT DEPRESSION Sid 8 Alla Kön Ålder Region Norra Mellan Södra Man Kvinna år år år år 75- år Sverige Sverige Sverige Antal intervjuer Vägt bastal Fråga 20. Hur ofta har du tänkt att du skulle vilja vara död och inte fortsätta leva? ## LÄS VID BEHOV UPP ALT. 1-4 & 6 Så gott som dagligen Någon dag i veckan Någon dag i månaden Någon gång per halvår\år Aldrig Tveksam, vet ej Antal intervjuer Vägt bastal Fråga 21. Hur ofta har du tänkt att du skulle vilja skada dig själv? ## LÄS VID BEHOV UPP ALT. 1-4 & 6 Så gott som dagligen Någon dag i veckan Någon dag i månaden Någon gång per halvår\år Aldrig Tveksam, vet ej