D-UPPSATS. Inkubatorers påverkan på upplevda hinder i etableringsprocessen för nya företag

Transkript

1 D-UPPSATS 2010:097 Inkubatorers påverkan på upplevda hinder i etableringsprocessen för nya företag Sara Karlsson Alalahti Luleå tekniska universitet D-uppsats Företagsekonomi Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Industriell organisation 2010:097 - ISSN: ISRN: LTU-DUPP--10/097--SE

2 Nothing ventured nothing gained

3 FÖRORD Först och främst vill jag tacka min handledare TorBjörn Nilsson som gjorde denna examensuppsats möjlig att genomföra. Tack till Jan Wicén på Aurorum Business Incubator för intervjun och de tips och råd som hjälpt mig i jakten på information. Stort tack till alla företagare som trots pressat tidsschema ställt upp och svarat på enkäter, lyssnat och återkopplat till studiens datainsamling. Sist men inte minst vill jag tacka de som hjälpt mig med kontinuerlig korrekturläsning, hård kritik och uppmuntran. Som ensam uppsatsskrivare med tunnelseende har det varit ovärderligt! Ingen nämnd ingen glömd. Sara Karlsson Alalahti December 2009

4 SAMMANFATTNING Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken inverkan inkubatorer har på etableringsprocessen i nya företag. Studien ska även belysa hur nyföretagare upplever att samverkan med inkubatorer påverkar etableringshindren för deras affärsidé. Tillvägagångssättet har varit en kvalitativ ansats med en djupintervju för att få en bra insikt i inkubatorns funktioner samt en enkätundersökning för att få en indikation på hur inkubatorers medlemsföretag uppfattar stödet de får. Valet av respondenter blev en företrädare för en inkubator samt åtta företagare vilka deltar i inkubatorprojekt på två olika orter. En inkubator erbjuder en entreprenöriell miljö där nystartade företag får hjälp med sin affärsutveckling genom att såddfinansiering kompletteras med affärskompetens. De hinder som företagare möter i etableringsprocessen är bland annat problem med finansiering, marknadskännedom och byråkrati. För att vidare kunna analysera inkubatorns funktioner och nyföretagarnas uppskattade värde av stödet de får från inkubatorn jämförs de mot den teoretiska bakgrunden. Resultatet av studien har visat att inkubatorernas resurser är omfattande men fyller olika funktioner, och är av olika värde för varje individuell företagare.

5 ABSTRACT The purpose with this study is to investigate how new venture creation might be influenced by being situated within an incubator. The study will enlighten how entrepreneurs perceive the obstacles to establishment are affected by the interplay with an incubator. Research methodology that has been used during the study is of qualitative approach with an interview, where purpose was to get a hold of the functions of an incubator, and a survey, to get an indication of what ventures think of the support provided to them. Respondents during the study consist of one representative of an incubator and eight entrepreneurs that participate in different incubator projects on different locations. An incubator offers an entrepreneurial environment where newly established ventures are supported in their business development through financial support, knowledge and competence. The obstacles to establishment that new ventures often meet can for example consist of complicated bureaucracy, lack of market experience and trouble finding the right funding for their purpose. To further analyze the functions of an incubator and the value appreciated by entrepreneurs, these findings were related to the theoretical context. This study displays that an incubator consists of substantial resources that might fulfill different purposes, but is also of different value for each entrepreneur as an individual.

6 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning Bakgrund Problemdiskussion Avgränsning Syfte Forskningsfrågor Metod Litteratursökning Forskningsansats Undersökningsansats Studieobjekt Datainsamlingsmetod Analysmodell Metodproblem Reliabilitet Validitet Källkritik Generaliserbarhet Teori Nya företag Etableringsprocessen Etableringshinder i etableringsprocessen Svårt att hitta marknadsfokus Brist på kunskap och erfarenhet av företagande Osäkerhet p.g.a. personliga risker vid eventuell kris i företaget Svåra institutionella spelregler såsom byråkrati och administration Brist på marknadskännedom och kontakter Problem att erhålla initial finansiering Ofrivilliga företagare Inkubatorer Inkubatorers funktioner... 15

7 3.4.3 Inkubatorers begränsningar Sammanfattning teori Empiri Beskrivning av Aurorum Business Incubator Etableringshinder för företagandet Svårt att hitta marknadsfokus Brist på kunskap och erfarenhet av företagande Osäkerhet p.g.a. personliga risker vid eventuell kris i företaget Svåra institutionella spelregler såsom byråkrati och administration Brist på marknadskännedom och kontakter Problem att erhålla initial finansiering Ofrivilligt företagande Enkätundersökning företagare Svårt att hitta marknadsfokus Brist på kunskap och erfarenhet av företagande Osäkerhet p.g.a. personliga risker vid eventuell kris i företaget Svåra institutionella spelregler såsom byråkrati och administration Brist på marknadskännedom och kontakter Problem att erhålla initial finansiering Företagsstart utan inkubatorstöd? Företagarnas egna kommentarer Sammanfattning empiri Analys Hinder i etableringsprocessen Svårt att hitta marknadsfokus Brist på kunskap och erfarenhet om företagande Osäkerhet p.g.a. personliga risker vid eventuell kris i företaget Svåra institutionella spelregler såsom byråkrati och administration Brist på marknadskännedom och kontakter Problem att erhålla initial finansiering Ofrivilligt företagande Diskussion och slutsatser Inkubatorers påverkan på etableringsprocessen... 32

8 6.1.1 Etableringshindrens omfattning och reducering Slutord Förslag till framtida forskning Referenslista Bilaga 1. Intervju Inkubator Bilaga 2. Enkät - Nyföretagare Bilaga 3. Sammanställning av enkätundersökning... 41

9 1 INLEDNING 1.1 BAKGRUND Enligt en rapport gjord av Institutet för tillväxtpolitiska studier, ITPS 2007, har intresset för den effekt som nyföretagande har på ekonomisk tillväxt ökat successivt de senaste 20 åren. Eftersom mycket forskning (se Audretsch, Grilo & Thurik, 2007) bekräftar de nya och unga företagens betydelse som skapare av nya arbetstillfällen visar både stat och kommuner ett allt större intresse för hur nyföretagande kan stimuleras. Samtidigt visar statistik framtagen av Svenskt Näringsliv (2009a) att andelen företagare i Sverige aldrig tidigare varit så låg som nu, vilket nämnd organisation identifierat som en av de fem största utmaningarna som Sverige står inför. Timmons & Spinelli (2004) beskriver hur processen för nyföretagande alltid inleds med en idé/en möjlighet inte pengar strategi, affärsplan eller team. Författarna berättar vidare att de flesta genuina möjligheterna dessutom ofta är mycket större än talangen och kapaciteten hos idéägarna (den/de personer från vilka idén har sitt ursprung) och de inledningsvis tillgängliga resurserna. Drucker (1999) menar i sin tur att om inte företaget ser till att bli rätt förvaltat och styrt spelar det heller ingen roll hur briljant affärsidén är, hur bra produkt det handlar om eller hur stor efterfrågan är. Det finns inget entydigt svar på vilka förutsättningar som är viktigast för nyföretagande och tillväxt men enligt Lundström och Stevenson (2005) tycks en förklaring finnas någonstans i det komplexa samspelet mellan individen (företagaren), företaget (affärsidén) och miljön. Nya företag 1 kräver vanligtvis hjälp med kritiska engångsuppgifter och beslut som kommer att ha en bestående inverkan på verksamheten. I de fall där en verksamhet efterfrågar extern hjälp sker det i de flesta fall på grund av följande skäl; som kompensation för en för låg nivå av professionell erfarenhet, för att identifiera marknadssegment, för att backa upp projekt som kräver stort startkapital och/eller mycket utrustning. (Timmons & Spinelli, 2004) Utöver de statliga rikstäckande åtgärder som görs för att underlätta nyföretagandet händer det en hel del på de lokala arenorna. Som ett resultat av det uppmärksammade behovet av understöd för nyföretagande finns det idag många olika företag och organisationer som verkar stödjande i processen mot eget företagande. De tjänster som erbjuds (såsom coachning, rådgivning, mentorskap och utbildning) täcker olika delar av spektrumet från idégenerering till färdigt bolag, samtliga organisationer som tillhandahåller tjänsterna har dessutom olika utgångspunkter och syften med sin verksamhet. 1 Aldrig tidigare verksamma eller omstartade/nyaktiverade företag som bedriver näringsverksamhet. 1

10 En typ av organisation som stödjer nyföretagande är inkubatorer vilka enligt Lindelöf (2002) tillhandahåller tjänster och resurser såsom utrymme, målformulering, marknadsföring, struktur och finansiering till nystartföretag som ofta är kunskaps- och teknikintensiva. Med andra ord är en inkubator en miljö för initiering och tillväxt av dessa företag. Tillväxtverket, å andra sidan, har en bredare formulering av företagsinkubatorer som verksamheter vilka engagerar sig i den tidiga etableringsfasen av ett företags utveckling. Målet med inkubatorer är enligt Tillväxtverket att utveckla livskraftiga tillväxtföretag och åstadkomma en effektivare och snabbare kommersialisering av affärsidéer och innovationer. 1.2 PROBLEMDISKUSSION Att starta företag innebär att identifiera en möjlighet för en affärsidé och bygga upp en verksamhet kring den för att kunna erbjuda en produkt/tjänst på en marknad med presumtiva kunder. Förloppet består av ett antal olika etapper vilka i sin tur bemöter olika möjligheter och hinder. Idé Utlösande händelser Implementering Tillväxt (Affärsidén utformas) (Affärsidén konkretiseras) (Affärsidén är intäktsgenererande) Kreativ fas START Etableringsfas ETABLERAT FÖRETAG Driftsfas Figur 1. Faktorer i entreprenörsprocessen. Bearbetning av Bygrave (1989) Figuren illustrerar en förenklad bild av processen över tid från idégenerering till intäktsgenerering. Den kreativa fasen som inleder entreprenörsprocessen är den i vilken en idé i allmänhet utvecklas, idén kan utgöra en produkt/tjänst, en marknad eller en kombination av dessa (Karlöf 2008). Många gånger är det även i den kreativa fasen som de första kontakterna knyts mellan inkubator och idéägare, Isaksson (2006) berättar att många idéer avvisas i detta första skede och endast ett fåtal antas av inkubatorn för fortsatt samarbete. För de idéägare som klarar den första sållningen övergår därefter in i etableringsfasen. Den kännetecknas av implementering och innefattar enligt Koen 2

11 (2001) bland annat utveckling av en affärsplan baserat på uppskattning av marknadspotential, kundbehov, investeringskrav, konkurrens och den totala projektrisken men även en första investering i projektet. Även Karlöf (2008) poängterar att för att en kommersialiseringsprocess ska komma igång krävs det att produktidén omsätts till en affärsidé. En kommersiell verksamhet är enligt Nationalencyklopedin en verksamhet som bedrivs i vinstdrivande syfte. Etableringsprocessen syftar således till att resultera i en verksamhet som genererar intäkter. Etableringsprocessen är olika lång och ser olika ut för varje affärsidé, men målet är att processen ska resultera i ett etablerat företag, och vidare övergå i den så kallade driftsfasen (Karlöf, 2008). Timmons & Spinelli (2004) förklarar att det är i nämnda övergång som företagen ofta träder ut ur inkubatorn och det är i driftsfasen som den egentliga resan börjar för företagaren. Företaget ska nu klara av att stå på egna ben. Däremot är det inte alla affärsidéer som når ända till driftsfasen, och de som tar sig dit gör det sällan utan problem på vägen. Karaktäristiskt för etableringsprocessen är hög aktivitetsnivå och kalkylerat risktagande tillsammans med resultatorientering och en helhetssyn på företagets basfunktioner 2 (Karlöf, 2008). Författaren förklarar vidare att det tillhör rena undantagen att de egenskaper, vilka krävs för att uppfylla ovan nämnda funktioner, förenas med idéägarens karaktäristiska i en och samma person. Det finns även en rad externa omständigheter som i varierande grad kan utgöra hinder för företagandet. Då en stor del av det dagliga affärslivet handlar om att vara logisk och faktabaserad är de ofrånkomliga institutionella spelreglerna såsom invecklad skattelagstiftning, snåriga regelverk och omfattande byråkrati bara några hämmande exempel som uppmärksammats i rapporter gjorda av Svenskt Näringsliv(2008, 2009b). Utöver detta nämner Wickham (2006) utmaningen att hitta rätt på marknaden, få tillgång till kompletterande kunskap och/eller kompetens samt erhålla finansiering. Omfattningen av nämnda etableringshinder kan vara direkt avgörande för en framgångsrik etableringsprocess (Drucker, 2007) och för att reducera trösklarna till att starta eget företag finns idag hjälp att få, bland annat via tidigare nämnda inkubatorverksamheter. Inget etableringshinder är dock direkt knutet till inkubatorns verksamhet och individerna som företräder verksamheten har i regel stor kunskap och erfarenhet kring företagsetableringar, men frågan som uppstår är vilken egentlig betydelse inkubatorer har för etableringsprocessen hos nya företag. 2 Med företagandets basfunktioner menas utveckling, kommande produktion, marknadsföring och administration. 3

12 Som den röda cirkeln i figur 1 visar, är det området för min studie och fokus ligger på hur inkubatorer kan arbeta för att minska upplevda hinder under nya företags etableringsprocess. För de blivande nyföretagare som fått sin idé bekräftad som möjlighet av inkubatorn, och där klartecken givits för assistans vid utveckling av affärsidén vilken inverkan har inkubatorns åtgärder på hur nyföretagaren upplever hindren i etableringsprocessen. 1.3 AVGRÄNSNING Jag kommer i min uppsats endast behandla faktorer som påverkar nyföretagare vilka har för avsikt att startas med extern hjälp av inkubatorer, företagare som på egen hand bygger upp sin verksamhet kommer således inte att beröras. 1.4 SYFTE Uppsatsen syftar till att; belysa inkubatorers påverkan på hinder i etableringsprocessen för nya företag 1.5 FORSKNINGSFRÅGOR Hur kan inkubatorer minska hindren i etableringsprocessen för nya företag? Hur upplever nyföretagare att etableringshindren påverkas genom samverkan med inkubatorer? 4

13 2 METOD 2.1 LITTERATURSÖKNING Efter att jag valt ämnesområde inledde jag arbetet med att granska publicerade rapporter och statistik i området för nutida nyföretagande vilket i sin tur utgjorde grunden för den teoretiska referensramen och den empiriska undersökningen. Därefter påbörjades sökandet efter relevanta artiklar och lämplig litteratur för studien. De sökord, och kombinationer av dessa, jag använt mig av är: entrepreneurship/entreprenörskap, tillväxt, kommersialisering, innovation, inkubator/incubator, nyföretagande, venture, företagsetablering, etableringshinder/barriers to entry. Huvudsakliga sökmetoder som använts är databaserna Samsök, Emerald Insight, Luleå tekniska universitets sökmotor Lucia samt referenslistor i vetenskapliga artiklar. Orsaken till att jag även använt mig av sökordet entreprenörskap, fast jag inte avser studera området närmare, är att en stor del av nyföretagandet presenteras i relation till de entreprenöriella processerna. 2.2 FORSKNINGSANSATS Som grundläggande perspektiv för mina undersökningar valde jag ett kvalitativt angreppssätt. Backman (2009) förespråkar perspektivet vid studier av hur människan uppfattar och tolkar den omgivande verkligheten. Vidare menar han även att perspektivet ger en bättre förståelse för skeenden i reella situationer. Då fokus för studien låg på hur problem uppfattas av olika individer använde jag mig av aktörssynsättet. Arbnor & Bjerke (1994) menar att verkligheten, såsom vi upplever den, är av oss beroende och formas därefter. Därmed betraktas verkligheten som bestående av flertalet verklighetsbilder, vilka delas av en större eller mindre grupp människor. Utmaningen för mig blev därmed att först försöka förstå de verklighetsbilder aktörerna orienterar sig med, för att därefter skapa en förståelse för deras åsikter och handlingar. Ansatsen i uppsatsen är deduktiv i karaktären vilket enligt Backman innebär att arbetsprocessen till stor del utgår ifrån begreppsliga formuleringar i form av teorier och frågeställningar. Denscombe (2009) förklarar vidare att utgångspunkten därefter prövas mot verkligheten och med detta motiverar jag mitt val av arbetssätt, eftersom målet med studien var att kunna dra logiska slutsatser utifrån befintlig teori och statistik. 5

14 2.3 UNDERSÖKNINGSANSATS Forskningsstrategin för uppsatsen utgjordes av en deskriptiv fallstudie då min avsikt var att beskriva ett upplevt problem. Backman menar att fallstudier är användbara vid undersökningar av fenomen i sin realistiska miljö, där gränserna mellan fenomen och kontext inte är givna. Fallstudier är lämpliga vid småskaliga studier och är passande att använda när frågan hur ska besvaras. Enligt Denscombe (2009) lämpar sig en fallstudie bra i just detta sammanhang då den möjliggör en mer djupgående undersökning. Han nämner även att en stark sida hos fallstudien innebär att den tillåter forskaren att använda olika källor och olika datainsamlingsmetoder, vilket jag gjort genom att kombinera en enkätundersökning med en intervju. 2.4 STUDIEOBJEKT Fallet koncentrerades till hur en inkubator bedriver sin verksamhet och arbetar för att reducera etableringshindren för dess medlemsföretag, samt hur medlemsföretagen uppfattar åtgärderna. Inkubator Samverkan för att överkomma etableringshinder Medlemsföretag Medlemsföretag Medlemsföretag Medlemsföretag Medlemsföretag Figur 2: Utbytet mellan inkubatorer och medlemsföretag. Med utgångspunkt i aktörer som verkar regionalt på olika nivåer för att främja nyföretagande valdes Aurorum Business Incubator (ABI) ut som primär respondent. Orsaken var dels verksamhetens unicitet, vid den tidpunkten var ABI den enda verksamma inkubatorn i Luleåregionen, samt att ABI är medlem i Innivationsbrons Inkubatorprogram, en rikstäckande organisation som arbetar för att göra Sveriges inkubatorer till de mest effektiva aktörerna för att skapa nya affärer ur svensk FoU. De sekundära respondenterna utgjordes av ett urval av nyföretagare som dels är verksamma inom ABI, men även nyföretagare som är verksamma under en annan inkubator i Östersund. Orsaken till att jag även använde mig av respondenter från en annan ort var att öka anonymiteten för enkätdeltagarna. Syftet med 6

15 enkätundersökningen var att få en indikation på hur hjälp och stöd av en inkubator uppfattas av nyföretagare och ge en bredd av information kring den andra forskningsfrågan. 2.5 DATAINSAMLINGSMETOD Vid insamling av material till empirin inledde jag med att genomföra en intervju med VD:n för Aurorum Business Incubator. Genom intervjun kunde jag få mer djupgående information om hur en aktiv och erfaren inkubator uppfattar etableringsprocessen för sina medlemsföretag samt hur de hinder som följer ett nyföretagande behandlas. Intervjun utformades dels utifrån den bakgrundsinformation som föregår studien samt den teoretiska referensramen för uppsatsen. Innan intervjuns start gav jag en kort presentation av min studie och problematiken den behandlar. Jag valde att göra en semistrukturerad intervju vilken varade under ca 60 minuter, syftet med intervjumetoden var att tillåta respondenten att utveckla sina svar och ge egna infallsvinklar på problematiken (Denscombe, 2009). Vidare gjorde jag en enkätundersökning med åtta företagare, enligt urvalskriterierna att de aktivt skulle bedriva sin verksamhet under en inkubator samt befinna sig på två olika orter i Sverige. Samtliga kontaktades först över telefon då jag presenterade min studie och mitt ärende. Till de som tackade ja skickade jag därefter ut enkäten via e-post tillsammans med en bakgrundsbeskrivning av problematiken och instruktioner för hur enkäten skulle fyllas i. Eftersom enkätundersökningen inte kunde ske genom personliga möten valde jag att göra den strukturerad för att tydliggöra vilka frågor jag ville ha svar på och hur detta skulle ske. Enkäten utformades enligt de grundförutsättningar som rekommenderas av Denscombe (2009) och motiveras av att respondenterna befann sig på olika platser samt att jag efterfrågade okomplicerad information som var kortfattad, se bilaga 2. Skälet till det korta upplägget föranleddes av respondenternas begränsade möjlighet att avsätta tid till uppgifter som dessa och jag prioriterade därför en större respons framför ett fåtal mer omfattande åsikter. Åtta av elva tillfrågade företagare valde att delta i enkätundersökningen. 2.6 ANALYSMODELL Analysen arbetades fram med utgångspunkt i hur en inkubator bedriver sin verksamhet, vad det innebär och vilken påverkan det har på medlemsföretagen. 7

16 Därefter gjorde jag en kvalitativ analys av enkätundersökningens insamlade data där samband och avvikelser beskrivs. Svaren matchades sedan med inkubatorns svar på vilka åtgärder de genomför och anses vara av störst vikt vid en etableringsprocess. Åtgärderna färgar företagarnas preferenser vilket i sin tur påverkar slutresultatet, dvs. det etablerade företaget. Då datainsamlingen har sin utgångspunkt i den teoretiska referensramen och även har utformats därefter återkopplar jag även tillbaka till teorin. 2.7 METODPROBLEM Här behandlas uppsatsens reliabilitet och validitet för att möjliggöra replikering och evaluering av studien RELIABILITET Vid kvalitativa undersökningar kan resultatets tillförlitlighet ifrågasättas med hänvisning till huruvida forskningsinstrumentet är neutralt och om det skulle vara konsekvent om det användes vid flertalet tillfällen (Denscombe, 2009). Skevheter och fel i undersökningen kan uppstå dels genom den såkallade intervjuareffekten då respondentens svar påverkas av den som utför intervjun, men även genom att respondentens personliga preferenser har en inverkan både på hur frågorna tolkas och hur svaren utformas (Denscombe, 2009). Därför menar Arbnor & Bjerke (1994) att aktörssynsättet i bästa fall kan ge en ökad medvetenhet om olika värderingars betydelse i olika situationer. Gränsdragningen för fallstudien skedde efter tydliga kriterier, vilket ökar replikerbarheten av uppsatsen men däremot poängterar Denscombe (2009) att det är praktiskt taget omöjligt att kopiera en social inramning såsom intervjutillfället. För att i största möjliga mån motverka intervjuareffekten, utan att tumma på svarskvalitén, valde jag ett semistrukturerat upplägg på intervjun. Jag hade en klar struktur för frågorna men respondenten tilläts tala fritt inom området då jag inte hade någon strikt ordningsföljd på de ämnen som behandlades. Då jag ensam utförde intervjun ville jag öka reliabiliteten genom att spela in samtalet, vilket respondenten inte heller hade någonting emot. Därmed kunde jag vid sammanställningen gå tillbaka i intervjun och lyssna på vad som sagts, vilket minskade risken att viktig information gick till spillo samt främjade att alla nyanseringar i svaren framkom. Däremot är det fortfarande jag som tolkat svaren, vilket fortfarande kan påverka framställningen och reliabiliteten av vad som sagts. Några respondenter för enkäten ställde sig tveksamma till att delta (på grund av okända orsaker som inte innebar tidsbrist eller ovilja att hjälpa till) vilket kan ha orsakat en skevhet i resultatet av enkätundersökningen. Tveksamheten kan ha 8

17 påverkat svaren hos de som ändå valde att delta, samt att vissa möjliga respondenter föll bort. Tanken med att sprida urvalet av respondenter för enkäten geografiskt var att på så sätt öka respondenternas anonymitet. Detta kunde ske genom kort utformning av enkäten vilket ökade svarsfrekvensen. Däremot kvarstår det faktum att det fortfarande finns fler faktorer som påverkade företagarna och dessa föll således bort från studien vilket kan ge en snäv bild av resultatet från enkätundersökningen. På grund av att enkätundersökningen inte kunde genomföras genom personliga möten finns det en risk att respondenterna missuppfattat någon av frågorna, den risken försökte jag reducera genom att först ta personlig kontakt med respondenterna och även bifoga bakgrundsinformation till enkätutskicket. Men alla människor utgår ifrån olika preferenser och varje fråga kan uppfattas olika beroende på vem som läser den. Däremot kringgår jag den så kallade intervjuareffekten här genom att exakt samma frågor ställs till varje respondent, som även fick ta del av exakt samma bakgrundsinformation, vilket ökar reliabiliteten. Vad jag däremot inte kan kontrollera är varje individs förkunskaper som kan skilja sig stort från person till person VALIDITET Validiteten behandlar noggrannheten och precisionen i insamlad data, det vill säga om det som undersökts är det som var tänkt att undersökas (Denscombe, 2009). Arbnor & Bjerke (1994) betonar vidare att en socialt konstruerad verklighet, vilket aktörssynsättet innebär, är så interaktiv och föränderlig att det inte finns några konkreta validitetskriterier och möjligheterna till validering blir således små. I ett försök att ändå stärka validiteten gjorde jag därför en metodologisk triangulering för att öka träffsäkerheten i mätningen av det jag studerade (Denscombe, 2009). Detta skedde genom att jag utöver den teoretiska referensramen kombinerade kvalitativa intervjudata med kvantitativa enkätdata vilket gav två infallsvinklar på den empiriska problematiken i studien, både från toppen och från botten av den organisation vilken en inkubators verksamhet består utav (se figur 2). Denscombe (2009) lyfter även fram riskerna av att använda sig av metodologisk triangulering, då tidsskalan för datainsamling och analys stramas åt minskar undersökningens omfattning och det föreligger även viss risk att resultaten blir motsägelsefulla. För att försäkra mig om att rätt frågor ställdes till rätt person utgick jag ifrån min teoretiska referensram, vilken i sin tur utformades utifrån mina forskningsfrågor. Urvalet av respondenter skedde i enlighet med definitionen av inkubatorer. I intervjun gav jag under samtalets gång korta exempel på det jag avsåg undersöka för att minska risken att få svar som inte kunde relateras till syftet med min studie. 9

18 2.7.3 KÄLLKRITIK Att vara kritisk till sina källor är en viktig del av forskningsprocessen där ett stort problem är att vara objektiv. Det material jag använt mig av i min studie, förutom min egen insamlade data, är artiklar, avhandlingar och böcker. Litteraturen som jag använt mig av har olika årgångar och genom att använda forskningsrelaterat och ämnesrelaterat material bör det öka den objektiva informationen. De vetenskapliga artiklar jag använt mig av anser jag är trovärdiga källor på grund av de databaser de är hämtade ifrån GENERALISERBARHET Generaliserbarheten av studien hänvisar till möjligheten att tillämpa forskningsfynden på andra exempel av företeelsen (Denscombe, 2009). Resultatet av uppsatsen bör därför enligt min mening endast ses som en indikation på den verkan inkubatorer har för etableringsfasen, snarare än en allmänt vedertagen sanning. Dels beroende på den småskaliga enkätundersökningen samt intervjurespondentens geografiska belägenhet vilket påverkas av bland annat olika förutsättningar samt det lokala företagsklimatet. 10

19 3 TEORI Inledningsvis beskrivs de faktorer som föranleder nyföretagande för att sedan mer specifikt belysa etableringsprocessen, dess problematik och inkubatorernas betydelse i denna. 3.1 NYA FÖRETAG Som tidigare nämnts har forskningen inom ny- och småföretagsområdet vuxit kraftigt de senaste decennierna. Enligt Cassar (2004) är ett problem med nämnda forskning att det generellt råder brist på teorier i ämnet, istället är merparten av undersökningarna istället en fråga om beskrivning av småföretag och deras finansiärer. Henrekson (2007) förklarar vidare att en mängd mer eller mindre väl avvägda samhällsekonomiska skäl ligger bakom valet att bli egenföretagare. För att åter igen fokusera på det skapande i processen handlar det om att förverkliga en affärsidé som bäst lämpar sig för att drivas i ett nytt företag. Betonas bör, att en bra idé inte behöver innebära en bra möjlighet. Timmons & Spinelli (2004) förklarar att oändligt många timmar och dagar har ödslats av tänkbara nyföretagare som jagar en idé vilken inte leder någonvart. En viktig egenskap för såväl idéägare som investerare är därmed att snabbt kunna utvärdera huruvida det verkligen finns potential för idén och hur mycket tid och energi som fordras (ibid). 3.2 ETABLERINGSPROCESSEN Isaksson (2006) berättar att det är en riskfylld bransch att starta nya företag. När beslutet väl är fattat och etableringsprocessen inleds väntar en period med stigande kostnader och marginell, eller ingen, avkastning. Då idén eller produkten ska paketeras på ett sätt som gör den tillgänglig för marknaden menar Roininen (2006) att affärsidéns ursprung är avgörande för hur själva kommersialiseringen av den kommer att ske. Beroende på hur förberedd idéägaren är, om det finns ett färdigt koncept eller en affärsplan, ser förutsättningarna olika ut (ibid). För att åstadkomma en lyckad kommersialisering av en produkt krävs det enligt Isaksson (2006) grundliga marknadsundersökningar, produktutveckling samt att rätt resurser och personal finns tillgängliga för företaget, vilket utgör kostnadskrävande processer, både i tid och pengar. Etableringsprocessen hos nya företag kan som tidigare nämnts inkludera inkubatorer som genom olika åtgärder arbetar för att förbättra möjligheterna för företaget att slå sig in på nya marknader, eller skapa ytterligare avkastning på redan existerande tillgångar. Men när en extern organisation engagerar sig i 11

20 utvecklingen av nya företag utsätts både organisationen och det nya företaget för olika utmaningar. (Tamer 2005) Nya företag efterfrågar i regel att inkubatorn bistår med extern finansieringshjälp, strategiska allianser och extern expertis. Dessutom är det viktigt att ledningen i det nya företaget redan tidigt i planeringsstadiet förstår vad det innebär att hantera en eventuell framgång, om det ska integreras med inkubatorn för fortsatt samarbete eller om det ska upprättas en strategi för utträde ur inkubatorn. (Tamer 2005) Roininen (2006) hävdar även att etableringsprocessen inte behöver ske systematiskt, företaget och dess koncept kan omstruktureras och förändras i processen eftersom utvecklingen hela tiden utvärderas i olika steg. Det som däremot förenar alla affärsidéers etableringsprocess är att den kännetecknas av lärande och experimenterande (ibid). Isaksson (2006) betonar även vikten av tillit och förtroende mellan investerare och nyföretagare då han funnit att höga nivåer av förtroende kan leda till mer framgångsrika prestationer. Drucker (1999) hävdar att management i ett tidigt skede (under etableringsprocessen) för nystartföretag kräver infriandet av fyra aspekter. - Marknadsfokus - Finansiellt förutseende, speciellt planering av kassaflöde och framtida kapitalbehov - Skapandet av en ledningsgrupp, gärna innan den verkligen behövs och även innan företaget egentligen har råd - Grundaren måste även ta beslutet vilken framtida roll han/hon ska spela till förmån för företagets bästa Timmons & Spinelli (2004) ger en något enklare beskrivning av grundarens uppgift i etableringsfasen: Han/hon måste ytterst ansvara för företagets "framgångsekvation" genom att analysera graden av passform och gap för affärsidén. 3.3 ETABLERINGSHINDER I ETABLERINGSPROCESSEN För att lyckas som företagare krävs det mer än kunskap om, och tilltro till, sin idé (Thompson & Downing 2007). Drucker (2007) menar även att idéägaren har begränsat synfält, för att inte säga tunnelseende, och har ofta svårt att betrakta sin affärsidé i ett större perspektiv. De faktorer som motarbetar etableringsprocessen kan se annorlunda ut beroende på den bransch idéägaren riktar in sig på och vilken utgångspunkt denne har för sitt nyföretagande. En del av problemen för nyföretagande ligger i det lokala 12