FREDRIKSBERG. Riskbedömning

Transkript

1 AB Box STOCKHOLM Besöksadress: Kapellgränd 7 Tel: [+46] Fax: [+46] FREDRIKSBERG Riskbedömning - Undersökning av ett nedlagt pappersbruk- Version SLUTVERSION Datum: Uppdragsnummer: Uppdragsgivare: Ludvika kommun Org. nr: , VAT nr: SE Säte: Stockholm Kontor i Göteborg, Lund, Stockholm och Uppsala KONTOR I AFRIKA, ASIEN, AUSTRALIEN, EUROPA OCH NORD- OCH SYDAMERIKA

2 i (iv) - Sammanfattning Vid Fredriksbergs industriområde Säfsen 3:2 har industriell verksamhet, bland annat bestående av sulfit- och sulfatmassebruk och pappersbruk, bedrivits från början av 1700-talet fram till 1990-talet. Föreliggande rapport är en del av en huvudstudie av området, vilken genomförts 2008 till 2011 av AB på uppdrag av Ludvika kommun. I rapporten redovisas den fördjupade riskbedömning som genomförts i enlighet med Naturvårdsverkets senaste kvalitetsmanual för efterbehandling av förorenade områden. Utredningar har gjorts för att undersöka hur källan till problemet beter sig, vilka element som kan utgöra problem och vilka processer som styr och reglerar spridningen av dessa. Dessutom har aktuella skyddsobjekt definierats och naturliga skyddsbarriärer undersökts. Undersökningarna har visat att föroreningar, främst metaller och olja, finns i förhöjda halter inom området. Betydande volymer av förorenade massor finns, både i form av tydligt avgränsade förorenade områden, så som kisaskeområdet, och mer diffust i form av fyllningsjord. En uppenbar risk för människor hälsa är byggnaderna inom området, vilka är i mycket dåligt skick, och riskerar att orsaka olyckor i form av t.ex. ras och fall. Tidigare uppsatt stängsel och skyltning har inte kunnat stänga ute obehöriga. Andra risker för människors hälsa är restprodukter från den historiska verksamheten, framförallt gäller detta kisaska inom fastigheten och längs banvallar och vägar samt oljeskadad jord. Hälsoriskerna är främst kopplade till intag av växter och direktintag av jord. Cykling på cykelvägar täckta med kisaska kan innebära en risk då arsenikhalten i kisaskan är hög och direktkontakt kan förekomma. Dock bedöms de platsspecifika riktvärden som beräknats inkludera även dessa cyklister. Markmiljön inom området är uppenbart störd och förhöjda halter av metaller har påvisats inom stora områden. Ett kraftigt förhöjt ph tros vara förklaringen till att ingen växtlighet finns på mesadeponierna, trots att metallhalterna inte är kraftigt förhöjda. Det höga phvärdet kan också innebära en risk för djur och människor. Spridning av metaller, främst kadmium och zink, har påvisats från industriområdet. Spridningen förefaller dock inte ge upphov till förhöjda halter i sediment och vatten och tycks därmed inte innebära en risk för det akvatiska livet. Källtermen inom industriområdet är dock stor och en betydande potential för utlakning finns en lång tid framöver. AB gör bedömningen att riskreduktion krävs för att minimera hälsoriskerna med i första hand byggnadernas förfall samt förhöjda halter av arsenik i kisaska. I andra hand riskerna med oljeskadad jord. Dessutom bör riskerna för markmiljön minimeras främst inom områden där markmiljön är synligt skadad. På grund av den betydande källtermen och den stora potentialen för utlakning bör insatser göras för att minska spridningen av zink och kadmium.

3 ii (iv) - Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte Avgränsning Metodik för riskbedömning Områdesbeskrivning Lokalisering och allmän beskrivning Natur-, kultur- och miljövärden Geologi och hydrologi Historik Tidigare genomförda åtgärder Tidigare utredningar Genomförda utredningar Problembeskrivning Allmänt Delområden och dimensionerande föroreningar Volymer och mängder Skyddsobjekt och exponering Skyddsbarriärer Aktuella spridningsvägar och recipienter Föroreningarnas toxicitet och kemiska egenskaper Konceptuell modell Hälso- och miljörisker Hälso- och miljörisker inom området Metod Platsspecifika Kd-värden Hälsoriskbedömning (inom området) Hälsorisker idag Hälsorisker i framtiden Miljöriskbedömning (inom området) Miljörisker idag Spridning och belastning Metod Spridningsvägar idag och i framtiden Föroreningsinnehåll i grundvatten och ytvatten Kvantifiering av spridning Spridning idag Spridning i framtiden Hälso- och miljörisker utanför området Hälsoriskbedömning (utanför området)... 40

4 iii (iv) Hälsorisker idag Hälsorisker i framtiden Miljöriskbedömning (utanför området) Miljörisker idag Miljörisker i framtiden Samlad riskbedömning VAD är problemet? Konsekvenser idag och i framtiden Osäkerheter Behov av riskreduktion nödvändig och motiverad Referenser Figurförteckning Figur 1. Generell metodik för riskbedömning av Fredriksbergs industriområde Figur 2. Fredriksberg med omgivningar Figur 3. Områden av intresse för natur-, kultur- och friluftsliv i Fredriksbergs industriområdes närområde Figur 4. Områdesindelning på Fredriksbergs industriområde (inzoomad) Figur 5. Områdesindelning på Fredriksbergs industriområde (utzoomad) Figur 6. Vattendragens sträckning omkring Fredriksbergs industriområde och recipienten Lisjön Figur 7. Lakvatten från banvall möter lakvatten från mesadeponi Figur 8. Liälvens utlopp i Lisjön Figur 9. Konceptuell modell för f d Fredriksbergs pappersbruk Figur 10. Stående ytvatten på södra mesadeponin Figur 11. Provpunkter för referensundersökning av ytvatten Tabellförteckning Tabell 1. Tabell 2. Verksamheter vid Fredriksbergs industriområde och tänkbara föroreningar från dessa... 6 Sammanfattning av analysresultat för metaller inom Fredriksbergs industriområde, uppdelat på delområden. Över ett riktvärde innebär att ett eller flera prov från delområdet överskred riktvärdet Tabell 3. Metallhalter i jord (mg/kg TS) Tabell 4. Alifater, aromater och PAH i jord(mg/kg TS) Tabell 5. Volym av respektive material inom de olika delområdena Tabell 6. Tabell 7. Tabell 8. Platsspecifika Kd-värden för kisaska beräknade från skakförsök och metallkoncentrationer i grundvatten och jord, samt Kd-värden från Kemakta (2007) och generella Kd från Naturvårdsverkets riktvärdesmodell (NV, 2009b).22 Platsspecifika Kd-värden beräknade för fyllnad från skakförsök och metallkoncentrationer i grundvatten och jord, samt generella Kd-värden från Naturvårdsverkets riktvärdesmodell (NV, 2009b) Platsspecifika hälsoriskbaserade riktvärden för kisaskaområdet. Fet stil indikerar att riktvärdet överskrids av medelhalten inom kisaskaområdet... 23

5 iv (iv) - Tabell 9. Platsspecifika hälsoriskbaserade riktvärden för fyllnadsområdena. Fet stil indikerar att riktvärdet överskrids av medelhalten inom utfyllnadsområdena Tabell 10. Medel, max och medianhalter av Ragnsells (2008) och Kemaktas (2007) analyser inom fabriksområdet Tabell 11. Tabell 12. Tabell 13. Platsspecifika riktvärden för skydd av markmiljö för kisaskaområdet och medeloch maxhalt av metallerna inom området. Fetstil indikerar att riktvärdet överskrids av medelhalten inom något av delområdena Platsspecifika riktvärden för skydd av markmiljö för fyllnadsjord och medel- och maxhalt av ämnena inom fyllnadsområdena. Fetstil indikerar att riktvärdet överskrids av ett medelvärde Metallhalter i stående ytvatten på södra mesadeponin, tillsammans med CCMEs riktvärde för skydd av vattenlevande organismer (SWCCME) Tabell 14. Metaller i grundvatten (µg/l) Tabell 15. Alifater, aromater, PAH i grundvatten (µg/l) Tabell 16. Metaller i ytvatten (µg/l) Tabell 17. Tabell 18. Tabell 19. Årlig transport av arsenik, barium, kadmium, koppar, bly och zink och det påslag till Liälven och Lisjön som kommer från industriområdet (kg/år) Transport med grundvattnet från kisaskaområdet och fyllnadsområde 4 till Liälven, samt påslag till Liälven (kg/år) Årlig transport av arsenik, barium, kadmium, koppar, bly och zink och det påslag till Liälven och Lisjön som kommer från industriområdet (kg/år) Tabell 20. Metaller i sediment i relation till CCMEs lågriskvärden Tabell 21. Metaller i ytvatten i relation till CCMEs lågriskvärden Bilagor Bilaga 1. Bilaga 2. Bilaga 3. PM - Utvärdering av sekventiella lakningar Föroreningarnas toxicitet och kemiska egenskaper PM Kompletterande provtagning i byggnader

6 (47) - 1 Inledning På Fredriksbergs industriområde Säfsen 3:2 har industriell verksamhet bedrivits från början av 1700-talet då en stångjärnshammare anlades till slutet av 1900-talet då kemtvättsverksamheten på platsen lades ned. Markföroreningar har orsakats främst av oljehantering och deponering av kisaska från pappersbruket som var i drift fram till Kisaskan har också spridits på gamla banvallar som idag används som gång- och cykelvägar. Fastigheten är idag herrelös och har flera svårt förfallna byggnader. Miljö- och byggkontoret, Ludvika kommun, har låtit genomföra ett antal undersökningar av Fredriksbergs industriområde. En större undersökning (2007) genomfördes av Kemakta Konsult AB och omfattar en fördjupad undersökning ( huvudstudie ) av Syraområdet (kisaska), området vid Nedre garaget, Oljecisternområdet samt de gamla banvallarna. Under 2008 genomfördes ytterligare en undersökning av Ragnsells. Denna omfattade en avgränsning av kisaskeområdet samt ytterligare provtagning av själva industriområdet. Nu föreliggande undersökning omfattar kompletterande undersökningar och sammanställning av tidigare undersökningar för att upprätta en komplett huvudstudie för Fredriksbergs industriområde. Arbetet har utförts av AB (Golder) på uppdrag av Ludvika kommun. 2 Syfte Syftet med föreliggande rapport är: Att sammanfatta genomförda undersökningar i mark, grundvatten, ytvatten, sediment och byggnader. Att redovisa en fördjupad riskbedömning för Fredriksbergs industriområde Att redovisa vilken riskreduktion som är nödvändig och motiverad med hänsyn till konstaterade risker för människors hälsa och miljö. Att leverera ett underlag för en åtgärdsutredning avseende Fredriksbergs industriområde. Att leverera ett beslutsunderlag till Ludvika kommun inför en riskvärderingsprocess och beslut om åtgärder.

7 (47) - 3 Avgränsning Denna rapport omfattar en fördjupad riskbedömning av Fredriksbergs industriområde. Delområdena nedre garaget samt oljecisternerna har tidigare undersökts och riskbedömts av Kemakta Konsult AB (Kemakta, 2007) och då inga kompletterande undersökningar utförts av AB gör ingen ny riskbedömning utan Kemaktas bedömning av riskerna inom dessa delområden används. 4 Metodik för riskbedömning Den fördjupade riskbedömningen avseende Fredriksbergs industriområde har genomförts enligt den modell som sammanfattas i Figur 1. Modellen följer i praktiken den struktur för fördjupad riskbedömning som föreskrivs i Naturvårdsverkets (NV:s) senaste kvalitetsmanual för efterbehandling av förorenade områden (Naturvårdsverket, 2008 och 2009). Modellen diskuterar i ett första läge hur källan till problemet beter sig. Vidare vilka element som kan utgöra problem och risker och vilka processer som styr och reglerar spridningen av dessa. Spridningen av föroreningar undersöks, exempelvis till vilka medier spridning sker i idag och i framtiden. Slutligen utreds vilka skyddsobjekt som finns och som är aktuella ur miljö- och hälsorisksynpunkt samt från en generell betraktelse. I varje steg identifieras också vilka naturliga barriärer som finns och som förhindrar spridningen och transporten samt exponeringen av föroreningarna. Barriärerna kan vara både av fysisk och av kemisk karaktär. Informationen sammanställs sedan till en slutlig riskbedömning för det aktuella området. Som ett verktyg för riskbedömningen används även kvantifieringar av massflödena för de aktuella föroreningselementen (belastningsberäkningar). Genom informationen om den transport som sker mellan olika medier, exempelvis transport från kisaskeområdet till Liälven, så kan bland annat riskbedömningen vad gäller spridningen avsevärt förbättras jämfört med att endast ta hänsyn till ett haltresonemang.

8 Fredriksberg (47) - Uppdragsgivare Ludvika kommun Figur 1. Generell metodik för riskbedömning av Fredriksbergs industriområde. 5 Områdesbeskrivning 5.1 Lokalisering och allmän beskrivning Fredriksberg ligger i Ludvika kommun i sydvästra Dalarna. Det undersökta industriområdet är beläget i den nordvästra utkanten av samhället (se Figur 2) och innefattar fastigheten Säfsen 3:2 samt intilliggande områden påverkade av industrins verksamhet. Fastigheten har en yta av omkring 7,1 ha. Området omges av skog och vägar och gränsar i öster till en industrifastighet. Det finns ingen bostadsbebyggelse i direkt anslutning till fastigheten. Industriell verksamhet har bedrivits på platsen sedan början av 1700-talet. Området är bebyggt med ett flertal industribyggnader, de flesta uppförda mellan 1948 och 1958 och om- och tillbyggda i flera omgångar. Flera av byggnaderna är svårt förfallna. \\Sto1-s- 2011\ Fredriksberg\Rapporter\Slutversioner\Riskbedömning\Riskbedömning_ main01\i\projekt\

9 (47) - Figur 2. Fredriksberg med omgivningar. 5.2 Natur-, kultur- och miljövärden Hela området Säfsnäs-Grangärde, som Fredriksberg ligger inom, räknas som Riksintresse för friluftsliv. Omkring 3 km nordväst om fastigheten ligger Natura 2000-området Kullerbergen. Recipienten Lisjön är en av länets främsta fågelsjöar. Figur 3 visar områden av intresse för natur-, kultur- och friluftsliv i närområdet.

10 Fredriksberg Figur 3. Uppdragsgivare Ludvika kommun - 5 (47) - Områden av intresse för natur-, kultur- och friluftsliv i Fredriksbergs industriområdes närområde.

11 (47) Geologi och hydrologi Markytan inom fastigheten Säfsen 3:2 är relativt plan. Norr och öster om fastigheten höjer sig marken och längs Liälven sluttar marken i öst-västlig riktning. Markprofilen inom industriområdet utgörs till större delen av fyllnadsmassor. Det finns i huvudsak tre fyllnadsmaterial på fastigheten; kisaska, mesa och en blandad fyllning bestående av diverse material, så som oljeskadad jord, tegel, trä, betong, armering och rörbitar. Fyllnadsjordens mäktighet varierar mellan de olika delområdena och är som djupast på mesadeponierna (upp till fyra meter) och som grundast inom utfyllnadsområdet i väster (där fyllnadsmassor i vissa fall inte finns, i vissa fall har mäktigheter på 0,5 till 2 m). Borrstopp, vilket kan bero på berg eller block, var vid fältundersökningarna tre till fyra meter vid mesadeponierna och fabriksområdet, varierade mellan 0,5 m och upp till 3,6 m inom utfyllnadsområdena, och var omkring två meter vid kisaskaområdet. Vid industribyggnaderna är markytorna asfalterade men i övrigt är marken inte hårdgjord. Närmaste recipient är Liälven, som rinner genom fastigheten. Liälven mynnar i Lisjön omkring tre kilometer väster om Fredriksbergs samhälle. 5.4 Historik Sedan början av 1700-talet då en stångjärnshammare anlades på platsen och fram till 1990-talet då kemtvätten lades ner har industriell verksamhet bedrivits på området. Bland verksamheterna kan nämnas sulfat- och sulfitmassebruk, pappersbruk, skruvfjäderfabrik, skiv-/plattillverkning, tapettillverkning och kemtvätt. I dagsläget används två byggnader på området; kraftstationen används av Fortum och delar av det f.d. torkmaskinhuset/fjäderfabriken används som lagerutrymme. I Tabell 1 redovisas de olika verksamheter som bedrivits på området och vilka föroreningstyper som kan kopplas till dessa.

12 (47) - Tabell 1. Verksamheter vid Fredriksbergs industriområde och tänkbara föroreningar från dessa Verksamhet Tid Möjliga föroreningar Stångjärnshammare, hammarsmedja, spiksmedja Uppfördes 1736 metaller Hytta metaller Valsverk , metaller Sågverk Slutet av 1800 talet början av 1920 talet ev. fenoler Järnvägsverkstad ca oljor Sulfitmassafabrik Svavelkis, kisaska, lut, fibrer Sulfatmassafabrik Lut, fibrer, harts, terpentin, mesa Papperstillverkning PCB, tungmetaller, oljor Skruvfjäderfabrik triklorertylen Tillverkning av formplattor för gjutändamål Tapettillverkning Ftalater, alkylerade bensener Kemtvätt Perkloretylen Reparation och underhåll av entreprenadmaskiner fram till 1998 Oljor Kisaska är en restprodukt från tillverkningen av sulfitmassa. Vid tillverkningen av svaveldioxid rostas svavelkis (FeS) varvid svavlet förbränns till SO 2. Svaveldioxiden omvandlas sedan till svavelsyra, vilken används för att ph-justera kokvätskan vid sulfitprocessen. Järnet i svavelkisen oxideras till Fe 2 O 3. Svavelkisens innehåll av arsenik och tungmetaller innebär att även kisaskan innehåller dessa föroreningar. I kisaskan finns ofta även restsulfider. Mesa är ett avfall från kausticeringssteget vid sulfatmassatillverkningen, som består av kalciumkarbonat. Det bildas vid regenerering av lut, då natriumkarbonat blandas med släckt kalk. Även mesa kan innehålla metaller.

13 (47) - 6 Tidigare genomförda åtgärder Ett antal saneringsåtgärder har tidigare utförts inom industriområdet. 1987: Delar av fabriksbyggnaderna, främst i den norra delen av fastigheten, revs. Rivningsmassor kördes enligt muntliga uppgifter till den norra mesadeponin (2N) och täcktes över. Mycket av teglet återvanns på platser utanför industriområdet. 1988: I samband med skrotning av gamla oljecisterner skedde omfattande oljeläckage. Den oljeförorenade jorden grävdes bort och återfyllnad skedde med rena massor, cisternerna rengjordes. Totalt sanerades 18 oljecisterner och m 3 olja sögs bort (Ludvika kommun, 1988). 1997: Kommunen sanerade ett antal oljefat, vilka upptäcktes 1994 (Lst i Dalarna, 2000). 1997: En besiktning genomfördes av Miljökontoret, efter att en pöl med kvicksilver hittats på golvet i fabriksbyggnaden. En mängd föroreningar hittades då, såsom olja, färg, aluminiumnitrat, kvicksilver, asbest och PCB. Enligt anteckningar togs aluminiumnitratet och det fria kvicksilvret omedelbart bort (Ludvika kommun, 1997). 1998: Oljesanering. De kvarstående oljecisternerna tömdes och spolades med ånga (Lst i Dalarna, 2000). 1998: Ytterligare saneringsåtgärder genomfördes som en följd av besiktningen 1997 där oljeskadad jord (35 ton), kvicksilver (62 kg), kaliumnitrit (55 kg), fotovätskor (1,2 ton) med mera togs om hand. Dessutom infördes tillträdesförbud och instängsling (Lst i Dalarna, 2000). 1999: Kvicksilverspaning av Naturvårdsverket. Totalt 55 kg kvicksilver sanerades (Lst i Dalarna, 2000; Naturvårdsverket 1999). Kvicksilvret kom från pressostater, reläer, flödesmätare och termometrar. 1999: Tre fat spillolja som dumpats på fastigheten togs om hand av kommunen (Lst i Dalarna, 2000).

14 (47) - 7 Tidigare utredningar Vid Fredriksbergs industriområde har följande utredningar utförts tidigare: SwedPower (2000): Provtagningsprogram för fortsatta undersökningar Länsstyrelsen i Dalarnas län (2001): Branschkartläggning Sweco (2003a): MIFO fas 2- undersökning Sweco (2003b): Kisaskans lakningsegenskaper Sweco (2004): Avgränsning av oljeförorening samt förekomst av kvicksilver i ledningar och brunnar Ludvika kommun (2005): Förstudie, sammanfattning av ovanstående rapporter Kemakta (2007): Huvudstudie av vissa delområden Sweco (2007): Miljöteknisk markundersökning vid kraftstationen Ragn- Sells (2008): Avgränsning av föroreningsutbredning Vid genomförandet av föreliggande riskbedömning har data hämtats i vederbörlig omfattning från ovanstående sammanställning. 8 Genomförda utredningar Inom ramen för föreliggande uppdrag har följande kompletterande utredningar genomförts: Provtagning av restprodukter, fyllning och jord, kemiska analyser och laktester Provtagning och analys av grundvatten Provtagning av sediment och ytvatten i recipient Referensundersökning: ytvatten Undersökning, inventering och provtagning av byggnader Samtliga utredningar ovan tillsammans med tidigare genomförda har legat till grund för föreliggande riskbedömning.

15 (47) - 9 Problembeskrivning 9.1 Allmänt I problembeskrivningen redovisas hur källtermen kan innebära ett problem för skyddsobjekten. Avsnittet avslutas med en konceptuell modell som sammanfattar risksituationen. I kapitlet redovisas främst kvalitativa resonemang. Kvantifieringar, halter etc. återfinns i senare kapitel. 9.2 Delområden och dimensionerande föroreningar För att i mer detalj kunna bedöma och avgränsa områden med olika föroreningsnivåer har undersökningsområdet delats in i ett antal delområden. Föroreningstyp och grad varierar mellan delområden. Figur 4 och Figur 5 visar områdesindelningen följt av en beskrivning av de olika delområdena. I Tabell 2 finns en sammanställning av föroreningssituationen för metaller uppdelad på dessa delområden. Figur 4. Figur 5. Områdesindelning på Fredriksbergs industriområde (inzoomad). Områdesindelning på Fredriksbergs industriområde (utzoomad). Kisaskaområdet På kisaskaområdet (delområde 1) är marken utfylld med kisaska. Höga halter arsenik, barium, kadmium, koppar, kvicksilver, bly och zink har uppmätts i jordprov. Förhöjda halter bly och zink har också hittats i grundvattnet.

16 (47) - Mesadeponierna Mesa har deponerats på två platser inom undersökningsområdet. På dessa mesadeponier (delområde 2) har förhöjda halter kadmium och koppar uppmätts i ytvattenansamlingar. Desutom har kraftigt förhöjda ph-värden uppmätts i vattnet. På den norra deponin (2N) finns en högre platå som troligtvis består av massor från den rivning som ägde rum Fabriksområdet På själva fabriksområdet (delområde 3) står många kraftigt förfallna byggnader. Undersökningar av byggnaderna har påvisat vanadinhalter över Avfall Sveriges gräns för farligt avfall i finmaterial och zink och kobolt över gränsen för farligt avfall i byggnadsmaterial. Flera metaller uppmättes i halter över 90e percentilen för till synes opåverkat byggnadsmaterial på platsen. I en transformatorstation påträffades PCB 7 i halter över gränsen för farligt avfall. Ingen asbest påträffades, men kan ändå finnas i ej provtagna utrymmen. Inga stora förekomster av svamp, mikroorganismer eller smitta påträffades. Förhöjda halter alifater (över NV:s riktvärde för ämnen i grundvatten vid förorenade bensinstationer) i fraktionen C 16 -C 35 och PAH uppmättes i grundvattnet. Klorerade alifater påvisades i låga halter i grundvatten och inomhusluft men ej i porluft. Tidigare undersökningar har visat på generellt låga metallhalter, dock har bly och koppar uppmätts i halter över MKM i ett fåtal punkter (Kemakta, 2007; Ragn-Sells, 2008; Sweco, 2007) Utfyllnadsområdena Det finns två stora utfyllnadsområden på området. På utfyllnadsområdet i väster (delområde 4) påvisades höga halter barium i jordprov. Dessutom har mycket höga halter (över 60 gånger NV:s riktvärde för mindre känslig markanvändning) aromater i fraktionen C 8 -C 10 uppmätts i en punkt. I samma punkt uppmättes också höga halter alifater och PAH i grundvattnet (över NV:s riktvärde för grundvatten vid förorenade bensinstationer). Även i en annan provtagningspunkt uppmättes förhöjda halter PAH och alifater i fraktionen C 16 -C 35. I ytvatten uppmättes förhöjda halter krom och zink. På utfyllnadsområdet i nordost (delområde 5) uppmättes förhöjda halter cancerogena PAH i grundvatten (över NV:s riktvärde) och höga halter arsenik, barium, kadmium, koppar, kvicksilver och bly i jord. De höga metallhalterna uppmättes framförallt i en provpunkt (PG3 0,5 m) och indikerar att punkten innehåller kisaska. Vägar och banvallar På vägar och banvallar (delområde 6) i närheten av fastigheten fanns spår av kisaska använt som täckmaterial. På skogsvägen uppmättes förhöjda halter barium i jord, förhöjda kadmium- och blyhalter i ytvatten och förhöjda blyhalter i grundvatten. Tidigare har Kemakta (2007) tagit ett samlingsprov på banvallen i vilket förhöjda halter arsenik, bly, koppar och zink uppmätts.

17 (47) - Nedre garaget Vid det nedre garaget (delområde 7) i områdets sydöstra del har inga undersökningar gjorts inom denna studie. Tidigare undersökningar har dock visat att området till stora delar är utfyllt med mesa. Förhöjda halter av lättare alifater (C 10 -C 16 ) och halter överstigande de generella riktvärdena av cancerogena PAH har uppmätts i jord. I grundvatten har cancerogena PAH, bensen och xylen detekterats i halter över dricksvattennormen. Asfalten på området har också analyserats och resultaten visat att den består av tjärasfalt (Kemakta, 2007). Inga kompletterande undersökningar av detta område har ingått i föreliggande utredning. Oljecisternerna I norra delen av fastigheten har eldningsolja hanterats i oljecisterner (delområde 8). Inte heller här har några undersökningar gjorts i denna studie men tidigare undersökningar har visat att främst tyngre alifater (C 16 -C 35 ) och PAH finns i halter över de generella riktvärdena. Ytliga oljespill har också observerats på platsen (Kemakta, 2007). Inga kompletterande undersökningar av detta område har ingått i föreliggande utredning. Tabell 2. Sammanfattning av analysresultat för metaller inom Fredriksbergs industriområde, uppdelat på delområden. Över ett riktvärde innebär att ett eller flera prov från delområdet överskred riktvärdet jord gr.v. ytv jord gr.v. ytv jord gr.v. ytv jord gr.v. ytv jord gr.v. ytv jord gr.v. ytv As >MKM d.s. d.s. d.s. >MKM d.s. Ba >MKM d.s. d.s. d.s. >MKM >MKM d.s. >MKM Cd >MKM d.s. >SW d.s. d.s. >bakgr >SW >MKM d.s. >SW Cr >bakgr d.s. d.s. d.s. >KM >bakgr d.s. >KM Co >KM d.s. d.s. d.s. >bakgr d.s. Cu >MKM d.s. >SW d.s. d.s. >bakgr >MKM d.s. Hg >MKM d.s. d.s. d.s. >KM d.s. >bakgr Pb >MKM >GV d.s. >GV d.s. d.s. >KM >GV >MKM d.s. >bakgr >GV >SW Zn >MKM MHH d.s. >bakgr MLH d.s. MH d.s. >KM MH >SW >bakgr HH d.s. HH >MKM: över riktvärdet för mindre känslig markanvändning, >KM: över riktvärdet för känslig markanvändning, >bakgr: över bakgrundshalt, >GV: över gränsvärdet för otjänligt dricksvatten (SLV/ WHO), >SW: över CCMEs riktvärde för skydd av vattenlevande organismer, MHH: mycket hög halt, MLH: mycket låg halt, MH: måttlig halt, HH: hög halt, alla enligt SGUs bedömningsgrunder. d.s: data saknas (Mer information om riktvärden finns i fältrapporten i denna serie.)

18 (47) - I Tabell 3 redovisas medelvärde och ett antal övriga statistiska parametrar för metallhalter i jord inom delområde 1 (Kisaskaområdet), 4 (Utfyllnadsområdet i väster) och 5 (Utfyllnadsområdet i nordost). I Tabell 4 redovisas uppmätta halter av organiska föroreningar inom delområde 4 och 5. Tabell 3. Metallhalter i jord (mg/kg TS) Medel StdAvv Median Min Max Antal Bakgr Delområde 1 As 85,2 64, , Ba , Cd ,8 0, ,2 Cu , Hg 3,7 2,2 4,5 0,6 6,1 10 0,1 Pb Zn Delområde 4 Ba , Cu 16,2 23,9 7,3 3,4 69, Hg 0,8 0,9 0,8 0,1 1,4 2 0,1 Pb 41,1 70,6 12,3 7, Zn 77, ,1 13, Delområde 5 As 55,1 86,6 8,7 1, Ba , Cd 5,2 8,6 0,5 0,116 15,1 3 0,2 Cu , Hg 1,4 2,2 0,2 0,0664 3,93 3 0,1 Pb , Zn , Tabell 4. Alifater, aromater och PAH i jord(mg/kg TS) alifater aromater PAH 1 >C5 C16 >C16 C35 >C8 C10 >C10 C16 bensen L M H Delområde 4 GV17 <20 2 <20 <2 <2 <0.01 <0.15 <0.25 <0.25 GV <2 0, ,2 PG7 <20 <20 <2 <2 <0.01 <0.15 0,93 0,25 SKR1/SKR2 <20 16 <1,60 <1,20 <0,010 <0,12 0,36 1,22 Delområde 5 GV12 <20 <20 <2 <2 <0.01 <0.15 <0.25 < PAH = polycykliska aromatiska kolväten, PAH L = PAH med låg molekylvikt, PAH M = PAH med medelhög molekylvikt, PAH H = PAH med hög molekylvikt. 2 < indikerar under rapporteringsgräns

19 (47) - Mätningar av grundvatten och ytvatten har visat att förhöjda halter av såväl bly och zink (överstigande dricksvattennormen respektive överstigande måttlig halt enligt SGUs tillståndsklasser) som alifater och PAH (överstigande riktvärdet för bensinstationer) detekterats i grundvatten. I ytvatten har kadmium och bly detekterats i halter över CCMEs riktvärde för skydd av vattenlevande organismer i vattendragen som rinner genom området och kadmium, koppar, bly och zink i ytvatten inom området har detekterats i halter över samma riktvärde. Kvicksilver och zink överskrider CCMEs Probable Effect Level (PEL) i sediment i Lisjön (Hg och Zn) och Hötjärnen (Zn). Vid Liälvens utlopp i Lisjön upptäcktes förmodad kisaska där PEL-värdet för arsenik och zink överskreds. Andelen metyl-kvicksilver mättes i sediment och anslutande vatten och fanns i ett myrvattenprov vara drygt 8 %. 9.3 Volymer och mängder Det finns i huvudsak fyra typer av förorenat material inom och omkring undersökningsområdet; kisaska, mesa, fyllning och oljeförorenad jord. Volymerna av de olika materialen har beräknats och redovisas i Tabell 5. För områdesindelning se Figur 4 och 5Error! Reference source not found.. Tabell 5. Volym av respektive material inom de olika delområdena Volym m 3 Område Namn Typ Area m 2 1 Kisaskaområde Kisaska N Mesadeponi Mesa S Mesadeponi Mesa SV Mesadeponi Mesa Fabriksområde Fyllning Utfyllnadsområde i väster Fyllning Utfyllnadsområde i nordost Fyllning N Vägar och banvallar Kisaska S Vägar och banvallar Kisaska Nedre Garaget Oljeförorenad jord Oljecisternerna Oljeförorenad jord Ref: Kemakta (2007) Mesan är det material som finns i störst volymer, totalt finns mer än m 3 mesa inom det undersökta området. Drygt 4000 m 3 kisaska och drygt m 3 fyllning beräknas också finnas på området. Volymen inom delområde 7 och 8 har beräknats av Kemakta (2007). Svavelkis är en typiskt förekommande förorening på pappersbruk liknande Fredriksbergs men vid fältundersökningar har detta inte observerats. Det kan dock inte uteslutas att svavelkis finns även i Fredriksberg.

20 (47) Skyddsobjekt och exponering Flera skyddsobjekt, som kan utsättas för riskerna kopplade till föroreningarna på Fredriksbergs industriområde, har identifierats. Nedan listas skyddsobjekten som är aktuella idag: Inom undersökningsområdet: - besökare till platsen, barn och vuxna - arbetare på platsen, vuxna - markmiljön - högre stående djur som vistas tillfälligt på området (t.ex. rastade hundar eller vilda djur) Utanför undersökningsområdet: - människor som konsumerar fisk från Lisjön - akvatiska miljöer i recipienterna (Liälven, Hötjärnen, Lisjön) Besökare till platsen innefattar både besökare till själva industriområdet, och personer som vistas på gång- och cykelvägar på banvall och väg (delområde 6). Turister och besökande till Fredrikbergsområdet cyklar enligt uppgift på banvallen, vilken, eftersom den är täckt med kisaska, kan innehålla föroreningar med vilka cyklister kan få direktkontakt. Exponeringsvägar för människa bedöms vara genom intag av jord (främst för små barn med så kallat pica-beteende), hudkontakt, inandning av damm och ånga (endast kvicksilver och vissa organiska ämnen), intag av bär, svamp, frukt etcetera som vuxit på platsen, intag av fisk fångad i recipienterna och intag av kött från vilda djur som kan ha fått i sig föroreningar. Konsumtion av dricksvatten från området beaktas inte, varken som grundvatten eller ytvatten, då vattnen på platsen eller nedströms inte används eller kommer att användas till dricksvatten. Då den föreslagna framtida markanvändningen är friluftsområde och man inte planerar att bygga bostäder på platsen bedöms samma objekt vara relevanta även i framtiden. 9.5 Skyddsbarriärer Skyddsbarriärer är namnet på företeelser som begränsar spridning och exponering för en förorening. För Fredriksbergs industriområde och nedströms recipienter har följande identifierats: Fastläggning. Fastläggning (adsorption) av metaller begränsar rörligheten i mark och vatten. Särskilt arsenik har god fastläggningsförmåga till järnpartiklar. Fastläggningen är ph- beroende. Utfällning av sekundära mineral. En förekommande källbarriär vid områden med sulfidhaltiga avfall (gruvor eller kisaska) kan även vara utfällning av sekundära mineral.

21 (47) - Utfällning av sekundära mineral kan ske om metallkoncentrationerna blir tillräckligt hög. Detta innebär att tungmetallerna kan fastläggas på nytt i ett annat mineral. Dessa skyddsbarriärer har undersökts genom skakförsök och en sekventiell lakning. Skakförsök på kisaska som utförts inom denna (2009 och 2011) och tidigare studier (Sweco, 2003; Kemakta, 2007) visar på en över lag påtaglig lakbarhet. Den sekventiella lakningen redovisas i Bilaga 1. Lakningen visar att metallerna främst föreligger som silikater och oxider, och i viss mån som sulfider och stabila organiska föreningar. Samtliga dessa former är stabila och metaller bundna på detta sätt är svårutlakade. Koppar, zink och bly föreligger till något större andel än övriga ämnen i mer lättlakade former. Det tycks alltså som att skakförsöken och den sekventiella lakningen ger något motvisande resultat. Kisaskan är det material som uppvisar högst metallhalter inom Fredriksbergs industriområde. Kisaskan ligger idag ytligt och är inte täckt med andra massor. Vidare är området inte instängslat. Sammantaget bedöms det saknas skyddsbarriärer för den direkta exponeringen vad gäller människor och djur. 9.6 Aktuella spridningsvägar och recipienter Föroreningar från området bedöms spridas till omgivningarna främst via ytvatten och grundvatten. Ytvatten på området utgörs dels av stående ytvatten på mesadeponierna, dels av Liälven. Älven har sin upprinnelse i Smedjedammen, ca 200 m öster om fastigheten och rinner sedan söder om fabriksbyggnaderna. Från Smedjedammen leds också vatten via en tub norr om fabriksbyggnaderna till en kraftstation och därefter vidare i en öppen kanal för att förenas med Liälven ca 300 m väster om fabriksområdet. I södra delen av fastigheten ansluter en bäck från Älgsjön, belägen omkring 1 km söder om fastigheten, till Liälven. Alla dessa vattendrag samlas och rinner, omkring 3 km söder om Fredriksbergs samhälle, ut i Lisjön, som alltså är recipient för eventuella föroreningar som kan transporteras från industriområdet. Figur 6 visar vattendragens sträckning och Lisjön. Foton av vattendragen finns i Figur 7 och Figur 8. Grundvatten är en annan möjlig spridningsväg för föroreningarna. Nederbörd infiltrerar de förorenade områdena och bildar grundvatten. Föroreningar i marken kan lösas i detta vatten och röra sig med grundvattenströmningar till recipienten. Grundvattenytan ligger omkring 1 m under markytan på kisaskeområdet (borrstopp omkring 1,7 m), och knappt 1 m djup på utfyllnadsområdet i väster (fyllnadsdjup upp till 2,4 m (på vissa delar endast naturlig jord), borrstopp i medel 2,6 m, varierar dock kraftigt). På fabriksområdet varierar den mellan drygt 1 m och omkring 2,5 m

22 (47) - (fyllnadsdjup i medel 2 m, borrstopp omkring 3 m). Detta innebär att fyllnadsjord ligger under grundvattenytan över stora delar av fastigheten. Kisaskan sträcker sig ned till drygt 1 m på kisaskeområdet vilket innebär att grundvattenytan och kisaskans bottenskikt i princip sammanfaller. Under delar av året kan alltså kisaskan ligga under grundvattenytan. Grundvattenmätningar har visat att grundvattenströmning sker mot sydväst. Liälven utgör troligen en hydraulisk gräns, vilket innebär att grundvatten från industriområdet inte transporteras söder om Liälven. Den effektiva nederbörden i Fredriksberg är mm/år. Figur 6. Vattendragens sträckning omkring Fredriksbergs industriområde och recipienten Lisjön.

23 Fredriksberg Uppdragsgivare Ludvika kommun - 18 (47) - Figur 7. Lakvatten från banvall möter lakvatten från mesadeponi. Figur 8. Liälvens utlopp i Lisjön.

24 (47) - Andra möjliga spridningsvägar kan vara erosion i strandkanten vid Liälven och vind, men dessa är svåra att beräkna och tillförlitliga data saknas. 9.7 Föroreningarnas toxicitet och kemiska egenskaper Undersökningarna har visat att arsenik, barium, kadmium, krom, koppar, kvicksilver, molybden, nickel, bly, zink, olja och PAH är de ämnen/ämnesgrupper som bedöms vara mest problematiska. I Bilaga 2 ges en kort redogörelse för respektive ämnes toxicitet och kemiska egenskaper. 9.8 Konceptuell modell En sammanfattning av föroreningssituationen tillsammans med skyddsobjekt, spridnings- och exponeringsvägar redovisas i en konceptuell modell nedan (Figur 9). Figur 9. Konceptuell modell för f d Fredriksbergs pappersbruk.

25 (47) - 10 Hälso- och miljörisker I detta kapitel görs en riskbedömning avseende de identifierade skyddsobjekten. Riskbedömningen är uppdelad på risker inom själva undersökningsområdet och risker utanför området. Som stöd för bedömningen används riktvärden avseende både människors hälsa och miljö. Både förhållanden idag och i framtiden belyses. För områden med kisaskaförorening (kisaskaområdet, vägar och banvallar) samt för områden med övrig fyllnadsförorening (utfyllnadsområdena samt fabriksområdet) har platsspecifika riktvärden beräknats. För mesadeponierna har diskussion förts kring halter i vattenansamlingar. För nedre garaget och oljecisternområdet har Kemaktas riskbedömning använts (Kemakta, 2007). Kapitlet inleds med en bedömning av hälso- och miljöriskerna inom området, följt av en redogörelse av spridning och belastning ut från området och avslutas med en bedömning av hälsooch miljöriskerna utanför området Hälso- och miljörisker inom området Metod Platsspecifika riktvärden för mark har beräknats med hjälp av Naturvårdsverkets riktvärdesmodell (NV, 2009b). Indata för mindre känslig markanvändning (MKM) har använts som grund men har modifierats efter platsspecifika förutsättningar. Beräkningar har gjorts separat för områden med kisaska (delomr 1: kisaskaområdet och delomr 6: vägar och banvallar) och för områden med andra fyllnadsmassor (delomr 4 och 5: utfyllnadsområdena samt delomr 3: fabriksområdet). Modifieringarna som gjorts är: Exponering genom intag av växter har medräknats. Ett möjligt framtida användningsområde för platsen är som friluftsområde, vilket innebär en möjlighet att bär och svamp som växer på platsen plockas och konsumeras. Andel av den totala årskonsumtionen av grönsaker, frukt, bär och svamp som kommer från Fredriksbergs industriområde är konservativt satt till 1 procent. Grundvattnet inom industriområdet skyddas inte. Området har varit utfyllnadsområde under lång tid med diverse skrot, utfyllnadsmassor och kisaska i marken och är därmed inte en lämplig grundvattenakvifär. Kommunen använder inte och planerar inte att använda detta grundvattenmagasin. Enligt SGU:s brunnsarkiv finns de närmaste brunnarna omkring 100 meter sydost om fastigheten, och utgörs av två dricksvattenbrunnar. Golder bedömer att dessa brunnar inte bör vara i spridnignsriktningen, men anser att provtagning av de skulle vara en lämplig kompletterande undersöknign för att säkerställa detta. Då samtliga befitnliga brunnar inte finns i

26 (47) - SGU:s brunnsarkiv kan även en brunnsinventering vara motiverad. Längs med cykelvägarna på banvall och väg (delområde 6) finns inga brunnar. Andel av dygnet spenderad inomhus med avseende på inandning av ånga har satts till 0,50. I beräkningsmodellen är 1,0 förinställt, vilket vid beräkningar för mindre känslig markanvändning motsvarar åtta timmar per dygn. I byggnaderna som idag står på Fredriksbergs industriområde bedöms det inte att någon vistas åtta timmar per dag och därför har andelen halverats. Även detta torde vara ett konservativt antagande, men i delar av byggnaderna (Fortums lokaler samt de lokaler som används som lagerutrymme) bedöms det ändå att personer vistas en inte försumbar tid. Platsspecifika K d -värden har beräknats utifrån genomförda skakförsök och koncentrationer i grundvatten och jord. Beräkningar har gjorts separat för kisaska och fyllnadsmassor. För beskrivning av denna beräkning se nedan. Utanför riktvärdesmodellen har följande gjorts: Miljörisker i ytvattenmiljöer har bedömts genom att jämföra uppmätta halter med CCME:s lågriskvärden. Diskussion har även förts kring vattnets ph-värde. Dessutom diskuteras hälsorisker och risker för högre stående djur i förhållande till detta. Risker med byggnaderna på området har bedömts genom observationer av byggnadernas skick vid platsbesök. Föroreningsnivåer har jämförts med Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark. Dessa är inte utvecklade för att användas på förorenat byggnadsmaterial, men lämpligare riktvärden finns i dagsläget inte. Riskbedömning av byggnaderna redovisas i separat PM vilket återfinns i Bilaga 3. Risker i framtiden har bedömts med hjälp av kvalitativa resonemang utifrån föroreningarnas egenskaper och lakbarhet Platsspecifika K d -värden Skakförsök på kisaska från GV4 0-0,9 m användes för att beräkna ett platsspecifikt K d -värde för kisaska. För flera av metallerna gav denna beräkning ett mycket högt K d -värde, vilket kan indikera att utlakningen inte styrs av en jämvikt. K d -beräkningar utfördes därför även med hjälp av metallkoncentrationer i grundvatten och jord från samma provpunkt. Konservativa värden valdes (högsta uppmätta koncentrationen i vattnet och lägsta koncentrationen i jorden). Resultaten redovisas i Tabell 6 tillsammans med K d -värden från Kemaktas rapport (Kemakta, 2007) och generella K d -värden från Naturvårdsverkets riktvärdesmodell (NV, 2009b). K d -värdet som till slut valdes till riktvärdesmodellen är det lägsta av de beräknade från egna data, avrundat nedåt.

27 (47) - Tabell 6. Platsspecifika Kd-värden för kisaska beräknade från skakförsök och metallkoncentrationer i grundvatten och jord, samt Kd-värden från Kemakta (2007) och generella Kd från Naturvårdsverkets riktvärdesmodell (NV, 2009b). Kisaska As Ba Cd Cr Cu Hg Mo Ni Pb Zn Golder L/S 10 (GV4 0 0,9 skak) Golder jord/gr.v Kemakta L/S 10 (samlingsprov 2) Kemakta L/S 10 (samlingsprov 1) Kemakta " jord/gr.v " Kemakta " jord/gr.v " Kemakta " jord/gr.v " Generellt Kd i modell Kd använt i modell För fyllnadsjord beräknades K d -värden på samma sätt, denna gång på jord från provpunkt GV9 1,2 m. Resultaten redovisas i Tabell 7. Det K d -värde som valdes till riktvärdesmodellen är även här det lägre av de två. Tabell 7. Platsspecifika Kd-värden beräknade för fyllnad från skakförsök och metallkoncentrationer i grundvatten och jord, samt generella Kd-värden från Naturvårdsverkets riktvärdesmodell (NV, 2009b). Fyllning As Ba Cd Cr Cu Hg Mo Ni Pb Zn Golder L/S 10 (GV9 1,2 skak) Golder "jord/gr.v." Generellt Kd i modell Kd använt i modell Hälsoriskbedömning (inom området) Hälsorisker idag Hälsoriskbaserade riktvärden framtagna med hjälp av Naturvårdsverkets riktvärdesmodell redovisas i Tabell 8 (kisaska) och Tabell 10 (fyllning) tillsammans med medel- och maxhalter inom respektive delområde. På vägar och banvallar har endast en analys utförts av Kemakta år I denna studie innehöll inget prov från vägar och banvallar kisaksa. Inom Fabriksområdet har inga analyser gjorts i denna studie. Däremot har flertalet analyser utförts inom Ragnsells (2008) och

28 (47) - Kemaktas (2007) studier av området. Medel- median och maxhalter från dessa analyser redovisas i Tabell 11. Organiska föroreningar har endast uppmätts i förhöjda halter på fyllnadsområden och riktvärden beräknas därmed endast för dessa områden. Värden under rapporteringsgräns bortses från vid beräknande av medel- och medianhalt. Kisaskaområdet Tabell 8. Platsspecifika hälsoriskbaserade riktvärden för kisaskaområdet. Fet stil indikerar att riktvärdet överskrids av medelhalten inom kisaskaområdet Intag av jord Envägskoncentrationer (mg/kg) Hudkontakt jord/damm Inandnin g damm Inandn ånga Intag av växter Akuttoxicit Sammanv ägt Metallhalt (mg/kg TS) Kisaskaområdet Vägar & banvall medel median max Kemakta (2007) As e.a , ,6 Ba e.a d.s ,4 Pb e.a d.s Cd e.a. 39 d.s. 6, , ,1 Cu e.b e.a d.s Cr e.b. e.b. e.b. e.a. e.b. d.s ,8 70 2,4 Hg d.s. 8,5 3,7 4,48 6,1 3,9 Mo e.b. e.a d.s ,3 16 2,4 Ni e.a d.s ,0 3, ,0 Zn e.b. e.b. e.a d.s e.b. ej begränsad e.a. ej aktuell d.s. data saknas Medelvärdet för arsenik, bly och kadmium inom kisaskaområdet överskrider flera av de platsspecifika riktvärdena. Arsenik överskrider riktvärden för intag av jord och växter. Bly överskrider riktvärdet för intag av jord. Kadmium överskrider riktvärden för intag av jord och växter. Medelhalterna av övriga ämnen inom kisaskaområdet överstiger inte de platsspecifika riktvärdena. Median- och maxhalterna arsenik överskrider det akuttoxiska riktvärdet något. Totalt gäller detta sex punkter. Kemakta har tagit ett samlingsprov på kisaska från banvallen (Kemakta, 2007), vilket visar på blyhalter över det platsspecifika riktvärdet för intag av jord och arsenikhalter i linje med det akuttoxiska riktvärdet (på 99,6 mg/kg TS). Det kan inte uteslutas att arsenikhalterna i kisaskan på vägar och banvallar kan överstiga det akuttoxiska riktvärdet. Intag av växter är den dimensionerande exponeringsvägen för arsenik, kadmium, koppar, kvicksilver, molybden och zink. För barium och bly är intag av jord dimensionerande och för nickel är inandning av damm dimensionerande exponeringsväg.

29 (47) - Arsenik och akuttoxicitet Det akuttoxiska riktvärdet som Naturvårdsverket använder ligger på 100 mg/kg TS. Natuvårdsverket baserar sina beräkningar på ett engångsintag av 5 g jord för ett barn i åldern 1-2 år med kroppsvikt 10 kg. Enligt U.S. EPA intar de flesta barn (95:e percentilen) inte mer än 0,2 g jord/dag och siffran 5 g jord/dag gäller barn med pica-beteende (Calabrese et al, 1997). I Calabrese et al har en litteraturstudie genomförts där LD-värden (lethal dose) mellan 1 och 3 mg arsenik/kg kroppsvikt funnits. För ett barn på 10 kg som äter 5 g jord skulle detta innebära en halt i jorden på mg/kg TS. Man anger också en non-lethal toxic dose på 1 mg/kg kroppsvikt, vilket skulle motsvara 2000 mg/kg TS vid det intag Naturvårdsverket antar. Vid detta intag kan effekter som halsirritation, illamående och kräkningar uppstå. Intaget av jord kan dock vara högre än 5 mg/dag för barn med pica-beteende, i Calabrese et al har litteraturstudier och egna beräkningsmetoder använts och man har valt att använda ett intag på upp till 50 g/dag för extremt pica-beteende. Om denna siffra används istället för Naturvårdsverkets 5 g/dag innebär den ickeletala dosen på 1 mg arsenik/kg kroppsvikt en koncentration i jorden på 200 mg/kg TS. Känslighetsanalys exponerad hudyta Banvall och väg i Fredriksberg används i viss mån som cykelvägar under sommarhalvåret. Stor hudkontakt med kisaskan kan då förekomma. Som tidigare nämnts kan höga halter arsenik vara akuttoxiska och uppmätta halter på banvallen har legat i nivå med Naturvårdsverkets akuttoxiska riktvärde. Därmed kan det vara relevant att göra en känslighetsanalys av riktvärdet för arsenik, för att säkerställa att det använda riktvärdet även täcker in den risk som kan föreligga med cykling på vägarna. I Naturvårdsverkets riktvärdesmodell (MKM) räknar man med att 0,3 m 2 hudyta exponeras för förorenad jord 60 dagar per år för vuxna, för barn är den exponerade hudytan 0,2 m 2. Detta innebär att en vuxen person är iklädd långbyxa och kortärmad t-shirt och att ett barn har shorts, skor och korta ärmar. Vid cykling sommartid på banvallen i Fredriksberg är det möjligt att den exponerade hudytan är större än så. Det är även troligt att exponeringstiden är kortare än 60 dagar per år, cykling på den relativt korta sträckan bör inte ske några längre stunder varje dag och inte över så många dagar per år. För att utreda huruvida cykling på vägarna kan innebära en risk har en känslighetsanalys gjorts där exponerad hudyta och exponeringstid varierats i modellen och förändringen i riktvärdet för arsenik studerats. Resultaten redovisas i Tabell 9.

30 (47) - Tabell 9. Känslighetsanalys av parametrarna exponerad hudyta och antal dagar exponerad för hudkontakt med jord, med avseende att undersöka hur riktvärdet för arsenik förändras och därmed bedöma risk förknippad med cykling på banvall Exponerad hudyta [m2] 0,3 1 /0,2 2 0,8/0,5 1,2/0,8 2,0/1,0 Antal dagar exponerad 90/ Exponerad hudyta vuxen 2 Exponerad hudyta barn Som framgår av tabellen sjunker riktvärdet för arsenik under 100 om antalet exponerade dagar är såsom Naturvårdsverket antar (90 för vuxna, 60 för barn) samt om det sätts till 60 för barn och vuxna om den exponerade hudytan är 0,8 m2 för vuxna och 0,5 m2 för barn eller större. Om antalet exponerade dagar sänks till 20 eller lägre blir riktvärdet högre än 100 (undantaget 2/1 m 2 exponerad hudyta). En exponerad hudyta på 2 m 2 för vuxna och 1 m 2 för barn innebär att hela hudytan är exponerad. I ett hypotetiskt värsta fall skulle en MTB-cyklist kunna exponeras under 10 fulla dagar av intensiv träning, genom att passera banvallen och då riva upp damm/finmaterial som adsorberas till kroppen och ger upphov till en exponering under hela träningspasset. Detta scenario resulterar ändå inte i att riktvärdet blir lägre. Den exponering som sker via oralt intag och inandning av damm täcks in av riktvärdesmodellen och sker också under kortare tid. Mot ovanstående bakgrund görs bedömningen att riktvärdet inte behöver sänkas på grund av cykling på kisaskatäckta cykelbanor.