Mammografiscreening RUMH
|
|
- Åke Engström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen R E G I O N A L T V Å R D P R O G R A M / R I K T L I N J E R Mammografiscreening RUMH
2 Här finner ni aktuella vårdprogram, riktlinjer och rapporter: Regionalt cancercentrum väst Sahlgrenska Universitetssjukhus GÖTEBORG Tfn Fax E-post Hemsida Regionalt cancercentrum väst ISSN: Regionalt cancercentrum väst Göteborg
3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Arbetsgruppen Rum H... 1 Inledning... 2 DEFINITION:... 1 Mammografi... 1 Vårdkedjeprocessen... 2 Bild - Vårdkedjeprocessen... 3 Medicinskt ansvar vid olika steg i vårdkedjan... 4 Mammografiscreening... 5 Frågor i samband med undersökning... 5 Kvinnor som upptäckt en knöl... 5 Gravida och ammande kvinnor... 5 Antal projektioner... 6 Granskning... 6 Normalsvar... 6 Svar till kvinnor som anger palpabla fynd vid screeningtillfälle... 6 Diagnostik... 7 Ultraljudsundersökning Av Bröst... 7 Ultraljudsundersökning av lokala lymfkörtelstationer... 7 Ultraljudsundersökningens omfattning... 7 Ultraljudsledda Punktioner... 7 Röntgenkontroller Trippeldiagnostik Multidisciplinär bröstkonferens... 1 Kvinnor som inte ska kallas till... 1 mammografiscreening... 1 När mammografiscreening inte kan utföras på grund av funktionshinder... 1 Kvinnor under 25 år... 1 Män... 1 Rapportering uppföljning... 2 Bilagor... 3 Brev, svar, blanketter... 3 Inbjudan mammografiscreening... 3 Ny inbjudan, teknisk komplettering... 3 Ny inbjudan, kompletterande undersökning (selektionsbrev)... 3 Svarsbrev, friskbrev... 3 Svarsbrev, bröstförstorande material, svårbedömd... 3 Svarsbrev, bröstförstorande material, obedömbar... 3 Svarsbrev, funktionshinder, delvis bedömbart... 3 Blankett, önskar avstå mammografiscreening... 3 Brev, bekräftelse avstår mammografiscreening... 3 oder och uppföljningsregister oder Uppföljningsregister Kallelseuppgifter
4 2. Screeninguppgifter Selektionsuppgifter (Kompletterande undersökning) Klinisk mammografi
5 Arbetsgruppen Rum H Ordförande Karin Leifland Unilabs Helen Eliasson Jolanta Jonsson Peggy Magnusson Niclas Lindahl NÄL/Uddevalla Berit Thomsen Ulla Karlsson Viktoria Martinsson Timo Melkari SU Roland Johansson Ing-Marie Reuterberg Lena Björneld Ingela Klingberg Elisabeth Bjurklint Monica Holmbom Stig Holmberg Zakaria Einbeigi Christina Johansson Hans Sihlbom Inger Jernberg Susanne Schmidt Niklas Palm Angelica Holmbäck- Svensson Överläkare, chef mammografi, Unilabs Sverige Mammografisjuksköterska, Grindstugan, Göteborg Överläkare och medicinskt ansvarig, Södra Älvsborg Systemansvarig, mammografi Södra Älvsborg IT-chef radiologi Sverige Avd. chef för bröstcentrum/mammografi avd. Klinikassistent, NÄL/Uddevalla Sektionsledare Bröstcentrum mammografi, Uddevalla Verksamhetschef Överläkare, medicinskt ansvarig mammografienheten Vårdenhetschef mammografi Forskningssjuksköterska, GU/Avd. för radiologi Systemadministratör Verksamhetsutvecklare radiologi Möldal, Östra och mammografi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Verksamhetschef mammografi, SU/Mölndal Överläkare kirurgi, SU, regional processägare Överläkare onkologi, SU, regional processägare Röntgensjuksköterska, superanvändare RIS/PACS mammografi SU Avesina Överläkare, medicinskt ansvarig Systemadm/USK, RIS/PACS Överläkare, medicinskt ansvarig, mammografi Skaraborg Överläkare, medicinskt ansvarig, mammografi Göteborg Läkarsekreterare superanvändare, mammografi Skaraborg Hälso- och Sjukvårdskansliet Mats Asztèly Överläkare, sakkunnig Adjungerad Nils Bjurstam Isabelita Berlin Överläkare mammografi, sakkunnig Överläkare mammografi, sakkunnig Regionalt cancercentrum väst Nils Conradi Chef, Regionalt cancercentrum väst Anna-Karin Dahl Utvecklingsjuksköterska Mikael Holtenman Datamanager Lena Nilsson Kvalitetsregistersekreterare
6 Inledning Under ett par års tid har medarbetare från samtliga verksamheter som bedriver radiologisk bröstdiagnostik inom Västra Götalandsregionen (VGR) arbetat tillsammans i ett nätverk kallat RUMH (Regional Uppföljning av Mammografisk Hälsokontroll) under ledning av Regionalt cancercentrum väst (tidigare Onkologiskt Centrum). Målen för gruppen har varit flera; - Ta fram en gemensam mall för statistisk jämförelse av verksamheterna, både internt och externt. - Sammanställa information och vidta åtgärder som leder till ett ökat deltagande i mammografiscreeningen för den kvinnliga befolkningen. - Arbeta för att all radiologisk bröstdiagnostik ska bedrivas på ett likartat sätt i hela regionen genom att tillsammans arbeta fram gemensamma metoder och best practice både vad gäller inbjudningar och arbetsmetoder. - Verka för att mammografiverksamheterna ska arbeta i samma digitala nätverk i hela regionen, så att information kan utbytas mellan avdelningarna till gagn för invånare och patienter. - Verka för att verksamheterna ska arbeta med samma kvalitetsparametrar i ett gemensamt nätverk. - Arbeta för förkortade ledtider genom ett effektivare och förbättrat samarbete med övriga verksamheter som också deltar i bröstverksamhet såsom cytologi-, patologi-, onkologi- och kirurgiverksamheter. - Delta i utvecklingen av samarbete, kvalitetsutveckling och informationsutbyte på nationell nivå. Det inledande arbetet som utförts i RUM H-gruppen är nu färdigt att presenteras. Vi hoppas att det ska bidra till ett förbättrat omhändertagande av kvinnor inom bröstdiagnostikverksamheten. Vi önskar även att materialet ska ligga till grund för vidare diskussioner och utvecklingsförslag. Karin Leifland MD Ph D Ordförande RUM H-gruppen Regionalt cancercentrum Väst Västra Götalandsregionen 2
7 DEFINITION: Mammografi Klinisk Mammografi Screening-mammografi * Kvinnan kommer på remiss från klinisk läkare * Alla kvinnor i en viss åldersgrupp inom en region inbjuds av landstinget/regionen med regelbundna intervall till screeningmammografi-undersökning Patient söker med eller utan symptom Kvinnan har inga kända symptom vid (oro räcker för att söka) inbjudan** * Patienter kan vara kvinnor eller män utan * Inbjudan till kvinnor år specifik ålder med 21 mån intervall (VGR)*** * Vid besök utföres komplett bildserie inkl * Två bilder av varje bröst tas vid ultraljud i de allra flesta fall. Om nålbiopsi screening-undersökningen behöver utföras görs det oftast i samma seans. Bilderna granskas av två oberoende mammografiläkare * Resultat av undersökning skickas till * Svar direkt till kvinnan : frisk brev remittent från mammografiavdelningen eller kvinnan återkallas för kompletterande mammografi och ultraljud och eventuellt nålbiopsi. * Vid behov till vidare utredning eller vård * Vidare utredning och vård sköts av remitteras patient av remitterande läkare bröstteamet efter gemensam beslut vid multidisciplinär konferens.**** ** Kvinnor med nytillkomna symptom som upptäckts i tidsperioden runt inbjudan till mammografiscreening kan komma till screeningen och berätta om det vid undersöknings- tillfället. Som regel återkallas dessa kvinnor för kompletterande undersökning. Oförändrade gamla symptom eller tidigare utredda förändringar som befunnits benigna utan nytillkomna mammografi-fynd erhåller ett s.k. frisk brev. *** Socialstyrelsens rekommendationer är att alla kvinnor mellan år skall inbjudas till mammografi-screening med 18 månaders intervall. Alla kvinnor mellan år skall inbjudas med 24 månaders intervall.
8 VGR inbjuder alla åldrar (40-74 år) med 21 mån intervall som en kompromiss på grund av de mobila enheterna i regionen. **** De flesta Bröstcentra arbetar med både klinisk radiologisk bröstdiagnostik på kvinnor som kommer på remiss från klinisk läkare och med mammografi-screening. Samtliga patienters, både kliniska patienter och screening-patienter, vidare vård diskuteras vid multidisciplinära bröstkonferenser varje vecka. Vårdkedjeprocessen Mammografisreeningprocessen är en beskrivning av händelsekedjan från inbjudan till screening till friskbrev alternativt kirurgisk behandling. Det stora flertalet kvinnor (cirka 97 procent) kommer att få ett friskbrev efter screeningundersökningen. Efter beslut om selektion återkallas 3 procent av kvinnorna för kompletterande undersökning med mammografi och ultraljud. Av dessa kommer ytterligare 2 procent att få friskbesked. Den grupp (cirka 1 procent) som återstår går vidare i processen till provtagning med antingen finnålsbiopsi eller core biopsy. I samband med beslut om biopsi betraktas kvinnan som patient, och får en patientansvarig läkare. Bröstkonferens: Vid bröstkonferensen tas beslut om fortsatt handläggning, friskbesked eller fortsatt utredning eller behandling. 2
9 Bild - Vårdkedjeprocessen Kallelse/ Ombokning Undersökning Granskning Besked om selektion Friskbrev Kvinnan blir patient Kompletterande mammografi och ultraljud Klinisk undersökning av bröstkirurg eller delegerad radiolog Punktion Multidisciplinär bröstkonferens Friskbrev Operation PAD 3
10 Medicinskt ansvar vid olika steg i vårdkedjan Ansvarig 1. Friskbesked efter screening. Radiologen 2. Selekterad, friskbesked efter kompletterande Radiologen mammografi och ultraljud. 3. Selekterad. Typisk cysta som punkteras. Klar Radiologen cystvätska som kastas. Friskbesked. 4. Selekterad. Kvarstående misstanke efter Kirurgen kompletterande mammografi och ultraljud. Till kirurg. Punktion. Bröstkonferens 4
11 Mammografiscreening Mammografiscreening erbjuds kvinnor i åldrarna år. Intervall mellan undersökningarna är 21 månader i Västra Götalandsregionen. Kliniska undersökningar som sker på remiss inom intervallet påverkar normalt inte 21- månadersintervallet. Då klinisk mammografi genomförts i nära anslutning (mindre än 6 månader) till den planerade mammografiscreeningen kan denna skjutas upp 1-3 månader. Muntlig och skriftlig information ges om bland annat mammografiscreeningen och självundersökning av brösten i anslutning till undersökningstillfället. Frågor i samband med undersökning Känner du någon knöl? Ärftlighet Hormonbehandling Tidigare operation för benign/malign förändring Tidigare mammografi var och när? Pågående graviditet Pågående amning Kvinnor som upptäckt en knöl Kvinnor som känner en knöl och har fått en inbjudan till mammografiscreening ska komma på sin mammografiundersökning. Kvinnor som känner en knöl men inte har fått en inbjudan till mammografiscreening hänvisas till läkare (vårdcentral/bröstmottagning) för remiss till klinisk mammografi. Gravida och ammande kvinnor Den tidigare rekommendationen har varit att inte undersöka gravida, och att vänta med screeningen tills mellan tre och sex månader efter avslutad amning. Konsekvensen av detta kan bli att en kvinna får en fördröjning av sin första screeningundersökning eller ett utökat intervall på många år. Det östrogenpåslag som graviditet och amning innebär kan påskynda en tumörs tillväxthastighet, och gravida eller ammande kvinnor bör därför inte avstå från mammografiundersökningen. Stråldosen för foster vid en mammografiundersökning är <0,001 msv vilket är försumbart jämfört med naturlig bakgrundsstrålning och långt under de 100 msv som är en tröskeldos för fosterskador. För att undvika onödig osäkerhet och oro ska personalen före undersökningen försäkra sig om att kvinnan har informerats om, och har förstått, att risken för strålningsrelaterade fosterskador är obefintlig Graviditet utgör inget hinder för mammografiundersökning i strålskyddshänseende. Det är kvinnans tillstånd som får avgöra om undersökningen tekniskt går att genomföra månaden/månaderna innan beräknad förlossning. 5
12 Amning är i sig inget hinder för att utföra mammografiscreening. Undersökningen ska föregås av att brösten först ammats tomma (ammats ur). Om kvinnan på grund av sin situation vill avvakta med undersökningen ska hon informeras om att hon kan göra undersökningen inom tre månader. Ambitionen är att screeningtillfället inte senareläggs mer än cirka tre månader. Antal projektioner Mammografiscreening genomförs med två projektioner per bröst. Även bröstcanceropererade som återgår till mammografiscreening ska undersökas med två projektioner per bröst. Kvinnor med bröstproteser undersöks med två projektioner per bröst. Granskning Alla undersökningar granskas av två oberoende mammografiskt kunniga radiologer, så kallad dubbelgranskning. En del undersökningar föranleder ytterligare granskning och diskussion varvid koncensus kring friskförklarande alternativt återkallande uppnås. Normalsvar Undersökta kvinnor ska få något av nedanstående skriftliga besked inom 2 veckor. Ny inbjudan, teknisk komplettering Ny inbjudan, kompletterande undersökning (selektionsbrev) Svarsbrev, friskbrev Svarsbrev, bröstförstorande material, svårbedömd Svarsbrev, bröstförstorande material, obedömbar Svarsbrev, funktionshinder, delvis bedömbart Svar till kvinnor som anger palpabla fynd vid screeningtillfälle Tidigare känt/undersökt symptom med benignt utfall: Friskbrev Tidigare känt oförändrat symptom: Friskbrev Tidigare känt symptom som förändrats i storlek eller karaktär: Selektionsbrev Nya palpabla fynd: Selektionsbrev 6
13 Diagnostik Ultraljudsundersökning Av Bröst Ultraljud av bröst är framför allt ett komplement till mammografi och kan ge värdefulla bidrag till diagnostiken vid tumörsjukdom och resistenser i allmänhet. Ultraljud är också en bra metod för att styra nålbiopsier. Indikationer 1. Ultraljudsundersökning ingår i trippeldiagnostik: Palpation, mammografi-ultraljud och cytologi/patologi. 2. Kliniskt fynd: En del förändringar syns inte vid mammografi, men kan vara synliga med ultraljud. 3. Mammografiskt fynd: Ultraljud bidrar till diagnostiken genom att eventuellt påvisa multifokalitet, ge information om kärlförsörjning, storleksbedömning med mera. 4. Tät vävnad: Förändringar är ofta svåra att urskilja i tät körtelvävnad vid mammografi. I sådana fall kan förändringen synas med ultraljud. 5. Ärftlighet: Ultraljud ökar sensitiviteten i diagnostiken som komplement till mammografi. 6. Selekterade kvinnor från mammografiscreening. Ultraljud är ett komplement och ger dessutom radiologen tillfälle att informera kvinnan. 7. Riktad undersökning vid misstänkt MR- eller CT-fynd. Ultraljudsundersökning av lokala lymfkörtelstationer Vid malignitetsmisstanke (kod 4-5) undersöks båda axillerna. Paraclavikulära och parasternala lymfkörtlar undersöks normalt inte, bara på begäran från kirurg/onkolog. Ultraljudsundersökningens omfattning 1. Brösten enbart: Klinisk eller mammografiskt benignt fynd. Tät vävnad, ärftlighet, selektioner. 2. Brösten och en axill: Vid lokalt kliniskt eller mammografiskt fynd i axillen. 3. Brösten och båda axillerna: Vid malignitetsmisstanke. 4. Bröstkorgsvägg efter mastectomi: Ultraljudsundersökning är inte evidensbaserad, behöver inte utföras. Ultraljudsledda Punktioner Ultraljudsledd punktion är förstahandsmetod för nålbiopsi och tumörindikering. Det är en värdefull metod vid misstanke om lymfkörtelmetastaser. Nålbiopsi som ska utföras primärt vid olika typer av bröstlesioner. Diagnostiska koder: 1 Normalt Benign förändring punktion inte nödvändig 3 Cancer kan inte uteslutas punktion nödvändig 4 Trolig cancer punktion nödvändig 5 Cancer punktion nödvändig 7
14 Vid kod 4 och 5 ska kirurgisk diagnostik (operation) utföras, även om nål-punktion visar benignt resultat. Primär provtagning Palpabelt: Nytillkomna palpationsfynd skall alltid nålbiopseras. Om man samtidigt önskar receptorer rekommenderas core biopsy eller finnålsbiopsi med särskilda glas. Då inget avvikande ses med mammografi och ultraljud, men palpationsfyndet är nytillkommet ska nålbiopsi utföras. Finnålsbiopsi är då att rekommendera. Allt som är palpabelt kan nålbiopseras med finnål. Om palpationsfyndet inte är nytt och det är oförändrat sedan länge, samt palpationsfyndet är benignt, är nålbiopsi för cytologisk diagnos inte nödvändig om inte patienten eller remittenten ber om detta. Om inget avvikande ses med mammografi och ultraljud, men palpationsfyndet bedöms som avvikande, ska nålbiopsi utföras. Om i detta fall misstanke finns att det kan vara en invasiv lobulär cancer ska core biopsy utföras. Ultraljud: Allt som kan ses vid ultraljud kan nålbiopseras med ultraljudsledd finnålsbiopsi. Om man samtidigt önskar receptorer rekommenderas core biopsy. Invasiv lobulär cancer: Om mammografin ger misstanke om invasiv lobulär cancer bör core biopsy utföras oavsett vad ultraljudet visar. Ductal cancer in situ (DCIS): Om mammografin ger misstanke om DCIS och misstänkt invasivitet inte ses vid ultraljud bör core biopsy/vakumbiopsi utföras. Om mammografin ger misstanke om DCIS och misstänkt invasivitet kan ses vid ultraljud, kan ultraljudsledd finnålsbiopsi i det invasiva området utföras. Mikrokalk - kluster: Om mammografin visar ett kluster med mikrokalk och ultraljudet inte visar något bör stereotaktisk core biopsy/vakumbiopsi utföras. Om mammografin visar ett kluster med mikrokalk och ultraljudet visar ett avvikande oklart område bör core biopsy/vakumbiopsi utföras stereotaktiskt eller ultraljudslett. Om mammografin visar ett kluster med mikrokalk och ultraljudet visar misstänkt invasiv tumör kan ultraljudsledd finnålsbiopsi utföras som alternativ till core biopsy/vakumbiopsi. Mikrokalk utbredd: Om mammografin visar utbredd mikrokalk av så kallad comedo-typ ska stereotaktisk eller ultraljudsledd core biopsy/vakumbiopsi utföras. I ett område med mycket mikrokalk, som ser mycket malign ut, kan det räcka med finnålsbiopsi. 8
15 Om mammografin visar utbredd mikrokalk av så kallad comedo-typ, och ultraljudet visar misstänkt invasivitet, kan finnålsbiopsi utföras i detta område. I de delar av bröstet där ultraljudet inte påvisar något avvikande, men där nålbiopsi behövs, bör core biopsy användas. Vid utbredd mikrokalk kod 3 bör core biopsy/vakumbiopsi utföras. Vid patologisk lymfkörtel bör finnålsbiopsi utföras. Vid core biopsy/vakumbiopsi av kalk bör preparatröntgen av nålbiopsierna användas för att påvisa kalk. Radial scar: Om mammografin ger misstanke om radial scar bör core biopsy/vakumbiopsi utföras. Radial scar är cyto/histopatologiskt svårdiagnosticerad och bör därför avlägsnas kirurgiskt även om punktion visar benignt material. Atypiska förändringar: Om mammografin visar en förändring som kan utgöras av låggradig DCIS, atypiskductal hyperplasi (ADH) eller scleroserande fibroadenos ska core biopsy/vakumbiopsi utföras. Om mammografin ger misstanke om låggradig DCIS, eller ADH ska stereotaktisk core biopsy/vakumbiopsi utföras. Om ultraljudsundersökning på motsvarande plats visar en avvikande förändring ska ultraljudsledd finnålsbiopsi/core biopsy utföras. I upp mot 40 procent av fallen där ADH har diagnosticerats cyto/histopatologiskt kan det vara underdiagnostik som döljer en malign tumör/dcis och det är därför alltid befogat att överväga kirurgiskt avlägsnande. Benigna förändringar: Vid benigna förändringar (kod 1-2) behöver inga nålbiopsier tas, om det inte önskas av patient eller remittent. Vid osäkerhet om benign förändring, och kod 3 inte kan uteslutas, ska nålbiopsi utföras för att utesluta till exempel medullär cancer eller phylloidestumör. Vid misstänkt fibroadenom, benign lymfkörtel, aterom och cysta kan finnålsbiopsi utföras. Fibroadenom kan tillväxa vid graviditet vilket kan motivera nålbiopsi. Cystor: Om den utsugna vätskan är klar eller har typiskt utseende som vid benign cysta, kan vätskan kastas utan att cytologisk analys behöver utföras. Känner radiologen minsta osäkerhet om benignt resultat ska vätskan skickas till cytologen för analys. Sekundär provtagning (ompunktion): Om den primära provtagningen inte har varit konklusiv och misstanke om malignitet finns vid den radiologiska bröstdiagnostiken ska core biopsy/vakumbiopsi utföras vid ompunktionen. Om provsvaret inte är konklusivt och man förväntar sig ett benignt provsvar kan ompunktion med finnålsbiopsi accepteras. 9
16 Röntgenkontroller Oklara förändringar bör utredas med trippeldiagnostik. Att följa förändringar med täta röntgenkontroller ger ökad exponering för strålning, och kan skapa oro hos patienten. Så få röntgenkontroller som möjligt på grund av oklara förändringar ska utföras där kontrollintervallet är kortare än 12 månader. Trippeldiagnostik Organisation för den bröstdiagnostiska verksamheten bygger på ett nära samarbete mellan radiologi, kirurgi, onkologi och cytologi/patologi. Detta kan åstadkommas genom uppbyggnad av bröstcentra där en lokalmässig samordning och korta remissvägar ger snabba utredningar där den diagnostiska kvaliteten kan hållas hög. Majoriteten av kvinnor som återkallas för kompletterande undersökning kan efter kompletterande mammografi och ultraljud friskförklaras och kan återgå till screening. Ansvarig för denna del i utredningskedjan är radiologen som också svarar för informationen till kvinnan. Utredningen av misstänkta bröstförändringar baseras på trippeldiagnostik, det vill säga en kombination av klinisk undersökning, radiologisk diagnostik (mammografi och ultraljud) och nålbiopsi vid lokaliserade förändringar. Utvecklingen av ultraljudstekniken har resulterat i att ultraljud numera är en viktig del i trippeldiagnostiken inte bara genom att öka den diagnostiska informationen utan även genom att öka säkerheten vid nålbiopsier och indikering. Det är viktigt att ha regelbundna multidisciplinära bröstkonferenser där hela vårdteamet, radiolog, cytolog/patolog, kirurg, onkolog och bröstsjuksköterska, ingår. Därigenom optimeras diagnostiken och underlag ges till terapeutiska ställningstaganden. Konferensen bör journalföras genom konferensprotokoll. Om malignitet inte kan uteslutas efter att kvinnan selekterats och kompletterande mammografi och ultraljud utförts övertar bröstkirurgen det medicinska ansvaret. Kirurgen samordnar undersökningsresultaten och remitterar vid lokaliserad förändring till punktionsdiagnostik. Kirurg/onkolog svarar för information till patienten om beslut som tagits vid den multidisciplinära bröstkonferensen. Ett undantag när det gäller det medicinska ansvaret är cystpunktion där klar vätska inte behöver gå till cytologisk diagnostik. Där kan radiologen vara medicinskt ansvarig. 10
17 Multidisciplinär bröstkonferens Samtliga kvinnor som genomgått nålbiopsi skall tas upp till diskussion vid klinisk konferens där radiolog, cytolog/patolog och kirurg/onkolog skall medverka. Patienten informeras av patientansvarig läkare (kirurg/onkolog). Kvinnor som inte ska kallas till mammografiscreening 1. Bilateral mastectomi 2. Funktionshinder som omöjliggör mammografi 3. Skriftligt avböjande från kvinnan på specifik NEJ talong där information ges om att kvinnan själv måste kontakta mammografienheten om man åter vill delta i mammografiscreening. Skriftlige bekräftelse från mammografienheten ska skickas till kvinnan. När mammografiscreening inte kan utföras på grund av funktionshinder För ett mycket litet antal kvinnor/år innebär svåra funktionshinder att mammografiscreening inte kan utföras. Försök till bildtagning blir undermålig och undersökningen kan inte bedömas. För dessa kvinnor finns inget fullgott radiologiskt undersökningsalternativ. Tänkbara met skulle kunna ersätta mammografiscreening är klinisk undersökning och ultraljud. Enbart klinisk undersökning som screeningmetod har i kontrollerade studier visat sig ha alltför låg sensitivitet och specificitet. Inte heller har man vetenskapligt kunnat visa att ultraljud skulle kunna ersätta mammografi som screeningundersökning. Ultraljud av bröst som screeningmetod är inte evidensbaserat. Studier har visat att metoden inte är enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Slutsatsen blir att det för kvinnor som inte kan genomgå mammografi inte finns några alternativa screeningmet uppfyller kraven på vetenskap och beprövad erfarenhet. Information ges om att kvinnan inte kommer att inbjudas till fortsatt mammografiscreening, samt om hur man gör vid symptom eller förändring i brösten. Information och skriftlig instruktion ges också om självundersökning. Kvinnor med symptom och/eller knöl där mammografiscreening inte kan genomföras undersöks med riktad mammografi, ultraljud och/eller punktion. Se Broschyren Råd till dig som inte kan delta i mammografiscreening RUM H 2011
18 Kvinnor under 25 år Det är extremt ovanligt att kvinnor under 25 år drabbas av bröstcancer. I dag diagnostiseras två kvinnor under 25 år med bröstcancer av de cirka kvinnor som årligen drabbas av denna sjukdom. I de allra flesta fall har dessa unga kvinnor även hereditet för bröstcancer. Unga kvinnors bröstvävnad absorberar mer strålning än äldre kvinnors bröst. Detta innebär att unga kvinnor med bröstsymptom inte ska genomgå mammografi i första hand. Då de söker för symptom från brösten ska de rekommenderas att vända sig till vårdcentral eller bröstmottagning för undersökning. Vid fynd som kräver vidare utredning bör de antingen remitteras till cytologi-avdelning för punktion i palpation eller till en mammografiavdelning för en ultraljudsundersökning. Om man vid ultraljudsundersökning upptäcker en avvikande bröstförändring ska nålbiopsi utföras. Om cytologisk undersökning påvisar malignitetsmisstanke ska en mammografiundersökning utföras i den vidare utredningen. Detta undantag från tillämpningen av klinisk mammografi skall inte tillämpas för andra grupper av kvinnor. Män Bröstcancer är en relativt ovanlig cancerform hos män men årligen drabbas cirka 40 män av denna tumörform. Det är framför allt äldre män som diagnostiseras med bröstcancer. Då den kliniska bedömningen ger misstanke om malignitet ska radiologisk bröstundersökning utföras på precis samma sätt som då kvinnor undersöks och utreds på grund av cancermisstanke. Betydligt vanligare diagnos hos män är gynecomasti som innebär att vävnaden bakom bröstvårtan tillväxer och ofta blir öm. Detta tillstånd kan gå tillbaka av sig själv eller i vissa fall leda till operation och avlägsnande av vävnaden retromamillärt. På mammografiavdelningen ska en bild (medial-lateral-oblique, "2:an") tas av båda brösten för att se att det inte är en bröstcancer samt för att göra en storleksbedömning av vävnadsområdet. Om bedömningen av bildmaterialet är försvårad och osäkerhet om diagnosen finns, ska ytterligare röntgenbilder tas. Ultraljudsundersökning kan utföras som komplement.
19 Rapportering uppföljning Vårdgivaren ska månadsvis rapportera om utförda vårdinsatser i anslutning till faktureringen. Sådana uppgifter ska bland annat innefatta patientens namn och personnummer, hemkommun, besöksdatum och utförd åtgärd. Uppgifterna skall lämnas elektroniskt. Vårdgivaren ska årligen redovisa sin screeningverksamhet i enlighet med Socialstyrelsens kvalitetsparametrar, så som de anges i SoS-rapport 1998:17 på det sätt som framgår av Västra Götalandsregionens utredning om mammografiscreening. Vårdgivaren ska årligen redovisa sin verksamhet till Regionalt cancercentrum väst för att möjliggöra beräkning av de kvalitetsindikatorer som anges i SoS-rapport1998:17 och i Nationella riktlinjer för bröstcancersjukvård Medicinskt och hälsoekonomiskt faktadokument (SoS, 2007). När kvalitetsregistret för mammografi har införts, i enlighet med den förstudie som utförts vid Regionalt cancercentrum väst, ska rapportering till detta ske enligt anvisningar som beslutats i kvalitetsrådet för mammografi (var vänlig se variabellistan). Vårdgivaren ska till patientnämnden lämna de uppgifter som nämnden behöver för att fullfölja sitt uppdrag. Vårdgivaren ska informera Hälso-och sjukvårdskansliet i Västra Götalandsregionen om fall som anmälts enligt Lex Maria samt om ärenden där patientnämnden begärt uppgifter. Vårdgivaren ska informera Hälso-och sjukvårdskansliet i Västra Götalandsregionen om andra förhållanden som kan bedömas vara av vikt för fullföljandet av avtalet. Hälso-och sjukvårdskansliet i Västra Götalandsregionen kan dessutom begära in ytterligare uppgifter av vikt om verksamheten som berörs av avtalet. 2
20 Bilagor Brev, svar, blanketter Inbjudan mammografiscreening Ny inbjudan, teknisk komplettering Ny inbjudan, kompletterande undersökning (selektionsbrev) Svarsbrev, friskbrev Svarsbrev, bröstförstorande material, svårbedömd Svarsbrev, bröstförstorande material, obedömbar Svarsbrev, funktionshinder, delvis bedömbart Blankett, önskar avstå mammografiscreening Brev, bekräftelse avstår mammografiscreening 3
21 Logga Adress Förnamn Gatan Stad Personnummer: Du är välkommen till mammografiundersökning Alla kvinnor i åldern år erbjuds återkommande mammografiscreening. Undersökningen syftar till tidig upptäckt av bröstcancer. Vi rekommenderar dig därför att delta i denna frivilliga undersökning. Vi på XX har reserverat en tid för dig. Besöket tar cirka 30 minuter: Tid: Lördagen den 30 december 2010 klockan: 10:15 Plats: XX Om den föreslagna tiden inte passar kan du boka en annan tid via internet eller telefon. Internet: Gå in på XXX Log in: XX Lösenord XX Telefon: XXX dag-dag, tid-tid Kontakta oss på telefonnummer XXXX om du är rullstolsburen, för ytterligare information. Samma sak gäller för dig som ammar eller har gjort en mammografi under de 6 senaste månaderna. Inför undersökningen: Var vänlig ta med giltig fotolegitimation. Undvik att använda parfym eller talk inför undersökningen. Betalning: Avgiften för undersökningen är 100 kronor. Frikort och högkostnadsskydd gäller inte. Du kan antingen betala i samband med undersökningen eller betala i efterskott via inbetalningskort som du får vid ditt besök hos oss. Reseersättning utgår inte. Resultatet efter mammografiundersökningen kommer att skickas till dig inom 2 veckor efter besöket. Mer information om mammografiundersökning finns på Med vänliga hälsningar X enhetens namn 4
22 Logga Adress Förnamn, efternamn Gatan Stad Datum Personnummer På grund av ett tekniskt fel behöver vi komplettera din mammografiundersökning med nya bilder Ett tekniskt fel vid bildtagningen inträffade dessvärre vid din senaste mammografiundersökning. Den behöver därför kompletteras med nya bilder. Vi beklagar det inträffade. Besöket är naturligtvis kostnadsfritt. Tid har reserverats för dig: Lördag den 30 december 1899 Klockan: 10:15 Plats: Besöket beräknas ta cirka 20 min. Var vänlig ta med giltig fotolegitimation. Om du har frågor eller behöver boka om din reserverade tid kan du kontakta oss på telefon XXXXX. Vid behov av tolk kontakta oss. Mer information om mammografi på svenska och andra språk hittar du på Med vänliga hälsningar XXX 5
23 Logga Adress Datum Namn Adress Personnr. Du är välkommen på en kompletterande undersökning Röntgenbilderna från mammografiundersökningen var inte tillräckliga för en säker bedömning. Undersökningen behöver därför kompletteras med ytterligare bilder. Tid har reserverats för dig: Plats: Räkna med att besöket kan ta cirka 1 timme. Undersökningen är kostnadsfri. Var vänlig ta med giltig fotolegitimation. Om du har frågor eller behöver boka om din reserverade tid kan du kontakta oss på telefon XXXXX. Vid behov av tolk kontakta oss. Mer information om mammografi på svenska och andra språk hittar du på Med vänliga hälsningar XXX 6
24 LOGGA Adress Datum Namn Adress Personnummer: Resultatet av din mammografiundersökning visade inga tecken på bröstcancer Vi har nu granskat bilderna från den mammografiundersökning som du gjorde. De visar inga tecken på bröstcancer. Du kommer att få en inbjudan till en ny undersökning med 21 månaders intervall tills du fyller 74 år. Med vänliga hälsningar XXX enhetensnamn Undersök dina bröst regelbundet. Om du skulle upptäcka en knöl eller få andra besvär med brösten, bör du söka läkare och inte invänta nästa mammografiscreening. De flesta knölar är godartade. Om det är frågan om bröstcancer innebär en tidig diagnos största möjlighet att bli botad. Bröstförstoring kan försvåra bedömning av mammografiundersökningen. Egen undersökning är därför extra viktig. Återkommande mammografiscreening Alla kvinnor i åldern år erbjuds återkommande mammografiscreening. För kvinnor som är 75 år och äldre behövs remiss från läkare. Mer information Mer information om mammografiundersökning finns på 7
25 Logga Adress Datum Namn Adress Personnummer Din mammografiundersökning visade inga tecken på bröstcancer Bedömningen är försvårad på grund av det bröstförstorande material du har i dina bröst. Du kommer att kallas till nästa undersökning om 21 månader, till och med det årdu fyller 74. Undersök dina bröst regelbundet. Om du skulle upptäcka en knöl eller få andra besvär med brösten, bör du söka läkare och inte invänta nästa mammografiscreening. De flesta knölar är godartade. Om det är frågan om bröstcancer innebär en tidig diagnos största möjlighet att bli botad. Bröstförstoring kan försvåra bedömning av mammografiundersökningen. Egen undersökning är därför extra viktig. För mer information på svenska och andra språk se Med vänliga hälsningar XXXXX UNDERSÖK SJÄLV DINA BRÖST SÅ HÄR! 1. Ställ dig framför spegeln och iakttag dina bröst. Är brösten lika i form? Är huden indragen någonstans? 2. Sträck upp armarna och kontrollera samma saker igen. 3. Känn på dina bröst. Man känner bäst om fingrar och bröst är våta och intvålade. Undersök vänster bröst med höger hand och tvärtom. 4. Tryck fingertopparna mot bröstet och gör cirkelrörelser inom några centimeterstora områden. Gör så över hela brösten. 5. Gör det först med den fria armen längs sidan och sedan med den sträckt över huvudet. 6. Lägg dig ned och upprepa samma procedur. Undersök dig själv en gång i månaden, inte oftare. 8
26 Logga Adress Personnummer Datum Namn Adress Din mammografiscreening gick inte att bedöma Bilderna som togs på din senaste mammografiundersökning gick inte att bedöma på grund av det bröstförstorande material du har i dina bröst. Därför är det extra viktigt att du själv regelbundet kontrollerar dina bröst. Om du skulle upptäcka en knöl eller få andra besvär med brösten, bör du söka läkare och inte invänta nästa mammografiscreening. De flesta knölar är godartade. Om det är frågan om bröstcancer innebär en tidig diagnos största möjlighet att bli botad. För mer information på svenska och andra språk se Du kommer att inbjudas till nästa mammografiscreening om 21 månader, till och med det år du fyller 74. Med vänliga hälsningar XXX UNDERSÖK SJÄLV DINA BRÖST SÅ HÄR! 1. Ställ dig framför spegeln och iakttag dina bröst. Är brösten lika i form? Är huden indragen någonstans? 2. Sträck upp armarna och kontrollera samma saker igen. 3. Känn på dina bröst. Man känner bäst om fingrar och bröst är våta och intvålade. Undersök vänster bröst med höger hand och tvärtom. 4. Tryck fingertopparna mot bröstet och gör cirkelrörelser inom några centimeterstora områden. Gör så över hela brösten. 5. Gör det först med den fria armen längs sidan och sedan med den sträckt över huvudet. 6. Lägg dig ned och upprepa samma procedur. Undersök dig själv en gång i månaden, inte oftare. 9
27 LOGGA Adress Datum Namn Adress Personnummer: Svar på din mammografiscreening Fullständig mammografiundersökning var inte möjlig i ditt fall. Undersökningen visade inga tecken på bröstcancer i bedömbara delar av dina bröst. Kvinnor mellan år kallas till mammografiscreening med cirka 21 månaders mellanrum. För kvinnor 75 år och äldre behövs remiss från läkare. Undersök dina bröst regelbundet. Om du skulle upptäcka en knöl eller få andra besvär med brösten, bör du söka läkare och inte invänta nästa mammografiscreening. De flesta knölar är godartade. Om det är frågan om bröstcancer innebär en tidig diagnos största möjlighet att bli botad. För mer information på svenska och andra språk se Med vänliga hälsningar XX UNDERSÖK SJÄLV DINA BRÖST SÅ HÄR! 1. Ställ dig framför spegeln och iakttag dina bröst. Är brösten lika i form? Är huden indragen någonstans? 2. Sträck upp armarna och kontrollera samma saker igen. 3. Känn på dina bröst. Man känner bäst om fingrar och bröst är våta och intvålade. Undersök vänster bröst med höger hand och tvärtom. 4. Tryck fingertopparna mot bröstet och gör cirkelrörelser inom några centimeterstora områden. Gör så över hela brösten. 5. Gör det först med den fria armen längs sidan och sedan med den sträckt över huvudet. 6. Lägg dig ned och upprepa samma procedur. 10
28 Undersök dig själv en gång i månaden, inte oftare. Till dig som önskar avstå från mammografiscreening I Västra Götalandsregionen erbjuds kvinnor mellan år regelbunden mammografiscreening. Undersökningen görs med 21 månaders intervall. Deltagandet är frivilligt och syftar till att upptäcka bröstcancer i ett tidigt stadium. Denna blankett fyller du i och skriver under om du väljer att avstå från att delta i mammografiscreeningen och inte önskar fler inbjudningar till mammografiundersökning. Om du önskar ingå i mammografiscreeningen igen kontaktar du XXXX på telefon XXX. Du får då inbjudan till mammografiundersökning igen. Skicka/lämna blanketten till: Enhetens namn och adress * Jag önskar avstå från framtida mammografiundersökningar. Namn: Personnummer Datum Signatur Vi rekommenderar att du själv undersöker dina bröst regelbundet. Om du upptäcker en förändring i bröstet ska du vända dig till din vårdcentral som får skriva remiss till mammografi. Exempel på förändringar i bröstet: ú En knöl i bröstet eller ändrad bröstform ú Indragen hud eller bröstvårta ú Blodig eller klar vätska från bröstvårtan ú Sår som inte läker För mer information se 11
29 Till dig som avstår från mammografiscreening I Västra Götalandsregionen erbjuds kvinnor mellan år regelbunden mammografiscreening. Undersökningarna görs med 21 månaders intervall. Deltagandet är frivilligt och syftar till att upptäcka bröstcancer i ett tidigt stadium. Du har skickat in anmälan om att du önskar avstå från mammografiscreening. Ditt namn tas därför bort från vårt screeningregister - DATUM. Detta innebär att du inte kommer att få inbjudan till mammografiundersökning. Om du har några frågor eller om du i framtiden önskar delta i mammografiscreeningen ber vi dig kontakta oss för återinförande i screeningregistret. Telefon: Måndag - Torsdag , Fredag E-post: xxx@xxx.se Med vänliga hälsningar Enhetens namn Då du inte längre kommer att få erbjudanden om mammografiundersökning rekommenderar vi att du undersöker dina bröst regelbundet. Alla förändringar i brösten bör tas på allvar och undersökas. Om du upptäcker en förändring i bröstet ska du vända dig till läkare, vårdcentral eller till en bröstmottagning. Exempel på förändringar i bröstet: ú En ny knöl i bröstet eller ändrad bröstform ú Indragen hud eller bröstvårta ú Blodig eller klar vätska från bröstvårtan ú Sår som inte läker För mer information se 12
30 oder och uppföljningsregister I RUM H-gruppens arbete har ingått att se till att alla radiologiska bröstdiagnostiska avdelningar arbetar efter samma kvalitetsparametrar, med gemensamma metoder och i enlighet med best practice. För kvinnorna som deltar i mammografiscreening, för patienterna, remittenterna, verksamheterna och beställarnas bästa, bör alla verksamheter inom samma region arbeta så likartat som möjligt. För att följa och bevaka att verksamheten utförs med god kvalitet och i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet behöver man tydliga kvalitetsindikatorer för att kunna jämföra de olika klinikernas arbete. Därför har RUM H-gruppen tagit fram en gemensam variabellista för kvalitetsparametrar. Dessutom har gruppen arbetat med att undersökningarna och undersökningskoderna i Västra Götaland ska vara samma på alla mammografiavdelningar så att jämförelserna blir så likartade som möjligt. 13
31 oder Ustyp Ustyp Namn Klinisk Mammografi Samma kod kan ha tre olika namn, dx, sin, bilat Mammografi eftergranskning, egnas, andras, adm, rond SCR SEL Mammografi SCR TEKNISKT OMTAG SCR Mammografi SCR Mammografi implantat/3- bildsundersökning Ductografi Stereotaktisk finnål Samma kod kan ha två olika namn, SCR eller Klin Stereotaktisk mellannål Samma kod kan ha två olika namn, SCR eller Klin Stereotaktisk grovnål,core Samma kod kan ha två olika namn, SCR eller Klin Stereotaktisk Vakuumbiopsi Samma kod kan ha två olika namn, SCR eller Klin Stereotaktisk indikering Indikering preparat, mammografiskt Mammografisk preparatröntgen Ultraljudsstyrd axillpunktion finnål Ultraljudsstyrd axillpunktion mellan/grov-nål Ultraljud bröst Samma kod med olika namn Scr, klin, sin, dx Ultraljud preparat Ultraljudsstyrd bröstpunktion finnål/inklusive direktpunktion Ultraljudsstyrd bröstpunktion mellannål Ultraljudsstyrd bröstpunktion grovnål, core Ultraljudsstyrd bröstpunktion vacuumbiopsi Dränageinlägg/kontroll Indikering ultraljudsstyrd Indikering preparat, ultraljudsstyrd 660xx Import andras bilder 14
32 Uppföljningsregister Registret ska bestå av fyra delar: Kallelseuppgifter. Screeninguppgifter. Selektionsuppgifter. Kliniska mammografier. Verksamheterna ska leverera fyra filer, en till vardera registerdel. 1. Kallelseuppgifter Variabelnamn Beskrivning Format Värden Kommentar PersonID Personnummer Text(12) ÅÅÅÅMMDDNNNK Screeningnummer Undersökningsnr Unikt nr skapas vid bokningen Unikt undersökningsnr skapas till ovanstående screeningnr/remissnr för varje ny undersökning som tillhör screeningtillfället Text(32 tecken) Text(32 tecken) Remissdatum Remissdatum Text(8) (ÅÅÅÅMMDD) KallelseLKF Screeningomgang CentralenhetID Län, kommun och församlingskod vid kallelsedatumet Antal gånger kvinnan kallats till screening Unik identifierare av centralenhet Text(6) (LLKKFF) Heltal Text(128 tecken) SEMUDD+löpnr (NU-sjukv) Följer kvinnan från kallelse till ev selektionsutredning SEMUDD+ löpnr När screeningremissen skapades i röntgeninformationssystemet Centralenhet är den klinik som skickar kallelsen 15
33 2. Screeninguppgifter Variabelnamn Beskrivning Format Värden Kommentar PersonID Personnummer Text(12) ÅÅÅÅMMDDNN NK Undersökningsnu mmer Screeningnumme r Deltagarkod (VL: RUMH_DeltagKo d) Screeningsdatum FyndkodScrMam mobilat (VL: RUMH_Fynd Mammo) FyndkodScrMam modx (VL: RUMH_Fynd Mammo) Mammografins interna undersökningsidentifik ation Mammografins interna screeningidentifikation Undersöknings/screni ngsdatum Mammografikod bilateral från screeningmammografi n. Mammografikod höger bröst från screeningmammografi n. Text(32 tecken) Text(32 tecken) D = deltagare A = avböjer P = passiv icke deltagare/p assiv vägrare O = oanträffbar Text(8) (ÅÅÅÅMMDD) - = bröst finns men undersökni ng ej utförd 0 = finns ej (abladerat) 1 = normal 2 = benign 3 = oklar förändring/ Malignitet kan ej uteslutas 4 = trolig cancer/mali gnitet misstänkt 5 = cancer - = bröst finns men undersökni ng ej utförd 0 = finns ej (abladerat) 1 = normal Lämnas blank om otillräckligt bildmaterial. oder som Lämnas blank om otillräckligt bildmaterial. oder som 16
34 2 = benign 3 = oklar förändring/ Malignitet kan ej uteslutas 4 = trolig cancer/mali gnitet misstänkt 5 = cancer FyndkodScrMam mosin (VL: RUMH_Fynd Mammo) SlutBedomning (VL: RUMH_SlutBed) NastaScreenDatu m Svarsdatum Mammografikod vänster bröst från screeningmammografi n. - = bröst finns men undersökni ng ej utförd 0 = finns ej (abladerat) 1 = normal 2 = benign 3 = oklar förändring/ Malignitet kan ej uteslutas 4 = trolig cancer/mali gnitet misstänkt 5 = cancer Slutbedömning 1 = Tekniskt omtag 2 = Selektion 3 = Frisk Nästa screeningsdatum Datum för svar till kvinnan. Friskbrevsdatum Text(8) (ÅÅÅÅMMDD) Text(8) (ÅÅÅÅMMDD) Forstegranskare ID på förste granskare Text (64) Andregranskare ID på andra granskare Text (64) Selektionskod (VL: RUMH_Selek ) Selektionskod M = mammograf i S = Symtom Lämnas blank om otillräckligt bildmaterial. oder som oder som oder som
35 3. Selektionsuppgifter (Kompletterande undersökning) Variabelnamn Beskrivning Format Värden Kommentar PersonID Personnummer Text(12) ÅÅÅÅMMDDN NNK Undersökningsnum mer Screeningnummer Mammografins interna undersökningsidentifik ation Mammografins interna screeningidentifikation Text(32 tecken) Text(32 tecken) Undersokdatum Undersökningsdatum Text(8) (ÅÅÅÅMMDD) Avslutdatum FyndkodSelMammo Bilat FyndkodSelMammo Dx Datum för avslutande av mammografisk utredning. Fyndkod bilateral från selektionsmammograf in. Fyndkod höger bröst från selektionsmammograf in. Text(8) (ÅÅÅÅMMDD) - = bröst finns men undersökning ej utförd 0 = finns ej (abladerat) 1 = normal 2 = benign 3 = oklar förändring/malig nitet kan ej uteslutas 4 = trolig cancer/malignite t misstänkt 5 = cancer - = bröst finns men undersökning ej utförd 0 = finns ej (abladerat) 1 = normal 2 = benign 3 = oklar förändring/malig nitet kan ej uteslutas 4 = trolig cancer/malignite
36 FyndkodSelMammo Sin FyndkodSelUljudBil at FyndkodSelUljudDx FyndkodSelUljudSi n FyndkodSelCytDx Fyndkod vänster bröst från selektionsmammograf in. Fyndkod ultraljud bilateral. Fyndkod ultraljud höger bröst. Fyndkod ultraljud vänster bröst. Fyndkod cytologi höger bröst t misstänkt 5 = cancer - = bröst finns men undersökning ej utförd 0 = finns ej (abladerat) 1 = normal 2 = benign 3 = oklar förändring/malig nitet kan ej uteslutas 4 = trolig cancer/malignite t misstänkt 5 = cancer 1= normal 2= benign 3= oklar förändring 4= trolig cancer 5= cancer 1= normal 2= benign 3= oklar förändring 4= trolig cancer 5= cancer 1= normal 2= benign 3= oklar förändring 4= trolig cancer 5= cancer 1= normal 2= benign 3= oklar förändring 4= trolig cancer 5= cancer 6=otillräckligt material k= cystvätska som kastas HistometSelCytDx Metod som använts 1 = 19
37 för cytologi höger bröst. Finnål(FNAC) 2 = Mellannål(< 2 mm) 3 = Grovnål (2 3 mm) 4 = Vakuumbiopsi(> 3 mm) (=1) (=2) (=3) (=4) (=1) (=2) (=3) (=4) FyndkodSelCytSin Fyndkod cytologi vänster bröst 1= normal 2= benign 3= oklar förändring 4= trolig cancer 5= cancer 6=otillräckligt material k= cystvätska som kastas HistometSelCytSin Metod som använts för cytologi vänster bröst. 1 = Finnål(FNAC) 2 = Mellannål(< 2 mm) 3 = Grovnål (2 3 mm) 4 = Vakuumbiopsi(> 3 mm) (=1) (=2) (=3) (=4) (=1) (=2) (=3) (=4) FyndkodSelCytaxD x Fyndkod cytologi höger axill 1= normal 2= benign 3= oklar förändring 4= trolig cancer 5= cancer 6=otillräckligt material k= cystvätska som kastas HistometSelCytaxD x Metod som använts för cytologi höger axill. 1 = Finnål(FNAC) 2 = Mellannål(< 2 mm) 20
38 3 = Grovnål (2 3 mm) 4 = Vakuumbiopsi(> 3 mm) (=1) (=2/3) FyndkodSelCytaxSi n Fyndkod cytologi vänster axill 1= normal 2= benign 3= oklar förändring 4= trolig cancer 5= cancer 6=otillräckligt material k= cystvätska som kastas HistometSelCytaxSi n Metod som använts för cytologi vänster axill. 1 = Finnål(FNAC) 2 = Mellannål(< 2 mm) 3 = Grovnål (2 3 mm) 4 = Vakuumbiopsi(> 3 mm) (=1) (=2/3) 21
39 4. Klinisk mammografi Variabelnamn Beskrivning Format Värden Kommentar PersonID Personnummer Text(12) ÅÅÅÅMMDDN NNK Undersökningsnum mer Screeningnummer Mammografins interna undersökningsidentifik ation Mammografins interna screeningidentifikation Text(32 tecken) Text(32 tecken) Undersokdatum Undersökningsdatum Text(8) (ÅÅÅÅMMDD) Avslutdatum FyndkodKlinMamm obilat FyndkodKlinMamm odx Datum för avslutande av mammografisk utredning. Fyndkod bilateral från klinisk mammografi. Fyndkod höger bröst från klinisk mammografi. Text(8) (ÅÅÅÅMMDD) - = bröst finns men undersökning ej utförd 0 = finns ej (abladerat) 1 = normal 2 = benign 3 = oklar förändring/malig nitet kan ej uteslutas 4 = trolig cancer/malignite t misstänkt 5 = cancer - = bröst finns men undersökning ej utförd 0 = finns ej (abladerat) 1 = normal 2 = benign 3 = oklar förändring/malig nitet kan ej uteslutas 4 = trolig cancer/malignite Lämnas blank om otillräckligt bildmaterial Lämnas blank om otillräckligt bildmaterial
40 FyndkodKlinMamm osin FyndkodKlinUljudBil at FyndkodKlinUljudDx FyndkodKlinUljudSi n FyndkodKlinCytDx Fyndkod vänster bröst från klinisk mammografi. Fyndkod ultraljud bilateral från klinisk mammografi Fyndkod ultraljud höger bröst från klinisk mammografi Fyndkod ultraljud vänster bröst från klinisk mammografi Fyndkod cytologi höger bröst från klinisk mammografi t misstänkt 5 = cancer - = bröst finns men undersökning ej utförd 0 = finns ej (abladerat) 1 = normal 2 = benign 3 = oklar förändring/malig nitet kan ej uteslutas 4 = trolig cancer/malignite t misstänkt 5 = cancer 1= normal 2= benign 3= oklar förändring 4= trolig cancer 5= cancer 1= normal 2= benign 3= oklar förändring 4= trolig cancer 5= cancer 1= normal 2= benign 3= oklar förändring 4= trolig cancer 5= cancer 1= normal 2= benign 3= oklar förändring 4= trolig cancer 5= cancer 6=otillräckligt material k= cystvätska som kastas Lämnas blank om otillräckligt bildmaterial HistometKlinCytDx Metod som använts 1 = 23
41 för cytologi höger bröst. Finnål(FNAC) 2 = Mellannål(< 2 mm) 3 = Grovnål (2 3 mm) 4 = Vakuumbiopsi(> 3 mm) (=1) (=2) (=3) (=4) (=1) (=2) (=3) (=4) FyndkodKlinCytSin Fyndkod cytologi vänster bröst från klinisk mammografi 1= normal 2= benign 3= oklar förändring 4= trolig cancer 5= cancer 6=otillräckligt material k= cystvätska som kastas HistometKlinCytSin Metod som använts för cytologi vänster bröst. 1 = Finnål(FNAC) 2 = Mellannål(< 2 mm) 3 = Grovnål (2 3 mm) 4 = Vakuumbiopsi(> 3 mm) (=1) (=2) (=3) (=4) (=1) (=2) (=3) (=4) FyndkodKlinCytaxD x Fyndkod cytologi höger axill från klinisk mammografi 1= normal 2= benign 3= oklar förändring 4= trolig cancer 5= cancer 6=otillräckligt material k= cystvätska som kastas HistometKlinCytaxD x Metod som använts för cytologi höger axill. 1 = Finnål(FNAC) 2 = Mellannål(< 2 mm) 24
REGIONALT VÅRDPROGRAM FÖR MAMMOGRAFISCREENING OCH RADIOLOGISK BRÖSTDIAGNOSTIK RKM
REGIONALT VÅRDPROGRAM FÖR MAMMOGRAFISCREENING OCH RADIOLOGISK BRÖSTDIAGNOSTIK RKM 2 0 1 8 Här finner ni aktuella vårdprogram, riktlinjer och rapporter: Regionalt cancercentrum väst Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Läs merMammografiscreening. Regional medicinsk riktlinje. Syfte. Bakgrund. Behandling
Regional medicinsk riktlinje Mammografiscreening Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 13-2016) giltigt till september 2018 (2 år efter fastställandedatum) Utarbetad av Regionalt kvalitetsråd
Läs merREGIONALT VÅRDPROGRAM FÖR MAMMOGRAFISCREENING OCH RADIOLOGISK BRÖSTDIAGNOSTIK RKM
REGIONALT VÅRDPROGRAM FÖR MAMMOGRAFISCREENING OCH RADIOLOGISK BRÖSTDIAGNOSTIK RKM 2 0 1 6 Här finner ni aktuella vårdprogram, riktlinjer och rapporter: Regionalt cancercentrum väst Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Läs merNär jag ska på mammografi
När jag ska på mammografi FÖRE UNDERSÖKNINGEN Kallelse Välkommen till mammografi Vad är mammografi? Mammografi är röntgen av brösten. Röntgen är ett sätt att fotografera brösten. Mammografi görs för att
Läs merMammografi. Bröstcancer. Etiologi. Kommer till mammografi för. Trippeldiagnostik. Klinisk mammografi. Hälsokontroll screening
Mammografi Bröstcancer Ungefär var nionde kvinna kommer att drabbas av bröstcancer. Katarina Rönnow,öl Helsingborgs Lasarett 23 okt 2013 Det är den vanligaste cancerformen hos kvinnor i Sverige. Årligen
Läs merFörutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona
Blekingesjukhuset 2014-10-09 Dnr Förvaltningsstaben Peter Pettersson Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Inledning Bröstcancer är den vanligaste tumörsjukdomen
Läs merHur gör vi när medborgarna inte vill involvera sig?
Hur gör vi när medborgarna inte vill involvera sig? ETT UPPDRAG TILLSAMMANS MED Transformator Design Research och innovation i samma process som involverar kunder och medarbetare. VÅRA STYRKOR Sveriges
Läs merNär jag ska på mammografi
När jag ska på mammografi FÖRE UNDERSÖKNINGEN Vad är mammografi? Mammografi är röntgen av brösten. Röntgen är ett sätt att fotografera brösten. Mammografi görs för att hitta bröstcancer. Bröstcancer är
Läs merAutomatiserat 3 D Ultraljud (ABUS) för täta bröst som komplement till mammografi screening
Automatiserat 3 D Ultraljud (ABUS) för täta bröst som komplement till mammografi screening Brigitte Wilczek, MD, PhD; Marina Janicijevic, MD; Kjell Hågemo, MD; Börkur Adalsteinsson, MD; Karin Thorneman,
Läs merDiagnostik med mammografi och ultraljud. mammografi och ultraljud. Trippeldiagnostik. Fettvävnad ser mörk ut på. mammografi och ultraljud
Diagnostik med mammografi och ultraljud Roland Johansson Fettvävnad ser mörk ut på mammografi och ultraljud Klinik Radiologi Cytologi Trippeldiagnostik Mammografi Sonografi Körtelvävnad ser ljus ut på
Läs merIndelning. Mammografi. Radiologiska metoder. Trippeldiagnostik! Projektioner. Ductografi. Margareta Ternström Mammografiavdelningen SU/SS HT 2009
Indelning Mammografi Margareta Ternström Mammografiavdelningen SU/SS HT 2009 - Klinisk mammografi: Symptom, oro, kontroll efter behandling t.ex operation, malignitetsutredning, hereditet, hälsokontroll
Läs merScreening för bröstcancer
Screening för bröstcancer Indikatorer SCREENING FÖR BRÖSTCANCER, INDIKATORER 1 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,
Läs merOm bröstcancer. Varför uppstår bröstcancer? MIN DIAGNOS
Om bröstcancer Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor med drygt 9 000 diagnoser per år i Sverige. Risken för att insjukna i bröstcancer ökar med stigande ålder. Män kan också få bröstcancer,
Läs merOm bröstcancer. Varför uppstår bröstcancer? MIN DIAGNOS
Om bröstcancer Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor med drygt 9 000 diagnoser per år i Sverige. Risken för att insjukna i bröstcancer ökar med stigande ålder. Män kan också få bröstcancer,
Läs merStandardiserat vårdförlopp (SVF) Bröstcancer
Standardiserat vårdförlopp (SVF) Bröstcancer 3 stora organisatoriska förändringar Bröstkirurgin i länet samlad till Ryhov Poliklinisering av kirurgi Införande av SVF 2016-04-25 Vårdförlopp Bröstcancer
Läs merNovus BRO tar pulsen på bröstcancervården. Juni 2010. 17 juni 2010 Lina Lidell/Annelie Önnerud Åström
Novus BRO tar pulsen på bröstcancervården Juni 2010 17 juni 2010 Lina Lidell/Annelie Önnerud Åström 1704 Om undersökningen Undersökningen har genomförts av Novus Opinion på uppdrag av BRO, Bröstcancerföreningens
Läs merTidig upptäckt. Kommunikation och information. Maria Prigorowsky Projektledare SKL Ännu bättre cancervård.
Tidig upptäckt Kommunikation och information Maria Prigorowsky Projektledare SKL Maria.prigorowsky@skl.se 2013-09-20 Ännu bättre cancervård SKL ska förbättra kallelsernas innehåll och utformning ta fram
Läs merHon har nu läst i sin journal att SN var negativ och tror sig ha fått fel information efter operationen inför hemgång. Nu vill hon ha klara besked.
Fråga 1) Du arbetar som underläkarvikarie på lasarettet i S-stad. Till kirurgmottagningen kommer som extra patient en 63-årig kvinna som opererades i vänster bröst för fyra dagar sedan p.g.a. en cancer.
Läs mer1.1 Ange tre möjliga differentialdiagnoser förutom bröstcancer. (1,5p)
Du arbetar som underläkarvikarie på kirurgkliniken i Y-köping. Du träffar en 63-årig kvinna på mottagningen som känt en knöl i vänster bröst sedan ett par veckor. Hon är frisk i övrigt och tar inga mediciner.
Läs merProjekt Öka Deltagandet och effekten av påminnelsebrev vid mammografiscreening. Karin Leifland MD, Ph D Chef Mammografi Unilabs AB
Projekt Öka Deltagandet och effekten av påminnelsebrev vid mammografiscreening Karin Leifland MD, Ph D Chef Mammografi Unilabs AB UNILABS Mammografi Sverige Uppsala Stockholm (Capio S:t Göran + Tumba)
Läs merSköldkörtelcancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp
Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Sköldkörtelcancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare Jakob Dahlberg Februari 2017 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2.
Läs merABVS I BRÖSTDIAGNOSTIK
ABVS ultraljud Automated Breast Volume Scanner ABVS I BRÖSTDIAGNOSTIK Irena Kostolny MD,PhD Fredrik Gross MD Västerviks sjukhus Röntgenavdelning Mammografi Sverige ABVS I BRÖSTDIAGNOSTIK Mammografi Västervik-Oskarshamn
Läs merNationell nivåstrukturering av analcancerbehandling
Nationell nivåstrukturering av analcancerbehandling Information till utredande och remitterande enheter Från och med 1 januari 2017 är de onkologiska klinikerna vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå,
Läs merBRO granskar bröstcancervården
BRO granskar bröstcancervården Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation BRO BRO: Synovate: Ingrid Kössler David Ahlin, Marika Lindgren Åsbrink Datum: 2007-10-19 Information om undersökningen Synovate
Läs merMäns upplevelse i samband med mammografi
CLINTEC Enheten för radiografi Projektarbete Höstterminen 2015 Mäns upplevelse i samband med mammografi Författare: Ninette Jonsson, Elisabeth Ljung Sammanfattning Att män utgör en minoritet av patienterna
Läs merFörslag till upphandling av bröstdiagnostiska tjänster inom SLL samt förlängning av avtal
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-11-22 p 14 1 (5) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Malin Rydberg Förslag till upphandling av bröstdiagnostiska tjänster inom SLL samt förlängning av avtal
Läs merTyreoideacancer. Regional medicinsk riktlinje
Tyreoideacancer Regional medicinsk riktlinje Denna presentation behandlar cancer i tyreoidea! För översikt rörande utredning av struma eller knöl i tyreoidea hänvisas till: www.internetmedicin.se: Tyreoidea-palpabel
Läs merUtvecklingsplan bröstcancer
Utvecklingsplan bröstcancer 2019-2021 Bakgrund Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor i Sverige och globalt och svarar för cirka 30 procent av alla nydiagnostiserade cancerfall i landet.
Läs merNågra minuter idag. Många liv i morgon.
Några minuter idag. Många liv i morgon. Karma Kamera www.karmakamera.se Karolinska Institutet genomför under hösten 2013 forskningsstudien Karma Kamera i samarbete med Södersjukhuset. Vi ställer nu frågan
Läs merInformation om Bråck på stora kroppspulsådern
Information om Bråck på stora kroppspulsådern Society of Interventional Radiology, www.sirweb.org Vad är ett pulsåderbråck och varför måste det behandlas? Pulsåderbråck (aortaaneurysm) är en vidgning av
Läs merKlinisk mammografi i Stockholms läns landsting
Medicinsk revision Klinisk mammografi i Stockholms läns landsting Rapport BDO Consulting Group AB 2011-09-06 BDO Consulting Group AB Granskning av klinisk mammografi 2011-09-06 SAMMANFATTNING Uppdrag och
Läs merSlutrapport fördjupad analys om utökat åldersspann för kallelse till mammografi
Landstingsdirektörens stab Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) 130468 Landstingsstyrelsen Slutrapport fördjupad analys om utökat åldersspann för kallelse till mammografi Förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsen
Läs merFrån sämst till bäst i klassen
Från sämst till bäst i klassen Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos 1 Sammanfattning Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos är en av tre pilotprocesser som
Läs merAnalcancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp
Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Analcancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Mats Perman Anna Axelsson Februari 2017 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Patientgruppens
Läs mer1.1 Vad gör du? (3 p) Sida 1 av 7
En 48-årig tidigare frisk kvinna söker dig på vårdcentralen på grund av en oöm resistens i höger bröst. Den är 1.1 Vad gör du? (3 p) Sida 1 av 7 Du utför trippeldiagnostik. Vid klinisk undersökning finner
Läs merPatientinformation ärftlig cancer
Patientinformation ärftlig cancer Misstänkt ärftlig bröstcancer 1 Universitetssjukhuset i Lund Adresser till onkogenetiska mottagningar i Sverige Lund Göteborg Linköping Stockholm Uppsala Umeå Genetiska
Läs merStandardiserat vårdförlopp för huvud- och halscancer
Standardiserat vårdförlopp för huvud- och halscancer Incidens för huvud- och halscancer Cirka 1.400 patienter får diagnosen HH-cancer per år i Sverige. Inom Västra sjukvårdsregionen (VSR) diagnostiseras
Läs merVad är en genetisk undersökning?
12 Vad är en genetisk undersökning? Originalet framtaget av Guy s and St Thomas Hospital, London, UK, och London IDEAS Genetic Knowledge Park, januari 2007. Detta arbete är finansierat av EuroGentest,
Läs merOm PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer
Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Information från Socialstyrelsen i samarbete med: Sveriges Kommuner och Landsting Sjukvårdsrådgivningen Svensk Urologisk Förening Svensk Onkologisk Förening
Läs merRadiologi i Na*onella Riktlinjer för Kolorektal cancer
Radiologi i Na*onella Riktlinjer för Kolorektal cancer Mikael Hellström Avd för radiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Na#onella Riktlinjer på Socialstyrelsens hemsida h8p://www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/
Läs merTillämpningar Standardiserade Vårdförlopp SVF
Tillämpningar Standardiserade Vårdförlopp SVF 2017-06-16 Text i dokument Mottagningsbesök Slutenvård Patient mottagen från annat landsting Patient startat SVF inom Region Skåne Vårdåtagande, koppling i
Läs merPeniscancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp
Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Peniscancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare Svante Bergdahl Februari 2017 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Patientgruppens
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2006:18 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:43 av Birgitta Rydberg m.fl. (fp) om screening för tjocktarmscancer Föredragande landstingsråd: Inger Ros Ärendet Motionärerna
Läs merTillämpningar Standardiserade Vårdförlopp SVF
Tillämpningar Standardiserade Vårdförlopp SVF 2018-10-15 Text i dokument Mottagningsbesök Slutenvård Patient mottagen från annat landsting Patient startat SVF inom Region Skåne Vårdåtagande, koppling i
Läs merSCK Ortopedi. Sarkom Centrum Karolinska
SCK Ortopedi Sarkom Centrum Karolinska Uppdrag Diagnostisera och behandla mesenkymala tumörer i rörelseapparaten thoraxväggen även barnen! ffa. maligna mesenkymala tumörer = sarkom SCK Ortopedi organisation
Läs merMANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR BRÖSTCANCER UPPFÖLJNING. För Sydöstra Sjukvårdsregionen
MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR BRÖSTCANCER UPPFÖLJNING För Sydöstra Sjukvårdsregionen Omfattar registerversion/-er Datum för driftsättning Variabelbeskrivnings version Revidering av dokument
Läs merInkomna synpunkter till patientnämnden
Inkomna synpunkter till patientnämnden SYNPUNKTER RÖRANDE KIRURG- ORTOPED- OCH KVINNOKLINIKERNAS VERKSAMHETER Analys framtagen av patientnämnden i Region Kronoberg Varför en analys från Patientnämnden
Läs merLivmoderhalscancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp
Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Livmoderhalscancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare Karin Bergmark och Pär Hellberg Februari 2017 Innehållsförteckning 1.
Läs merDu hittar en knöl vad händer sen?
Du hittar en knöl vad händer sen? Följ med på en resa från provtagning till provsvar. Vi har besökt punktionsmottagningen och patologiska/cytologiska kliniken vid Skånes universitetssjukhus i Lund. 1 På
Läs merNeuroendokrina buktumörer, inkl binjurecancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp
Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Neuroendokrina buktumörer, inkl binjurecancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare Viktor Johanson Januari 2018 Innehållsförteckning
Läs merOkänd primärtumör. Ny medicinsk riktlinje
Ny medicinsk riktlinje Definition En heterogen sjukdomsgrupp med histopatologiskt bekräftad metastatisk cancer där en sannolik primärtumör inte påvisats efter basal utredning Regional medicinsk riktlinje
Läs merMANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR NJURCANCER
MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR NJURCANCER DIAGNOSUPPGIFTER OCH PRIMÄR BEHANDLING uppdaterad 2014-12-08 Omfattar registerversion/-er Variabelbeskrivnings- Datum version Register version 1.0.0
Läs merSOSFS 2012:20 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Fosterdiagnostik och preimplantatorisk genetisk diagnostik. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2012:20 (M) Föreskrifter och allmänna råd Fosterdiagnostik och preimplantatorisk genetisk diagnostik Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras
Läs merVad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar
Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar 2 Vad är en Genetisk Undersökning? Denna informationsskrift berättar vad en genetisk undersökning är, varför Du skall överväga en
Läs merNATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR KOLOREKTAL CANCER MANUAL FÖR UPPFÖLJNING
NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR KOLOREKTAL CANCER MANUAL FÖR UPPFÖLJNING (diagnostiserade alla år) Kriterier för uppföljningsinrapportering Riktlinjer för uppföljning Kvalitetsregistret för kolorektal
Läs merLandstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare
Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare April 2014 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Indikationer för utredning
Läs merFakta om lungcancer. Pressmaterial
Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i
Läs merSvensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande
BESLUTSUNDERLAG 1(5) Landstingsstyrelsen Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande Bakgrund Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har tillsammans med cheferna för de sex regionala
Läs merLathund för handläggning av malignt melanom/dysplastisk naevus i Uppsala-Örebroregionen reviderad
Lathund för handläggning av malignt melanom/dysplastisk naevus i Uppsala-Örebroregionen 2016-05-19 reviderad 2018-09-04 En pigmenterad förändring excideras med 2 mm klinisk marginal ned till ytliga subcutis
Läs merMDK-rutin för Kolorektal Cancer med fjärrmetastas (KRCM1)
MDK-rutin för Kolorektal Cancer med fjärrmetastas (KRCM1) Omfattning Denna rutin omfattar all vårdpersonal i norra sjukvårdsregionen som medverkar i regionala multidisciplinära konferenser för patienter
Läs merBröstcancer. Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp. Processägare Roger Olofsson Bagge, Zakaria Einbeigi & Maria Edegran
Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Bröstcancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare Roger Olofsson Bagge, Zakaria Einbeigi & Maria Edegran oktober 2015 Innehållsförteckning
Läs merPublicerat för enhet: Kuratorsmottagning Uddevalla sjukhus; Kuratorsmottagning Norra Älvsborgs Länssjukhus Version: 8
Publicerat för enhet: Kuratorsmottagning Uddevalla sjukhus; Kuratorsmottagning Norra Älvsborgs Länssjukhus Version: 8 Innehållsansvarig: Maria Lagergren, Kurator, Kuratorsmottagning Uddevalla sjukhus (marfo39)
Läs merA) Hur behandlar du kirurgiskt om cytologin visar rikligt med bröstepitel, inget malignt? (2p)
, totalt 5 sidor (max 15p). Du arbetar som AT-läkare på lasarettet i Z-stad. Till kirurgmottagningen kommer en 64-årig kvinna, Sara Molden, direkt från mammografiavdelningen. Hon har vid screeningmammografin
Läs merOm PSA-prov. för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar
Om PSA-prov för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen: April 2010. Detta är en uppdaterad version av den broschyr som utkom 2007.
Läs merOm PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar
Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede - Fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Mars 2010. Detta är en uppdatera version av den som utkom 2007. Uppdateringen
Läs merBRÖSTPATOLOGI FIBROADENOM I BRÖSTKÖRTELN
BRÖSTPATOLOGI DSM054 (11i) FIBROADENOM I BRÖSTKÖRTELN Klinisk bakgrund: 25-årig kvinna, O-grav, O-para, äter p-piller. Upptäckte knöl i vänster bröst för fyra månader sedan som successivt vuxit. Mammografi
Läs merOm PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar
Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Augusti 2014. Detta är en uppdaterad version av de broschyrer som utkom 2007
Läs merKarin Thorneman Överläkare Mammografi Capio S:t Görans Sjukhus Stockholm. Preferentiell Radio Frekvens Ablation av liten bröstcancer
Karin Thorneman Överläkare Mammografi Capio S:t Görans Sjukhus Stockholm Preferentiell Radio Frekvens Ablation av liten bröstcancer 1 1 PRFA Lovande behandlingsalternativ för äldre kvinnor med liten bröstcancer
Läs merBenigna bröstsjukdomar
Bröstcancerkirurgi Kirurgi Lena Johansson 1 av 6 Benigna bröstsjukdomar Samtliga preparat från bröstförändringar skall skickas för histopatologisk analys. Fibroadenom Vanligast i åldern 15-30 år. Mycket
Läs merGynekologisk cellprovskontroll (GCK)
MEDICINSK INSTRUKTION 1 (7) MEDICINSK INDIKATION Bakgrund Sedan slutet av 1960-talet har screening för upptäckt av symtomfria förstadier till cervixcancer, dysplasier (cellförändringar), genomförts i Sverige.
Läs merFörstudie till underlag för organiserad prostatacancertestning i Region Halland
Datum Diarienr 20190129 RS190136 Förstudie till underlag för organiserad prostatacancertestning i Region Halland Syfte Syftet med kartläggningen är att utifrån RCC i Samverkans definierade områden till
Läs merLöften till cancerpatienter - resultatredovisning
Ett samarbete inom cancervården i sydöstra sjukvårdsregionen Löften till cancerpatienter - resultatredovisning INNEHÅLL INLEDNING... 3 LÖFTE 1 Alla cancerpatienter i regionen ska få behandling inom fyra
Läs merKvalitetsindikatorer med måltal avseende cancer,
Kvalitetsindikatorer med måltal avseende cancer, 2017-11-01 Detaljerad indikatorbeskrivning Indikator 1: Mått: Andel bröstcancerpatienter som opererats inom 28 dagar från välgrundad misstanke om cancer.
Läs merInformation om screeningstudie gällande prostatacancer GÖTEBORG 2- STUDIEN PROSTATACANCERSTUDIE
PROSTATACANCERSTUDIE Information om screeningstudie gällande prostatacancer GÖTEBORG 2- STUDIEN Avdelningen för urologi Sahlgrenska akademin Göteborgs universitet Hemsida: www.g2screening.se E-post:g2@gu.se
Läs merMDK-rutin för Blodcancer Telepatologisk rond
MDK-rutin för Blodcancer Telepatologisk rond Omfattning Denna rutin omfattar all vårdpersonal i norra sjukvårdsregionen som medverkar i regionala multidisciplinära konferenser för patienter med blodcancer.
Läs merBröstcancer process Kvalitetsmått i alla ingående delar. Patientupplevda kvalitetsmått
Bröstprocessen Lund Bröstcancer process Kvalitetsmått i alla ingående delar Patientupplevda kvalitetsmått Europeiska Riktlinjer Förbättra behandlingsresultat Mammografiscreening Multidisciplinärt arbetssätt
Läs merBröstcancer. Förbättringsprocessen
Bröstcancer Förbättringsprocessen Bröstteamet Eva Ebenstrand Sonja Espersson Charlotte Haraldsson Marie Persson Pia Persson Margareta Sjövall Hans Svensson Heitti Teder Åsa Vänerhag Annika Åkerberg CSK
Läs mer8 Yttrande över motion 2018:10 av Tara Twana (S) om att alla kvinnor har nytta av mammografi VKN
8 Yttrande över motion 2018:10 av Tara Twana (S) om att alla kvinnor har nytta av mammografi VKN 2019-0009 Vårdens kunskapsstyrningsnämnd TJÄNSTEUTLÅTANDE VKN 2019-0009 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Läs merCancer Okänd Primärtumör - CUP
Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Cancer Okänd Primärtumör - CUP Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare Gunnar Lengstrand oktober 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning...
Läs merCANCERGENETISK MOTTAGNING CAP NORR Cancerprevention norra regionen Regionalt Cancercentrum norr Norrlands Universitetssjukhus 901 85 UMEÅ
CAP NORR Cancerprevention norra regionen 2(5) Inför utredning för misstänkt ärftlig cancer Detta informationsblad skickas till Dig som antingen genom egen begäran eller genom remiss från Din läkare skall
Läs merBengt Ekelund, verksamhetschef på Kirurgkliniken och ordförande i delprojektets chefsgrupp.
Analysledare: Graciela Carlsson, Magnus Sandberg Ledning och Verksamhetsstöd NU-sjukvården Ange datum 081210 Riskanalys Vård 2010/Bröstverksamheten 1 Inledning och bakgrund Samtliga verksamhetsförändringar
Läs merObligatoriska SVF-koder inom VLL, februari 2017
Obligatoriska SVF-koder inom VLL, februari 2017 Enligt Socialstyrelsens generella modell finns alla koder tillgängliga för alla vårdförlopp och därmed även i NCS Cross. Det är dock kodningsvägledningarna
Läs merNågra minuter idag. Många liv i morgon.
Broschyr Karma Kamera Studiefas 20141208.docx Några minuter idag. Många liv i morgon. Karma Kamera www.karmakamera.se Karolinska Institutet genomför forskningsstudien Karma Kamera i samarbete med Södersjukhuset.
Läs merPatientinformation ärftlig cancer
Patientinformation ärftlig cancer Ärftlig bröst- och äggstockscancer 1 MEFinfo_BC 1 Onkogenetiska mottagningen Universitetssjukhuset i Lund Adresser till onkogenetiska mottagningar i Sverige Lund Göteborg
Läs merUtvecklingskraft Cancer
Utvecklingskraft Cancer Före och efter cancer Kalmar 170518 Hjärntumörprocessen Så ser det ut i regionen våra utmaningar Bakgrund 1300 nya fall/år i Sverige, i sydöstra regionen ca 120 fall/år Vanligaste
Läs merTestikelcancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp
Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Testikelcancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Ann-Marie Olvenmark Annika Hedlund Februari 2017 Innehållsförteckning 1. Inledning...
Läs merDiagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR
Diagnostiskt centrum Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum - för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Mål Kortare tid från symptom
Läs merErbjudande om fosterdiagnostik
Erbjudande om fosterdiagnostik Landstingen i norra regionen det vill säga Jämtland, Västernorrland, Västerbotten samt Norrbotten har fattat beslut om ett enhetligt erbjudande till blivande föräldrar som
Läs merRiktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun
Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig
Läs merBeskrivning av förutsättningar för patientgaranti Nexplanon (etonogestrel)
Beskrivning av förutsättningar för patientgaranti Nexplanon (etonogestrel) Nexplanon (etonogestrel) p-stav är ett preventivmedel som efter insättning har en preventiv effekt under tre år (för komplett
Läs merTidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst
Tidig upptäckt Marcela Ewing Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Disposition av föreläsning Bakgrund Alarmsymtom och allmänna symtom Svårigheten
Läs merAtt få. är inte en. Vad sa de? Cancer? Vad händer nu?
Det krävs ett test Att få diagnosen bröstcancer Bröstcancer är inte en sjukdom Vad sa de? Cancer? Vad händer nu? Det går nog inte att vara förberedd på hur man kommer att reagera när man får beskedet att
Läs merStyrdokument Nationella lungcancerregistret och. Mesoteliomregistret
Styrdokument Nationella lungcancerregistret och Mesoteliomregistret 2018 Nationella lungcancerregistret Bakgrund Den svenska planeringsgruppen för lungcancer beslutade 2001 att införa ett nationellt kvalitetsregister
Läs merRegional baslinjemätning för standardiserade vårdförlopp
Regional baslinjemätning för standardiserade vårdförlopp Bröstcancer Lungcancer Lymfom Tjock- och ändtarmscancer Ledtider ur regionala kvalitetsregister 2015-11-16 Sju landsting i samverkan Regionalt cancercentrum
Läs merBRÖSTCANCER DIAGNOSTIK, BEHANDLING OCH UPPFÖLJNING. Regionalt vårdprogram 1997 NKOLOGISKT ENTRUM. Version 2
co OC NKOLOGISKT ENTRUM Västra sjukvårdsregionen BRÖSTCANCER Version 2 DIAGNOSTIK, BEHANDLING OCH UPPFÖLJNING Regionalt vårdprogram 1997 Onkologiskt centrum, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, 413 45 GÖTEBORG
Läs merCancer och psykisk sjukdom - hur påverkas prognos och behandling? Claes Jönsson Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg
Cancer och psykisk sjukdom - hur påverkas prognos och behandling? Claes Jönsson Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Somatisk ohälsa hos psykiskt långtidssjuka-1 Patienter med psykisk sjukdom har
Läs merKortsvar Onkologi 10 poäng. Fråga E
Kortsvar Onkologi 10 poäng Fråga E 1 Kod:. Fråga E. Kortsvar Onkologi, 10 poäng 1. Strålbehandling utgör en av onkologins terapeutiska hörnstenar. Patienterna får träffa onkolog i samband med att behandling
Läs merRekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer.
Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer. Enligt nationella cancerstrategin och regionala cancerplanen är det vårdprogramgruppernas uppgift att ta fram information till remitterande och
Läs merMultidiciplinära konferenser MDK Mirjam Våtz Utvecklingskraft cancer
Multidiciplinära konferenser MDK 2018-05-18 Mirjam Våtz Utvecklingskraft cancer Processarbete MDK RCC sydöst Sjukvårdsregionala riktlinjer Multidisciplinär arbetsgrupp med representanter från alla tre
Läs merKnöl på halsen. HT -13 Bröst och Endokrinkirurgiska kliniken
Knöl på halsen HT -13 Bröst och Endokrinkirurgiska kliniken Patientfall1 62 årig kvinna Tidigare sjukdomar: hypertoni,astmabesvär Aktuellt: lufthunger i liggande, sväljningsbesvär Status? Vad kan det vara?
Läs mer