ANTECKNINGAR från sammanträde med Partille Folkhälsoråd 22 februari 2012

Transkript

1 ANTECKNINGAR från sammanträde med Partille Folkhälsoråd 22 februari 2012 Närvarande: Stefan Svensson Partille kommun, ordförande Ann Panzar Hälso- och sjukvårdsnämnden, vice ordförande Eva Carlsson Partille kommun Gert Johansson Folkhälsoplanerare, sekreterare Petteri Lackéus Hälso- och sjukvårdskansliet Björn Öhberg Folktandvården Lars-Inge Stomberg Partille kommun Rolf Carlsson Försäkringskassan Mikael Wingård Arbetsförmedlingen fr. o m punkt 4 Robert Wedberg Kultur-och fritidsförvaltningen Frånvarande: Martin Fredriksson Primärvården Christina Sterner-Josefsson Hälso-och sjukvårdsnämnden 1. Mötet öppnas Ordföranden öppnar mötet och hälsar alla välkomna. 2. Fastställande av dagordning Dagordningen fastställes. 3. Strategiskt folkhälsoarbete i framtiden uppföljning av seminarieserie Folkhälsoplanerare Hillevi Funck från Mölndal presenterar en sammanfattning av den seminarieserie som genomfördes för politiker och tjänstemän förra året i nämndområde 7. Se bilaga Hälsa på lika villkor 2011 Planeringsledare Petteri Lackéus presenterar resultaten från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor i Västra Götaland Se bilaga Redovisning av folkhälsoarbetet i Partille 2011 Gert Johansson redovisar verksamhetsrapporten för Rådet beslutar att godkänna rapporten. 6. BUS-arbetet i Partille Robert Wedberg redovisar bakgrund, nuläge och planerad framtid för samverkan kring BUS, Barn, Unga och Samhälle. Redovisningen kan beställas hos folkhälsoplanerare Gert Johansson. 7. Projekt Kultur och hälsa Gert informerar om ett projektuppdrag som Robert Wedberg gett honom. Målet är att med Hälsodisken som bas och i samverkan med andra aktörer nå ut till människor i

2 kommundelarna och i bostadsområden med fokus på att skapa en jämlik hälsa. 8. Aktuellt från Hälso och sjukvårdsnämnden, Folktandvården, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Petteri Lackéus meddelar att regionstyrelsen ska ta fram en handlingsplan för jämlik hälsa. Göteborgs Universitet har fått i uppdrag att kartlägga folkhälsoarbetet på lokal nivå. Det ska resultera i ett förslag på hur folkhälsoarbetet kan organiseras i kommunerna. Presidierna för nämnd 7 ska gemensamt planera för det framtida folkhälsoarbetet. Björn Öhberg rapporterar att Folktandvården haft ett framgångsrikt år i Partille 2011 och att 2012 börjat bra. Cannabisanvändningen har enligt Polisen ökat i Partille. Därför ska nu tandvårdens personal utbildas i att lära sig känna igen tecken på missbruk hos patienterna. Folktandvården i regionen kommer att utbilda ett antal allmäntandläkare till Nischtandläkare. De ska fungera som ett mellansteg mellan Specialisttandvården och Allmäntandvården och kunna ta emot externa remisser. Tre av dem kommer att finnas i Partille varav två i Barntandvården. Mikael Wingård informerar om att det nu är inskrivna vid arbetsförmedlingen varav 800 är öppet arbetslösa. Det är 5.7 procent av arbetskraften i åldersgrupperna år. 117 ungdomar omfattas av ungdomsgarantin. Arbetsförmedlingen har fått extra pengar till personalförstärkning med mål att oftare träffa ungdomar och arbetsgivare. Extra medel har även anslagits för arbetet med funktionshindrade. Rolf Carlsson meddelar att Försäkringskassan ska fördjupa samarbetet med Arbetsförmedlingen. Prioritering ska ligga på tidiga insatser. EU-medel ska användas i ett utvecklingsarbete med särskilt fokus på unga vuxna med aktivitetsersättning. En överenskommelse har nu nåtts mellan Partille kommun, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan i arbetet med utslussningen från Särgymnasiet. 9. Ekonomisk rapport Gert meddelar att den ekonomiska situationen är god. 10. Avstämning av verksamhetsplan/folkhälsoplanerarens rapport Gert redovisar viktiga händelser sedan förra mötet med Folkhälsorådet. Se bilaga Övriga frågor Stefan Svensson meddelar att Robert Wedberg har utsetts till ny kommunchef. Robert kommer att tillträda som kommunchef framåt halvårsskiftet. 12. Tid för nästa möte Onsdag 9 maj i KS-rummet i kommunhuset. Det mötet följs av möte med Presidie- BUS Vid anteckningarna Justerat Justerat Gert Johansson Stefan Svensson Ann Panzar

3 19 oktober samt 8 december 2011 Folkhälsan 2011 Anteckningar från diskussioner i Partille Under 2011 arrangerade folkhälsoråden i kommunerna Härryda, Mölndal och Partille en utbildningsserie. Målgrupper var förtroendevalda i folkhälsoråden och i nämnder och styrelser samt chefer och nyckelpersoner i kommunernas verksamhet, liksom t ex primärvård, tandvård och samordningsförbund. Vid tredje och sista träffen medverkade i huvudsak förtroendevalda. Som en del av programmet diskuterades om folkhälsoarbetet idag är tillräckligt strategiskt och systematiskt. Diskussionerna utgick från bilden här nedanför och skedde i mindre grupper som bestod av antingen enbart förtroendevalda eller enbart tjänstemän. De frågor som grupperna utgick från i sin diskussion finns som bilaga till den här sammanställningen. Moderator för träffen och vid redovisningen var Jan Linde, förtroendevald i Härryda kommun samt ordförande i svensk förening för folkhälsoarbete, SFFF. Anteckningarna syftar till att ge en minnesbild från diskussionen. Tankar och reflektioner som lyftes vid redovisningen har skrivits ned, utan redigering eller värdering. Förhoppningsvis kan de bidra till att diskussionen fortsätter i andra sammanhang. Tack för din medverkan! Folkhälsoplanerarna i Härryda, Mölndal och Partille Bild: Jan Linde

4 19 oktober samt 8 december 2011 Hur kan vi göra folkhälsoarbetet strategiskt? Diskussion behövs på den strategiska nivån och en sådan diskussion bör ske i kommunstyrelsen som är den naturliga arenan. Ledningens intresse för frågorna behövs. - Folkhälsoarbetet och rådet behöver få högre status. Viktigt hur folkhälsoarbetet placeras och organiseras - Folkhälsoarbetet behöver vara förankrat i kommunstyrelsen. - Viktigt koppla arbetet till kommunledningen - Folkhälsoplaneraren bör finnas på kommunledningskontor. Sammansättningen av folkhälsoråden varierar något mellan kommunerna. - Rådets sammansättning? Ska förvaltningschefer vara med? - Förvaltningscheferna bör vara med i folkhälsorådet. - I Härryda är sektorscheferna med i folkhälsorådet och ordföranden lägger stor vikt vid att de deltar på mötena. Folkhälsofrågan behöver vara en del i kommunens styrsystem. - Välfärdsbokslut kan vara ett bra verktyg så att folkhälsoarbetet blir en del av styrsystemet i kommunen. Förankring av arbetet är viktigt - Folkhälsorådet kan komma till nämnderna och föra fram sitt budskap Det behövs kontinuitet i arbetet. Vi kan behöva en helhetsbild av nuläget och kunskap om vad som händer och pågår. Med den som utgångspunkt kan vi sätta övergripande mål för vårt arbete, och bryta ner på geografiska områden - Inventera vad som görs idag á la Botkyrka - Utifrån god struktur och övergripande mål behöver vi bryta ner i mera konkreta mål. Ta reda på hur mycket i budgeten som ger direkt effekt på folkhälsan? Bör vara det mesta! Vad betyder detta för vårt arbetssätt? Välfärdsbokslut skulle göra att vi får upp folkhälsoarbetet på dagordningen på samtliga nämnder och i utskotten! Viktigt med kommunikation för att sprida kunskap om och intresse för folkhälsoarbetet. Samla förvaltningar och/eller presidier och dela med sig av kunskaper för att få en gemensam syn I Mölndal sker regelbundna möten mellan mjuka nämnders presidier. Här finns ett forum som touchar folkhälsoarbetet. Dialog och överföring behövs, någon ska ju vara utförare.

5 19 oktober samt 8 december 2011 Göra verksamhetsplanerna kända - i politiken - i tjänstemannaorganisationen - bland kommuninvånarna - i föreningslivet - Folkhälsoarbetet behöver presenteras t ex i fullmäktige någon gång per år, så att alla får en bild av vad det innebär och vad som görs. - Information i fullmäktige behövs inte. Det är viktigare med information i nämnderna där arbetet görs! - Fullmäktige kan behöva information, eftersom det är fullmäktige som antar kommunens inriktningsmål. I Härryda är miljömålen och folkhälsomålen övergripande och ska genomsyra all verksamhet och vara överordnade allt. Även de tekniska förvaltningarna har en roll i arbetet, inte bara de mjuka. Under de senaste 60 åren har medellivslängden ökat med ca 20 år. Detta har skett till stor del som en följd av bättre bostäder, bättre hygien och säkrare miljö. Här har de tekniska områdena haft stor betydelse. Det är värdefullt att vi tar del av varandras kunskaper och erfarenheter även mellan kommunerna, både på tjänstemanna- och politisk nivå. Kan vi vara tydligare? Det är viktigt att få med både politiker och tjänstemän i utbildning. Ta fram indikatorer och arbeta långsiktigt Som politiker kan vi inte vara tydliga idag med vad vi vill följa upp, men vi vill starta ett systematiskt arbete. Folkhälsorådets roll är att ta initiativ, men dessa måste sedan förankras, som t ex tanken att göra ett välfärdsbokslut. Ett sådant arbete måste vara en lokal process där man bygger upp en egen modell, gärna med inspiration från andra. Hur uppföljning ska ske behöver vi ta ställning till redan när vi beställer insatserna. Vi behöver veta vad vi vill följa upp. Det kan behövas en extern utvärderare, eftersom det kan vara svårt att värdera sitt eget arbete. Kostnaderna kan bli relativt höga och då måste man ställa sig frågan om det är värt pengarna? Vad kunde vi få för de pengarna istället? Kan vi hjälpas åt att utvärdera varandra? Kollegial granskning är en metod som kan användas bland både tjänstemän och politiker. I ett sådant arbete kan man ta hjälp av t ex en professionell utvärderare för att få en bra struktur och ett bra arbetssätt. Då blir kostnaden inte så stor. Hållbarhetsbokslut vore intressant, där man tar hänsyn till även ekonomiska och ekologiska dimensionerna.

6 19 oktober samt 8 december 2011 Värdera inspelen från folkhälsoplanerarna! Inspelen ligger väl i fas med viktiga frågor i kommunerna. Fråga: Varför hade ni folkhälsoplanerare inte med droger i er lista över viktiga frågor? Under diskussionen lyfts flera perspektiv: Generella insatser eller specifika? Vanligen är det en liten grupp människor som står för det mest negativa beteendet, t ex den största alkoholkonsumtionen eller värsta kriminaliteten. Gruppens beteende leder till att vi genomför insatser för stora kostnader, riktade till några få. Dessa insatser behövs. Samtidigt vet vi att den samhälleliga totaleffekten av våra satsningar och vårt arbete blir störst om vi gör generella insatser som ger alla möjlighet att höja sig lite grand, förbättra sina vanor, minska sin konsumtion etc (den sk preventiva paradoxen). Antalet personer som använder narkotika är litet. Antalet som missbrukar eller riskerar missbruka alkohol är betydligt större. Väldigt få är nyktra första gången de tar GHB eller testar cannabis. Om vi arbetar mot alkohol så får vi mycket på köpet! Våga styra resurser till utsatta områden. Likställighetsprincipen kan få oss att ge alla samma summa. Men för att ge alla samma förutsättningar behöver vissa områden eller verksamheter få mer resurser än andra. Trygga barn och ungdomar tror vi leder till människor som gör positiva livsval och väljer goda vanor. Härryda fokuserar för tredje året i rad på unga och alkohol. Det blir en kontinuitet. Välutbildade kvinnor kommer att bli nästa stora grupp med risk- och missbruk av alkohol. Och det har vi ännu ingen beredskap för. Fokus framför allt på barn, unga och äldre Övrigt Lär av varandra! Och ge aldrig upp! Antecknat av Hillevi Funck, folkhälsoplanerare Mölndal

7 19 oktober samt 8 december 2011 Bilaga Diskussionsfrågor vid träff 3 i utbildningsserien Folkhälsan 2011

8 Petteri Lackéus Planeringsledare

9 Hälsa på lika villkor? En årlig nationell studie som följer hur befolkningen mår Görs sedan 2004 av Statens folkhälsoinstitut i samarbete med landsting/regioner, men genomförs av SCB Riktas till slumpmässigt valda personer år Ett 16-sidigt formulär med cirka 80 frågor 2007 och 2011 har hela regionen deltagit med ett större extraurval ( respektive ).

10 Hälsa på lika villkor? Hälsa och välbefinnande Läkemedelsanvändning Vårdutnyttjande Tandhälsa och tandvård Levnadsvanor Ekonomiska förhållanden Arbete och sysselsättning Arbetsmiljö (2004 och 2011) Trygghet och sociala relationer Bakgrund

11 Antal svar HSN 7 Liv och hälsa 2003 och Hälsa på lika villkor? Antal svarande Liv och Hälsa 2003 Hälsa på lika villkor? år Härryda Mölndal Partille HSN Gbg-kansliet totalt i VGR

12 Allmänt hälsotillstånd Tre av fyra upplever att de har en bra eller mycket bra hälsa, men hälsan är ojämnt fördelad Personer med lång utbildning och hög inkomst mår bäst Dålig hälsa är dubbelt så vanligt bland personer med svag ekonomi En av fem har en funktionsnedsättning

13 % Andel med GOD HÄLSA Hälsa på lika villkor? Härryda Partille Mölndal Västra Götalands län Sverige

14 % Andel med DÅLIG HÄLSA Hälsa på lika villkor? Härryda Partille Mölndal Västra Götalands län Sverige

15 Psykisk hälsa Unga kvinnor har mest psykiska besvär, men andelen ökar inte längre Arbetslösa och sjukskrivna har mest psykiska besvär Psykiska besvär är vanligare i nordöstra Göteborg än i övriga länet Yrkesarbetande har mindre besvär med ängslan, oro eller ångest Svåra sömnbesvär vanligare bland kvinnor än bland män Arbetslösa och sjukskrivna är mest stressade Unga kvinnor har haft självmordstankar i högre utsträckning än andra

16 % Andel med NEDSATT PSYKISKT VÄLBEFINNANDE Hälsa på lika villkor? Härryda Partille Mölndal Västra Götalands län Sverige

17 Tandhälsa och tandvård Stora sociala skillnader i tandhälsa Var fjärde ung söker inte tandvård trots behov Var tredje utomeuropeiskt född söker inte tandvård trots behov

18 % Andel med DÅLIG TANDHÄLSA Hälsa på lika villkor? Härryda Partille Mölndal Västra Götalands län Sverige

19 Fysisk aktivitet och kost Två av tre är fysiskt aktiva 30 minuter varje dag Stillasittande fritid vanligare bland utomeuropeiskt födda Stillasittande fritid vanligare i nordöstra Göteborg En av fyra har dåliga kostvanor Män och unga har sämre kostvanor

20 % 16 Andel med STILLASITTANDE FRITID Hälsa på lika villkor? Härryda Partille Mölndal Västra Götalands län Sverige

21 % Andel FYSISKT AKTIVA 30 min/dag Hälsa på lika villkor? Härryda Partille Mölndal Västra Götalands län Sverige

22 Övervikt och fetma Övervikt är vanligare bland män än bland kvinnor, medan fetma är lika vanligt Övervikt inklusive fetma är vanligare bland personer med kort utbildning Flest överviktiga i Fyrbodal och Skaraborg Minst övervikt i Göteborg, centrum-väster Andelen med fetma fortsätter att öka

23 % Andel med normal vikt (BMI ) Hälsa på lika villkor? Härryda Partille Mölndal Västra Götalands län Sverige

24 % Andel med övervikt (BMI ) Hälsa på lika villkor? Härryda Partille Mölndal Västra Götalands län Sverige

25 % 14 Andel med fetma (BMI > 30) Hälsa på lika villkor? Härryda Partille Mölndal Västra Götalands län Sverige

26 Tobak Andelen dagligrökande kvinnor har minskat sedan år 2007 Dagligrökare är vanligare bland personer med kort utbildning och utlandsfödda Nordöstra Göteborg har flest dagligrökare Snusning är vanligare bland män än bland kvinnor Unga utsätts i högre grad för passiv rökning

27 % Andel som RÖKER DAGLIGEN Hälsa på lika villkor? Härryda Partille Mölndal Västra Götalands län Sverige

28 Alkohol, droger och spel Riskabla alkoholvanor vanligare bland män än bland kvinnor Riskabla alkoholvanor vanligast i Göteborg, centrumväster Riskabla spelvanor vanligare bland personer med svag ekonomi

29 % Andel med RISKABLA ALKOHOLVANOR Hälsa på lika villkor? Härryda Partille Mölndal Västra Götalands län Sverige

30 Hälsa på lika villkor i Partille sammanfattning av resultat 2011 Positiva tendenser Fler anser sig ha en god hälsa Fler är regelbundet fysiskt aktiva Färre dagligrökare Färre som anger dålig tandhälsa Minskande andel som upplever en nedsatt psykisk hälsa Färre som anser sig vara feta (enligt BMI)

31 Hälsa på lika villkor i Partille sammanfattning av resultat 2011 Negativa tendenser Färre som anser sig vara normalviktiga (enligt BMI) Fler som anser sig vara överviktiga (enligt BMI) Fler som anger ett riskabelt alkoholbeteende

32 Vilja till förändring och behov av stöd Tre av fyra vill öka sin fysiska aktivitet En av tre dagligrökare vill ha stöd för att sluta röka Fem procent med riskabla alkoholvanor behöver stöd för att minska sin konsumtion

33 Hälsa på lika villkor? - resultatredovisningar ett flertal rapporter och tabeller, bl. a i Kommunala Basfakta Rapporten Hälsa på lika villkor i Västra Götaland ett tabellpaket med resultat från 2007 och 2011 Hälsoatlas ( ) Rapportserie Vem behöver vad? Rapport Hälsa på lika villkor i Västra Götaland 2005? Andra nationella, regionala och lokala rapporter och presentationer

34 Tack för uppmärksamheten!

35 Folkhälsoplanerarens rapport Viktiga händelser sedan förra mötet Barn och ungas hälsa Deltagit i Trygghetsvandringar vid Ugglums skola och planerat för Lillegårdsskolan IDEFICS fortsatt arbete Studiebesök på Vallhamra Fritidsgård Hälsosamt vuxenliv/fysisk aktivitet och kost Planerat med badets personal för att öka deras bidrag i folkhälsoarbetet Organiserat och lett möte med primärvårdens nätverk av folkhälsoinspiratörer Ledningsgruppsmöten för Hälsodisken och Volontärverksamheten Äldres hälsa Ledningsgruppsmöten för Seniordag Samråd med Vård- och omsorgsförvaltningen om Fallskaderegistrering och fallskadeprevention Övrigt Årsredovisning till Hälso- och sjukvårdsnämnden Presenterat Folkhälsoprofil 2011 SAN, BUN, VoN och GyN samt personalen på Barnmedicin Publicerat fyra krönikor om hälsa i Partille Tidning Ett antal olika värdefulla formella och informella kontakter med olika aktörer Planerat för nätverksmöten med kollegor i Södra Bohuslän Möte med nya chefer i olika verksamheter intro om folkhälsoarbete och BUS