RAPPORT FRÅN ARBETSGRUPPEN FÖR TRANSLATIONELL, TVÄRVETENSKAPLIG FORSKNING OCH ANPASSNING TILL BEREDNINGSORGANISATIONEN

Transkript

1 RAPPORT FRÅN ARBETSGRUPPEN FÖR TRANSLATIONELL, TVÄRVETENSKAPLIG FORSKNING OCH ANPASSNING TILL BEREDNINGSORGANISATIONEN Arbetsmaterial Uppdraget Ärende: Arbetsgrupp för translationell, tvärvetenskaplig forskning och anpassning av beredningsorganisationen Bakgrund: Vid ämnesrådets för medicin sammanträde beslöts att tillsätta en arbetsgrupp som skulle utreda behovet av och förutsättningar för translationell, tvärvetenskaplig forskning och anpassning av beredningsorganisationen. Vid ämnesrådets strategidag framkom i gruppdiskussionerna bl.a. följande synpunkter: Bedömning av translationsforskningsprojekt ställer särskilda krav på kompetens inom en BG Behov av BG för tvärvetenskapliga/interdisciplinära projekt som saknas idag Behov av översyn av nuvarande BG indelning VRs styrelse antog generella riktlinjer för beredningsverksamheten etc antecknades det i protokollet att: Det bör så långt möjligt undvikas att en forskare ingår i en beredningsgrupp där hans/hennes ansökan prövas. Den vetenskapliga ledningsgruppen skulle återkomma till styrelsen med förslag till hur detta skall kunna undvikas fr.o.m År 2003 berördes detta inte i riktlinjerna eller i styrelsens protokoll. Generaldirektören har beslutat att fr.o.m skall detta vara infört. Nuvarande BG organisation består av 13 BG och ca 80 ledamöter. Antalet projektansökningar som BG bedömer har ökat från drygt 700 till drygt 1100 under perioden Under samma period har även antalet ansökningar om anställning som forskarassistent varierat mellan 150 och 200 per år. Arbetsgruppens uppdrag: Arbetsgruppen får i uppdrag att utarbeta ett förslag till beredningsorganisation som inkluderar translationell, tvärvetenskaplig forskning optimering av BG indelning till nuvarande ansökningsprofil anpassa BG organisationen efter GDs beslut oförändrad storlek av BG organisationen med ca 80 ledamöter Arbetsgruppens sammansättning: Fastställs vid ämnesrådets sammanträde (26)

2 Tidplan: Arbetet påbörjas omgående. Delrapportering vid ämnesrådets sammanträde Slutrapport lämnas i oktober I arbetsgruppen ingick Monica Nistér, Olle Lindvall och Ann Matzén samt under slutfasen, Per Janson. Diskussioner med Håkan Billig, Bo Öhngren, Teresa Karlsson och Måns Rosén har varit till stor hjälp i arbetet. För att kunna inkludera faktiska utfall av K2005 års ansökningsomgång lämnades slutrapporten under våren (26)

3 Sammanfattning Arbetsgruppens uppdrag har varit att utan att förändra beredningsorganisationens storlek (i) optimera indelningen av beredningsgrupperna till nuvarande ansökningsprofil; (ii) öka kompetensen inom beredningsgrupperna avseende projekt av translationell och av tvärvetenskaplig karaktär; och (iii) tillse att i en ny organisation ansökningar från en ledamot inte bereds i den beredningsgrupp han/hon tillhör. Enligt vår uppfattning är det VR-M:s främsta uppgift att stödja nyfikenhetsbaserad forskning och fördela medel efter vetenskaplig kvalitet och aktivitet. Det är av största vikt att identifiera befintlig högkvalitativ forskning och ge den tillräckligt stöd. Samtidigt är det värdefullt att veta hur de ämnen, som forskarna väljer att bearbeta, förhåller sig till lidande och död i olika sjukdomar. En sådan jämförelse kan visa om det finns brister i finansieringen av vissa områden och härigenom ge underlag för att äska mera medel till medicinsk forskning. Arbetsgruppen delade in samtliga 952 projektansökningar, som inkom i omgång K2005 till VR- M, enligt de 19 diagnosgrupper som användes i den s.k. DALY-rapporten. Om det i ansökan användes en sjukdomsmodell eller nämndes en sjukdomsapplikation placerades ansökan i respektive diagnosgrupp (82% av ansökningarna). Om så inte var fallet hänfördes ansökan till någon av fem ytterligare områden bl.a. cellulära/ molekylära sjukdomsmekanismer (8%) och folkhälsa/ socialmedicin (4.6%). De flesta ansökningar behandlade neurologiska sjukdomar (13.1%) och infektionssjukdomar (11.1%) följt av hjärt- och kärlsjukdomar, psykiatriska sjukdomar och tumörsjukdomar (vardera 8-9%). I förhållande till sjukdomsbördan i Sverige är forskningsaktiviteten hög inom områdena infektioner, neurologi, diabetes, endokrinologi, tandhälsa, hud och barnafödande och låg inom områdena hjärta/kärl, psykiatri, tumörer, skador, missbildningar och perinatala skador. Arbetsgruppens förslag är en sjukdomsbaserad indelning av beredningsgrupperna. De nya beredningsgrupperna skall kunna bedöma alla aspekter av ett sökt projekt och därför behövs kompetens inom både grundforskning och klinisk forskning avseende metodologi och material samt specialkunskaper om sjukdomar för att avgöra relevansen av olika frågeställningar. Det behövs också erfarenhet av translationell forskning. Arbetsgruppens förslag är att fördela ansökningarna i diagnosgrupper och att närliggande diagnosgrupper sammanförs och bereds i fem nya beredningsgrupper. Dock bör man samtidigt beakta gruppen av ansökningar som gäller grundläggande mekanismer utan särskild sjukdomsapplikation. Förslag till indelning: A. Endokrina, metabola och gastrointestinala sjukdomar B. Hjärt/kärlsjukdomar, urogenitala sjukdomar och folkhälsa C. Psykiatriska och neurologiska sjukdomar D. Basala sjukdomsmekanismer och cancer E. Allergi och infektion samt rörelseorganens sjukdomar De olika gruppernas slutgiltiga benämning och finjusteringar i indelning bör diskuteras. Med K2005 års söktryck blir antalet ansökningar ungefär dubbelt så många i varje sådan ny beredningsgrupp jämfört med i de tidigare grupperna (mellan 150 och 230 projektansökningar i 3 (26)

4 var och en av de fem nya grupperna). Arbetsgruppen föreslår därför att grupperna dubbleras så att den nya organisationen omfattar totalt 10 beredningsgrupper. Varje beredningsgrupp föreslås innehålla åtta ledamöter: tre basala forskare, tre kliniska/translationella forskare, en forskare inom vårdvetenskap/folkhälsa/epidemiologi och en forskare inom tvärvetenskap/teknik. Arbetsgruppen ser följande fördelar med den föreslagna beredningsorganisationen: (1) All forskning inom ett visst område eller avseende en viss sjukdom behandlas i samma beredningsgrupp och kvaliteten i granskningsarbetet ökar; (2) Forskare ingår inte i den beredningsgrupp där hans/hennes ansökan prövas; (3) Tydligheten ökar avseende vilka områden/sjukdomar som beforskas och till vilka forskningsmedel anslås; och (4) Projekt av translationell eller tvärvetenskaplig karaktär blir bättre bedömda. En omläggning av beredningsgrupperna ger dessutom möjlighet att diskutera medelsfördelning och att varje år på ett aktivt sätt justera de olika BGs forskningsbudget efter söktryck och vetenskaplig kvalité. För att förtydliga uppdraget har arbetsgruppen först definierat begreppen tvärvetenskaplig och translationell forskning. Definition av tvärvetenskaplig, translationell forskning Enligt arbetsgruppens bedömning är tvärvetenskaplig forskning och translationell forskning olika begrepp som kan definieras enligt följande: Tvärvetenskaplig forskning innefattar gränsöverskridande forskning som kombinerar flera traditionella kunskapsområden såsom medicinsk vetenskap, naturvetenskap, teknik och/eller humaniora, och som t ex avser att (i) lösa komplexa biologiska problem med avancerad teknik; (ii) lägga etiska, sociala och konst- och musikvetenskapliga aspekter på medicinska forskningsproblem; eller (iii) undersöka hur den tekniska utvecklingen och miljön påverkar biologiska processer och människans hälsa. Translationell forskning innefattar enligt arbetsgruppens uppfattning inte bara processen att applicera idéer, insikter och upptäckter, som genererats inom grundforskning, för att behandla eller förebygga sjukdomar på människa (enligt NIH:s definition). Enligt vår bedömning bör translationell forskning avse en dubbelriktad kommunikation ( bidirectional interplay ) mellan laboratorier och klinik. Translationell forskning innefattar således (i) studier i djurmodeller som är relevanta för sjukdomar på människa och där resultaten kan få direkta implikationer för dessas förebyggande och behandling; (ii) klinisk applikation av grundvetenskapliga fynd; och (iii) vidareutveckling av djurmodeller och nya terapeutiska eller preventiva strategier i dessa modeller baserade på kliniska resultat. Det är av avgörande betydelse att kvalitetskraven avseende translationell forskning ligger på samma nivå som annan biomedicinsk forskning. Eller som en ledare i Nature Medicine nyligen avslutades: If translational research is the new face of biomedicine, quality is the one thing that must not be lost in translation. Av definitionen följer att translationell forskning oftast som helhet borde kunna bedömas inom VR-M, medan bedömning av tvärvetenskaplig forskning sannolikt kräver engagemang av alla 4 (26)

5 VRs ämnesråd. Erfarenheten från arbetet i BG ger intrycket av att många av VR-Ms ansökningar har translationell karaktär. Att optimera organisationen till att bedöma translationell forskning kan därför bara göras genom att se över den i grunden. Bakgrund Nuvarande principer för fördelning av ansökningar mellan beredningsgrupperna Nuvarande BG anges i Tabell 1. Den sökande får själv ange i vilken BG han eller hon önskar få sin ansökan bedömd. Till sin hjälp har den sökande information på VRs hemsida där BGs ämneskompetens anges (Bilaga 1). Tabell 1: Förteckning över de 13 nuvarande beredningsgrupperna (BG) 1. Cellbiologi 1 med molekylär inriktning 2. Cellbiologi 2 med cell- och vävnadsbiologisk inriktning 3. Cellbiologi 3 med neurobiologisk inriktning 4. Medicinsk biokemi, struktur och funktion 5. Systemfysiologi och farmakologi 6. Mikrobiologi och immunologi 1 med inriktning mot bl.a. bakteriologi och odontologi 7. Mikrobiologi och immunologi 2 med inriktning mot virologi 8. Klinisk vetenskap 1 med bl.a. inriktning mot kardiovaskulära sjukdomar, blodbildande organ 9. Klinisk vetenskap 2 med bl.a. inriktning mot endokrinologi, metabolism, gastro 10. Klinisk vetenskap 3 med bl.a. inriktning mot kirurgi, gyn, ortopedi, odontologi, njursjukdomar, radiologi 11. Klinisk vetenskap 4 med bl.a. inriktning mot lungsjukdomar, allergi, reumatologi, hud, ögon, öron 12. Folkhälsovetenskap och vårdvetenskap med bl.a. inriktning mot allmän- rehabiliterings- yrkes- och miljömedicin samt socialmedicin. 13. Psykiatri Utan att man behöver göra någon detaljerad analys står det klart att det finns en stor överlappning mellan olika BGs kompetensområden. Bland annat anges ämnesområdet Diabetes i CB2, Med Kemi, KV2 och FHV och Cancer i CB1, CB2, Mikro2 och FHV. Man saknar en klar definition av vilka sjukdomar och frågeställningar, som de olika beredningsgrupperna representerar. Gruppernas benämningar ger fingervisning om att vissa behandlar basal cellbiologisk forskning (CB1-3) medan andra behandlar klinisk forskning (KV1-4). Någon BG representerar tydligt en specifik sjukdomsgrupp, såsom Psykiatri, medan andra definieras av metod, t ex Medicinsk kemi och Systemfysiologi/Farmakologi. När det gäller metodologi kan man också notera att cellbiologi, molekylärbiologi och djurexperimentella modeller anges inte bara för CB-grupperna utan även för de flesta KV-grupperna. Med andra ord synes beredningsgrupperna som de är i dag åtminstone delvis rustade att bedöma translationell forskning. Synpunkter från VRÅK projektet Det är mångas uppfattning att nuvarande organisation fungerar på ett pålitligt sätt, vilket bl a framgår av VRÅK-projektet. Av VRs enkätundersökning angående en effektivare beredningsprocess framgick att en majoritet av de tillfrågade tyckte att beredningsprocessen i sin nuvarande form fungerar väl (20/28; 71%), att beredningsgruppernas kompetens att hantera inkomna ansökningar är bra eller mycket bra (28/30; 93%) och att beredningsgruppernas acceptans bland de som bedöms var bra eller mycket 5 (26)

6 bra (23/30; 77%). Bland övriga synpunkter kan nämnas önskemål om fler granskare i varje beredningsgrupp och ökning av den vetenskapliga kompetensen och bredden i grupperna, särskilt förmågan att bedöma tvärvetenskapliga projekt och projekt inom patientnära klinisk forskning. Fördelning av projektansökningar och medel vid 2005 års ansökningsomgång En genomgång av 2005 års till VR-M inkomna projektansökningar och deras fördelning på nuvarande BG visar att totalantalet inkomna ansökningar var 952. Det skulle ge i medeltal 73 ansökningar per beredningsgrupp (Tabell 2). Genomgången visar också på skillnader mellan BG i antalet bedömda ansökningar, med lägst antal, 41, i Med Kemi och högst antal, 111, i FHV. Tabell 2: Nuvarande budget för beredningsgrupperna, K2005 BG Antalet projektansökningar Projekt - budget BvBt Övriga påslag Budget/ ansökan (endast projektbudget) Budget/ ansökan (inkl satsningar) CB CB CB Med kem Sys Fys Folkhälsa Mikro Mikro KV KV KV KV Psykiatri Totalt Den totala budget som fanns att fördela för projektbidrag var kkr samt kkr BvBt. BvBt medlen fördelades jämnt mellan BG (350 kkr/bg) medan tillgängliga medel för projektbidrag varierade mellan lägst 3.750kkr (FHV) eller 3.800kkr (Psykiatri) och högst kkr (KV2). Genom särskilda satsningar fanns ett tillskott i budgeten för FHV på 2.150kkr (totalbudget Folkhälsa 5.900kkr). Sammantaget blev den totala mängden projektmedel att fördela inför 2005 således kkr, vilket innebar att i medeltal 109kkr fanns att fördela per inkommen ansökan. Eftersom budgettilldelning och ansökningstryck varierade mellan BG blev följden att mängden tillgängliga medel per ansökan också varierade, och den var minst i FHV (56kkr) och högst i Med Kemi (212kkr) och därnäst Mikro2 (131kkr) (Tabell 2). Tillgängliga medel inom beredningsgrupperna för klinisk forskning (KV1-4 samt Psykiatri) var i medeltal 94 kkr/ansökan, för CB1-3 fanns i medeltal 112 kkr/ansökan. Det synes som om vårt nuvarande system för budgetfördelning prioriterar ansökningar inom Med Kemi och Mikro2 jämfört med andra BG, medan det stora antalet ansökningar inom folkhälsoområdet, trots särskild satsning, har relativt mindre mängd medel per ansökan att konkurrera om. En del av skevheten kan vara en följd av under åren ändrat söktryck kombinerat 6 (26)

7 med ett fördelningssätt, som inte är tillräckligt flexibelt för att snabbt anpassa budgeten efter söktryck. En annan möjlighet är att det finns särskilt stark eller aktiv forskning inom vissa områden, som konsekvent får tilldelning av medel, medan projekt inom andra områden är nya och inte lika väl etablerade. I nuvarande system följer medlen fortsättningsansökningarna till den BG, där den sökande önskar och/eller blir bedömd. Frigjorda eller nya tillgängliga medel omfördelas mellan BG i förhållande till söktryck. Denna fördelning av budgeten sker på administrativ nivå inom VR-M och är inte i sak föremål för prioritering på rådsmötet. Det är därför inte troligt att den nuvarande skevheten i tillgängliga medel mellan olika BG kan förklaras av någon riktad och vetenskapligt grundad prioritering. För att ge en tydligare bild av hur VR-Ms nuvarande beredningsgrupper fördelar medel har vi även räknat in de garanterade bidragen, vårdvetenskap och projektbidrag till forskarassistenter. År K2005 är de garanterade bidragen totalt kkr. Dessa garanterade medel fördelar sig mellan olika BG enligt Tabell 3. Det totala antalet stödda projekt (nya, fortsatta och garanterade) under K2005 är 884 ( ) stycken. Av dessa är 560 garanterade bidrag (63%). Andelen av de garanterade bidragen i förhållande till den totala budgeten varierar något mellan olika BG. Totala mängden forskningsmedel, som ligger inom de olika BG varierar också som framgår av Tabell 3. Störst total budget har således CB3, KV2 och Med Kemi medan Psykiatri har minst budget. Tabell 3: Totalt antal projektbidrag (nya, fortsättnings, garanterade), inklusive vårdvetenskap och projektbidragdebut, K2005 (innehåller projektbidrag för forskarassistenttjänst) BG Projektansökninga r Antal beviljade (nya+ fortsättning) Beviljnings -procent Beviljade medel (nya+ fortsättning) kkr Antal garanterad e Projektbudget, garanterad e kkr Andel garanterade medel av total budget Total budget CB (11+22) 30,84% ( ) ,4% CB (9+19) 26,16% 9770 ( ) ,1% CB (8+23) 30,69% 8384 ( ) ,8% FHV (20+9) 24,37% 6875 ( ) ,0 % KV (1+21) 26,51% 7665 ( ) ,8% KV (9+26) 33,02% ( ) ,0% KV (5+13) 22,50% 4800 ( ) ,0% KV (3+17) 23,25% 6250 ( ) ,4% Medke m (3+16) 39,58% 8375 ( ) ,7% Mikro (3+19) 31,43% 6800 ( ) ,7% Mikro (7+16) 31,94% 7725 ( ) ,6% Psykiatri (1+15) 32,65% 4347 ( ) ,3% Sys Fys (7+21) 37,33% 7075 ( ) ,8% Totalt ( ) 29,37% ( ) ,0% 3 Sammanfattningsvis finns således vissa skillnader mellan beredningsgrupperna vad gäller tillgängliga medel per inkommen ansökan, andel garanterade bidrag och totalbudgetens storlek. Detta speglar sig också i den stora skillnaden i beviljningsprocent mellan BG (varierar 22,5% - 39,58%) (Tabell 3). Kostnader att genomföra forskning varierar mellan olika sorters forskning. Likaså kan ansökningskvalité och forskarnas kompetens i ett internationellt perspektiv variera starkt mellan ämnesområden. Olika kategorier av forskare har också olika tradition att sända in 7 (26)

8 ansökningar till VR. Det är därför inte alls givet att tillgängliga medel strikt ska fördelas efter söktryck (aktivitet). Det är inte heller givet att söktrycket inom VR-M:s olika BG speglar den faktiska forskningsaktiviteten inom olika ämnesområden. Mot bakgrund av nuvarande fördelning finner vi det motiverat att diskutera grunderna för prioritering av medel mellan ämnesområden. Det är också motiverat att diskutera frågan om ifall den vetenskapliga bedömningen av ansökningarna ska separeras från beslut om medelstilldelning. Det skulle i så fall vara ett sätt att medvetet ta hänsyn till eventuella skillnader mellan ämnesområden och prioritera högkvalitativ forskning över hela området. Utveckling av medelstilldelning inom preklinisk forskning i förhållande till klinisk forskning, samt inom olika BG under en längre period I Tabell 4 och 5 visas hur medelstilldelningen till olika beredningsgrupper har utvecklats under åren K2000 K2005. Data baseras på all tilldelning av projektbidrag, inkluderande debutbidrag, excellenta forskare, Bvbt osv. Fördelningen på respektive beredningsgrupp inkluderar anslag till nya projekt liksom garanterade bidrag. Diagrammen visar således utvecklingen av varje beredningsgrupps totalbudget. Data för K2005 inkluderar inte medel för genus, tvär- och riskprojekt men dessa utgjorde totalt bara 2.200tkr varför det knappast påverkar bilden. Tabell 4 visar indexutveckling för varje enskild BG där index=1 för år K2000. Sista raden visar indexutvecklingen för hela VR-Ms projektbudget. Kursiverade siffror visar en utveckling under genomsnittet det aktuella året och siffror i fetstil markerar att utvecklingen är högre än index. CB3 har en utveckling som är bättre än index alla år, CB2 har en utveckling lägre än totalindex K2001 och K2002, men bättre än genomsnittet K2003-K2005. Medkem har den sämsta indexutvecklingen och har i stort sett samma budget under åren. Tabell 4: Budgetutveckling för enskild beredningsgrupp, K2000 K2005 K2000 K2001 K2002 K2003 K2004 K2005 CB1 1 1,05 1,02 1,12 1,34 1,39 CB2 1 0,73 0,73 1,15 1,39 1,48 CB3 1 1,12 1,2 1,29 1,5 1,67 FHV 1 0,82 1,23 2,15 3,03 3,04 Klinisk vetenskap 1 1 1,03 0,92 1,07 1,26 1,2 Klinisk vetenskap 2 1 1,25 1,35 1,33 1,54 1,57 Klinisk vetenskap 3 1 0,88 1,09 1,25 1,56 1,52 Klinisk vetenskap 4* 1 0 1,0 2,221 4,06 4,07 Medkem 1 0,97 0,93 0,87 1,01 1,03 Mikrobiologi ,08 1,22 1,24 1,16 Mikrobiologi 2 1 1,01 0,98 0,99 1,08 1,09 Odontologi** 1 1, Psykiatri 1 1 1,04 1,09 1,32 1,28 System och farmakologi 1 1 1,07 1,9 1,72 1,93 1,66 System och farmakologi 2** 1 0, Totalt 1 1 1,03 1,14 1,37 1,37 * Startade K2002 ** Avslutades K (26)

9 Tabell 5 visar den procentuella fördelningen av projektbudgeten mellan de olika beredningsgrupperna varje enskilt år. Också här framgår det att CB3, KV2 och Medkem är de BG som har störst andel av VR-Ms budget, omkring 10% vardera. Tabell 5: Enskilda beredningsgruppers andel av anslagsbudget, K2000 K2005, procent K2000 K2001 K2002 K2003 K2004 K2005 CB1 8,1 8,4 8 7,9 7,9 8,2 CB2 7,1 5,2 5,1 7,2 7,3 7,7 CB3 9,2 10,3 10,8 10,5 10,1 11,3 FHV 2,7 2,2 3,3 5,1 6 6,1 Klinisk vetenskap 1 7,4 7,6 6,6 6,9 6,8 6,5 Klinisk vetenskap 2 9,4 11,7 12,3 10,9 10,6 10,7 Klinisk vetenskap 3 6,4 5,6 6,8 7 7,3 7,1 Klinisk vetenskap 4* 0 0 2,3 4,5 6,9 6,9 Medkem 12,3 11,9 11,1 9,4 9 9,3 Mikrobiologi och immunologi 1 8,9 8,9 9,3 9,5 8,1 7,6 Mikrobiologi och immunologi 2 7,3 7,3 6,9 6,3 5,7 5,8 Odontologi** 1,3 1, Psykiatri 4,6 4,6 4,7 4,4 4,4 4,3 Systemfysiologi och farmakologi 1 7 7, ,5 9,9 8,5 Systemfysiologi och farmakologi 2** 8,4 7, * Startade K2002 ** Avslutades K2001 I Figur 1 visas fördelning av medel mellan kliniska och prekliniska/experimentella BG. Som prekliniska räknas här CB1-3, Medkem, Mikro 1-2 och Fysiologi. Som kliniska räknas KV1-4, Psykiatri, FHV och Odontologi. Vi tillåter oss att göra denna grova indelning även om det ingår projekt med stora kliniska delar i exempelvis CB2 och projekt med stora prekliniska delar i exempelvis KV2. Det framgår ändå tydligt att en förskjutning av budgeten skett från de mer prekliniska till de mer kliniska BG. Det innebär också att de kliniska grupperna fått en större andel av den absoluta ökningen i den totala projektbudgeten under åren. En del av denna ökning förklaras dock av att VR-M fått sig tilldelade särskilda medel av VR:s styrelse för klinisk forskning och vårdvetenskap. Figur 1: Anslagsfördelning mellan kliniska BG och experimentella BG procent k2000 k2001 k2002 k2003 k2004 k2005 arbetsår " Kliniska B G", KV 1-4, psyk, FH V, o do nt "Experimentella BG", CB 1-3, medkem, mikro 1-2, sysfys (26)

10 Vid prioritering mellan ämnesområden är det värdefullt att veta hur den svenska forskningen inom olika områden står sig internationellt. Genom en bibliometrisk metod (Bilaga 2) har man (Daniel Wadskog, VRs analysavdelning) sökt få ett mått på forskningsaktiviteten internationellt inom de ämnesområden, som de olika BG representerar. Man har analyserat antalet publicerade artiklar och antalet citeringar inom de områden, vilka pekats ut av respektive BG-ordförande som representativa för gruppen. Analysen gjordes för åren Resultaten tillåter jämförelse över tiden för enskild BG, men inte en direkt jämförelse mellan olika BG. Man finner att både antalet artiklar och antalet citeringar ökar generellt i ett internationellt perspektiv under den undersökta tidsperioden. Utvecklingen för varje BGs område kan uppskattas om man över tiden jämför den andel artiklar och citeringar av totala antalet (%), som varje år faller inom respektive BG. Man finner när det gäller antalet publicerade artiklar (viktade för de mest centrala inom BG) en lätt ökande trend för ämnen som representeras av KV1, Psykiatri och Mikro1 och en lätt vikande trend för ämnen som KV3, SysFys/Farm och CB3 representerar. När det gäller antalet citeringar (viktade) finns en lätt ökande trend för ämnen inom KV1, FHV och Mikro2 samt en vikande trend för ämnen inom CB3, SysFys/Farm och KV3. Dessa bibliografiska data bör ställas i relation till hur VR-Ms ansökningar och medelstilldelning har utvecklats för de olika BG under samma tidsperiod. Principer för fördelning av forskningsstöd Principer för att fördela forskningsstöd kan teoretiskt sett vara många, som sjukdomsbörda, samhällsnytta, brist på kunskap, kunskapsvinst, förväntad utdelning av investerade forskningsmedel, långsiktighet och behov att rädda tidigare kunskapsinvesteringar, behov att stödja nyckelämnen och dyrbara tekniker, möjlighet till kommersialisering, söktryck från forskare (forskningsaktivitet), forskningens vetenskapliga kvalitet och forskarnas excellens. Det är arbetsgruppens syn att VR-Ms främsta uppgift är att stödja nyfikenhetsbaserad forskning och fördela medel efter forskningsaktivitet och vetenskaplig kvalitet. För att ge ett perspektiv på forskningsaktivitet och den statliga finansieringen av medicinsk forskning är det dock nödvändigt att ställa fördelningen av forskningsmedel i relation till vilket behov som finns att bota sjukdomar. Även om forskningen bör vara fritt vald och nyfikenhetsstyrd har det ett värde i sig att veta hur de ämnen, som forskarna väljer att bearbeta, förhåller sig till lidande och död i olika sjukdomar i vårt samhälle. En sådan jämförelse kan möjligen hjälpa oss att se om det finns särskilda brister i finansieringen av vissa områden och samtidigt ge underlag för att äska mera medel till medicinsk forskning, i form av satsningar på eftersatta eller högintressanta områden, eller satsningar på metodologiskt avancerad infrastruktur, nödvändig för att viktig forskning ska kunna genomföras. Det är också av största vikt att vi kan identifiera befintlig högkvalitativ forskning och ge den tillräckligt stöd och på så vis bygga vidare på tidigare kunskapsinvesteringar. Inte minst är det 10 (26)

11 viktigt att framhålla att en aktiv framgångsrik basal forskning (utan pekpinnar och styrning mot applikationer) ger den bästa grunden för framtida klinisk forskning (inom områden och på sätt som vi idag inte kan förutse). Arbetsgruppens tillvägagångssätt Diagnosgrupper som underlag för en ny indelning av ansökningar DALY-kalkylen och ICD Rapporten Sjukdomsbördan i Sverige, en svensk DALY-kalkyl publicerades av Stefan Peterson, Inger Backlund och Finn Didericksen 1998 (Folkhälsoinstitutet 1998:50) med två appendix, Appendix 1: Prevalenser, funktionsvinster och DALYs diagnosvis och Appendix 2: Källor och metodöverväganden diagnosvis. Studien ger ett samlat mått på sjukdomsbördan i Sverige i form av dödlighet och funktionsnedsättning, sk DALY (Disability Adjusted Life Years; Funktionsjusterade Levnadsår). En DALY motsvarar ett friskt levnadsår som gått förlorat på grund av sjukdom. Antalet DALYs är summan av YLDs (Years Lived with Disability; Förlorade år på grund av funktionsnedsättning) och YLLS (Years of Life Lost; Förlorade år på grund av död). Beräkning av YLDs baseras på prevalens för en sjukdom multiplicerat med en siffra mellan O och 1, där siffran anger grad av funktionsnedsättning och innebär en viktning av vilken effekt tillståndet beräknas ha på personen. 0-1 spänner mellan friskt tillstånd (0) och död (1). De uppgifter som användes är från perioden YLL beräknas i förhållande till en standardiserad förväntad livslängd efter kön och ålder, och här räknades antalet förlorade levnadsår, som dödsfallen under studieåret resulterade i. DALY mäter inte sjukdomsbördan i ekonomiska termer och mäter bara effekter på personen själv, inte på anhöriga eller omgivningen i övrigt. Den svenska versionen innehåller ingen viktning av olika år under en persons livstid som mer eller mer viktiga och diskonterar inte långsiktiga framtida effekter, såsom var fallet i en internationell rapport, som föregick den svenska. För att klassificera sjukdomar använde man en diagnoslista från en tidigare global studie (Murray & Lopez. The Global Burden of Disease. Cambridge MA, Harward University Press 1996). Den grupperingen byggde i sin tur på ICD9 (International Classification of Disease ICD version 9 enligt klassifikation av sjukdomar 1987, Socialstyrelsen). Enligt sammanfattning i DALY rapporten delas sjukligheten först upp i tre huvudgrupper: I. Smittsamma, perinatala och nutritionssjukdomar samt komplikationer vid graviditet, förlossning och under barnsängstid II. III. Icke överförbara sjukdomar Skador Dessa delas sedan in i undergrupper på 4 nivåer. Nivå 2 motsvarar kapitelindelningen i ICD 9, vilket användes som grund i DALY rapporten enligt följande: 1. Hjärta/kärl; 2. Psykiatriska; 3. Tumörer; 4. Skador; 5. Rörelseorgan; 6. Luftvägar; 7. Mag-Tarm; 8. Infektioner; 9. Sinnesorgan; 11 (26)

12 10. Neurologiska; 11. Missbildningar; 12. Perinatala; 13. Diabetes; 14. Urogenitala; 15. Endokrina; 16. Tandhälsa; 17. Nutrition; 18. Hud; 19. Barnafödande. Resultatet av DALY kalkylen framgår enklast av Tabell 6 och Figur 2. Hjärt-/kärlsjukdomar, Psykiatriska sjukdomar och Tumörer i nämnd ordning står för en helt övervägande andel av DALYs (26,63%, 20,00% respektive 15,65%). För Hjärt-/kärlsjukdomar och Tumörer kommer en stor andel av DALYs från YLLs, medan YLDs står för övervägande delen när det gäller Psykiatriska sjukdomar. Man kan dock notera att dödsfall pga självmord och missbruk enligt klassifikationen hamnar i diagnosgruppen Skador, vilket kan förändra perspektivet något. Tabell 6: Resultat av DALY-kalkyl Sjukdomsgrupp Procent av DALYs = Disability Adjusted Life Years Hjärta/kärl Procent av YLD = Years Lived with Disability Procent av YLL = Years of Life Lost 26,63% 8,07% 40,29% Psykiatriska 20,00% 43,51% 2,71% Tumörer 15,65% 1,69% 25,92% Skador 8,11% 3,80% 11,28% Rörelseorgan 6,49% 14,75% 0,42% Luftvägar 3,42% 4,56% 2,57% Mag/tarm 3,16% 2,90% 3,35% Infektioner 2,86% 1,38% 3,95% Sinnesorgan 2,69% 6,33% 0,01% Neurologiska 2,05% 2,79% 1,50% Missbildningar 1,79% 1,45% 2,04% Perinatal 1,65% 0,69% 2,35% Diabetes 1,61% 1,66% 1,58% Urogenitala 1,45% 2,12% 0,95% Endokrina 0,89% 1,09% 0,73% Tandhälsa 0,58% 1,37% 0,01% Nutrition 0,51% 0,91% 0,22% Hud 0,43% 0,89% 0,10% Barnafödande 0,03% 0,03% 0,02% Totalt 100,00% 99,99% 100,00% DALY beräknas genom en sammanvägning av YLD och YLL där de har olika viktning. Procent av YLD multipliceras med 0,424 och procent av YLL med 0,576 vilket ger procent av DALY. På t.ex. Hjärta/kärl multipliceras procenten för YLD (8,07) med 0,424 och procenten för YLL (40,29) med 0,576 vilket ger DALYprocenten på 26, (26)

13 Figur 2: Funktionsjusterade levnadsår (DALYs), förlorade levnadsår p.g.a. för tidig död (YLL) och förlorade levnadsår i funktionsnedsättning p.g.a av sjukdom (YLD) 1. Hjärta/kärl 2. Psykiatriska 3. Tumörer 4. Skador 5. Rörelseorgan 6. Luftvägar 7. Mag/tarm 8. Infektioner 9. Sinnesorgan 10. Neurologiska 11. Missbildningar 12. Perinatal 13. Diabetes 14. Urogenitala 15. Endokrina 16. Tandhälsa 17. Nutrition 18. Hud 19. Barnafödande procent YLD YLL Figuren visar de viktade värdena av YLD (procent x 0,424) och YLL (procent x 0,576) när de läggs ihop till DALY. Avsikten med DALY rapporten var att ge underlag för bedömning av hälsoutveckling i stort och ge grund för hälsopolitiska överväganden. I vårt fall ger DALY-rapporten grund för en jämförelse mellan forskningsfinansiering/ forskningsaktivitet inom olika diagnosområden och sjukdomsbördan inom samma områden. 13 (26)

14 Gruppering av inkomna ansökningar i diagnosgrupper enligt DALY rapporten Årets (K2005) inkomna ansökningar grupperades (av O Lindvall och M Nistér) i de diagnosgrupper som användes i DALY-kalkylen. Till DALY-rapportens 19 diagnosgrupper lade vi ytterligare 5 områden att användas i den händelse ansökningar inte kunde grupperas in i någon av de angivna diagnosgrupperna. Se lista över våra ämnesgrupperingar 1-24 (Tabell 7). Tabell 7: Lista över ämnesgrupper, 1-24 BG Namn 1 Hjärta/kärl 2 Psykiatriska 3 Tumörer 4 Skador 5 Rörelseorgan 6 Luftvägar 7 Mag/tarm 8 Infektioner 9 Sinnesorgan 10 Neurologiska 11 Missbildningar 12 Perinatal 13 Diabetes 14 Urogenitala 15 Endokrina 16 Tandhälsa 17 Nutrition 18 Hud 19 Barnafödande 20 Cellulära/molekylära sjukdomsmekanismer 21 Icke maligna blodsjukdomar 22 Teknik, tvärvetenskap 23 Transplantation/genterapi/ immunterapi 24 Folkhälsa/socialmedicin Om det i ansökan användes en sjukdomsmodell eller nämndes en sjukdomsapplikation grupperades ansökan till respektive diagnosgrupp. Om så inte var fallet användes någon av grupperna: 20. Cellulära/molekylära sjukdomsmekanismer; 21. Icke maligna blodsjukdomar; 22. Teknik, tvärvetenskap; 23. Transplantation, inkluderande grundläggande forskning inom genterapi/immunterapi; 24. Folkhälsa/socialmedicin. Inom gruppen 24. placerades ansökningar som gällde traditionell socialmedicin, folkhälsa/epidemiologi och internationell hälsa. Däremot placerades ansökningar med karaktär av vårdvetenskap in i den diagnosgrupp, som var mest relevant. Om ansökan t ex gällde cancervård placerades ansökan in i gruppen 3. Tumörer. I gruppen 1. Hjärta/kärl innefattades även basala mekanismer som gäller angiogenes. I grupp 2. Psykiatriska inkluderades demenser. Grupp 4. Skador användes bara i de fall skadorna inte gällde något speciellt organsystem. Detta avviker något från DALY-arbetet, men förefaller mest relevant när det gäller medicinsk forskning. I gruppen 5. Rörelseorgan innefattades även reumatism och muskelsjukdomar. I gruppen 6. Luftvägar innefattades allergi och mekanismer som kan hänföras till inhalerat allergen och astma. I gruppen 8. Infektioner innefattades även immunologiskt svar på infektioner. I gruppen (26)

15 Urogenitala innefattades även ansökningar om kvinnosjukdomar, reproduktion och graviditet. I gruppen 15. Endokrina innefattades även ansökningar om metabola sjukdomar. En extra grupp 21. Icke maligna blodsjukdomar blev av misstag en egen grupp, men borde ha förts in under 17. Nutrition (anemi) enligt klassifikationen. I vår senare sammanslagning för nya beredningsgrupper fick de fåtaliga ansökningarna i 21. ingå i 1. Hjärta/kärl. Vi fann att av 952 inkomna projektansökningar kunde 781 (82,0%) hänföras till olika diagnosområden (med modifieringar enligt ovan), medan 76 (7,98%) hänfördes till gruppen cellulära/molekylära sjukdomsmekanismer, 22 (2,31%) till teknik/tvärvetenskap, 22 (2,31%) till transplantation/genterapi/immunterapi och 44 (4,62%) till folkhälsa/socialmedicin. Utöver dessa fanns 7 ansökningar där vi av oklar anledning inte hade angett någon grupptillhörighet. Resultaten summeras i Tabell 8 och Figur 3. Tabell 8: Fördelning av ansökningar enligt ny föreslagen BG-indelning, K2005 Antal Andel Ämnesgrupp Namn ansökningar ansökningar 1 Hjärta/kärl 84 8,82% 2 Psykiatriska 76 7,98% 3 Tumörer 77 8,09% 4 Skador 2 0,21% 5 Rörelseorgan 68 7,14% 6 Luftvägar 22 2,31% 7 Mag/tarm 29 3,05% 8 Infektioner ,13% 9 Sinnesorgan 26 2,73% 10 Neurologiska ,13% 11 Missbildningar 0 0,00% 12 Perinatal 5 0,53% 13 Diabetes 43 4,52% 14 Urogenitala 19 2,00% 15 Endokrina 60 6,30% 16 Tandhälsa 17 1,79% 17 Nutrition 3 0,32% 18 Hud 12 1,26% 19 Barnafödande 5 0,53% 20 Cellulära/molekylära sjukdomsmekanismer 76 7,98% 21 Icke maligna blodsjukdomar 2 0,21% 22 Teknik, tvärvetenskap 22 2,31% 23 Transplantation/genterapi/ immunterapi 22 2,31% 24 Folkhälsa/socialmedicin 44 4,62% 0 Ej angiven BG 7 0,74% Totalt % 15 (26)

16 Figur 3: Fördelning av ansökningar enligt ny föreslagen BG-indelning, K2005, procent Icke maligna blodsjukdomar 0,21% C ellulära/molekylära sjukdomsmekanismer 7,98% Barnafödande 0,53% Transplantation/genterapi/ immunterapi 2,31% Hud 1,26% Nutrition 0,32% Tandhälsa 1,79% Teknik, tvärvetenskap 2,31% Folkhälsa/socialmedicin 4,62% Ej angiven BG 0,74% Hjärta/kärl 8,82% Psykiatriska 7,98% Tumörer 8,09% Endokrina 6,30% Skador 0,21% Urogenitala 2,00% Rörelseorgan 7,14% Diabetes 4,52% Perinatal 0,53% Missbildningar 0,00% Luftvägar 2,31% Mag/tarm 3,05% Neurologiska 13,13% Sinnesorgan 2,73% Infektioner 11,13% Resultatet innebär att det stora flertalet ansökningar, även en hel del av dem inom cellbiologi, faktiskt kan hänföras till specifika sjukdomsområden. Resultatet kan ställas i relation till att VR-M officiellt anger att 58% av K2004 års projektansökningar inkluderade användning av patienter och patientmaterial. De flesta inkomna ansökningar behandlade neurologiska sjukdomar (13,13%) eller infektionssjukdomar (11,13%) följt av hjärt-/kärl-, psykiatriska och tumörsjukdomar (som vardera utgjorde 8-9%). Rörelseorganens sjukdomar behandlades av 7,14%, endokrina sjukdomar av 6,3%, folkhälsa/socialmedicin av 4,62% och diabetes av 4,52% av ansökningarna (Tabell 8). Ansökningstryck och fördelning av projektmedel i förhållande till sjukdomspanoramat i Sverige Vid jämförelse mellan inkomna ansökningar och DALY rapportens siffror (Figur 4) kan man konstatera att i förhållande till sjukdomsbördan i Sverige är forskningsaktiviteten hög inom områdena Infektioner, Neurologiska, Diabetes, Endokrina, Tandhälsa, Hud och Barnafödande och låg inom områdena Hjärta/kärl, Psykiatriska, Tumörer, Skador, Missbildningar och Perinatala skador. När det gäller t ex tumörer speglar dock ansökningstrycket till VR-M sannolikt inte hela aktiviteten, eftersom cancerforskare av tradition inte sökt medel hos VR/MFR och/eller sökt medel för basalvetenskapliga aspekter. 16 (26)

17 Figur 4: Andel ansökningar och DALYs (YLD+YLL) för de ansökningar som kunde hänföras till sjukdomsområden, K2005, procent 1. Hjärta/kärl 2. Psykiatriska 3. Tumörer 4. Skador 5. Rörelseorgan 6. Luftvägar 7. Mag/tarm 8. Infektioner 9. Sinnesorgan 10. Neurologiska 11. Missbildningar 12. Perinatal 13. Diabetes 14. Urogenitala 15. Endokrina 16. Tandhälsa 17. Nutrition 18. Hud 19. Barnafödande Andel ansökningar YLD YLL Figuren visar de viktade värdena av YLD (procent x 0,424) och YLL (procent x 0,576) när de läggs ihop till DALY. För gruppen Skador är siffran sannolikt missvisande eftersom vi fördelat sådana ansökningar på sjukdoms/diagnosområde medan DALY valt att ge diagnosgruppen Skador företräde och där placerat skador beroende på t ex missbruk och depression. Vi hade gjort vissa praktiskt motiverade modifieringar av sjukdomsgrupperingen, och dessutom inte kunnat placera in alla inkomna ansökningar inom grupperna Därför kan man bara ta större avvikelser mellan forskningsaktivitet och sjukdomsbörda som verkliga avvikelser. Efter gruppering av ansökningarna enligt de nya ämnesområdena sökte vi i VR-Ms databas information om hur de enskilda ansökningarna hade bedömts (A Matzén, P Janson). Vid årets tilldelning fördelades projektmedel och ansökningar till de olika ämnesområdena enligt Tabell 9 och Figur 5. De största områdena budgetmässigt var neurologiska sjukdomar (13,40% av de utdelade medlen), cellulära/molekylära sjukdomsmekanismer (13,20%), infektionssjukdomar (12,51%), hjärt-/kärlsjukdomar (11,27%) och tumörer (8,12%). I förhållande till antalet inkomna ansökningar fördelades procentuellt något mera medel till sjukdomsgrupperna Hjärta/kärl, 17 (26)

18 Luftvägar, Magtarm, Infektioner, Neurologi, Diabetes och Cellulära/molekylära sjukdomsmekanismer, en relativt något mindre andel till Psykiatriska, Tumörer och Rörelseorgan och klart mindre andel till Tandhälsa, Hud, Barnafödande, Teknik/tvärvetenskap och Folkhälsa/socialmedicin. Tabell 9: Fördelning av ansökningar och faktiska projektmedel efter gruppering enligt det nya förslaget, K2005 Nr: Sjukdomsgrupp Antal ansökningar Andel ansökningar Summa projektmedel Antal beviljade Andel projektmedel Beviljningsprocent DALYs 1 Hjärta/kärl 82 8,76% ,27% 33 40,24% 26,63% 2 Psykiatriska 73 7,80% ,68% 21 28,76% 20,00% 3 Tumörer 77 8,23% ,12% 29 37,66% 15,65% 4 Skador 2 0,21% 0 0,00% 0 0,00% 8,11% 5 Rörelseorgan 65 6,94% ,13% 17 26,15% 6,49% 6 Luftvägar 22 2,35% ,65% 9 40,91% 3,42% 7 Mag/tarm 29 3,10% ,14% 12 41,38% 3,16% 8 Infektioner ,22% ,51% 35 33,33% 2,86% 9 Sinnesorgan 26 2,78% ,12% 8 30,77% 2,69% 10 Neurologiska ,14% ,40% 47 38,21% 2,05% 11 Missbildningar 0 0,00% 0 0,00% 0 0,00% 1,79% 12 Perinatal 5 0,53% 0 0,00% 0 0,00% 1,65% 13 Diabetes 43 4,59% ,90% 15 34,88% 1,61% 14 Urogenitala 19 2,03% ,02% 7 36,84% 1,45% 15 Endokrina 58 6,20% ,68% 15 25,86% 0,89% 16 Tandhälsa 17 1,82% 650 0,68% 2 11,76% 0,58% 17 Nutrition 3 0,32% 0 0,00% 0 0,00% 0,51% 18 Hud 12 1,28% 550 0,58% 2 16,67% 0,43% 19 Barnafödande 5 0,53% 200 0,21% 1 20,00% 0,03% 20 Cellulära/molekylära 76 8,12% ,20% 35 46,05% sjukdomsmekanismer 21 Icke maligna 2 0,21% 295 0,31% 1 50,00% blodsjukdomar 22 Teknik, tvärvetenskap 22 2,35% 840 0,88% 2 9,09% 23 Transplantation/ 22 2,35% ,58% 7 31,82% genterapi/ immunterapi 24 Folkhälsa/socialmedicin 41 4,38% ,86% 5 12,20% 18 (26)

19 Figur 5: Andel projektmedel och andel ansökningar per sjukdomsgrupp, K2005, procent 1. Hjärta/kärl 2. Psykiatriska 3. Tumörer 4. Skador 5. Rörelseorgan 6. Luftvägar 7. Mag/tarm 8. Infektioner 9. Sinnesorgan 10. Neurologiska 11. Missbildningar 12. Perinatal 13. Diabetes 14. Urogenitala 15. Endokrina 16. Tandhälsa 17. Nutrition 18. Hud 19. Barnafödande 20. Cellulära/molekylära sjukdomsmekanismer 21. Icke maligna blodsjukdomar 22.Teknik, tvärvetenskap 23. Transplantation/genterapi/immunterapi 24. Folkhälsa/socialmedicin Andel projektmedel Andel ansökningar Detta resultat kan spegla att forskningen är särskilt stark (med ansökningar av högre kvalité och flera företrädare) inom vissa områden, svag inom andra. Det kan också särskilt för de små sjukdomsområdena och Tvärvetenskap/teknik vara så att vi saknar tillräcklig expertis för att rätt värdera dessa speciella ansökningar. För Cellulära/molekylära sjukdomsmekanismer kan resultatet också spegla att ansökningarna sannolikt ofta kommer från en selekterad grupp av heltidsforskare jämfört med att den mera kliniskt tillämpade forskningen oftare representeras av dubbelarbetande kliniker med mindre chans att bygga upp större konkurrenskraftiga forskargrupper. 19 (26)

20 Förslag till sjukdomsbaserad indelning i nya beredningsgrupper Allt mer av den medicinska forskningen utvecklas mot att vara translationell och spänner från basala mekanismer till patientapplikation samt tar hjälp av epidemiologi och djurmodeller för att lösa medicinska problem. Kompetensbeskrivningen från befintliga BG visar att en sådan utveckling har ägt rum. För att fullt ut bedöma alla aspekter av ett sökt forskningsprojekt behövs synpunkter från både grundforsknings- och kliniska experter när det gäller metodologi och material samt specialkunskaper om sjukdomar för att bedöma relevansen i olika frågeställningar. Det behövs också personer som själva har erfarenhet av translationell forskning och erfarenhet av både grundforskning och klinik. Vi behöver också tydligare kunna definiera utåt vad som görs inom den medicinska forskningen, liksom tillse att tillgänglig budget prioriteras till högkvalitativ forskning över hela fältet. Ett sätt att leva upp till kraven är att gruppera ansökningarna så långt möjligt i diagnosområden och sedan sammanföra varandra närliggande diagnosgrupper i praktiskt hanterbara nya beredningsgrupper. Ett administrativt önskemål är att inte utöka nuvarande antal BG-ledamöter, samt att de nya grupperingarna ska vara inbördes någorlunda jämförbara vad gäller förväntat antal inkomna ansökningar och mängd projektmedel enligt pågående finansiering. Dessa senare önskemål är rent administrativa och får därför värderas i relation till bästa vetenskaplighet och utredningspotential i forskningsfinansieringen. Förslag till ny beredningsgruppsorganisation Arbetsgruppens förslag till lösning är att fördela ansökningarna enligt diagnosgrupper med modifiering enligt ovan, vilka i sin tur sammanförs till 5 (gånger 2) beredningsgrupper så som framgår Tabell 10. Grupperna namnges så att det framgår vilka huvudsakliga diagnosområden de behandlar: 20 (26)

21 Tabell 10: Förslag till ny indelning av beredningsgrupper 2 x A Endokrina, metabola och gastrointestinala sjukdomar 7. Mag / Tarm 13. Diabetes 15. Endokrina 16. Tandhälsa 17. Nutrition 2 x B Hjärt/kärlsjukdomar, urogenitala sjukdomar och folkhälsa 1. Hjärta / kärl 11. Missbildningar 12. Perinatala 14. Urogenitala 19. Barnafödande 24. Folkhälsa 2 x C Psykiatriska och neurologiska sjukdomar 1. Psykiatriska 4. Skador 9. Sinnesorgan 10. Neurologiska 2 x D Basala sjukdomsmekanismer och cancer 3. Tumörer 20. Cellulära / molekylära sjukdomsmekanismer 22. Teknik, tvärvetenskap 23. Transplantation / genterapi / immunterapi 2 x E Allergi och infektion samt rörelseorganens sjukdomar 5. Rörelseorgan 6. Luftvägar 8. Infektioner 18. Hud Ledamöter i vardera av beredningsgrupperna Kliniska, translationella forskare Basala forskare Folkhälsa/vårdvetenskap/ epidemiologi Tvärvetenskaplig / teknik Totalt 3 st 3 st 1 st 1 st 8 st Totalt 80 personer i den nya beredningsorganisationen. Trots namnen är det viktigt att understryka att alla grupperna skall rymma en stor andel grundforskning och vara translationella. Med K2005 års söktryck förväntar vi att 152, 159, 229, 197 respektive 208 ansökningar hamnar i de olika grupperna (Tabell 11). Grupperna är med andra ord drygt dubbelt så stora som nuvarande beredningsgrupper. Vi föreslår därför att grupperna A- E dubbleras så att det blir totalt 10 stycken beredningsgrupper i den nya organisationen. Vi föreslår att var och en av dessa nya beredningsgrupper befolkas av åtta ledamöter, varav 3 är basala forskare, 3 kliniska / translationella forskare, 1 representant för vårdvetenskap/folkhälsa/epidemiologi, 1 representant för tvärvetenskap och teknik. Förslaget innebär att den nuvarande beredningsorganisationens storlek behålls, vilket var en av förutsättningarna. Detta kan emellertid diskuteras i förhållande till krav på bästa utredningspotential för både stora och små ämnesgrupper. 21 (26)

22 Konsekvenser av föreslagen ny indelning av beredningsgrupper All forskning inom ett visst område behandlas i samma beredningsgrupp och kvaliteten i granskningsarbetet ökar. Ett problem med den tidigare beredningsorganisationen var att ansökningar inom samma forskningsområde spreds ut över ett stort antal beredningsgrupper. Ett tydligt exempel på detta är beredningen av ansökningar inom området neurologiska sjukdomar. Inom den nuvarande beredningsorganisationen hamnade 66/125 ansökningar (52.8%) avseende detta forskningsområde i Cellbiologi 3. Övriga ansökningar fördelade sig mellan 11 ytterligare beredningsgrupper: Cellbiologi 1 (3/125; 2.4%), Cellbiologi 2 (1/125; 0.8%), Medicinsk kemi (2/125; 1.6%), Systemfysiologi (25/125; 20%), Folkhälsovetenskap och vårdvetenskap (10/125; 8%), Mikrobiologi 2 (1/125; 0.8%), Klinisk vetenskap 1 (3/125; 2.4%), Klinisk vetenskap 2 (2/125; 1.6%), Klinisk vetenskap 3 (4/125; 3.2%), Klinisk vetenskap 4 (5/125; 4%) och Psykiatri (3/125; 3.2%). Med förslaget till ny indelning kommer praktiskt taget samtliga ansökningar inom ett visst område att behandlas i samma beredningsgrupp och kvalitetsgranskning och rankning inom respektive område bör bli lättare och mera rättvis. För att uppnå detta skall i varje beredningsgrupp finnas kompetens att bedöma grundvetenskaplig, translationell och klinisk forskning innefattande även epidemiologisk/folkhälsovetenskaplig/vårdvetenskaplig forskning inom respektive område. Särskilt för små sjukdomsområden bör det utses adjungerade bedömare som beredningsgruppen kan ta till sin hjälp, när just den expertisen är svag i gruppen. Genomgången av nuvarande förhållanden visar att fördelningen till små områden redan är relativt låg i förhållande till söktryck. Man kan även tänka sig att utse speciellt erfarna forskare som ansvariga för varje diagnos/ämnesgrupp 1-24, vilka forskare aktivt gör strategiska överväganden, värderar behov av tjänster, föreslår särskilda satsningar osv inom sitt specialområde. Forskare ingår inte i den beredningsgrupp där hans/hennes ansökan prövas. Detta skall så långt som möjligt undvikas enligt VR:s styrelses generella riktlinjer från 2002 och skall vara genomfört fr o m 2005 enligt Generaldirektörens beslut. Med förslaget till ny indelning kommer ansökningar från beredningsgruppernas ledamöter inte utvärderas av den egna beredningsgruppen utan alltid i den andra beredningsgruppen inom samma ämnesområde. Härigenom kommer dessa ansökningar att granskas av ledamöter med hög kompetens och få en rättvis rankning jämfört med andra ansökningar inom området. En annan fördel med de dubblerade beredningsgrupperna är att ansökningar kan fördelas till den beredningsgrupp där minst jäv föreligger. Med nuvarande beredningsorganisation har antalet ledamöter utan jäv på vissa ansökningar varit lågt. Med den nya organisationen kan det förväntas att samtliga ansökningar har minst 6-7 bedömare vilket bör ge en mer rättvis granskning. Tydligheten ökar avseende vilka områden som beforskas och till vilka områden forskningsmedel anslås. Med den föreslagna nya beredningsgruppsindelningen framgår det klart hur 22 (26)

23 forskningsaktiviteten inom det medicinska området, mätt som antalet ansökningar, fördelas på olika sjukdomar. Denna aktivitet kan sedan relateras till anslagstilldelningen från VR (Tabell 11). Tabell 11: Fördelning av ansökningar och faktiska projektmedel enligt föreslagen BG-indelning, K2005. BG Nr: Sjukdoms-grupp Antal ansökningar Andel ansökningar Summa projektmedel Antal beviljade Andel projektmedel Beviljningsprocent DALYs A 7 Mag/tarm 29 3,10% ,14% 12 41,38% 3,16% 13 Diabetes 43 4,59% ,90% 15 34,88% 1,61% 15 Endokrina 58 6,20% ,68% 15 25,86% 0,89% 16 Tandhälsa 17 1,82% 650 0,68% 2 11,76% 0,58% 17 Nutrition 3 0,32% 0 0,00% 0 0,00% 0,51% Totalt ,03% ,40% 44 28,95% 6,75% B 1 Hjärta/kärl 82 8,76% ,27% 33 40,24% 26,63% 11 Missbildningar 0 0,00% 0 0,00% 0 0,00% 1,79% 12 Perinatal 5 0,53% 0 0,00% 0 0,00% 1,65% 14 Urogenitala 19 2,03% ,02% 7 36,84% 1,45% 19 Barnafödande 5 0,53% 200 0,21% 1 20,00% 0,03% 21 Icke maligna blodsjukdomar 2 0,21% 295 0,31% 1 50,00% 24 Folkhälsa/socialmedicin 41 4,38% ,86% 5 12,20% Totalt ,44% ,67% 47 30,52% 31,55% C 2 Psykiatriska 73 7,80% ,68% 21 28,76% 20,00% 4 Skador 2 0,21% 0 0,00% 0 0,00% 8,11% 9 Sinnesorgan 26 2,78% ,12% 8 30,77% 2,69% 10 Neurologiska ,14% ,40% 47 38,21% 2,05% Totalt ,93% ,21% 76 33,93% 32,85% D 3 Tumörer 77 8,23% ,12% 29 37,66% 15,65% 20 Cellulära/molekylära sjukdomsmekanismer 76 8,12% ,20% 35 46,05% 22 Teknik, tvärvetenskap 22 2,35% 840 0,88% 2 9,09% 23 Transplantation/ genterapi/ immunterapi 22 2,35% ,58% 7 31,82% Totalt ,05% ,78% 73 37,06% 15,65% E 5 Rörelseorgan 65 6,94% ,13% 17 26,15% 6,49% 6 Luftvägar 22 2,35% ,65% 9 40,91% 3,42% 8 Infektioner ,22% ,51% 35 33,33% 2,86% 18 Hud 12 1,28% 550 0,58% 2 16,67% 0,43% Totalt ,79% ,86% 63 30,88% 13,20% 0 Ej angiven BG 7 0,75% ,08% 2 0,29% Totalt % % ,59% 100,00% Det framgår då att det i de flesta fall föreligger en ganska god överensstämmelse mellan aktivitet och medelstilldelning för de nya beredningsgrupperna (om de ansökningar som beviljats anslag tar med sig medlen till respektive ny beredningsgrupp). Beredningsgrupp A (Endokrina, metabola och gastrointestinala sjukdomar) hade 16,03% av ansökningarna och beviljades 16,40 % av projektmedlen till 44 ansökningar. Beredningsgrupp B (Hjärt-/kärlsjukdomar, urogenitala sjukdomar och folkhälsa) hade 16,44% av ansökningarna och beviljades 15,67% av projektmedlen till 47 ansökningar. Beredningsgrupp C (Psykiatriska och 23 (26)