INTRODUKTION TILL KOGNITIV UTVECKLING TILLÄMPAD OCH KLINISK KOGNITION

Transkript

1 INTRODUKTION TILL KOGNITIV UTVECKLING TILLÄMPAD OCH KLINISK KOGNITION Gunvor Larsson Abbad Fil.Dr. Handikappvetenskap Leg. Psykolog Busschaufför Körsångare

2 DAGENS UPPLÄGG Ge er en mängd olika förslag på hur jag som psykolog använder mina kunskaper i kognitiv psykologi Försöka visa på användbarheten av kognition Visa att kognitiv psykologi är mer än abstrakta teorier

3 DEFINITION (UR NE) kognition (latin cogni tio 'undersökning', 'inlärande', 'kunskap', av cogno sco 'lära känna (med sinnen eller förstånd)', 'undersöka'), de tankefunktioner med vilkas hjälp information och kunskap hanteras. Till de kognitiva funktionerna räknas bl.a. varseblivning, minne, begreppsbildning, resonerande, problemlösning och uppmärksamhet. Dessa processer studeras inom kognitionsforskning. I äldre psykologisk teori ställs kognition i kontrast till emotion (känsloliv) och volition (viljeliv).

4 DEFINITION (UR A DICTIONARY OF PSYCHOLOGY) cognition n. The mental activities involved in acquiring and processing information ( 1 ). Its study includes cognitive psychology, psycholinguistics, artificial intelligence, and cognitive neuropsychology. A cognition is an item of knowledge or belief. See also information processing. [From Latin cognoscere to get to know, from com- together + noscere to know] "cognition n." A Dictionary of Psychology. Edited by Andrew M. Colman. Oxford University Press Oxford Reference Online. Oxford University Press. Linkopings universitet. 24 January2010 < Main&entry=t87.e1594>

5 DEFINITION (UR NE) social kognition, forskningsområde inom vilket studeras dels hur vi tänker om andra personer och om oss själva, dels relationerna mellan oss själva och andra. Undersökningarna gäller hur vi lägger märke till, lagrar, integrerar och kommer ihåg social information samt hur vi får kunskap om den sociala värld vi lever i. Kognitiva strukturer (scheman) organiserar den kunskap vi har om vår sociala omvärld och påverkar tolkningen av ny social information. Scheman kan utgöras av minnen, idéer och intentioner förknippade med roller (rollscheman), den egna personen (självscheman), andra personer (personscheman) och välkända mönster av sociala beteenden (händelsescheman). Jfr attributionsteorier, personperception och social perception.

6 DEFINITION (UR A DICTIONARY OF PSYCHOLOGY) social cognition n. The cognitive activity that accompanies and mediates social behaviour, including the acquisition of information about the social environment, the organization and transformation of this information in memory, and its effects on social behaviour. It includes impression formation, person perception, attribution, and social categorization. See also mirror neuron. "social cognition n." A Dictionary of Psychology. Edited by Andrew M. Colman. Oxford University Press Oxford Reference Online. Oxford University Press. Linkopings universitet. 24 January 2010 < try=t87.e7737>

7 DEN KOGNITIVA REVOLUTIONEN talen Ökad kunskap om hjärnan innebar en explosion av kognitiva teorier De kognitiva teorierna ansågs som alternativ till medicinska och sociala förklaringsmodeller Teorigenererande men gav inte exklusivt förklaringsvärde

8 DEFINITIONER Neuropsykologisambandet mellan neurobiologi och psykiska funktioner. Barnneuropsykologisambandet mellan neurobiologi och utveckling av funktioner

9 VAD ÄR SPECIFIKT FÖR BARNNEUROPSYKOLOGI? Utvecklingsperspektivet Plasticitet hos barnets hjärna Överkapacitet

10 UTVECKLINGSPERSPEKTIVET Barnets normala utveckling relaterat till avvikelser Mognadsnivå relaterat till psykosocial miljö Funktionsnivå relaterat till barnets aktuella situation

11

12 ÖVERKAPACITET Överproduktion av neuron Säkerhetsmarginal Migration

13 PLASTICITET Neuroplasticitet inkluderar flera olika processer som äger rum över hela livstiden Olika typer av plasticitet äger rum under olika perioder av livet Plasticitet äger rum under: a, normal utveckling och b, som adaptiv mekanism för kompensera förlorad funktion Omgivningsfaktorer är viktiga för plasticitet

14 NEUROPSYKOLOGISKA TECKEN HOS BARN Visar ojämnheter mellan utvecklingsnivåer Har svårigheter med uppmärksamhet och koncentration Är försenat i motorisk utveckling Brister i samordning mellan olika delar av den motoriska aktiviteten Är rastlöst, överaktivt eller motoriskt oroligt Har specifika inlärningssvårigheter Har perceptuella störningar Har svårt med uppgifter som kräver snabbhet

15 OFÖRMÅGA ATT PLANERA SIN TID Vad skulle det få för praktiska konsekvenser för dig i ditt liv? Hur skulle det kännas? Vad skulle kunna göra det lättare för dig?

16 BRISTANDE IMPULSKONTROLL Vad skulle det få för praktiska konsekvenser för dig i ditt liv? Hur skulle det kännas? Vad skulle kunna göra det lättare för dig?

17 OFÖRMÅGA ATT TA ANDRAS PERSPEKTIV Vad skulle det få för praktiska konsekvenser för dig i ditt liv? Hur skulle det kännas? Vad skulle kunna göra det lättare för dig?

18 Mentalisering/Theory of Mind Jag förstår att Du tänker en förutsättning för kommunikation Jag förstår att Du förstår att jag tänker förstår andras reaktioner på mina handlingar Jag förstår att Du förstår att jag förstår att du tänker kan se konsekvenser i samspel med andra 2000) (Dahlgren, Dahlgren Sandberg & Hjelmquist,

19 JAG FÖRSTÅR ATT DU TÄNKER SARA OCH NALLE Du behöver Sara och Nalle och en låda med lock - i sär och uppochner på bordet, en nyckel som du visar med. Läs sagan, samtidigt som du förevisar med dockorna och lådan. Barn innan ca 4 års ålder förstår inte att andra kan ha en annan bild av händelsen. De tror att nalle letar under locket. Sara och Nalle leker. Sara gömmer en nyckel under lådan. Nalle går ut ur rummet. Sara flyttar på nyckeln och gömmer den under locket i stället. Nu kommer Nalle tillbaka. 1. Var tror Nalle att nyckeln är? (Baron-Cohen, Leslie, & Frith,1985)

20 JAG FÖRSTÅR ATT DU FÖRSTÅR ATT JAG TÄNKER -SARA OCH NALLE 2 Nu leker Sara och Nalle igen. Sara gömmer en nyckel under lådan. Nalle går ut ur rummet. Nalle tjuvkikar genom nyckelhålet på Sara. Nalle ser att Sara flyttar på nyckeln och lägger den under locket i stället. Var tror Sara att Nalle kommer att leta efter nyckeln? Var kommer Nalle leta efter nyckeln? Barn runt 7 års ålder börjar förstå att Nalle vet något som Sara inte vet. Sara tror att Nalle kommer att leta under lådan, men den tjuvkikande Nalle kommer att leta under locket (Baron-Cohen, 1989)

21 JAG FÖRSTÅR ATT DU FÖRSTÅR ATT JAG FÖRSTÅR ATT DU TÄNKER Förståelse av berättelser som berör sociala företeelser som till exempel ironi, sarkasm, bluff, lögn, vitlögn och sociala blunders. (Baron-Cohen, O Ridordan, Stone, Jones, & Plaisted, 1999; Happé, 1994)

22 IRONI Ida är 4 år hon pratar med sin storasyster Mathilda som är 10 år. Ida berättar: Och då spelade jag att jätteroligt spel på datorn. Då var man pingvin. Man fick göra jättekul saker. Man fick fiska. Mathilda tittar på henne. Mathilda säger: Jaha, hörrudu det verkar ju väldigt kul Tyckte Mathilda att det verkade kul? Varför sa hon så?

23 SOCIALA BLUNDERS Martin var hemma med sin pappa. Martin har roligt idag. Pappa och Martin leker med varandra. En arbetskamrat till pappa kom förbi för att låna några verktyg. När pappas arbetskamrat kommer in i vardagsrummet hälsar han på Martin och säger. Vilken duktig flicka du är som hjälper din pappa idag. Det här är Martin säger pappa. Hur känner sig arbetskamraten då? Visste arbetskamraten att Martin var en pojke?

24 DEFINITION AV EXEKUTIVA FUNKTIONER Exekutiv funktion är en förmåga att upprätthålla en väl vald problemlösningsstrategi för att kunna uppnå ett senare mål För denna förmåga krävs följande: En förmåga att hålla inne en inpuls, handling eller att skjuta upp den till ett senare mer lämpligt tillfälle En strategisk plan med olika handlingsalternativ En mental representation av uppgiften, vilket betyder att både relevanta medel och mål måste finnas kodat i minnet (Bianchi, Luria) Exekutiv funktion har alltså med förmåga att skifta eller hålla kvar en strategi, förmåga till impulskontroll, inhibiering, planering och arbetsminne att göra.

25 UTVECKLING AV EXEKUTIVA FUNKTIONER 6-års ålder: förmågan till organiserade och strategiska beteenden stabiliseras. Barnet börjar planera för sina aktiviteter. 10-års ålder: börjar klara mer komplexa strategier genom förbättrad impulskontroll och genom hypotesprövning. 12-års ålder: utvecklat förmåga till att göra komplicerad planering sekvensvis. (Welsh, Pennington, Groisser)

26 SOCIAL KOGNITION Sättet vi tänker om andra mer generellt än ToM eller andra kognitiva teorier Det nya som är poppis just nu

27 KOGNITION Tänkande Mentala funktioner för att tolka information genom sinnena Kognitiva funktioner Perception Minne och uppmärksamhet Problemlösning och beslutsfattning Språk och kommunikation

28 STRUKTUR OCH FUNKTION Hjärnans struktur kontra dess funktion Hur mycket måste man veta om hjärnans struktur för att förstå dess funktion? Strukturavvikelse behöver inte betyda funktionsavvikelse Funktionsavvikelse behöver inte betyda strukturavvikelse

29 INTELLIGENS VAD DET NU ÄR Mätning av kognitiva funktioner som minne, begreppsbildning, resonerande, problemlösning, uppmärksamhet Exempel sk IQ-test Raven Wechsler-skalorna Leiter Mfl

30 NEUROPSYKOLOGISK UTVECKLING (EXEMPLIFIERAT MED NEPSY) Uppmärksamhet och exekutiva funktioner (till exempel inhibering, planeringsförmåga, flexibilitet i tänkandet, fokuserad och bibehållen uppmärksamhet) Språkliga funktioner (till exempel benämning och semantiska funktioner, receptivt språk, verbalt flöde och verbal produktion) Sensomotoriska funktioner (till exempel finmotorik, visuomotorisk precision, taktil perception) Visuo-spatiala funktioner (till exempel förmåga att bedöma position och riktning samt konstruktion av 2- och 3-dimensionella modeller) Minnes- och inlärningsfunktioner (till exempel minne för ord, meningar och ansikten, omedelbar och fördröjd återgivning och minne för namn)

31 MINNE (T.EX. WMS-III) Omedelbart auditivt minne, Omedelbart visuellt minne, Omedelbart minne, Fördröjt auditivt minne, Fördröjt visuellt minne, Fördröjd auditiv igenkänning, Generellt minne och Arbetsminne Deltesten innehåller såväl verbala som bildmässiga stimuli, och man prövar såväl korttidsminnet, som omedelbar och fördröjd återgivning, samt igenkänning

32 MINNESTRÄNING Användning av dator och spel för att träna arbetsminne Ex Robomemo (Torkel Klingberg på KI) Ex Minneslek (Erik Truedsson, kognitiva kompaniet)

33 ROBOMEMO

34 BESKRIVNING AV ROBOMEMO RoboMemo är ett interaktivt träningsprogram som i kombination med personlig coachning per telefon förbättrar arbetsminnet. Träningsprogrammet riktar sig till barn med ADHD eller allvarliga koncentrationssvårigheter från 8 år. Metoden bygger på en systematisk träning av hjärnans arbetsminne. Träningen består av olika datorstödda övningar. Forskningen har visat att det krävs en träningsperiod om fem veckor för att uppnå rätt resultat. (från Attentions hemsida)

35 MINNESLEK Minneslek Junior är ett program som syftar till att träna upp arbetsminnet och koncentrationsförmågan hos barn. Minneslek Junior är främst riktat till barn i åldrarna 5 till 11 år. Svårighetsgraden på övningarna anpassas automatiskt efter barnets förmåga. Minneslek innehåller auditiva anvisningar och är på före läs- och skrivkunnighetsnivån. Programmet innehåller ett varierande belöningssystem för att motivera och stimulera barnet under träningen. Programmet är upplagt för att omfatta en vald träningsperiod på 3 till 5 veckor. (från minneslek.se)

36 UPPMÄRKSAMHET (T.EX. TEA-CH) Test för barn/ungdomar som ger en bild av förmågan till fokuserad (selektiv) uppmärksamhet (att stå emot störningar, sortera information och prioritera för uppgiften vital information), uthållighet (att klara av att hålla fast vid en tråkig, men för det överordnade målet viktig, uppgift ) samt skifte av uppmärksamhet (att skifta fokus mellan olika uppgifter).

37 FORTS. TEA-CH Deltesten är utformade som spel Rymdskeppsjakten mäter fokuserad uppmärksamhet Träff! mäter uthållighet Räkna figurer mäter kontroll och skifte av uppmärksamhet Rymdskeppsjakten, dubbeluppgift mäter uthållighet och delad uppmärksamhet Kartan mäter fokuserad uppmärksamhet Träff!, dubbeluppgift mäter uthållighet Gå - Inte gå mäter uthållighet och hejdande av respons Motsatta världar mäter kontroll och skifte av uppmärksamhet Kodöverföring mäter uthållighet

38 AVSLUTNING Det finns mängder av sätt att tillämpa kognitiv psykologi Dagens presentation har bara gett ett litet smakprov Under kursens gång försök knyta an teorierna till din vardag Tack för visat intresse