PROTOKOLL FÖRT VID FULLMÄKTIGEMÖTET I SVENSKA DISTRIKTS- LÄKARFÖRENINGEN DEN 20 APRIL 2007

Transkript

1 PROTOKOLL FÖRT VID FULLMÄKTIGEMÖTET I SVENSKA DISTRIKTS- LÄKARFÖRENINGEN DEN 20 APRIL 2007 NÄRVARANDE Styrelsen Benny Ståhlberg, ordförande Maria Dalemar, vice ordförande, Runa Liedén-Karlsson, sekreterare Anders Nilsson, kassör Sven-Axel Andersson Kerstin Ermebrant Christer Olofsson Ann-Christine Sjöblom Fullmäktigeledamöter Lokalavdelning Fullmäktigeledamöter Blekinge - Bohuslän Göran Fälthammar Dalarna Leif Martén Fyrbodal Tove Holmgren Gotland - Gävleborg - Göteborg Eva Fägerskjöld Halland - Jämtland Annika Bergström Jönköping Pontus Stange Kalmar Wim Liethof, Staffan Skobe Kronoberg Susanne Wikman Mellersta Skåne Olof Lindqvist Nordvästra Skåne - Norrbotten Jan Hennix Skaraborg - Stockholm Caroline Asplund, Karl-Patrik Jonsson, Ulla Nordström, Mikael Stolt, Sandra af Winklerfelt Sydvästra Skåne Per Nordlund, Gustav Sundberg Södermanland - Uppsala Ove Andersson, Eva Gal Garadnai Värmland - Västerbotten - Västmanland Rune Kaalhus, Moa Vlastós Västernorrland - Älvsborgs Sö - Örebro - Östergötland - Östra Skåne Karin Minnhagen, Per Olsson

2 Inbjudna gäster Catarina Andersson Forsman, VD, Läkarförbundet Susann Asplund Johansson, Avd PP, Läkarförbundet Aleksander Bakall, revisor Daga Byfors, valberedningen Cecilia Curtelius Larsson, Avd AJ, Läkarförbundet Ulrika Edwinson, Avd AJ, Läkarförbundet Conny Gustafsson, Avd AJ, Läkarförbundet Anne-Marie Johansson, DLFs kansli Johnny Johnsson, Företagsläkarföreningen Magnus Lindblå, Avd PP, Läkarförbundet Per Lundblad, Mediahuset AB Jörgen Månsson, Privatläkarföreningen Görel Nergelius, Chefsläkarföreningen Lars Nevander, Sjukhusläkarföreningen Eva Nilsson Bågenholm, Ordförande, Läkarförbundet Elisabet Ohlin, Läkartidningen Ewa Reumark, Praktikertjänst Nils-Erik Solberg, Avd AJ, Läkarförbundet Lennart Spång, revisor Per G Swartling Adina Welander, Medicine Studerandes Förbund Gunnar Welander, Privatläkarföreningen 1. Mötets öppnande Ordförande Benny Ståhlberg inledde mötet med att hälsa fullmäktige och övriga inbjudna välkomna till 2007 års fullmäktige. Särskilt välkomnades ordförande i Socialutskottet Kenneth Johansson. I sitt öppningsanförande berörde ordförande styrelsens arbete under Då man inte lyckats få acceptans för tankarna på nationell reglering enligt Protos-konceptet, har detta tonats ner, medan man arbetar vidare med grundtankarna i förslaget, främst den fasta läkarkontakten, som bör vara specialist i allmänmedicin. Kontinuitet och tillgänglighet lyfts också fram i det nya konceptet Din Egen Läkare som presenterades vid det fackliga seminariet hösten Den tidigare Protos-gruppen har avvecklats. Man försöker påverka sjukvårdspolitiken genom att bli en samarbets- och dialogpartner vid utarbetandet av nya primärvårdsmodeller. Rekrytering av nya familjeläkare har varit en viktig fråga för styrelsen under året. Ordförande önskade att den inbjudne talaren skulle redovisa sin syn på primärvård, en fast läkarkontakt, fri etablering av allmänläkare inom bristområden och rekrytering av allmänläkare. Kenneth Johansson omtalade att han följt primärvårdsfrågorna under många år och att han var med vid utformningen av Dalamodellen och av den Nationella handlingsplanen. Han var väl medveten om att mycket av det som skulle ske inte har skett, vilket han är besviken över. Han underströk att primärvården är basen i sjukvården och att verksamheten bör vara decentraliserad och baserad på teamarbete.

3 Kenneth Johansson redogjorde för sin egen erfarenhet av vardagsnära, personlig och trygg primärvård personifierad av syster Henny. Kenneth Johansson var medveten om problemen med tillgänglighet och bristen på allmänläkare, men presenterade inga konkreta förslag till åtgärder. Han påpekade att det var viktigt att vården började i rätt ända nämligen med förebyggande verksamhet. Den psykiska ohälsan lyftes fram. Kenneth Johansson hade studerat DLFs koncept Din Egen Läkare och tyckte att DLF har många bra infallsvinklar. Han lyfte fram Vårdval Halland som ett bra närsjukvårdskoncept, speciellt poängterade han patientens fria val och möjligheten till alternativa driftsformer. En ny utredning ska tillsättas, en patienträttighetsutredning. Primärvården behöver en rejäl förstärkning, enligt Kenneth Johansson, inte bara i form av resurser, utan också i form av nya tankar. Viktigt att uppgradera arbete med människor, så att arbete inom vården görs attraktivt. Krafttag behöver tas för att hjälpa unga människor att få livspusslet att gå ihop. Viktigt att möjliggöra entreprenörskap, fortsatt satsning på IT i vården poängterades, Vidare underströks vikten av att ställa patienten i centrum, att föra en aktiv folkhälsopolitik, att arbeta för att förebygga sjukdomar, men också för att förebygga fel i vården. Möjlighet för patienter att kunna jämföra vårdgivare fördes fram, för att underlätta aktiva val. Betydelsen av klinisk forskning lyftes fram. Ökad internationalisering är att vänta. 70-årsgränsen för privatpraktiker tas bort från 1/ och förslag till ersättningsetablering kommer. Kenneth Johansson var positiv till fri etablering för allmänläkare i första hand inom svårrekryterade områden. Mångfald är bättre än enfald. På direkt fråga efter anförandet om åtgärder för att bättra rekryteringen av allmänläkare lyfte Kenneth Johansson fram vikten av ökad framtidstro, det ska göras attraktivt och spännande att arbeta som allmänläkare. Han är positiv till en ökning av platserna på läkarutbildningen, och tror att möjligheten till entreprenad inom primärvården ska locka de unga läkarna. I anslutning till den efterföljande diskussionen deltog Göran Fälthammar, Moa Vlastós, Eva Nilsson Bågenholm, Lennart Spång, och Adina Welander. Karl-Patrik Jonsson gav en kort rapport från ordförandekonferensen som hållits dagen före. 2. Upprop Sekreterare Runa Liedén-Karlsson förrättade upprop. 3. Val av ordförande för mötet samt två justeringsmän tillika rösträknare Till ordförande för fullmäktigemötet valdes Per G Swartling och till justeringsmän tillika rösträknare valdes Susanne Wikman och Leif Martén. 4. Mötets behöriga utlysande Mötesordförande Per G Swartling redogjorde för stadgarna i denna fråga och fullmäktige beslöt att mötet var behörigen utlyst.

4 5. Fastställande av föredragningslista Dagordningen fastställdes efter tillägg av fråga om extraval till styrelsen på ett år samt fråga om utseende av hedersledamot. 6. Verksamhetsberättelsen Verksamhetsberättelsen gicks igenom av fullmäktige sida för sida. Benny Ståhlberg redogjorde för framtagningen av konceptet Din Egen Läkare, som innehåller centrala delar av det tidigare PROTOS-konceptet. Kravet på nationell reglering är nertonat i det nya konceptet. Vid kontakt med beslutsfattarna får man gehör för tankarna om ett definierat uppdrag, och om behovet av fast läkarkontakt som ska vara specialist i allmänmedicin, god tillgänglighet, kontinuitet, bättre läkarmedverkan i vården av äldre, alltså de delar, som har ett tydligt patientfokus, och man vill utveckla en dialog med beslutsfattarna, bli samarbetspartner, för att kunna påverka de koncept på närsjukvård, som växer fram. Konceptet Din Egen Läkare har förankrats i Läkarförbundets centralstyrelse och får stöd i förbundets sjukvårdspolitik. Kontakt är tagen med en informationskonsult för att förbättra kommunikationen inåt och utåt i denna fråga. I anslutning till ovanstående punkt behandlades Motion 3. Vi måste gå vidare År 2002 beslutade DLFs fullmäktige att bilda en samarbetsplattform för alla allmänläkare i Sverige för att tillsammans driva allmänläkarnas frågor. Detta var efter flera motioner från flera lokala DLF. Detta samarbete ledde till det s.k. Protos-förslaget för ett nationellt familjeläkarsystem. Detta förslag har sedan kommit att vara en viktig del av Läkarförbundets sjukvårdspolitiska program, och allmänläkarnas frågor har lyfts fram på ett bra sätt i Läkarförbundet. Mycket har också gjorts för att försöka att påverka ansvariga politiker och att bredda det. Mycket har också gjorts för att försöka att påverka ansvariga politiker och att bredda plattformen med andra yrkesgrupper verksamma inom primärvården. Den s.k. Protos-gruppen är numera upplöst och arbetet är tänkt att gå vidare under namnet Din Egen Läkare, men att innehållet i huvudsak är det gamla Protos-förslaget. Vi anser att det fanns flera svagheter i det ursprungliga förslaget. Det första var att det närmast förutsatte ett avskaffande av landstingen varför det av naturliga skäl mötte ett massivt motstånd från detta håll. Den andra svagheten som vi ser det var betoningen av en familjeläkare på invånare. Det tredje var ett system som föreslogs med ett förhållande kapitation och rörlig ersättning på 70/30 och att kapitationen enbart var åldersviktad. Motiveringen till att enbart ha åldersviktning var att systemet skulle vara enkelt. Vi tror att det var ett misstag och att en sådan förenklad fördelning inte ger en vård efter invånarnas medicinska behov eller en bra arbetsmiljö för alla familjeläkare. Vi tror att det blir stora skillnader i arbetsbörda beroende på var man är verksam och vilka invånare/patienter som finns på listan. En ersättningsmodell med så hög kapitationsandel tror vi måste kompletteras med en omfattande viktning t.ex. enligt brittisk modell så att arbetsbördan kan återspeglas i listans storlek. I Storbritannien har man också en hel del tilläggsuppdrag som kan väljas bort under övergångsskeden (t.ex. under ett uppbyggnadsskede med en lägre bemanning). Man har också något annat mycket intressant, som man erbjöd sina myndigheter i samband med förhandlingar för att få en reformering av GP-systemet och det är ett kvalitetssäkringssystem som samtidigt ger ytterligare inkomster och en god kunskap om hur listan ser ut. Ett sådant system ser vi som

5 betydligt mycket mer tilltalande än det pinnräkningssystem som man använder sig av på flera håll i Sverige och som enbart bygger på antalet besök som ett mått på produktivitet. Den andra möjligheten att kunna få en lista som mer avspeglar arbetsbördan är att som i Danmark eller Norge ha en mycket liten kapitationsandel (som troligen inte behöver viktas överhuvudtaget) men en mycket stor rörlig del som ersätter vad man gör, och då kan listan stängas eller minskas om man arbetar i ett tungt område och ändå ge rimliga inkomster och en rimlig arbetsbörda. Protos-förslaget förefaller dock ha gett ett visst genomslag hos tjänstemän och politiker och i de olika landstingen bedriver man nu diverse försöksverksamheter. I den mån dessa system är förhandlade med de lokala läkarföreningarna så är det inte säkert att allmänläkare har varit med i förhandlingarna. Det är inte heller säkert att den konkreta utformningen och de ekonomiska ersättningarna är förhandlade utan de kommer som ett påbud eventuellt vid en upphandling. Det är också naturligtvis oerhört svårt att förhandla ett system som ser helt olika ut i varje enskilt landsting. På flera håll försöker man med kvalitetssäkringssystem, på något annat håll med huvudsakligen rörlig ersättning, men utan tillräckligt med pengar i systemet. I Skåne har familjeläkarsystemet havererat för andra gången och man tittar sig nu omkring efter andra modeller som inte får kosta något. Ett annat landsting har en vårdpeng som enbart är beräknad efter en åldersviktning och där liststorleken eller listans tyngd inte är definierad. Vi motionerar om följande: 1. Samarbetet med övriga allmänläkarorganisationer måste fortsätta både lokalt och centralt. Om inte allmänläkarna håller ihop, minskas våra möjligheter drastiskt att få bättre överenskommelser med våra hälsovårdsmyndigheter och landsting. I samarbete med de allmänmedicinska institutionerna och FoU-enheterna bör bättre ersättningssystem tas fram som är anpassade efter de svenska förhållandena. I detta bör ingå att studera befintliga välfungerande system i andra länder eftersom hjulet inte behöver uppfinnas på nytt. Det behöver tas fram mallar och ramar för hur systemen bör se ut för att kunna ge en vård efter invånarnas behov och samtidigt kunna ge familjeläkarna en god arbetsmiljö. I detta ingår även ekonomiska ramar och det bör förhandlas genom en garanterad minimiinkomst. Familjeläkarsystemen bör utvecklas stegvis efter en plan och i varje steg ska finnas incitament för verksamheten och med kvalitetsuppföljningar. 2. DLF tillsammans med övriga allmänläkarorganisationer måste verka för att Läkarförbundet ger förhandlingsstöd i förhandlingarna med de olika landstingen. De familjeläkarsystem som förhandlas fram måste ge våra medlemmar oberoende av verksamhetsform en god arbetsmiljö genom en rimlig arbetsbörda och en god inkomst. Listans storlek och ersättningarna måsta avspegla arbetsbördan, vilket betyder att en tung lista har färre listade än en lätt lista. Ett familjeläkarsystem som är bra utformat har förutsättningar att kunna ge en god vård till medborgarna och samtidigt en god arbetsmiljö för familjeläkarna. Ett felaktigt utformat familjeläkarsystem kan däremot ge en ojämlik vård och en dålig arbetsmiljö för familjeläkarna och innebär ingen förbättring jämfört med ett system med enbart områdesansvar.

6 3. I detta samarbete bör vi också försöka ta fram ett kvalitetssäkringssystem som vi kan erbjuda myndigheter och politiker som en del i vårt paket som vi vill förhandla med dem om. Inom enskilda landsting tas redan sådana system fram och vi måste därför ta ställning till hur de bör se ut. För att sådana kvalitetssäkringssystem ska kunna fungera på ett smidigt sätt krävs ett bra och enhetligt IT-system i de enskilda landstingen. Vi bör kräva att landstingen tillhandahåller och finansierar dessa system så att man har samma system oberoende av verksamhetsform. 4. Vi måste kräva av myndigheter och politiker att de förhandlar med professionen. Erfarenheterna från andra länder där man genomfört väl fungerande familjeläkarsystem är att det har skett genom omfattande förhandlingar med professionen. Det är Läkarförbundets skyldighet att bistå oss i dessa förhandlingar. Per Nordlund föredrog motionen. Styrelsens svar Styrelsen för DLF i Sydvästra Skåne I motionen berörs ett flertal mycket stora områden. Från 2002 och fram till hösten 2006 har DLF samarbetat med andra läkarföreningar som organiserar allmänläkare kring ett nationellt familjeläkarsystem. Denna samverkan utmynnade i det så kallade Protos-förslaget. Föreningarna har tillsammans bedrivit ett intensivt informations- och lobbyarbete gentemot beslutsfattare och andra intressenter, men vi har inte lyckats få gehör för förslagets tankar och innehåll. Detta trots att flertalet bejakat mycket av Protos-förslagets innehåll. Motståndet har i allt väsentligt fokuserats på att konceptet hade en nationell utgångspunkt, d.v.s. sjukvårdshuvudmännens självbestämmande skulle till vissa delar begränsas avseende primärvårdens uppdrag, listning, ersättningsprinciper etc. DLF har tillsammans med övriga föreningar under året beslutat att Protos-gruppen fullgjort sitt uppdrag och därför avvecklat fortsatt samarbete i denna form. DLF, SFAM och övriga föreningar kommer naturligtvis även i fortsättningen att samarbeta om än i andra former. Styrelsen anser inte att det är möjligt att ta fram ersättningsprinciper enligt motionärens tankegångar. Det är ett mycket komplext område och det skulle behövas mycket stora resurser, som inte DLF eller Läkarförbundet har tillgång till. Ännu större problem finns i och med att vi åter hamnar i ett nationellt perspektiv. Styrelsens uppfattning är att det finns ingen mottagare för förslag om ersättningssystem där inte sjukvårdshuvudmännen får ta in sina synpunkter och utforma ersättningen utifrån lokala förhållanden. Storbritannien och Norge har helt andra förutsättningar i detta sammanhang i och med att man har en nationell styrning och nationellt utformade system för primärvårdens verksamhet och ersättning. Angående relationen mellan kapitation och prestations/åtgärdsersättning vill styrelsen påminna om att i det ursprungliga Protos-förslaget föreslogs en fördelning med 50 % prestations/åtgärdsersättning. I remissomgången var detta en av de delar som fick mest kritik då 50 % ansågs vara en alltför stor rörlig del. I motionen tas också frågan upp om att ta fram förslag på kvalitetssäkringssystem och ersättning som är baserad på uppnådd kvalitet och/eller att vissa kvalitetshöjande åtgärder gjorts.

7 Även denna del av motionen förutsätter mer eller mindre en nationell ansats. Av skäl som redovisats ovan anser styrelsen inte att detta är genomförbart. Motionen berör också fackliga förhandlingar med arbetsgivaren. Förhandlingsmandatet finns i allt väsentligt idag hos de lokala läkarföreningarna och det stöd som motionären önskar i förhandlingsarbetet finns redan idag. Lokalföreningarna får vid behov stöd och hjälp från förbundet centralt. Styrelsen kommer under den närmaste tiden att ha en strategi där vi tar del av och följer de modeller och försök som görs i landet just nu, t.ex. i Halland och Stockholm. I detta arbete kommer DLF att få hjälp av förbundet. Ambitionen skall vara att vi med detta arbetssätt kan få ett inflytande hos enskilda sjukvårdshuvudmän och på så sätt kunna påverka modellernas utveckling i en riktning som ger allmänläkarna goda arbetsförhållanden. Ett nationell angreppssätt har visat sig vara kontraproduktivt. Styrelsen föreslår fullmäktige besluta att avslå motionen. Sven-Axel Andersson föredrog styrelsens svar. Angående motionen yttrade sig i övrigt Eva Fägerskjöld, Per Nordlund, Olof Lindqvist, Göran Fälthammar, Rune Kaalhus och Mikael Stolt. Fullmäktige beslöt att bifalla styrelsens svar. Efter diskussionen presenterades ett förslag om ett tillägg till verksamhetsberättelsen på denna punkt: att i det fortsatta arbetet med Din Egen Läkare kommer styrelsen att verka för ett ersättningssystem som tar hänsyn till vårdtyngd, kvalitetsindikatorer och tillgodoser en god arbetsmiljö. Fullmäktige beslöt att bifalla tillägget. Under rubriken Rekrytering/bemanning av specialister i allmänmedicin presenterade Benny Ståhlberg en färsk stafettläkarenkät, som tidigare genomförts 2001 och 2004, och som nu gått ut till 10 % av kåren. Svarsfrekvensen var hög, 79 %. 9,3 % av distriktsläkarna hade någon gång under 2006 arbetat som stafettläkare, jämfört med 16 % år 2001 och 8 % år Efterfrågan på stafettläkare är stor. Ungefär hälften av de som arbetat som stafettläkare gör det på enstaka jourkomp veckor, 37 % har sagt upp sig från sitt arbete för att arbeta som stafettläkare. 14 % av populationen kan tänka sig att arbeta som stafettläkare. Skälen till varför man väljer att arbeta som stafettläkare anges vara arbetsmiljöproblem, många känner sig inte uppskattade, men många har också positiva ingångar, kul att se något nytt, se hur andra har det, men förstås också möjligheten att tjäna ekonomiskt. Från styrelsens sida ser man hellre att pengar för stafettläkarverksamhet används för att inrätta fler ST-tjänster och till att bättra arbetssituationen för de som arbetar stationärt, så att de blir kvar på sina tjänster.

8 Under rubriken Rekrytering/bemanning behandlades Motion 1. Enkät till våra seniorer Vi är alla medvetna om den svåra situation som primärvården i Sverige befinner sig i. Ett av de mycket stora problemen är åldersfördelningen i kåren och den bristande nyrekryteringen. Om 10 år går hälften av kollegorna i pension! Vi tror att det skulle vara värdefullt om så många som möjligt av de äldre kollegorna stannade kvar lite till. Vi motionerar därför om att DLF gör en enkät bland de äldre kollegorna för att höra efter vad som skulle kunna få dem att stanna kvar lite till. Förändrade arbetsuppgifter? Arbetsförhållanden? Ökade ekonomiska ersättningar till seniorer som stimulans? Fortbildning? Handledning av blivande kollegor? m.m. Gustav Sundberg föredrog motionen. Styrelsens svar Styrelsen för DLF i Sydvästra Skåne Motionären tar upp frågan om den aktuella åldersfördelningen inom kåren och hur detta kommer att förändra bemanningssituationen inom en 10-årsperiod genomförde DLF en enkät till medlemmarna över 55 år för att få en uppfattning om hur deras planer såg ut för avslutandet av arbetslivet. Styrelsen bedömer att det är viktigt att genomföra en ny enkät till samma målgrupp och med samma frågor för att kunna jämföra resultatet. Styrelsen anser dock att kompletterande frågor, i enlighet med motionärens önskemål, bör tilläggas för att kartlägga vad som kan underlätta för den enskilda läkaren att fortsätta i yrket på hel- eller deltid. Styrelsen anser att resultatet av enkäten ger ytterligare kunskap, som är viktig för såväl rekryteringsarbetet som arbetsmiljöfrågorna. Resultatet av enkäten kommer att kunna presenteras på fackliga seminariet. Styrelsen föreslår fullmäktige besluta att anta motionen. Fullmäktige beslöt att bifalla motionen med styrelsens svar. Under rubriken Rekrytering/bemanning behandlades även Motion 4. Är det inte snart tid för att återinföra central styrning av inrättade ST-tjänster? På 1970-talets slut och fram till 1992 fördelades FV-blocken enligt en rekommendation från SoS. Denna följdes oftast av regionerna. Under några år i slutet av 1970-talet prioriterades faktiskt allmänmedicin och här i Kronoberg hade vi under 3-4 år (kring ) ca 50 % av FV-blocken inrättade i allmänmedicin. Senaste 25 åren har man från centralt håll sagt att

9 primärvården ska vara prioriterad och vi vet alla hur landstingen hanterat detta särskilt efter 1992 då ST-tjänsterna inrättades. Sverige tillhör idag de länder i världen som har flest läkare per invånare. Samtidigt tillhör vi de länder som har mycket få läkare i primärvården få allmänläkare. Många av oss idag verksamma allmänläkare kommer närmaste åren att pensioneras och konsekvenserna för primärvården verkar många centralt inte ha insett ännu. Senaste 25 åren har landstingen och staten medvetet låtit AT-läkarna utbilda sig enligt deras enskilda önskemål och därigenom låtit AT-läkarna bestämma inriktning och struktur på dagens sjukvård. Vän av ordning kan kanske hävda att klinikerna styrt till sina behov, men nog är det så att enskilda läkares egna önskemål har haft ett stort inflytande. På 70-talets slut när man centralt i mycket större utsträckning bestämde utbudet av FV-block blev dessa block faktiskt i stor utsträckning tillsatta. Vi vet alla att valet av specialitet är en slump för många, man trivs på ett ställe och fortsätter där. En mycket stor andel av dagens fortfarande verksamma DL fick sin utbildning dessa år då man centralt fastställde vilket utbud av FV-block vi hade. Mot bakgrund av dagens situation med många vakanser, deltidstjänster och kommande stora pensionsavgångar inom vår specialitet borde DLF centralt verka för att staten och landstingen enas om att åter under några år styra utbudet av ST-tjänster på ett för allmänmedicin mera gynnsamt sätt. Vi är medvetna om att styrelsen arbetar med frågan om rekrytering, men tror att det krävs starkare styrmedel. DLF Kronoberg yrkar därför på att fullmäktige ger styrelsen i uppdrag att verka för en styrning av utbudet av ST-tjänster. Susanne Wikman föredrog motionen. Styrelsens svar DLF Kronoberg Motionären tar upp en mycket viktig fråga för föreningen, rekryteringen och hur vi skall få fler yngre läkare att välja vår specialitet. Det finns för få distriktsläkare och om några år så kommer antalet distriktsläkare i Sverige att minska om inte något görs. Styrelsen har under det gångna verksamhetsåret analyserat tillgången på distriktsläkare i Sverige och hur situationen kommer att se ut de närmaste åren. Bilden är entydig, det är en brist på distriktsläkare och dagens rekrytering av unga läkare till specialiteten är otillfredsställande. Problemen ser olika ut i olika delar av landet och styrelsen har fått information om att på vissa orter kan inte alla som önskar få ST-tjänster i allmänmedicin och på andra orter är det omöjligt att rekrytera läkare till befintliga ST-tjänster. Styrelsen har under det senaste året arbetat med bemanningsfrågan på olika sätt och gjort undersökningar av antalet ST-tjänster i allmänmedicin bland annat.

10 Som motionären konstaterat så var det en statlig styrning av antalet FV-block fram till början av 1990-talet. Därefter har landstingen själva fått bestämma över inrättandet av underläkartjänster. Landstingens och regionernas autonomi har ökat på olika sätt och det statliga styrandet har avtagit. Då rekrytering till distriktsläkaryrket är en kärnfråga för föreningen och för svensk hälso- och sjukvård har detta varit en prioriterad fråga i styrelsearbetet. Styrelsen har fört diskussioner om hur man på olika sätt skulle kunna förbättra rekryteringen av distriktsläkare. Som en del i detta arbete har styrelsen även övervägt och undersökt möjligheten och intresset för en ökad statlig styrning av ST-tjänsterna. Styrelsens uppfattning är att SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) är helt emot en statlig inblandning av tjänstetillsättningen och att staten vill överlåta detta åt landstingen själva. Styrelsen har vid möte med SYLFs styrelse tagit upp frågan om en nationell styrning av STtjänster i allmänmedicin, men då fått ett tydligt nej. Dagens yngre läkare vill inte ha en styrning av ST-tjänsterna. Mot denna bakgrund bedömer styrelsen det inte som en framkomlig väg att få till stånd en central, statlig styrning av ST-tjänsterna. Styrelsen anser ändå att det är viktigt att centralt driva frågan om fler ST-tjänster och avser att i dialog med SKL lyfta fram frågan om fler ST-tjänster i allmänmedicin. Det centrala arbetet är en viktig del i lobbyarbetet, men en minst lika viktig del är det lokala arbetet med politiska företrädare och tjänstemän inom respektive landsting/region eftersom det är där de avgörande besluten för reella effekter på rekryteringen fattas. Vår självklara målsättning är att driva frågan om fler underläkartjänster i allmänmedicin. Styrelsen föreslår fullmäktige besluta att motionen skall anses besvarad med vad som ovan anförts. Benny Ståhlberg föredrog styrelsens svar. Angående motionen yttrade sig i övrigt Pontus Stange, Staffan Skobe, Göran Fälthammar, Rune Kaalhus, Per Nordlund och Susanne Wikman. Fullmäktige beslöt att bifalla styrelsens svar. Under rubriken Huvudskyddsombud föredrog Kerstin Ermebrant en kartläggning som gjordes Man frågade läkarföreningarna om hur många huvudskyddsombud som fanns inom primärvården och 24 av 28 svarade. 12 huvudskyddsombud fanns. Flertalet huvudskyddsombud uppgav otillräcklig utbildning och samtliga ville ingå i nätverk. Viktigt att arbeta vidare med denna fråga. Materialet om huvudskyddsombuden har överlämnats till Arbetslivsgruppen för vidare handläggning. I anslutning till denna rubrik yttrade sig Ove Andersson och Per Nordlund. Under rubriken Förhandlingsfrågor kommenterade Sven-Axel Andersson verksamhetsberättelsen. Han berörde klassificeringar av läkare som SKL vill förändra, men även arbetstidsfrå-

11 gan, skisser till lokala avtal kring arbetstiden, liksom den pågående avtalsrörelsen och förbundets yrkande. I anslutning till rubriken Förhandlingsfrågor yttrade sig Eva Nilsson Bågenholm och Leif Martén. Under rubriken Utbildning och Forskning demonstrerade Ann-Christine Sjöblom Kompetensportföljen, som tagits fram av Läkarförbundet tillsammans med Läkaresällskapet och som nyligen färdigställts. Här finns möjlighet att dokumentera utbildningsmoment och fortbildning. Kompetensportföljen kan användas vid utvecklingssamtal med handledare och riktar sig i första hand till de yngre kollegorna. Ann-Christine presenterade också en fortbildningsenkät som genomfördes 2006, och där det visar sig att allmänläkarna har minst utbildningsdagar per år, jämfört med andra specialister! Internutbildning saknas på många arbetsplatser, liksom möjlighet för egna studier på arbetstid. Under rubriken Utbildning och Forskning yttrade sig Jan Hennix, Ove Andersson, Eva Nilsson Bågenholm, Staffan Skobe och Sandra af Winklerfelt. Under rubriken Fackligt seminarium yttrade sig Per Nordlund och Sven-Axel Andersson kring det engelska ersättningssystemet. Kring rubriken Läkarförbundets fullmäktige underströk Kerstin Ermebrant att man fått fullmäktigemötet att fastställa en tidpunkt 2010 när antalet allmänläkare i Sverige ska vara heltidsarbetande. Även ett krav från DLF om att ställa krav på beslutsfattarna att skapa fler ST-tjänster inom allmänmedicin och andra bristspecialiteter bifölls. Under rubriken Distriktsläkaren informerade Christer Olofsson att man på grund av fallande annonsintäkter dra ner antalet utgivningar av tidningen till 5 nummer under Kring denna fråga yttrade sig Staffan Skobe, Benny Ståhlberg, Catarina Andersson Forsman, Göran Fälthammar och Wim Liethof. I anslutning till denna rubrik behandlades Motion 2. Din Egen Läkare Inriktningen med Din Egen Läkare eller En Personlig läkare tycker vi är bra eftersom det är något som är begripligt för den enskilde medborgaren, precis som man har sin Egen banktjänsteman, sin Egen Frisör, Sin Egen Bilreparatör t.ex. Vi tycker att denna inriktning bör återspeglas i vårt husorgan Distriktsläkaren på olika sätt genom personliga reportage. Det skulle t.ex. kunna ske genom något återkommande i varje nummer Hembesöket eller andra föredömen för att arbeta personligt. Reportage kan spegla på olika sätt mycket bra som vi gör som inspiration och föredöme. Säkert finns också mycket intressant att hämta i gamla nummer, och det skulle också kunna vara något återkommande. Vi ska vara stolta över den tradition som vi bygger på!

12 Vi motionerar alltså om att vår nya inriktning också ska återspegla sig i innehållet i vårt husorgan Distriktsläkaren! Gustav Sundberg föredrog motionen. Styrelsen för DLF i Sydvästra Skåne Styrelsens svar Styrelsen diskuterade olika namnförslag på den fortsatta inriktningen efter PROTOS. Liksom motionären har vi uppfattat beteckningen Din Egen Läkare som begripligt för den enskilde medborgaren och även en beteckning som beskriver mycket av det vi ser som viktigt i vårt arbete. Trygghet, tillgänglighet och kontinuitet genom att man får möjlighet att välja sin egen läkare. Det har i tidigare läsvärdesundersökningar visats att tidningen Distriktsläkaren uppskattas och läses av medlemmarna. Inte minst det som motionären betecknar som hembesök, d.v.s. besök ute på olika vårdcentraler i landet, har varit mycket uppskattat. Det har även medfört en ökad delaktighet från medlemmarna, gällande tidningens innehåll. Det finns ett stort behov av att spegla allt bra arbete som enskilda distriktsläkare eller vårdcentraler åstadkommer dagligen. Detta är annars något som lätt hamnar i skymundan i alla beskrivningar av bemanningsbrister och tung belastning. Styrelsen delar motionärens uppfattning om att inriktningen Din Egen Läkare bör återspeglas i vår tidning genom beskrivning av föredömen och goda exempel. Det förutsätter dock ett engagemang från medlemmarna som måste ge oss tips om goda exempel och föredömen att beskriva i tidningen. Styrelsen föreslår fullmäktige besluta att bifalla motionen. Christer Olofsson föredrog styrelsens svar. Fullmäktige beslöt att anta motionen. Under samma rubrik behandlades även Motion 5. Sammanslagning av DLFs och SFAMs tidskrifter I Distriktsläkaren nr skriver Roland Morgell och Jan Stålhammar en debattartikel där de föreslår en sammanslagning av tidskrifterna Distriktsläkaren och Allmänmedicin. Jag tycker att de framlägger många tänkvärda argument för detta. DLF-styrelsen ger sitt svar och säger nej, och tyvärr tycker jag att man gör det lite för lätt för sig och tonen är tråkig och påminner om det gamla DLFs sätt att avvisa motioner med att motionen anses därmed besvarad. Sådana svar är bara ett sätt att lägga lock på en viktig diskussion.

13 Vi står inför en tid där det är av yttersta vikt att vi allmänläkare samlar våra krafter för att kunna rädda svensk primärvård och allmänmedicin, och det är möjligt att ett sådant här samarbete kring en gemensam tidning skulle kunna bidra till det. Man ska inte undervärdera betydelsen av att hela kåren samtidigt får tillgång till både den fackliga och den vetenskapliga delen och det skulle kunna öka förståelsen för våra respektive arbetsfält. Det har ju flera gånger under åren förekommit motioner och önskemål om att slå ihop SFAM och DLF. Det här handlar inte alls om detta, utan bara att våra respektive organisationer ska samarbeta och kanske fokusera våra krafter bättre och ge ett stöd till våra respektive organisationer. Jag motionerar därför om att DLF bland sina medlemmar för en förutsättningslös diskussion om ett samarbete/sammanslagning av DLFs och SFAMs tidskrifter och att DLF uppmanar SFAM att göra detsamma. Beslutet kan sedan fattas som en omröstning bland medlemmarna eller ett beslut på ett senare fullmäktige. Per Nordlund DLF Sydvästra Skåne Motionen föredrogs av Per Nordlund. Styrelsens svar Den i Distriktsläkaren nr 1/2007 publicerade debattartikeln med förslag om sammanslagning av tidskrifterna Distriktsläkaren och SFAMs tidskrift Allmänmedicin är endast uttryck för artikelförfattarna Roland Morgells och Jan Stålhammars egna åsikter, vilket även tydligt framgår i artikeln. Det har således inte från SFAMs sida framförts något centralt förankrat önskemål om sammanslagning eller omröstning bland medlemmarna. Styrelsen delar motionärens uppfattning att det är av yttersta vikt att samla våra krafter för att rädda och utveckla svensk primärvård. DLFs respektive SFAMs tidskrifter är del i denna kraftsamling men dessa har av naturliga skäl olika inriktning beroende på respektive förenings intressesfär. Merparten av distriktsläkarna är medlemmar i båda föreningarna och får därmed även båda tidskrifterna. En sammanslagning skulle innebära att två tidskrifter blir en, med möjligen tätare utgivning, men dess samlade innehåll måste därmed inte nödvändigtvis bli större eller förändrat. Det finns även enligt styrelsen uppfattning en betydande risk för att respektive förenings inflytande över en gemensam tidskrift inte blir lika stort som vid skilda tidskrifter. Det finns alltid risk för att en tidskrift drunknar i en annan vid sammanslagning. Arbetet med att sammanställa, redigera och publicera vår tidskrift Distriktsläkaren är välorganiserat och inte alltför betungande. Den av debattörerna föreslagna modellen med olika redaktörer enligt rullande schema förefaller dock medföra en del merarbete för att kunna fungera. Vår tidskrift är en viktig del i DLFs bild utåt i samhället så den sprids även till andra än medlemmar. I Distriktsläkaren speglas våra intressen och synpunkter samtidigt som den ger aktuell information till våra medlemmar. Det är, som motionären påpekar, angeläget med goda

14 krafter för att främja svensk primärvård. Styrelsens uppfattning är dock att vi behöver en fortsatt diskussion om hur vi på bästa sätt sprider information om vår verksamhet framöver. Sammanslagna tidskrifter ökar enligt vår bedömning inte informationsflödet utåt och innebär heller inte någon omedelbar fördel för våra medlemmar. Vi föreslår dock att man exempelvis under kommande fackliga seminarier diskuterar möjligheterna till mer utåtriktad information om vår verksamhet. Detta som ett led i arbetet med att samla goda krafter för att främja primärvårdens utveckling. Vi bedömer detta som ett bättre alternativ än sammanslagning av våra tidskrifter. Styrelsen föreslår fullmäktige besluta att motionen skall anses besvarad med vad som redovisats ovan. Styrelsens svar föredrogs av Christer Olofsson. I frågan yttrade sig även Benny Ståhlberg. Fullmäktige beslöt att anta styrelsens svar. Kassör Anders Nilsson redogjorde för föreningens ekonomi och i anslutning till detta informerade han om Samfondens tillgångar och möjligheter att ansöka om medel från fonden. För att stötta de lokala föreningarna uttas ingen avgift för delegaterna vid fullmäktige respektive fackligt seminarium under år Revisionsberättelsen Alexander Bakall föredrog revisorernas berättelse. 8. Ansvarsfrihet för styrelsen Fullmäktige beslöt bevilja styrelsen ansvarsfrihet för verksamhetsåret Fastställande av årsavgift för 2008 och budget för år 2007 Fullmäktige beslöt att godkänna budget för 2007 och oförändrad årsavgift på 760 kronor för år I anslutning till denna punkt yttrade sig Staffan Skobe. 10. Val av styrelseledamöter Göran Fälthammar presenterade valberedningens motiv till förslaget om en utökning av antalet styrelseledamöter under ett år till sammanlagt nio ledamöter, genom ett extraval på ett år. I denna fråga yttrade sig Benny Ståhlberg, Eva Fägerskjöld och Staffan Skobe. Fullmäktige beslöt enhälligt att acceptera ett extraval på ett år. Till vice ordförande föreslog valberedningen omval av Maria Dalemar. Fullmäktige beslöt enhälligt att Maria Dalemar var valbar för ytterligare en period och Maria Dalemar valdes som vice ordförande för två år.

15 Till sekreterare föreslog valberedningen nyval av Christer Olofsson. Christer Olofsson valdes som sekreterare för två år. Som övriga ledamöter föreslog valberedningen nyval av Mikael Stolt för två år och nyval av Rune Kaalhus för två år. Mikael Stolt och Rune Kaalhus valdes som ledamöter i styrelsen för två år. Som övrig ledamot föreslog valberedningen fyllnadsval av Ove Andersson för ett år. Ove Andersson valdes som ledamot i styrelsen för ett år. Som extraval föreslog valberedningen omval av Kerstin Ermebrant för ett år. Kerstin Ermebrant valdes som ledamot i styrelsen för ett år. 11. Val av revisorer och två revisorssuppleanter, auktoriserad revisor samt auktoriserad revisorsuppleant Valberedningen föreslog omval av Aleksander Bakall och Lennart Spång till ordinarie revisorer samt Sten Stenberg och Carl-Eric Thors till revisorssuppleanter, vilka samtliga valdes för ett år. Till auktoriserad, ordinarie revisor valdes Mats Fridblom och Stefan Norell som suppleant, båda för ett år. 12. Val av fullmäktige i Läkarförbundet samt personliga ersättare för dessa enligt Läkarförbundets stadgar Valberedningen föreslog följande ledamöter till Sveriges Läkarförbunds fullmäktige 2007: Ordinarie Ove Andersson Sven-Axel Andersson Maria Dalemar Kerstin Ermebrant Rune Kaalhus Anders Nilsson Christer Olofsson Ann-Christine Sjöblom Mikael Stolt Personliga suppleanter Margareta Berzén Per Nordlund Carl-Eric Thors Susanne Wikman Moa Vlastós Runa Liedén-Karlsson Karl-Patrik Jonsson Ann-Mari Sjöblom Daga Byfors Ordinarie fullmäktige och suppleanter valdes enligt ovanstående förslag. 13. Val till valberedning Leif Martén föreslogs som ledamot i valberedningen för tre år. Fullmäktige valde Leif Martén som ledamot i valberedningen för tre år (t.o.m. 2010). I valberedningen kvarstår Per Nordlund (t.o.m. 2008) och Göran Fälthammar (t.o.m. 2009). Göran Fälthammar valdes till sammankallande för valberedningen. Fullmäktige valde Eva Fägerskjöld som suppleant i valberedningen för ett år.

16 14. Övriga frågor Styrelsen lade fram förslag om att utse Christina Fabian till hedersledamot i föreningen. Fullmäktige beslöt enhälligt att utse Christina Fabian till hedersledamot i DLF. 15. Avslutning Ordförande för mötet Per G Swartling förklarade mötet avslutat och Benny Ståhlberg avtackade mötesordförande, samt avgående styrelseledamöterna Runa Liedén-Karlsson och Sven- Axel Andersson. Vid protokollet Justeras Runa Liedén-Karlsson Per G Swartling Susanne Wikman Leif Martén