Teknik för äldre II Slutrapport

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Teknik för äldre II Slutrapport"

Transkript

1 Teknik för äldre II Slutrapport

2 Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2013 Författare: Raymond Dahlberg Ansvarig handläggare: Magdalena Marklund URN:NBN:se:hi pdf Artikelnummer: pdf Publikationen kan hämtas som ett pdf-dokument på Hjälpmedelsinstitutets webbplats, Den kan också beställas i alternativa format från HI.

3 Innehåll Sammanfattning... 1 Bakgrund... 4 Uppdraget... 4 Mål... 4 Målgrupp... 5 Metoder och genomförande... 5 Utvecklingsprojekt... 5 Försöksverksamheter... 6 Riktade uppdrag... 8 Informations- och kommunikationsarbete... 8 Organisation... 9 Resultat Teknik för äldre II, Välfärdsteknologi Välfärdsteknologi bra för äldre och kostnadseffektivt för samhället 11 Anhörigstöd Välfärdsteknologi även viktigt för anhöriga Anhörigas roll i hjälpmedelsförskrivningen Boende Välfärdsteknologi tekniken in i boendet Tillgänglighet Samverkan Försöksverksamheter Sammanfattning av Gôrbra för äldre i Göteborg Utvärdering av Gôrbra för äldre i Göteborg... 18

4 Ekonomisk utvärdering av Gôrbra för äldre i Göteborg Sammanfattning av Bo vital i Norrköping Utvärdering av Bo vital i Norrköping Sammanfattning av VIKTiG i Västerås Utvärdering av VIKTiG i Västerås Utvecklingsprojekt Riktade uppdrag Information och kommunikation Kommunikationsinsatser Kanaler Publikationer Regionala konferenser med fokus på välfärdsteknologi Ekonomiskt resultat Fortsatt arbete med välfärdsteknologi och tillgängligt boende Hjälpmedelsinstitutets fortsatta arbete under 2013 inom området Kunskaps- och erfarenhetsspridning FoU Samarbeten och nätverk Uppföljning av försöksverksamheterna Förslag till Socialdepartementet Nationell satsning Sammanställning av bilagor... 37

5 Förord Hjälpmedelsinstitutet har under åren haft regeringens uppdrag att ytterligare stärka utvecklingen av, informationen om och tillgängligheten till bra teknik för äldre t.ex. i fråga om boende och tjänsteutbud. Uppdraget som slutredovisas i denna rapport är Teknik för äldre II. Hjälpmedelsinstitutet bedömer att det behövs fortsatt nationellt arbete med att samordna utveckling och implementering av välfärdsteknologi och tillgängligt boende för äldre. Sundbyberg, mars 2013 Claes Tjäder, chef Utvecklingsavdelningen Hjälpmedelsinstitutet

6 Sammanfattning Teknik för äldre är ett regeringsuppdrag som samordnats av Hjälpmedelsinstitutet. Det har verkat sedan 2007 med en budget om 22 miljoner kronor årligen. Teknik för äldre har stöttat utvecklingen av bra produkter och tjänster som underlättar vardagen och boendet för äldre och anhöriga. Företag, organisationer och kommuner har kunnat ansöka om ekonomiskt stöd för att driva utvecklingsprojekt. 100 projekt har fått stöd inom Teknik för äldre I ( ) och 61 projekt inom teknik för äldre II ( ). Bidrag om sex miljoner kronor vardera har lämnats till kommunala försöksverksamheter i Göteborgs stad, Norrköpings kommun och Västerås stad. Inom Teknik för äldre II har projekt prioriterats som bidragit till tillgängligt boende, bättre stöd till anhöriga och utveckling av äldreomsorgen med hjälp av välfärdsteknologi. Informations- och kommunikationsinsatser har också varit i fokus. De viktigaste resultaten och erfarenheterna ifrån Teknik för äldre II sammanfattas nedan i fem punkter. 1 Samverkan över sektors- och förvaltningsgränser skapar större möjligheter att arbeta med tillgängligt boende och välfärdsteknologi. Detta har framförallt setts som en framgångfaktor och förutsättning i försöksverksamheterna. Det har gällt samverkan internt i kommunerna mellan olika förvaltningar, mellan kommunerna och bostadsföretagen och med pensionärsorganisationer och andra företrädare för äldre och anhöriga. I försöksverksamheterna har man också vittnat om betydelsen av en konstruktiv dialog mellan politiker och tjänstemän. De tre försöksverksamheterna har även samverkat genom regelbundna nätverksträffar och kommunikation via sociala media vilket gett konkreta resultat i deras arbete. 2 Välfärdsteknologi skapar ökad delaktighet, aktivitet och självständighet för äldre och anhöriga och är lönsamt för samhällsekonomin. Detta har visats i ett flertal projekt där nyttan av välfärdsteknologi studerats ur både ett användar- som anhörigperspektiv och ett kommunalekonomiskt perspektiv. De räkne- 1

7 exempel som flera nytto-kostnadsstudier och försöksverksamheterna tagit fram kan med fördel användas som en del i framtida planering av kommunal äldreomsorg. Det mest konkreta praktiska resultatet inom området välfärdsteknologi är att Västerås stad beslutat att erbjuda e-hemtjänst som ett komplement till den ordinarie hemtjänsten. 3 Bättre tillgänglighet i boendet ökar de äldres aktivitet, delaktighet och självständighet, och kan förlänga tiden för kvarboendet. Dessutom är det samhällsekonomiskt lönsamt att satsa på en ökad tillgänglighet i boendet. Dessa resultat har framkommit i utvecklingsprojekt men även i försöksverksamheterna. Bra exempel på det är utvärderingarna av generell bostadsanspassning och försöksverksamheterna där man bland annat också utvärderat effekter av enkla förbättringar i allmänna utrymmen. Eftersom nyproduktionen av bostäder är förhållandevis liten så måste tillgänglighetsförbättringar göras i befintliga bostäder. 4 Stödet till anhöriga har utvecklats och synliggjorts genom flera projekt där ny kunskap också framkommit inom området informations- och kommunikationstjänster. Bland annat har yrkesverksamma anhöriga fått möjlighet att testa och utvärdera olika typer av tjänster. Genom ett antal behovsstudier framkom ett stort behov från anhöriga att få veta mer om vilka hjälpmedel och bra produkter och tjänster som finns att tillgå för anhörigvårdare. Utvecklingsprojekt för att möta dessa behov har genomförts bl. a. har ett trettiotal visningsmiljöer iordningställts i landets kommuner med medel från Teknik för äldre. Ett studiecirkelmaterial, Anhörigboxen, har också tagits fram och distribuerats till anhörigkonsulenter i samtliga kommuner. Samverkan mellan olika aktörer har varit avgörande för utvecklandet av ett bra anhörigstöd. 5 Kommunikationsarbetet har fokuserat på att nå kommunpolitiker och beslutande tjänstemän inom äldreomsorgen. Nytto-kostnadsanalyser av olika typer av välfärdsteknologi som visar nyttan för äldre och anhöriga samt de nettobesparingar kommuner och samhälle kan göra har använts som verktyg. Tjänsten Välfärdsteknologisnurran (teknikforaldre.se) har gjort det möjligt för kommunerna att själva kalkylera på införandet av välfärdsteknologi. Teknik för äldre har deltagit med utställning på 45 olika mässor och 2

8 konferenser och har föreläst vid cirka 70 tillfällen runt om i landet. Efterfrågan på kunskap som genererats inom Teknik för äldre är stor, inte minst om välfärdsteknologi i äldreomsorgen. Baserat på erfarenheterna och resultaten av regeringsuppdraget Teknik för äldre och på den nationella kartläggningen som utfördes av Hjälpmedelsinstitutet 2012 görs bedömningen att det behövs ett fortsatt nationellt arbete med att samordna utveckling och implementering av välfärdsteknologi och tillgängligt boende för äldre. Befintlig kunskap behöver spridas och ytterligare kunskapsutveckling inom området är angeläget. 3

9 Bakgrund Uppdraget Hjälpmedelsinstitutet fick i uppdrag av regeringen att fortsätta satsningen på teknik för äldre under ytterligare tre år. Satsningen har syftat till att ytterligare stärka utvecklingen av, informationen om och tillgängligheten till bra teknik för äldre och anhöriga. Erfarenheterna från Teknik för äldre I ( ) visade att dagens bostadsbestånd behöver förändras för att bättre tillgodose de boendes möjligheter till vardagliga aktiviteter i och i anslutning till hemmet. Detta gäller främst äldre med fysiska och/eller kognitiva funktionsnedsättningar där högre krav ställs på tillgänglighet och bra teknikstöd i hemmiljön. Behoven ökar för personer som är över 80 år där större krav ställs på en tillgänglig bostad och närmiljö samt användarvänlig teknologi. Av regeringsbeslutet framgår att tillgängliga bostäder och bra teknikstöd kan bidra till höjd livskvalitet för både äldre över 80 år och deras anhöriga, samt att belastningen på kommunernas äldreomsorg med stor sannolikhet minskar. Idag beräknas det vara cirka anhöriga i Sverige som vårdar, ger omsorg eller hjälper en närstående. 75 procent av all omvårdnad utförs av anhöriga. Teknik för äldre I genomförde flera behovsstudier och kartläggningar som gav stöd för en fortsatt satsning på stöd till anhöriga, tillgänglighet och teknologiutveckling. Teknologin kan ha en avgörande betydelse för att få vardagen att fungera för äldre med funktionsnedsättning och deras anhöriga. Erfarenheterna från Teknik för äldre I visade även att användningen av teknik och teknikstöd i hög grad är kopplat till boendet. Ju äldre vi blir desto mer tid tillbringar vi hemma och det går att anta att de flesta över 80 år i huvudsak tillbringar sin tid i hemmet. Det är även för denna åldersgrupp de största utmaningarna finns när det gäller behov av tillgänglighet i befintliga boendemiljöer och användarvänliga produkter och tjänster. Mål Ytterligare stärka utvecklingen av, informationen om och tillgängligheten till bra teknik för äldre och deras anhöriga, till exempel i fråga om boende och tjänsteutbud. 4

10 Fokus: förbättrad tillgänglighet i boendet, användarvänliga teknikstöd, bra produkter och tjänster för äldre och anhöriga. Målgrupp Personer som bor i ordinärt boende som är 80 år eller äldre eller börjar närma sig 80 år och deras anhöriga. Metoder och genomförande Teknik för äldre II har under perioden haft en budget på 22 miljoner kronor per år, det vill säga totalt 66 miljoner kronor. Cirka 60 miljoner av dessa har använts för stöd till försöksverksamheter, utvecklingsprojekt, riktade uppdrag och till informations- och kommunikationsinsatser. Återstående sex miljoner har använts på Hjälpmedelsinstitutet för löner och administration. Utvecklingsprojekt För att främja utveckling av teknik för äldre och anhöriga samt tillgängligt boende för äldre fanns totalt 20 miljoner kronor att söka fördelade på två ansökningsomgångar. Företag, organisationer, kommuner med flera gavs möjlighet att söka, dock ej enskilda personer. Riktlinjer för utvecklingsstöden formulerades enligt följande: Teknikstöd och tjänster som är användarvänliga och behovsinitierade Projekt som stöder trygghet, säkerhet, kommunikation, service, social interaktivitet och vardagliga aktiviteter i ordinärt boende eller i boendets närmiljö Utveckling av produkter, tjänster och metoder som kan förbättra äldres vardag och boendemiljö Nytto-kostnadsstudier med frågeställningen om bra teknik för äldre kan öka delaktighet, aktivitet, trygghet och självständighet för målgruppen och minska kostnaderna för samhället. Informations- och kommunikationsinsatser 5

11 Totalt inkom 173 ansökningar och ekonomiskt utvecklingsstöd beviljades i olika omfattning till totalt 61 projekt. Granskningsprocess Riktlinjerna för granskningsprocessen var följande: Projektets relevans för programmet utifrån regeringens riktlinjer Projektets utsikter att nå ett positivt resultat Omfattning av samarbete med anhörig- pensionärs- och/eller brukarorganisation Granskningen av projekten genomfördes av gruppen som ledde uppdraget Teknik för äldre och andra sakkunniga inom Hjälpmedelsinstitutet samt ytterligare externa sakkunniga vid bedömning av enskilda ansökningar. Varje ansökan granskades av minst två personer. Gruppens rekommendationer låg sedan till grund för beslut som togs av ansvarig avdelningschef på Hjälpmedelsinstitutet. Försöksverksamheter Resultaten och erfarenheterna när det gällde att driva försöksverksamheter var positiva från Teknik för äldre I, då goda exempel går att överföra till andra kommuner. Enligt regeringsuppdraget Teknik för äldre II skulle försökverksamheter initieras med resultaten från Teknik för äldre I som underlag. Praktiska försök med teknikstöd och tjänster i ordinärt boende för vardagliga aktiviteter skulle genomföras. Försöksverksamheterna skulle vara samverkansprojekt med uppgift att skapa konkreta lösningar på tillgänglighetsförbättrande åtgärder, teknikstöd och tjänsteutbud. Totalt budgeterades 18 miljoner kronor för att stödja försöksverksamheter. Intresseanmälan att driva försöksverksamhet riktades till kommuner, kommunförbund eller kommunala samverkansorgan. Elva ansökningar kom in varav tre valdes ut efter en omfattande granskningsprocess av ansökningar och intervjuer på plats i kommunerna. 6

12 Följande krav ställdes i riktlinjerna: Försöksverksamheterna skulle bedrivas med resultaten från Teknik för äldre I som underlag. Samverkan: I försöksverksamheterna skulle en tydlig och nära samverkan ske mellan alla eller ett flertal aktörer som var angivna. Till exempel bostadsbolag, pensionärföreningar och lokala FoU-enheter. Teknikstöd: Olika teknikstöd i form av produkter och tjänster skulle prövas och utvärderas. Inventering: Försöksverksamheterna skulle inventera den demografiska utvecklingen, tillgänglighet i något eller några bostadsområden inom kommunen med hjälp av inventeringsverktyg samt utarbeta en metod för att kunna matcha tillgängliga lägenheter och fastigheter med personer som har behov av ett tillgängligt boende. Generell bostadsanpassning: Försöksverksamheten skulle pröva möjligheten att införa, genomföra och utvärdera generell bostadsanpassning enligt förslag i rapporten Äldres boende Bostadsanpassningsbidrag även för generell tillgänglighet, Hjälpmedelsinstitutet Ombyggnad/renovering: Försöksverksamheten skulle i samband med planerade/beslutade ombyggnads- och renoveringsarbeten i fastigheter verka för att tillgänglighetsförbättrande åtgärder genomförs. Visningsmiljöer: I försöksverksamheten skulle finnas eller startas någon form av visningsmiljö där hjälpmedel och bra produkter för äldre och anhöriga kan visas. Anhörigstöd: Försöksverksamheterna skulle utveckla sitt anhörigstöd inom området informations- och kommunikationsteknologi. Förebyggande hembesök: Försöksverksamheterna skulle verka för att frågor om vardagsteknik och hjälpmedel ingår som en del i de förebyggande hembesöken. Fysiska och sociala aktiviteter: Försöksverksamheterna ska stimulera befintliga sociala aktiviteter för målgruppen och initiera nya fysiska och sociala aktiviteter i bostadområden. 7

13 Riktade uppdrag Erfarenheterna från Teknik för äldre I visade att det var av stor betydelse att kunna ge riktade uppdrag till utförare av projekt för att uppfylla målen och riktlinjerna enligt regeringsuppdraget. Åtta riktade uppdrag har initierats av programledningsgruppen som komplement till utvecklingsprojekten och försöksverksamheterna. Informations- och kommunikationsarbete 15 miljoner kronor budgeterades till informations- och kommunikationsarbete. Målgrupper Kommunikationsarbetet behövde styras om från att som tidigare ha handlat om att sprida kunskap om bra produkter på en privatmarknad och skapa efterfrågan på dessa till att ta steget in hos de sköra äldre som bor hemma, inte sällan med hemtjänst. Politikers och tjänstemäns attityder och kunskap om betydelsen av ny teknik, produkter och tjänster är avgörande för att dessa ska komma de äldre till gagn inom omsorgen. Därför har politiker och ledande tjänstemän i berörda nämnder och förvaltningar i kommunerna, liksom de tjänstemän som arbetar nära frågorna, till exempel arbetsterapeuter och anhörigsamordnare varit de primära målgrupperna för kommunikationsarbetet i Teknik för äldre II. Sekundära målgrupper har varit äldre och anhöriga, fastighetsförvaltare och ansvariga för bostadsbolag. Mål, syfte och strategi Målen med kommunikationsarbetet har varit att öka kunskapen om fördelarna med att använda välfärdsteknologi inom äldreomsorgen. Kommunikationsinsatserna har syftat till att: Sprida kunskap om viktiga resultat och projekt som genomförts Etablera välfärdsteknologi som begrepp Visa på betydelsen av fortsatt användning av välfärdsteknologi 8

14 Den strategiska ansatsen har varit att öka kunskapen hos målgrupperna genom att visa på goda exempel och genom att ge inspiration. Ett strategiskt val har varit att lyfta fram de nettobesparingar kommunerna kan göra genom att använda välfärdsteknologi i verksamheten. Det övergripande budskapet har varit Välfärdsteknologi en ekonomisk nödvändighet för att möta utvecklingen med allt fler äldre. Organisation Organisation Hjälpmedelsinstitutet Uppdraget har letts av en programledningsgrupp bestående av fem medarbetare på Hjälpmedelsinstitutet. Programmet har haft en styrgrupp som bestått av delar av institutets ledningsgrupp. Styrgruppen har haft möten cirka en gång varannan månad. Programledningsgruppen har haft interna möten varje vecka. Programledningsgrupp Magdalena Marklund, programchef samt informationsoch kommunikationsansvarig (t.o.m var Bengt Andersson programchef) Raymond Dahlberg, FoU-samordnare Ingela Månsson, fokusområde anhöriga Ingela Sedin-Nilsson, fokusområde boende Elinor Jurold Borell, ansökningar och utvecklingsstöd Referensgrupp En referensgrupp har haft i uppgift att följa, stödja och vägleda satsningarna i programmet. Deltagare i programledningsgruppen har varit adjungerade och föredragande vid möten och vid särskilda informationsinsatser inom respektive ansvarsområde. Deltagare i referensgruppen: Gunnar Degerman, omvärldsanalytiker, SPF 9

15 Åke Fagerberg, dåvarande ordförande, Anhörigas Riksförbund Guy Lööv, socialombudsman, PRO Inger Nilsson, HSO, Schizofreniförbundet Barbro Westerholm, ordförande, Äldreboendedelegationen Christina Lundqvist, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Sven-Erik Wånell, dåvarande direktör, Äldrecentrum Stefan Björling, byggtekniskt sakkunnig, SABO Per-Olov Nylander, handläggare, SKL. Avgick som pensionär våren Lars Renström, Etac 10

16 Resultat Teknik för äldre II, I följande resultatdel presenteras först en sammanfattning av de viktigaste erfarenheterna och slutsatserna från Teknik för äldre II, indelade under rubrikerna Välfärdsteknologi, Anhörigstöd och Boende. Resultat och utvärderingar av försöksverksamheterna presenteras i form av redigerade sammanfattningar från respektives slutrapporter. Därefter sammanfattas resultaten från informations- och kommunikationsinsatserna. Resultat från utvecklingsprojekt och riktade uppdrag återfinns i bilagorna 6 och 7. Resultatdelen avslutas med en ekonomisk slutredovisning. Välfärdsteknologi Regeringen gav hösten 2011 Hjälpmedelsinstitutet i uppdrag att genomföra en nationell kartläggning av it- och teknikstöd inom äldreomsorgen. I februari 2012 lanserades begreppet välfärdsteknologi av Hjälpmedelsinstitutet i samband med resultatet av ovan nämnda regeringsuppdrag Välfärdsteknologi inom äldreomsorgen en kartläggning av Sveriges samtliga kommuner. Uppdraget Teknik för äldre II valde att fortsättningsvis använda detta begrepp som har kommit att symbolisera mycket av vad som genomförts. Välfärdsteknologi används i övriga Norden och nu också i Sverige som ett paraplybegrepp för teknologi som kan stödja äldre och anhöriga till ett tryggare, mer delaktigt, mer aktivt och självständigare liv. Se definition av begreppet välfärdsteknologi i bilaga 2. Definitionen som formulerats av medarbetare på Hjälpmedelsinstitutet finns också att läsa på svenska Wikipedia. Begreppet har fått en snabb spridning i Sverige och börjat användas även utanför Hjälpmedelsinstitutet. Välfärdsteknologi bra för äldre och kostnadseffektivt för samhället Den demografiska utvecklingen innebär att andelen äldre med omsorgsbehov kommer att öka samtidigt som det blir färre i arbetskraften. Konsekvenserna blir bland annat att färre ska försörja fler och att det 11

17 bedöms bli svårare att rekrytera tillräckligt med personal till äldreomsorgen. Utmaningen är särskilt stor i små kommuner och i glesbygd. Det kommer att kräva nytänkande. I gapet som uppstår finns en möjlighet att välfärdsteknologi kan bidra till att frigöra tid för personal till uppgifter som kräver personlig kontakt. Välfärdsteknologi kan även öka möjligheterna för äldre att leva tryggt i bostaden så länge de önskar samt bidra till ett mer aktivt liv, delaktighet i samhället och ett högre välbefinnande. Under arbetet med Teknik för äldre har det framkommit att det inte räcker med att visa att välfärdsteknologi stödjer ökad aktivitet, delaktighet och självständighet, det vill säga är till nytta för den äldre och dess anhöriga, om man inte samtidigt kan visa att välfärdsteknologi är kommunalekonomiskt och samhällsekonomiskt lönsamt. Därför har projekt där nytto-kostnadsanalyser ingått prioriterats och initierats. Resulterat har blivit flera projekt som utvärderats av forskare. De visar på en tydlig nyttoeffekt för användare och anhöriga samtidigt som resultaten visar på samhällsekonomisk lönsamhet. Projektsammafattningar finns i bilagor 3, 4 och 5. Rapporterna i sin helhet går också att ladda ner på Anhörigstöd Välfärdsteknologi även viktigt för anhöriga I Sverige finns cirka 1,3 miljoner anhöriga som hjälper och vårdar en närstående. Anhöriga står för cirka 70 procent av all omvårdnad. I Socialtjänstlagen 5 kap.10 finns sedan 2009 inskrivet att råd och stöd ska ges till anhörigvårdare. Exempel på stöd kan vara hjälpmedel. I Teknik för äldre har anhörigstödet varit prioriterat med riktade medel och insatser. Det har lett till ny kunskap genom många olika projekt och aktiviteter där bland annat yrkesverksamma anhöriga haft möjlighet att testa och utvärdera olika typer av välfärdsteknologi som hjälpmedel, produkter och informations- och kommunikationstjänster (IKT). Resultaten visar att anhöriga uppskattar och har nytta av detta stöd men tycker att hjälpen ofta kommer alldeles för sent om de alls får den. Resultaten visar också att anhöriga behöver många olika typer av hjälpmedel och IKT och att de har nytta av dessa många gånger om dagen, och i många olika situationer. Hjälpmedelsinstitutet ingår som en av sju partner i 12

18 Nationellt Kompetenscenter anhöriga vilket har varit viktigt för att sprida resultat och erfarenheter. Anhörigas roll i hjälpmedelsförskrivningen Det har visat sig i flera projekt att anhöriga saknar kunskap om hjälpmedlens funktion och hur dessa ska användas. Anhörigas medverkan och delaktighet i användningen har också visat sig vara en förutsättning och avgörande för hjälpmedlets funktion och nytta. Därför behöver anhöriga vara mer delaktiga och få ökad kunskap om hjälpmedlens funktion och användning. Utvecklingsprojekt för att möta dessa behov har genomförts bland annat i studiecirkelmaterialet Anhörigboxen, som alla kommuner i landet fått ta del av, samt ett trettiotal visningsmiljöer, som byggts upp i landets kommuner med medel från Teknik för äldre. På 1177.se kan man hitta information om visningsmiljöerna. Det har visat sig att en visningsmiljö inte alltid behöver vara en fysisk plats, det kan göras på andra sätt till exempel mobilt med hjälp av en dramaten eller ryggsäckar med demonstationshjälpmedel och en surfplatta med mobilt internet. Användandet av positioneringslarm med GPS är en omtvistad fråga då det kan innebära ett intrång i den personliga integriteten. Projektresultat visar att integritetsfrågan vid användning av GPS-larm verkar vara av underordnat intresse för de användare/närstående som drabbas av kognitiv sjukdom. För konventionella trygghetslarm, såväl fasta som mobila, ser gärna anhöriga och närstående att det sker en ökad samverkan mellan kommunens resurser och anhöriga. Resultaten visar också att anhöriga och närstående önskar större valfrihet. Mobila larm kan förlänga kvarboendet och därigenom vara ekonomiskt lönsamma för kommunen och samhället. Det visar bland annat resultaten från projekt med mobila trygghetslarm. Utvärderingen från tre projekt om teknikstöd för yrkesverksamma anhöriga visar att det är viktigt att kunna erbjuda informations- och kommunikationsteknik som stöd till yrkesverksamma anhöriga. Genom det ökar möjligheterna att bli informerad och gör det enklare att knyta kontakter och bygga nätverk med andra i liknande situation oberoende av tid och plats. Utvärderingen har också visat att yrkesverksamma anhöriga har svårt att ta del av traditionellt anhörigstöd, de har inte tid att gå på möten och vill inte ha fler tider att passa. Många anhöriga bor inte i närheten av eller på samma ort som den de hjälper. 13

19 Boende Välfärdsteknologi tekniken in i boendet Viktiga resultat om hur välfärdsteknologin ska kunna nå in i bostaden har framkommit inom exempelvis projektet BoIT där Teknik för äldre samverkat med bland andra SABO, branschorganisation för allmännyttiga bostadsföretag. BoIT har haft som syfte att så enkelt som möjligt kunna erbjuda olika typer av kvarboendetjänster. Flera lärdomar har gjorts när det gäller infrastruktur, förutsättningar för att teknik ska kunna komma in i bostaden, vilka produkter och tjänster som ska kunna användas och erbjudas samt om affärsmodeller, det vill säga vilken aktör som ska betala vad. Inriktningen är att använda ny teknik för att kunna förbättra och effektivisera tjänster inom kvarboendet och hemsjukvård samt att försöka etablera fungerande affärsmodeller. Fortsatt samverkan med SABO och bostadsföretag är planerad då frågan om infrastruktur och affärsmodeller inte är helt klar att tas i bruk, men kommit en bra bit på väg. Tillgänglighet Inom området tillgänglighet har ett flertal projekt bidragit till att ny kunskap har skapats och använts i praktiken. Ett par projekt har handlat om att ta fram bra verktyg för att kunna inventera och bedöma tillgänglighet i befintligt boende. Medel har bland annat använts till att utveckla och testa inventeringsverktyget TIBB (Tillgänglighet i Befintligt Boende). Verktyget är idag i bruk hos ett antal bostadsföretag. En tydlig efterfrågan på verktyget finns såväl från bostadsbranschen som från kommuner. Teknik för äldre har även gett stöd till andra inventerings- och planeringsverktyg för tillgänglighet. Projekt som kan komplettera uthyrnings- och fastighetssystemen med uppgifter om tillgängliga boenden har också fått stöd. Resultatet har blivit att fastighetsägare har börjat marknadsföra tillgängliga bostäder som konkurrensmedel. Generell bostadsanpassning har prövats inom försöksverksamheter i Norrköping och i Västerås. Även Luleå stad fick ett särskilt uppdrag att prova generell bostadsanpassning. Luleås resultat visar att om kommunen 14

20 avsätter pengar som fastighetsägare kan söka för tillgänglighetsåtgärder, är åtgärden finansierad om två procent av de boende kan bo kvar ett år längre i nuvarande bostad i stället för att flytta till särskilt boende. Det finns också konkreta förslag på ändring av regelverk som handlar om att fastighetsägare ska kunna ansöka om medel hos kommunen för tillgänglighetsförbättrande åtgärder. Eftersom nyproduktionen av bostäder är förhållandevis liten måste tillgänglighet skapas i befintliga bostäder. I flera projekt har antytts att ökad tillgänglighet i boendet minskar antalet hemtjänstinsatser från kommunen eller kan förskjuta flytt till särskilt boende. Detta bör dock undersökas vidare genom ytterligare forsknings- och utvecklingsarbete. Samverkan Resultaten från försöksverksamheterna visar att förutsättningarna för att kunna skapa tillgängliga bostäder ökar om kommunens olika verksamheter och fastighetsägare samverkar. Detta har bland annat visats i ett omfattande badrumsprojekt inom försöksverksamheten i Göteborg. Där har bostadsanpassare från kommunen tillsammans med bostadsbolag och personal från äldreomsorgen samt äldre personer tagit fram innovativa lösningar på hur små badrum kan göras tillgängliga. Försöksverksamheten i Göteborg har också arbetat med enkelt avhjälpta hinder, i samverkan mellan bostadsbolag och äldre hyresgäster på ett framgångrikt sätt med automatiska dörröppnare och skapande av gemensamhetsytor som grillplatser och utegym. Försöksverksamheter Efter en samlad bedömning, baserad på granskning av intresseanmälningar och intervjuer, tilldelades Göteborgs Stad, Norrköpings kommun och Västerås stad fem miljoner kronor för att genomföra försöksverksamheter. De tre försöksverksamheterna startade i början av 2011 och avslutades i december Försöksverksamheterna har följande webbplatser där slutrapporter, utvärderingar och löpande information finns samlad: 15

21 Sammanfattning av Gôrbra för äldre i Göteborg Sommaren 2010 tog kommunstyrelsen i Göteborg beslut om strategier som ska ge äldre bättre och fler boendealternativ. Politikerna hade också beslutat om riktlinjer för stöd till anhöriga. Mot denna bakgrund har Göteborgs Stad, och stadens utvecklingscenter för äldrefrågor, Senior Göteborg, genomfört försöksverksamheten Gôrbra för äldre under åren Syftet har varit att stimulera samverkan och ett gemensamt synsätt kring ökad tillgänglighet, användning av teknikstöd och gemenskap som underlättar boende och vardag för äldre och anhöriga. I Gôrbra för äldre har sex stadsdelsförvaltningar, fyra bostadsbolag, fastighetskontoret, Centrala pensionärsrådet och Senior Göteborg samverkat. Försöksverksamheten har tagit hjälp av äldre och anhöriga för att satsa på rätt åtgärder och gjort nedslag i bostadsområden med stor andel äldre. Deltagarna har lyft fram samverkan som en framgångsfaktor. Ett tvärprofessionellt perspektiv på problem har gynnat nytänkande. Gôrbra för äldre har omfattat fyra projekt, 11 delprojekt och över 100 deltagare. Projekt 1: Inventera och matcha boende Grunden för att kunna planera klokt tillsammans är ökad kunskap om äldres bostadsbehov och önskemål. Fastighetskontoret i Göteborg har lett arbetet med att ge berörda parter en gemensam bild av äldres bostadsbehov. Statistik över bland annat demografi, boendesituation samt behov av vård och omsorg i hemmet har tagits fram för att användas i planeringen av goda bostäder. Själva statistikbladet kommer att uppdateras en gång per år och vid behov fyllas på med fler variabler framöver. En marknadsundersökning riktad till åldrarna år har gjorts för att ytterligare inhämta data om äldres nuvarande boende och tankar om framtida boendeformer. Medverkande bostadsföretag har inventerat alla sina lägenheter ( stycken). Av dessa lägenheter kunde 12,7 procent tillgänglighetsmärkas. När lägenheterna blir lediga annonseras de ut som T- märkta på Boplats Göteborgs webbplats. Syftet med märkningen är att underlätta för bland annat äldre som söker en ny bostad med dessa kvaliteter. På fem lokala bomässor har stadsdelsförvaltningar och bostadsföretag fört dialog med äldre om vad som är viktigt för ett trivsamt boende och om 16

Ekonomisk analys av projektet Gôrbra för äldre

Ekonomisk analys av projektet Gôrbra för äldre Ekonomisk analys av projektet Gôrbra för äldre Charlotte Karlsson charlotte.karlsson@se. pwc.com 010-212 46 50 Bakgrund - Vad är Gôrbra för äldre? - Fakta om fastigheterna 2 Om Gôrbra för äldre Försöksområdesprojekt

Läs mer

Bättre boende för äldre och anhöriga med gemenskap, tillgänglighet & välfärdsteknologi

Bättre boende för äldre och anhöriga med gemenskap, tillgänglighet & välfärdsteknologi Bättre boende för äldre och anhöriga med gemenskap, tillgänglighet & välfärdsteknologi Ulrica Björner Senior Göteborg Marianne Hermansson Senior Göteborg Gammal och fri Göteborgs stad har påbörjat ett

Läs mer

Teknik i välfärdens tjänst. Raymond Dahlberg Ingela Månsson Hjälpmedelsinstitutet

Teknik i välfärdens tjänst. Raymond Dahlberg Ingela Månsson Hjälpmedelsinstitutet Teknik i välfärdens tjänst Raymond Dahlberg Ingela Månsson Hjälpmedelsinstitutet 2 Hjälpmedelsinstitutet Nationellt kunskapscentrum Allmännyttig ideell förening Huvudmän Staten Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Fyra projekt för gemenskap, tillgänglighet och ny teknik - gör ett gôrbra boende för äldre

Fyra projekt för gemenskap, tillgänglighet och ny teknik - gör ett gôrbra boende för äldre Fyra projekt för gemenskap, tillgänglighet och ny teknik - gör ett gôrbra boende för äldre fyra projekt och elva delprojekt Göteborg, Norrköping och Västerås är tre städer som har försöksverksamhet inom

Läs mer

Riktlinjer för ansökan och beskrivning av granskningsprocessen

Riktlinjer för ansökan och beskrivning av granskningsprocessen Riktlinjer för ansökan och beskrivning av granskningsprocessen bidrag till förstudier om boende för äldre Bo bra på äldre dar Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2010 Ansvarig informatör: Lisbeth Säther Ansvarig

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

Kort om välfärdsteknologi och e-hemtjänst. baserat på erfarenheter från Västerås stad

Kort om välfärdsteknologi och e-hemtjänst. baserat på erfarenheter från Västerås stad Kort om välfärdsteknologi och e-hemtjänst baserat på erfarenheter från Västerås stad Denna skrift är en kort version av Att införa e-hemtjänst erfarenheter från Västerås stad, art.nr 12366. Ladda ner den

Läs mer

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bo bra på äldre dar 1 Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bakgrund 2 Nästan 20% av Sveriges befolkning har fyllt 65 år och antal och andel

Läs mer

Äldres boende. En handlingsplan för att möta äldres skiftande bostadsbehov

Äldres boende. En handlingsplan för att möta äldres skiftande bostadsbehov Äldres boende En handlingsplan för att möta äldres skiftande bostadsbehov Äldres boende 1. Öka kunskapen 2. Öka normaliseringen 3. Ökad tillgänglighet 4. Öka antalet mellanboenden 1:1 Utveckla behovsanalysen

Läs mer

Förvalta och bygga tillgängligt boende. Bra för äldre bra för alla!

Förvalta och bygga tillgängligt boende. Bra för äldre bra för alla! Förvalta och bygga tillgängligt boende Bra för äldre bra för alla! Handen på hjärtat Vet du hur framkomligheten och tillgängligheten fungerar i dina fastigheter? Alla mår bra av att komma ut i friska luften.

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Äldreriksdagen, Sigtuna 13 november, 2013 Vad är Hjälpmedelsinstitutet HI?

Läs mer

Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo?

Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo? Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo? Allt fler äldre en stor möjlighet Du och alla inom fastighetsbranschen står inför en utmaning och en stor möjlighet. Snart är var fjärde svensk över 65 år och

Läs mer

Uppdraget Delegationen skall ha i uppdrag att följa och analysera utvecklingen av boendefrågor för äldre både inom den ordinarie bostadsmarknaden

Uppdraget Delegationen skall ha i uppdrag att följa och analysera utvecklingen av boendefrågor för äldre både inom den ordinarie bostadsmarknaden Kommittédirektiv Delegationen för utveckling av bostäder och boende för äldre personer Dir. 2006:63 Beslut vid regeringssammanträde den 24 maj 2006. Sammanfattning av uppdraget En särskild delegation tillkallas

Läs mer

Tillgänglighetsinventeringar av befintligt bostadsbestånd - strategiskt tänk. Ylva Sandström, februari 2014

Tillgänglighetsinventeringar av befintligt bostadsbestånd - strategiskt tänk. Ylva Sandström, februari 2014 Tillgänglighetsinventeringar av befintligt bostadsbestånd - strategiskt tänk Ylva Sandström, februari 2014 Alla får funktionsnedsättningar med ökande ålder av synen av balansen av kraft och energi vid

Läs mer

Vad kan man lära av Gôrbra för äldre?

Vad kan man lära av Gôrbra för äldre? Vad kan man lära av Gôrbra för äldre? ett samverkansprojekt med fokus på tillgänglighet, gemenskap och ny teknik Lisbeth Lindahl 1 Ålderdomshem år 1896 i Göteborg. Foto: Lagerberg I Göteborg används ordet

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Ekonomisk analys, Gôrbra för äldre FoU i Väst/GR

Ekonomisk analys, Gôrbra för äldre FoU i Väst/GR Ekonomisk analys, Gôrbra för äldre FoU i Väst/GR Charlotte Karlsson Kristina Hermansson Samir Sandberg November 2012 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...3 2.1. Uppdragsbeskrivning...3

Läs mer

Mobila trygghetslarm med många vinnare. erfarenheter från Teknik för äldre

Mobila trygghetslarm med många vinnare. erfarenheter från Teknik för äldre Mobila trygghetslarm med många vinnare erfarenheter från Teknik för äldre Mobila trygghetslarm på nytt sätt Allt fler äldre efterfrågar trygghetslarm och det finns idag många alternativ på marknaden för

Läs mer

Teknikstöd i skolan. Socioekonomisk analys av unga, skolmisslyckanden och arbetsmarknaden

Teknikstöd i skolan. Socioekonomisk analys av unga, skolmisslyckanden och arbetsmarknaden Teknikstöd i skolan Socioekonomisk analys av unga, skolmisslyckanden och arbetsmarknaden Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2013 Författare: Eva Nilsson Lundmark, Ingvar Nilsson & Anders Wadeskog Ansvarig handläggare

Läs mer

Familjebostäder är en. 60 år. Hos oss bor ca göteborgare Vi förvaltar och utvecklar lägenheter. 60 procent av våra lägenheter är ettor

Familjebostäder är en. 60 år. Hos oss bor ca göteborgare Vi förvaltar och utvecklar lägenheter. 60 procent av våra lägenheter är ettor Hos oss bor ca 33 000 göteborgare Vi förvaltar och utvecklar 18 000 lägenheter Familjebostäder är en 60 procent av våra lägenheter är ettor och del tvåor av Göteborg sedan 60 år Familjebostäder grundades

Läs mer

Tillgänglighetsinventering av bostäder vilka verktyg finns?

Tillgänglighetsinventering av bostäder vilka verktyg finns? Tillgänglighetsinventering av bostäder vilka verktyg finns? 1 Tillgänglighetsinventering av bostäder vilka verktyg finns? En sammanställning och beskrivning av verktyg för att inventera tillgängligheten

Läs mer

Välfärdsteknologi till anhöriga som är mitt i livet. erfarenheter från Teknik för äldre

Välfärdsteknologi till anhöriga som är mitt i livet. erfarenheter från Teknik för äldre Välfärdsteknologi till anhöriga som är mitt i livet erfarenheter från Teknik för äldre Foto: Håkan Edvardsson Anhörig och mitt i livet Anhöriga spelar en allt större roll för att göra det möjligt för äldre

Läs mer

Kommittédirektiv. En förbättrad bostadssituation för äldre. Dir. 2014:44. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014

Kommittédirektiv. En förbättrad bostadssituation för äldre. Dir. 2014:44. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014 Kommittédirektiv En förbättrad bostadssituation för äldre Dir. 2014:44 Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag på åtgärder som förbättrar

Läs mer

Värdet av tillgänglighet

Värdet av tillgänglighet Värdet av tillgänglighet Fil dr., leg. psykolog Lisbeth Lindahl Folkets hus, Göteborg 2013-12-05 Bakgrund Johannes Grén, Formverkstan Gbg Framtida utmaning hur ska välfärden klaras? Andelen äldre ökar

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

Äldres boende Strategier och ramverk för mellanboendeformer för äldre i Göteborgs stad

Äldres boende Strategier och ramverk för mellanboendeformer för äldre i Göteborgs stad Äldres boende Strategier och ramverk för mellanboendeformer för äldre i Göteborgs stad KS-uppdrag där fastighetskontoret i samverkan med övriga aktörer tagit fram en handlingsplan och förslag till subventioner

Läs mer

Drivkrafter för att skapa bättre boende för äldre & förbättrad tillgänglighet

Drivkrafter för att skapa bättre boende för äldre & förbättrad tillgänglighet Workshop: Tillgänglighet och teknikstöd i boendet Göteborg 11 februari 2010 Drivkrafter för att skapa bättre boende för äldre & förbättrad tillgänglighet Studien har delfinansierats av medel från Teknik

Läs mer

Anvisningar för Sociala investeringar

Anvisningar för Sociala investeringar [Kommunstyrelsen] [Utvecklingsavdelningen] Ärendenr: [KS 2015/353] Riktlinjer [Förslag 2016-01-27] Anvisningar för Sociala investeringar Ale Kommun 1 Innehåll Bakgrund... 3 Sociala investeringar... 3 Syfte...

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Att använda välfärdsteknologi -vad behövs?

Att använda välfärdsteknologi -vad behövs? Att använda välfärdsteknologi -vad behövs? Ett samverkansprojekt mellan SKL och IT&Telekomföretagen eförvaltningsdagarna 2014-10-08 Välfärdsteknologi Vad är välfärdsteknologi? Produkter och IKT-tjänster

Läs mer

Område Rehabilitering

Område Rehabilitering Redovisning av avslutade projekt och aktiviteter finansierade av statliga stimulansbidrag för utveckling av vården och omsorgen om äldre personer. Område Rehabilitering KomSam projektet Äldreenheten, Nacka

Läs mer

Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds

Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds 1 (7) Typ: Plan Giltighetstid: 2015 Version: 1.0 Fastställd: SN 2013-02-21 Uppdateras: 1:a kvartalet 2014 Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2. Bestämmelser

Läs mer

TEKNIKSTÖD FÖR ÄLDRE. innocare

TEKNIKSTÖD FÖR ÄLDRE. innocare TEKNIKSTÖD FÖR ÄLDRE innocare För EU projektet Innocare handlade det om att ge sig ut på oplöjd mark och börja skapa något nytt. Mänskliga möten Innovativ teknik Trygghet i hemmet Ledorden i rubriken speglar

Läs mer

Bostäder för äldre. En planeringsmodell från Luleå

Bostäder för äldre. En planeringsmodell från Luleå Bostäder för äldre En planeringsmodell från Luleå Jag kommer att ta upp Vikten av att se utanför boxen Vem i kommunen som äger frågan Att tillgängliga bostäder minskar behovet av särskilt boende Hur inventering

Läs mer

Bo bra hela livet. Barbro Westerholm. Äldreboendedelegationen

Bo bra hela livet. Barbro Westerholm. Äldreboendedelegationen Bo bra hela livet Barbro Westerholm Varför en utredning om äldreboenden? Bristen på platser i särskilda boenden När hemmets borg blev ett fängelse Den röda tråden i utredningen Vi lever inte för att bo.

Läs mer

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer SOU 2015:85 Ewa Samuelsson Ulrika Hägred Dir 2014:44 Analysera hinder och föreslå åtgärder i syfte att: underlätta för äldre

Läs mer

Handlingsplan för ehälsa Söderköpings kommun

Handlingsplan för ehälsa Söderköpings kommun Handlingsplan för ehälsa Söderköpings kommun 2016-2019 Antagen av FLG 2016-03-16 Dnr: SN 2015-89 1(5) Handlingsplan för ehälsa i Söderköpings kommun 2016-2019 Bakgrund Kommunerna i Östergötland och Region

Läs mer

Case: Fortsatt aktivt och tryggt liv med GPSlarm

Case: Fortsatt aktivt och tryggt liv med GPSlarm Case: Fortsatt aktivt och tryggt liv med GPSlarm SAMMANFATTNING Östersunds kommuns satsning på positioneringslarm med GPS-funktion ger kommunens demenssjuka möjlighet att med större trygghet fortsätta

Läs mer

SOU 2015:85 Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer

SOU 2015:85 Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer SOU 2015:85 Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer Ewa Samuelsson, särskild utredare Ulrika Hägred, utredningssekreterare Dir 2014:44 Analysera hinder och föreslå

Läs mer

10 förslag för bättre boende för seniorer

10 förslag för bättre boende för seniorer Socialdemokraterna i Uppsala Uppsala 2013-06-27 10 förslag för bättre boende för seniorer För oss socialdemokrater är en god äldreomsorg grundläggande för ett välfärdssamhälle. När man jobbat och kämpat

Läs mer

Utredning av tjänsten Nattfrid tillsyn nattetid med webbkamera

Utredning av tjänsten Nattfrid tillsyn nattetid med webbkamera Utredning av tjänsten Nattfrid tillsyn nattetid med webbkamera Jenny Sjöberg September 2013 Dnr Son 2013/658 2013-09-11 1 (8) Innehåll 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 2 2. METOD... 2 3. NATTFRID I JÄRFÄLLA...

Läs mer

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna I 2014 års PRIO-överenskommelse vill Regeringen och SKL att patienters, brukares och anhörigas delaktighet ökar individuellt och på organisationsnivå. Det

Läs mer

Slutrapport tilläggsprojekt 2013 Bo vital, Teknik för äldre

Slutrapport tilläggsprojekt 2013 Bo vital, Teknik för äldre 2015-01-15 Slutrapport tilläggsprojekt 2013 Bo vital, Teknik för äldre Anita Rosenquist Norrköpings Kommun PUFF-enheten Norrköpings Kommun PUFF-enheten 2014-01-29... 1 1 Sammanfattning... 2 2 Bakgrund...

Läs mer

Välkommen! Samlade erfarenheter från kommuner som digitaliserat - de mest värdefulla tipsen att ta med hem

Välkommen! Samlade erfarenheter från kommuner som digitaliserat - de mest värdefulla tipsen att ta med hem Välkommen! Samlade erfarenheter från kommuner som digitaliserat - de mest värdefulla tipsen att ta med hem Jag berättar om: Detta gör föreningen Hälsans nya verktyg Resultat fallstudier: Samlade lärdomar

Läs mer

SAMVERKAN OM STRATEGISK BOENDEPLANERING MED FOKUS PÅ ÄLDRE. konferensdokumentation från den 11 februari 2010

SAMVERKAN OM STRATEGISK BOENDEPLANERING MED FOKUS PÅ ÄLDRE. konferensdokumentation från den 11 februari 2010 SAMVERKAN OM STRATEGISK BOENDEPLANERING MED FOKUS PÅ ÄLDRE konferensdokumentation från den 11 februari 2010 Samverkan om strategisk boendeplanering med fokus på äldre var ett ämne som lockade fler personer

Läs mer

Fastighetskontorets vision Tillsammans bygger vi staden. Birgitta Branegård

Fastighetskontorets vision Tillsammans bygger vi staden. Birgitta Branegård s vision Tillsammans bygger vi staden s verksamhet Mark strategiska köp och försäljning upplåtelser arrenden och tomträtt Förvaltning förvalta Fastighetsnämndens fastighetsbestånd Exploatering upplåta

Läs mer

E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård. Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa

E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård. Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa Vem är jag? 60 år, gift, 4 barn Bor i Gopshus utanför Mora där jag på fritiden driver ett vandrarhem

Läs mer

E-hemtjänst - ökad trygghet och stopp för kostnadsökningar

E-hemtjänst - ökad trygghet och stopp för kostnadsökningar E-hemtjänst - ökad trygghet och stopp för kostnadsökningar Sammanfattning Västerås stads föregångssatsning på att införa e-hemtjänst som stöd till personer som beviljats hemtjänst eller boendestöd har

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än

Läs mer

Regeringsuppdrag, Digitala tjänster och välfärdsteknologi inom socialtjänst och hemsjukvård. Maria Gill

Regeringsuppdrag, Digitala tjänster och välfärdsteknologi inom socialtjänst och hemsjukvård. Maria Gill Regeringsuppdrag, Digitala tjänster och välfärdsteknologi inom socialtjänst och hemsjukvård Maria Gill Agenda Myndigheten för delaktighet Definition Olika möjligheter Förutsättningar - Vad behövs Regeringsuppdrag

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

STOCKHOLMS STAD BEHÖVER HJÄLP MED ATT LÖSA STORA UTMANINGAR!

STOCKHOLMS STAD BEHÖVER HJÄLP MED ATT LÖSA STORA UTMANINGAR! ÄLDREFÖRVALTNINGEN Version 1.0 Karin Gens/Johan Schuber SID 1 (6) 2012-03-15 STOCKHOLMS STAD BEHÖVER HJÄLP MED ATT LÖSA STORA UTMANINGAR! OpenLab projekt - inom området: Ett värdigt åldrande Uppdragsgivare

Läs mer

Om bostadsanpassning Viveka Lindström, Personskadeförbundet RTP 6 november 2012

Om bostadsanpassning Viveka Lindström, Personskadeförbundet RTP 6 november 2012 Om bostadsanpassning Viveka Lindström, Personskadeförbundet RTP 6 november 2012 Om projektet/verksamheten Film Webbsidan www.bostadscenter.se bostadsanpassningsbidrag, behovsguide Frågor Bostadscenter.se

Läs mer

En tillgänglig stad för alla. En tillgänglig stad för alla. 22 juni maj 2017

En tillgänglig stad för alla. En tillgänglig stad för alla. 22 juni maj 2017 En tillgänglig stad för alla En tillgänglig stad för alla 22 juni 2017 22 maj 2017 Andreas Johansen, Maria Bernström Printz Utvecklingsenheten, Birgitta Thielen, Fastighetskontoret Maria Printz Utvecklingsenheten,

Läs mer

Program för stöd till anhöriga

Program för stöd till anhöriga Program för stöd till anhöriga 2017-2020 stockholm.se Maj 2016 Dnr: 3.1.1 244/2016 och 540-244/2016 Utgivare: Socialförvaltningen och Äldreförvaltningen 3 (11) Introduktion Det här programmet ska fungera

Läs mer

Bra badrum ger ökat kvarboende. Så gör du små badrum mer tillgängliga

Bra badrum ger ökat kvarboende. Så gör du små badrum mer tillgängliga Bra badrum ger ökat kvarboende Så gör du små badrum mer tillgängliga Bygg badrum som fungerar för äldre Vi lever allt längre och andelen äldre växer för varje år. De flesta vill bo kvar i sin vanliga bostad

Läs mer

Rapport. Sociala innehållet Beställare: Karin Jonsson Skriven av: Wera Ekholm Datum: dec. 2010. Terminologi Beskrivning

Rapport. Sociala innehållet Beställare: Karin Jonsson Skriven av: Wera Ekholm Datum: dec. 2010. Terminologi Beskrivning Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(6) Rapport Projekt: Sociala innehållet Beställare: Karin Jonsson Skriven av: Wera Ekholm Datum: dec. 2010 Godkänd av: Datum: Terminologi Term Beskrivning Versionshantering

Läs mer

Våra liv. som gamla OUR LIFE AS ELDERLY 2004 2006

Våra liv. som gamla OUR LIFE AS ELDERLY 2004 2006 Våra liv OUR LIFE AS ELDERLY 2004 2006 som gamla Att bli gammal alla har vi både farhågor och förhoppningar för vår egen del när vi tänker på oss själva som pensionärer. Finns det något skyddsnät när jag

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Granskningsredogörelse Fastighetsunderhåll

Granskningsredogörelse Fastighetsunderhåll www.pwc.se Granskningsredogörelse Fastighetsunderhåll Skelleftebostäder AB Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2 2.2. Syfte och

Läs mer

Boende för äldre - från en vård- och omsorgsfråga till en fråga om hur vi bygger ett samhälle

Boende för äldre - från en vård- och omsorgsfråga till en fråga om hur vi bygger ett samhälle Boende för äldre - från en vård- och omsorgsfråga till en fråga om hur vi bygger ett samhälle En utvärdering av projektet Bo bra på äldre dar i Mjölby kommun April 2012 Sofia Wistus, Institutionen för

Läs mer

Vägledning för att arbeta fram handlingsplan för trygghet, service och delaktighet i hemmet 1

Vägledning för att arbeta fram handlingsplan för trygghet, service och delaktighet i hemmet 1 Vägledning för att arbeta fram handlingsplan för trygghet, service och delaktighet i hemmet 1 1 I hemmet med meningen i kommunen, i och i närheten av bostaden. 1 (8) Innehållsförteckning 1 Syfte och omfattning...

Läs mer

Vision för Alvesta kommun

Vision för Alvesta kommun Sida 1 av 5 Vision för Alvesta kommun 1 Bakgrund och utgångspunkter Under våren 2014 har Alvesta kommun genomfört ett visionsarbete som omfattat flera olika aktiviteter med möjlighet för invånare, föreningar,

Läs mer

Delta på distans med hjälp av IT-teknik

Delta på distans med hjälp av IT-teknik TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-13 Dnr: 2015/97-ÄN-700 Christina Becker - am282 E-post: christina.becker@vasteras.se Kopia till Christine Wäneskog, proaros Vård och omsorg

Läs mer

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer SOU 215:85 Ewa Samuelsson, särskild utredare Ulrika Hägred, huvudsekreterare Dir 214:44 Analysera hinder och föreslå åtgärder

Läs mer

Regeringsuppdrag, Digitala tjänster och välfärdsteknologi inom socialtjänst och hemsjukvård. Anna-Greta Brodin Projektledare

Regeringsuppdrag, Digitala tjänster och välfärdsteknologi inom socialtjänst och hemsjukvård. Anna-Greta Brodin Projektledare Regeringsuppdrag, Digitala tjänster och välfärdsteknologi inom socialtjänst och hemsjukvård Anna-Greta Brodin Projektledare Agenda Myndigheten för delaktighet Framtiden = Mer empati och high tech Definition

Läs mer

Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor

Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor Bidragsmottagare Håll Sverige Rent Box 4155, 102 64 Stockholm Tel: 08-505 263 00 Diarienr: LS 1210-1347 Projektredovisning

Läs mer

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer, SOU 2015:85, dnr N2015/06917/PUB

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer, SOU 2015:85, dnr N2015/06917/PUB 1 (5) Handläggare Datum Jonas Hagetoft 2016-02-25 Remissvar Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer, SOU 2015:85, dnr N2015/06917/PUB Hyresgästföreningen har beretts

Läs mer

Fortsatt aktivt och tryggt liv med GPS larm

Fortsatt aktivt och tryggt liv med GPS larm Fortsatt aktivt och tryggt liv med GPS larm Sammanfattning Östersunds kommun erbjuder positioneringslarm med GPS-funktion till personer med demenssjukdom i kommunen vilket ger individen möjlighet att med

Läs mer

ANHÖRIGPLAN 2012-2015

ANHÖRIGPLAN 2012-2015 ANHÖRIGPLAN 2012-2015 INLEDNING Anhörigplanen för Svedala kommun 2012-2015 är kommunens plattform för anhörigstödet. Planen ska ses som ett uttryck för den politiska synen på verksamheten, övergripande

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Ett gott liv var dag

Ett gott liv var dag Ingegerd Eriksson Projektledare SLUTRAPPORT 2015-06-18 Ett gott liv var dag Vård- och omsorgsprojektet 2 Innehåll 1. Sammanfattning 3 2. Inledning 4 3. Resultatredovisning 5 4. Utvärdering av arbetet 7

Läs mer

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Delrapport för; Uppdrag om kunskapsutveckling och samverkan på sysselsättningsområdet kring personer med psykisk ohälsa KUR-projektet

Läs mer

Bo bra på äldre dar några reflektioner och slutsatser

Bo bra på äldre dar några reflektioner och slutsatser Bo bra på äldre dar några reflektioner och slutsatser Bakgrund: Juli 2010 november 2012 50 miljoner kronor 76 projekt finansierade i 58 kommuner Fyra arkitekttävlingar Samråd myndigheter; Arbetsmiljöverket,

Läs mer

Kontaktman inom äldreomsorg

Kontaktman inom äldreomsorg Kontaktman inom äldreomsorg Oktober 2004 Christina Julin Elizabeth Kisch Juvall 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. Sammanfattning 3 2. Process kontaktmannaskap 3 3. Syfte 3 4. Metod 3 5. Resultat av enkätundersökning

Läs mer

Äldreplan för Härjedalens kommun. år

Äldreplan för Härjedalens kommun. år Äldreplan för Härjedalens kommun år 2011-2018 Fastställd av kommunfullmäktige 2010-11-24 Dnr 709-189-10 Sn 2 (7) Äldreplan för Härjedalens kommun år 2011-2018 Syfte och användning Enligt 3 kap 1 i socialtjänstlagen

Läs mer

Teknikstöd för äldre. Förslag till beslut. Sammanfattning 2014-05-05 TJÄNSTESKRIVELSE SÄN 2014/308-739. Social och äldrenämnden

Teknikstöd för äldre. Förslag till beslut. Sammanfattning 2014-05-05 TJÄNSTESKRIVELSE SÄN 2014/308-739. Social och äldrenämnden 2014-05-05 1 (8) TJÄNSTESKRIVELSE SÄN 2014/308-739 Social och äldrenämnden Teknikstöd för äldre Förslag till beslut 1. Social- och äldrenämnden påbörjar införandet av teknikstöd för äldre under 2015. 2.

Läs mer

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Bilaga till regeringsbeslut 2007-08-16 nr 3 Socialdepartementet Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Inledning Regeringen vill i en försöksverksamhet pröva ett system som

Läs mer

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer SOU 2015:85 Ewa Samuelsson, särskild utredare Analysera hinder och föreslå åtgärder i syfte att: underlätta för äldre personer

Läs mer

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Riktlinje Antagen den 12 februari 2014 Korttidsboende Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen VON 2014/0068-6 003 Riktlinjen är fastställd av vård- och omsorgsnämnden den

Läs mer

Planering av äldres boende utifrån samhällsplanering och äldreomsorg

Planering av äldres boende utifrån samhällsplanering och äldreomsorg Planering av äldres boende utifrån samhällsplanering och äldreomsorg eller Hur kan kommunen påverka bostadsplaneringen? Och vilka konsekvenser får det för tillgången på bostäder för äldre? Fil dr Lisbeth

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Genom vår samverkan i ett handlingskraftigt nätverk ska de äldre i Gävleborg uppleva trygghet och oberoende. Inledning och bakgrund

Läs mer

Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka. (Förslag till slutversion, 2010-05-19)

Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka. (Förslag till slutversion, 2010-05-19) Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka (Förslag till slutversion, 2010-05-19) Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka Nacka kommun får allt fler äldre och äldre som lever allt

Läs mer

e-hemtjänst och Välfärdsbredband - ett sätt att skapa välfärd

e-hemtjänst och Välfärdsbredband - ett sätt att skapa välfärd e-hemtjänst och Välfärdsbredband - ett sätt att skapa välfärd e-hemtjänst Utmaning 1 - Demografi Utmaning 2 - Ekonomi Utmaning 3 - Kompetensförsörjning Produktifiering Kommunens uppdrag Övrigt 25 % Äldre

Läs mer

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 1 (9) Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 2 (9) SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 3 METOD... 3 RESULTAT... 3 HEMTJÄNST... 3 SÄRSKILT BOENDE OCH VÄXELVÅRD... 4 NÖJD-KUND-INDEX

Läs mer

Ansökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan

Ansökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan Rutin för ansökan om medel från Samordningsförbundet i Halland (se även bilagan till denna blankett) Den 1 januari 2004 infördes en permanent möjlighet till finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet

Läs mer

HUR SÖKER JAG BISTÅND? Ett informationshäfte om ansökan, bedömning, avgifter, och handläggare.

HUR SÖKER JAG BISTÅND? Ett informationshäfte om ansökan, bedömning, avgifter, och handläggare. HUR SÖKER JAG BISTÅND? Ett informationshäfte om ansökan, bedömning, avgifter, och handläggare. Biståndshandläggare De personer som har hand om Din ansökan kallas för biståndshandläggare. Biståndshandläggaren

Läs mer

Kliniska Studier Sverige. Strategisk plan

Kliniska Studier Sverige. Strategisk plan Kliniska Studier Sverige Strategisk plan Vetenskapsrådets vision och fokusområden Vision Vetenskapsrådet har en ledande roll för att utveckla svensk forskning av högsta vetenskapliga kvalitet och bidrar

Läs mer

Regeringsuppdrag, Digitala tjänster och välfärdsteknologi inom socialtjänst och hemsjukvård"

Regeringsuppdrag, Digitala tjänster och välfärdsteknologi inom socialtjänst och hemsjukvård Regeringsuppdrag, Digitala tjänster och välfärdsteknologi inom socialtjänst och hemsjukvård" Anna-Greta Brodin" Projektledare Agenda! Myndigheten för delaktighet" Definition Välfärdsteknologi" Regeringsuppdraget"

Läs mer

SmartLab TEKNIK SOM BRYR SIG OM. En demonstrationslägenhet och mötesplats för utveckling av ett tryggare boende

SmartLab TEKNIK SOM BRYR SIG OM. En demonstrationslägenhet och mötesplats för utveckling av ett tryggare boende SmartLab TEKNIK SOM BRYR SIG OM En demonstrationslägenhet och mötesplats för utveckling av ett tryggare boende Hjälpmedelsinstitutet, 2002 Text: Arbetsgruppen SmartLab Illustrationer: Lennart Gustavsson

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Slutrapport. Socialförvaltningen Kvalitets och utvecklingsenheten. Förebyggande verksamhet inom Äldreomsorgen, projektnr 46347, ansvar 4990

Slutrapport. Socialförvaltningen Kvalitets och utvecklingsenheten. Förebyggande verksamhet inom Äldreomsorgen, projektnr 46347, ansvar 4990 Kvalitets och utvecklingsenheten Projekt Förebyggande verksamhet inom Äldreomsorgen, projektnr 46347, ansvar 4990 Projektägare Mariann Godin Luthman, Kvalitetschef Projektledare Christine Färnskog Bakgrund

Läs mer

Målgruppen är boende i stadsdelen som vårdar och/eller ger omsorg i hemmet till närstående som är över 65 år.

Målgruppen är boende i stadsdelen som vårdar och/eller ger omsorg i hemmet till närstående som är över 65 år. Förstärkt stöd till närstående som ger vård och omsorg i hemmet till pensionärer över 65 år i Vantör - Tvåårig plan för ansökan om stimulansbidrag hos länsstyrelsen 1. Bakgrund År 2003 bodde det cirka

Läs mer

Fördjupad Projektbeskrivning

Fördjupad Projektbeskrivning Fördjupad Projektbeskrivning 8.1 Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet Kreativa näringar/kulturnäringar Internationellt sett talas det idag mycket om den Kreativa klassen och dess betydelse för framförallt

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNINGEN UTLYSNING DNR /2011 SID 1 (6)

SOCIALFÖRVALTNINGEN UTLYSNING DNR /2011 SID 1 (6) SOCIALFÖRVALTNINGEN UTVECKLINGSENHETEN UTLYSNING SID 1 (6) 2011-10-17 UTLYSNING AV FOU-MEDEL FÖR PROCESSUTVÄRDERING AV INFÖRANDET AV SINGLE SYSTEM DESIGN (SSD) HOS BOENDESTÖDJARE INOM UTFÖRARENHETEN SOCIALPSYKIATRIN

Läs mer

Birgitta Thielen, fastighetskontoret BOENDEUTVECKLING BOENDEUTVECKLING

Birgitta Thielen, fastighetskontoret BOENDEUTVECKLING BOENDEUTVECKLING Birgitta Thielen, fastighetskontoret BOENDEUTVECKLING BOENDEUTVECKLING Fakta Göteborg Politiskt styre: S, MP, V och FI Folkmängd: 540 132 invånare (30/9-2014) Ökning av folkmängd 2013: 7 182 invånare 10

Läs mer