Teknik för äldre II Slutrapport

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Teknik för äldre II Slutrapport"

Transkript

1 Teknik för äldre II Slutrapport

2 Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2013 Författare: Raymond Dahlberg Ansvarig handläggare: Magdalena Marklund URN:NBN:se:hi pdf Artikelnummer: pdf Publikationen kan hämtas som ett pdf-dokument på Hjälpmedelsinstitutets webbplats, Den kan också beställas i alternativa format från HI.

3 Innehåll Sammanfattning... 1 Bakgrund... 4 Uppdraget... 4 Mål... 4 Målgrupp... 5 Metoder och genomförande... 5 Utvecklingsprojekt... 5 Försöksverksamheter... 6 Riktade uppdrag... 8 Informations- och kommunikationsarbete... 8 Organisation... 9 Resultat Teknik för äldre II, Välfärdsteknologi Välfärdsteknologi bra för äldre och kostnadseffektivt för samhället 11 Anhörigstöd Välfärdsteknologi även viktigt för anhöriga Anhörigas roll i hjälpmedelsförskrivningen Boende Välfärdsteknologi tekniken in i boendet Tillgänglighet Samverkan Försöksverksamheter Sammanfattning av Gôrbra för äldre i Göteborg Utvärdering av Gôrbra för äldre i Göteborg... 18

4 Ekonomisk utvärdering av Gôrbra för äldre i Göteborg Sammanfattning av Bo vital i Norrköping Utvärdering av Bo vital i Norrköping Sammanfattning av VIKTiG i Västerås Utvärdering av VIKTiG i Västerås Utvecklingsprojekt Riktade uppdrag Information och kommunikation Kommunikationsinsatser Kanaler Publikationer Regionala konferenser med fokus på välfärdsteknologi Ekonomiskt resultat Fortsatt arbete med välfärdsteknologi och tillgängligt boende Hjälpmedelsinstitutets fortsatta arbete under 2013 inom området Kunskaps- och erfarenhetsspridning FoU Samarbeten och nätverk Uppföljning av försöksverksamheterna Förslag till Socialdepartementet Nationell satsning Sammanställning av bilagor... 37

5 Förord Hjälpmedelsinstitutet har under åren haft regeringens uppdrag att ytterligare stärka utvecklingen av, informationen om och tillgängligheten till bra teknik för äldre t.ex. i fråga om boende och tjänsteutbud. Uppdraget som slutredovisas i denna rapport är Teknik för äldre II. Hjälpmedelsinstitutet bedömer att det behövs fortsatt nationellt arbete med att samordna utveckling och implementering av välfärdsteknologi och tillgängligt boende för äldre. Sundbyberg, mars 2013 Claes Tjäder, chef Utvecklingsavdelningen Hjälpmedelsinstitutet

6 Sammanfattning Teknik för äldre är ett regeringsuppdrag som samordnats av Hjälpmedelsinstitutet. Det har verkat sedan 2007 med en budget om 22 miljoner kronor årligen. Teknik för äldre har stöttat utvecklingen av bra produkter och tjänster som underlättar vardagen och boendet för äldre och anhöriga. Företag, organisationer och kommuner har kunnat ansöka om ekonomiskt stöd för att driva utvecklingsprojekt. 100 projekt har fått stöd inom Teknik för äldre I ( ) och 61 projekt inom teknik för äldre II ( ). Bidrag om sex miljoner kronor vardera har lämnats till kommunala försöksverksamheter i Göteborgs stad, Norrköpings kommun och Västerås stad. Inom Teknik för äldre II har projekt prioriterats som bidragit till tillgängligt boende, bättre stöd till anhöriga och utveckling av äldreomsorgen med hjälp av välfärdsteknologi. Informations- och kommunikationsinsatser har också varit i fokus. De viktigaste resultaten och erfarenheterna ifrån Teknik för äldre II sammanfattas nedan i fem punkter. 1 Samverkan över sektors- och förvaltningsgränser skapar större möjligheter att arbeta med tillgängligt boende och välfärdsteknologi. Detta har framförallt setts som en framgångfaktor och förutsättning i försöksverksamheterna. Det har gällt samverkan internt i kommunerna mellan olika förvaltningar, mellan kommunerna och bostadsföretagen och med pensionärsorganisationer och andra företrädare för äldre och anhöriga. I försöksverksamheterna har man också vittnat om betydelsen av en konstruktiv dialog mellan politiker och tjänstemän. De tre försöksverksamheterna har även samverkat genom regelbundna nätverksträffar och kommunikation via sociala media vilket gett konkreta resultat i deras arbete. 2 Välfärdsteknologi skapar ökad delaktighet, aktivitet och självständighet för äldre och anhöriga och är lönsamt för samhällsekonomin. Detta har visats i ett flertal projekt där nyttan av välfärdsteknologi studerats ur både ett användar- som anhörigperspektiv och ett kommunalekonomiskt perspektiv. De räkne- 1

7 exempel som flera nytto-kostnadsstudier och försöksverksamheterna tagit fram kan med fördel användas som en del i framtida planering av kommunal äldreomsorg. Det mest konkreta praktiska resultatet inom området välfärdsteknologi är att Västerås stad beslutat att erbjuda e-hemtjänst som ett komplement till den ordinarie hemtjänsten. 3 Bättre tillgänglighet i boendet ökar de äldres aktivitet, delaktighet och självständighet, och kan förlänga tiden för kvarboendet. Dessutom är det samhällsekonomiskt lönsamt att satsa på en ökad tillgänglighet i boendet. Dessa resultat har framkommit i utvecklingsprojekt men även i försöksverksamheterna. Bra exempel på det är utvärderingarna av generell bostadsanspassning och försöksverksamheterna där man bland annat också utvärderat effekter av enkla förbättringar i allmänna utrymmen. Eftersom nyproduktionen av bostäder är förhållandevis liten så måste tillgänglighetsförbättringar göras i befintliga bostäder. 4 Stödet till anhöriga har utvecklats och synliggjorts genom flera projekt där ny kunskap också framkommit inom området informations- och kommunikationstjänster. Bland annat har yrkesverksamma anhöriga fått möjlighet att testa och utvärdera olika typer av tjänster. Genom ett antal behovsstudier framkom ett stort behov från anhöriga att få veta mer om vilka hjälpmedel och bra produkter och tjänster som finns att tillgå för anhörigvårdare. Utvecklingsprojekt för att möta dessa behov har genomförts bl. a. har ett trettiotal visningsmiljöer iordningställts i landets kommuner med medel från Teknik för äldre. Ett studiecirkelmaterial, Anhörigboxen, har också tagits fram och distribuerats till anhörigkonsulenter i samtliga kommuner. Samverkan mellan olika aktörer har varit avgörande för utvecklandet av ett bra anhörigstöd. 5 Kommunikationsarbetet har fokuserat på att nå kommunpolitiker och beslutande tjänstemän inom äldreomsorgen. Nytto-kostnadsanalyser av olika typer av välfärdsteknologi som visar nyttan för äldre och anhöriga samt de nettobesparingar kommuner och samhälle kan göra har använts som verktyg. Tjänsten Välfärdsteknologisnurran (teknikforaldre.se) har gjort det möjligt för kommunerna att själva kalkylera på införandet av välfärdsteknologi. Teknik för äldre har deltagit med utställning på 45 olika mässor och 2

8 konferenser och har föreläst vid cirka 70 tillfällen runt om i landet. Efterfrågan på kunskap som genererats inom Teknik för äldre är stor, inte minst om välfärdsteknologi i äldreomsorgen. Baserat på erfarenheterna och resultaten av regeringsuppdraget Teknik för äldre och på den nationella kartläggningen som utfördes av Hjälpmedelsinstitutet 2012 görs bedömningen att det behövs ett fortsatt nationellt arbete med att samordna utveckling och implementering av välfärdsteknologi och tillgängligt boende för äldre. Befintlig kunskap behöver spridas och ytterligare kunskapsutveckling inom området är angeläget. 3

9 Bakgrund Uppdraget Hjälpmedelsinstitutet fick i uppdrag av regeringen att fortsätta satsningen på teknik för äldre under ytterligare tre år. Satsningen har syftat till att ytterligare stärka utvecklingen av, informationen om och tillgängligheten till bra teknik för äldre och anhöriga. Erfarenheterna från Teknik för äldre I ( ) visade att dagens bostadsbestånd behöver förändras för att bättre tillgodose de boendes möjligheter till vardagliga aktiviteter i och i anslutning till hemmet. Detta gäller främst äldre med fysiska och/eller kognitiva funktionsnedsättningar där högre krav ställs på tillgänglighet och bra teknikstöd i hemmiljön. Behoven ökar för personer som är över 80 år där större krav ställs på en tillgänglig bostad och närmiljö samt användarvänlig teknologi. Av regeringsbeslutet framgår att tillgängliga bostäder och bra teknikstöd kan bidra till höjd livskvalitet för både äldre över 80 år och deras anhöriga, samt att belastningen på kommunernas äldreomsorg med stor sannolikhet minskar. Idag beräknas det vara cirka anhöriga i Sverige som vårdar, ger omsorg eller hjälper en närstående. 75 procent av all omvårdnad utförs av anhöriga. Teknik för äldre I genomförde flera behovsstudier och kartläggningar som gav stöd för en fortsatt satsning på stöd till anhöriga, tillgänglighet och teknologiutveckling. Teknologin kan ha en avgörande betydelse för att få vardagen att fungera för äldre med funktionsnedsättning och deras anhöriga. Erfarenheterna från Teknik för äldre I visade även att användningen av teknik och teknikstöd i hög grad är kopplat till boendet. Ju äldre vi blir desto mer tid tillbringar vi hemma och det går att anta att de flesta över 80 år i huvudsak tillbringar sin tid i hemmet. Det är även för denna åldersgrupp de största utmaningarna finns när det gäller behov av tillgänglighet i befintliga boendemiljöer och användarvänliga produkter och tjänster. Mål Ytterligare stärka utvecklingen av, informationen om och tillgängligheten till bra teknik för äldre och deras anhöriga, till exempel i fråga om boende och tjänsteutbud. 4

10 Fokus: förbättrad tillgänglighet i boendet, användarvänliga teknikstöd, bra produkter och tjänster för äldre och anhöriga. Målgrupp Personer som bor i ordinärt boende som är 80 år eller äldre eller börjar närma sig 80 år och deras anhöriga. Metoder och genomförande Teknik för äldre II har under perioden haft en budget på 22 miljoner kronor per år, det vill säga totalt 66 miljoner kronor. Cirka 60 miljoner av dessa har använts för stöd till försöksverksamheter, utvecklingsprojekt, riktade uppdrag och till informations- och kommunikationsinsatser. Återstående sex miljoner har använts på Hjälpmedelsinstitutet för löner och administration. Utvecklingsprojekt För att främja utveckling av teknik för äldre och anhöriga samt tillgängligt boende för äldre fanns totalt 20 miljoner kronor att söka fördelade på två ansökningsomgångar. Företag, organisationer, kommuner med flera gavs möjlighet att söka, dock ej enskilda personer. Riktlinjer för utvecklingsstöden formulerades enligt följande: Teknikstöd och tjänster som är användarvänliga och behovsinitierade Projekt som stöder trygghet, säkerhet, kommunikation, service, social interaktivitet och vardagliga aktiviteter i ordinärt boende eller i boendets närmiljö Utveckling av produkter, tjänster och metoder som kan förbättra äldres vardag och boendemiljö Nytto-kostnadsstudier med frågeställningen om bra teknik för äldre kan öka delaktighet, aktivitet, trygghet och självständighet för målgruppen och minska kostnaderna för samhället. Informations- och kommunikationsinsatser 5

11 Totalt inkom 173 ansökningar och ekonomiskt utvecklingsstöd beviljades i olika omfattning till totalt 61 projekt. Granskningsprocess Riktlinjerna för granskningsprocessen var följande: Projektets relevans för programmet utifrån regeringens riktlinjer Projektets utsikter att nå ett positivt resultat Omfattning av samarbete med anhörig- pensionärs- och/eller brukarorganisation Granskningen av projekten genomfördes av gruppen som ledde uppdraget Teknik för äldre och andra sakkunniga inom Hjälpmedelsinstitutet samt ytterligare externa sakkunniga vid bedömning av enskilda ansökningar. Varje ansökan granskades av minst två personer. Gruppens rekommendationer låg sedan till grund för beslut som togs av ansvarig avdelningschef på Hjälpmedelsinstitutet. Försöksverksamheter Resultaten och erfarenheterna när det gällde att driva försöksverksamheter var positiva från Teknik för äldre I, då goda exempel går att överföra till andra kommuner. Enligt regeringsuppdraget Teknik för äldre II skulle försökverksamheter initieras med resultaten från Teknik för äldre I som underlag. Praktiska försök med teknikstöd och tjänster i ordinärt boende för vardagliga aktiviteter skulle genomföras. Försöksverksamheterna skulle vara samverkansprojekt med uppgift att skapa konkreta lösningar på tillgänglighetsförbättrande åtgärder, teknikstöd och tjänsteutbud. Totalt budgeterades 18 miljoner kronor för att stödja försöksverksamheter. Intresseanmälan att driva försöksverksamhet riktades till kommuner, kommunförbund eller kommunala samverkansorgan. Elva ansökningar kom in varav tre valdes ut efter en omfattande granskningsprocess av ansökningar och intervjuer på plats i kommunerna. 6

12 Följande krav ställdes i riktlinjerna: Försöksverksamheterna skulle bedrivas med resultaten från Teknik för äldre I som underlag. Samverkan: I försöksverksamheterna skulle en tydlig och nära samverkan ske mellan alla eller ett flertal aktörer som var angivna. Till exempel bostadsbolag, pensionärföreningar och lokala FoU-enheter. Teknikstöd: Olika teknikstöd i form av produkter och tjänster skulle prövas och utvärderas. Inventering: Försöksverksamheterna skulle inventera den demografiska utvecklingen, tillgänglighet i något eller några bostadsområden inom kommunen med hjälp av inventeringsverktyg samt utarbeta en metod för att kunna matcha tillgängliga lägenheter och fastigheter med personer som har behov av ett tillgängligt boende. Generell bostadsanpassning: Försöksverksamheten skulle pröva möjligheten att införa, genomföra och utvärdera generell bostadsanpassning enligt förslag i rapporten Äldres boende Bostadsanpassningsbidrag även för generell tillgänglighet, Hjälpmedelsinstitutet Ombyggnad/renovering: Försöksverksamheten skulle i samband med planerade/beslutade ombyggnads- och renoveringsarbeten i fastigheter verka för att tillgänglighetsförbättrande åtgärder genomförs. Visningsmiljöer: I försöksverksamheten skulle finnas eller startas någon form av visningsmiljö där hjälpmedel och bra produkter för äldre och anhöriga kan visas. Anhörigstöd: Försöksverksamheterna skulle utveckla sitt anhörigstöd inom området informations- och kommunikationsteknologi. Förebyggande hembesök: Försöksverksamheterna skulle verka för att frågor om vardagsteknik och hjälpmedel ingår som en del i de förebyggande hembesöken. Fysiska och sociala aktiviteter: Försöksverksamheterna ska stimulera befintliga sociala aktiviteter för målgruppen och initiera nya fysiska och sociala aktiviteter i bostadområden. 7

13 Riktade uppdrag Erfarenheterna från Teknik för äldre I visade att det var av stor betydelse att kunna ge riktade uppdrag till utförare av projekt för att uppfylla målen och riktlinjerna enligt regeringsuppdraget. Åtta riktade uppdrag har initierats av programledningsgruppen som komplement till utvecklingsprojekten och försöksverksamheterna. Informations- och kommunikationsarbete 15 miljoner kronor budgeterades till informations- och kommunikationsarbete. Målgrupper Kommunikationsarbetet behövde styras om från att som tidigare ha handlat om att sprida kunskap om bra produkter på en privatmarknad och skapa efterfrågan på dessa till att ta steget in hos de sköra äldre som bor hemma, inte sällan med hemtjänst. Politikers och tjänstemäns attityder och kunskap om betydelsen av ny teknik, produkter och tjänster är avgörande för att dessa ska komma de äldre till gagn inom omsorgen. Därför har politiker och ledande tjänstemän i berörda nämnder och förvaltningar i kommunerna, liksom de tjänstemän som arbetar nära frågorna, till exempel arbetsterapeuter och anhörigsamordnare varit de primära målgrupperna för kommunikationsarbetet i Teknik för äldre II. Sekundära målgrupper har varit äldre och anhöriga, fastighetsförvaltare och ansvariga för bostadsbolag. Mål, syfte och strategi Målen med kommunikationsarbetet har varit att öka kunskapen om fördelarna med att använda välfärdsteknologi inom äldreomsorgen. Kommunikationsinsatserna har syftat till att: Sprida kunskap om viktiga resultat och projekt som genomförts Etablera välfärdsteknologi som begrepp Visa på betydelsen av fortsatt användning av välfärdsteknologi 8

14 Den strategiska ansatsen har varit att öka kunskapen hos målgrupperna genom att visa på goda exempel och genom att ge inspiration. Ett strategiskt val har varit att lyfta fram de nettobesparingar kommunerna kan göra genom att använda välfärdsteknologi i verksamheten. Det övergripande budskapet har varit Välfärdsteknologi en ekonomisk nödvändighet för att möta utvecklingen med allt fler äldre. Organisation Organisation Hjälpmedelsinstitutet Uppdraget har letts av en programledningsgrupp bestående av fem medarbetare på Hjälpmedelsinstitutet. Programmet har haft en styrgrupp som bestått av delar av institutets ledningsgrupp. Styrgruppen har haft möten cirka en gång varannan månad. Programledningsgruppen har haft interna möten varje vecka. Programledningsgrupp Magdalena Marklund, programchef samt informationsoch kommunikationsansvarig (t.o.m var Bengt Andersson programchef) Raymond Dahlberg, FoU-samordnare Ingela Månsson, fokusområde anhöriga Ingela Sedin-Nilsson, fokusområde boende Elinor Jurold Borell, ansökningar och utvecklingsstöd Referensgrupp En referensgrupp har haft i uppgift att följa, stödja och vägleda satsningarna i programmet. Deltagare i programledningsgruppen har varit adjungerade och föredragande vid möten och vid särskilda informationsinsatser inom respektive ansvarsområde. Deltagare i referensgruppen: Gunnar Degerman, omvärldsanalytiker, SPF 9

15 Åke Fagerberg, dåvarande ordförande, Anhörigas Riksförbund Guy Lööv, socialombudsman, PRO Inger Nilsson, HSO, Schizofreniförbundet Barbro Westerholm, ordförande, Äldreboendedelegationen Christina Lundqvist, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Sven-Erik Wånell, dåvarande direktör, Äldrecentrum Stefan Björling, byggtekniskt sakkunnig, SABO Per-Olov Nylander, handläggare, SKL. Avgick som pensionär våren Lars Renström, Etac 10

16 Resultat Teknik för äldre II, I följande resultatdel presenteras först en sammanfattning av de viktigaste erfarenheterna och slutsatserna från Teknik för äldre II, indelade under rubrikerna Välfärdsteknologi, Anhörigstöd och Boende. Resultat och utvärderingar av försöksverksamheterna presenteras i form av redigerade sammanfattningar från respektives slutrapporter. Därefter sammanfattas resultaten från informations- och kommunikationsinsatserna. Resultat från utvecklingsprojekt och riktade uppdrag återfinns i bilagorna 6 och 7. Resultatdelen avslutas med en ekonomisk slutredovisning. Välfärdsteknologi Regeringen gav hösten 2011 Hjälpmedelsinstitutet i uppdrag att genomföra en nationell kartläggning av it- och teknikstöd inom äldreomsorgen. I februari 2012 lanserades begreppet välfärdsteknologi av Hjälpmedelsinstitutet i samband med resultatet av ovan nämnda regeringsuppdrag Välfärdsteknologi inom äldreomsorgen en kartläggning av Sveriges samtliga kommuner. Uppdraget Teknik för äldre II valde att fortsättningsvis använda detta begrepp som har kommit att symbolisera mycket av vad som genomförts. Välfärdsteknologi används i övriga Norden och nu också i Sverige som ett paraplybegrepp för teknologi som kan stödja äldre och anhöriga till ett tryggare, mer delaktigt, mer aktivt och självständigare liv. Se definition av begreppet välfärdsteknologi i bilaga 2. Definitionen som formulerats av medarbetare på Hjälpmedelsinstitutet finns också att läsa på svenska Wikipedia. Begreppet har fått en snabb spridning i Sverige och börjat användas även utanför Hjälpmedelsinstitutet. Välfärdsteknologi bra för äldre och kostnadseffektivt för samhället Den demografiska utvecklingen innebär att andelen äldre med omsorgsbehov kommer att öka samtidigt som det blir färre i arbetskraften. Konsekvenserna blir bland annat att färre ska försörja fler och att det 11

17 bedöms bli svårare att rekrytera tillräckligt med personal till äldreomsorgen. Utmaningen är särskilt stor i små kommuner och i glesbygd. Det kommer att kräva nytänkande. I gapet som uppstår finns en möjlighet att välfärdsteknologi kan bidra till att frigöra tid för personal till uppgifter som kräver personlig kontakt. Välfärdsteknologi kan även öka möjligheterna för äldre att leva tryggt i bostaden så länge de önskar samt bidra till ett mer aktivt liv, delaktighet i samhället och ett högre välbefinnande. Under arbetet med Teknik för äldre har det framkommit att det inte räcker med att visa att välfärdsteknologi stödjer ökad aktivitet, delaktighet och självständighet, det vill säga är till nytta för den äldre och dess anhöriga, om man inte samtidigt kan visa att välfärdsteknologi är kommunalekonomiskt och samhällsekonomiskt lönsamt. Därför har projekt där nytto-kostnadsanalyser ingått prioriterats och initierats. Resulterat har blivit flera projekt som utvärderats av forskare. De visar på en tydlig nyttoeffekt för användare och anhöriga samtidigt som resultaten visar på samhällsekonomisk lönsamhet. Projektsammafattningar finns i bilagor 3, 4 och 5. Rapporterna i sin helhet går också att ladda ner på Anhörigstöd Välfärdsteknologi även viktigt för anhöriga I Sverige finns cirka 1,3 miljoner anhöriga som hjälper och vårdar en närstående. Anhöriga står för cirka 70 procent av all omvårdnad. I Socialtjänstlagen 5 kap.10 finns sedan 2009 inskrivet att råd och stöd ska ges till anhörigvårdare. Exempel på stöd kan vara hjälpmedel. I Teknik för äldre har anhörigstödet varit prioriterat med riktade medel och insatser. Det har lett till ny kunskap genom många olika projekt och aktiviteter där bland annat yrkesverksamma anhöriga haft möjlighet att testa och utvärdera olika typer av välfärdsteknologi som hjälpmedel, produkter och informations- och kommunikationstjänster (IKT). Resultaten visar att anhöriga uppskattar och har nytta av detta stöd men tycker att hjälpen ofta kommer alldeles för sent om de alls får den. Resultaten visar också att anhöriga behöver många olika typer av hjälpmedel och IKT och att de har nytta av dessa många gånger om dagen, och i många olika situationer. Hjälpmedelsinstitutet ingår som en av sju partner i 12

18 Nationellt Kompetenscenter anhöriga vilket har varit viktigt för att sprida resultat och erfarenheter. Anhörigas roll i hjälpmedelsförskrivningen Det har visat sig i flera projekt att anhöriga saknar kunskap om hjälpmedlens funktion och hur dessa ska användas. Anhörigas medverkan och delaktighet i användningen har också visat sig vara en förutsättning och avgörande för hjälpmedlets funktion och nytta. Därför behöver anhöriga vara mer delaktiga och få ökad kunskap om hjälpmedlens funktion och användning. Utvecklingsprojekt för att möta dessa behov har genomförts bland annat i studiecirkelmaterialet Anhörigboxen, som alla kommuner i landet fått ta del av, samt ett trettiotal visningsmiljöer, som byggts upp i landets kommuner med medel från Teknik för äldre. På 1177.se kan man hitta information om visningsmiljöerna. Det har visat sig att en visningsmiljö inte alltid behöver vara en fysisk plats, det kan göras på andra sätt till exempel mobilt med hjälp av en dramaten eller ryggsäckar med demonstationshjälpmedel och en surfplatta med mobilt internet. Användandet av positioneringslarm med GPS är en omtvistad fråga då det kan innebära ett intrång i den personliga integriteten. Projektresultat visar att integritetsfrågan vid användning av GPS-larm verkar vara av underordnat intresse för de användare/närstående som drabbas av kognitiv sjukdom. För konventionella trygghetslarm, såväl fasta som mobila, ser gärna anhöriga och närstående att det sker en ökad samverkan mellan kommunens resurser och anhöriga. Resultaten visar också att anhöriga och närstående önskar större valfrihet. Mobila larm kan förlänga kvarboendet och därigenom vara ekonomiskt lönsamma för kommunen och samhället. Det visar bland annat resultaten från projekt med mobila trygghetslarm. Utvärderingen från tre projekt om teknikstöd för yrkesverksamma anhöriga visar att det är viktigt att kunna erbjuda informations- och kommunikationsteknik som stöd till yrkesverksamma anhöriga. Genom det ökar möjligheterna att bli informerad och gör det enklare att knyta kontakter och bygga nätverk med andra i liknande situation oberoende av tid och plats. Utvärderingen har också visat att yrkesverksamma anhöriga har svårt att ta del av traditionellt anhörigstöd, de har inte tid att gå på möten och vill inte ha fler tider att passa. Många anhöriga bor inte i närheten av eller på samma ort som den de hjälper. 13

19 Boende Välfärdsteknologi tekniken in i boendet Viktiga resultat om hur välfärdsteknologin ska kunna nå in i bostaden har framkommit inom exempelvis projektet BoIT där Teknik för äldre samverkat med bland andra SABO, branschorganisation för allmännyttiga bostadsföretag. BoIT har haft som syfte att så enkelt som möjligt kunna erbjuda olika typer av kvarboendetjänster. Flera lärdomar har gjorts när det gäller infrastruktur, förutsättningar för att teknik ska kunna komma in i bostaden, vilka produkter och tjänster som ska kunna användas och erbjudas samt om affärsmodeller, det vill säga vilken aktör som ska betala vad. Inriktningen är att använda ny teknik för att kunna förbättra och effektivisera tjänster inom kvarboendet och hemsjukvård samt att försöka etablera fungerande affärsmodeller. Fortsatt samverkan med SABO och bostadsföretag är planerad då frågan om infrastruktur och affärsmodeller inte är helt klar att tas i bruk, men kommit en bra bit på väg. Tillgänglighet Inom området tillgänglighet har ett flertal projekt bidragit till att ny kunskap har skapats och använts i praktiken. Ett par projekt har handlat om att ta fram bra verktyg för att kunna inventera och bedöma tillgänglighet i befintligt boende. Medel har bland annat använts till att utveckla och testa inventeringsverktyget TIBB (Tillgänglighet i Befintligt Boende). Verktyget är idag i bruk hos ett antal bostadsföretag. En tydlig efterfrågan på verktyget finns såväl från bostadsbranschen som från kommuner. Teknik för äldre har även gett stöd till andra inventerings- och planeringsverktyg för tillgänglighet. Projekt som kan komplettera uthyrnings- och fastighetssystemen med uppgifter om tillgängliga boenden har också fått stöd. Resultatet har blivit att fastighetsägare har börjat marknadsföra tillgängliga bostäder som konkurrensmedel. Generell bostadsanpassning har prövats inom försöksverksamheter i Norrköping och i Västerås. Även Luleå stad fick ett särskilt uppdrag att prova generell bostadsanpassning. Luleås resultat visar att om kommunen 14

20 avsätter pengar som fastighetsägare kan söka för tillgänglighetsåtgärder, är åtgärden finansierad om två procent av de boende kan bo kvar ett år längre i nuvarande bostad i stället för att flytta till särskilt boende. Det finns också konkreta förslag på ändring av regelverk som handlar om att fastighetsägare ska kunna ansöka om medel hos kommunen för tillgänglighetsförbättrande åtgärder. Eftersom nyproduktionen av bostäder är förhållandevis liten måste tillgänglighet skapas i befintliga bostäder. I flera projekt har antytts att ökad tillgänglighet i boendet minskar antalet hemtjänstinsatser från kommunen eller kan förskjuta flytt till särskilt boende. Detta bör dock undersökas vidare genom ytterligare forsknings- och utvecklingsarbete. Samverkan Resultaten från försöksverksamheterna visar att förutsättningarna för att kunna skapa tillgängliga bostäder ökar om kommunens olika verksamheter och fastighetsägare samverkar. Detta har bland annat visats i ett omfattande badrumsprojekt inom försöksverksamheten i Göteborg. Där har bostadsanpassare från kommunen tillsammans med bostadsbolag och personal från äldreomsorgen samt äldre personer tagit fram innovativa lösningar på hur små badrum kan göras tillgängliga. Försöksverksamheten i Göteborg har också arbetat med enkelt avhjälpta hinder, i samverkan mellan bostadsbolag och äldre hyresgäster på ett framgångrikt sätt med automatiska dörröppnare och skapande av gemensamhetsytor som grillplatser och utegym. Försöksverksamheter Efter en samlad bedömning, baserad på granskning av intresseanmälningar och intervjuer, tilldelades Göteborgs Stad, Norrköpings kommun och Västerås stad fem miljoner kronor för att genomföra försöksverksamheter. De tre försöksverksamheterna startade i början av 2011 och avslutades i december Försöksverksamheterna har följande webbplatser där slutrapporter, utvärderingar och löpande information finns samlad: 15

21 Sammanfattning av Gôrbra för äldre i Göteborg Sommaren 2010 tog kommunstyrelsen i Göteborg beslut om strategier som ska ge äldre bättre och fler boendealternativ. Politikerna hade också beslutat om riktlinjer för stöd till anhöriga. Mot denna bakgrund har Göteborgs Stad, och stadens utvecklingscenter för äldrefrågor, Senior Göteborg, genomfört försöksverksamheten Gôrbra för äldre under åren Syftet har varit att stimulera samverkan och ett gemensamt synsätt kring ökad tillgänglighet, användning av teknikstöd och gemenskap som underlättar boende och vardag för äldre och anhöriga. I Gôrbra för äldre har sex stadsdelsförvaltningar, fyra bostadsbolag, fastighetskontoret, Centrala pensionärsrådet och Senior Göteborg samverkat. Försöksverksamheten har tagit hjälp av äldre och anhöriga för att satsa på rätt åtgärder och gjort nedslag i bostadsområden med stor andel äldre. Deltagarna har lyft fram samverkan som en framgångsfaktor. Ett tvärprofessionellt perspektiv på problem har gynnat nytänkande. Gôrbra för äldre har omfattat fyra projekt, 11 delprojekt och över 100 deltagare. Projekt 1: Inventera och matcha boende Grunden för att kunna planera klokt tillsammans är ökad kunskap om äldres bostadsbehov och önskemål. Fastighetskontoret i Göteborg har lett arbetet med att ge berörda parter en gemensam bild av äldres bostadsbehov. Statistik över bland annat demografi, boendesituation samt behov av vård och omsorg i hemmet har tagits fram för att användas i planeringen av goda bostäder. Själva statistikbladet kommer att uppdateras en gång per år och vid behov fyllas på med fler variabler framöver. En marknadsundersökning riktad till åldrarna år har gjorts för att ytterligare inhämta data om äldres nuvarande boende och tankar om framtida boendeformer. Medverkande bostadsföretag har inventerat alla sina lägenheter ( stycken). Av dessa lägenheter kunde 12,7 procent tillgänglighetsmärkas. När lägenheterna blir lediga annonseras de ut som T- märkta på Boplats Göteborgs webbplats. Syftet med märkningen är att underlätta för bland annat äldre som söker en ny bostad med dessa kvaliteter. På fem lokala bomässor har stadsdelsförvaltningar och bostadsföretag fört dialog med äldre om vad som är viktigt för ett trivsamt boende och om 16

Ekonomisk analys av projektet Gôrbra för äldre

Ekonomisk analys av projektet Gôrbra för äldre Ekonomisk analys av projektet Gôrbra för äldre Charlotte Karlsson charlotte.karlsson@se. pwc.com 010-212 46 50 Bakgrund - Vad är Gôrbra för äldre? - Fakta om fastigheterna 2 Om Gôrbra för äldre Försöksområdesprojekt

Läs mer

Kort om välfärdsteknologi och e-hemtjänst. baserat på erfarenheter från Västerås stad

Kort om välfärdsteknologi och e-hemtjänst. baserat på erfarenheter från Västerås stad Kort om välfärdsteknologi och e-hemtjänst baserat på erfarenheter från Västerås stad Denna skrift är en kort version av Att införa e-hemtjänst erfarenheter från Västerås stad, art.nr 12366. Ladda ner den

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

Förvalta och bygga tillgängligt boende. Bra för äldre bra för alla!

Förvalta och bygga tillgängligt boende. Bra för äldre bra för alla! Förvalta och bygga tillgängligt boende Bra för äldre bra för alla! Handen på hjärtat Vet du hur framkomligheten och tillgängligheten fungerar i dina fastigheter? Alla mår bra av att komma ut i friska luften.

Läs mer

Vad kan man lära av Gôrbra för äldre?

Vad kan man lära av Gôrbra för äldre? Vad kan man lära av Gôrbra för äldre? ett samverkansprojekt med fokus på tillgänglighet, gemenskap och ny teknik Lisbeth Lindahl 1 Ålderdomshem år 1896 i Göteborg. Foto: Lagerberg I Göteborg används ordet

Läs mer

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bo bra på äldre dar 1 Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bakgrund 2 Nästan 20% av Sveriges befolkning har fyllt 65 år och antal och andel

Läs mer

Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo?

Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo? Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo? Allt fler äldre en stor möjlighet Du och alla inom fastighetsbranschen står inför en utmaning och en stor möjlighet. Snart är var fjärde svensk över 65 år och

Läs mer

Äldres boende. En handlingsplan för att möta äldres skiftande bostadsbehov

Äldres boende. En handlingsplan för att möta äldres skiftande bostadsbehov Äldres boende En handlingsplan för att möta äldres skiftande bostadsbehov Äldres boende 1. Öka kunskapen 2. Öka normaliseringen 3. Ökad tillgänglighet 4. Öka antalet mellanboenden 1:1 Utveckla behovsanalysen

Läs mer

Ekonomisk analys, Gôrbra för äldre FoU i Väst/GR

Ekonomisk analys, Gôrbra för äldre FoU i Väst/GR Ekonomisk analys, Gôrbra för äldre FoU i Väst/GR Charlotte Karlsson Kristina Hermansson Samir Sandberg November 2012 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...3 2.1. Uppdragsbeskrivning...3

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Tillgänglighetsinventeringar av befintligt bostadsbestånd - strategiskt tänk. Ylva Sandström, februari 2014

Tillgänglighetsinventeringar av befintligt bostadsbestånd - strategiskt tänk. Ylva Sandström, februari 2014 Tillgänglighetsinventeringar av befintligt bostadsbestånd - strategiskt tänk Ylva Sandström, februari 2014 Alla får funktionsnedsättningar med ökande ålder av synen av balansen av kraft och energi vid

Läs mer

Mobila trygghetslarm med många vinnare. erfarenheter från Teknik för äldre

Mobila trygghetslarm med många vinnare. erfarenheter från Teknik för äldre Mobila trygghetslarm med många vinnare erfarenheter från Teknik för äldre Mobila trygghetslarm på nytt sätt Allt fler äldre efterfrågar trygghetslarm och det finns idag många alternativ på marknaden för

Läs mer

Bra badrum ger ökat kvarboende. Så gör du små badrum mer tillgängliga

Bra badrum ger ökat kvarboende. Så gör du små badrum mer tillgängliga Bra badrum ger ökat kvarboende Så gör du små badrum mer tillgängliga Bygg badrum som fungerar för äldre Vi lever allt längre och andelen äldre växer för varje år. De flesta vill bo kvar i sin vanliga bostad

Läs mer

Slutrapport tilläggsprojekt 2013 Bo vital, Teknik för äldre

Slutrapport tilläggsprojekt 2013 Bo vital, Teknik för äldre 2015-01-15 Slutrapport tilläggsprojekt 2013 Bo vital, Teknik för äldre Anita Rosenquist Norrköpings Kommun PUFF-enheten Norrköpings Kommun PUFF-enheten 2014-01-29... 1 1 Sammanfattning... 2 2 Bakgrund...

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

STOCKHOLMS STAD BEHÖVER HJÄLP MED ATT LÖSA STORA UTMANINGAR!

STOCKHOLMS STAD BEHÖVER HJÄLP MED ATT LÖSA STORA UTMANINGAR! ÄLDREFÖRVALTNINGEN Version 1.0 Karin Gens/Johan Schuber SID 1 (6) 2012-03-15 STOCKHOLMS STAD BEHÖVER HJÄLP MED ATT LÖSA STORA UTMANINGAR! OpenLab projekt - inom området: Ett värdigt åldrande Uppdragsgivare

Läs mer

Äldres boende Strategier och ramverk för mellanboendeformer för äldre i Göteborgs stad

Äldres boende Strategier och ramverk för mellanboendeformer för äldre i Göteborgs stad Äldres boende Strategier och ramverk för mellanboendeformer för äldre i Göteborgs stad KS-uppdrag där fastighetskontoret i samverkan med övriga aktörer tagit fram en handlingsplan och förslag till subventioner

Läs mer

Teknikstöd för äldre. Förslag till beslut. Sammanfattning 2014-05-05 TJÄNSTESKRIVELSE SÄN 2014/308-739. Social och äldrenämnden

Teknikstöd för äldre. Förslag till beslut. Sammanfattning 2014-05-05 TJÄNSTESKRIVELSE SÄN 2014/308-739. Social och äldrenämnden 2014-05-05 1 (8) TJÄNSTESKRIVELSE SÄN 2014/308-739 Social och äldrenämnden Teknikstöd för äldre Förslag till beslut 1. Social- och äldrenämnden påbörjar införandet av teknikstöd för äldre under 2015. 2.

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

GPS-larm ökar tryggheten

GPS-larm ökar tryggheten GPS-larm ökar tryggheten för bärare, anhöriga och samhälle Ett larm kan bli till accessoar Vad är GPS-larm för något? Mobila larm kallas även GPS-larm. GPS är en förkortning för Global Positioning System.

Läs mer

Trygga badrum. Gör badrum mer tillgängliga med små förändringar

Trygga badrum. Gör badrum mer tillgängliga med små förändringar Trygga badrum Gör badrum mer tillgängliga med små förändringar Bygg badrum som fungerar för äldre Vi lever allt längre och andelen äldre ökar varje år. De flesta vill bo kvar i sin bostad så länge som

Läs mer

Om bostadsanpassning Viveka Lindström, Personskadeförbundet RTP 6 november 2012

Om bostadsanpassning Viveka Lindström, Personskadeförbundet RTP 6 november 2012 Om bostadsanpassning Viveka Lindström, Personskadeförbundet RTP 6 november 2012 Om projektet/verksamheten Film Webbsidan www.bostadscenter.se bostadsanpassningsbidrag, behovsguide Frågor Bostadscenter.se

Läs mer

Projektplan. Behovsstyrt IKT (Inter Kommunikativ Teknik ) för äldre

Projektplan. Behovsstyrt IKT (Inter Kommunikativ Teknik ) för äldre Projektplan Behovsstyrt IKT (Inter Kommunikativ Teknik ) för äldre Info ÄO Projektplan-ITK-stöd för äldre.docm Socialförvaltningen Besöksadress: Riddarplatsen 5, 4 tr Vård och omsorg, Järfälla hemstöd

Läs mer

Ett gott liv var dag

Ett gott liv var dag Ingegerd Eriksson Projektledare SLUTRAPPORT 2015-06-18 Ett gott liv var dag Vård- och omsorgsprojektet 2 Innehåll 1. Sammanfattning 3 2. Inledning 4 3. Resultatredovisning 5 4. Utvärdering av arbetet 7

Läs mer

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Fotografer: Duo Fotografi, Johan Lindqvist, Annelie Sjöberg, Inger Nilsson, Laila Mikaelsen, Therese Pettersson,

Läs mer

Utredning av tjänsten Nattfrid tillsyn nattetid med webbkamera

Utredning av tjänsten Nattfrid tillsyn nattetid med webbkamera Utredning av tjänsten Nattfrid tillsyn nattetid med webbkamera Jenny Sjöberg September 2013 Dnr Son 2013/658 2013-09-11 1 (8) Innehåll 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 2 2. METOD... 2 3. NATTFRID I JÄRFÄLLA...

Läs mer

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Riktlinje Antagen den 12 februari 2014 Korttidsboende Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen VON 2014/0068-6 003 Riktlinjen är fastställd av vård- och omsorgsnämnden den

Läs mer

TEKNIKSTÖD FÖR ÄLDRE. innocare

TEKNIKSTÖD FÖR ÄLDRE. innocare TEKNIKSTÖD FÖR ÄLDRE innocare För EU projektet Innocare handlade det om att ge sig ut på oplöjd mark och börja skapa något nytt. Mänskliga möten Innovativ teknik Trygghet i hemmet Ledorden i rubriken speglar

Läs mer

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 1 (9) Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 2 (9) SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 3 METOD... 3 RESULTAT... 3 HEMTJÄNST... 3 SÄRSKILT BOENDE OCH VÄXELVÅRD... 4 NÖJD-KUND-INDEX

Läs mer

Västerås IKT i Gemenskap

Västerås IKT i Gemenskap Västerås IKT i Gemenskap Lärande utvärdering av Projekt VIKTiG i Västerås Slutrapport December 2013 Eva Sennemark Contextio Ethnographic Sammanfattning Västerås stad var en de tre pilotkommuner som under

Läs mer

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-04-10 Innehåll 1 Bakgrund 5 2 Direkt stöd till anhöriga i Arboga kommun 6 2.1 Information...

Läs mer

Redovisning av projektet Brandsäkerhet hos äl d- re i Stockholms stad

Redovisning av projektet Brandsäkerhet hos äl d- re i Stockholms stad ÄLDREFÖRVALTNINGEN UTVECKLING OCH UTBIL DNING TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (8) 2013-01-08 Handläggare: Git Skog Telefon: +46 8-508 36 217 Till Äldrenämnden 19 februari 2013 Redovisning av projektet Brandsäkerhet

Läs mer

Försöksverksamhetsredovisning Bo vital, Teknik för äldre

Försöksverksamhetsredovisning Bo vital, Teknik för äldre 2015-03-09 Försöksverksamhetsredovisning Bo vital, Teknik för äldre Anita Rosenquist Norrköpings Kommun PUFF-enheten Norrköpings Kommun PUFF-enheten 1 Förord... 2 2 Sammanfattning... 2 3 Bakgrund... 5

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Projektredovisning Hjälpmedelshuset Mitt i Sundsvall

Projektredovisning Hjälpmedelshuset Mitt i Sundsvall Projektredovisning Hjälpmedelshuset Mitt i Sundsvall Marica L Henriksson Friskhuset Mitt Bild. Visningsmiljön ligger centralt och lättillgängligt i Sundsvall på Norra Järnvägsgatan 24. Innehåll Innehåll...

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

ANHÖRIGPLAN 2012-2015

ANHÖRIGPLAN 2012-2015 ANHÖRIGPLAN 2012-2015 INLEDNING Anhörigplanen för Svedala kommun 2012-2015 är kommunens plattform för anhörigstödet. Planen ska ses som ett uttryck för den politiska synen på verksamheten, övergripande

Läs mer

HUR SÖKER JAG BISTÅND? Ett informationshäfte om ansökan, bedömning, avgifter, och handläggare.

HUR SÖKER JAG BISTÅND? Ett informationshäfte om ansökan, bedömning, avgifter, och handläggare. HUR SÖKER JAG BISTÅND? Ett informationshäfte om ansökan, bedömning, avgifter, och handläggare. Biståndshandläggare De personer som har hand om Din ansökan kallas för biståndshandläggare. Biståndshandläggaren

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar..

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar.. Stöd och service för äldre I Torsås Kommun vi informerar.. Innehållsförteckning Sida Värdegrund 3 Stöd och service till äldre i Torsås kommun 3 Ansökan om insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) 3 Taxor

Läs mer

Äldreomsorg. i Täby kommun

Äldreomsorg. i Täby kommun Äldreomsorg i Täby kommun I denna broschyr beskrivs de tjänster som du kan ansöka om och ta del av som Täbybo. De flesta tjänster tilldelas efter bedömning av den individuella förmågan. Hur den bedöm ningen

Läs mer

e-hemtjänst och Välfärdsbredband - ett sätt att skapa välfärd

e-hemtjänst och Välfärdsbredband - ett sätt att skapa välfärd e-hemtjänst och Välfärdsbredband - ett sätt att skapa välfärd e-hemtjänst Utmaning 1 - Demografi Utmaning 2 - Ekonomi Utmaning 3 - Kompetensförsörjning Produktifiering Kommunens uppdrag Övrigt 25 % Äldre

Läs mer

Inflytande - Påverkansarbete

Inflytande - Påverkansarbete 2 3 4 Inflytande - Påverkansarbete Nationellt och lokalt Syfte Tillvarata äldres intressen Påverka de institutioner och verksamheter som berör äldres vardag Ställa äldres resurser till förfogande för det

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

Birgitta Thielen, fastighetskontoret BOENDEUTVECKLING BOENDEUTVECKLING

Birgitta Thielen, fastighetskontoret BOENDEUTVECKLING BOENDEUTVECKLING Birgitta Thielen, fastighetskontoret BOENDEUTVECKLING BOENDEUTVECKLING Fakta Göteborg Politiskt styre: S, MP, V och FI Folkmängd: 540 132 invånare (30/9-2014) Ökning av folkmängd 2013: 7 182 invånare 10

Läs mer

Välfärdsteknologi inom äldreomsorgen. En kartläggning av samtliga Sveriges kommuner

Välfärdsteknologi inom äldreomsorgen. En kartläggning av samtliga Sveriges kommuner Välfärdsteknologi inom äldreomsorgen En kartläggning av samtliga Sveriges kommuner Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2012 Författare: Arne Modig Foto: Thomas Carlgren Ansvarig handläggare: Bengt Andersson, HI

Läs mer

Kontaktman inom äldreomsorg

Kontaktman inom äldreomsorg Kontaktman inom äldreomsorg Oktober 2004 Christina Julin Elizabeth Kisch Juvall 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. Sammanfattning 3 2. Process kontaktmannaskap 3 3. Syfte 3 4. Metod 3 5. Resultat av enkätundersökning

Läs mer

Delta på distans med hjälp av IT-teknik

Delta på distans med hjälp av IT-teknik TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-13 Dnr: 2015/97-ÄN-700 Christina Becker - am282 E-post: christina.becker@vasteras.se Kopia till Christine Wäneskog, proaros Vård och omsorg

Läs mer

Välfärdsteknologi inom äldreomsorgen i Munkedals kommun

Välfärdsteknologi inom äldreomsorgen i Munkedals kommun Välfärdsteknologi inom äldreomsorgen i Munkedals kommun Sammanfattning Den demografiska utvecklingen innebär att andelen äldre med omsorgsbehov kommer att öka, samtidigt som det kommer att bli svårt och

Läs mer

Fallstudie. SABO:s projekt i Västerås och Halmstad

Fallstudie. SABO:s projekt i Västerås och Halmstad 2012-11-25 Patrik Forsström e-centret AB Fallstudie SABO:s projekt i Västerås och Halmstad SABO:s utvecklingsprojekt BoIT Bostaden är i dag mer än bara en bostad, den är en bostadsplats, en studieplats,

Läs mer

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Bilaga till regeringsbeslut 2007-08-16 nr 3 Socialdepartementet Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Inledning Regeringen vill i en försöksverksamhet pröva ett system som

Läs mer

KS-2014/665. Äldreombudsmannens årsrapport

KS-2014/665. Äldreombudsmannens årsrapport KS-2014/665 Äldreombudsmannens årsrapport 2014 SAMMANFATTNING... 4 ÄLDREOMBUDSMANNENS UPPDRAG... 4 ANTAL ÄRENDEN... 4 MÖTEN MED ÄLDRE... 4 INKOMNA FRÅGOR 2014... 5 INKOMNA SYNPUNKTER 2014... 5 Huddinge

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård. Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa

E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård. Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa Vem är jag? 60 år, gift, 4 barn Bor i Gopshus utanför Mora där jag på fritiden driver ett vandrarhem

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

Lokala investeringsprogrammet Näringslivskontoret

Lokala investeringsprogrammet Näringslivskontoret Lokala investeringsprogrammet Näringslivskontoret Dnr xxx (se avtalet) Bilpoolslansering i Hammarby sjöstad SLUTRAPPORT SAMMANFATTNING... 2 PROJEKTET... 2 BESKRIVNING... 2 TIDPLAN... 2 MÅL... 2 REFERENSOBJEKT...

Läs mer

Delrapport från utvärderingen av. Gôrbra för äldre. Göteborgs Stads försöksverksamhet inom ramen för Teknik för äldre II 2011-12-14.

Delrapport från utvärderingen av. Gôrbra för äldre. Göteborgs Stads försöksverksamhet inom ramen för Teknik för äldre II 2011-12-14. Delrapport från utvärderingen av Gôrbra för äldre Göteborgs Stads försöksverksamhet inom ramen för Teknik för äldre II 2011-12-14 Lisbeth Lindahl Förklaringar och förkortningar Försöksområde Försöksverksamhet

Läs mer

Projektspecifikation. Terminologi. Versionshantering av dokumentet. Refererande dokument

Projektspecifikation. Terminologi. Versionshantering av dokumentet. Refererande dokument Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(8) 2010/08/27 Projektspecifikation Projekt: Sociala Innehållet 2264 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Wera Ekholm Datum: 091229 Godkänd av: Datum:

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan 2015. Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan 2015. Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vård- och omsorgsnämndens Uppdragsplan 2015 Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Uppdragsplan för vård- och omsorgsnämnden 2015 Inledning Vård- och omsorgsnämnden vill med uppdragsplanen för 2015

Läs mer

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid

Läs mer

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 1 Värdig äldreomsorg Västeråsarna blir allt äldre. Tack vare sjukvården kan vi bota allt fler sjukdomar och många får möjligheten att

Läs mer

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: PROJEKTBESKRIVNING... 1

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: PROJEKTBESKRIVNING... 1 Dokument nr: Version: Status: Sida: 1.00 Prel Utgåva (1)9 Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Projektbeskrivning Dokumentbeskrivning: Underlag för beslut om stimulansmedel Mobilitet Mobila tjänster Utfärdat

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Åsa Borén 08-550 222 03 asa.boren@sodertalje.se Christina Hallström 08-550 263 79 christina.hallstrom@sodertalje.se

Åsa Borén 08-550 222 03 asa.boren@sodertalje.se Christina Hallström 08-550 263 79 christina.hallstrom@sodertalje.se 1 (3) 2009-07-13 Tjänsteskrivelse Dnr 09/93 Kontor Äldreomsorgskontoret Handläggare Åsa Borén 08-550 222 03 asa.boren@sodertalje.se Christina Hallström 08-550 263 79 christina.hallstrom@sodertalje.se Äldreomsorgsnämnden

Läs mer

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37.

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37. Hemtjänst i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden erbjuder stöd, omsorg och omvårdnad i livets olika skeden. I vård-

Läs mer

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Omsorgsnämnd Förebyggande insatser samt insatser till personer med psykosocial problemtik samt psykisk eller fysisk funktionsnedsättning. Ungefär 7 500

Läs mer

Mora kommun Socialförvaltningen Prostgatan 7 792 80 Mora Tfn. 0250-264 00

Mora kommun Socialförvaltningen Prostgatan 7 792 80 Mora Tfn. 0250-264 00 Mora kommun Socialförvaltningen Prostgatan 7 792 80 Mora Tfn. 0250-264 00 Information om vård och omsorg i Mora kommun Reviderad 2014-08-04 Socialförvaltningen Innehåll Sida Välkommen 3 Gången är följande

Läs mer

Vision och balanserad styrning för anhörigstöd i Simrishamns kommun

Vision och balanserad styrning för anhörigstöd i Simrishamns kommun Socialförvaltningen Anhörigstöd Förslag Vision och balanserad styrning för anhörigstöd i Simrishamns kommun ADRESS: 272 80 Simrishamn BESÖK: Bergengrenska gården TELEFON: 0414-81 91 65 FAX: 0414-81 97

Läs mer

Anhörigas stöd och hjälp från kommunens rehabiliteringsverksamhet. Resultat från enkätsvar om stöd och hjälp till anhöriga

Anhörigas stöd och hjälp från kommunens rehabiliteringsverksamhet. Resultat från enkätsvar om stöd och hjälp till anhöriga Anhörigas stöd och hjälp från kommunens rehabiliteringsverksamhet Resultat från enkätsvar om stöd och hjälp till anhöriga Anhörigas stöd och hjälp från kommunens rehabiliteringsverksamhet Resultat från

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Bo bra på äldre dar några reflektioner och slutsatser

Bo bra på äldre dar några reflektioner och slutsatser Bo bra på äldre dar några reflektioner och slutsatser Bakgrund: Juli 2010 november 2012 50 miljoner kronor 76 projekt finansierade i 58 kommuner Fyra arkitekttävlingar Samråd myndigheter; Arbetsmiljöverket,

Läs mer

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Delrapport för; Uppdrag om kunskapsutveckling och samverkan på sysselsättningsområdet kring personer med psykisk ohälsa KUR-projektet

Läs mer

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831 Slutrapport Projektnamn Ärende-ID Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167 Stödmottagare Organisationsnummer Årjängs kommun 2120000-1835 Datum för slutrapport Beslutad projekttid 20130831 20120401-20130831

Läs mer

Presentation: Margareta Jansson ersättare för Guy Lööv, deltagit i framtagandet av Äldrevårdsprogrammet

Presentation: Margareta Jansson ersättare för Guy Lööv, deltagit i framtagandet av Äldrevårdsprogrammet Råd för råden Presentation: Margareta Jansson ersättare för Guy Lööv, deltagit i framtagandet av Äldrevårdsprogrammet Sjuksköterska Barnmorska Vårdlärare Utvecklingschef Närsjukvårdschef Presentation Förväntningar

Läs mer

Dnr KS 2014-37. Handlingsplan UTVECKLING AV ANHÖRIGSTÖD FÖR ÅR 2014-2016 MUNKEDALS KOMMUN FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014-02-27 6

Dnr KS 2014-37. Handlingsplan UTVECKLING AV ANHÖRIGSTÖD FÖR ÅR 2014-2016 MUNKEDALS KOMMUN FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014-02-27 6 Dnr KS 2014-37 Handlingsplan UTVECKLING AV ANHÖRIGSTÖD FÖR ÅR 2014-2016 MUNKEDALS KOMMUN FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014-02-27 6 Innehåll Inledning...1 Syfte och mål...1 Metod...1 Nulägesbeskrivning...2

Läs mer

Delprojekt 3 Informationsplats på nätet - förarbete

Delprojekt 3 Informationsplats på nätet - förarbete Delprojekt 3 Informationsplats på nätet - förarbete Teknik för äldre samt vuxna med funktionsnedsättning 2009-01-01-2011-12-31 Arbetsgruppen delprojekt 3 Teknik för äldre FOU i Sörmland Carina Granholm

Läs mer

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) 4 KAPITLET RÄTTEN TILL BISTÅND 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda

Läs mer

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Socialförvaltningen Verksamheten för funktionshinder Antagen i socialnämnd 2013-08-21 Innehåll 1 Bakgrund 5 2 Direkt stöd till anhöriga

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2013-09-12 MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 Inledning Carin och Janny hälsade välkommen och presenterade dagens program. Den största delen

Läs mer

Slutrapport Förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående 2008

Slutrapport Förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående 2008 1 (8) Slutrapport Förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående 2008 Kommun Nacka kommun Enheten Äldre Kontaktperson Enhetschef Anne-Lie Söderlund Anhörigkonsulent Ove Lindroth Telefon

Läs mer

Genomförandeplan Boende för äldre i Luleå Leif Wikman Det goda boendet på äldre dar PRO 2013-03-14 Wikman-konsult AB

Genomförandeplan Boende för äldre i Luleå Leif Wikman Det goda boendet på äldre dar PRO 2013-03-14 Wikman-konsult AB Genomförandeplan Boende för äldre i Luleå Leif Wikman Det goda boendet på äldre dar PRO 2013-03-14 Wikman-konsult AB Äldre Äldreomsorg Planera morgondagens bostäder för gårdagens ungdomar. Med både hjärta

Läs mer

Sveriges innovationsmyndighet

Sveriges innovationsmyndighet Sveriges innovationsmyndighet Testbäddar inom hälso- och sjukvård och äldreomsorg En testbädd är en fysisk eller virtuell miljö där företag i samverkan med aktörer inom hälso- och sjukvård eller äldreomsorg

Läs mer

Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden

Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Den 1 oktober 2013 inför omsorgsnämnden i Karlshamns kommun

Läs mer

Bo bra på äldre dar i Nordanstig

Bo bra på äldre dar i Nordanstig Bo bra på äldre dar i Nordanstig EN SAMMANSTÄLLNING AV BESLUTSUNDERLAG OCH FÖRSLAG AV BERITH DANIELSSON Hej, Mitt namn är Berith Danielsson och jag är projektledare för projektet Bo bra på äldre dar i

Läs mer

Värdegrund- förslag till lagändring

Värdegrund- förslag till lagändring Värdegrund- förslag till lagändring 5 kap. 4 Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund) Socialnämnden ska verka för

Läs mer

Slutrapport projekt Våga klicka Våga surfa

Slutrapport projekt Våga klicka Våga surfa Slutrapport projekt Våga klicka Våga surfa Sökande: ABF Borlänge Nedansiljan - kommun Rättvik, Studieförbundet Vuxenskolan Rättvik, Kulturenheten Rättviks kommun. Uppdragstagare: ABF Borlänge Nedansiljan,

Läs mer

BO-IT ett samverkansprojekt för att möta utmaningen i en åldrande befolkning

BO-IT ett samverkansprojekt för att möta utmaningen i en åldrande befolkning BO-IT ett samverkansprojekt för att möta utmaningen i en åldrande befolkning Teknik för självständighet, social samvaro och trygghet. Individer önskar i de allra flesta fall klara sig själva så långt det

Läs mer

Tjänsteutlåtande Mobila trygghetslarm med GPS

Tjänsteutlåtande Mobila trygghetslarm med GPS Habilitering & Hjälpmedel TJÄNSTEUTLÅTANDE D A T U M D I A R I E N R Eva Andrén 2015-05-11 SOVIS15-053 Tjänsteutlåtande Mobila trygghetslarm med GPS Förslag till beslut Den gemensamma nämnden för samverkan

Läs mer

Mötesplatser för kunskap

Mötesplatser för kunskap Täby kommuns anhörigstöd Mötesplatser för kunskap taby.se/anhorigstod Täby kommuns anhörigstöd riktar sig till dig som vårdar eller stödjer en närstående som inte klarar vardagen på egen hand. Du ska bo

Läs mer

Fler och alternativa boenden för äldre och vikten av samverkan

Fler och alternativa boenden för äldre och vikten av samverkan Fler och alternativa boenden för äldre och vikten av samverkan Konferens Integrerad bostadsplanering med fokus på äldre Göteborg 2012 05 09 Barbro Westerholm Vad kommer jag att tala om Demografin Äldres

Läs mer

1 (5) Vägledarens. Årsrapport 2010. Februari 2010. Ewa Karlsson Vägledare

1 (5) Vägledarens. Årsrapport 2010. Februari 2010. Ewa Karlsson Vägledare 1 (5) Vägledarens Årsrapport 2010 Februari 2010 Ewa Karlsson Vägledare 2 (5) Inledning I Oskarshamns kommun finns, sedan 2006, en tjänst som Vägledare inrättad. Vägledarens arbetsplats finns i Kulturhuset

Läs mer

Så tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd. En brukarundersökning genomförd mars 2012.

Så tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd. En brukarundersökning genomförd mars 2012. Så tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd. En brukarundersökning genomförd mars 2012. Oktober 2012 Sammanfattning Brukarundersökningen som genomfördes under

Läs mer

Bilder: istockphoto och Stock.xchng. Social dokumentation. inom äldreomsorgen. kortversion av två projektrapporter

Bilder: istockphoto och Stock.xchng. Social dokumentation. inom äldreomsorgen. kortversion av två projektrapporter Bilder: istockphoto och Stock.xchng kortversion av två projektrapporter Social dokumentation inom äldreomsorgen PROJEKTET Syfte Att förbättra den sociala genomförandedokumentationen i äldreomsorgen, med

Läs mer

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren?

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren? Vilken betydelse har kommunalägda bostadsbolag för medborgaren? En kort rapport om att använda bostadsbolag inom kommunal ägo i bostadspolitiken Rapporten skriven av Marcus Arvesjö, som nås på marcus@kramamignu

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg 2012-01-16 Dnr 42107/2011 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Birgitta Resenius Birgitta.resenius@socialstyrelsen.se Riksdagens socialutskott 100 12 STOCKHOLM Yttrande över förslag till utskottsinitiativ

Läs mer