Utvärdering Navigatorcentrum (Hållplats 261)

Transkript

1 Utvärdering Navigatorcentrum (Hållplats 261) Finsam Landskrona-Svalöv Delrapport 1 Mattias Norling Oktober 2012 PUBLIC PARTNER Sturegatan 18, Stockholm, Sweden + 46 (0)

2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Utvärderingsuppdraget... 3 Finsam Landskrona- Svalöv... 3 Navigatorcentrum (Hållplats 261)... 4 Kort om begreppet Navigatorcentrum... 5 Utvärderingsinsatser... 6 Processutvärdering med fokus på samverkan... 6 Programteori i samverkansprojekt... 6 Analys av projektets utgångspunkter (giltighet)... 8 Målgrupp... 9 Analys av projektets inledande arbete (genomförande) Målgrupp Samverkan Organisation Rollerna för dem som arbetar i projektet Slutsatser Otydliga utgångspunkter för projektet Målen för projektet Samverkan om vad? Rekommendationer

3 Bakgrund Utvärderingsuppdraget Public Partner har fått uppdraget att genomföra en utvärdering av projektet Hållplats 261 som ägs av Landskrona kommun och finansieras av Finsam Landskrona-Svalöv. Projektet pågår under 36 månader till och med 31 mars Syftet med denna första del av utvärderingen är att se närmare på samverkansprocessen och de organisatoriska förutsättningarna för projektet. Finsam Landskrona-Svalöv Bakgrunden till de finansiella samordningsförbunden är ett behov av samordning för individer som under en period inte deltagit i arbetslivet, eller som aldrig kommit in på arbetsmarknaden. Slutmålet för insatserna är att bidra till att individen får eller behåller en arbetsförmåga men även insatser av förebyggande karaktär kan finansieras av samordningsförbunden. Samordningsförbundens uppgifter som de beskrivs i Lagen om finansiell samordning (2003:1210) är att: 1. besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen, 2. stödja samverkan mellan samverkansparterna, 3. finansiera sådana insatser och som ligger inom de samverkande parternas samlade ansvarsområde, 4. besluta på vilket sätt de medel som står till förfogande för finansiell samordning skall användas, 5. svara för uppföljning och utvärdering av rehabiliteringsinsatserna, och 6. upprätta budget och årsredovisning för den finansiella samordningen. Förhoppningen med organisationsformen är att främja insatser som skapar bättre samordning mellan de ingående aktörerna. Detta görs genom finansiering av tillfälliga projekt, på upp till 3 år, som i den mån de betraktas som framgångsrika sen kan implementeras helt eller delvis i ordinarie verksamhet. FINSAM Landskrona-Svalöv bildades 1 september Bakgrunden till detta var ett behov av stärkt samarbete mellan de i FINSAM ingående aktörerna: Landskrona och Svalövs kommun, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Region Skåne. I dagsläget finns det i Sverige 82 samordningsförbund som tillsammans omfattar 218 av landets kommuner. Utvärderingar har visat att implementering av resultat från Finsam-projekt är en strategiskt viktig fråga för parterna. Om förbunden drivs utan att resultaten i projekten tas tillvara genom 3

4 förändringar i arbetsmetoder eller organisationsformer ökar risken att förbundet blir ytterligare en myndighet vilket knappast främjar samverkan. Projekten blir till tillfälliga insatser som inte ger några bestående resultat. Anledningen till den bristande implementeringen är ofta ett otillräckligt engagemang från ledande positioner i hemorganisationerna. Samtidigt handlar det mycket om kommunikation, om det inte skapas en god förståelse för projektets insatser och resultat är steget till implementering väldigt långt. Eftersom samordningsförbundet är en fristående organisation är det av vikt att samägandet genomsyrar hela verksamheten, dvs. att aktörerna faktiskt hämtar hem de resultat som är värda att implementera i hemorganisationerna. Navigatorcentrum (Hållplats 261) 1 Ungdomar är en utsatt grupp när det gäller övergången från studier till arbete. Särskilt problematisk har situationen blivit för ungdomar som av olika anledningar inte avslutar gymnasiet. Denna grupp ungdomar har uppmärksammats sen en tid tillbaka såväl av offentliga utredningar som av Ungdomsstyrelsen och kommuner. Samtidigt är det en problematisk grupp att definiera och erbjuda insatser då den är heterogen och svårfångad. 2 FINSAM Landskrona Svalöv har finansierat en studie kallad Ungdomar Mittemellan 3 som syftade till att beskriva hur väl kommunerna informerar sig om ungdomar år och vilka åtgärder som kan erbjudas dessa. I rapporten framkommer en del brister när det gäller arbetet kommunerna gör för att informera sig om ungdomar som hoppat av gymnasiet. Fyra framgångsfaktorer lyfts fram i rapporten: tidiga insatser, vägledning och bemötande, individuella lösningar, samt slutligen samverkan. Det är dessa beskrivna framgångsfaktorer som varit utgångspunkt vid projektformuleringen av Navigatorcentrum. Enligt projektbeskrivningen ska navigatorcentrum erbjuda stöd och råd till de ungdomar år som befinner sig i mellanrummet mellan studier och arbetsliv. 4 Samverkan är ledordet för projektet där arbetsförmedling, gymnasieskola, och Invidd- och familjeomsorg tillsammans ska arbeta för de unga. En bärande tanke är att nå ungdomarna tidigare än vad som är brukligt. Att aktivt arbeta med KIA är ett sätt att nå ungdomar tidigt. Men projektet vill också jobba med att få in ungdomar anmälda vid AF innan de 90 första dagarna har gått. 1 Navigatorcentrum kommer fortsättningsvis användas som namn på projektet finansierat av FINSAM. Hållplats 261 syftar till hela den verksamhet som bedrivs i de lokaler där Navigatorcentrum huserar. Den andra delen av Hållplats 261 kommer benämnas Aktivitetshuset. 2 Ungdomsstyrelsen (Temagruppen unga i arbetslivet), Unga som varken studerar eller arbetar hur många är de och vad gör de? 2011:1 3 Finsam Landskrona Svalöv/Landskrona Stad, Ungdomar Mittemellan erfarenheter från arbetet med ungdomar som är mellan studier och arbetsliv i Landskrona och Svalöv Landskrona stad, Navigatorcentrum i Aktivitetshuset (projektansökan),

5 Personalresurser i projektet: 2 st ungdomssekreterare (FINSAM) 1 st ungdomshandläggare (Landskrona stad) 1 st praktikanskaffare (Landskrona stad) 1 st projektledare/sektionschef (Landskrona stad) 1 st arbetsförmedlare (FINSAM) 1 st Studie- och yrkesvägledare (FINSAM) Utöver dessa resurser finns det en administratör knuten till projektet. Det finns också tre stycken ungdomssekreterare samt två stycken projektassistenter i Aktivitetshuset. En del av projektet utöver de stödjande insatserna är samarbetet med Aktivitetshuset: Att Navigatorcentrum knyts samman med Landskronas Aktivitetshus förväntas skapa synergieffekter i form av inspirerande miljö, spontana möten och möjligheter för ungdomen att finna motivation genom kulturella aktiviteter samt knyta kontakter med andra ungdomar. Genom samlokaliseringen förväntas Navigatorcentrum få mindre av en myndighetsstämpel och det förväntas också leda till att ungdomar som annars inte skulle besökt Navigatorcentrum kommer in via Aktivitetshuset. Här poängteras också att ungdomarna själva ska spela en viktig roll i utformandet av metoder och insatser. Kort om begreppet Navigatorcentrum Ett Navigatorcentrum är inte något fastställt begrepp med tydliga krav på innehåll. Istället kan det kanske snarast liknas vid en paraplydefinition för en verksamhet som innefattar insatser för arbetslösa med flera samverkande aktörer under ett gemensamt tak. Ursprunget för begreppet navigatorcentra kan härledas till Ungdomsstyrelsens rapport Unga utanför som kom år 2003 och har sedan dess kommit att anammas av ett antal kommuner. Ett återkommande begrepp i verksamheten är en dörr in som bland annat framålls från Sveriges kommuner och Landsting som en viktig målbild för den kommunala arbetsmarknadspolitiken. Det finns ett nationellt nätverk för Navigatorcentrum där erfarenheter och kunskap sprids mellan del av de Navigatorcentrum som idag finns i landet. Minsta gemensamma nämnare för de Navigatorcentrum som finns är att de arbetar för att hjälpa ungdomar mellan 16 och 25 år, att det är flera aktörer som samarbetar och att det finns en verksamhet som syftar till att hjälpa de unga vidare mot sysselsättning i någon form. 5

6 Utvärderingsinsatser Projektet Hållplats 261 kommer att följas under den tid som projektet pågår. Utvärderingens fokus är att se till vilka mervärden som skapas inom projektet. Arbetet kommer grovt sett delas in i tre insatser, vilket också innebär tre perioder: 1. Processutvärdering med fokus på samverkan beskrivning och analys av projektets utgångspunkter och förutsättningar för framgång. Höst Processuppföljning en uppföljning av de iakttagelser som gjorts under första insatsen samt komplettering med resultatuppföljning. Höst Resultat- och effektutvärdering slututvärdering av resultat och förväntade effekter. Vår Denna första delrapport utgår från processutvärderingen. Processutvärdering med fokus på samverkan Avsikten med projektet är att samla flera olika resurser under ett och samma tak för att bättre möta ungdomarnas behov vilket kräver att förutsättningarna för samverkan finns på plats. Därför finns det i denna inledande utvärderingsfas ett fokus på just samverkansuppdraget. Utvärderingen har gjorts genom inledande studier av den dokumentation som funnits tillgänglig avseende projektet. Intervjuer har gjorts med projektledare i projektet samt samordnare för samordningsförbundet i syfte att få en fullgod beskrivning av projektet och dess bakgrund. Även projektmedarbetare, berörd personal och verksamhetschefer i de olika organisationerna har intervjuats. Processutvärderingen utgår från följande frågeställning: vilka främjande och hindrande processer för samverkan har så långt ägt rum under projektet? Programteori i samverkansprojekt I denna första del av utvärderingen kommer en viktig del i arbetet vara att försöka förklara och förstå projektets programteori. Programteori är ett utvärderingsverktyg som under senare årtionden kommit att användas i analysen av framför allt projekt. För att utvärderingen ska bli relevant och inriktad på rätt frågor krävs det en insyn i vad det är projektet vill åstadkomma och vilka antaganden som ligger bakom de aktiviteter som planeras. Trägårdh och Jensen har i en rapport5 på uppdrag av Temagruppen Unga i arbetslivet formulerat en enkel modell som beskriver projektorganisationen i förhållande till ordinarie verksamhet. Denna modell har 5 Ungdomsstyrelsen, Temagruppen unga i arbetslivet. Temporära organisationer för permanenta problem. 2012:1. 6

7 nedan kompletterats med de begrepp som används som utgångspunkter i förklaringen av ett projekts programteori (insatser, aktiviteter, utfall och resultat/effekter). Insatser Aktiviteter Utfall Resultat/ effekter Figur 1. Programteori (Trägårdh/Jensen) Ett projekt innebär att ett problem ska hanteras utanför den ordinarie verksamheten. Skälen till projektorganiseringen kan vara flera. Det kan exempelvis handla om att genom en avskiljning från ordinarie verksamhet erbjuda mer resurser till ett riktat område, eller som ett organisationsverktyg i ett utvecklingsarbete. Det finns också ett starkt symbolvärde vid projektorganisering: genom att ta initiativ till ett projekt ger den eller de projektägande organisationerna ett intryck av att problemet hanteras med särskilt eftertryck. Ett samverkansprojekt beskrivs av Trägårdh/Jensen som ett projekt där flera huvudmän tillfälligt går samman för att öka sin operativa handlingskapacitet för att lösa specifika problem. Det finns i ett projekt ett antal antaganden som ligger till grund för såväl projektet som helhet men också de olika delarna i projektet. Till att börja med finns det ett antagande om att avsättandet av (extra) insatser kan bidra till lösningar på ett problem. Därefter finns det ett antagande om att problemet kräver utförande av vissa aktiviteter som sen summeras till ett utfall. Slutligen finns det ett antagande om att aktiviteterna och utfallet också leder till resultat och effekter. Beskrivningen av projektet kommer utgå från tre delar: giltighet, genomförande och hållbarhet. Programteorins giltighet handlar om huruvida projektet är att betrakta som en relevant insats i förhållande till behov som finns. Genomförandet handlar mer specifikt om vad som faktiskt skett då projektet genomförts. Det avslutande området, hållbarhet, berör frågan om projektet kommer att leda till de avsedda effekterna. Fokus i denna första utvärderingsinsats kommer vara på giltigheten och transparensen. 7

8 Analys av projektets utgångspunkter (giltighet) Utvärderingen börjar i förutsättningarna för projektet: vilket problem ska projektet hantera? Varför anses de nu ingående aktörerna som lämpliga att utföra de aktiviteter som ska genomföras? Vad förväntas aktiviteterna resultera i? Svaret på dessa frågor sammanfattas under projektets giltighet. Projektet Hållplats 261 startade under våren 2012 men har egentligen varit komplett sett till personal först från och med inledningen av september månad. Projektet är därför att betrakta som nystartat även om det formellt sett pågått under en tid. Under rubriken Syfte i projektansökan beskrivs ett antal områden som projektet ska jobba med: Erbjuda stöd och vägledning åt ungdomar som idag inte fångas upp av det kommunala stödsystemet Komplettera det kommunala och statliga stödsystemet där ungdomar idag faller mellan stolarna Erbjuda lokal mötes- och inspirationsplats för ungdomar Underlätta ungdomars inträde på arbetsmarknaden Motverka inlåsningseffekter för ungdomar (inom försörjningsstöd eller långtidsarbetslöshet) Genom samverkan mellan aktörer (tex. Arbetsmarknad, skola, vård, närings-, och föreningsliv) erbjuda individuellt utformade insatser Utveckla metoder och arbetssätt som utgår från ungdomens intresse, behov och styrkor istället för som idag att regleras av utbud och försörjningsform Målsättningarna med projektet är att arbeta fram nya arbetsmetoder så att man på ett bättre sätt än idag kan fånga upp och hjälpa målgruppen till fortsatta studier eller arbete arbeta fram metoder som utvecklar en fördjupad samverkan mellan de olika aktörerna som finns i projektet. utveckla ett uppsökande arbete gentemot de ungdomar som omfattas av det kommunala informationsansvaret. upprätta individuella handlingsplaner för alla som omfattas av det kommunala informationsansvaret erbjuda målgruppen olika aktiviteter som i dess förläggning innebär återupptagande av studier eller arbete. 80 % av ungdomarna som ingår i det kommunala informationsansvaret har etablerat kontakt med Navigatorcentrum och erbjudits aktivitet. utveckla det uppsökande arbetet gentemot ungdomar i åldern år som inte är i arbete, utbildning eller registrerade på Arbetsförmedlingen. 80 % av alla ungdomar tycker att de blivit lyssnade på och att de fått ett bra bemötande. 8

9 En inledande analys av syften och mål i projektet visar att de till att börja med är relativt likartade till sin karaktär. Både mål och syften beskriver till största delen i översiktliga ordalag utgångspunkter för projektet. Målformuleringarna är mestadels inriktade på vad man skulle kunna kalla projektets metodologiska avtryck: nya arbetssätt, fördjupad samverkan, utvecklande av ett uppsökande arbete m.m. När det gäller de två målen där det finns en angiven målsättning i form av procent kan det diskuteras om det ena målet inte redan är uppfyllt. Information om projektet har gått ut till alla ungdomar inom KIA. Vad som saknas i målen är kvantifierade angivelser om hur många ungdomar som förväntas delta i projektet. Det saknas också mål som anger vart dessa ungdomar förväntas ta vägen: kan de antas återgå till studier? Gå vidare till praktik eller jobb? Kort sagt, vad vill projektet med sina deltagare? Målgrupp Vilka är då de förväntade deltagarna i projektet? KIA-ungdomarna har redan nämnts, alltså ungdomar ännu ej fyllda 20 år som av olika anledningar inte finns registrerade vid någon gymnasieskola i eller utanför kommunen och inte heller har kompletta gymnasiebetyg. Enligt projektansökan beskrivs idén till projektet som ett sätt att erbjuda råd och stöd till de ungdomar år som befinner sig i mellanrummet mellan studier och arbetsliv. Detta eftersom förstudien visat att det i Landskrona idag saknas stöd för ungdomar i denna fas i livet som ex saknar gymnasiebetyg eller är i arbetslöshet, särskilt de 90 dagarna innan jobbgarantin för unga träder in. Den i citatet nämnda förstudien är den som gjordes med FINSAM-finansiering i syfte att skapa ett faktaunderlag för nya sätt att arbeta med ungdomar i åldern år som inte gick den raka vägen från utbildning till arbetsmarknaden. Det kommunala informationsansvaret (KIA) var fokus i studien. Enligt en uppgift i studien är det ungefär 200 ungdomar som faller inom ramen för KIA (vilket dock enligt en fotnot i rapporten inte ska tolkas som att det är 200 ungdomar som är utan sysselsättning). Att rikta in sig på unga mellan 16 och 24 år som varken arbetar eller studerar kan låta som en tydlig avgränsning men innebär i själva verket en stor målgrupp. Troligen är det rätt många ungdomar i Landskrona som under de kommande tre åren någon gång kommer kunna vara i en situation där de varken studerar eller jobbar. Gruppen är också heterogen. Det finns de ungdomar som går nästan omedelbart från gymnasie- till högskolestudier och sen vidare till arbete, sen finns det de som inte avslutar gymnasiestudier och har en svag ställning i samhället. Men den stora majoriteten har en period då de går in och ut ur antingen studier eller arbete med en ganska hög frekvens. 9

10 Enligt projektledningen är ett av syftena med projektet att ha insatser riktade till ungdomar i olika behov av stöd. De har delat in ungdomarna i tre olika preventionsnivåer : På den primära preventionsnivån försöker projektet nå så många ungdomar som möjligt med ex rekryteringsmässa för att visa på och öka möjligheterna till arbete, studier mm. På sekundär nivå riktar sig projektet till de ungdomar som kan vara i behov av mer råd och hjälp och stöd för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden, klara studier mm. Den tredje nivån handlar om de ungdomar som har varit i någon form av insats, ex behandlingshem, öppna insatser på hemmaplan,beroende på missbruk, kriminalitet dyl. För att ge en bild av ungdomsarbetslösheten kan vi titta närmre på Statistiska Centralbyråns arbetskraftsundersökningar (AKU). I en särskild analys av ungdomsarbetslösheten som gjordes år 2009 konstaterade SCB att den sammantagna ungdomsarbetslösheten (15-24 år) under det första kvartalet 2009 var 24,4 procent. Det är en uppseendeväckande siffra. Men när ungdomarna sen kategoriseras visar det sig att exempelvis knappt hälften av ungdomarna heltidsstuderar (och av dessa betraktar sig 88 procent som i huvudsak studerande). Eftersom ungdomar ofta går in och ut ur arbetslöshet med en ganska hög frekvens kan det vara relevant att se hur många det är som går långtidsarbetslösa. I AKU definieras detta som ungdomar som varit utan jobb under längre tid än 26 veckor. Av de ungdomar som definieras som arbetslösa i AKU är det 16 procent som är långtidsarbetslösa och inte heltidsstuderar, om vi sen tar med dem bland de heltidsstuderande som ingår i arbetsmarknadspolitiska program (som räknas som studier i undersökningen) får vi totalt ungdomar som är långtidsarbetslösa eller ingår i program. Det här borde vara den grupp som är att betrakta som den i störst behov av stöd och hjälp, den utgör 5,1 procent av ungdomarna i åldern år. De ungdomar som ingår i det kommunala informationsansvaret då? Här har vi en grupp som av Ungdomsstyrelsen definierats som unga utanför 6. Det är lätt att få bilden av att denna grupp ungdomar står utanför såväl studier som arbetsliv och kanske till och med samhället i stort. I Trelleborg har man vid Navigatorcentrum gjort en särskild studie av de ungdomar som ingår i KIA. 7 I studien följdes en grupp om 118 ungdomar som under ett antal år gått in och ut ur olika åtgärder. Det visade sig att 50 procent av ungdomarna hade försörjningsstöd vid 18 års ålder. Av ungdomarna i KIA är det alltså ofta ett flertal som är eller har varit i kontakt med socialtjänsten. Ungdomsstyrelsen har angett att ungefär ungdomar (16-25 år) står utanför samhället. Om vi skulle göra ett antagande att gruppen ungdomar utan känd aktivitet skulle utgöra en lika stor andel av ungdomarna i Landskrona som i riket i stort skulle det röra sig om ungefär 160 ungdomar som finns utanför systemen hos de sociala myndigheterna och AF. I en 6 SOU 2003:92. Unga utanför. 7 Trelleborgs kommun. Vem bryr sig? en rapport om det kommunala informationsansvaret. 10

11 rapport från Ungdomsstyrelsen förs ett resonemang om denna grupp unga utan känd aktivitet: Det är viktigt att påpeka att det inom denna grupp troligen både finns unga som på olika sätt befinner sig i en utsatt situation och unga som inte alls gör det. 8 En försvarlig andel av ungdomarna kan enligt rapporten antas bli försörjda av sina föräldrar. Den andra större gruppen antas vara ungdomar som vistas utomlands, antingen i jobb eller arbete. Några av ungdomarna finns troligen också på ungdomshem, sluten ungdomsvård eller i fängelse. Analys av projektets inledande arbete (genomförande) Målgrupp De inledande intervjuerna vid Navigatorcentrum i Landskrona visar att gruppen ungdomar inom KIA som är i behov av insatser varit mindre än förväntat. Av det hundratal ungdomar som har kontaktats via brev eller telefon är det idag sex stycken som har tackat ja till insatser från Navigatorcentrum, de övriga har uppgivit att de antingen studerar eller är aktuella i andra insatser. När det gäller en avgränsning av vilka ungdomar utöver KIA-gruppen som projektet ska jobba med råder det en del oklarheter. Någon i projektet arbetar vidare med de ungdomar som hon ansvarat för i sitt tidigare uppdrag innan projektet, en annan funderar över sätt att bedriva uppsökande verksamhet mot grupper av ungdomar som rör sig utanför systemen, en tredje ser en grupp ungdomar som kan vara i behov av insatser men är osäker på i vilken utsträckning projektet kan erbjuda dessa rätt typ av insatser. Det finns också en del frustration över bristen på deltagare i projektet. De som intervjuats i projektet har en till största delen gemensam bild av projektets huvudsakliga målgrupp. Det handlar om ungdomar (16-24 år) som står utanför arbetsmarknaden. En särskild uppgift är att stötta dem som har hoppat av gymnasiet, eller slutat gymnasiet utan fullständiga betyg. Intervjuer med externa aktörer bekräftar också att även de ser denna målgrupp. Alla intervjuade är överens om att det i Landskrona borde finnas gott om ungdomar att arbeta med inom ramen för ett Navigatorcentrum. En grupp ungdomar som skulle kunna vara relevanta för projektet är de som sökt försörjningsstöd och hänvisats vidare till kompetenshöjande insatser. En av handläggarna i projektet ansvarar för denna grupp ungdomar och får dem remitterade till sig från försörjningsstödsenheten i kommunen. Som vi fått det beskrivet för oss aktiveras dock inte dessa ungdomar i projektet utan samtliga hänvisas till andra insatser, inom exempelvis ESFprojektet Startelvan. En komplicerande faktor i sammanhanget är att de flesta ungdomarna med försörjningsstöd är på väg in eller redan aktiverade i ungdomsgarantin på AF och därmed 8 Ungdomsstyrelsen, 2011:1. 11

12 är det AF som beslutar om insatser för dem. En av de intervjuade beskriver hur de försökt arbeta med att öka inflödet till projektet Vi har nu bestämt att vi borde kunna rikta oss till AF för att få in fler ungdomar hit, men det har inte funnits några riktlinjer kring hur ungdomar ska komma in hit. Det här tyder på att projektet i inledningen inte haft någon tydlig utgångspunkt när det gäller hur inflödet av deltagare till projektet ska se ut. Ska de komma från KIA eller ekonomiskt bistånd? Hur ser kanalerna till AF ut? Enligt projektledningen finns det flera orsaker till att projektet nu har så pass få deltagare. Först och främst handlar det om att KIA-ungdomarna var så mycket färre än förväntat. För det andra lyfter de fram svårigheterna att få till ett ordentligt samarbetet med AF. Det har varit en stor omorganisation vid myndigheten vilket lett till att det saknats en samtalspartner vid AF under en stor del av projektets inledande fas. Slutligen har också AF i de senaste direktiven fått i uppdrag att arbeta mer med ungdomar under de första 90 dagarna som de är inskrivna. Målgruppsdiskussionen kompliceras också av samarbetet mellan Navigatorcentrum och Aktivitetshuset. Som det uttrycks i projektplanen (för Navigatorcentrum) är Aktivitetshuset en nystartad arena för unga idéer och initiativ. Samtidigt ska Navigatorcentrum vara en plats där ungdomar som kanske saknar just idéer och initiativ kan få hjälp att navigera sig fram närmre ett jobb eller en utbildning. En av de intervjuade beskriver skillnaden på detta sätt: Jag tycker syftet är att vi ska vara en plattform för dom som faller lite mellan stolarna, och det är ofta vi inte pratar om dom ungdomarna direkt utan istället pratar om dom här som kan ta för sig och ta initiativ. I projektplanen konstateras att målgruppen för Hållplats 261 (Aktivitetshuset och Navigatorcentrum) är unga mellan 16 och 24 år och att denna målgrupp åldersmässigt överensstämmer med de ungdomar som ingår i det kommunala uppföljningsansvaret. Andra intervjuade beskriver att de två målgrupperna resulterar i meningsskiljaktigheter om projektets egentliga syfte: Ibland råder det delade meningar om vad projektet egentligen går ut på. Vi som jobbar i projektet utgår hela tiden från projektplanen och försöker hitta våra uppgifter. Men ena dagen ska vi jobba med alla ungdomar och andra gången ska vi arbeta med dom utsatta ungdomarna. Enligt projektledningen är en av poängerna med projektet att de jobbar med flera olika målgrupper samtidigt. Enligt den tidigare nämnda indelningen i tre grupper ser projektledningen att de har uppgifter att utföra inom alla tre kategorierna, från de som har det allra svårast att hitta jobb till de som bara behöver lite hjälp på vägen. Här behövs då också olika typer av stöd. Samtidigt är det flera av de intervjuade som påtalar att målgruppsdiskussionen har lyfts ett flertal gånger utan att detta resulterat i att projektet som helhet har konkretiserat eller på djupet analyserat målgruppen. Det finns anledning att återkomma till denna diskussion längre fram. 12

13 Navigatorcentrum har också delar av sin målgrupp gemensam med ett annat projekt (ESFfinansierat), Startelvan där Landskrona BOIS är projektägare. Framför allt gäller det gruppen ungdomar som uppbär försörjningsstöd. Även Startelvan har tidvis haft svårt att få in tillräckligt antal deltagare till projektet, enligt en av projektsamordnarna som intervjuats där. Enligt den intervjuade beror detta framför allt på att de kompletterande aktörerna som AF handlat upp tar hand om flera av ungdomarna. I sammanhanget kan nämnas att Startelvan och intervjuad personal vid AF i Landskrona uppfattar att Navigatorcentrums målgrupp är ungdomar som hoppat av gymnasiet eller av andra skäl inte har kompletta gymnasiebetyg. Samverkan Samverkan ska enligt projektbeskrivningen garanteras genom att de olika aktörerna (Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Individ och familjeförvaltningen, Utbildningsförvaltningen, Region Skåne, Nyföretagarcentrum m.fl.) bjuds in att medverka i styrgrupp och arbetsgrupper och på så sätt görs till delägare i projektet. I tidigare gjorda utvärderingar av Joakim Tranquist på uppdrag av FINSAM Landskrona Svalöv har följande faktorer lyfts fram som viktiga för att samverkansstrukturen ska bli tydlig: Tydlighet kring vilka aktörer som ska delta Samförstånd kring de principiella utgångspunkterna för samverkan Beredskap för att ta tillvara resultatet av samverkan Ett uttalat mål med Navigatorcentrum är att arbeta fram metoder som utvecklar en fördjupad samverkan mellan de olika aktörerna som finns i projektet. Det här är något som måste ges tid och det är för tidigt att uttala sig om huruvida den fördjupade samverkan har eller kan förväntas leda till bestående resultat och effekter. Det finns dock stora förhoppningar på samverkan mellan de ingående aktörerna från de intervjuade i projektet. En av de intervjuade beskriver hur de redan nu märkt av fördelar med att sitta tillsammans: Det jag har märkt redan nu är närheten att jag kan gå direkt in och prata med arbetsförmedlaren eller våra ungdomssekreterare som kan hjälpa till med jobbsök. Ungdomar vill ofta att saker och ting ska hända på en gång och där tycker jag att vi har fått bättre resultat på den här korta tiden, att vi snabbare hittar lösningar. Citatet ovan ger en bild av de möjligheter som ryms inom ramen för projektet. Genom närheten till andra professioner kan projektpersonalen snabbare hitta individuellt anpassade lösningar för deltagarna. I dagsläget är det dock otydligt för personalen hur denna samverkan i projektet ska manifesteras, utöver det faktum att de sitter under samma tak. Vid intervjuer med projektpersonal framstår det som tydligt att det samförstånd som funnits vid formuleringen av projektplanen inte kunnat överföras till aktiviteterna inom projektet. Flera känner sig osäkra på sina uppdrag och hur de ska samarbeta inom ramen för projektet. Detta beror delvis på 13

14 bristen på konkreta arbetsuppgifter eftersom det råder brist på deltagare, men det är framför allt en följd av otydliga utgångspunkter i projektet. Det har enligt de intervjuade i flera sammanhang diskuterats vad syftet är med projektet och vilka arbetsuppgifter som projektpersonalen bör jobba med. En viktig orsak till osäkerheten kring uppdraget i projektet är enligt flera intervjuade otydligheter kring gränsdragningen mellan Aktivitetshuset och Navigatorcentrum. I projektplanen för Navigatorcentrum beskrivs Aktivitetshuset som en samverkanspart bland flera inom ramen för projektet. Samlokaliseringen antas kunna erbjuda synergieffekter som främjar ungdomarna men också verksamheterna. Även om båda verksamheterna riktar sig till ungdomar står de dock relativt långt ifrån varandra med utgångspunkter i två olika synsätt. Å ena sidan finns Fritidsverksamhetens synsätt som grundar sig i kreativt medskapande, frivillighet och fritid och å andra sidan finns de ansvariga myndigheternas (Socialtjänst/AF/skola) synsätt som grundar sig i regelstyrning, ett visst mått av tvång och arbete/studier. Organisation I projektansökan beskrivs de olika delarna som ska ingå i Navigatorcentrum: arbetsförmedlare, praktikanskaffare, ungdomssekreterare. Ett antal samarbetspartners beskrivs också. Det betonas särskilt att verksamheten ska utformas utifrån ungdomarnas behov: Idén är att anta ett individperspektiv och utifrån ungdomens behov, önskningar och mål utforma individuella lösningar, snarare än att försöka passa in ungdomen i en mall. För att kunna erbjuda individuella lösningar behövs en långt gående samverkan. Även den fysiska platsen med en samlokalisering av vissa stödfunktioner betonas i projektansökan. Utöver dessa beskrivningar av verksamheten och de tidigare redovisade personalkategorierna har vi inte kunnat hitta något som beskriver organisationen på ett mer utförligt sätt. Enligt projektledningen har projektet under den relativt korta tid som det varit igång arbetat aktivt med att få till stånd arbetsmetoder och aktiviteter inom ramen för projektet. Diskussioner om målgruppen liksom olika sätt att möta denna har förts både i projektledningsgruppen (representanter från IoF, Utbildning, AF samt projektledaren) och med personalen i projektet. Ett antal processer har satts igång vilka är tänkta att resultera i konkreta arbetssätt och aktiviteter riktade till ungdomar i stort och ungdomar som är i behov av mer stöd. För projektpersonalen är projektorganisationen otydlig. Flera av de intervjuade är osäkra på vilka av dem som jobbar inom Hållplats 261 som ingår i projektet Navigatorcentrum och vilka som tillhör Aktivitetshuset. Som vi tolkar det är ett av syftena med projektet att det ska 14

15 finnas ett samarbete mellan de två verksamheterna men precis som beskrivits ovan finns det i dagsläget olika synpunkter på hur omfattande detta samarbete bör vara. Bristen på ungdomar att jobba med kombinerat med en organisation som förväntas anpassas efter ungdomarnas behov förstärker osäkerheten kring strukturen. Detta hänger också samman med att det är två olika verksamheter som samlats under ett tak, Navigatorcentrum och Aktivitetshuset. Den ena verksamheten har funnits under ett drygt år i lokalerna medan den andra är så gott som nystartad. Den ena verksamheten har också hunnit bygga upp såväl ett samarbete med som ett flöde av ungdomar i verksamheten medan den andra har brist på ungdomar att jobba med. Det här leder till en osäkerhet hos projektpersonalen i Navigatorcentrum om vad deras uppgifter är och hur den egna organisationen ser ut. En principiell fråga som bör lyftas i detta sammanhang är i vilken omfattning Navigatorcentrum ska samarbeta med Aktivitetshuset? I vilken mån betyder exempelvis samlokalisering också gemensamma arbetsuppgifter? I intervjuerna beskrivs en utveckling i projektet där personal från Navigatorcentrum från projektledningens sida förväntas delta i aktiveter inom ramen för Aktivitetshusets verksamhet. Flera av de intervjuade ställer sig tveksamma till den här utvecklingen där de deltar i konkreta aktiviteter såväl dag- som kvällstid och i arbetsgrupper för utformandet av nya projekt. En av de intervjuade uppskattar att han/hon idag lägger ungefär 70 procent av sin arbetstid på uppgifter som berör Aktivitetshuset. Konsekvenserna av den här utvecklingen är att projektpersonalen inom Navigatorcentrum inte fått tillräckliga möjligheter att bygga upp den egna verksamheten. Det finns ju två delar där Aktivitetshuset vill ha in oss i sin verksamhet medan vi vill få igång vår egen verksamhet ordentligt innan vi dras in i en massa annat. Vi vill ha igång vår arbetsmarknad medan dom vill att vi hjälper till med fritidsdelen lite mer. Erfarenheter från tidigare projekt har visat på svårigheter när det gäller samarbete mellan fritidsverksamhet för ungdomar och traditionella arbetsmarknadsinsatser. Även om det finns en vilja till samarbete finns det grundläggande olikheter i hur ungdomarna bemöts som hela tiden försvårar detta. 9 Verksamheterna står långt ifrån varandra när det gäller arbetssätt, vilket delvis bottnar i olika målgrupper. Ungdomar som engagerar sig i fritidsaktiviteter är ofta inte heller desamma som hoppar av utbildningar eller går längre perioder utan jobb. Det går också att göra mer generella jämförelser med andra samverkansorganisationer där ett antal professioner samlas under ett tak. I Norge har de nya NAV-kontoren exempelvis lett till en diskussion om uppluckringen av yrkeskategorierna och problem med förvaltningsstyrningen. 10 I utvärderingar som gjorts av reformen konstateras att personalen vid kontoren upplevt utmaningar när det gäller: Nya uppgifter som kräver nya kunskaper 9 Tranquist Utvärdering. Utvärdering av ComUng delrapport UNI Rokkansenteret. Etablering av forvaltningsenhetene og pensjonsenhetne i NAV. Rapport Se även 15

16 Standardisering och srömlinjeformning av regler och system Ny organisatorisk kultur 11 Rollerna för dem som arbetar i projektet I ett projekt finns det inte några organisatoriska traditioner att falla tillbaka på av typen såhär har vi alltid gjort. Det blir istället upp till medarbetarna och ledningen att skapa dessa traditioner utifrån projektets intentioner. Därför blir också utvecklingen av medarbetarnas roller en central dimension i verksamheten. Även i detta avseende bör ett förbehåll göras för den korta tid projektet pågått. Ungdomssekreterarna är den grupp som har arbetat längst i lokalerna. De två som är anställda i Navigatorcentrum började sina arbeten i april 2012 och de tre som arbetar i Aktivitetshuset har varit där sedan De ungdomssekreterare som arbetar med KIA har en uppgift i projektet som till stor del handlar om uppsökande insatser för att kartlägga och informera sig om den grupp ungdomar som hoppat av gymnasiet. Uppgiften har varit tydligt avgränsad hittills och huvudsakligen handlat om att söka kontakt med ungdomarna via mejl, telefon och brev. När det nu konstaterats att antalet ungdomar inom KIA som initialt tackade ja till stöd inte varit så stort som förväntat har det blivit lite av ett vacuum i verksamheten. Inflödet är för litet. En del av de anställda i projektet berörs inte direkt av detta eftersom de fortsätter jobba med de ungdomar som de haft sen tidigare. Men för de flesta har detta lett till en del sökande där de efterlyser tid för att fastställa arbetsuppgifterna och processerna. Som nämnts ovan finns det i projektet två verksamheter som är sinsemellan relativt olika. Båda riktar sig till ungdomar år. Personalen som arbetar med ungdomarna har dock sin utgångspunkt i sinsemellan ganska olika och i viss mån motsatta uppdrag. En av de intervjuade ser hur hans/hennes arbetsuppgifter inte är de förväntade: När jag läser (projektplanen) tycker jag det handlar om dessa som hamnar mellan stolarna och vi ska hjälpa till med studier praktik och jobb. Men sen tycker jag det har varit för mycket fokus på det här med fritidsaktiviteter. Enligt en annan intervjuad finns det idéer på hur organisationen kan formas utifrån aktiviteter riktade till ungdomar långt ifrån arbetsmarknaden, men på grund av olika synsätt så förhindras detta: Vi är oerhört kompetent personal här, alla är drivna och jag ser mig själv som driven men någonstans så stoppas det eftersom det finns olika föreställningar om hur det ska vara. [ ] Men eftersom vi alla är så pass kompetenta så tycker jag att vi alla borde köra på med våra arbetsuppgifter. Låt mig tänka lite mer på det jag är duktig på och låt fritidspersonalen göra det som dom är duktiga på. Det har förts diskussioner i projektgruppen om dessa olika synsätt. I en sammanfattning av dessa diskussioner delas arbetsuppgifterna grovt sett in i tre kategorier: 11 Statskontoret (Tom Christensen, Per Laegreid), Reforming Norway s welfare administration

17 Dels det specifika, ens egna arbetsuppgifter Sen det vi gör tillsammans, vi vill ha synergieffekter vilket vi måste jobba med Sen allt som plötsligt kommer utifrån, det är den tredje arbetsuppgiften. De här beskrivningarna kan fungera som en utgångspunkt för fortsatt diskussion om roller och ansvar i projektet. Slutsatser Ett samverkansprojekt beskrivs av Trägårdh/Jensen som ett projekt där flera huvudmän tillfälligt går samman för att öka sin operativa handlingskapacitet för att lösa specifika problem. Problemet som Navigatorcentrum syftar till att lösa är att det i Landskrona kommun idag finns många ungdomar mellan 16 och 24 år som av olika anledningar inte är i studier eller arbete. Samverkansprojektet Navigatorcentrum har hittills inte riktigt lett till någon påtaglig ökning av den operativa handlingskapaciteten. Åtminstone inte i relation till problemet. Vad beror då detta på? Navigatorcentrum är till att börja med ett relativt nystartat projekt. Även om delar av verksamheten varit igång sedan april månad detta år är det först i september månad som all projektpersonal kommit på plats. Därmed är det inte förvånande att det återstår en del arbete för att få allt från rutiner till samverkan att fungera på ett tillfredsställande sätt. Det är flera olika verksamhetskulturer och professioner som ska samarbeta i en organisation. Verksamheter med flera inblandade aktörer och delvis nya arbetssätt måste tillåtas ta en del tid i anspråk för att finna de rätta organisationsformerna och verksamma arbetsmetoderna. Det har också funnits problem när det gäller att få deltagare till projektet. KIA-ungdomarna var färre än förväntat och samarbetet med AF har blivit lidande av en stor omorganisation på sistone ändrade direktiv. Det ska också lyftas fram att projektet bidragit till en del positiva utfall redan. Exempelvis har ungdomssekreterarnas arbete med KIA-gruppen resulterat i att det nu finns en bättre kunskap om ungdomarnas sysselsättning och behov av stöd. De intervjuade ser också en stor potential i närheten mellan de olika professionerna som ingår i projektet. Med detta sagt framstår det ändå tydligt att det finns delar av projektet som är otydliga. I vår analys av det initiala genomförandet har det framkommit flera delar som var och en för sig skulle vara en utmaning och som tillsammans reser frågetecken kring riggandet av projektet. De viktigaste punkterna tas upp nedan. 17

18 Otydliga utgångspunkter för projektet För att ett samverkansprojekt ska kunna bli framgångsrikt krävs det ett samförstånd kring de principiella utgångspunkterna för samverkan. När det gäller utgångspunkterna eller vad som från projektets horisont skulle kunna beskrivas som ingångsvärden kan vi se att de samverkande aktörerna tycks ha sina förväntningar på projektet klara. Från utbildningsförvaltningens sida handlar det om KIA-ungdomarna, från enheten för ekonomiskt bistånd handlar det om hjälp till ungdomar med försörjningsstöd, från AF handlar det om att bistå ungdomar utan fullständiga gymnasiebetyg. Problemet uppstår när dessa förväntningar sen ska inlemmas i projektet. Enligt vår bedömning är det uppdrag som finns tydligt beskrivet i projektplanen det att projektet ska arbeta med KIA-ungdomarna. När det gäller samverkan kring ungdomar med försörjningsstöd och ungdomar inskrivna på AF är denna ännu inte tydliggjord vare sig i praktik eller teori. Om vi tar en titt på modellen för programteori igen ser vi att ett projekt innebär genomförande av ett antal aktiviteter som leder till ett utfall och i slutändan skapar resultat och effekter efter projektslut. Det vi sett i denna inledande utvärdering är hur avsaknaden av en tydlig projektplan lett till svårigheter för såväl projektledning som projektpersonal. Svårigheterna yttrar sig i osäkerhet kring vilka aktiviteter som ska utföras för målgruppen. Men personalen är också osäker på vilket utfall och resultat som förväntas. Vilka ungdomar ska de jobba med? Och hur många förväntas komma ut i jobb? Insatser Aktiviteter Utfall Resultat/ effekter Målen för projektet Målen för projektet är som vi ser det relativt otydliga. Det omnämns metoder som ska utarbetas i samverkan och aktiviteter som ska erbjudas, men inga preciseringar av dessa. Det finns också några procentangivelser om exempelvis antalet ungdomar som ska hjälpas inom KIA. Vad som saknas är konkreta beskrivningar av vilka resultat som förväntas, exempelvis antal ungdomar som ska ha blivit hjälpta, antalet ungdomar som ska ha gått vidare till arbete eller vilken typ av aktiviteter som ska utvecklas. 18

19 En eller flera målgrupper? Detta leder oss in på beskrivningen av målgruppen. I projektplanen finns det i huvudsak två beskrivningar av målgruppen. Det är dels en beskrivning av alla ungdomar mellan 16 och 24 år som vill aktivera sig på något sätt och dels en beskrivning av ungdomar som inte fångas upp av det kommunala stödsystemet vilket vi tolkar som KIA-ungdomarna och dem mellan 19 och 24 år som står utanför systemet. Eftersom KIA-ungdomarna nu visat sig vara långt färre än förväntat, åtminstone de KIA-ungdomarna som tackat ja till insatser från Navigatorcentrum (ungefär 6 stycken har tackat ja till insatser), har det uppstått ett behov av att konkretisera vilka övriga målgrupper projektet har. Arbetet med att få in ungdomar i projektet tycks hindras av såväl organisatoriska som praktiska skäl. Som vi uppfattat det hänvisas idag ungdomar till ansvarig handläggare i projektet från enheten för ekonomiskt bistånd. Dessa ungdomar hänvisas dock vidare till insatser i bland annat ett annat projekt, Startelvan (ESF-finansierat). När det gäller insatser för ungdomar från AF finns det enligt intervjuade vid AF möjligheter att remittera ungdomar till Navigatorcentrum, men eftersom det i dagsläget är oklart vilka aktiviteter som där kan erbjudas ungdomarna så har inga hänvisningar gjorts. Enligt projektledningen finns det en bred ansats för Navigatorcentrum i förhållande till arbetslösa ungdomar år. Projektet ska jobba såväl med dem som har det allra svårast som med dem som exempelvis bara behöver lite hjälp med CV-skrivning. När det gäller grupperna som behöver minst stöd finns det också då möjligheter till samordning med Aktivitetshuset. Som vi ser det finns det dock svårigheter med den här breda målgruppen. För det första är det här inte den målgrupp som projektpersonalen såg framför sig när de sökte sig till projektet. För det andra blir det ett krävande arbete att utforma metoder för insatser eftersom målgruppen är så stor. För det tredje blir projektet svårtolkat för såväl projektägare, finansiär som utvärderare. Hur ska resultatet mätas? Vilka effekter ska projektet ha hos målgruppen? Därmed kan också implementeringen i slutändan försvåras. Samverkan om vad? Vi har tidigare i rapporten beskrivit utmaningarna när det gäller att förena olika organisationskulturer under ett och samma tak. Som vi ser det har personalen inom Navigatorcentrum hamnat i en komplicerad situation när de förväntas delta i aktiviteter som är riktade till hela målgruppen unga år (vad som med projektledningens ord är att betrakta som den första preventionsnivån ). Flera av dem förväntas då frångå såväl sina ordinarie uppdrag i respektive hemorganisation som sina egna uppfattningar om vilka ungdomar de skulle jobba med i projektet. Ett tidigare presenterat citat kan här få sammanfatta situationen som den upplevs av flera intervjuade: 19

20 Vi som jobbar i projektet utgår hela tiden från projektplanen och försöker hitta våra uppgifter. Men ena dagen ska vi jobba med alla ungdomar och andra gången ska vi arbeta med dom utsatta ungdomarna. Projektplanen lämnar utrymme för olika tolkningar vilket i praktiken innebär att ansvaret för att fastställa de principiella utgångspunkterna för samverkan läggs på projektledning och projektpersonal. Det faktum att en förväntad målgrupp för projektet var långt mindre än förväntad gör svårigheterna att hitta uppgifter mer akuta. Hade det funnits ett inflöde av ungdomar till projektet skulle uppgifterna och aktiviteterna möjligen komma av sig själva utifrån ungdomarnas behov och projektpersonalens yrkeskunskaper. Det är vår bedömning att det i projektet finns fullt tillräcklig erfarenhet och kompetens när det gäller arbete med arbetslösa ungdomar. Många i projektpersonalen har erfarenhet från liknande projekt och andra kommuner vilket borde ge en bra möjlighet till att skapa metoder och aktiviteter anpassade efter målgruppens behov. Rekommendationer För det första anser vi att projektplanen bör konkretiseras för att kunna uppfylla funktionen som ett styrdokument för projektpersonalen. Konkretiseringen bör ta sin utgångspunkt i följande frågeställningar: Vilken är målgruppen? (här bör också en djupare analys av målgruppen göras) Vilka ingångar till projektet finns det för målgruppen? Vilka aktiviteter kan vi göra för målgruppen? Vilka kvantitativa mål bör vi ha (antal arbetslösa ungdomar som ska hjälpas)? Vår erfarenhet från tidigare utvärderingar av projekt säger att det absolut vanligaste och mest framgångsrika sättet att arbeta är att ha ett individfokuserat förhållningssätt. Projektorganisationer innebär ofta att det tillskjuts resurser för att arbeta med en utvald målgrupp, de extra resurserna läggs ofta på mer tid för varje klient. Något som visar sig ge resultat i form av mer nöjda klienter och ofta även ett större utflöde i arbete. Detta kan vara en utgångspunkt för diskussion om aktiviteter. Som andra rekommendation anser vi att frågetecknen avseende de projektanställdas uppdrag i projektet måste hanteras. Som det ser ut idag arbetar delar av projektpersonalen med uppgifter som huvudsakligen hör till en annan verksamhet. Aktivitetshuset är såvitt vi kunnat utläsa i projektplanen en samverkanspart bland flera och bör därför inte uppta så mycket av Navigatorcentrums personals arbetstid som nu. Beröringspunkter och potentiella samarbeten finns säkert mellan verksamheterna men för att dessa ska kunna utvecklas bör först Navigatorcentrum konkretiseras som en verksamhet. Idag råder det diskrepans mellan verksamheterna där den ena har såväl ett flöde av deltagare som upparbetade rutiner medan den andra har varken det ena eller andra. Projektet Navigatorcentrum bör ges möjligheter att 20

21 med utgångspunkt i en konkretiserad projektplan utarbeta rutiner, arbetssätt och aktiviteter anpassade till målgruppen för projektet. Slutligen måste också ett inflöde av deltagare till projektet säkerställas. Idag ser vi hur såväl ungdomar från enheten för ekonomiskt bistånd som AF av olika anledningar passerar förbi projektet. Det här beror delvis på att KIA-ungdomarna var färre än förväntat men som vi ser det är denna fråga nu helt central för att projektet ska uppfattas som relevant av de ingående aktörerna. Navigatorcentrum är ett omfattande projekt som dessutom bygger på ett etablerat (om än inte fastställt) koncept. Därför finns det berättigade förväntningar på vad som kan och ska utföras inom ramen för det här projektet, förväntningar som i dagsläget enligt vår bedömning inte uppfylls. 21