Utvärdering GPS Gemensam Plattform för Svalövs kommun och Arbetsförmedlingen

Transkript

1 **************UTKAST****************** Utvärdering GPS Gemensam Plattform för Svalövs kommun och Arbetsförmedlingen Finsam Landskrona-Svalöv Delrapport 1 Mattias Norling november 2012 PUBLIC PARTNER Sturegatan 18, Stockholm, Sweden + 46 (0)

2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Utvärderingsuppdraget... 3 Finsam Landskrona- Svalöv... 3 Utvärderingsinsatser... 4 Processutvärdering och processuppföljning... 4 Programteori i samverkansprojekt... 5 Analys av projektets utgångspunkter (giltighet)... 6 Aktiviteter/metoder... 6 Målgrupp... 7 Resultat- och effektmål... 8 Genomförande... 8 Samverkan... 8 Organisation... 9 Verksamma metoder Deltagare Projektanställdas roller och uppdrag Hållbarhet Slutsatser och rekommendationer

3 Bakgrund Utvärderingsuppdraget Public Partner har fått uppdraget att genomföra en utvärdering av projektet GPS nya vägar som ägs av Svalövs kommun och finansieras av Finsam Landskrona-Svalöv. Projektet är tvåårigt och pågår till och med 1 september Syftet med denna första del av utvärderingen är att beskriva och analysera projektets utveckling såhär långt. Vi kommer se närmare på samverkansprocessen och de organisatoriska förutsättningarna för projektet. Eftersom projektet pågått ett tag kommer vi också analysera metoder och resultat i projektet. Finsam Landskrona-Svalöv Bakgrunden till de finansiella samordningsförbunden är ett behov av samordning för individer som under en period inte deltagit i arbetslivet, eller som aldrig kommit in på arbetsmarknaden. Slutmålet för insatserna är att bidra till att individen får eller behåller en arbetsförmåga men även insatser av förebyggande karaktär kan finansieras av samordningsförbunden. Samordningsförbundens uppgifter som de beskrivs i Lagen om finansiell samordning (2003:1210) är att: 1. besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen, 2. stödja samverkan mellan samverkansparterna, 3. finansiera sådana insatser och som ligger inom de samverkande parternas samlade ansvarsområde, 4. besluta på vilket sätt de medel som står till förfogande för finansiell samordning skall användas, 5. svara för uppföljning och utvärdering av rehabiliteringsinsatserna, och 6. upprätta budget och årsredovisning för den finansiella samordningen. Förhoppningen med organisationsformen är att främja insatser som skapar bättre samordning mellan de ingående aktörerna. Detta görs genom finansiering av tillfälliga projekt, på upp till 3 år, som i den mån de betraktas som framgångsrika sen kan implementeras helt eller delvis i ordinarie verksamhet. FINSAM Landskrona-Svalöv bildades 1 september Bakgrunden till detta var ett behov av stärkt samarbete mellan de i FINSAM ingående aktörerna: Landskrona och Svalövs kommun, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Region Skåne. I dagsläget finns det i Sverige 82 samordningsförbund som tillsammans omfattar 218 av landets kommuner. 3

4 Utvärderingar har visat att implementering av resultat från Finsam-projekt är en strategiskt viktig fråga för parterna. Om förbunden drivs utan att resultaten i projekten tas tillvara genom förändringar i arbetsmetoder eller organisationsformer ökar risken att förbundet blir ytterligare en myndighet vilket knappast främjar samverkan. Projekten blir till tillfälliga insatser som inte ger några bestående resultat. Anledningen till den bristande implementeringen är ofta ett otillräckligt engagemang från ledande positioner i hemorganisationerna. Samtidigt handlar det mycket om kommunikation, om det inte skapas en god förståelse för projektets insatser och resultat är steget till implementering väldigt långt. Eftersom samordningsförbundet är en fristående organisation är det av vikt att samägandet genomsyrar hela verksamheten, dvs. att aktörerna faktiskt hämtar hem de resultat som är värda att implementera i hemorganisationerna. Utvärderingsinsatser Utvärderingens fokus är att se till vilka mervärden som skapas inom projektet. Arbetet kommer grovt sett delas in i tre insatser, där de första två är de som görs i denna delrapport: 1. Processutvärdering beskrivning och analys av projektets utgångspunkter och förutsättningar för framgång. 2. Processuppföljning en uppföljning av de iakttagelser som gjorts under första insatsen samt komplettering med resultatuppföljning. 3. Resultat- och effektutvärdering slututvärdering av resultat och förväntade effekter. Höst Processutvärdering och processuppföljning Avsikten med projektet är att bygga en gemensam plattform för Svalövs kommun och Arbetsförmedlingen. Plattformen ska dels manifesteras i ett gemensamt arbets- och förhållningssätt till ungdomarna och dels i en gemensam lokal dit ungdomarna kan komma. I denna delrapport kommer fokus att ligga på hur projektet har bidragit till gemensamma arbetsformer och vad dessa består i. En del i utvärderingen kommer också vara att se vad de ingående aktörerna ser att de haft för nytta av projektet. En översiktlig genomgång av deltagarnas egen syn på projektet kommer också göras utifrån de deltagarenkäter som hämtats in av projektpersonalen. Utvärderingen har gjorts genom inledande studier av den dokumentation som funnits tillgänglig avseende projektet. Intervjuer har gjorts med projektledare i projektet samt samordnare för samordningsförbundet i syfte att få en fullgod beskrivning av projektet och 4

5 dess bakgrund. Även projektmedarbetare, berörd personal och verksamhetschefer i de olika organisationerna har intervjuats. Programteori i samverkansprojekt Att förstå projektets programteori är en viktig utgångspunkt i vårt arbete som utvärderare. Programteorin är en översiktlig beskrivning av ett projekts tänkta funktion. Vad är det som ska hända i projektet och hur ska detta fås att hända? Forskarna vid handelshögskolan i Göteborg, Trägårdh och Jensen, har i en rapport 1 på uppdrag av Temagruppen Unga i arbetslivet formulerat en enkel modell som beskriver projektorganisationen i förhållande till ordinarie verksamhet. Denna modell har nedan kompletterats med de begrepp som används som utgångspunkter i förklaringen av ett projekts programteori (insatser, aktiviteter, utfall och resultat/effekter). Insatser Aktiviteter Utfall Resultat/ effekter Figur 1. Programteori (Trägårdh/Jensen) Ett projekt innebär att ett problem ska hanteras utanför den ordinarie verksamheten. Skälen till projektorganiseringen kan vara flera. Det kan exempelvis handla om att genom en avskiljning från ordinarie verksamhet erbjuda mer resurser till ett riktat område, eller som ett organisationsverktyg i ett utvecklingsarbete. Det finns också ett starkt symbolvärde vid projektorganisering: genom att ta initiativ till ett projekt ger den projektägande organisationen ett intryck av att problemet hanteras med särskilt eftertryck. Ett samverkansprojekt beskrivs av Trägårdh/Jensen som ett projekt där flera huvudmän tillfälligt går samman för att öka sin operativa handlingskapacitet för att lösa specifika problem. Det finns i ett projekt ett antal antaganden som ligger till grund för såväl projektet som helhet men också de olika delarna i projektet. Till att börja med finns det ett antagande om att avsättandet av (extra) insatser kan bidra till lösningar på ett problem. Därefter finns det ett antagande om att problemet kräver utförande av vissa aktiviteter som sen summeras till ett utfall. Slutligen finns det ett antagande om att aktiviteterna och utfallet också leder till resultat och effekter. 1 Ungdomsstyrelsen, Temagruppen unga i arbetslivet. Temporära organisationer för permanenta problem. 2012:1. 5

6 Beskrivningen av projektet kommer utgå från tre delar: giltighet, genomförande och hållbarhet. Programteorins giltighet handlar om huruvida projektet är att betrakta som en relevant insats i förhållande till behov som finns. Genomförandet handlar mer specifikt om vad som faktiskt skett då projektet genomförts. Det avslutande området, hållbarhet, berör frågan om projektet kommer att leda till de avsedda effekterna. Fokus i denna första utvärderingsinsats kommer vara på giltigheten och genomförandet. Analys av projektets utgångspunkter (giltighet) Aktiviteter/metoder Projektidén med GPS Gemensam Plattform för Svalövs kommun och Arbetsförmedlingen är enligt projektplanen att bedriva aktiviteter riktade till målgruppen ungdomar i skärningspunkten mellan social- och arbetsmarknadspolitik. Projektet vill samla resurser på en fysisk plats dit ungdomar kan komma för att få stöd i sin strävan efter att komma närmare arbete och studier en dörr in och flera dörrar ut Under rubriken praktik, mentorskap, företagssamverkan beskrivs hur projetket ska arbeta med praktik i både kortare och längre perioder. Det ska finnas tillgång till mentorer för deltagarna vid deras praktikplaceringar. Projektet har också för avsikt att bygga upp ett seriöst arbetsgivarnätverk med intresse för Supported Employment. Under rubriken projekt, kurser och spår ges en beskrivning av aktiva motivations- och vägledningsinsatser för att underlätta för ungdomar att återuppta och fullfölja sin gymnasieutbildning. Det anses också finnas ett stort behov av en utvecklingsarbetsmarknad för de ungdomar som står längst ifrån arbetsmarknaden. I detta syfte vill man i projektet utöka samarbetet med den ideella sektorn. Det står inte uttalat i projektplanen men ett av uppdragen i projektet har enligt intervjuad projektledare varit att arbeta med uppsökande verksamhet gentemot ungdomarna inom det kommunala informationsansvaret (KIA). Enligt handlingsplanen för det kommunala informationsansvaret i Svalövs kommun ligger ansvaret idag ( ) på GPS men det är oklart var ansvaret ska ligga efter projektets slut. I projektplanen beskrivs också hur projektet ska arbeta med delvis nya metoder för att stötta och stärka ungdomarna: Genom ett lösningsfokuserat arbetssätt skall ungdomarna uppmuntras att själva komma fram till olika lösningar, där deras drömmar, intressen, kvalitetéer, språk och kultur lyfts fram. Med stöd kommer ungdomar uppmuntras till att starta egna projekt och vid behov ansöka om finansiering kring dessa. Dessa projekt kommer att utvecklas 6

7 till olika spår tillsammans med projektets personal, men med utgångspunkt från ungdomarnas egna önskemål och behov. Det finns alltså i projektet en ambition om att jobba inte bara med direkta insatser för att främja snabbare inträde i studier eller på arbetsmarknaden. Även andra intressen och önskemål ska kunna utvecklas och främjas. Allt i syftet att utveckla ungdomarnas egen innovativa förmåga samt stärka deras egen självkänsla och företagsamhet. En viktig del i projektet enligt de intervjuade är att jobba med grupper av ungdomar under en period om tre månader. Detta anses ge deltagarna ett större utbyte eftersom de då ser att det finns andra i samma situation och att de då också törs dela sina erfarenheter. I anslutning till projektet finns också ett Leader-finansierat projekt (LEADER Skåne Nordväst) kallat Nya vägar. Leaderprojektet är inriktat mot ungdomar boende på landsbygden i Svalövs kommun. Här är fokus mer inriktat mot ungdomars eget entreprenörskap. Tanken med detta har enligt intervjuad projektledning varit att stärka projektet med mer resurser för ungdomarna. Resurser i projektet 0,5 tjänst handläggare (AF) 1 tjänst mentor (FINSAM) 1 tjänst mentor (Svalövs kommun/leader) 1 projektledare (Svalövs kommun) Tjänsterna är samlade till en lokal förlagd i Svalövs centrum, mötesplatsen. Lokalen har såväl öppna ytor och konferensrum som arbetsplatser för projektpersonalen. Målgrupp Det bakomliggande problemet som projektet GPS syftar till att påverka är en arbetslöshet på 14 procent i kommunen. Enligt projektbeskrivningen är detta en av de högre siffrorna i Skåne län. Totalt sett var det i slutet av 2010 drygt 200 ungdomar som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen. I projektplanen nämns också att det finns ett stort mörkertal av ungdomar som hamnat mellan stolarna hos de olika myndigheterna. Övergripande målgrupp för projektets insatser är ungdomar mellan 16 och 24 år. Gruppen har som vi tolkar det sedan brutits ned i två prioriteringsnivåer: Prioritet 1 ungdomar som ofta är osynliggjorda i statistiken då de avbrutit skola eller arbetsmarknadsåtgärder utan att någon upptäckt detta. Prioritet 2 övriga arbetslösa ungdomar som är i behov av en fördjupad coachning och ett individuellt utformat stöd vad gäller att finna, få och behålla en praktik eller ett arbete. 7

8 Enligt intervjuade som arbetat fram projektet har projektet tagit sikte på att fånga in ungdomar så tidigt som möjligt i projektet. Vi såg att det var för många som inte fick det de behövde. Det var fler som sökte försörjningsstöd och de åtgärder som erbjöds räckte helt enkelt inte. Vi behövde en mer långsiktig relationsskapande insats. Mycket av det som erbjuds är ju tillfälliga kontakter. Ungdomarna är inte riktigt där och har inte den styrkan som krävs. Vi ser alltså att projektet tar sikte på ungdomar som står en bit från arbetsmarknaden. Ungdomar som är i behov av mer långsiktiga insatser från både kommunen och AF. Det finns idag i många kommuner en uppfattning om att det finns en stor grupp ungdomar som står utanför systemet. Den här gruppen är viktig att uppmärksamma eftersom det är en mycket utsatt grupp. Samtidigt är det viktigt att sätta problemet i sitt rätta sammanhang, vad är en stor grupp? Vad vet vi om gruppens aktiviteter? Ungdomsstyrelsen har angett att ungefär ungdomar (16-25 år) står utanför samhället. I en rapport från Ungdomsstyrelsen förs ett resonemang om denna grupp unga utan känd aktivitet: Det är viktigt att påpeka att det inom denna grupp troligen både finns unga som på olika sätt befinner sig i en utsatt situation och unga som inte alls gör det. 2 En försvarlig andel av ungdomarna kan enligt rapporten antas bli försörjda av sina föräldrar. Den andra större gruppen antas vara ungdomar som vistas utomlands, antingen i jobb eller arbete. Några av ungdomarna finns troligen också på ungdomshem, sluten ungdomsvård eller i fängelse. Resultat- och effektmål Projektet har som kvantitativ målsättning att på sikt kunna nå/fånga upp alla ungdomar i Svalövs kommun som är arbetslösa. Totalt erbjuds 40 deltagare per år insatser i projektet med målsättningen att minst 50 procent ska gå vidare till arbete eller studier. Det finns också angivet ett mål om att 100 procent ska känna att de kommit närmre arbetsmarknaden än innan projektet. Genomförande Samverkan De samverkande parterna i projektet är i första hand Arbetsförmedlingen och Svalövs kommuns enhet för arbetsmarknad och integration (förvaltning omsorg och socialt stöd). Gymnasieskolan i Svalöv berörs av projektet eftersom en del i projektet är att arbeta med uppföljning utifrån det kommunala informationsansvaret (KIA). 2 Ungdomsstyrelsen, 2011:1. 8

9 Enligt intervjuade sker samarbetet mellan projektet och ordinarie verksamhet främst på den praktiska nivån. Det handlar om remittering av deltagare från AF och enheten för ekonomiskt bistånd. Kontakterna med AF sker i huvudsak genom möten mellan den handläggare som arbetar i projektet och ungdomsgruppen på AF. Härifrån remitteras ungdomar till projektet. Ungdomar kommer också till projektet via enheten för ekonomiskt bistånd. Från enheten för ekonomiskt bistånd ser de intervjuade ett värde i att ungdomarna startar ett förändringsarbete bara genom att fixa närvaron i GPS, vilket visar på ett positivt resultat av projektet. Samtidigt framhåller de att kontakterna med GPS inte varit så omfattande utöver återrapportering kring närvarorapporter samt aggregerat resultat. Här efterlyses fler uppföljningssamtal tillsammans med GPS för att bättre kunna följa ungdomarnas utveckling. Jämförelser görs här med det FINSAM-finansierade projektet PULS där handläggarna har samtal om klienternas utveckling. I projektet samverkar två olika finansieringsformer. Det finns i anslutning till GPS ett LEADER-projekt kallat Nya vägar. En av tjänsterna är finansierad av detta projekt. Det är också flera av de aktiviteter som ungdomarna gör som finansieras via LEADER-projektet. Enligt de intervjuade har denna ordning resulterat i större sammantagna resurser i projektet. Något som exempelvis inneburit att det gått att göra fler studiebesök på arbetsplatser med ungdomarna. Samtidigt har det skapat vissa svårigheter exempelvis när det gäller redovisningen i förhållande till projektfinansieringen. Projektledaren avrapporterar också till två olika styrgrupper. Organisation I projektplanen finns det inte några utförliga beskrivningar av projektorganisationen. Detta faktum har ställt och ställer krav på projektmedarbetare vad gäller förståelse för uppdraget och de uppgifter som ska utföras. Det ställer också krav på projektledningen när det gäller att ha tydliga uppdragsbeskrivningar för personalen att utgå ifrån. En av initiativtagarna till projektet ser såhär i backspegeln att projektet kanske var lite otydligt i början. Man måste ge ett sånt här projekt en chans att hitta former och kanske skulle man behövt lite mer stöd för att hitta dessa former, men de kanske blev lite lämnade vind för våg. Vi (initiativtagare) hade så tydlig bild av vad vi ville och det är inte säkert att de andra förstod vad vi menade. Under den tid projektet pågått (ungefär ett år) har projektpersonal bytts ett flertal gånger (tre projektmedarbetare har slutat och tre har tillkommit). Vid tidpunkten för utvärderingen är det en person som varit i projektet sedan inledningen. Kopplat till detta finns även en diskussion om projektledarrollen till vilken vi återkommer längre fram. Enligt de intervjuade i projektet har det tagit ett tag för projektet att hitta arbetsformer som är rätt anpassade till ungdomarna som deltar. Vid tidpunkten för utvärderingen hade projektet avverkat fyra grupper av ungdomar. 9

10 Det är stor skillnad på de aktiviteter vi har idag och de vi hade vid första gruppen. Vi har riktat in det mer på studiebesök och arbetsplatsrelaterade aktiviteter. [ ] Sen har vi lagt till det här med hälsan, vikten av att ta hand om sig själv. Aktiviteterna har enligt de intervjuade gått i riktning mot mer arbetsmarknadsrelaterade uppgifter. De har försökt lyfta fram den röda tråden mot ett arbete eller studier där de börjar med CV-skrivning exempelvis. Samtidigt lyfter de fram att det är smärre justeringar som har gjorts i upplägget, de har exempelvis hela tiden jobbat med vägledningsaktiviteter och studiebesök. Delar som fallit ifrån är exempelvis att sända närradio och att driva försäljning av kläder (i samarbete med Emmaus). Under en dag i veckan har det även funnits ett drop in -tillfälle där ungdomar kan komma med frågor och få stöd och hjälp. Detta har dock inte resulterat i så många besökare som förväntat. En förändring som gjorts under senare tid är att projektpersonalen börjat jobba mer med ett individuellt fokus. Detta var ett resultat dels av deltagarnas behov och dels av bristande kommunikation. Vi behövde komma överens om vilka personer vi skulle jobba med. [ ]Vi hade olika sätt att arbeta på, med olika värderingar och synsätt och arbetsmetoder. Det här kunde exempelvis resultera i att någon av deltagarna ställde en fråga till flera projektmedarbetare och i värsta fall kunde få flera olika svar. Nu har var och en av deltagarna en utsedd mentor dit de vänder sig med sina frågor. Det är av respekt för deltagarna eftersom vi annars ställer samma frågor om och om igen. Men det är också viktigt att vi själva hinner reflektera över vad som händer med varje individ. Även när det gäller respektive persons uppdrag har det fallit mer på plats enligt de intervjuade. Verksamma metoder På frågan om vad som är den viktigaste skillnaden mellan projektet och ordinarie verksamhet lyfts framför allt gruppaktiviteterna fram. Det faktum att deltagarna är i projektet ett antal dagar i veckan under tre månader anses påverka såväl deras mottaglighet för förändringsförslag som mående mer generellt. En av de intervjuade sätter sina ord på detta: Jag skulle nog säga att vi går på djupet med ett stort målfokus: om tre månader ska din situation ha förändrats. Du ska ha fått ett jobb, en praktikplats eller ha ansökt om studier. Vi har gruppen som dynamik hela tiden. I och med att vi träffar ungdomarna dagligen så snappar vi snabbt upp om det finns några problem. En annan skillnad som de intervjuade lyfter fram är ungdomarnas deltagande i projektet. De får vara med och tycka till om exempelvis de föreläsare som ska engageras i aktiviteterna. Sammanhängande med detta är också enligt någon av de intervjuade den avspända relationen de har till deltagarna. Eftersom projektpersonalen inte ansvarar för ersättningen ungdomarna får från hänvisande myndighet blir relationen enklare. Att få den här avspända relationen är viktigt, vi brukar ha lite morgonfika och prata om vad som hände i helgen. Där märker man 10

11 också hur de är i relation till varandra i gruppen. Det är ofta där vi bygger en relation till individerna. Deltagare Deltagarna i projektet har varit varierande enligt de intervjuade. Den första gruppen var en relativt blandad grupp. Även om alla nyligen avslutat gymnasiet var det en del som var väldigt motiverade medan andra helst inte ville att något skulle hända. Andra gruppen bestod av bara tjejer medan den tredje bestod av bara killar. Den fjärde gruppen har varit något mer blandad och nu är det enligt de intervjuade tydligt att det börjar dyka upp fler deltagare med någon form av diagnos (företrädesvis inom autismspektrat). Två av de fyra grupperna har varit fulla medan det i två fall har det varit en del konkurrens om deltagare enligt de intervjuade. I första hand har det varit de kompletterande aktörerna inom AF:s ramar som konkurrerat om deltagare, men i viss mån även projektet Startelvan i Landskrona. Ungdomarna i projektet har hänvisats från antingen enheten för ekonomiskt bistånd eller AF. Enligt de intervjuade har det varit fler ungdomar från AF än kommunen. Totalt tre ungdomar har identifierats inom ramen för KIA-uppsökandet, enligt intervjuade har dessa återgått till studier. Det råder delade meningar bland de intervjuade om deltagarna varit lättare eller svårare än förväntat att arbeta med. Generellt sett kan dock alla sägas vara matchningsbara utifrån AF:s perspektiv. En del av ungdomarna har dock haft bakomliggande problem som kommit fram under projektets gång och som kan ha gjort att vägen till ett arbete blivit längre än förväntat. De svåraste fallen har visat på behoven av ytterligare kompetens i eller i anslutning till projektet. En av de intervjuade beskriver arbetet med en svårare deltagare: När det blev den här problematiken hade vi inte några direkta verktyg för att jobba med dessa personer. Det enda som fanns var öppenvården men det fanns ingen plan för det. Jag kände att jag fick göra lite egna lösningar där jag och han träffades och pratade och gick ut med hunden. Han var glad för det, men jag funderade på nästa steg. Ungdomar med tyngre problematik har totalt sett utgjort en mindre del av deltagarna. Istället framhåller de intervjuade hur det i grupperna funnits de ungdomar som kunnat gå till jobb redan efter två veckor, medan andra behövt längre tid på sig. Det har med andra ord varit ett stort spann när det gäller närheten till arbetsmarknaden. Det faktum att projektet har ändrat inriktning när det gäller aktiviteter för ungdomarna antyder att det funnits från projektet uppfattade behov som sen inte visat sig ligga i linje med ungdomarnas behov. Den så kallade utvecklingsarbetsmarknaden med aktiviteter som att sända närradio och driva en butik visade sig inte röna något större intresse. Satt i relation till målgrupper för projektet kanske det är så att denna inte var tillräckligt preciserad. En av de intervjuade beskriver att projektet ändrat inriktning till följd av deltagarnas behov: 11

12 Många ungdomar hade inte några framtidsplaner, de visste inte vad de skulle satsa på. Dom var i behov av vägledning och information för att kunna se olika alternativ. Där såg vi att det behövdes satsningar för att stödja dem i deras val. Målgruppen i förhållande till denna utvecklingsarbetsmarknad var, som vi uppfattar det, ungdomar som stod långt från arbetsmarknaden. När aktiviteterna då inte visat sig passa ungdomarnas behov måste ett antal frågor ställas: Har det då varit färre ungdomar än förväntat som står så långt från arbetsmarknaden? Är det aktiviteterna som inte varit tillräckligt intressanta? Eller har ungdomarna helt enkelt större intresse av att hitta praktik eller arbete än att finnas i en utvecklingsarbetsmarknad? Det finns anledning att återkomma till dessa frågor vid slututvärderingen av projektet då även deltagare ska intervjuas. Det görs i projektet uppföljningar av varje deltagares uppfattning om aktiviteterna. Vi har inte haft tillgång till allt material men kan konstatera att av de utvärderingar vi har sett är ungdomarna nöjda med de aktiviteter som har bedrivits. De tycks också vara nöjda med den utveckling det inneburit för dem själva att delta i projektet och anser sig ha kommit närmre arbetsmarknaden. Även ungdomarna som remitterats från AF har följts upp några månader efter att de slutat projektet. I denna uppföljning (bara gjord på den första gruppen än) har 33 procent arbete och 27 procent deltidsarbete medan 33 procent är i AF-insatser, varav några under utredning. Projektanställdas roller och uppdrag Som nämnts tidigare har projektorganisationen förändrats under det knappa år projektet pågått. Även personalen har hunnit bytas ut. Det här är ofrånkomliga delar av vilken verksamhet som helst. Att förändra och utveckla insatser, metoder och aktiviteter är en naturlig del av all verksamhet i allmänhet och projektverksamhet i synnerhet. I flera av intervjuerna har det samtidigt påtalats att grunden för projektet varit otydlig. Det har inte funnits någon tydlighet vad gäller uppdrag och former för uppdragets utförande. Något som hänger intimt samman med rollerna för de som arbetar i projektet. Tydligheten har inte funnits i projektet och den finns kanske inte fullt ut idag heller. Vi jobbar ju självständigt och stämmer av med projektledaren ibland. [ ] Vilka mandat har vi och vilka mandat har projektledaren.? Enligt de intervjuade har detta lett till att de själva försökt formulera sina uppdrag efter bästa förmåga. Det tidigare nämnda införandet av mentorer till var och en av deltagarna var en sådan förändring. I backspegeln beskriver en av de intervjuade hur såväl utgångspunkterna för och kommunikationen i projektet haft brister. Ramarna för de projektanställda har inte varit tillräckligt tydliga vilket resulterat i en del konflikter. Även styrningen av projektet har varit något eftersatt till följd av att projektledaren sitter på distans. Svårigheten för de anställda i projektet att hitta sina roller tas också upp av projektledaren som en av de största utmaningarna i projektet. En bidragande orsak till den förvirring som ibland uppstått kan vara 12

13 det faktum att ingen av de som arbetar i projektet kommer från enheten för arbete och integration i Svalöv. Även de två projektfinansiärerna, med sina respektive krav på projektet, har spelat in enligt de intervjuade. De intervjuade betonar hur projektet idag har bättre utvecklade former för arbetet. De har fördelat ansvar sinsemellan, utvecklat gruppaktiviteterna och infört mentorssystemet. På så sätt har projektet inneburit såväl personliga lärdomar som erfarenheter av projektarbete för de inblandade. Hållbarhet Projektet har under det knappa år som det funnits inneburit lärdomar för såväl projektledning som projektmedarbetare. Lärdomarna handlar om allt från upplägg av gruppaktiviteter till bilden av målgruppen unga arbetslösa. För att erfarenheterna från projektet ska ge långsiktiga effekter är det viktigt att det finns någon typ av mottagande för dessa lärdomar. Vilka är då förutsättningarna för detta idag? Till att börja med är de intervjuade i ledande position tydliga med att projektet inte kan leva vidare utan extern finansiering. Tror inte att kommunen ensam kan bära den kostnaden. Som jag ser det så krävs det ny finansiering för att kunna behålla samma personal. Det finns också en osäkerhet om vem som egentligen haft mest nytta av projektet. En del menar att det är kommunen som haft störst fördelar av projektet medan andra ser det som att det är AF som borde vara mest intresserad som mottagare av metoderna och arbetet, eller finansiär av ett nytt projekt. Det är ju en ekonomisk fråga. Jag kan fundera på hur mycket av detta som är AF:s jobb och hur mycket som är kommunalt. Det finns ju en hel del här som jag tycker är AF:s ansvar men sen finns det ju också social problematik om det är så att ungdomarna inte är anställningsbara. Projektet har i omgångar haft brist på deltagare och det har antytts av de intervjuade att det råder en viss konkurrens om arbetslösa ungdomar. Vid intervjuer med socialtjänsten framkommer det att de förmodligen kommer hänvisa deltagare till andra projekt när detta är slut. En av de intervjuade menar också att projektet kanske inte haft de deltagare som förväntats, att de som deltagit har stått för nära arbetsmarknaden. Det skulle då möjligen finnas andra grupper med större behov av insatser från kommunen. Jag funderar lite över hur många som har behov av det här projektet, det finns ju andra ungdomar som har större behov. [ ] Tidigare med det gamla regelverket för arbetsmarknaden så hade vi en stor organisation som sålde tjänster till AF, då var vi 13

14 tvungna att fokusera på våra kunder istället för våra egna klienter. Nu finns istället diskussionen om vilken som är vår målgrupp i det här? I det här projektet har jag kunnat fundera lite över om alla personer platsar i det här: är man job ready eller inte? Är det samhällsekonomiskt rätt att satsa på den här gruppen eller ska vi jobba mer med andra? Vi har ju dom som är lätt förståndshandikappade, dom som är sjuka och så vidare. Citatet innehåller flera viktiga frågeställningar inför såväl framtida projekt som uppdrag i den ordinarie verksamheten. Framför allt landar det i en målgruppsdiskussion som tydligt visar på svårigheterna att bedriva projekt för arbetslösa ungdomar. Det är en heterogen grupp, som i många fall inte är så stor som många tror. Att projektet inte haft de ungdomarna som förväntats (från en del håll) påvisar behovet av att den ordinarie verksamheten rätt analyserar sina klienter och deras behov. Slutsatser och rekommendationer Projektet GPS har nu nått halvtid. Som vi tolkar det har projektet under den första halvan hunnit finna sina former i de delar som gäller arbetet med ungdomarna. Gruppaktiviteterna har utvecklats, individuella mentorer har införts och en del aktiviteter har avvecklats. Resultat i form av antal ungdomar som går vidare till studier och arbete har också visat sig vara enligt förväntan. Det finns slutligen några metoder eller arbetsformer som utvecklats i projektet och som bör finnas med i en implementeringsdiskussion vid projektslut. Det finns i den analys av projektet som gjorts ovan ett antal områden och detaljer som visar på att projektet haft sina svårigheter. Det gäller framför allt de otydliga förutsättningarna för projektpersonalen vid projektstart. Även om samtliga intervjuade framhåller att de tycker projektet är viktigt och även framgångsrikt har många saknat en tydlig organisationsstruktur. Det här är ett problem som inte är lika relevant att lyfta fram idag som i inledningen av projektet. På något sätt har projektet nu ändå funnit sina arbetsformer och löper på enligt plan. Frågan bör dock ställas om det är rimligt att ett projekt behöver halva projekttiden på sig för att finna sina former. Vi vill nedan lyfta fram några punkter vi anser värda att beakta inför det år som projektet har kvar men också inför det att projektmetoder ska implementeras i ordinarie verksamhet: Återkopplingen till de hänvisande organisationerna behöver förbättras. Enligt intervjuade vid enheten för ekonomiskt bistånd finns det inte någon individuell återkoppling kring vad som händer med ungdomarna i projektet. De gör jämförelsen med PULS-projektet där två- eller trepartssamtal förs med de som remitterats till projektet för att försörjningsstödshandläggaren ska få information om det pågående ärendet. 14

15 Det tycks i projektet finnas olika uppfattningar om ungdomarna som går där. En del ser att det har varit lättare ungdomar än förväntat medan någon ser att det har varit en del svårare fall. I projektplanen fanns det en uppfattning om att projektet skulle ta hand om dels ungdomar som fallit mellan stolarna och dels ungdomar i behov av fördjupad coachning. Tolkningen av dessa grupper är att det bör vara ungdomar relativt långt från arbetsmarknaden. Av olika anledningar har projektet inte haft enbart ungdomar långt från arbetsmarknaden. En del har istället kunnat gå ut i arbete efter bara några veckor. Projektet har ändå inte varit fullt vid mer än två av fyra grupper. Det har alltså inte funnits fler ungdomar att stoppa in i grupperna. Vad beror då detta på? Finns det färre arbetslösa ungdomar än förväntat i kommunen? eller är det en hårdnande konkurrens om de arbetslösa ungdomarna? AF:s kompletterande aktörer, andra FINSAM eller ESF-projekt och folkhögskolor är några konkurrerande aktörer som nämnts i intervjuerna. Det faktum att det varit svårt att hitta deltagare till projektet bör leda till en djupare analys av förutsättningarna för liknande projekt i framtiden. Visserligen förändras exempelvis AF:s möjlighet att remittera deltagare ibland vilket kan göra en analys svårare. Ungdomsgruppen är också heterogen och flyktig sett till arbetslöshetstider, många är arbetslösa bara under kortare perioder. Men för att ett projekt i rimlig tid ska kunna hitta de rätta arbetsformerna är en gedigen målgruppsanalys av vikt. Det vi sett i GPS är exempelvis hur arbetsformerna förändrats från en grupp till nästa för att kunna anpassas till de ungdomar som deltar i projektet. Förutsättningarna för att projektet ska kunna drivas vidare i nuvarande form tycks vara små. De intervjuade vid kommunen anser att med de ungdomar som deltagit i projektet är det snarare AF som har mest att tjäna på att implementera projektet i ordinarie verksamhet, eller åtminstone finansiera projektet. Här landar vi återigen i målgruppsdiskussionen, är det arbetslösa ungdomar överlag som ska stöttas så snart som möjligt (innan de första 90 dagarna)? eller är det dom ungdomar som hunnit gå runt i systemen ett tag och bevisligen har svårt att ta och behålla ett jobb? Vilka är då de verksamma metoderna i projektet? Här återstår en viktig pusselbit än så länge: deltagarnas uppfattning om projektets bidrag till deras utveckling behöver analyseras djupare. Projektpersonalens uppfattning om projektets framgångsrika metoder är framför allt kopplade till gruppaktiviteterna. Deltagarna tycks ha stor nytta av att träffa varandra och utvecklas i de här grupperna. Även det avslappnade förhållningssättet till ungdomarna anses ha bidragit till att deltagarna känner sig trygga och törs dela med sig av erfarenheter och svårigheter. 15