Utvärdering GPS. Finsam Landskrona-Svalöv Delrapport 2. Mattias Norling. september 2013 PUBLIC PARTNER
|
|
- Linda Helena Eliasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Utvärdering GPS Finsam Landskrona-Svalöv Delrapport 2 Mattias Norling september 2013 PUBLIC PARTNER Sturegatan 18, Stockholm, Sweden + 46 (0)
2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Utvärderingsuppdraget... 3 Finsam Landskrona- Svalöv... 3 Utvärderingsinsatser... 4 Programteori i samverkansprojekt... 4 Analys av projektets utgångspunkter (giltighet)... 6 Aktiviteter/metoder... Fel! Bokmärket är inte definierat. Målgrupp... 6 Resultat- och effektmål... 7 Genomförande... 7 Samverkan... 7 Organisation/metod... 8 Deltagare... 9 Hållbarhet Slutsatser och rekommendationer
3 Bakgrund Utvärderingsuppdraget Public Partner har fått uppdraget att genomföra en utvärdering av projektet GPS nya vägar som ägs av Svalövs kommun och finansieras av Finsam Landskrona-Svalöv. Projektet är förlängt med ett år sedan våren Syftet med denna andra del av utvärderingen är att beskriva och analysera projektets utveckling såhär långt. Såväl målgrupp som metod har ändrats vilket gör att den här utvärderingen dels blickar bakåt och dels gör en inledande analys av det nya. Finsam Landskrona-Svalöv Bakgrunden till de finansiella samordningsförbunden är ett behov av samordning för individer som under en period inte deltagit i arbetslivet, eller som aldrig kommit in på arbetsmarknaden. Slutmålet för insatserna är att bidra till att individen får eller behåller en arbetsförmåga men även insatser av förebyggande karaktär kan finansieras av samordningsförbunden. Samordningsförbundens uppgifter som de beskrivs i Lagen om finansiell samordning (2003:1210) är att: 1. besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen, 2. stödja samverkan mellan samverkansparterna, 3. finansiera sådana insatser och som ligger inom de samverkande parternas samlade ansvarsområde, 4. besluta på vilket sätt de medel som står till förfogande för finansiell samordning skall användas, 5. svara för uppföljning och utvärdering av rehabiliteringsinsatserna, och 6. upprätta budget och årsredovisning för den finansiella samordningen. Förhoppningen med organisationsformen är att främja insatser som skapar bättre samordning mellan de ingående aktörerna. Detta görs genom finansiering av tillfälliga projekt, på upp till 3 år, som i den mån de betraktas som framgångsrika sen kan implementeras helt eller delvis i ordinarie verksamhet. FINSAM Landskrona-Svalöv bildades 1 september Bakgrunden till detta var ett behov av stärkt samarbete mellan de i FINSAM ingående aktörerna: Landskrona och Svalövs kommun, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Region Skåne. I dagsläget finns det i Sverige 82 samordningsförbund som tillsammans omfattar 218 av landets kommuner. 3
4 Utvärderingar har visat att implementering av resultat från Finsam-projekt är en strategiskt viktig fråga för parterna. Om förbunden drivs utan att resultaten i projekten tas tillvara genom förändringar i arbetsmetoder eller organisationsformer ökar risken att förbundet blir ytterligare en myndighet vilket knappast främjar samverkan. Projekten blir till tillfälliga insatser som inte ger några bestående resultat. Anledningen till den bristande implementeringen är ofta ett otillräckligt engagemang från ledande positioner i hemorganisationerna. Samtidigt handlar det mycket om kommunikation, om det inte skapas en god förståelse för projektets insatser och resultat är steget till implementering väldigt långt. Eftersom samordningsförbundet är en fristående organisation är det av vikt att samägandet genomsyrar hela verksamheten, dvs. att aktörerna faktiskt hämtar hem de resultat som är värda att implementera i hemorganisationerna. Utvärderingsinsatser Utvärderingens fokus är att se till vilka mervärden som skapas inom projektet. Arbetet kommer grovt sett delas in i tre insatser, där de första två är de som görs i denna delrapport: 1. Processutvärdering beskrivning och analys av projektets utgångspunkter och förutsättningar för framgång. 2. Processuppföljning en uppföljning av de iakttagelser som gjorts under första insatsen samt komplettering med resultatuppföljning. 3. Resultat- och effektutvärdering slututvärdering av resultat och förväntade effekter. Höst Utvärderingen har gjorts genom inledande studier av den dokumentation som funnits tillgänglig avseende projektet. Intervjuer har gjorts med projektledare i projektet samt samordnare för samordningsförbundet i syfte att få en fullgod beskrivning av projektet och dess bakgrund. Även projektmedarbetare, berörd personal och verksamhetschefer i de olika organisationerna har intervjuats. Programteori i samverkansprojekt Att förstå projektets programteori är en viktig utgångspunkt i vårt arbete som utvärderare. Programteorin är en översiktlig beskrivning av ett projekts tänkta funktion. Vad är det som ska hända i projektet och hur ska detta fås att hända? Forskarna vid handelshögskolan i Göteborg, Trägårdh och Jensen, har i en rapport 1 på uppdrag av Temagruppen Unga i arbetslivet formulerat en enkel modell som beskriver projektorganisationen i förhållande till 1 Ungdomsstyrelsen, Temagruppen unga i arbetslivet. Temporära organisationer för permanenta problem. 4
5 ordinarie verksamhet. Denna modell har nedan kompletterats med de begrepp som används som utgångspunkter i förklaringen av ett projekts programteori (insatser, aktiviteter, utfall och resultat/effekter). Insatser Aktiviteter Utfall Resultat/ effekter Figur 1. Programteori (Trägårdh/Jensen) Ett projekt innebär att ett problem ska hanteras utanför den ordinarie verksamheten. Skälen till projektorganiseringen kan vara flera. Det kan exempelvis handla om att genom en avskiljning från ordinarie verksamhet erbjuda mer resurser till ett riktat område, eller som ett organisationsverktyg i ett utvecklingsarbete. Det finns också ett starkt symbolvärde vid projektorganisering: genom att ta initiativ till ett projekt ger den projektägande organisationen ett intryck av att problemet hanteras med särskilt eftertryck. Ett samverkansprojekt beskrivs av Trägårdh/Jensen som ett projekt där flera huvudmän tillfälligt går samman för att öka sin operativa handlingskapacitet för att lösa specifika problem. Det finns i ett projekt ett antal antaganden som ligger till grund för såväl projektet som helhet men också de olika delarna i projektet. Till att börja med finns det ett antagande om att avsättandet av (extra) insatser kan bidra till lösningar på ett problem. Därefter finns det ett antagande om att problemet kräver utförande av vissa aktiviteter som sen summeras till ett utfall. Slutligen finns det ett antagande om att aktiviteterna och utfallet också leder till resultat och effekter. Beskrivningen av projektet kommer utgå från tre delar: giltighet, genomförande och hållbarhet. Programteorins giltighet handlar om huruvida projektet är att betrakta som en relevant insats i förhållande till behov som finns. Genomförandet handlar mer specifikt om vad som faktiskt skett då projektet genomförts. Det avslutande området, hållbarhet, berör frågan om projektet kommer att leda till de avsedda effekterna. Fokus i denna första utvärderingsinsats kommer vara på giltigheten och genomförandet. 5
6 Analys av projektets utgångspunkter (giltighet) Den första varianten av GPS erbjöd insatser till samtliga arbetslösa ungdomar. En del av dessa gick vidare till arbete eller studier relativt snabbt medan andra blev kvar i projektet under en längre period. Ursprungstanken med gruppverksamheter för ungdomarna passade inte riktigt alla. En del gick vidare direkt och behövde aldrig delta i gruppverksamheten. Andra kanske inte ens kunde delta i gruppverksamheten på grund av psykosocial problematik, de behövde insatser som krävde mer tid. I den förnyade ansökan som gjorts för projektet beskrivs den nya målgruppen: I Svalövs kommun finns det ett antal ungdomar som trots olika insatser fortsätter stå utanför den ordinarie arbetsmarknaden. Bland annat är det ungdomar som inte har kommit vidare via GPS. De har haft dålig närvaro och haft svårt att tillgodogöra sig gruppaktiviteterna. [ ] För att komma till rätta med utanförskapet måste vi tänka och agera i nya banor. Vår tanke är att ändra inriktning i vårt nuvarande Finsamprojekt till att gälla ovannämnda grupp. Resurser i projektet 1 tjänst projektmedarbetare/projektledare (FINSAM) 1 projekmedarbetare/projektledare (Svalövs kommun) Tjänsterna är samlade till en lokal förlagd i Svalövs centrum, mötesplatsen. Lokalen har såväl öppna ytor och konferensrum som arbetsplatser för projektpersonalen. Målgrupp Målgruppen för projektet har alltså preciserats till att omfatta unga vuxna med psykisk ohälsa. Skälet till ändringen är att det tidigare var en för stor spridning på deltagarna i projektet. Det fanns också en uppfattning från kommunens sida om att man gjorde insatser i projektet som kanske egentligen var AF:s uppdrag. En av de intervjuade beskriver samtidigt hur det tidigare projektet var en förutsättning för att identifiera en del av de ungdomar som nu kommer ingå i projektet. Det var genom att de skrevs in i det tidigare projektet som deras behov upptäcktes. Vid samtal med några av de remitterande aktörerna framstår gruppen som relativt tydlig. Det finns en gemensam uppfattning om vilka ungdomar som kan komma ifråga för projketet. Det finns också en gemensam uppfattning om vilka behov den här gruppen har: Sysselsättning för att få struktur i tillvaron Stöd för att etablera kontakt med myndigheter Hjälp med att upprätthålla dagliga rutiner 6
7 I den mån de kommer ut i praktik eller arbete, någon som följer upp hur det går och stöttar längs vägen De som intervjuats från de samverkande aktörerna har dock ingen egen uppfattning om storleken på målgruppen. I ansökan anges att målgruppens storlek ska undersökas närmre under projektets inledning. Någon sådan undersökning har dock inte gjorts vid tidpunkten för den här utvärderingen. Projektet är nu igång ändå så storleken på målgruppen kommer visa sig varefter deltagare hänvisas till projektet. Resultat- och effektmål Projektet har inte ändrat målen sedan den ändrade inriktningen. I den tidigare projektansökan var målet att minst 50 procent skulle gå vidare till arbete eller studier. Det fanns också angivet ett mål om att 100 procent ska känna att de kommit närmre arbetsmarknaden än innan projektet. De här målen bör kunna gälla även i den nya projektverksamheten. Genomförande Samverkan Projektet kommer att involvera en nätverksgrupp med deltagare från Svalövs kommun, Region Skåne, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. De deltagande i nätverksgruppen är handläggare från respektive myndighet. Nätverksgruppen är än så länge relativt ny, det har hållits ett möte hittills. Där beslutades bland annat att FInsams redan etablerade remissgrupp ska utgöra remissgrupp även för GPS. Nätverksgruppen kommer hädanefter mestadels utgöra en grupp för kontaktpersoner in till respektive myndighet för projektet. Det kommer alltså inte hållas några återkommande möten. På frågan om vilka förväntningar de samverkande aktörerna har på projektet visar sig lite olika behov. Från AF:s sida framhålls möjligheterna till en samsyn kring den enskildes situation. Det behövs en gemensam planering för att skapa de bästa möjligheterna för deltagaren med gemensamma insatser utifrån de samverkande aktörernas kompetenser. Vid FK så finns det ett behov av utredning för de ungdomar som har aktivitetsersättning och någon form av nedsatt arbetsförmåga. Från både AF och FK så framhålls vikten av att det finns en respekt för de olika utgångspunkterna respektive myndighet har. Utifrån erfarenheter från tidigare projekt så nämner de intervjuade att det ibland kan finnas en uppfattning om att representanter för myndigheterna ska delta i projekten i större utsträckning än de har möjlighet till. Vi måste vara medvetna om vilka parter vi har att göra med, hur det än är så har många av oss fullt upp med klienter och har inte tid att sitta på för många möten. Det kan ibland också finnas en 7
8 tendens att utgå från projektets horisont i alla lägen och då missa det faktum att projektet ofta är undantaget i en fortlöpande ordinarie verksamhet. En av de intervjuade beskriver det såhär: Ibland i såna här samarbetsformer så utgår man från att så borde man göra på AF eller så borde försörjningsstöd göra istället. Men utgångspunkten man måste ha är ju att göra det bästa utifrån sina förutsättningar. Behovet av att utgå från de olika samverkande aktörernas uppdrag i första hand kan innebära en lägre grad av flexibilitet i projektverksamheten, å andra sidan bör det leda till större möjligheter för implementering av arbetssätten i ordinarie verksamhet. Som en av de intervjuade uttrycker det: Det är viktigt att vi inte hittar på något nytt utan använder det som finns. Organisation/metod I projektplanen finns det inte några utförliga beskrivningar av projektorganisationen. Efter tid har projektet kommit att formas efter de behov som funnits hos deltagarna. Redan under det tidigare GPS gjordes förändringen att projektpersonalen började jobba mer individuellt med varje deltagare. Detta var delvis en följd av att flera av ungdomarna behövde mer stöd och delvis en följd av att kommunen som projektägare såg att behoven för de ungdomar som behövde ett mindre stöd kunde fyllas av andra aktörer. I och med det nya projektet har fokus kommit att ligga helt på individuella insatser. Projektmedarbetarna förväntar sig att de kommer ha ungefär 15 deltagare var per inskrivningsperiod. Metoden de arbetar efter är Supported Employment/ISA. Enligt Misa som hållit i utbildningen för projektpersonalen går metoden i korthet ut på att: man börjar söka arbete så snart som möjligt, Man väljer arbetsplats och arbetsuppgifter efter den arbetssökande personens vilja och förutsättningar. Det ingår också att ge stöd till personen så att hela tillvaron fungerar bra. 2 De intervjuade i projektet beskriver uppdraget som att med ett icke tidsbegränsat stöd få individerna att närma sig arbete eller studier. Det handlar om att jobba lösningsfokuserat utifrån varje ungdoms behov. En fördel i sammanhanget är att de båda är bosatta i kommunen och har uppbyggda nätverk till båda privata och offentliga arbetsgivare. Något som kan göra det lättare att hitta praktik- eller arbetsplatser. Ambitionen hos projektpersonalen är att de ska kunna fortsätta ge stöd till de deltagare som skrivs in så länge det behövs. Därför är de också måna om att projektet i någon form implementeras i ordinarie verksamhet
9 Nätverksgruppen, tillsammans med andra kontakter som exempelvis Vuxenutbildningen eller habiliteringen är viktiga i arbetet med att erbjuda ungdomarna rätt stöd. Eftersom projektet är relativt litet och ungdomarnas behov troligen kommer vara stora krävs det samarbete med andra för att kunna erbjuda olika insatser. Deltagare I det tidigare projektet var det flera deltagare som innebar en ansträngning för arbetsmetoden. De problem som deltagarna hade fanns det inga färdiga lösningar till. En av de intervjuade i den tidigare utvärderingen beskrev hur de inte hade några verktyg: När det blev den här problematiken hade vi inte några direkta verktyg för att jobba med dessa personer. Det enda som fanns var öppenvården men det fanns ingen plan för det. Jag kände att jag fick göra lite egna lösningar där jag och han träffades och pratade och gick ut med hunden. Han var glad för det, men jag funderade på nästa steg. Projektet har därmed ändrat riktning för att kunna möta deltagarnas behov på ett bättre sätt. Det finns därmed en större medvetenhet om vilka insatser som krävs för att stötta de ungdomar som står lite längre ifrån arbetsmarknaden. Insatserna består för det första i att jobba individuellt med ungdomarna och för det andra i att ha en tätare kontakt med de olika aktörerna/myndigheterna som ungdomarna behöver ha kontakt med. I dagsläget finns det 15 inskrivna i projektet och ett antal är på väg in. Därmed är platserna i projektet ungefär till hälften fyllda. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att insatserna från projektpersonalen under den första inskrivningstiden är mer tidskrävande än senare när deltagaren gått ut i praktik. Som nämnts ovan så finns det en osäkerhet kring hur stor målgruppen är. En modell för hur projektpersonalen ska dokumentera deltagarnas utveckling håller på att tas fram. Det finns idéer om att exempelvis föra anteckningar om var i utvecklingskedjan deltagarna befinner sig. Ett förslag är också att göra en anteckning vid inskrivning om hur de ser på balansen i livet (10-gradig skala) och sen följa upp detta med en anteckning vid projektslut på samma skala. Uppföljning av tidigare resultat I det tidigare GPS så var antalet deltagare totalt 75 stycken. Av dessa är det totalt 69 procent som gått vidare till arbete eller studier. Det får betraktas som ett bra resultat. Samtidigt påpekas i den uppföljning som gjorts att det finns behov av att jobba mer med dem som står längst ifrån arbetsmarknaden. 9
10 Arbete Studier Förlängt projekt Avbrutit Pågående praktik Antal Andel 44% 25% 15% 9% 7% Tabell 1. Antal och andel deltagare per avslutningskategori. Det har gjorts löpande uppföljning av deltagarnas uppfattning om projektet. Vi har nedan sammanställt de svar som kommit in från de senaste två grupperna som avslutat projektet. Hur nöjd är du med projektet? Hur aktiv har du själv varit? Har du närmat dig arbete/studier? Har dina förväntningar infriats? Har du känt dig delaktig? Kan du rekommendera andra att börja GPS? Medeltal 4,2 4,3 4,3 4,0 4,7 4,3 Tabell 2. Medeltal (1-5) i nöjdhet hos deltagarna. Det är ingen av de svarande som varit missnöjd med projektet. Genomgående lämnas som lägst betyg 3 utifrån de frågor som ställts. Mest nöjda tycks deltagarna vara med känslan av delaktighet. Minst nöjda är de på frågan om deras förväntningar har infriats. Här är det ju svårt att säga om den lägre andelen nöjda beror på att deltagarna haft för höga förväntningar eller om projektet inte infriat vad som lovats deltagarna. Frågan visar trots allt på behovet av en rak och tydlig kommunikation med deltagarna i vad de kan förvänta sig för typ av stöd. Hållbarhet De två som idag arbetar i projektet har givits ett stort ansvar i att själva utforma projektet. De delar idag på projektledarrollen och lyder direkt under chefen för IFO/AME. Enligt de intervjuade har de kontinuerliga avstämningsmöten med ledningen. De känner ett stort ansvar för att verksamheten ska kunna leva vidare även efter projektslut. vi är så engagerade och vill att det här ska fortsätta. Sen hör vi många som säger att detta är bara ett projekt men vi har ju lusläst projektbeskrivningen och där står det överallt att syftet är att det här ska implementeras i ordinarie verksamhet. Projektpersonalen har en känsla av att projektet inte riktigt prioriteras i den kommunala verksamheten i övrigt. 10
11 Det finns mycket skrivet om projektverksamhet och brister när det gäller implementering av erfarenheter och metoder. Det som de flesta utvärderare och forskare kommit fram till är att implementeringen för det första är svår och för det andra ofta otillräcklig. I en sammanställning av flera utvärderingar av Malmö stads olika projekt beskriver forskarna Fred/Forsell/Hall ett av grundproblemen när det gäller projektverksamhet: Det är i förhållande till organisationslogiken som de stora problemen förefaller finnas gällande implementering. Stora organisationer verkar ovilliga att ta till sig nya sätt att arbeta. Projekten tenderar, genom sin form, att hamna vid sidan av den ordinarie verksamheten. Organisatoriska chefer verkar betydligt mer ivriga att sätta igång projekt än att ta till sig deras resultat. 3 När ett projekt startas så frånskiljs det från ordinarie verksamhet, inte sällan med motivet att projektet måste få leva sitt eget liv för att kunna utveckla nya metoder utan de restriktioner som hemorganisationen har. Det här tenderar leda till att projektet hamnar för långt från ordinarie verksamhet för att sedan vara implementeringsbart. Författarna till studien menar också att graden av satsade egna resurser påverkar ambitionsnivån när det gäller implementering. Den externa finansiering som både FINSAM och ESF-rådet erbjuder i projektsammanhang påverkar därför mer eller mindre direkt aktörernas vilja till att ta hem de metoder projektet utvecklar. De extra medlen i projektverksamheten erbjuder möjligheter att använda arbetssätt som den ordinarie verksamheten inte kan implementera med mindre än att verksamhetsbudgeten utökas i motsvarande grad. Om vi återvänder till vad representanterna för de samverkande aktörerna sa om projektverksamheten så kan vi se att det redan idag finns en medvetenhet om de problem som beskrivs ovan. En av dem påpekar också att GPS idag borde ha större möjligheter att leva vidare efter projektslut eftersom det inte är så stort. I det här projektet bygger vi inte upp någon stor projektverksamhet och därför borde det kunna fungera om vi har täta uppföljningar i nätverksgruppen. Ju mer vi pratar desto fler lösningar kan vi hitta som kan vara bra. Slutsatser Projektet har sedan tidigare utvärdering bytt ut, personal, arbetsmetod och målgrupp. Därför är den här utvärderingen inte så mycket en processuppföljning som en inledande utvärdering av projektets förutsättningar. Det tidigare projektet ansågs av representanter i kommunen arbeta för mycket med deltagare som andra aktörer kunde jobba med inom sina ordinarie verksamheter. En del ungdomar kom 3 Forsell/Fred/Hall. Effekter av politikens projektifiering
12 in i projektet en kortare tid för att snabbt gå vidare till jobb eller studier. Den största andelen var dock inskrivna i projektet under hela projektperioden (69 procent gick vidare till arbete eller studier). Samtidigt fanns det bland deltagarna en del som var i behov av mycket mer stöd under längre perioder. Nuvarande projekt har riktat in sig på ungdomar med psykosocial problematik. Detta ligger i linje med behoven från de samverkande aktörerna. Samtidigt är storleken på inte fastställd varför det i nuläget är osäkert hur många deltagare som kan förväntas. Det tycks finnas lite olika förväntningar på vad projektet kan och ska göra för deltagarna. Å ena sidan framhålls behovet av dokumentation och utredning och å andra sidan framhålls det individuella och stödjande förhållningssättet. Här är det viktigt att de samverkande aktörernas utgångspunkter och ingångar till projektet är tydliga. Vilka behov har deras klienter/kunder? Vilka behov har de handläggare som remitterar in deltagare? Projektets insatser ska i första hand utgå från den enskilde ungdomens behov, men för att främja möjligheterna till en effektiv samverkan måste projektet också vara väl anpassat till de samverkande aktörerna. Gränserna mellan ordinarie verksamhet och projektverksamheten behöver också vara tydliga. Det står i projektbeskrivningen att projektet ska implementeras i ordinarie verksamhet. Samtidigt uttrycker de intervjuade projektmedarbetarna att det i kommunen finns en uppfattning om att GPS är bara ett projekt. Det här reser en del frågetecken kring möjligheterna till implementering av metoderna i ordinarie verksamhet. Ansvaret för att skapa förutsättningar ligger på den aktör som formulerar och äger projektet. I framtagandet av projektets metoder och arbetssätt måste det finnas en tanke på hur väl de här arbetssätten stämmer överens med ordinarie verksamhet. Sen finns det naturligtvis ett ansvar hos projektet att förhålla sig till projektplanen och verka på ett sätt som främjar en framtida implementering. I figuren nedan beskrivs ett antal framgångsfaktorer som tagits fram inom ramen för SPeL, processtöd till ESF-finansierade projekt 4. Den ger ett underlag för diskussion kring hur projektet interagerar med sin omgivning. Projektfas Framgångsfaktorer Ansökningsfas Idén efterfrågas skriftligt och muntligt från flera nivåer i organisationen Projektägare och samverkansparter för ett engagerat samtal om projektets idé Dokumentation av tidigare erfarenheter används 4 Sävenstrand/Florén. Projekt på rätt väg? Spel-rapport 4,
13 Genomförande Fokus på att förnya arbetssätt i ordinarie verksamhet Gemensamt och enskilt förändringsansvar är tydliggjort i projektorganisationen Medarbetare och målgrupp ger synpunkter Synpunkter dokumenteras och åtgärdas Handling varvas med utvärdering/reflektion Styrgrupp beslutar i avgörande frågor för projektets övergripande mål Styrgrupp agerar även mellan mötena för att hitta lösningar och påverka Avslutning Antalet kontakter mellan projekt och reguljär verksamhet ökar Beroendet av projektledaren minskar Projektet inkorporeras i organisationens befintliga uppföljning Projektägaren efterfrågar beslutsunderlag Rekommendationer Tydliggör de behov som projektet fyller hos respektive samverkande aktör för att på så sätt göra klart förutsättningarna för framgång Ett tydligt ansvarstagande för projektet är en viktig framgångsfaktor för projekt som sedan ska kunna implementeras. Därför behöver Svalövs kommun, som formulerat behovet av projektet visa att projektet har en roll att fylla i ordinarie verksamhet. Fortsätt att utveckla metoderna för att följa upp deltagarnas utveckling i projektet. 13
****************UTKAST********************* Utvärdering Navigatorcentrum (Hållplats 261)
****************UTKAST********************* Utvärdering Navigatorcentrum (Hållplats 261) Finsam Landskrona-Svalöv Delrapport 2 Mattias Norling September 2013 PUBLIC PARTNER Sturegatan 18, 114 36 Stockholm,
Läs merUtvärdering GPS Gemensam Plattform för Svalövs kommun och Arbetsförmedlingen
**************UTKAST****************** Utvärdering GPS Gemensam Plattform för Svalövs kommun och Arbetsförmedlingen Finsam Landskrona-Svalöv Delrapport 1 Mattias Norling november 2012 PUBLIC PARTNER Sturegatan
Läs merUtvärdering Navigatorcentrum (Hållplats 261)
Utvärdering Navigatorcentrum (Hållplats 261) Finsam Landskrona-Svalöv Delrapport 1 Mattias Norling Oktober 2012 PUBLIC PARTNER Sturegatan 18, 114 36 Stockholm, Sweden + 46 (0) 70-586 32 06 www.publicpartner.se
Läs merLokala samverkansgruppen Katrineholm/Vingåker
Förslag till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA KFV Bakgrund TUNA (Träning, Utveckling Nära Arbetslivet) Eskilstuna är en samverkan mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Eskilstuna
Läs merImplementering av verksamhet 3.4.4
KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Egnell Eva Datum 2013-05-27 Rev 2013-06-04 Diarienummer UAN-2013-0313 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Implementering av verksamhet 3.4.4 Förslag
Läs merLag 2003:1210 om finansiell samordning
Lag 2003:1210 om finansiell samordning 7 Ett samordningsförbund har till uppgift att: 1. besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen 2. stödja samverkan mellan samverkansparterna 3.
Läs merVERKSAMHETSPLAN 2014 med budget 2014-2015
VERKSAMHETSPLAN 2014 med budget 2014-2015 för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden (dnr 2013:12 / 1) Vår gemensamma vision: LIVSKVALITET OCH EGENFÖRSÖRJNING FÖR ALLA! 1 1. Inledning Samordningsförbund
Läs merAnsökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund
2015-10-07 Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund Bakgrund Regeringen har de senaste åren gjort omfattande satsningar för att belysa och åstadkomma förbättringar
Läs merVåga se framåt, där har du framtiden!
Våga se framåt, där har du framtiden! Det finansiella Samordningsförbundet Västerås Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Landstinget Västmanland samt Västerås stad har den 1 maj 2010 gemensamt bildat
Läs merUppdragsavtal angående projektet KOM MED i Skellefteå
Samordningsförbundet Skellefteå 2007-03-08 Stellan Berglund Uppdragsavtal angående projektet KOM MED i Skellefteå 1 Parter Mellan Samordningsförbundet Skellefteå (nedan kallad uppdragsgivaren) å ena sidan
Läs merProjektplan. Team Psykiatrisamverkan på Vuxenpsykiatrin i Trelleborg
Projektplan Team Psykiatrisamverkan på Vuxenpsykiatrin i Trelleborg Projektplanen skall fungera som projektets manual/handbok och förklara projektets metodik och beskriva vilka aktiviteter som projektet
Läs merMottganingsteamets uppdrag
Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse
Läs merUtvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK
Utvärdering Unga Kvinnor Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Inledning Om utvärderingen Utvärderingen av Unga Kvinnor genomförs vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA), Malmö högskola. Karen Ask,
Läs merVerksamhetsplan och budget 2013
Om Lunds samordningsförbund Lunds Samordningsförbund startade sin verksamhet i juni 2009 och är en fristående juridisk person. Medlemmar i Lunds Samordningsförbund är Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen,
Läs merVerksamhetsplan och budget 2011
Om Lunds samordningsförbund Lunds Samordningsförbund startade sin verksamhet i juni 2009 och är en fristående juridisk person. Medlemmar i Lunds Samordningsförbund är Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen,
Läs merVERKSAMHETSPLAN 2015 med budget 2015-2017
VERKSAMHETSPLAN 2015 med budget 2015-2017 för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden (dnr 2014:11 / 1) Vår gemensamma vision: LIVSKVALITET OCH EGENFÖRSÖRJNING FÖR ALLA! 1 1. Inledning Samordningsförbund
Läs merProjektplan Porten. Bakgrund. Målgrupp. Syfte
Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2013-04-16 1(5) Projektplan Porten Bakgrund Bland de unga finns idag en stor grupp som är arbetslösa. Bland dem finns en eftersatt grupp ungdomar som har en
Läs merUtvärdering Göra skillnad
Utvärdering Göra skillnad Delrapport 1 Juni 2013 Mattias Norling Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Uppdrag... 3 Metod... 4 Giltighet... 5 Programteori... 5 Projektets utgångspunkter... 5 Genomförande...
Läs merRamberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland
Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Bakgrund Samordningsförbundet Östra Östergötland startade sin verksamhet i januari 2005, då under namnet Norrköpings samordningsförbund. Från start
Läs merVerksamhetsplan och budget 2012
Om Lunds samordningsförbund startade sin verksamhet i juni 2009 och är en fristående juridisk person. Medlemmar i är Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Region Skåne och Lunds kommun. Samordningsförbundets
Läs merOM LUNDS SAMORDNINGSFÖRBUND
Verksamhetsplan och Budget för Lunds samordningsförbund 2019 OM LUNDS SAMORDNINGSFÖRBUND Lunds Samordningsförbund, eller Finsam Lund, startade sin verksamhet i juni 2009 och är en fristående juridisk person.
Läs merFörlängningsansökan i GGV-kommunerna
Förlängningsansökan i GGV-kommunerna 2019-2020 Supported Employment (SE) Individual placement and support (IPS) Utgångspunkter Supported Employment (SE) och Individual placement and support (IPS) anses
Läs merSamordningsförbundet
Samordningsförbundet Horisont - upprinnelse Projekt JobbTorg (2009-2010, 1,5 år) - aktiva insatser från dag 1 när ungdom (18-24 år) söker försörjningsstöd Bild: ökat inflöde av unga utan fullständiga betyg
Läs merUtvärdering av Stegen - Delrapport 1
Utvärdering av Stegen - Delrapport 1 Rebecka Forssell Malmö högskola, 2009 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering Delrapport 1 - Stegen Utvärderingsuppdraget Malmö högskola har av Finsam Malmö
Läs merVerksamhetsplan och budget 2014
Verksamhetsplan och budget 2014 Om Lunds samordningsförbund Lunds Samordningsförbund startade sin verksamhet i juni 2009 och är en fristående juridisk person. Medlemmar i Lunds Samordningsförbund är Försäkringskassan,
Läs merLeva Livet. Lägesrapport Projekt Leva Livet jan-juni 2013. Projektets förutsättningar för deltagaren Beskrivning av målgrupp:
Leva Livet Lägesrapport Projekt Leva Livet jan-juni 2013 Projektets förutsättningar för deltagaren Beskrivning av målgrupp: Målgruppen kännetecknas av att ungdomarna är aktuella på minst en samverkansmyndighet.
Läs merProjekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden
Projekt SIA Stegen in i arbetsmarknaden 1 FöreningenFuruboda HSOSkåne 1Bakgrund Detfinnsidagca22000människormedfunktionsnedsättningsomärunder30årochsom haraktivitetsersättning(detsomtidigarehetteförtidspension)isverige.knappttretusenur
Läs merVerksamhetsplan och budget 2016 med preliminär budget för Samordningsförbundet Stockholms stad
Dnr: Finsam 2016/24 Verksamhetsplan och budget 2016 med preliminär budget för 2017-2018 Samordningsförbundet Stockholms stad Samordningsförbundet Stockholms stad Sid 1 (6) Inledning När lagen om finansiell
Läs merAnsökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan
Rutin för ansökan om medel från Samordningsförbundet i Halland (se även bilagan till denna blankett) Den 1 januari 2004 infördes en permanent möjlighet till finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet
Läs merVad gör vissa socialfondsprojekt mer framgångsrika än andra?
Vad gör vissa socialfondsprojekt mer framgångsrika än andra? Temagruppen Integration i arbetslivet Clara Lindblom Temagruppen Integration i Arbetslivet (TIA) 2014-05-16 Utgångspunkter för studien Utgångspunkter
Läs merV I V A ANSÖKAN AVSEENDE UTVECKLING AV SAMVERKANSMODELLEN VINKA IN ATT ÄVEN OMFATTA VUXNA PERIODEN JULI DECEMBER 2019
V I V A ANSÖKAN AVSEENDE UTVECKLING AV SAMVERKANSMODELLEN VINKA IN ATT ÄVEN OMFATTA VUXNA PERIODEN JULI DECEMBER 2019 LSG Västra Sörmland Mars 2019 1. Bakgrund Under arbetet i Vinka IN (som delvis finansieras
Läs merVerksamhetsplan 2015
Verksamhetsplan 2015 med budget 2015-2017 för Finnvedens Samordningsförbund Förbundets vision: DELAKTIGHET SOM GER BÄTTRE EGENUPPLEVD HÄLSA, ÖKAD ARBETSFÖRMÅGA OCH HÖGRE GRAD AV SJÄLVFÖRSÖRJNING 1 1. Inledning
Läs merPlan för insats. Samverkansteamet 2014 SOFINT. Reviderad Samordningsförbundet i norra Örebro Län
Plan för insats 2014 Reviderad 140423 SOFINT Samordningsförbundet i norra Örebro Län VERKSAMHETSPLAN Innehållsförteckning 1 Insatsbenämning... 1 2 Verksamhetens ägare... 1 3 Bakgrund... 1 4 Syfte och mål...
Läs merUtvärdering Projekt Vägen
Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)
Läs merVERKSAMHETSPLAN (dnr 2011:29 / 1) 1. Inledning
VERKSAMHETSPLAN 212 (dnr 211:29 / 1) 1. Inledning Samordningsförbund har ett unikt uppdrag att stödja samordnade insatser för personer som behöver hjälp av flera huvudmän för att komma tillbaka till arbete.
Läs merProjektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam
Datum:2011-08-24 Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam Blankett för ansökan om medel för utveckling av rehabilitering i samverkan från Gotlands samordningsförbund. Beskriv nedan under
Läs merVerksamhetsplan och budget Samordningsförbundet Landskrona Svalöv
Verksamhetsplan och budget 2016 Samordningsförbundet Landskrona Svalöv 1 Samordningsförbundet Landskrona Svalöv Samordningsförbundet Landskrona Svalöv bildades den 1 september 2009 och består av parterna
Läs merProjektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam
Datum:2010-10-21 Version nr: 1 Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam Namn ARBETSGIVARRING SKARPHÄLL DEL 3 Bakgrund Den arbetslivsinriktade rehabiliteringen är ett prioriterat uppdrag
Läs merVi finansierar olika projekt som syftar till rehabilitering och utgår från varje individs behov:
Tillsammans är vi Finsam Söderåsen: Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Region Skåne Bjuvs kommun Åstorps kommun Vår Vision: Genom samverkan ger vi individen möjligheter att hitta rätt och växa, en hållbar
Läs merUppdraget ska följa projektbeskrivningen i ansökan till uppdragsgivaren. Se bilaga 1.
Samordningsförbundet Skellefteå 2007-03-13 Stellan Berglund Uppdragsavtal angående projektet Samverkan Närsjukvård Försäkringskassa Arbetsförmedling Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings- och
Läs merAnsökan om medel från förbundet till finansiering av samverkansprojekt med Samspelet
Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2014-02-10 1(5) Meta Fredriksson - Monfelt Förbundschef 054-540 50 44, 070-690 90 83 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Ansökan om medel från förbundet till
Läs merVerksamhetsplan Budget 2013 Plan Samordningsförbundet Lycksele, LYSA
Verksamhetsplan Budget 2013 Plan 2014 2015 Samordningsförbundet Lycksele, LYSA Lycksele kommun, Landstinget i Västerbotten, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan Samordningsförbundet Lycksele, Lysa 1.
Läs merFöljeforskning av En ingång Slutrapport. Lena Strindlund och Christian Ståhl Institutionen för Medicin och Hälsa
Följeforskning av En ingång Slutrapport Lena Strindlund och Christian Ståhl Institutionen för Medicin och Hälsa Uppdraget för följeforskningen av En ingång 1 DECEMBER 2017 2 Övergripande syfte Att genom
Läs merInnehåll. 1. Förbundets ändamål och uppgifter Verksamhetsidé & Mål Organisation Verksamhetsplan Budget
Verksamhetsplan & budget 2016 Innehåll 1. Förbundets ändamål och uppgifter... 2 2. Verksamhetsidé & Mål... 3 3. Organisation... 5 4. Verksamhetsplan 2016... 6 5. Budget 2016... 8 www.samordningtrelleborg.se
Läs merProjekt SAMS SAMverkan i Södra Vätterbygden
Projekt SAMS SAMverkan i Södra Vätterbygden Huvuduppdrag Att förstärka samverkan mellan förbundets sju parter (FK, AF, RJL och kommunerna Habo, Jönköping, Mullsjö och Vaggeryd) kring individer i yrkesverksam
Läs merAnsökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun
1/5 Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun Ansökta medel: 1 096 000 /år Projekttid: september 2013 augusti 2014 1. Utgångspunkter Kraft har
Läs merProjekt: Unga i JOBB Bjuvs kommun. En sammanfattning av den externa utvärderingen Fokus: Individens perspektiv på sitt deltagande.
23 maj 2014 ESF: Europeiska Socialfonden Programområde 2 Projekt: Unga i JOBB Bjuvs kommun En sammanfattning av den externa utvärderingen Fokus: Individens perspektiv på sitt deltagande Lärande utvärdering
Läs merAnsökan om projektmedel förstudie med fokus på tidiga rehabiliterande åtgärder i samverkan
Skånevård Sund Vuxenpsykiatri Lund Åsa Sturesson Johansson Handläggare VO Vuxenpsykiatri Lund Datum 2016-02-18 Bengt Selander Förbundssamordnare Finsam Lund Box 1118 22104 Lund 1 (5) Ansökan om projektmedel
Läs merÅRSREDOVISNING FÖR FÖLJEFORSKNING AV EN INGÅNG 2018
ÅRSREDOVISNING FÖR FÖLJEFORSKNING AV EN INGÅNG 2018 Bilaga 2 Projektägare: Linköpings kommun Projekttid: 2015-10 2017-10 Kontaktpersoner som kan svara på frågor om insatsen: Lena Strindlund Verksamhetsdoktorand
Läs merBILAGA 3 VERKSAMHET SOM SKA BEDRIVAS I SAMVERKAN
BILAGA 3 VERKSAMHET SOM SKA BEDRIVAS I SAMVERKAN IDENTIFIERADE BEHOV Kartläggningen har gett en bild över målgruppens sammansättning. Genom kartläggningen har vi också fått en ögonblicksbild över de aktiviteter
Läs merInnehållsförteckning 2. Inledning 3. Övergripande mål och syfte 3. Målgrupper 3
VERKSAMHETSPLAN 2010 Innehållsförteckning 2 Inledning 3 Övergripande mål och syfte 3 Målgrupper 3 Organisation 4 Styrelsens uppgifter 4 Beredningsgruppens uppgifter 4 Tjänstemannens uppgifter 4 Revisorer
Läs merÖverenskommelse om finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet, Samordningsförbundet i Karlskoga/Degerfors i Örebro län
Handläggare: Jukka Tekonen, Socialkansliet Överenskommelse om finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet, Samordningsförbundet i Karlskoga/Degerfors i Örebro län BAKGRUND Ny lag Riksdagen fattade
Läs merAnsökan om finansiering av insatser/projekt
1(11) Ansökan om finansiering av insatser/projekt Fakta för ansökan Det ligger i Samspelets intresse att stödja nya idéer om hur myndighetssamverkan kan utvecklas och främjas. Samverkansinsatsen ska ligga
Läs merVerksamhetsplan 2017
Förslag till Verksamhetsplan 2017 med budget 2017-2019 för Finnvedens Samordningsförbund Förbundets vision: DELAKTIGHET SOM GER BÄTTRE EGENUPPLEVD HÄLSA, ÖKAD ARBETSFÖRMÅGA OCH HÖGRE GRAD AV EGENFÖRSÖRJNING
Läs merVerksamhetsplan Budget 2010
Förbund för finansiell samordning (FINSAM) inomrehabiliteringsområdet Verksamhetsplan 2010 Budget 2010 Planerad budget 2011-2012 Samverkan är inte ett tillstånd som går att uppnå vid ett givet tillfälle
Läs merRedovisning av uppdrag avseende samordningsförbund Dnr SN16/
2017-08-29 Karolina Nygren Utvecklingsledare 08 124 57 236 Karolina.Nygren@ekero.se Redovisning av uppdrag avseende samordningsförbund Dnr SN16/135-701 Bakgrund I december 2016 beslutade Socialnämnden
Läs merFörsäkringskassans inriktning för arbete med arbetsintegrerande sociala företag
POLICY 1 (5) Försäkringskassans inriktning för arbete med arbetsintegrerande sociala företag Den här policyn vänder sig till chefer och medarbetare som kommer i kontakt med arbetsintegrerande sociala företag
Läs merGemensamma taget, GT
Gemensamma taget, GT Bakgrund/Problemformulering I Lycksele finns det ca: 80 helt arbetslösa ungdomar under 25 år och ytterligare 200 till som har deltid, eller tillfälliga anställningar. Ett flertal ungdomar
Läs merFörstudie unga med funktionshinder i Västerbottens län
Förstudie unga med funktionshinder i Västerbottens län Projektansökan till Samordningsförbunden, Umeå, Skellefteå och Lycksele Deltagande parter bakom projektförslag Arbetsförmedlingen rehab Försäkringskassan
Läs merSamordningsförbundet Umeå
Samordningsförbundet Umeå Umeå kommun, Västerbottens läns landsting, Försäkringskassan i Umeå, Länsarbetsnämnden i Umeå Verksamhetsplan Budget 2006 Innehållsförteckning 1. Samordningsförbundet Umeå...
Läs merLärande utvärdering i praktiken
Lärande utvärdering i praktiken De flesta anser att de känner till begreppet lärande utvärdering Känner aktörerna till begreppet lärande utvärdering? Vad är lärande utvärdering enligt de intervjuade? Tillvarata
Läs merResultat från uppföljning i Västra Götaland 2010
Berit Björnered Resursperson för uppföljning Västra Götaland 2011-01-17 1 (7) Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010 Uppföljningssystemet DIS Deltagare i samverkan. DIS är ett uppföljningssystem
Läs merBilaga 1 Projektplan för avtal kring projekt Sign IN
Bilaga 1 Projektplan för avtal kring projekt Sign IN Alla uppdragstagare av projekt finansierade av samordningsförbundet i Trelleborg skall teckna avtal med förbundet och en bilaga till detta avtal skall
Läs merBILAGA 2 REDOVISNING AV BEFINTLIG VERKSAMHET
BILAGA 2 REDOVISNING AV BEFINTLIG VERKSAMHET En redovisning av den verksamhet som bedrivits innan överenskommelsen tecknas. ORGANISATION - SAMVERKAN I pågår sedan 2014 samverkan kring ungdomsfrågorna inom
Läs merSamordningsförbundet Norra Skaraborg
2014 Samordningsförbundet Verksamhetsplan Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet 2 Mål- och ramdokument Mål, syfte, principer och centrala begrepp för samordningsförbundet Övergripande mål Det
Läs merSAMS Umeå. Projektförslag. Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten
SAMS Umeå Projektförslag Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten 1. BAKGRUND Gruppen som saknar sjukpenninggrundad inkomst (SG1) har historiskt
Läs merAnsökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb
2013-11-26 1 (5) Kompetens- och arbetslivsnämnden Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 1. Bakgrund
Läs merVerksamhetsplan 2015 Samordningsförbund Gävleborg
Verksamhetsplan 2015 Samordningsförbund Gävleborg Bollnäs kommun Gävle kommun Hofors kommun Hudiksvalls kommun Ljusdals kommun Nordanstigs kommun Ockelbo kommun Ovanåkers kommun Sandvikens kommun Söderhamns
Läs merPROJEKTPLAN/PROJEKTANSÖKAN. Projektägare: Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Landstinget och Linköpings kommun.
Huvudsammanställare Ann-Sofi Ringkvist Datum:2009-02-19 PROJEKTPLAN/PROJEKTANSÖKAN Projektbenämning: STEGET till arbete Projektledare och projektägare Projektägare: Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen,
Läs merDeltagare i samverkan
SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Deltagare i samverkan uppföljning med stöd av Excel 27 Förord I detta dokument sammanställs statistik kring deltagare i samverkan. Dokumentet är en bilaga till
Läs merGenomförandeprocessen
1 Genomförandeprocessen Utifrån syftet att se hur genomförandet av projektet fungerar: Projektets målgrupp/deltagare Arbetsgivare Samverkansparter: handläggare, kontaktpersoner m fl Sammanlagt 30 intervjuer
Läs mer2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009
1 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 2 Verksamhetsplan - budget Samordningsförbundet Göteborg Centrum 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom
Läs merDEL FÖR DEL, bit FÖr bit!
DEL FÖR DEL, bit FÖr bit! slutrapport 2012 VÄGEN TILL ARBETE & STUDIER Föreläget till vår modellutveckling är Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans ordinarie uppdrag för målgruppen unga arbetssökande
Läs merVerksamhetsplan och budget 2018
Verksamhetsplan och budget 2018 Beslutad av styrelsen 2017-xx-xx Dnr XX Sida 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2017-09-22-1:a utkast till BILAGOR TILL VERKSAMHETSPLANEN 1. Beskrivning av verksamhet Sida 2 Samordningsförbundet
Läs merVerksamhetsplan 2017
Verksamhetsplan 2017 Klarälvdalens samordningsförbund - Box 93-667 22 Forshaga - www.klasam.se Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Verksamhetens inriktning 2017... 3 3. Om samordningsförbundet...
Läs merHöglandets samordningsförbund Projektbeskrivning Supported Employment (SE) fortsättning
Höglandets samordningsförbund Projektbeskrivning Supported Employment (SE) fortsättning Projektperiod 2018-01-01 2020-12-31 Innehåll 1. Utgångspunkter... 3 2. Bakgrund till fortsatt projekt... 3 3. Syfte
Läs merArbetsförmedlingens Återrapportering2011
Arbetsförmedlingens Återrapportering2011 Sida: 2 av 14 Sida: 3 av 14 Dnr: AF-2011/036396 Datum: 2011-08-10 Återrapportering enligt regeringsbeslut 2011-04-28 om förlängning av uppdraget Uppdrag att upphandla
Läs merVerksamhetsplan 2016
Verksamhetsplan 2016 med budget 2016-2018 för Finnvedens Samordningsförbund Förbundets vision: DELAKTIGHET SOM GER BÄTTRE EGENUPPLEVD HÄLSA, ÖKAD ARBETSFÖRMÅGA OCH HÖGRE GRAD AV SJÄLVFÖRSÖRJNING 1 1. Inledning
Läs merGranskning av Samordningsförbundet i Ånge Revisionsrapport. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret
Granskning av Samordningsförbundet i Ånge 2016 Revisionsrapport LANDSTINGETS REVISORER 2017 04 28 17REV40 2(7) Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Syfte och övergripande revisionsfrågor... 3 3 Revisionskriterier...
Läs merBILAGA 3 VERKSAMHET SOM SKA BEDRIVAS I SAMVERKAN
BILAGA 3 VERKSAMHET SOM SKA BEDRIVAS I SAMVERKAN IDENTIFIERADE BEHOV Kartläggningen har gett en bild över målgruppens sammansättning. Gruppen nyanlända ungdomar behöver vi kartlägga ytterligare inom ramen
Läs merAVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn
1 AVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn Mottagare Lokala Ledningsgruppen i Stenungsund PROJEKTETS NAMN: Stenungsunds Teamet Insatser
Läs mer1. Verksamheten i projektet
1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): februari 2014 1. Verksamheten
Läs merArbetsförmedlingens Återrapportering 2012
Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012 12 februari 2009-2011 Sida: 2 av 14 Sida: 3 av 14 Dnr: Af-2011/036396 Datum: 2012-02-12 Återrapportering enligt regeringsbeslut 2011-04-28 om förlängning av uppdraget
Läs merAnsökan om medel för en förlängning av Gemensamma Taget 2008:
Ansökan om medel för en förlängning av Gemensamma Taget 2008: Gemensamma Taget startade hösten 2006 och enligt den ursprungliga ansökan var tanken att projektet skulle löpa över tre år, men medel beviljades
Läs merUtvärderingspolicy för Södra Dalarnas Samordningsförbund
Utvärderingspolicy för Södra Dalarnas Samordningsförbund Antagen 2014-10-24 Inledning Enligt lagen om finansiell samordning (2003:1210) åläggs samordningsförbunden att finansiera rehabiliteringsinsatser,
Läs merProjektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa
Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa Kontaktperson Programchef Anna-Lena Christensson Box 24156 1054 51 Stockholm Telefon; direkt 508 10 317, mobil 070.45 10 317 E-post;
Läs merAnsökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2
Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1
Läs merSamordningsförbundet samverkan mellan myndigheter som ger resultat
Samordningsförbundet samverkan mellan myndigheter som ger resultat 1 Förbundet en erfaren partner inom välfärdsområdet Samordningsförbundet Östra Södertörn har sedan 2007 utvecklat samarbeten mellan myndigheter
Läs merAnsökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus
Skellefteå 2016-01-21 Sammordningsförbundet Skellefteå-Norsjö Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus Bakgrund I Sverige står psykiatriska diagnoser för ca 40 % av alla pågående
Läs merCOACHING - SAMMANFATTNING
. COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling
Läs merGranskning av Samordningsförbundet i Örnsköldsvik Revisionsrapport. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret
Granskning av Samordningsförbundet i Örnsköldsvik 2016 Revisionsrapport LANDSTINGETS REVISORER 2017 04 28 17REV41 2(7) Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Syfte, revisionsfrågor... 3 3 Revisionskriterier...
Läs merInnehållsförteckning. Inledning 1. Övergripande mål och syfte 1. Målgrupper 1. Verksamhet under Uppföljning och utvärdering 5.
VERKSAMHETSPLAN 2011 Innehållsförteckning Inledning 1 Övergripande mål och syfte 1 Målgrupper 1 Organisation Styrelsens uppgifter Beredningsgruppens uppgifter Tjänstemannens uppgifter Revisorer 2 Verksamhet
Läs merDatum Datum Dnr Sida 1 2012-05-29
Datum Datum Dnr Sida 1 2012-05-29 Förvaltning, handläggare, telefon Peter Berglund Adressat Individ- och omsorgsnämnden Aktuell fråga 1. Ställningstagande till implementering och samordning projekten 16-24
Läs merFörlängnings- och tilläggsansökan i GGV-kommunerna Stöd till arbete Supported Employment
Förlängnings- och tilläggsansökan i GGV-kommunerna Stöd till arbete Supported Employment Utgångspunkter Den första ansökan om projektmedel, daterad 2012-03-14, innehåller beskrivning av bakgrund och arbetssätt
Läs merVerksamhetsplan 2018
Verksamhetsplan 2018 med budget 2018-2020 för Finnvedens Samordningsförbund Förbundets vision: DELAKTIGHET SOM GER BÄTTRE EGENUPPLEVD HÄLSA, ÖKAD ARBETSFÖRMÅGA OCH HÖGRE GRAD AV EGENFÖRSÖRJNING 1 1. Inledning
Läs merVERKSAMHETSPLAN 2017 med budget
VERKSAMHETSPLAN 2017 med budget 2017-2019 för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden (dnr 2016:12/7) Vår gemensamma vision: LIVSKVALITET OCH EGENFÖRSÖRJNING FÖR ALLA! 1 1. Inledning Samordningsförbund
Läs merMyndighetsgemensam plattform i Skellefteå
Myndighetsgemensam plattform i Skellefteå Samlokalisering av handläggare från fyra myndigheter Skellefteå kommun Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Västerbottens läns landsting Ledning/styrning består
Läs merUngdomsprojekt i praktiken
Ungdomsprojekt 2013 200 i praktiken Projektbeskrivning, Matchning för arbetspraktik till arbetslösa ungdomar och till funktionshindrade ungdomar med särskilda behov i Vaggeryds kommun. 2(7) Bakgrund Ungdomsarbetslösheten
Läs merUTVÄRDERING AV STEGEN
UTVÄRDERING AV STEGEN Delrapport 2, januari 2010 Rebecka Forssell FINSAM I MALMÖ Delrapport 2 Stegen Malmö högskola genomför på uppdrag av Finsam Malmö en utvärdering av Stegen. Utvärderingen är en processutvärdering
Läs merFORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen.
FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO Projektbenämning: Projekt för unga vuxna 19-29 år med aktivitetsersättning. Ansökande organisationer: Försäkringskassan och Örebro Kommun
Läs mer