Trestad2. Storstädernas satsning mot cannabis. Delrapport för tiden jan sep 2013

Transkript

1 Trestad2 Storstädernas satsning mot cannabis Delrapport för tiden jan sep 2013 Övergripande forskargruppen Stockholm: Johanna Gripenberg Anders Tengström Göteborg: Björn Andersson Anette Skårner Malmö: Claes Andersson Mats Berglund

2 Förord Denna rapport är en halvtidsdokumentation av den storstadssatsning som mellan 2012 och 2014 genomförs i Stockholm, Göteborg och Malmö med syfte att minska användande av cannabis hos unga. Författarna till rapporten är medlemmar av den övergripande forskargrupp som utsetts av de tre medverkande storstäderna för att följa, dokumentera och utvärdera projektet som helhet. Den övergripande forskargruppen kommer att presentera sin slutrapport sommaren/hösten Halvtidsdokumentationen avser perioden från januari 2012 till september 2013 och har tillkommit på initiativ av den övergripande forskargruppen för att dokumentera storstadssatsningens förlopp samt för att skapa ett underlag som kan användas såväl under den återstående projekttiden, som vid slutrapportering av hela storstadssatsningen. Rapporten presenterades på ett seminarium med de tre medverkande städerna i Malmö den 3 februari Rapporten publiceras av Malmö Högskola efter överenskommelse med medverkande städer för att möjliggöra citering av rapportens innehåll vid kommande slutrapport samt för att göra dess innehåll tillgängligt för andra intressenter. Malmö den 16 december 2014 Författarna 2

3 Inledning Trestadsprojektet Trestad2 är ett samarbete mellan de tre storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö med det övergripande målet att minska användande av cannabis bland unga. Projektet pågår i tre år, , och har stöd från socialdepartementet inom ramen för den nationella ANDT-strategin (Alkohol, Narkotika, Dopning, Tobak). De olika verksamheterna inom Trestad2 är organiserade i tre nivåer: förebyggande arbete, tidig upptäckt samt vård/behandling. En del insatser genomförs gemensamt av två eller tre städer, medan andra är unika för respektive stad. Genom att pröva olika metoder och insatser är avsikten att åstadkomma en kvalitetsutveckling av arbetet mot cannabis. Övergripande forskargrupp Det här är en delrapport, som beskriver läget i Trestad2 efter ungefär halva projekttiden. Vi som skrivit den utgör en övergripande forskargrupp inom projektet och består av två representanter vardera från Karolinska institutet (Anders Tengström och Johanna Gripenberg), Göteborgs universitet (Björn Andersson och Anette Skårner) samt Malmö högskola (Mats Berglund och Claes Andersson). Vi kommer alltså från lärosäten i medverkande städer. Vår primära uppgift är att följa och granska projektet i dess helhet. Det innebär bland annat att vi, vid den treåriga projekttidens slut, ska värdera vilka samlade effekter Trestad2 har haft för arbetet mot cannabis. Det är en viktig del av själva satsningen att forskning finns med från början, både för att ge underlag till, och kritiskt granska, utvecklingen i projektet. En sådan uppgift förutsätter samtidigt att vi går in och granskar projektet i dess olika delar och verksamheter. Flertalet delprojekt har särskilda utvärderare knutna till verksamheten och dessa arbetar självständigt. I den övergripande forskargruppen har vi kontinuerlig dialog med de forskare som är kopplade till delprojekten och vi försöker ge kollegialt stöd för deras arbete. Däremot har vi inte uppgiften att bedöma projektens vetenskapliga relevans. Vi har också vinnlagt oss om att hålla i en generell struktur för forskningsverksamheten inom Trestad2, till exempel genom att begära in planer för arbetet. 3

4 Den arbetsmodell vi följt i den övergripande forskargruppen är att vi träffats för tvådagars arbetsmöten. Sedan gruppen bildades under våren 2012 har vi haft sju sådana möten. Vi har då alternerat mellan städerna och träffat forskare med koppling till delprojekt, projektledare och styrgruppsföreträdare vid de här tillfällena. Vid samtliga dessa möten har protokoll upprättats över de diskussioner vi fört. Utöver sådana möten har vi haft möten med projektets styrgrupp samt med projektledarna. Mellan våra arbetsmöten har vi hållit kontakt via mejl. Förutom detta har också varje forskarpar regelbunden kontakt med den lokala verksamheten i den stad de kommer från och deltar i exempelvis referensgruppsmöten. Rapport och material Vi har i den övergripande forskargruppen kommit överens med styrgruppen för Trestad2 om att beskriva och kommentera projektets verksamheter i två olika rapporter. Det är dels en slutrapport under våren 2015, dels en delrapport i början av Föreliggande rapport utgör denna delrapportering och syftet är redogöra för hur Trestad2 kom till, beskriva genomfört arbete samt att göra en bedömning av projektens status efter halva projekttiden. Dessutom ska synpunkter och rekommendationer lämnas inför den återstående projekttiden. Den här delrapporten är baserad på de projektplaner som författats av ansvariga forskare, alternativt projektledare, för varje delprojekt. Vidare är delrapporten baserad på halvtidsrapporter som den övergripande forskargruppen bett varje delprojekt lämna till den centrala styrgruppen senast den 30 september Halvtidsredovisningen av de olika delprojekten har skett utifrån en mall som vi i övergripande forskargruppen producerat och där varje delprojekt ombetts redovisa följande punkter: planerade aktiviteter, genomförda aktiviteter och effekter, vad har fungerat bra, vilka har svårigheterna varit samt återstående arbete. Samtliga delprojekt har lämnat en halvtidsrapport till den övergripande forskargruppen på utsatt tid. Vi har sedan ägnat två arbetsmöten till att arbeta igenom det inkomna materialet. Vid första mötet gjorde vi en fördelning av delprojekten de tre nivåerna (förebyggande arbete, tidig upptäckt samt vård/behandling) och som forskarparen från de tre olika lärosätena därefter fick ansvar för att analysera. Efterhand som texter producerats har vi skickat dem emellan oss och vid andra arbetsmötet gick vi igenom det material som fanns så långt. Därefter har vi arbetat vidare med texten och haft kontinuerlig mejlkontakt. 4

5 Som nämnts har det underlag vi haft att arbeta med uppfyllt de villkor vi ställt. Samtidigt finns naturligtvis begränsningar vad gäller omfång och djup i de redovisningar vi fått. De stadövergripande projekten är som regel redovisade av en projektansvarig och det kan finnas risk för att just den stadens erfarenheter kan få lite större proportioner. Vidare har redovisningen gjorts av verksamhetsansvariga, inte av forskare. Därför har inte forskningsperspektiven så stort utrymme i det underlag vi fått in. Strukturen i den här rapporten följer den ordning som Trestad2 bygger på, det vill säga vi presenterar och diskuterar delprojekten utifrån den tre nivåerna, förebyggande arbete, tidig upptäckt samt vård/behandling. I beskrivningen av delprojekten följer vi det inlämnade materialet och undviker egna utvikningar. De olika kommentarer som framförs har diskuterats av forskargruppen i kollektiv och vi står gemensamt för de här synpunkterna. Innan vi redovisar verksamheten i Trestad2 kommer ett avsnitt som handlar om projektets framväxt och den lokala organisationen. Den här texten bygger dels på dokumentation inom projektet, dels på intervjuer som vi forskargruppen genomförde under hösten De här intervjuerna är gjorda med olika lokala nyckelpersoner inom Trestad2. Avsikten med dem var att få en bild av hur viktiga personer inom projektet uppfattade dess framväxt samt tänkte kring genomförande och resultat, i början av projektets utveckling. Vi ville bland annat få en bild av vilka resultat man hoppas att Trestad2 ska leda till, för att ha något att jämföra med vid projekttidens slut. De här intervjuerna är genomförda av forskargruppens medlemmar i respektive stad utifrån en gemensam intervjuguide, som vi arbetade fram efter ett arbetsmöte. Intervjuerna är inspelade och har skrivits ut. Slutligen ska sägas att vi naturligtvis är medvetna om att det hänt saker i projektverksamheten under den tid som förflutit sedan redovisningen gjordes. Det innebär att vissa uppgifter kan vara inaktuella och att en del synpunkter inte längre är relevanta. Men så måste det vara i en delrapport som försöker fånga en verksamhet som fortfarande befinner sig i utveckling. 5

6 Projektets framväxt och organisation Från 1 till 2 Det finns en tydlig koppling mellan Trestad2 och det tidigare storstadsprojekt, kallat Trestadssatsningen, som genomfördes under åren innanför ramen av Mobilisering mot narkotika. En viktig utgångspunkt är, nu som då, de tre storstädernas speciella situation vad gäller narkotikaproblematiken. Omfattningen av narkotikaanvändning och tillgången till narkotika är större i storstäderna. Vidare utvecklas ofta nya trender och tendenser inom drogfältet tidigare i storstadsmiljön. Det här var centralt för tillkomsten av den första trestadssatsningen. De aktiva inom Trestad2 uppfattar att situationen är likadan idag, plus att det är lika tillämpligt på cannabis, som på narkotika generellt. En andra koppling till det första trestadsprojektet handlar om personkontinuitet och nätverk av kontakter. Flera av dem som varit med om att arbeta fram Trestad2, var också verksamma inom det tidigare projektet. Kontakterna mellan städerna har, om än i varierande grad, behållits genom åren. Vidare har det tillkommit andra kontaktytor, till exempel via verksamheter som Mini Maria, vilken finns representerad i alla tre städerna. När kontakt togs med socialdepartementet under 2009 för att starta en ny trestadsverksamhet, fanns därför en grund att bygga vidare på. Den gemensamma erfarenheten och problembeskrivningen är emellertid bara ena sidan av saken. I arbetet med att skapa förutsättningar för Trestad2 blev också skillnader mellan städerna tydliga. Det var Malmö som tog initiativet till att kontakta socialdepartementet. Här uppfattade man att förutsättningarna för det drogpreventiva arbetet förändrades när Folkhälsoinstitutet tog över ansvaret Då skapades en hierarkisk organisationsstruktur med länsstyrelserna som en ny mellannivå, vilket ledde till längre beslutsvägar. Med ett trestadsprojekt ville man i Malmö åstadkomma bättre kontaktytor mellan såväl de tre storstäderna, som med den nationella nivån. I Göteborg fanns (och finns) ett mycket nära samarbete mellan staden och länsstyrelsen, varför relationen till den centrala nivån inte uppfattades som lika problematisk. Men de verksamma inom det drogpreventiva området var mycket bekymrade över utvecklingen när det gäller inställning till, och användning av, cannabis bland unga. Man såg också ett värde av att utvidga samarbetet mellan de tre storstäderna utifrån erfarenheter från den första satsningen. 6

7 På motsvarande sätt fanns en positiv bild av tidigare verksamhet i Stockholm. Även här var man oroad över den utveckling man kunde se i skolundersökningar gällande ungas drogvanor. Vidare uppfattade man att den nya ANDT-strategin pekar på nödvändigheten av att utveckla kunskapsbaserade indikatorer, vilka kan bidra till att öka effektiviteten i det preventiva arbetet med ungdomar och droger. I det sammanhanget menade man att ett nytt samarbete mellan de tre städerna skulle kunna tillföra viktigt underlag. Det var alltså med såväl gemensamma som skilda utgångspunkter de tre städerna tog itu med att utforma och organisera ett nytt projekt. De vi intervjuat beskriver processen med att formulera ett gemensamt projekt som tidskrävande och bitvis mycket rörig. Bland annat pekar man på problemet med att man länge inte visste vilka resurser det nya projektet skulle ha att arbeta med. Samtidigt framhålls den öppenhet som socialdepartementet visade under processens förlopp, som en tillgång. Det blev emellertid många möten och långa diskussioner innan en ny satsning började ta form. Den trestadssatsning som små småningom mejslades fram, bär spår av såväl likheter som skillnader städerna emellan. Den gemensamma uppfattningen om storstädernas speciella situation är en viktig utgångspunkt. Sedan speglar projektets struktur i tre olika nivåer de olikheter i fokus som fanns mellan städerna. Malmö var preventionsorienterat och ville bygga upp en verksamhet utifrån CTC, Communities That Care. Här spelade också in att de ansvariga under flera år arbetat med att utveckla internationella kontakter inom preventionsområdet. För Göteborgs del var det viktigt att även få med behandlingsnivån och därför utvecklades projektet med metodutveckling utifrån en behandlande verksamhet. Ansvariga i Stockholm menar att de lite grann fick ta det som blev kvar, nämligen tidiga insatser. Samtidigt uppfattar man att exempelvis utbildningsverksamhet är mycket viktig. Alltefter som planeringen fortskred kopplades fler insatser till de olika nivåerna och städerna enades i flera fall om gemensamma delprojekt. Lokal organisation I Stockholm är trestadsprojektet organiserat inom Utvecklingsenheten, som tillhör Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor inom Socialtjänsten. Utvecklingsenheten har tre grunduppdrag: forskning och utveckling, drog- och brottsprevention samt EU-arbete. Trestad2 tillhör preventionsarbetet inom enheten. Chefen för enheten sitter med i styrgruppen för Trestad2. Det finns även en lokal styrgrupp där enhetschefen, projektledaren plus ansvarige för Mini-Maria är 7

8 med. En person som fungerar som projektledare för Trestad2, men denne har stöd av flera delprojektansvariga. De var från början tre stycken, men fler har tillkommit efterhand. Det finns en projektgrupp där alla involverade projektledare är med. Vidare har man mycket kontakt med preventionssamordnarna som finns i stadsdelarna. I Göteborg finns Trestad2 inom Social Resursförvaltning, en förvaltning som ansvarar för vissa stadsövergripande och specialiserade sociala verksamheter. Stadens representant i den nationella styrgruppen för Trestad2 är chef för ett av förvaltningens verksamhetsområden: Stöd till familjer och individer. Inom det området finns verksamheter som deltar i delprojekten inom Trestad2, till exempel Mini-Maria. Själva projektledningen av arbetet inom Trestad2 är kopplat till Kunskapskällar n; en avdelning på Social Resursförvaltning som arbetar med kunskap och information i drogfrågor. Här finns projektledarna, vilka är två till antalet. Dessutom har man organiserat arbetet så att det till varje enskilt delprojekt finns en särskild ansvarig. Dessa delprojektansvariga bildar tillsammans med projektledarna en projektledargrupp. Totalt innebär det att det är sex personer involverade i den konkreta ledningen av de skilda delprojekt som ingår i Trestad2 och ingen av dessa har projektledningen som sin enda uppgift. Flertalet delprojekt följs av särskilda forskare, vilka fortlöpande har kontakt med såväl delprojektansvariga som med projektledarna. I Göteborg har man även en referensgrupp. Den består av personer och verksamheter, vilka i flera fall funnits med i ett samarbete kring drogfrågor under många år, till exempel från länsstyrelsen och sjukvården. Flera var också med under tillkomstprocessen av Trestad2. Genom detta har man velat skapa en kontinuitet mellan planering och genomförande i projektet. Tanken är också att involveringen av andra verksamheter ska underlätta en fortsättning av relevanta delar av Trestad2, när projekttiden löper ut. Forskarna från den övergripande forskargruppen deltar också i referensgruppen. I Malmö återfinns Trestad2 inom Avdelningen för trygghet och säkerhet. Denna tillhör stadskontorets förvaltningsavdelning. Avdelningen ansvarar för samordning av drog-, olycks- och brottsförebyggande arbete, intern säkerhet, försäkringar, krisstöd och krisberedskap. I likhet med övriga städer är chefen för den här enheten stadens representant i den nationella styrgruppen för Trestad2. Inom enheten finns även en samverkansorganisation, Trygg och säker stad, samt SSP, särskild samverkan mellan skola, socialtjänst och polis. I fokus för den här samverkan står unga människors situation. För arbetet inom Trestad2 finns två projektledare. Dessutom har man en särskilt ansvarig för delprojektet Effekt: tobak samt en medarbetare som arbetar med projektet 8

9 kring Mini-Maria. Det ska nämnas att man i Malmö genomfört en omfattande omorganisation under projekttiden. Det är i skrivande stund oklart vilken påverkan denna haft på den lokala organisationen av Trestad2. Förväntade resultat Det långsiktiga syftet är naturligtvis att få en minskning av cannabisanvändningen bland unga. Flera vi intervjuat uppfattar emellertid att ganska få av delprojekten inom Trestad2 bygger på ett direkt arbete med unga människor. Det centrala i det här projektet är att förbättra kunskaper, metoder och kontaktvägar, för att i ett andra led se effekter vad gäller ungas erfarenheter av cannabis. Ökad kunskap och metodutveckling är alltså saker som framhålls som viktiga mål. Kopplat till de olika delprojekten finns förhoppningar om förbättringar ifråga om arbetsmetoder i såväl förebyggande som behandlande syfte. Här nämns särskilt vikten av att forskningen är med och kan hjälpa till med att göra arbetet mer kvalitetssäkrat och kunskapsorienterat. Behovet av en förbättrad närvaro på internet via en webbportal, nämns också. Ett viktigt mål för Trestad2, som betonas framför allt av Göteborgs projektledning, är att motverka de tendenser till liberalisering i cannabisfrågan, som man ser på många håll. Man menar att det går att se en alltmer tillåtande attityd till cannabis bland såväl unga som vuxna. De negativa effekterna av att använda cannabis kommer inte fram i diskussionen; tvärtom beskrivs många gånger cannabis som en ganska harmlös drog, till exempel i jämförelse med alkohol och tobak. Här vill man att Trestad2 ska vara en motvikt, som kan förmedla andra bilder och erfarenheter. Genom detta menar man att även bruket av cannabis kan påverkas så att det minskar i omfattning. De aktiva ser möjliga spridningsvägar på tre nivåer. För det första fungerar storstäderna som en motor när det gäller att ta fram och pröva olika insatser på drogområdet. Här hoppas man på en spridning ut till andra kommuner i landet. Länsstyrelsens roll nämns som central i det sammanhanget. För det andra vill man se spridningseffekter till organisationer vid sidan av socialtjänsten, till exempel sjukvården och polisen. För det tredje, slutligen, menar man att det är viktigt att metoder och resultat sprids vidare inom den egna organisationen, så att fler verksamhetsgrenar utvecklar sina insatser. 9

10 Förebyggande insatser Malmö Pilot: Communities That Care (CTC), EDPQ: kvalitetsstandarder för förebyggande arbete Effekt: Tobak Förebyggande insatser Stockholm EDPQ: kvalitetsstandarder för förebyggande arbete Preventionsprofilen Effekt: Tobak Göteborg Effekt: Tobak Inom ramen för förebyggande insatser finns både gemensamma projekt mellan städerna och lokala projekt. I delprojektet Effekt: Tobak är alla tre städerna involverade, och Malmö och Stockholm samarbetar i delprojektet Kvalitetsstandarder för förebyggande arbete. Delprojektet Communities That Care (CTC) bedrivs endast i Malmö och vidare genomför Stockholm delprojektet Preventionsprofilen. Effekt: Tobak Planerade aktiviteter Effekt: Tobak är en vidareutveckling av föräldraprogrammet Örebro preventionsprogram (ÖPP) som är ett alkoholförebyggande program som riktar sig till föräldrar med barn i skolåren 7-9. ÖPP utvecklades av forskarna Koutakis och Stattin vid Örebro universitet med finansiering delvis av statens Folkhälsoinstitut. Idag finns en uppdaterad version av ÖPP som kallas Effekt. Projektstart för Effekt: Tobak var Det övergripande syftet med Effekt: Tobak är att minska antalet unga rökare och därmed reducera cannabisanvändning. Projektet utgår ifrån tidigare forskning kring sambandet mellan alkohol, tobak och cannabis samt föräldraattityder och ungdomarnas beteende. Insatserna riktas till elever i årsåldern och deras föräldrar. Enligt projektplanen så ska insatserna till föräldrarna genomföras som strukturerade presentationer på föräldramöten och ungdomarna ska få insatser i skolan. Tanken är att forskare tillsammans med pedagoger ska utveckla insatser som är effektiva och användbara. Enligt projektplanen ska Effekt: Tobak implementeras i alla deltagande städer som ingår i Trestad2, dessutom ingår Västra Götaland som en extra partner i detta delprojekt. Personal på skolorna ska bland annat fortbildas i förebyggande arbete, och hur engagerade föräldramöten bedrivs. Den planerade studiedesignen är en experimentell design med matchade kontrollgrupper med för- och eftertest samt senare uppföljning. Datamaterialet ska utgöras av enkätsvar från 10

11 ungdomar, föräldrar och personal. Delprojektet har i samtliga städer två huvudmålsättningar; att föräldrar ska bli stärkta i sin föräldraroll och tydligare i sin gränssättning när det gäller tobak och cannabis, och att detta i sin tur förväntas påverka ungdomars faktiska beteende när det gäller cannabisanvändning. Genomförda aktiviteter och effekter Rekrytering av deltagande skolor är påbörjad och vid tiden för lägesrapporteringen var det totalt 29 skolor rekryterade att ingå i arbetet. Både grundutbildning (2 heldagar) och uppföljande utbildning (1 heldag) av pedagogerna i samtliga städer var genomförd. Även en uppsamlingsträff och avstämningsträff med pedagogerna har fullföljts. Vidare rapporteras att en projektgrupp och styrgrupp bildats och att olika former för möten har ägt rum. Vad har fungerat bra och vilka har svårigheterna varit? Enligt lägesrapporten så har möten och utbyte mellan pedagoger och forskare såväl som pedagoger emellan varit positiva och givande. Även samarbete mellan städernas projektledare rapporteras ha fungerat väl. Svårigheterna som tas upp i lägesrapporteringen är rekrytering av skolor, nedskärningar, omorganisering, samarbete, information och skolan som arena. Rekrytering av interventionsskolor men framförallt kontrollskolor har varit svårt i samtliga städer. Det framgår att det både är resurs- och tidskrävande att rekrytera skolor. I Göteborg har man trots informationsmail till samtliga områdeschefer och rektorer i staden, personliga besök på skolor, telefonsamtal och informationsmöten med rektorer och lärare haft problem med rekrytering av skolor. I Malmö anser man att omorganisering i stadsdelar har lett till att skolor avböjt att delta. Vidare rapporteras att brister i information om vad som förväntas av de deltagande skolorna resulterade i att flera skolor hoppade av projektet. Slutligen nämns skolan som en pressad och projekttrött arena, samt att samarbetet och kommunikation mellan de projektansvariga parterna haft brister. Återstående arbete Enligt lägesrapporten så behöver fler kontrollskolor rekryteras. Även basmätningens datainsamling som inkluderar enkäter till ungdomar, föräldrar och pedagoger ska slutföras. Därefter ska insatserna till barn och föräldrar genomföras. De uppföljande mätningarna ska ske under våren Även nya lektionsupplägg och Powerpoint presentationer till föräldrarna ska tas fram och en reviderad tidsplan för resterande del av projektet ska lämnas till styrgruppen. Kommentar Den centrala forskargruppen gör bedömningen att den största utmaningen i projektet har varit rekryteringen av skolor, vilket inte är unikt för detta projekt. Att implementera nya program i skolan 11

12 är mycket resurs- och tidskrävande och fodrar att man planerar stor tidsåtgång till implementeringsprocessen. Problemen med rekryteringen har resulterat i att den ursprungliga experimentella designen med matchande kontrollgrupper med pre- och post-test inte har gått att genomföra. Dessutom har rekryteringsproblemen påverkat tidsplanen och därmed fördröjt datainsamlingen. Den övergripande forskargruppen anser att delprojektet Effekt: Tobak möjligtvis kan avslutas i de städer där det inte finns underlag i form av intresserade skolor, men kan fortlöpa i de städer där det finns intresse och lokala förutsättningar att driva projektet vidare Europeisk kvalitetsstandard för drogförebyggande arbete (EDPQS) Planerade aktiviteter Under ledde Professor Harry Sumnall vid Liverpool John Moores University (LJMU) ett EU-finansierat projekt där Europeiska kvalitetsstandarder för drogförebyggande arbete utvecklades. År 2011 publicerade European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction (EMCDDA) det framtagna materialet under namnet European Drug Prevention Quality Standards (EDPQS) A manual for prevention professionals. Detta är det första publicerade Europeiska ramverk för hur man bedriver ett högkvalitativt drogförebyggande arbete. Under planeringen för Trestad2-satsningen beslöt Stockholm och Malmö att EDPQS skulle bli ett av delprojekten på den förebyggande nivån och delprojektet inleddes i samband med starten för Trestad EDPQS, översatt Europeisk kvalitetsstandard för drogförebyggande arbete är ett projekt som syftar till att höja kvaliteten på det drogförebyggande arbetet. Kvalitetsstandarden beskriver vad som krävs vid planering, genomförande samt utvärdering av drogförebyggande insatser och riktar sig i första hand till de yrkesverksamma inom drogförebyggande arbete. Vidare ska standarden underlätta arbetet med att förstå hur människor, organisationer och strategier kan bidra till att minska användning av droger, samt hur befintliga insatser kan förbättras för att nå bättre resultat. Tanken är att det drogförebyggande arbete som utförs i enlighet med kvalitetsstandarden ska vara relevant, etiskt hållbart, effektivt och genomförbart. Inom ramen för Trestad2 planeras EDPQS att översättas, bearbetas och kulturanpassas till svenska förhållanden. Detta arbete ska drivas av Malmö stad och Stockholms stad. Därefter ska metoden förankras och senare spridas med målet att nå en kvalitetshöjning av det drogförebyggande arbetet både på regional och också på nationell nivå. 12

13 Genomförda aktiviteter och effekter Inledningsvis översattes EDPQS av en extern professionell översättare. Därefter har översättningen bearbetats av den centrala arbetsgruppen och av en studiecirkel i Stockholm. Bearbetning av texten pågår fortfarande. Vidare har resurser lagts på att förankra EDPQS i de tre städerna och EDPQS har införts som mall för delprojektbeskrivningar i hela Trestad2. Ett flertal presentationer av EDPQS i såväl lokala, regionala som nationella sammanhang har genomförts. Arbetet har utvecklats i tätt samarbete med projektägaren Liverpool John Moores University (LJMU). Vad har fungerat bra och vilka har svårigheterna varit? Enligt lägesbeskrivningen har samarbetet mellan Stockholm och Malmö fungerat bra och även samverkan mellan projektmedarbetare och forskare har varit givande. Studiecirkeln i Stockholm omnämns också som välfungerande och produktiv. Enligt lägesrapporten har en svårighet varit att ta fram en enhetlig terminologi som kan gälla som riksstandard. Vidare rapporteras att Malmö stads omfattande omorganisation har försvårat den lokala förankringen där. Återstående arbete Vid tidpunkten för återrapporteringen skulle bearbetning och språkgranskning av texten med hjälp av extern resurs slutföras. När textbearbetningen är klar ska slutprodukten färdigställas. Därefter påbörjas planering och framtagande av mindre omfattande och mer skräddarsydda material för olika grupper där EDPQS utgör grundmaterialet. Det kan handla om manualer, hjälpredor, checklistor eller liknande för olika yrkeskategorier. Kommentar Den övergripande forskargruppen bedömer att arbetet med EDPQS har varit framgångsrikt och följt tidsplanen. Däremot är den översatta kvalitetsstandarden mycket omfattande och inte så användarvänlig. En kortare version och det planerade framtagandet av hjälpredor och listor ser forskargruppen som ett prioriterat arbete framöver. Den övergripande forskargruppen rekommenderar att arbetet med EDPQS fortsätter under 2014 och om möjligt därefter. Forskargruppen anser att fokus ska vara att utifrån manualen ta fram bra lättillgängligt material såsom korta versioner av kvalitetsstandarden och hjälpredor. Vidare rekommenderar forskargruppen att kvalitetsstandarden ska prövas på ett eller flera pilotprojekt inom ramen för Trestad2. 13

14 Communities that Care (CTC) CTC (Communities That Care) kan på ett enkelt sätt översättas med: lokalsamhällen som bryr sig. CTC är ett preventionssystem som utgår från lokalsamhällets förutsättningar och fokuserar på de risk- och skyddsfaktorer som finns närvarande. Utifrån dessa utvecklas sedan insatser och åtgärder för att komma till rätta med dessa. Genom att aktivt motverka riskfaktorer och stärka skyddande mekanismer erhålls lokalpreventiva effekter för t ex cannabisanvändning hos ungdomar. Planerade aktiviteter Enligt den kombinerade lägesrapporten/projektbeskrivningen är syftet med projektet är att: Inom ramen för Trestad2, preventionsnivå förebyggande arbete, kommer Malmö att arbeta med: [a] kunskapsinhämtning, nätverksbyggande, kulturanpassning och utbildning [b] påbörja implementering av CTC-modellen i Malmö, [c] ta fram lokala samhällsprofiler och identifiera risk- och skyddsfaktorer i Malmö, [d] ta fram skräddarsydda åtgärder tillsammans med forskare, [e] genomförande av ett pilot-projekt där CTC-modellen implementeras i ett par stadsdelar i Malmö. Varje del kan beskrivas som ett delprojekt som hänger ihop i en helhet. Planerat arbete för kunskapsinhämtning (a) Inom ramen för projektet ska Malmö hålla sig uppdaterade om kunskapsutvecklingen avseende CTC. Kontakt ska etableras med forskare som har utvecklat och utvärderat CTC och de städer som arbetar med CTC-modellen i Europa och USA. Vidare ska utbildning genomföras av nyckelpersoner i Malmö för att underlätta den fortsatta implementeringen och vidareutbildning av Malmö stads medarbetare. Alla förvaltningar skall erbjudas kompetensutveckling i form av en seminarieserie gällande förebyggande arbete. Tanken är att denna seminariese skall bereda vägen för införandet av CTC i Malmö. Vidare ska ett kortfattat utbildningsmaterial produceras och som riktar sig till medarbetare och beslutsfattare inom de potentiella pilotstadsdelsförvaltningarna i Malmö. Planerat arbete rörande implementering (b). Kommunstyrelsen i Malmö har beslutat att CTCmetodiken skall användas i staden och utvecklas inom ramen för trestad-projektet. Intentionen är att utbilda Malmös medarbetare avseende risk- och skyddsfaktorer och kvalitetssäkrande åtgärder enligt (CTC-modellen) skall skrivas in i gällande styrdokument. Den lokala samverkansgruppen mellan skola, socialtjänst och polis (SSP) skall informeras om projektet. Denna grupp skall också utbildas avseende risk- och skyddsfaktorer/ctc-modellen. Beslut skall fattas avseende vilka stadsdelar som ska medverka i ett pilot-projekt. Skolförvaltningen ska besluta om att mätningar ska genomföras på skoltid samt på vilka skolor ett pilotprojekt kan genomföras. 14

15 Planerat arbete rörande lokala samhällsprofiler (c). Använda befintliga skolundersökningar i Malmö stad för mätning av risk- och skyddsfaktorer. Dessa redan befintliga uppföljningar skall inkluderas i aktuellt projekt för uppföljning av insatsernas effekt på normbrott. Vidare skall en specifik CTCenkät implementeras efter översättning, kulturanpassning och utprovning i ett pilotprojekt- CTCenkäten används som komplement till den reguljära skolmätningen. Planerat arbete rörande skräddarsydda åtgärder (d). Ett utbildningsprogram avseende CTCmodellen ska utvecklas. Befintliga åtgärder i Malmö stad ska inventeras. Bedömning av evidens gällande dessa metoder skall göras tillsammans med forskare. Evidens skall också bedömas avseende nationellt och internationellt förekommande interventionsprogram. Med hjälp av detta underlag ska en s k blue-print-lista sammanställas. Planerat arbete rörande genomförande av pilotprojekt (e). Hösten 2011 ska ett antal pilotstadsdelar väljas ut för att medverka i ett pilotprojekt. En viktig del i implementeringen är att ge tillräckligt med feedback till beslutsfattare, verksamhet och befolkning. Under våren 2011 skall pilotområdenas styrgrupper formeras och ledningsgrupper i berörda stadsdelar skall erhålla kompetensutveckling. I samband att befintlig skolenkät distribueras mars 2012 skall risk- och skyddsfaktorer mätas med hjälp av den nya CTC-enkäten i tre ålderskohorter (12, 15 och 17 åringar). Under våren 2012 skall insamlad data analyseras. Genomförda aktiviteter och effekter Enligt den kombinerade lägesrapporten/projektbeskrivningen har följande arbete genomförts. Genomfört arbete för kunskapsinhämtning (a). Kontakt har etablerats med amerikanska och europeiska forskare som har utvecklat och utvärderat CTC-modellen. Diskussion har genomförts med städer i Holland och Tyskland som idag använder CTC modellen. Beslut har fattats om att utbildning av nyckelpersoner under hösten 2013 ska genomföras på Verwey-Jonker Instituut i Nederländerna. Omfattande samarbete sker också inom ramen för EU-CTC (flertal länder) samt inom ramen för internationella CTC, som leds av upphovsmännen (Hawkins & Catalano). Genomfört arbete rörande implementering (b). Intentionen att arbeta med CTC från har stadfästs i styrdokument Malmö, trygg och säker stad. Skola, socialtjänst och polis (SSP) har informerats om projektet. Diskussion har förts gällande vilka stadsdelar och skolor som ska medverka i pilotprojektet. Arbetet att hitta stadsdel och skolor har märkbart fördröjts p g a av att Malmö f o m 2013 genomför en omfattande omorganisation som bl a innebär en helt ny stadsdels- och skolorganisation. Beslut om en pilotskola för implementering av CTC kommer att ske under oktober

16 Genomfört arbete rörande lokala samhällsprofiler (c) Inom ramen för aktuellt projekt har de skolenkäter som genomförts 2009 och 2012 analyserats, vilket medfört att risk- och skyddsfaktorer har identifierats. Omfattande översättningsarbete har genomförts. Bland annat översättning av grundläggande CTC-material till svenska vilket bland annat inkluderar manualer och enkäter. Genomfört arbete rörande skräddarsydda åtgärder (d). Fyra specifika utbildningar som initialt kommer att användas i pilotprojektet har tagits fram: en utbildning avseende risk- och skyddsfaktorer, en stresshanteringskurs, en kurs för class-room-management och avslutningsvis utbildningsprogrammet tobakeffekt. Dessa program skall sedan erbjudas till aktuella aktörer som genomför implementeringen av det preventiva arbetet bland ungdomar. Genomfört arbete rörande pilotprojekt (e). Genomförandet av detta pilotprojekt har märkbart fördröjts till följd av stadens omorganisation av stadsdelar och skola. Omorganisationen består dessutom av flera delar: en politisk omorganisation, där den politiska ledningen, kommunalråd, rotelansvar och politiska beredningar stuvas om, en omorganisation av verksamhetsförvaltningarna, där de tio stadsdelarna slås ihop till fem och där man centraliserar ansvaret för förskolan och grundskolan. Detta har gjort att ingen har kunnat fatta beslut om en pilotskola för att prova implementeringen av CTC. Beslut gällande pilotskola kommer under oktober Vad har fungerat bra och vilka har svårigheterna varit Texten fokuserar inte närmare på dessa frågor men det framgår att ett omfattande kontaktnät av relevanta CTC-kontakter har byggt upp både i Europa och i USA som på olika sätt kan stödja Malmö-projektet och tillhandahålla expertkunskap. Vidare framgår att omorganisationen i Malmö Stad under 2013 har satt käppar i hjulet för implementering och utveckling av projektet lokalt i Malmö. Återstående arbete Enligt den kombinerade lägesrapporten/projektbeskrivningen är återstående arbete följande. Återstående arbete rörande kunskapsinhämtning (a). Malmö kommer fortsatt arbeta med kunskapsinhämtning genom samarbete med internationella forskare och städer som arbetar med CTC-modellen. Utbildning av nyckelpersoner i Malmö kommer under hösten 2013 att genomföras i Holland. Under våren 2014 kommer ett kortare skriftligt utbildningsmaterial att produceras för senare distribution till medarbetare i Malmö stad. Samtidigt kommer även utbildning av nyckelpersoner i Malmö att äga rum. 16

17 Återstående arbete rörande implementering (b). Förbereda grundskoleförvaltningen (utvecklingschef & kvalitetschef), start oktober Utbilda Trainers Trainer för CTC, start oktober/november. Förbereda pilotskola, start november Bygga upp en CTC-organisation kring pilotskola, enligt CTC-modellen, start november. Utbilda Facilitator och CTC-organisation, start tidigast december Genomföra CTC-enkät på pilotskola, tidigast november/december Återstående arbete rörande lokala samhällsprofiler (c). Nästkommande skolenkät kommer att distribueras 2015 och därefter analyseras. Den nu översatta och kulturanpassade CTC-enkäten kommer under hösten 2013 att testas på en mindre grupp elever, ca 2 skolklasser, för att sedan användas i planerat pilot-projekt med start våren Avslutningsvis kommer CTC-enkäten att distribueras till samtliga grundskoleklasser, åk 4-9, Därefter kommer befintlig skolenkät och den nyutvecklade CTC-enkäten att distribueras med överlappande regelbundenhet. Återstående arbete rörande skräddarsydda åtgärder (d). Under hösten 2013 samt våren 2014 genomförs utbildning av personal på pilotskolan gällande: risk- och skyddsfaktorer, stresshantering, en kurs för class-room-management och utbildningsprogrammet tobakeffekt. Återstående arbete rörande pilotprojekt (e). Under hösten 2013 kommer pilotområdets styrgrupper formeras och ledningsgrupper i området kommer att erhålla kompetensutveckling. Samtidigt kommer den CTCenkät som utvecklats att distribueras på pilotskolan för elever i årskurs 4-9. Resultatet kommer under våren 2014 att analyseras och återkopplas till pilotområdets styrgrupp. CTC enkäten kommer därefter årligen att distribueras på pilotskolan. Övrigt: Pilotprojektet kommer att följas av Kent O Johnsson som är forskare vid Malmö högskola. Han kommer att utvärdera effekter av CTC både med data från skolenkäterna och de specifika utbildningar som ges till personal och andra på pilotskolan. Hela projektet kommer att etikgranskas av lokal etikprövningsnämnd. Kommentar CTC är Malmö Stads stora satsning inom ramen för Trestad 2 och ett viktigt projekt för hela Trestads-satsningen. Projektet har potential att inte bara visa på hur effektiva preventionsmetoder kan utvecklas utan pekar också på en övergripande struktur hur samordnat preventionsarbete kan bedrivas på kommunal nivå. Projektet är till sitt omfång det största inom Trestad 2 och består av flera delar/steg och processer. Den övergripande forskargruppen poängterade under vintern/våren 2013 för projektledningen vikten av att utveckla en tydlig och transparant projektplan/genomförandeplan samt en forskningsplan som bland annat skall ligga till grund för 17

18 etikansökan av pilotprojektet. Dessa dokument har vad vi känner till ännu inte upprättats, i vart fall har de inte presenterats för oss. Som beskrivs i projektgenomgången ovan har mycket kraft och resurser lagts på att knyta och utveckla nödvändiga kontakter utomlands både i USA och Europa i syfte att få kunskap och skapa förutsättningar för implementering av metoden i Sverige. Det är den övergripande forskargruppens åsikt att detta arbete har varit framgångsrikt och att det skapats goda förutsättningar för att få det expertstöd (utbildning, handledning, kompetensutveckling etc) som behövs för att bygga en svensk kunskapsgrund i metoden. Den övergripande forskargruppen konstaterar att arbetet med att utbilda, implementera och utvärdera CTC i Malmö Stad är avsevärt försenat vad gäller genomförandet av pilotprojektet- Det har anförts från projektledningen att förseningen framförallt beror på omorganisationen i staden. Det konstateras att projektet inte lyckats mobilisera nödvändig kraft för att få igång implementeringsarbetet inom angivna tidsramar. Den övergripande forskargruppen önskar diskutera med projektledningen rörande de fyra interventioner som skall genomföras i denna pilotfas av projektet (utbildning risk/skyddsfaktorer, Effekt: tobak, Class-room management, stresshantering). Syftet med att genomföra dessa inom ramen för pilotprojektet framstår som otydligt och den centrala forskargruppen vill närmare informera sig om detta. Sammanfattningsvis konstaterar den övergripande forskargruppen att bristen på dokumentation skapar en osäkerhet om hur projektets progress ser ut, konkret innebär det att vi känner en oro över att allt som man beskriver i statusuppdateringen gällande implementering av CTC inte skall hinnas med under innevarande år. Då CTC-satsningen är Trestad2:s största projekt och ett av profilprojekten anser den övergripande forskagruppen att en mobilisering inom hela Trestad2 bör ske för att komma tillrätta med de svårigheter som tagits upp, så att projektet kan slutföras enligt plan. Det är också forskargruppens uppfattning att hela processen skulle påskyndas och effektiviseras om en projektledare anställdes för att hålla i detta arbete. Preventionsprofilen i Stockholm Detta projekt har karaktären av ett internt utvecklingsarbete inom de funktioner som jobbar med prevention i Stockholms stad. 18

19 Planerade aktiviteter Preventionsprofilen är en metod för att utifrån kunskapsbaserade risk- och skyddsfaktorer utvärdera, kvalitetssäkra och tydliggöra det förebyggande arbetet i kommunalt driven eller finansierad barn- och ungdomsverksamhet. Den enskilda medarbetaren gör en självskattning av graden av prevention i det ordinarie arbetet genom att fylla i en enkät. Resultatet sammanställs och analyseras på gruppnivå. Verksamheten ges möjlighet att systematiskt följa upp och utveckla sitt förebyggande arbete. Preventionsprofilen som metod är framtagen och kvalitetssäkrad utanför Trestadsprojektet som ett led i det lokala preventionsförbättrande arbetet i Stockholms stad. Inom nuvarande projektet ska en plan fram för implementering av Preventionsprofilen på olika nivåer i staden tas fram. En beskrivning ska utarbetas för implementering av metoden och hur den ska användas för att fungera bra på arbetsplatserna i stadsdelarna. Vidare ingår i projektet att ta fram de delar av paketet som måste ingå i t ex ett projekt för att benämnas att man jobbar enligt Preventionsprofil. En första omgång av utbildning av instruktörer skall fram och genomförs. En plan för hur utbildningen ska fortsätta efter projekttiden ska tas fram. Möjligheten för en digitalisering av enkäten och ett webbaserat instrument för att sammanställa resultat ska utredas under projekttiden. Arbetet för möjlighet till att införa metoden i verksamhetsplaneringen för tydlig uppföljning inom stadens ILS-system ska påbörjas. Genomförda aktiviteter och effekter Projektet påbörjades och förväntas pågå med stöd av Trestad2 till och med En medarbetare tjänstgör på deltid, två dagar i veckan (40 % av heltid) huvudsakligen men inte enbart med preventionsprofilen. Preventionsprofilens enkätdel är under digitalisering i enkät och analysverktyget esmaker och finns med en sammanställningsmall för preventionsprofilen i Excel och en kort användarguide. Ett bildspel med information om preventionsprofilen är framtaget för marknadsföring. Efter en genomgång av materialet har Stockholms preventionssamordnare fått tillgång till bildspel, Excel-enkät och sammanräkningsmall och kan från och med börja tillämpa metoden på försök. Råmaterial till en broschyr är framtaget och skall utvecklas vidare inom projekttiden. Insamling av erfarenheter av pilotstudierna pågår. Vad har fungerat bra och vilka har svårigheterna varit Statusuppdateringen anger att det är för tidigt att uttala sig om detta då projektet nyligen igångsatts. Återstående arbete Enligt statusuppdateringen fortgår arbetet enligt plan. 19

20 Kommentar Detta projekt som påbörjats utanför Trestad2 inom de det ordinarie arbetet inom Stockholms stad med att utveckla preventionsarbetet men har flyttats in i projektet då det tangerar relevanta frågeställningar inom Trestad2. Då verktyget redan är framtaget handlar satsningen inom Trestad2 framförallt om att utveckla en e-plattform, testa dess funktionalitet och initiera implementering av den. Projektet hade bara pågått några månader innan det avrapporterades och det är med tillgänglig information inte möjligt att närmare uttala sig om vilka möjligheter, risker och svårigheter som finns inom projektet. Informationen i föreliggande projekt är knapphändig och den övergripande forskargruppen upplever ett behov av att förstå projektet bättre och kommer därför att begära en särskild dragning av projektet under våren 2014 för att bättre kunna värdera, möjligheter och risker samt få en tydligare bild av hur projektet avlöper. 20

21 TIDIGA INSATSER Malmö Samverkan kring riskgrupper Kompetensutveckling Tidiga insatser Stockholm Ungdom i Storstad Mumin Göteborg Kartläggning och analys: cannabis och unga i Göteborg Kompetenshöjning Området tidiga insatser består av genomgående av lokala delprojekt, varför redovisningen sker varje stad för sig. I Stockholm finns två lokala delprojekt, Ungdom i Storstad och Mumin. I Göteborg finns två lokala delprojekt Kartläggning och analys av cannabisanvändande bland unga i Göteborg och Kompetenshöjning. I Malmö finns två lokala delprojekt Samverkan kring riskgrupper och Kompetensutveckling STOCKHOLM Ungdom i storstad Planerade aktiviteter Delprojektet som löper under hela projekttiden består av utbildningsinsatser riktade till vuxna som möter ungdomar (t.ex. fältassistenter, föräldrar, fritidsledare, skolpersonal, idéburna organisationer) En grundläggande utgångspunkt för Ungdom i storstad (UiS) är att kommunikationen om cannabis skall ske från vuxna som finns nära ungdomarna. Syftet är att rusta olika yrkesgrupper och att få dessa att samverka. Av projektbeskrivningen framgår att delprojektet är tänkt att genomföras i två steg. Det första steget omfattar heldagsutbildningar för olika yrkeskategorier (idéburna organisationer, föräldrar). Det andra steget omfattar tvärsektoriell kompetensutveckling i olika stadsdelar i Stockholm. För att få ett underlag för utformningen av de olika utbildningsinsatserna planeras inledningsvis: 1) fokusgrupper med ungdomar, 2) en yrkesenkät riktad till professionella inom området samt 3) en pilotutbildning riktad till fritidsledare. Yrkesenkäten som genomförs av externa forskare vid STAD (Stockholm förebygger alkohol och drogproblem, programområde inom Centrum för psykiatriforskning) är tänkt att upprepas 2014 och utgöra en del av utvärderingen av delprojektet. I projektbeskrivningen anges målen för Ungdom i storstad på följande sätt: Effektmål (lång sikt): Minskad cannabisanvändning bland 21

22 unga staden. Resultatmål (medellång sikt): Att vuxna utifrån sin roll (som förälder eller professionell) tar ökad del i det cannabisförebyggande arbetet. Aktivitetsmål (kort sikt): Att genomföra utbildningar för de olika kategorierna som beskrivs ovan Genomförda aktiviteter och effekter I inledningsskedet av delprojektet genomfördes fokusgrupper med ungdomar i grundskolans årskurs 9 och i gymnasieskolans årskurs 2 för att undersöka vilka faktorer som påverkar unga att inte använda cannabis (18 fokusgrupper med sammanlagt 187 ungdomar i 10 stadsdelar). En yrkesenkät genomfördes av forskare från STAD i form av en webbenkät till anställda i staden som kommer i kontakt med ungdomar. Syftet med undersökningen var att kartlägga vad de olika yrkesgrupperna har för bild av cannabisanvändning bland ungdomar i Stockholm, hur de arbetar med prevention och tidiga insatser mot cannabisanvändning bland ungdomar, samt identifiera vilka åtgärder som man bedömer skulle kunna förbättra arbetet. 508 personer besvarade enkäten. Resultaten publicerades i en rapport Cannabisprevention bland ungdomar. En enkätundersökning med yrkesgrupper som möter ungdomar i Stockholm (Gripenberg, Sundin & Ramstedt 2013). I maj 2012 genomfördes den planerade pilotutbildningen för fritidsledare och erfarenheterna från denna har tillsammans med resultaten från fokusgrupperna och yrkesenkäten legat till grund för det fortsatta arbetet med olika utbildningsinsatser. I lägesrapporten från september 2013 beskrivs ett omfattande uppbyggnads- och förankringsarbete genom kontakter ut mot de yrkesgrupper som utbildningen riktar sig till i samarbete med bland annat lokala preventionssamordnare och referensgrupper/referenspersoner inom olika fält. Till och med våren 2013 har 600 utbildningstillfällen genomförts i form av halv- eller heldagar vid ett, två eller tre tillfällen utifrån olika målgruppers behov. Designen av de olika utbildningsinsatserna har fortlöpande gjorts i dialog med målgrupperna (kursvärderingar, referensgrupper etc). I lägesrapporten betonas just vikten av dialog och att utbildningsinsatserna skräddarsys i förhållande till den aktuella målgruppen såväl när det gäller innehåll och omfattning. Preventionssamordnare och personal från utvecklingsenheten har fungerat som kursvärdar vid en del av utbildningarna. Kursvärderingar, vilka sammanställs och sparas för utvärdering av delprojektet i dess helhet, genomförs kontinuerligt i anslutning till de olika utbildningarna. De genomförda utbildningsinsatserna har enligt lägesrapporten lagt en grund för de kommande utbildningsinsatserna med fokus på lokal samverkan för såväl förebyggande arbete, tidiga insatser, vård och behandling. Genom det omfattande förankringsarbetet har Trestad2 blivit känt i staden och även hos hos regionala och nationella intressenter vilket har lagt en grund för ett kommande 22

23 fördjupat samarbete. UiS-modellen, med avstamp i yrkesenkät och fokusgrupper har fungerat som inspiration för andra städer/regioner. Projektledaren har under hösten 2013 inbjudits att presentera modellen för andra städer och regioner. Även internt inom Trestad2 har Stockholmsmodellen utgjort en inspiration för Göteborg och Malmö i arbetet med att utveckla de lokala utbildningssatsningarna inom respektive stad. Vad har fungerat bra och vilka har svårigheterna varit I lägesrapporten framhålls samarbetet i arbetsgruppen samt med forskare och andra externa intressenter som positivt. Omfattande utbildningsinsatser har kunnat genomföras trots ibland praktiska svårigheter att nå ut med inbjudningar och att bygga kontinuitet i kontakterna med de olika yrkesgrupperna över tid och att underhålla utbildningarna när de primära utbildningarna är genomförda. Ett konkret exempel som nämns i lägesrapporten är problem med att bjuda in gruppen fritidsledare då dessa visade sig sakna personliga e-postadresser. Det finns inte heller något chefsnätverk inom detta område. Återstående arbete UiS kommer under resten av projekttiden fortsätta att erbjuda de grundläggande stegen i utbildningen för olika yrkeskategorier samt skräddarsy påbyggnadsutbildningar för respektive yrkesgrupp i dialog med målgruppen. Av lägesrapporten framgår också att man planerar att ta fram ett kunskapsmaterial om cannabis som kan användas av professionella och att arbeta med lokal samverkan i stadsdelarna genom lokala, tvärprofessionella aktiviteter. Ytterligare en aktivitet som nämns i lägesbeskrivningen är att utveckla samarbetet med Stockholm stads egen satsning med mot cannabis, bland annat genom en planerad kampanj riktad till tonårsföräldrar. Yrkesenkäten skall upprepas vid projektets avslutande år 2014 och tillsammans med kursvärderingar, projektplaner med mera utgöra underlag för slututvärderingen av projektet. Dessutom planerar man att anlita en extern implementationsforskare för att göra en mer djupgående utvärdering av UiS. Kommentar Utbildningskonceptet UiS har genomförts som planerat och tycks hittills ha fungerat mycket väl med omfattande insatser riktade till olika målgrupper och en uppbyggd struktur för samverkan mellan inblandade aktörer. Praktiska svårigheter med att nå ut till olika aktörer verkar ha kunnat hanteras och det förefaller finnas goda förutsättningar för att fullfölja projektet som planerat. Det finns en utarbetad modell för utvärdering och den planerade fördjupade implementeringsstudien ser vi som värdefull för att tillvarata de erfarenheter som görs inom ramen för delprojektet. Det är viktigt att den skriftliga dokumentation som producerats inom verksamheten, till exempel i form av kursvärderingar och fokusgruppsintervjuer, samlas ihop och bildar underlag för en fördjupad 23