Reformförslagen är få och försiktiga

Transkript

1 CAP-reformen: Reformförslagen är få och försiktiga Inga nya pengar alls till miljö- och landsbygdsåtgärder. PETER EINARSSON Medlemsavgiften 2011 Läser man EU-kommissionens 15-sidiga förslag till CAP-reform ser det riktigt bra ut ända fram till sisådär sidan 8. Det talas länge om global livsmedelsförsörjning, hushållning med naturresurser, klimatanpassning, uthållig tillväxt, kollektiva nyttigheter, kvalitetsproduktion och grön teknik. Gårdsstödet ska fördelas rättvist både mellan medlemsstater och bönder, allting ska förenklas ja, kommissionen lovar rentav att ta itu med primärproduktionens sjunkande andel av matpriserna. Men sedan kommer man till de konkreta reformförslagen. De är inte många och de är mycket försiktiga. Det mesta som räknas upp i den långa raden av målsättningar saknar helt motsvarighet i den betydligt kortare förslagsdelen. Det finns till exempel inga nya pengar alls till miljö- och landsbygdsåtgärder, och följaktligen inte heller några egentliga förslag till vidareutveckling av andra pelaren. Det som faktiskt föreslås är snarare mindre justeringar än riktiga reformer, och de görs nästan bara i gårdsstödet. Gårdsstödet Gårdsstödet är en märklig konstruktion. I teorin är det ett så kallat frikopplat stöd, ett rent inkomststöd till lantbruket som betalas per hektar utan koppling till vad eller hur mycket man producerar. Enda kravet är att man uppfyller tvärvillkoren, det vill säga inte bryter mot några lagar. I verkligheten finns knappast två bönder i hela EU som får samma gårdsstöd per hektar. Skillnaden kan vara 1:10, i extrema fall ännu mer. Och den beror nästan alltid på att bonde A för många år sedan hade stöd för en sorts produktion och Politiskt omöjligt. Jordbrukskommissionären Dacian Cioloş skulle troligen mycket gärna ha stöttat den flat rate -linje som bland annat länge drivit. bonde B för en annan. Mer om detta och hur det blivit så i en separat artikel här intill. Förväntningarna har därför varit stora på att nästa CAP-reform skulle jämna ut åtminstone det mesta av de här historiska skillnaderna, särskilt mellan de gamla och de nya medlemsländerna. Rör inte mitt gårdsstöd! Men så verkar det knappast bli, och skälet säger en hel del om glappet mellan det blomsterspråk som EU gärna ägnar sig åt när det ska skrivas målsättningar, och den krassa realpolitik som gäller när det är dags att förhandla. Jordbrukskommissionären Dacian Cioloş skulle troligen mycket gärna ha stöttat den flat rate -linje som bland annat länge drivit, och på sistone även svenska regeringen. Cioloş har varit jordbruksminister i Rumänien och dessförinnan pluggat och jobbat i Frankrike. Han vet precis hur snett systemet slår. Ändå väljer han att trassla in sig i märkliga formuleringar om att lika villkor inte alls är det mest rättvisa, utan en fördelning som häng med nu! återspeglar stödets mål på ett pragmatiskt, ekonomiskt och politiskt möjligt sätt. Varför gör han på detta viset? 6 ekologiskt lantbruk 1/2011

2 Jordbruksstöd per år Jo, för att han helt enkelt inte har mycket val. Politiskt möjligt betyder här att de länder som tjänar bra på dagens skillnader är tillräckligt många och politiskt starka för att blockera en utjämning. Och en EUkommissionär föreslår aldrig något som han inte tror det finns åtminstone en liten chans att få igenom. Förändringarna i gårdsstödet Så de förändringar som Cioloş föreslår i gårdsstödet visar var han bedömer att gränsen går för det politiskt möjliga. Så här ser det ut. Utjämnade gårdsstöd inom medlemsländerna. Förslaget är lite luddigt på den här punkten, men kan tolkas som att en regionaliserad modell i stil med den svenska blir obligatorisk, och att individuella tilläggsbelopp försvinner helt, liksom kvarvarande kopplade stöd i de länder som ännu har sådana. Utjämnade gårdsstöd mellan medlemsländerna. Inte mycket av detta troligen. Förslaget talar om att sätta ett golv för tilldelningen, så att alla länder får minst en viss procent av EUs genomsnitt. Det kräver i så fall Jordbruksstöd per år att motsvarande pengar tas från de länder som får mest idag. Miljövillkor på en del av gårdsstödet. Detta är en av de få nya idéerna i förslaget (åtminstone om man bortser från att den fanns med i IFOAM- EUs jordbrukspolitiska positionspapper 2002). Tanken är att den som uppfyller vissa miljövillkor får ett tilläggsbelopp till det generella gårdsstödet. Villkoren ska gälla lika i hela EU och exempel som nämns är permanenta betesmarker, fånggrödor, växtföljder och bioträda. Åtgärder som ger både miljö- och klimatnytta ska vara prioriterade. Gårdsstöd endast till aktiva lantbrukare. Det här är en punkt som redan väckt livlig diskussion även om de flesta medlemsländer verkar positiva. För vad är en aktiv lantbrukare? Här finns också ett möjligt problem med WTO-avtalet, för så snart som det finns en formell koppling mellan stöd och produktion platsar stöden inte längre i gröna boxen. Tak för gårdsstödet på stora gårdar. Noga räknat står det bara att ett tak Det här diagrammet visar hur mycket en svensk lantbrukare i genomsnitt får i jordbruksstöd jämfört med genomsnittet för de gamla EU-länderna (EU-15) och för de nya (NEU-12). Totalt sett ligger Sverige alltså en bit över genomsnittet, men det beror helt på en stor andel miljö- och landsbygdsstöd (grön stapel). Gårdsstödet (orange stapel) ligger en bit under EUsnittet. När man jämför olika EU-länder ska man också tänka på att gårdsstöden betalas till 100 procent med EUpengar, medan miljö- och landsbygdsstöden bara delvis betalas av EU. För Sverige och de andra gamla medlemsländerna är EU-andelen oftast 50 procent, för de nya medlemsländerna normalt 75 procent. Även vissa stödområden i de gamla medlemsländerna, till exempel norra Norrland, har 75-procentig EU-finansiering. Nästan halva den gröna delen av Sveriges stapel betalas alltså av svenska skattepengar. Jämförelsen är gjord genom att fördela de totala jordbruksstöden under perioden på all jordbruksmark i respektive land, alltså både åkermark och naturbetesmark. Det här diagrammet visar samma jämförelse som diagrammet med tre staplar, men uppdelat på de 27 EU-länderna. Det visar hur stor variationen är inte bara mellan gamla och nya medlemsländer, utan också inom grupperna. ekologiskt lantbruk 1/2011 7

3 cap-reformen ska övervägas. Frågan har varit uppe i varje reformdiskussion sedan 1990-talet och ännu inte lett till någonting. Kompensationsbidrag även inom gårdsstödet. Cioloş ville egentligen flytta hela kompensationsbidraget till gårdsstödet, men stötte på motstånd inom kommissionen. Så nu ska det delas mellan första och andra pelaren. Budget När det gäller budgeten finns egentligen inga uttryckliga förslag, men mellan raderna går det rätt tydligt att utläsa två saker. Oförändrad totalbudget. Det föreslås definitivt inga nedskärningar, och på en rad ställen markeras vikten av en fortsatt stark jordbrukspolitik. Lite förvånande kanske. Bara för något år sedan var tongångarna rätt annorlunda, och inte bara från den handfull länder som i likhet med Sverige alltid velat krympa CAP. Men vinden verkar ha vänt. Samma tendens kan spåras i finansministrarnas pågående diskussion om EUbudgeten Oförändrad fördelning mellan första och andra pelaren. Det här betyder stopp för en reformprocess som pågått ända sedan 1980-talet. Sakta men säkert har miljö- och landsbygdsstöden vuxit från ingenting till omkring 20 procent av EUs jordbruksbudget. Vid varje reformomgång har jordbrukskommissionären föreslagit rejäla ökningar, och medlemsländerna har motvilligt gått med på max hälften. Men nu verkar alltså kommissionärens bedömning vara att det inte ens är lönt att föreslå någon ytterligare ökning. Förslagen om miljövillkor i gårdsstödet och flyttning av kompensationsbidraget kan tolkas som försök att öka reformutrymmet med en kringgående rörelse. Det är knappast troligt att något medlemsland vill föreslå direkta neddragningar av andra pelaren, och därmed kan man frigöra en del pengar för nysatsningar genom att vissa åtgärder flyttas till första pelaren. Andra pelaren Om Cioloş lyckas med att frigöra lite pengar inom andra pelaren verkar det främst vara på två områden han vill använda dem. Verktyg för riskhantering. Både marknads- och produktionsrisker nämns, och flera tänkbara modeller, från inkomststabiliseringssystem till försäkringar och fondlösningar. Kvalitetsproduktion och marknadsföring. Ekologiskt lantbruk nämns uttryckligen som en typ av kvalitetsproduktion som behöver stärkas ytterligare. Hur viktiga är EU-stöden för böndernas ekonomi? Det här diagrammet från EU-kommissionen visar hur stor andel stöden utgör av lantbrukets nettoinkomster. Man har utgått från faktorinkomsten, det vill säga den del av intäkterna som är kvar efter att särkostnader betalats, och som ska räcka till ersättning för mark, kapital och arbete (både eget och andras). Lila staplar är direktstöd (huvudsakligen gårdsstöd), ljusblå staplar är alla EU-stöd sammanräknade. Att Sverige finns bland de mest stödberoende tillsammans med bland annat Finland, Irland och Österrike är kanske inte så förvånande. Mer oväntat är att Danmark ligger i samma klass, med den skillnaden att det där är gårdsstöd och inte landsbygdsstöd som håller lantbruket under armarna. Observera dock att det här diagrammet inte säger något om hur stora stödsummorna är i absoluta tal, bara hur viktiga de är för lantbrukets lönsamhet. Källa: EU-kommissionen 8 ekologiskt lantbruk 1/2011

4 Några nysatsningar på miljösidan aviseras däremot inte, utöver den redan starka tonvikten på klimatåtgärder. Vad händer nu? Nästa formella steg i processen är att kommissionen lägger fram sina konkreta förslag till lagstiftning. Det ska ske under 2011, mer specifik är man ännu inte. Men fram till dess drar stora lobbyracet igång för att påverka allehanda detaljer. Många av kommissionens tankar är uppenbart ofärdiga. Skvallret från Bryssel förtäljer exempelvis att man mycket gärna tar emot idéer om miljövillkor som är tillräckligt enkla och generella för att fungera i gårdsstödet. Den här reformen skiljer sig från alla tidigare genom att EU-parlamentet för första gången har medbestämmanderätt, istället för som tidigare bara en rådgivande roll. Det betyder att mycket av lobbyverksamheten kommer att riktas mot parlamentet istället för mot kommissionen och medlemsländerna. Parlamentet har för övrigt redan haft ett tydligt inflytande. Det som Cioloş nu föreslår är i långa stycken direkt hämtat från den rapport som parlamentet gjorde på eget initiativ förra vintern, under ledning av den skotske liberalen George Lyon. Men det är inte givet att det gör så stor skillnad om parlamentet eller rådet (medlemsländerna) har mest att säga till om. Parlamentet rekryteras ur precis samma grupp politiker som medlemsländernas regeringar, så åsikterna brukar fördela sig på ungefär samma sätt. Rör inte mitt gårdsstöd! var ett huvudtema även i parlamentets rapport. Slutmanglingen kommer nog i alla händelser att ske i trepartsförhandlingar mellan rådet, kommissionen och parlamentet. Det blir knappast tidigare än mot slutet av 2012, och troligen samordnat med beslutet om budgeten Även om CAP numera är en bra bit mindre än hälften av EUs budget, är jordbrukspolitiken den största enskilda posten, omöjlig att kringgå. Sverige + Polen = sant? Men kanske får vi se en och annan oväntad koalition i mellantiden. Strax före jul överraskade faktiskt svenska regeringen genom att skriva på ett uttalande om CAP-reformen tillsammans med nästan alla de nya medlemsländerna (Portugal var enda andra gamla medlemslandet). Uttalandet tar mycket tydlig ställning för mer pengar till andra pelaren, full utjämning av gårdsstöden mellan medlemsländerna och något mer inlindat även för en bibehållen stark CAP-budget och högre kvalitetskrav på importerade livsmedel. Möjligen var detta lite känsligt på hemmaplan, för det finns inget spår av uttalandet på Landsbygdsdepartementets hemsida, som annars publicerar en strid ström av pressmeddelanden om betydligt mindre viktiga ting. EUs stödkaos Hur blev det så här? Prisstöden lever kvar i det så kallade frikopplade systemet. Det är svårt att se någon logik i fördelningen av EUs jordbruksstöd. De mest häpnadsväckande skillnaderna finns inom gårdsstödet. Det finns länder som får mer än 500 euro per hektar, medan andra får nöja sig med omkring 50. Delvis kompenseras gapet av miljö- och landsbygdsstöden. Men även om man räknar samman alla stöd så är spännvidden enorm, från cirka 175 euro per hektar till över 700. För de enskilda bönderna är skillnaden ännu större, eftersom tilldelningen också varierar stort inom varje medlemsland. Kopplade ändå En stor del av förklaringen är att de formellt sett frikopplade gårdsstöden fortfarande är i högsta grad kopplade till det gamla prisstödssystemet som fanns fram till Då fanns inga direktbetalningar från EU-budgeten, utan EU höll istället jordbrukspriserna uppe genom en kombination av gränsskydd, interventionsköp och exportbidrag. Det betydde att den som hade hög hektaravkastning eller hög djurtäthet automatiskt tjänade mer på systemet. När de första direktstöden infördes i EU var de därför knutna både till produkt och till avkastning, för att skillnaden skulle bli så liten som möjligt mot det gamla systemet. En region där spannmålsavkastningen Ekologisk jordbrukspolitik SAM ODLARNA S V E R I G E Värmdövägen Saltsjö-Boo Försäljning: tel e-post: order@samodlarna.se Har du mark för ekologiska skogsgrisar? Vi söker uppfödare/fodervärdar till gammeldags ekologiska skogsgrisar. Har ni tillgång till lämplig skogsmark och kan tänka er föda upp dessa grisar som en lönsam nischproduktion för er gård? Grisarna är fantastiska markberedare. Vi vill att dessa ska kunna böka fritt året om i lämplig skogsmark, ca 10 djur/ha, med visst stödfoder, dock ej spannmål, soja eller majs. Vi vill på detta vis återskapa det ursprungliga grisköttet med smak och rätt fettsyrebalans och hjälper gärna till att förmedla lämpliga avelsdjur. Vill ni delta i detta projekt att skapa nya profilfulla svenska matvaror i en levande landsbygd? Hör gärna av er med frågor till: Victor Waldenström, ekologiskt lantbruk 1/2011 9

5 cap-reformen var hög fick mer stöd än en där den var lägre. Den här fördelningen har sedan hängt med, trots att kopplingen till produkter i stort sett avskaffades i och med gårdsstödsreformen. EU fördelar fortfarande pengarna efter samma principer. Konsekvensen är att även gårdsstödet främst gynnar regioner med bra jordar och hög produktion. Prisstöden lever kvar i ny kostym. Stödkaos Gårdsstödsreformen innebar också att medlemsländerna fick välja sina egna lösningar för stödfördelningen inom landet, vilket lett till ett fullständigt stödkaos. Det finns nu alla varianter från samma summa per hektar i hela landet (Danmark till exempel) till helt individuell fördelning per lantbruksföretag, beräknat på hur mycket produktbaserat stöd Läs själv Kommissionens förslag publicerades i november 2010 och kan hämtas från deras hemsida på eu/agriculture/cap-post Där finns också en hel del bakgrundsmaterial (titta under länkarna i högerspalten). Sidan är på engelska, men en del av materialet finns också på svenska (man får klicka på en liten fyrkant med tre punkter i för att se tillgängliga språk). EU-parlamentets rapport finns på CAP-uttalandet från Sverige och en grupp nya medlemsländer kan hämtas från s synpunkter finns på under företaget hade i det tidigare systemet. För de tolv nya medlemsländerna gäller helt andra regler. De fick redan från EU-inträdet ett särskilt och betydligt lägre gårdsstöd som bara kan betalas ut som fasta hektarsummor. Miljö- och landsbygdsstöden är ytterligare en helt annan historia. De varierar enormt och av flera olika skäl. En stor tilldelning har regelbundet använts som lockbete i förhandlingarna med nya medlemmar. Allra tydligast var det när Sverige, Finland och Österrike kom med 1995, men det skedde också med de senaste tolv medlemsländerna. Därtill premieras de medlemsländer som visar störst intresse, så att ett land som använder mycket miljöoch landsbygdspengar ofta får ökad tilldelning. PETER EINARSSON Vi arbetar med / Jordbrukspolitik. Där hittar man också en del äldre material om CAP, bland annat en svensk översättning av IFOAM-EUs positionspapper om CAP från IFOAM-EU, Ekolantbrukets europeiska samarbetsorganisation har publicerat ett utförligt positionspapper om CAPreformen, Smart change or business as usual?, som finns tillsammans med en hel del annat material på org under Work Areas / Policy. Den som är nyfiken på hur EU-stöden är utformade i övriga medlemsländer har en guldgruva på webplatsen CAP in 27 EU Member States, som finns på kommentar Sluta med inkomststöd Använd CAP för att underlätta omläggning till resurseffektivt jordbruk. EU-kommissionen underskattar de omvärldsförändringar som snart väntar Europas jordbruk, säger i en kommentar till CAP-förslaget. Både klimathotet och krympande tillgångar av nyckelresurser som fossilenergi och fosfor kräver att jordbruket snarast läggs om till metoder som bygger på recirkulation istället för ständig nytillförsel av insatsmedel. CAP-reformen behöver därför inriktas på att underlätta den omläggningen, anser Ekologiska Lantbrukarna. Konkret föreslår man bland annat följande: Miljövillkor. Det räcker inte med miljövillkor på en mindre del av gårdsstöden. Fram till 2020 bör alla inkomststöd fasas ut helt och hållet, och hela gårdsstödet göras om till en villkorad ersättning. Villkoren ska ha sin tyngdpunkt på resurshushållning och minskad miljöpåverkan. Utjämning. De historiska stödnivåer som innebär att de rikaste jordbruksregionerna också får mest gårdsstöd jämnas ut helt senast Gårdsstöd ska också utgå både till åkermark och betesmark. Hälften till andra pelaren. Budgeten för miljö- och landsbygdsstöden behöver förstärkas kraftigt. Goda ekonomiska villkor för de lantbruk som frivilligt går före med spetsåtgärder måste ha högsta prioritet. De medel som frigörs när inkomststöden fasas ut bör därför till stor del överföras till andra pelaren. Senast 2020 bör minst halva jordbruksbudgeten ligga där. Miljöskatter. EU-harmoniserade skatter bör införas på externa växtnäringskällor och kemiska bekämpningsmedel. Intäkterna används som delfinansiering av jordbruksbudgeten. ProMyr ger mer mjölk Perstorps breda produktsortiment ger högsta kvalitet på alla typer av ensilage ekologiskt lantbruk 1/2011