Reformförslagen är få och försiktiga

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Reformförslagen är få och försiktiga"

Transkript

1 CAP-reformen: Reformförslagen är få och försiktiga Inga nya pengar alls till miljö- och landsbygdsåtgärder. PETER EINARSSON Medlemsavgiften 2011 Läser man EU-kommissionens 15-sidiga förslag till CAP-reform ser det riktigt bra ut ända fram till sisådär sidan 8. Det talas länge om global livsmedelsförsörjning, hushållning med naturresurser, klimatanpassning, uthållig tillväxt, kollektiva nyttigheter, kvalitetsproduktion och grön teknik. Gårdsstödet ska fördelas rättvist både mellan medlemsstater och bönder, allting ska förenklas ja, kommissionen lovar rentav att ta itu med primärproduktionens sjunkande andel av matpriserna. Men sedan kommer man till de konkreta reformförslagen. De är inte många och de är mycket försiktiga. Det mesta som räknas upp i den långa raden av målsättningar saknar helt motsvarighet i den betydligt kortare förslagsdelen. Det finns till exempel inga nya pengar alls till miljö- och landsbygdsåtgärder, och följaktligen inte heller några egentliga förslag till vidareutveckling av andra pelaren. Det som faktiskt föreslås är snarare mindre justeringar än riktiga reformer, och de görs nästan bara i gårdsstödet. Gårdsstödet Gårdsstödet är en märklig konstruktion. I teorin är det ett så kallat frikopplat stöd, ett rent inkomststöd till lantbruket som betalas per hektar utan koppling till vad eller hur mycket man producerar. Enda kravet är att man uppfyller tvärvillkoren, det vill säga inte bryter mot några lagar. I verkligheten finns knappast två bönder i hela EU som får samma gårdsstöd per hektar. Skillnaden kan vara 1:10, i extrema fall ännu mer. Och den beror nästan alltid på att bonde A för många år sedan hade stöd för en sorts produktion och Politiskt omöjligt. Jordbrukskommissionären Dacian Cioloş skulle troligen mycket gärna ha stöttat den flat rate -linje som bland annat länge drivit. bonde B för en annan. Mer om detta och hur det blivit så i en separat artikel här intill. Förväntningarna har därför varit stora på att nästa CAP-reform skulle jämna ut åtminstone det mesta av de här historiska skillnaderna, särskilt mellan de gamla och de nya medlemsländerna. Rör inte mitt gårdsstöd! Men så verkar det knappast bli, och skälet säger en hel del om glappet mellan det blomsterspråk som EU gärna ägnar sig åt när det ska skrivas målsättningar, och den krassa realpolitik som gäller när det är dags att förhandla. Jordbrukskommissionären Dacian Cioloş skulle troligen mycket gärna ha stöttat den flat rate -linje som bland annat länge drivit, och på sistone även svenska regeringen. Cioloş har varit jordbruksminister i Rumänien och dessförinnan pluggat och jobbat i Frankrike. Han vet precis hur snett systemet slår. Ändå väljer han att trassla in sig i märkliga formuleringar om att lika villkor inte alls är det mest rättvisa, utan en fördelning som häng med nu! återspeglar stödets mål på ett pragmatiskt, ekonomiskt och politiskt möjligt sätt. Varför gör han på detta viset? 6 ekologiskt lantbruk 1/2011

2 Jordbruksstöd per år Jo, för att han helt enkelt inte har mycket val. Politiskt möjligt betyder här att de länder som tjänar bra på dagens skillnader är tillräckligt många och politiskt starka för att blockera en utjämning. Och en EUkommissionär föreslår aldrig något som han inte tror det finns åtminstone en liten chans att få igenom. Förändringarna i gårdsstödet Så de förändringar som Cioloş föreslår i gårdsstödet visar var han bedömer att gränsen går för det politiskt möjliga. Så här ser det ut. Utjämnade gårdsstöd inom medlemsländerna. Förslaget är lite luddigt på den här punkten, men kan tolkas som att en regionaliserad modell i stil med den svenska blir obligatorisk, och att individuella tilläggsbelopp försvinner helt, liksom kvarvarande kopplade stöd i de länder som ännu har sådana. Utjämnade gårdsstöd mellan medlemsländerna. Inte mycket av detta troligen. Förslaget talar om att sätta ett golv för tilldelningen, så att alla länder får minst en viss procent av EUs genomsnitt. Det kräver i så fall Jordbruksstöd per år att motsvarande pengar tas från de länder som får mest idag. Miljövillkor på en del av gårdsstödet. Detta är en av de få nya idéerna i förslaget (åtminstone om man bortser från att den fanns med i IFOAM- EUs jordbrukspolitiska positionspapper 2002). Tanken är att den som uppfyller vissa miljövillkor får ett tilläggsbelopp till det generella gårdsstödet. Villkoren ska gälla lika i hela EU och exempel som nämns är permanenta betesmarker, fånggrödor, växtföljder och bioträda. Åtgärder som ger både miljö- och klimatnytta ska vara prioriterade. Gårdsstöd endast till aktiva lantbrukare. Det här är en punkt som redan väckt livlig diskussion även om de flesta medlemsländer verkar positiva. För vad är en aktiv lantbrukare? Här finns också ett möjligt problem med WTO-avtalet, för så snart som det finns en formell koppling mellan stöd och produktion platsar stöden inte längre i gröna boxen. Tak för gårdsstödet på stora gårdar. Noga räknat står det bara att ett tak Det här diagrammet visar hur mycket en svensk lantbrukare i genomsnitt får i jordbruksstöd jämfört med genomsnittet för de gamla EU-länderna (EU-15) och för de nya (NEU-12). Totalt sett ligger Sverige alltså en bit över genomsnittet, men det beror helt på en stor andel miljö- och landsbygdsstöd (grön stapel). Gårdsstödet (orange stapel) ligger en bit under EUsnittet. När man jämför olika EU-länder ska man också tänka på att gårdsstöden betalas till 100 procent med EUpengar, medan miljö- och landsbygdsstöden bara delvis betalas av EU. För Sverige och de andra gamla medlemsländerna är EU-andelen oftast 50 procent, för de nya medlemsländerna normalt 75 procent. Även vissa stödområden i de gamla medlemsländerna, till exempel norra Norrland, har 75-procentig EU-finansiering. Nästan halva den gröna delen av Sveriges stapel betalas alltså av svenska skattepengar. Jämförelsen är gjord genom att fördela de totala jordbruksstöden under perioden på all jordbruksmark i respektive land, alltså både åkermark och naturbetesmark. Det här diagrammet visar samma jämförelse som diagrammet med tre staplar, men uppdelat på de 27 EU-länderna. Det visar hur stor variationen är inte bara mellan gamla och nya medlemsländer, utan också inom grupperna. ekologiskt lantbruk 1/2011 7

3 cap-reformen ska övervägas. Frågan har varit uppe i varje reformdiskussion sedan 1990-talet och ännu inte lett till någonting. Kompensationsbidrag även inom gårdsstödet. Cioloş ville egentligen flytta hela kompensationsbidraget till gårdsstödet, men stötte på motstånd inom kommissionen. Så nu ska det delas mellan första och andra pelaren. Budget När det gäller budgeten finns egentligen inga uttryckliga förslag, men mellan raderna går det rätt tydligt att utläsa två saker. Oförändrad totalbudget. Det föreslås definitivt inga nedskärningar, och på en rad ställen markeras vikten av en fortsatt stark jordbrukspolitik. Lite förvånande kanske. Bara för något år sedan var tongångarna rätt annorlunda, och inte bara från den handfull länder som i likhet med Sverige alltid velat krympa CAP. Men vinden verkar ha vänt. Samma tendens kan spåras i finansministrarnas pågående diskussion om EUbudgeten Oförändrad fördelning mellan första och andra pelaren. Det här betyder stopp för en reformprocess som pågått ända sedan 1980-talet. Sakta men säkert har miljö- och landsbygdsstöden vuxit från ingenting till omkring 20 procent av EUs jordbruksbudget. Vid varje reformomgång har jordbrukskommissionären föreslagit rejäla ökningar, och medlemsländerna har motvilligt gått med på max hälften. Men nu verkar alltså kommissionärens bedömning vara att det inte ens är lönt att föreslå någon ytterligare ökning. Förslagen om miljövillkor i gårdsstödet och flyttning av kompensationsbidraget kan tolkas som försök att öka reformutrymmet med en kringgående rörelse. Det är knappast troligt att något medlemsland vill föreslå direkta neddragningar av andra pelaren, och därmed kan man frigöra en del pengar för nysatsningar genom att vissa åtgärder flyttas till första pelaren. Andra pelaren Om Cioloş lyckas med att frigöra lite pengar inom andra pelaren verkar det främst vara på två områden han vill använda dem. Verktyg för riskhantering. Både marknads- och produktionsrisker nämns, och flera tänkbara modeller, från inkomststabiliseringssystem till försäkringar och fondlösningar. Kvalitetsproduktion och marknadsföring. Ekologiskt lantbruk nämns uttryckligen som en typ av kvalitetsproduktion som behöver stärkas ytterligare. Hur viktiga är EU-stöden för böndernas ekonomi? Det här diagrammet från EU-kommissionen visar hur stor andel stöden utgör av lantbrukets nettoinkomster. Man har utgått från faktorinkomsten, det vill säga den del av intäkterna som är kvar efter att särkostnader betalats, och som ska räcka till ersättning för mark, kapital och arbete (både eget och andras). Lila staplar är direktstöd (huvudsakligen gårdsstöd), ljusblå staplar är alla EU-stöd sammanräknade. Att Sverige finns bland de mest stödberoende tillsammans med bland annat Finland, Irland och Österrike är kanske inte så förvånande. Mer oväntat är att Danmark ligger i samma klass, med den skillnaden att det där är gårdsstöd och inte landsbygdsstöd som håller lantbruket under armarna. Observera dock att det här diagrammet inte säger något om hur stora stödsummorna är i absoluta tal, bara hur viktiga de är för lantbrukets lönsamhet. Källa: EU-kommissionen 8 ekologiskt lantbruk 1/2011

4 Några nysatsningar på miljösidan aviseras däremot inte, utöver den redan starka tonvikten på klimatåtgärder. Vad händer nu? Nästa formella steg i processen är att kommissionen lägger fram sina konkreta förslag till lagstiftning. Det ska ske under 2011, mer specifik är man ännu inte. Men fram till dess drar stora lobbyracet igång för att påverka allehanda detaljer. Många av kommissionens tankar är uppenbart ofärdiga. Skvallret från Bryssel förtäljer exempelvis att man mycket gärna tar emot idéer om miljövillkor som är tillräckligt enkla och generella för att fungera i gårdsstödet. Den här reformen skiljer sig från alla tidigare genom att EU-parlamentet för första gången har medbestämmanderätt, istället för som tidigare bara en rådgivande roll. Det betyder att mycket av lobbyverksamheten kommer att riktas mot parlamentet istället för mot kommissionen och medlemsländerna. Parlamentet har för övrigt redan haft ett tydligt inflytande. Det som Cioloş nu föreslår är i långa stycken direkt hämtat från den rapport som parlamentet gjorde på eget initiativ förra vintern, under ledning av den skotske liberalen George Lyon. Men det är inte givet att det gör så stor skillnad om parlamentet eller rådet (medlemsländerna) har mest att säga till om. Parlamentet rekryteras ur precis samma grupp politiker som medlemsländernas regeringar, så åsikterna brukar fördela sig på ungefär samma sätt. Rör inte mitt gårdsstöd! var ett huvudtema även i parlamentets rapport. Slutmanglingen kommer nog i alla händelser att ske i trepartsförhandlingar mellan rådet, kommissionen och parlamentet. Det blir knappast tidigare än mot slutet av 2012, och troligen samordnat med beslutet om budgeten Även om CAP numera är en bra bit mindre än hälften av EUs budget, är jordbrukspolitiken den största enskilda posten, omöjlig att kringgå. Sverige + Polen = sant? Men kanske får vi se en och annan oväntad koalition i mellantiden. Strax före jul överraskade faktiskt svenska regeringen genom att skriva på ett uttalande om CAP-reformen tillsammans med nästan alla de nya medlemsländerna (Portugal var enda andra gamla medlemslandet). Uttalandet tar mycket tydlig ställning för mer pengar till andra pelaren, full utjämning av gårdsstöden mellan medlemsländerna och något mer inlindat även för en bibehållen stark CAP-budget och högre kvalitetskrav på importerade livsmedel. Möjligen var detta lite känsligt på hemmaplan, för det finns inget spår av uttalandet på Landsbygdsdepartementets hemsida, som annars publicerar en strid ström av pressmeddelanden om betydligt mindre viktiga ting. EUs stödkaos Hur blev det så här? Prisstöden lever kvar i det så kallade frikopplade systemet. Det är svårt att se någon logik i fördelningen av EUs jordbruksstöd. De mest häpnadsväckande skillnaderna finns inom gårdsstödet. Det finns länder som får mer än 500 euro per hektar, medan andra får nöja sig med omkring 50. Delvis kompenseras gapet av miljö- och landsbygdsstöden. Men även om man räknar samman alla stöd så är spännvidden enorm, från cirka 175 euro per hektar till över 700. För de enskilda bönderna är skillnaden ännu större, eftersom tilldelningen också varierar stort inom varje medlemsland. Kopplade ändå En stor del av förklaringen är att de formellt sett frikopplade gårdsstöden fortfarande är i högsta grad kopplade till det gamla prisstödssystemet som fanns fram till Då fanns inga direktbetalningar från EU-budgeten, utan EU höll istället jordbrukspriserna uppe genom en kombination av gränsskydd, interventionsköp och exportbidrag. Det betydde att den som hade hög hektaravkastning eller hög djurtäthet automatiskt tjänade mer på systemet. När de första direktstöden infördes i EU var de därför knutna både till produkt och till avkastning, för att skillnaden skulle bli så liten som möjligt mot det gamla systemet. En region där spannmålsavkastningen Ekologisk jordbrukspolitik SAM ODLARNA S V E R I G E Värmdövägen Saltsjö-Boo Försäljning: tel e-post: Har du mark för ekologiska skogsgrisar? Vi söker uppfödare/fodervärdar till gammeldags ekologiska skogsgrisar. Har ni tillgång till lämplig skogsmark och kan tänka er föda upp dessa grisar som en lönsam nischproduktion för er gård? Grisarna är fantastiska markberedare. Vi vill att dessa ska kunna böka fritt året om i lämplig skogsmark, ca 10 djur/ha, med visst stödfoder, dock ej spannmål, soja eller majs. Vi vill på detta vis återskapa det ursprungliga grisköttet med smak och rätt fettsyrebalans och hjälper gärna till att förmedla lämpliga avelsdjur. Vill ni delta i detta projekt att skapa nya profilfulla svenska matvaror i en levande landsbygd? Hör gärna av er med frågor till: Victor Waldenström, ekologiskt lantbruk 1/2011 9

5 cap-reformen var hög fick mer stöd än en där den var lägre. Den här fördelningen har sedan hängt med, trots att kopplingen till produkter i stort sett avskaffades i och med gårdsstödsreformen. EU fördelar fortfarande pengarna efter samma principer. Konsekvensen är att även gårdsstödet främst gynnar regioner med bra jordar och hög produktion. Prisstöden lever kvar i ny kostym. Stödkaos Gårdsstödsreformen innebar också att medlemsländerna fick välja sina egna lösningar för stödfördelningen inom landet, vilket lett till ett fullständigt stödkaos. Det finns nu alla varianter från samma summa per hektar i hela landet (Danmark till exempel) till helt individuell fördelning per lantbruksföretag, beräknat på hur mycket produktbaserat stöd Läs själv Kommissionens förslag publicerades i november 2010 och kan hämtas från deras hemsida på eu/agriculture/cap-post Där finns också en hel del bakgrundsmaterial (titta under länkarna i högerspalten). Sidan är på engelska, men en del av materialet finns också på svenska (man får klicka på en liten fyrkant med tre punkter i för att se tillgängliga språk). EU-parlamentets rapport finns på CAP-uttalandet från Sverige och en grupp nya medlemsländer kan hämtas från s synpunkter finns på under företaget hade i det tidigare systemet. För de tolv nya medlemsländerna gäller helt andra regler. De fick redan från EU-inträdet ett särskilt och betydligt lägre gårdsstöd som bara kan betalas ut som fasta hektarsummor. Miljö- och landsbygdsstöden är ytterligare en helt annan historia. De varierar enormt och av flera olika skäl. En stor tilldelning har regelbundet använts som lockbete i förhandlingarna med nya medlemmar. Allra tydligast var det när Sverige, Finland och Österrike kom med 1995, men det skedde också med de senaste tolv medlemsländerna. Därtill premieras de medlemsländer som visar störst intresse, så att ett land som använder mycket miljöoch landsbygdspengar ofta får ökad tilldelning. PETER EINARSSON Vi arbetar med / Jordbrukspolitik. Där hittar man också en del äldre material om CAP, bland annat en svensk översättning av IFOAM-EUs positionspapper om CAP från IFOAM-EU, Ekolantbrukets europeiska samarbetsorganisation har publicerat ett utförligt positionspapper om CAPreformen, Smart change or business as usual?, som finns tillsammans med en hel del annat material på org under Work Areas / Policy. Den som är nyfiken på hur EU-stöden är utformade i övriga medlemsländer har en guldgruva på webplatsen CAP in 27 EU Member States, som finns på kommentar Sluta med inkomststöd Använd CAP för att underlätta omläggning till resurseffektivt jordbruk. EU-kommissionen underskattar de omvärldsförändringar som snart väntar Europas jordbruk, säger i en kommentar till CAP-förslaget. Både klimathotet och krympande tillgångar av nyckelresurser som fossilenergi och fosfor kräver att jordbruket snarast läggs om till metoder som bygger på recirkulation istället för ständig nytillförsel av insatsmedel. CAP-reformen behöver därför inriktas på att underlätta den omläggningen, anser Ekologiska Lantbrukarna. Konkret föreslår man bland annat följande: Miljövillkor. Det räcker inte med miljövillkor på en mindre del av gårdsstöden. Fram till 2020 bör alla inkomststöd fasas ut helt och hållet, och hela gårdsstödet göras om till en villkorad ersättning. Villkoren ska ha sin tyngdpunkt på resurshushållning och minskad miljöpåverkan. Utjämning. De historiska stödnivåer som innebär att de rikaste jordbruksregionerna också får mest gårdsstöd jämnas ut helt senast Gårdsstöd ska också utgå både till åkermark och betesmark. Hälften till andra pelaren. Budgeten för miljö- och landsbygdsstöden behöver förstärkas kraftigt. Goda ekonomiska villkor för de lantbruk som frivilligt går före med spetsåtgärder måste ha högsta prioritet. De medel som frigörs när inkomststöden fasas ut bör därför till stor del överföras till andra pelaren. Senast 2020 bör minst halva jordbruksbudgeten ligga där. Miljöskatter. EU-harmoniserade skatter bör införas på externa växtnäringskällor och kemiska bekämpningsmedel. Intäkterna används som delfinansiering av jordbruksbudgeten. ProMyr ger mer mjölk Perstorps breda produktsortiment ger högsta kvalitet på alla typer av ensilage ekologiskt lantbruk 1/2011

Jordbrukspolitiken inom EU. Pyry Niemi, riksdagsledamot (S) MSSc Presentation i riksdagen 20121030

Jordbrukspolitiken inom EU. Pyry Niemi, riksdagsledamot (S) MSSc Presentation i riksdagen 20121030 Pyry Niemi, riksdagsledamot (S) MSSc Presentation i riksdagen 20121030 Den gemensamma jordbrukspolitiken grundades som en följd av matbrist i efterkrigseuropa. EU-stöd till bönder och landsbygden Målen

Läs mer

5b var lägre än beräknat

5b var lägre än beräknat FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÅR 2007 VAR LÄGRE ÄN BERÄKNAT 1/5 Finlands kalkylmässiga nettobetalning till Europeiska unionen var 172 miljoner euro 2007, dvs. 32 euro per invånare. Nettobetalningen

Läs mer

Mjölkföretagardagar Umeå februari 2014

Mjölkföretagardagar Umeå februari 2014 Mjölkföretagardagar Umeå 12-13 februari 2014 Politik och lönsamhet Jonas Carlberg Foto: Ester Sorri 8000=40 Mjölkföretagrens vardag -huvudsysslor Djur Betesmarker Växtodling Underhåll av byggnader och

Läs mer

Hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken. 17.2.2009 Helsingfors JSM/Mirja Eerola

Hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken. 17.2.2009 Helsingfors JSM/Mirja Eerola Hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken 17.2.2009 Helsingfors JSM/Mirja Eerola Politiska reformerna MacSharry 1992 från prisstöd till direkt inkomststöd Agenda 2000 bl.a. slaktbidrag, extensifieringsersättning

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Synpunkter på förslag till genomförande av EUs jordbruksreform

Synpunkter på förslag till genomförande av EUs jordbruksreform MARIA DIRKE Tel & fax 0155 21 74 79 E-post maria.dirke@ekolantbruk.se 8 mars 2004 Till Jordbruksdepartementet 103 33 Stockholm Synpunkter på förslag till genomförande av EUs jordbruksreform Ekologiska

Läs mer

Förgröningsstödet. Nyheter och bakgrund. Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr

Förgröningsstödet. Nyheter och bakgrund. Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr Förgröningsstödet Nyheter och bakgrund Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr britta.lundstrom@jordbruksverket.se Arbete som pågår Förenklingar på EU-nivå - Enkät om förgröningsstödet bland EU:s aktörer

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:3

Policy Brief Nummer 2013:3 Policy Brief Nummer 2013:3 Gårdsstödsreformen positiv för sysselsättningen I samband med frikopplingsreformen 2005 blev all jordbruksmark i Sverige berättigat till gårdsstöd. Tidigare var endast vissa

Läs mer

EU-finansierade och delfinansierade arealstöd (undantaget miljöstöd)

EU-finansierade och delfinansierade arealstöd (undantaget miljöstöd) EU-finansierade och delfinansierade arealstöd (undantaget miljöstöd) AREALSTÖDEN 2014 INLEDNING De stöd/ersättningar som betalas ut åt jordbrukare har flera olika orsaker. En avsikt är att trygga en lönsam

Läs mer

Direktstöd 2015-2020

Direktstöd 2015-2020 Direktstöd 2015-2020 Direktstöd är de EU-finansierade jordbrukarstöden, utom ersättningarna i landsbygdsprogrammet. Från 2015 är direktstöden: Gårdsstöd Förgröningsstöd Stöd till unga jordbrukare Nötkreatursstöd

Läs mer

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik 12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

7b år Finlands nettobetalningsandel har stigit med 46 procent från år Finlands medlemsavgifter ökade, jordbruksstöden minskade

7b år Finlands nettobetalningsandel har stigit med 46 procent från år Finlands medlemsavgifter ökade, jordbruksstöden minskade FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÖKADE ÅR 2008 1/5 Finlands kalkylmässiga nettobetalning till Europeiska unionen var 318,5 miljoner euro år 2008, dvs. 60 euro per invånare. Nettobetalningen utgjorde 0,17

Läs mer

Policy Brief Nummer 2014:3

Policy Brief Nummer 2014:3 Policy Brief Nummer 2014:3 Kan gårdsstöden sänka arbetslösheten? Stöden inom jordbrukspolitikens första pelare är stora och har som främsta syfte att höja inkomsterna i jordbruket. En förhoppning är att

Läs mer

Gårdsstöd och förgröningsstöd 2015-2020

Gårdsstöd och förgröningsstöd 2015-2020 Gårdsstöd och förgröningsstöd 2015-2020 Lars Hansson Stödkommunikationsenheten Jordbruksverket Gårdsstöd oförändrat i grunden EU:s definitioner och villkor styr stödberättigandet Minst 4 hektar och 4 stödrätter

Läs mer

Möte med SB SAM. CAP efter 2013. Mats Andersson, Camilla Lehorst och Helene Holstein. Landsbygdsdepartementet

Möte med SB SAM. CAP efter 2013. Mats Andersson, Camilla Lehorst och Helene Holstein. Landsbygdsdepartementet Möte med SB SAM CAP efter 2013 Mats Andersson, Camilla Lehorst och Helene Holstein Dagens budgetstruktur (utbetalade medel 2009) Kategori Budgetrubrik miljoner Andel av (2009) EU-budgeten Kat. 2 1a Konkurrenskraft

Läs mer

EU:s jordbrukspolitik i stöpsleven hur tillvaratas svenska intressen bäst? Minnesanteckningar från seminariet på Fagerudd, Enköping, den 20 maj 2011.

EU:s jordbrukspolitik i stöpsleven hur tillvaratas svenska intressen bäst? Minnesanteckningar från seminariet på Fagerudd, Enköping, den 20 maj 2011. EU:s jordbrukspolitik i stöpsleven hur tillvaratas svenska intressen bäst? Minnesanteckningar från seminariet på Fagerudd, Enköping, den 20 maj 2011. Inledning I Bryssel diskuteras just nu hur budgeten

Läs mer

Landsbygdsprogram i 10 länder inom EU

Landsbygdsprogram i 10 länder inom EU 1(6) 2010-06-18 Landsbygdsavdelningen Roland Sten Landsbygdsprogram i 10 länder inom EU Varje land har minst ett landsbygdsprogram Varje medlemsland i EU har ett eller flera program för utveckling av landsbygden.

Läs mer

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

REMISSYTTRANDE. Dnr L2011/3351 2012-02-29 Ert datum 2011-12-15

REMISSYTTRANDE. Dnr L2011/3351 2012-02-29 Ert datum 2011-12-15 1 REMISSYTTRANDE Dnr L2011/3351 2012-02-29 Ert datum 2011-12-15 registrator@rural.ministry.se Remissyttrande om förslag till ny europeisk jordbrukspolitik Sveriges Nötköttsproducenter (SNP) har beretts

Läs mer

EU-nyheter. Emma Hjelm, HIR Malmöhus

EU-nyheter. Emma Hjelm, HIR Malmöhus EU-nyheter 2013 Emma Hjelm, HIR Malmöhus SAM 2013 18 april sista ansökningsdag SAMI öppnar 14 februari Utskick med lösenord: 14 februari Ändrade block är rödmarkerade i SAMI i år! Max tre ändringar per

Läs mer

Aktuellt om jordbrukspolitiken (CAP) i Sverige för tillitsvalgte i Akershus och Østfold bondelag. November 2015

Aktuellt om jordbrukspolitiken (CAP) i Sverige för tillitsvalgte i Akershus och Østfold bondelag. November 2015 Aktuellt om jordbrukspolitiken (CAP) i Sverige för tillitsvalgte i Akershus och Østfold bondelag November 2015 Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund 1990 års jordbrukspolitiska beslut Prisregleringen (som kom

Läs mer

Sveriges Konsumentråds policy om EU:s jordbrukspolitik CAP

Sveriges Konsumentråds policy om EU:s jordbrukspolitik CAP Sveriges Konsumentråds policy om EU:s jordbrukspolitik CAP Sammanfattning EU:s gemensamma jordbrukspolitik utformades för att trygga livsmedelsförsörjningen i Europa efter krigsåren. Resultatet har blivit

Läs mer

Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen

Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen Bengt Andréson Lantbruksekonom Hushållningssällskapet i Värmland Frikoppling 2005-2012 Stöd kopplade till produktionen har successivt tagits bort Ex:

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:4

Policy Brief Nummer 2013:4 Policy Brief Nummer 2013:4 Varför är vissa bönder mer effektiva än andra? I denna studie undersöker vi effektiviteten inom svenskt jordbruk på gårdsnivå. Vi visar hur jordbrukarnas egenskaper och egenskaper

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling 17.7.2012 2011/0177(APP) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling till budgetutskottet

Läs mer

Kommerskollegiums remissvar angående EUkommissionens. gemensamma jordbrukspolitiken efter 2013

Kommerskollegiums remissvar angående EUkommissionens. gemensamma jordbrukspolitiken efter 2013 Landsbygdsdepartementet 2012-02-16 Dnr 4.1.1-2011/01797-4 Kommerskollegiums remissvar angående EUkommissionens förslag till reform av den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2013 Kommerskollegium har av

Läs mer

EU på 10 minuter 2010

EU på 10 minuter 2010 EU på 10 minuter 2010 1 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam

Läs mer

Policy Brief Nummer 2011:3

Policy Brief Nummer 2011:3 Policy Brief Nummer 2011:3 En grönare jordbrukspolitik både miljönytta och kostnader Inför reformeringen av den gemensamma jordbrukspolitiken diskuteras s.k. förgröning i form av olika åtgärder som syftar

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT. om Regionkommitténs sammansättning

Förslag till RÅDETS BESLUT. om Regionkommitténs sammansättning EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 11.6.2014 COM(2014) 226 final 2014/0128 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om Regionkommitténs sammansättning SV SV MOTIVERING 1. BAKGRUND TILL FÖRSLAGET I artikel 305

Läs mer

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige Kort om mig och gården Den svenska ekomarknaden går som tåget Forskarkritik

Läs mer

A Allmänt. KONSEKVENS- Dnr 3.4.16-9306/13 UTREDNING 2013-11-06. Stödkommunikationsenheten

A Allmänt. KONSEKVENS- Dnr 3.4.16-9306/13 UTREDNING 2013-11-06. Stödkommunikationsenheten KONSEKVENS- Dnr 3.4.16-9306/13 UTREDNING 2013-11-06 Stödkommunikationsenheten Konsekvensutredning med anledning av ändringar i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:90) om ansökan om vissa jordbrukarstöd

Läs mer

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Christel Cederberg, Institutionen Energi & Miljö, Chalmers Birgit Landquist, Miljö & Uthållig Produktion, SIK

Läs mer

Stöd till unga jordbrukare 2016

Stöd till unga jordbrukare 2016 1(8) Stöd till unga jordbrukare 2016 Här finns den information som gällde för stödet till unga jordbrukare 2016. Det finns ett stöd till dig som är 40 år eller yngre och som har startat ett jordbruksföretag

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

EU på 10 minuter. eu-upplysningen ! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro

Läs mer

Ny jordbrukspolitik. Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet

Ny jordbrukspolitik. Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet Ny jordbrukspolitik Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet Gårdsstödet För vem? Aktiv brukare Tvingande negativlista (direktstödsförordningen) Ett minsta skötselkrav på jordbruksmark Småbrukare

Läs mer

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt Politiskt instrument för att finansiera långsiktiga prioriteringar

Läs mer

Ovanstående gäller inte för företag med ekologisk produktion. Om man omfattas av undantag, oavsett skäl, så får man ändå del av stödet.

Ovanstående gäller inte för företag med ekologisk produktion. Om man omfattas av undantag, oavsett skäl, så får man ändå del av stödet. Förgröningsstödet Sammanfattning av förgröningsstödet Det är tre villkor som ska uppfyllas: 1. Lantbrukare ska odla minst tre grödor på sin åkermark. Den största grödan får utgöra maximalt 75 % av arealen

Läs mer

Särskilt stöd till företag med idisslande djur

Särskilt stöd till företag med idisslande djur Särskilt stöd till företag med idisslande djur Förslag till Jordbruksdepartementet 2 februari 2009 Jordbruksföretag med idisslande djur, som i huvudsak föds upp på bete och på grovfoder som odlas på den

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009 2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 19.12.2011 2011/2307(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om vår livförsäkring, vårt naturkapital en strategi för biologisk mångfald

Läs mer

UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDEN FÖR MINDRE GYNNADE OMRÅDEN I EUROPEISKA UNIONENS 25 MEDLEMSSTATER

UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDEN FÖR MINDRE GYNNADE OMRÅDEN I EUROPEISKA UNIONENS 25 MEDLEMSSTATER UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDEN FÖR MINDRE GYNNADE OMRÅDEN I EUROPEISKA UNIONENS 25 MEDLEMSSTATER Rapport från Institute for European Environmental Policy för GD Jordbruk och landsbygdsutveckling November 2006

Läs mer

Rapport från expertgruppen om humle 5 mars 2015

Rapport från expertgruppen om humle 5 mars 2015 1(5) Rapport från expertgruppen om humle 5 mars 2015 Sammanfattning En del länder vill behålla reglerna ungefär som de är, medan andra vill avskaffa hela systemet. De länder som vill behålla reglerna ser

Läs mer

Finlands. EU:s budget ökade år b 2012

Finlands. EU:s budget ökade år b 2012 Finlands nettoavgift till EU:s budget ökade år 2011 04b 2012 2/8 FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU 2011 Finland är nettobetalare i Europeiska unionens budget: vi betalar mer till unionens kassa än vad vi

Läs mer

BILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till

BILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.3.2014 COM(2014) 196 ANNEX 1 BILAGA Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet till RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

Läs mer

Jordbruket inom EU och de nya medlemsländerna

Jordbruket inom EU och de nya medlemsländerna Jordbruket inom EU och de nya medlemsländerna i diagram och tabeller Rapport 2003:21 Jordbruket inom EU och de nya medlemsländerna i diagram och tabeller Statistikenheten 2003-10-30 Referens Marianne

Läs mer

FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÅR /8. 7b Finlands medlemsavgifter

FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÅR /8. 7b Finlands medlemsavgifter FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÅR 2009 1/8 7b 2010 Finlands medlemsavgifter till EU år 2009 2/8 FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÅR 2009 FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÅR 2009 3/8 Finlands kalkylmässiga

Läs mer

Frågor och svar om arbetsgruppen för Grekland och dess andra kvartalsrapport Se även IP/12/242

Frågor och svar om arbetsgruppen för Grekland och dess andra kvartalsrapport Se även IP/12/242 MEMO/12/184 Bryssel den 15 mars 2012 Frågor och svar om arbetsgruppen för Grekland och dess andra kvartalsrapport Se även IP/12/242 1. Vilka uppgifter har arbetsgruppen för Grekland? Kommissionens arbetsgrupp

Läs mer

Hva bør Norge lære av erfaringene i svensk jordbrukspolitikk de siste 30 årene? Hedmark Bondelags årsmøte 2015-03-17 Robert Larsson, regionchef LRF

Hva bør Norge lære av erfaringene i svensk jordbrukspolitikk de siste 30 årene? Hedmark Bondelags årsmøte 2015-03-17 Robert Larsson, regionchef LRF Hva bør Norge lære av erfaringene i svensk jordbrukspolitikk de siste 30 årene? Hedmark Bondelags årsmøte 2015-03-17 Robert Larsson, regionchef LRF Västra Sverige Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Från 80-talets

Läs mer

Fusioner och delningar över gränserna

Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster INLEDNING Bakgrund Med det här samrådet vill vi

Läs mer

Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014

Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 P7_TA(2013)0082 Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 Europaparlamentets resolution av den 13 mars 2013 om Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 (2012/2309(INL)) Europaparlamentet

Läs mer

HUR KAN DU PÅVERKA I EU?

HUR KAN DU PÅVERKA I EU? HUR KAN DU PÅVERKA I EU? Det här är en broschyr som förklarar arbetet i EU. Den handlar om vem som fattar beslut inom EU, och hur det går till. Du får en kort beskrivning av EU-kommissionen, Europaparlamentet

Läs mer

Utvidgningen av EU: Fler länder, fler möjligheter

Utvidgningen av EU: Fler länder, fler möjligheter SPEECH/04/197 Dr. Franz Fischler Ledamot av Europeiska kommissionen ansvarig för jordbruk, landsbygdsutveckling och fiske Utvidgningen av EU: Fler länder, fler möjligheter Europeiskt forum om utvidgning

Läs mer

EU och regionerna: varför är de viktiga och för vem? Chrissie Faniadis 27 januari 2011

EU och regionerna: varför är de viktiga och för vem? Chrissie Faniadis 27 januari 2011 EU och regionerna: varför är de viktiga och för vem? Chrissie Faniadis 27 januari 2011 Vad vi ska gå igenom: EU:s policy struktur: varför regioner? EU:s regionalpolitik i stora drag Regionalpolitikens

Läs mer

Minus 480 kronor per gris jämfört med bäst betalande

Minus 480 kronor per gris jämfört med bäst betalande Minus 480 kronor per gris jämfört med bäst betalande Artikel i Svensk Gris med knorr nr 8-2009. Se nästa sida. 5 Per K och Paw M jämför grispriser och lönsamhet Minus 480 kronor per gris jämfört med bäst

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

Ta bort och skrota utsläppsrätter i EU ETS

Ta bort och skrota utsläppsrätter i EU ETS Överskottet visar också att det varit billigare att uppnå målet än beräknat. Överskottet beror främst på; a) att tilldelningen av utsläppsrätter redan från början var mycket frikostig, särskilt FORES POLICY

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING RP 203/2000 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till godkännande av rådets beslut av den 29 september 2000 om systemet rör Europeiska gemenskapernas egna medel (2000/597/EG) PROPOSITIONENS

Läs mer

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras!

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! amtiden r f h c o n e t a M? Vart är vi på väg Susanne Gäre Gunnar Lyckhage Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! Sverige saknar en livsmedelsstrategi! Jordbrukarna

Läs mer

Nya planer för gården?

Nya planer för gården? Nya planer för gården? Tio steg för att lyckas med ett generationsskifte För ett rikare liv på landet Gör en smidig växling till nästa generation Att genomgå en generationsväxling innebär mycket att tänka

Läs mer

Finlands medlemsavgifter. till EU sjönk år b 2011

Finlands medlemsavgifter. till EU sjönk år b 2011 Finlands medlemsavgifter till EU sjönk år 2010 07b 2011 2/8 FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU 2010 FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU 2010 3/8 Finland är nettobetalare i Europeiska unionens budget: från statsbudgeten

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-22

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-22 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Budgetutskottet 11.3.2014 2014/2020(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-22 Förslag till betänkande Jean-Luc Dehaene, Anne E. Jensen (PE1020611v01-00) Genomförandebestämmelser till systemet

Läs mer

En stödrätt är en slags värdehandling som ger dig rätt att få gårdsstöd. För varje hektar mark som du vill ha gårdsstöd för måste du ha en stödrätt.

En stödrätt är en slags värdehandling som ger dig rätt att få gårdsstöd. För varje hektar mark som du vill ha gårdsstöd för måste du ha en stödrätt. 1(5) Stödrätter 2015 Här finns den information som gällde för stödrätter 2015. En stödrätt är en slags värdehandling som ger dig rätt att få gårdsstöd. För varje hektar mark som du vill ha gårdsstöd för

Läs mer

Bättre utveckling i euroländerna

Bättre utveckling i euroländerna Bättre utveckling i euroländerna I denna skrift presenteras fakta rörande BNP, tillväxt, handel och sysselsättning för Sverige och övriga utanförländer jämfört med euroländerna. Den gängse bilden av att

Läs mer

Gårdsstöd Förslag till Svenskt genomförande

Gårdsstöd Förslag till Svenskt genomförande Sida 1/10 2014-04-10 Regeringen Landsbygdsdepartementet 103 33 Stockholm Gårdsstöd 2015-2020 Förslag till Svenskt genomförande Länsstyrelsen i Jönköpings län tackar för möjligheten att lämna svar på regeringens

Läs mer

Ökad produktivitet behövs för att klara livsmedelsförsörjningen

Ökad produktivitet behövs för att klara livsmedelsförsörjningen På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2012-07-12 Ökad produktivitet behövs för att klara livsmedelsförsörjningen Världsmarknadspriserna på jordbruksprodukter väntas den kommande tioårsperioden

Läs mer

Stödrätter för gårdsstöd 2016

Stödrätter för gårdsstöd 2016 1(7) Stödrätter för gårdsstöd 2016 Här finns den information som gällde för stödrätter 2016. En stödrätt är en slags värdehandling som ger dig rätt att få gårdsstöd. För varje hektar mark som du vill ha

Läs mer

Varför behövs det en politik för landsbygdsutveckling? Cecilia Waldenström Institutionen för Stad och Land SLU

Varför behövs det en politik för landsbygdsutveckling? Cecilia Waldenström Institutionen för Stad och Land SLU Varför behövs det en politik för landsbygdsutveckling? Cecilia Waldenström Institutionen för Stad och Land SLU De två korta svaren Därför att: Landsbygdens framtid är viktig för hela samhället Det inte

Läs mer

Artikel 29, Ekologiskt jordbruk. Innehållsförteckning. Övergripande

Artikel 29, Ekologiskt jordbruk. Innehållsförteckning. Övergripande Artikel 29, Ekologiskt jordbruk Innehållsförteckning Artikel 29, Ekologiskt jordbruk... 1 Övergripande... 1 Beskrivning av delåtgärd 11.1, Omställning till ekologisk produktion... 5 Beskrivning av delåtgärd

Läs mer

Huvudsakliga iakttagelser, slutsatser och rekommendationer

Huvudsakliga iakttagelser, slutsatser och rekommendationer Sammanfattning Huvudsakliga iakttagelser, slutsatser och rekommendationer 1.1 Gemenskapens politik inom sektorn för oljeväxter Europeiska unionen är en viktig aktör på världsmarknaden för oljeväxter. Den

Läs mer

DEBATT OM ÅRSRAPPORTEN FÖR BUDGETÅRET 2006 I EUROPAPARLAMENTET

DEBATT OM ÅRSRAPPORTEN FÖR BUDGETÅRET 2006 I EUROPAPARLAMENTET EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN ECA/07/31 TAL AV HUBERT WEBER, EUROPEISKA REVISIONSRÄTTENS ORDFÖRANDE DEBATT OM ÅRSRAPPORTEN FÖR BUDGETÅRET 2006 I EUROPAPARLAMENTET I BRYSSEL DEN 29 NOVEMBER 2007 Det talade

Läs mer

Tillväxt, jobb och miljö

Tillväxt, jobb och miljö europa fokus #1 2012 tema: eu-budgeten lyckliga kor ny långtidsbudget allt om förhandlingarna så påverkas du myter om budgeten en tidning från eu-kommissionen Tillväxt, jobb och miljö EU-budgeten tar sikte

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 22 december 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Europeiska unionens råd Bryssel den 22 december 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare Europeiska unionens råd Bryssel den 22 december 2017 (OR. en) 15992/17 ADD 1 FÖLJENOT från: inkom den: 14 december 2017 till: Komm. dok. nr: Ärende: AGRI 716 ENV 1087 PHYTOSAN 31 PESTICIDE 6 Jordi AYET

Läs mer

Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel

Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel Sunita Hallgren, Växtskyddsexpert LRF Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF och bekämpningsmedel LRF arbetar med att det ska finnas växtskyddsmetoder av alla

Läs mer

De här tvärvillkoren försvinner också men reglerna finns fortfarande kvar i den svenska lagstiftningen:

De här tvärvillkoren försvinner också men reglerna finns fortfarande kvar i den svenska lagstiftningen: 1(9) Tvärvillkor 2015 Här finns den information som gällde för tvärvillkor 2015. Det finns lagar och regler som bidrar till att bevara jordbruksmarken i gott skick. De finns för att förbättra miljö för

Läs mer

Så knyter vi ihop ett landsbygdsprogram

Så knyter vi ihop ett landsbygdsprogram Så knyter vi ihop ett landsbygdsprogram eller hur blev det på detta viset? Hans Rolandsson LBP 2014 2020, först lite nuläge Förslag inskickat 12 juni 2014 333 frågor i retur den 22 augusti Svar till KOM

Läs mer

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,

Läs mer

Stärk djurskyddet i Europa

Stärk djurskyddet i Europa Stärk djurskyddet i Europa Europas förenta krafter maj 2009 www.centerpartiet.se Centerpartiet vill: 1. Förbättra skyddet för EU:s grisar 2. Att djur ska bedövas före slakt 3. Införa max åtta timmar långa

Läs mer

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag ! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU på 10 minuter 3 EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla

Läs mer

Vad har EU med vård och omsorg att göra?

Vad har EU med vård och omsorg att göra? Vad har EU med vård och omsorg att göra? Varje EU-land bestämmer hur den egna vården, omsorgen och socialtjänsten ska utformas, organiseras och finansieras. Men inom hälso- och sjukvården och på folkhälsoområdet

Läs mer

Att vara eller inte vara ekobonde

Att vara eller inte vara ekobonde Att vara eller inte vara ekobonde Insikter från projektet: Det svenska lantbrukets omvandling 1990-2040 Camilla Eriksson Fil.dr. i landsbygdsutveckling Sveriges lantbruksuniversitet, SLU Institutionen

Läs mer

Rapport om Europeiska rådets möte Göteborg

Rapport om Europeiska rådets möte Göteborg 63((&+ 0V0DUJRW:DOOVWU P Miljökommissionär Rapport om Europeiska rådets möte Göteborg Yttrande inför Europaparlamentet på kommissionens vägnar ledamot av kommissionen Strasbourg den 3 juli 2001 +HUUIUXWDOPDQSUHPLlUPLQLVWHUlUDGHOHGDP

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

Rättslig grund Artiklarna i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, EUF-fördraget

Rättslig grund Artiklarna i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, EUF-fördraget SLUTLIG Kommenterad dagordning 2013-03 Landsbygdsdepartementet Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 18-19 mars 2013 4. Reformpaketet för GJP: JORDBRUK a) a) Förslag till Europaparlamentets

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.1.2010 KOM(2009)713 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter

Läs mer

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM Om materialet Angela och Juliana har världens tuffaste jobb att vara kvinna och bruka jorden i ett

Läs mer

Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens

Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens 2014-10-16 REMISSPROMEMORIA FI Dnr 14-7475 Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2007:17) om verksamhet på marknadsplatser Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm

Läs mer

Script VNR AGRI Cap REFROM 13 = BLUE Script B-ROLL AGRI CAP reform = BLUE + BLACK. Inledning

Script VNR AGRI Cap REFROM 13 = BLUE Script B-ROLL AGRI CAP reform = BLUE + BLACK. Inledning Script VNR AGRI Cap REFROM 13 = BLUE Script B-ROLL AGRI CAP reform = BLUE + BLACK Inledning Den gemensamma jordbrukspolitiken har under de senaste 50 åren inneburit att EU har kunnat trygga livsmedelsförsörjningen

Läs mer

Från spannmål till spatiala finjusteringar Sveriges lantbrukare tar saken i egna händer, tack vare SAM! Karen Lewis - Länsstyrelsen i Stockholms Län

Från spannmål till spatiala finjusteringar Sveriges lantbrukare tar saken i egna händer, tack vare SAM! Karen Lewis - Länsstyrelsen i Stockholms Län Från spannmål till spatiala finjusteringar Sveriges lantbrukare tar saken i egna händer, tack vare SAM! Karen Lewis - Länsstyrelsen i Stockholms Län Från spannmål till spatiala finjusteringar Sveriges

Läs mer

2 EU på 10 minuter. EU i din vardag

2 EU på 10 minuter. EU i din vardag ! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla om kvaliteten på badvattnet

Läs mer

Hur ska framtida statsfinansiella kriser i Europa undvikas? Lars Calmfors Kungl. Vetenskaps-societeten Uppsala, 31/8-2010

Hur ska framtida statsfinansiella kriser i Europa undvikas? Lars Calmfors Kungl. Vetenskaps-societeten Uppsala, 31/8-2010 Hur ska framtida statsfinansiella kriser i Europa undvikas? Lars Calmfors Kungl. Vetenskaps-societeten Uppsala, 31/8-2010 Budgetunderskott och den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuldkvot 83,8

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling 157 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:2

Policy Brief Nummer 2013:2 Policy Brief Nummer 2013:2 Drivmedel från jordbruket effekter av EU:s krav Enligt EU-direktivet om främjande av energi från förnybara energikällor ska varje medlemsland ha ökat sin konsumtion av förnybara

Läs mer

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem En rapport från PersonligEffektivitet.com Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Önskelistan... 4 Misstag #2: Parkinsons lag... 7 Misstag

Läs mer

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Sälja och köpa tjänster inom EU samma villkor som hemma Inom EU råder fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer. För dig och ditt företag

Läs mer

Sammanfattning av Svenskt Växtskydds synpunkter och förslag:

Sammanfattning av Svenskt Växtskydds synpunkter och förslag: Stockholm 2014-09-01 Remissyttrande Ert Dnr: M2013/2065/Ke Vårt Dnr: SV/2/14 Miljödepartementet Kemikalieenheten 103 33 Stockholm Förslag till ny nationell reglering om avgifter för ansökningar som rör

Läs mer

Utsikter för EUs system med handel med utsläppsrätter (ETS)

Utsikter för EUs system med handel med utsläppsrätter (ETS) Utsikter för EUs system med handel med utsläppsrätter (ETS) Miljöbalksdagarna 2013 Hans Bergman Climate Action Röd tråd - EU ETS är en viktig del av EUs klimatpolitik. - Omtyckt och mindre omtyckt; kommer

Läs mer

PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson

PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson PiteåPanelen Rapport nr 13 Europaförslag November 2010 Eva Andersson Kommunledningskontoret Europaförslag Europaparlamentet vill utöka möjligheten för Europas medborgare att påverka Europeiska unionen.

Läs mer

12. Inkomststöd för jordbruket och trädgårdsodlingen och kompletterande åtgärder inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik

12. Inkomststöd för jordbruket och trädgårdsodlingen och kompletterande åtgärder inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik 12. Inkomststöd för jordbruket och trädgårdsodlingen och kompletterande åtgärder inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik F ö r k l a r i n g : Kapitlets rubrik har ändrats. Produktionskostnaderna inom jordbruket

Läs mer