Konferens den 26 september 2012 på Jonsereds herrgård

Transkript

1 Konferens den 26 september 2012 på Jonsereds herrgård Konferensdeltagarna diskuterade hur trädgården kan utvecklas som besöksnäring i Västsverige. Diskussionen tog sin utgångspunkt i följande frågeställningar: - Hur kan samverkan öka mellan olika trädgårdsaktörer, övrig besöksnäring och turismorganisationer för att öka trädgårdsturismen? - Hur skapas fler attraktiva besöksmål? Konferensen anordnades av Leader Sjuhärad i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan, Partille kommun och Göteborgs Insjörike. Dokumentationen är framtagen av Petras Ordförråd AB.

2 Välkomna till Jonsered! Stefan Svensson, kommunstyrelsens ordförande i Partille, hälsade deltagarna välkomna till Jonsereds herrgård. Han inledde med en historisk tillbakablick över Jonsered. På sätt och vis var Jonsered en unik bruksort som var i stort sett självförsörjande. Själva herrgården var bostad åt disponenten vid Jonsereds fabriker. I dag är Jonsered kanske mest känt för tillverkning av motorsågar, gräsklippare och andra maskiner. Herrgården utvecklas ständigt Jonsereds herrgård används av Göteborgs universitet sedan Universitet sökte en byggnad lite utanför storstaden för konferenser osv. och det är så byggnaden används i dag. År 2008 köptes fastigheten av Partillebo (det kommunala bostadsbolaget) och verksamheten styrs i dag av en stiftelse vars uppgift är att utveckla herrgården. Jonsereds Trädgårdar är ett steg i den riktningen. En plats att skriva och vila Utöver trädgården finns det fem författarbostäder på området som ska kunna användas av författare, forskare och liknande under kortare eller längre perioder. Första hyresgästerna finns redan på plats. Nu vill stiftelsen gå vidare med övernattning och kanske även restaurangverksamhet på området.

3 Det slumrande trädgårdsarvet Kolbjörn Waern, landskaps- och slottsarkitekt, inledde med att berätta att Magnus Gabriel de la Gardie och Gustaf III var två av de främsta trädgårdsanläggarna i Sverige. De två representerar huvudinriktningarna inom trädgårdskonst den mer symmetriska barockstilen (t.ex. Ulriksdals slott) respektive den mer engelskinspirerade stilen som härrör från romantiken (t.ex. Haga slott). Kolbjörn Waern har arbetat som slottsarkitekt med båda dessa anläggningar. Svensk trädgårdshistoria är väldigt rik, även ur ett internationellt perspektiv. Under stormaktstiden anlades ett stort antal praktfulla trädgårdar i Sverige, bland annat trädgården vid Läckö slott, vilken representerar barockstilen. Även de engelskinspirerade trädgårdarna finns rikt representerade i Västsverige, inte minst tack vare Ostindiska kompaniets inflytande. På 1800-talet ökade trädgårdsintresset På 1800-talet anlades trädgårdar och parker i Sverige som aldrig förr, även utanför slott och herrgårdar, och trädgårdsintresset var enormt. Som exempel i Västsverige nämner Kolbjörn Waern Nääs trädgårdar samt Trädgårdsföreningen i Göteborg. I Sverige har byggnadsvården en betydligt längre tradition än vården av parker och trädgårdar och kulturminnesvården fokuserade länge på byggnaderna. Det kulturarvet finns därmed väl tillvarataget och gamla byggnader är ofta väl omhändertagna. Men det var inte så länge sedan man började minnesmärka parker och trädgårdar. Som exempel på att byggnaderna gått före parkerna nämnde Kolbjörn Ulriksdals trädgård, där byggnaderna har restaurerats medan skulpturer, fontäner osv. har försvunnit. Med tiden har parken både förenklats och förkortats. Kolbjörn Waern visade att antal bilder över olika typer av parker och trädgårdar, bland annat: - Karlbergs slott. Finspångs slott, Sturefors slott och Ängsö slott (barockstilen). - Godegårds herrgård, Haga slott, Baldersnäs herrgård (den romantiska stilen). Mycket har förändrats De svenska slottsparkerna har inte alls samma utformning som tidigare; inte minst av skötselskäl har mycket förändrats i förhållande till ursprunget. Lusthus och utsmyckning är borta och ofta har parkarrangemangen ersatts av gräsytor och uppväxande träd. I många andra länder har man jobbat mer med park- och trädgårdsrestaureringar, vilket kan man se bland annat i England och Danmark. Kolbjörn Waern har varit delaktig i flera projekt i Västsverige, bland annat Sundsby säteri på Tjörn, Läckö slott och Gunnebo slott, varav det sistnämna enligt Kolbjörn är den bäst restaurerade 1700-talsparken i Sverige, mycket tack vare att den är så pass liten och därmed lättare att sköta om. Nu handlar det om kunskap och känsla Går det då att återskapa originalträdgårdarna? Nej, och i dagsläget handlar det inte om att återbörda trädgårdarna till ursprunget. Det handlar i stället om att skaffa sig kunskap om hur trädgårdarna såg ut, vad som växte där och hur miljön var utformad och sedan försöka skapa en känsla av tidsandan och miljön.

4 Visning av Jonsereds Trädgårdar Peter Svenson, trädgårdsmästare och projektledare, berättade om framtida planer för Jonsereds Trädgårdar. Platsen är tänkt att bli ett grönt besöksmål och man vill återskapa en del av den rika trädgårdskultur som fanns där under 1800-talet. Tanken är att trädgårdarna ska stå klara Bland annat planeras restaurang och kafé i form av ett orangeri. Erika Bertilson, Partille kommun, informerade att social- och arbetsmarknadsförvaltningarna i kommunen har förlagt en del av sin verksamhet till Jonsereds Trädgårdar. Tre personer arbetar i dag heltid i trädgårdarna för kommunens räkning och syftet är att bedriva för arbetslivsinriktad rehabilitering med gröna inslag. I dagsläget deltar 21 personer i verksamheten. Erika Bertilson berättar om kommunens engagemang i Jonsereds Trädgårdar. I bakgrunden syns Peter Svensson. Kolbjörn Waern i samspråk med Bengt Eriksson från Årås Kvarn.

5 Trädgårdar kring Östersjön Margaretha Hemne, före detta turistchef i Simrishamns kommun, berättade om ett projekt mellan sydöstra Skåne, Bornholm, Rügen och Swinoujscie för att utveckla Östersjöområdet. Projektet inleddes 1996 och trädgården fanns med som en viktig beståndsdel. Redan hade tankarna väckts och projektplaneringen inletts. Weibull Trädgård hade vid den här tiden stora blomsterodlingar och man var klart intresserad av att visa dem för en större allmänhet. På Österlen finns dessutom en mängd konstnärer och 15 skulptörer ingick i projektet med att formera olika grässkulpturer. Inför projektstarten 1996 hade man även tagit fram en broschyr på olika språk, vilken presenterade ett antal trädgårdar i Östersjöområdet. Många har velat vara med i projektet och ett stort antal privatträdgårdar på Skånesidan ingick redan från start. Projektet bestod därutöver av förhållandevis många installationer, bl.a. grässkulpturerna, vilket gör att det kan vara svårt att hålla liv i verksamheten, men man utgick från ett tioårsperspektiv och många av trädgårdarna har fortfarande öppet för allmänheten. Från turmässa till ambassad Margaretha Hemne visade ett antal bilder på trädgårdsinstallationer, bland annat grässkulpturer samt en musikträdgård på torget i Simrishamn. Det som fick mest uppmärksamhet i projektet var grässkulpturerna. Dessa fanns på plats under två år och otroligt många människor ville se dem. Projektet har även deltagit på Turmässan i Göteborg, där man visade upp en trädgård, och anlagt en trädgårdsinstallation på Svenska ambassaden i Berlin. Under projektet ordnades bl.a. tulpanfestival, sparrisdagar, äppelmarknad och en rosenfest. Första veckan i juni varje år anordnades Trädgård à la carte, där man kopplade samman trädgård och mat. Det är viktigt att trädgård och turism går hand i hand, betonade Margaretha. Resultat i Skåne Projektet har definitivt lett till fler nya besökare i området, utveckling av evenemang, nya företag och ökad turismomställning. Troligen har även inflyttningen påverkats och det handlar även om att skapa en attraktiv miljö för dem bor redan i området. År 2006 fanns det 90 anläggningar (hotell, pensionat, vandrarhem, bed & breakfast, rum och camping) totalt i Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Tomelilla och Ystad. Detta ska jämföras med 41 anläggningar Allt detta beror inte på trädgårdsturismen men självklart har projektet spelat roll. Även antalet restauranger, caféer och gårdsbutiker ökade under samma period. Reflektioner - Den som är samordnare i ett sådant här projekt måste vara etablerad och en person som projektdeltagarna kan lita på. Alla måste också veta vem som gör vad. - Människor upplät trädgårdarna gratis men i längden är det viktigt att de som äger trädgårdarna också kan tjäna något på det. System för det finns i t.ex. England, så där finns det en del att lära. - Det är viktigt att hela tiden utveckla olika verksamheter inom näringen så att det inte stannar av. Detta är också viktigt för att hålla media intresse vid liv. - Det är viktigt med samverkan så att företagen skickar besökarna till varandra.

6 Hur får vi ett aktivt nätverk? Deltagarna diskuterade i bikupa utifrån ett antal frågeställningar. 1. Hur kan ett framtida samarbete se ut? - Först inventera vad som finns i dag och vad som nästan finns i dag. - Ställen som har liknande verksamhet kan samverka klustertänk. - Turistbyråer, trädgårdsföreningar och studieförbund bör vara med i arbetet. - Bra att kunna träffas ett par gånger per år, där företagarna själva är värdar. - Information är viktig, bland annat via nyhetsbrev. Ansvaret för detta kan cirkulera. - Definiera vad som behöver göras och hur kanske det behövs en samordnare? - Viktigt med en gemensam plattform och samverkan med t.ex. Västsvensk mersmak. 2. Är det viktigt med en gemensam webbsida och annan gemensam information och marknadsföring? - Det finns redan en del etablerade nätverk som det är viktigt att ta kontakt med, bl.a. Lokalproducerat i Väst, så att man inte uppfinner hjulet på nytt. - Viktigt med en gemensam webbsida där man kan samla länkar och information. - I dag finns varumärket Göteborgs Lustgårdar kan man prata om Västsvenska Lustgårdar? - Dalarna har en gemensam hemsida, Trädgårdar i Dalarna ( vars koncept kan vara intressant även för Västsverige. Det är dock viktigt att en sådan sida hålls vid liv efter en eventuell projektperiod och att sidan är aktuell hela tiden, och då inte bara den egna delen utan det handlar om helhetsintrycket. 3. Finns det förslag på gemensamma aktiviteter som kan locka fler besökare? - Kultur i alla dess former, t.ex. gemensam konst- och trädgårdsrunda med olika teman. - Sprid ut konstverk till ett antal olika trädgårdar, där konstverken smälter in i miljön. - Anordna musikevenemang i olika trädgårdar. - Viktigt att knyta till sig trädgårdsföreningar och entusiaster som brinner för det man gör, men det är viktigt att komma ihåg och vara beredd på att entusiasm och energi även kan skapa konflikter. - Det är viktigt med en tydlig rollfördelning då kan det bli komplementära verksamheter, inte bara konkurrens. - Ta vara på specialiteterna och även på skolornas kunskaper.

7 Vad händer sen? Roland Haraldsson tar upp en diskussion om vad som ska hända sedan: - Hur får vi till ett aktivt nätverk? - Ska vi bilda en styrgrupp för det fortsatta arbetet? - Vem kan ta ansvar för fortsättningen? Några tankar från deltagarna - Även om man bildar ett nätverk måste nätverket ha någon att leverera till, eller? Vem ska ta ansvar? Regionen? Någon annan? Nej, tror Roland, det viktiga är att näringen själv tar tag i det om det ska bli något. - Länsstyrelsen finns representerad på konferensen och tänker ta med sig dagens funderingar till ett möte med Göteborgs Lustgårdar. Det är bra, men den lilla aktören är minst lika viktig som de stora, menar Roland. - Styrgrupp kan kännas som ett stort steg det vore bättre att kalla det för idégrupp. Gemensamt beslut Peter Svenson, Ingela Jagne, Ingvor Carlander och Göran Jungersten utses till idégrupp. Gruppen får i uppdrag att diskutera vidare kring samordning, ansvar osv. och återkoppla till Roland Haraldsson. Nästa träff anordnas i Mark (i Sjuhärad) någon gång våren 2013.