Fråga 1:1:1 Vad kan du göra?
|
|
- Anna-Karin Strömberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Fall 1 (30p) På din första tjänstgöring efter legitimationen arbetar du på en vårdcentral som vikarie. En förmiddag blir du uppringd av en kvinna som säger sig vara orolig för sin bror som bor i en stuga på landet. Hon brukar normalt ha kontakt med honom per telefon varje vecka, men nu har han inte svarat i telefon på två veckor. Hon har fått kontakt med en av grannarna som säger sig ha sett honom på tomten. Hon är orolig för att brodern tidigare varit sjuk, har för 5 år sedan vårdats på psykiatrisk klinik i Stockholm efter att ha insjuknat under en långresa i Sydostasien. Efter den resan har han inte varit sig lik. Han har tagit avstånd från familjen, hon är den enda som får ha kontakt med honom. Han har intresserat sig för religion och klimatförstöring och bestämde sig för två år sedan att flytta till landet för att leva sparsamt. Under de senaste gångerna på telefon har han verkat frånvarande, ibland talat i gåtor och verkat förvirrad, också talat om jordens undergång som han måste förbereda sig för. Systern är nu orolig för att brodern är sjuk och inte kan ta vara på sig själv och ber dig därför om hjälp. Fråga 1:1:1 Vad kan du göra? 1
2 På din första tjänstgöring efter legitimationen arbetar du på en vårdcentral som vikarie. En förmiddag blir du uppringd av en kvinna som säger sig vara orolig för sin bror som bor i en stuga på landet. Hon brukar normalt ha kontakt med honom per telefon varje vecka, men nu har han inte svarat i telefon på två veckor. Hon har fått kontakt med en av grannarna som säger sig ha sett honom på tomten. Hon är orolig för att brodern tidigare varit sjuk, har för 5 år sedan vårdats på psykiatrisk klinik i Stockholm efter att ha insjuknat under en långresa i Sydostasien. Efter den resan har han inte varit sig lik. Han har tagit avstånd från familjen, hon är den enda som får ha kontakt med honom. Han har intresserat sig för religion och klimatförstöring och bestämde sig för två år sedan att flytta till landet för att leva sparsamt. Under de senaste gångerna på telefon har han verkat frånvarande, ibland talat i gåtor och verkat förvirrad, också talat om jordens undergång som han måste förbereda sig för. Systern är nu orolig för att brodern är sjuk och inte kan ta vara på sig själv och ber dig därför om hjälp. Du bestämmer dig för att göra ett hembesök. Eftersom du misstänker att patienten är psykiskt sjuk ber du polisen om handräckning för att kunna göra en vårdintygsbedömning. T10B5, T10B18, T10D11 När du och polisen anländer till stugan, som ligger långt bortom allfarvägen, är allt lugnt och stilla på utsidan. En svag strimma av rök kommer från skorstenen, men ingen öppnar när ni knackar på dörren. Den är dock olåst och när ni kommer in ser ni en man som sitter i yogaställning mitt på köksgolvet. Han svarar inte på tilltal. Möter inte din blick utan förefaller titta i fjärran. Han är på tagligt avmagrad, kläderna är smutsiga och trasiga. På spisen står smutsiga kastruller och köksgolvet är täckt med tidningsurklipp. Både du och polisen försöker få kontakt med mannen men han ger överhuvudtaget ingen kontakt. Fråga 1:2:1 Vilka symtom uppvisar mannen? (1p) 2
3 På din första tjänstgöring efter legitimationen arbetar du på en vårdcentral som vikarie. En förmiddag blir du uppringd av en kvinna som säger sig vara orolig för sin bror som bor i en stuga på landet. Hon brukar normalt ha kontakt med honom per telefon varje vecka, men nu har han inte svarat i telefon på två veckor. Hon har fått kontakt med en av grannarna som säger sig ha sett honom på tomten. Hon är orolig för att brodern tidigare varit sjuk, har för 5 år sedan vårdats på psykiatrisk klinik i Stockholm efter att ha insjuknat under en långresa i Sydostasien. Efter den resan har han inte varit sig lik. Han har tagit avstånd från familjen, hon är den enda som får ha kontakt med honom. Han har intresserat sig för religion och klimatförstöring och bestämde sig för två år sedan att flytta till landet för att leva sparsamt. Under de senaste gångerna på telefon har han verkat frånvarande, ibland talat i gåtor och verkat förvirrad, också talat om jordens undergång som han måste förbereda sig för. Systern är nu orolig för att brodern är sjuk och inte kan ta vara på sig själv och ber dig därför om hjälp. Du bestämmer dig för att göra ett hembesök. Eftersom du misstänker att patienten är psykiskt sjuk ber du polisen om handräckning för att kunna göra en vårdintygsbedömning. När du och polisen anländer till stugan, som ligger långt bortom allfarvägen, är allt lugnt och stilla på utsidan. En svag strimma av rök kommer från skorstenen, men ingen öppnar när ni knackar på dörren. Den är dock olåst och när ni kommer in ser ni en man som sitter i yogaställning mitt på köksgolvet. Han svarar inte på tilltal. Möter inte din blick utan förefaller titta i fjärran. Han är på tagligt avmagrad, kläderna är smutsiga och trasiga. På spisen står smutsiga kastruller och köksgolvet är täckt med tidningsurklipp. Både du och polisen försöker få kontakt med mannen men han ger överhuvudtaget ingen kontakt. Det symtom som beskrivs kallas för Katatoni T10C69 Då du uppfattar denne man som svårt sjuk bestämmer du dig för att utfärda ett vårdintyg. Fråga 1:3:1 Vilket är det första problemet du stöter på? (1p) 3
4 På din första tjänstgöring efter legitimationen arbetar du på en vårdcentral som vikarie. En förmiddag blir du uppringd av en kvinna som säger sig vara orolig för sin bror som bor i en stuga på landet. Hon brukar normalt ha kontakt med honom per telefon varje vecka, men nu har han inte svarat i telefon på två veckor. Hon har fått kontakt med en av grannarna som säger sig ha sett honom på tomten. Hon är orolig för att brodern tidigare varit sjuk, har för 5 år sedan vårdats på psykiatrisk klinik i Stockholm efter att ha insjuknat under en långresa i Sydostasien. Efter den resan har han inte varit sig lik. Han har tagit avstånd från familjen, hon är den enda som får ha kontakt med honom. Han har intresserat sig för religion och klimatförstöring och bestämde sig för två år sedan att flytta till landet för att leva sparsamt. Under de senaste gångerna på telefon har han verkat frånvarande, ibland talat i gåtor och verkat förvirrad, också talat om jordens undergång som han måste förbereda sig för. Systern är nu orolig för att brodern är sjuk och inte kan ta vara på sig själv och ber dig därför om hjälp. Du bestämmer dig för att göra ett hembesök. Eftersom du misstänker att patienten är psykiskt sjuk ber du polisen om handräckning för att kunna göra en vårdintygsbedömning. T10B5, T10B18, T10D11 När du och polisen anländer till stugan, som ligger långt bortom allfarvägen, är allt lugnt och stilla på utsidan. En svag strimma av rök kommer från skorstenen, men ingen öppnar när ni knackar på dörren. Den är dock olåst och när ni kommer in ser ni en man som sitter i yogaställning mitt på köksgolvet. Han svarar inte på tilltal. Möter inte din blick utan förefaller titta i fjärran. Han är på tagligt avmagrad, kläderna är smutsiga och trasiga. På spisen står smutsiga kastruller och köksgolvet är täckt med tidningsurklipp. Både du och polisen försöker få kontakt med mannen men han ger överhuvudtaget ingen kontakt. Det symtom som beskrivs kallas för Katatoni T10C69 Då du uppfattar denne man som svårt sjuk bestämmer du dig för att utfärda ett vårdintyg. Du behöver försäkra dig om patientens identitet. T10D11 I en väska i farstun hittar polisen ett körkort som är utfärdat på Jonas Andersson, född Fråga 1:4:1 Vilka kriterier erfordras för att du skall kunna utfärda vårdintyg? (4p) Fråga 1:4:2 Hur formulerar du motiveringen i vårdintyget? (3p) 4
5 När du och polisen anländer till stugan, som ligger långt bortom allfarvägen, är allt lugnt och stilla på utsidan. En svag strimma av rök kommer från skorstenen, men ingen öppnar när ni knackar på dörren. Den är dock olåst och när ni kommer in ser ni en man som sitter i yogaställning mitt på köksgolvet. Han svarar inte på tilltal. Möter inte din blick utan förefaller titta i fjärran. Han är på tagligt avmagrad, kläderna är smutsiga och trasiga. På spisen står smutsiga kastruller och köksgolvet är täckt med tidningsurklipp. Både du och polisen försöker få kontakt med mannen men han ger överhuvudtaget ingen kontakt. Det symtom som beskrivs kallas för Katatoni T10C69 Då du uppfattar denne man som svårt sjuk bestämmer du dig för att utfärda ett vårdintyg. Du behöver försäkra dig om patientens identitet. T10D11 I en väska i farstun hittar polisen ett körkort som är utfärdat på Jonas Andersson, född Du måste vara legitimerad läkare. Patienten skall lida av en allvarlig psykisk störning, vara i behov av sjukhusvård 24 tim samt motsätta sig vården alternativt ej kunna ge ett grundat samtycke. T10D11 27-årig man som enligt syster vårdats på psykiatrisk klinik för 5 år sedan. Enligt systern verkat frånvarande, talat i gåtor och ibland verkat förvirrad när hon talat med honom per telefon. De senaste 14 dagarna ej svarat på telefon. Vid undersökningen ger patienten ingen kontakt, är mutistisk, förefaller kataton. Är avmagrad och smutsig och omgivningen runt honom talar för att pat ej kunnat ta hand om sig själv under en längre tid. Jag bedömer det sannolikt att patienten har en allvarlig psykisk störning, att han är i behov av sjukhusvård och att han ej är i stånd att lämna samtycke. T10D11 Med hjälp av polisen förs patienten till närmsta psykiatriska sjukhus där han blir kvarhålen och inskriven enligt LPT. Han har hittills ej yttrat ett ord och ligger blickstilla i sängen. Via systern får man veta att han insjuknade i Thailand för 5 år sedan. Vårdades en kort tid på thailändskt mentalsjukhus innan han transporterades hem. Var då fruktansvärt uppskruvad, sov nästan ingenting, talade oupphörligt om att han hos Buddha mött sanningen och att han hade som sin uppgift att frälsa världen. Man misstänkte att han hade ett missbruk men brodern har själv alltid förnekat detta. Var inlagd vid två tillfällen, den senare gången mer nedstämd och rastlös. Efter senaste vårdtillfället inte sökt arbete, utan läst en mängd filosofisk och new-age litteratur och bott i föräldrahemmet. Men hjälp av ett stort arv från farmor köpt stugan och flyttat dit för två år sedan. Föräldrarna är förtvivlade. Jonas var tidigare duktig i skolan, tog studenten med enbart MVG i betyget, men efter sjukdomsskovet har det inte blivit någonting. Fråga 1:5:1 Vilken blir din preliminära diagnos? Motivera! (3p) Fråga 1:5:2 Vilken utredning gör du initialt och vilken behandling föreslår du akut? 5
6 27-årig man som enligt syster vårdats på psykiatrisk klinik för 5 år sedan. Enligt systern verkat frånvarande, talat i gåtor och ibland verkat förvirrad när hon talat med honom per telefon. De senaste 14 dagarna ej svarat på telefon. Vid undersökningen ger patienten ingen kontakt, är mutistisk, förefaller kataton. Är avmagrad och smutsig och omgivningen runt honom talar för att pat ej kunnat ta hand om sig själv under en längre tid. Jag bedömer det sannolikt att patienten har en allvarlig psykisk störning, att han är i behov av sjukhusvård och att han ej är i stånd att lämna samtycke. T10D11 Med hjälp av polisen förs patienten till närmsta psykiatriska sjukhus där han blir kvarhålen och inskriven enligt LPT. Han har hittills ej yttrat ett ord och ligger blickstilla i sängen. Via systern får man veta att han insjuknade i Thailand för 5 år sedan. Vårdades en kort tid på thailändskt mentalsjukhus innan han transporterades hem. Var då fruktansvärt uppskruvad, sov nästan ingenting, talade oupphörligt om att han hos Buddha mött sanningen och att han hade som sin uppgift att frälsa världen. Man misstänkte att han hade ett missbruk men brodern har själv alltid förnekat detta. Var inlagd vid två tillfällen, den senare gången mer nedstämd och rastlös. Efter senaste vårdtillfället inte sökt arbete, utan läst en mängd filosofisk och new-age litteratur och bott i föräldrahemmet. Men hjälp av ett stort arv från farmor köpt stugan och flyttat dit för två år sedan. Föräldrarna är förtvivlade. Jonas var tidigare duktig i skolan, tog studenten med enbart MVG i betyget, men efter sjukdomsskovet har det inte blivit någonting Katatoni, samt systerns beskrivning av psykotiska symtom som förelegat tidigare och även nu samt att en funktionsnedsättning föreligger, kan tala för schizofreni. Förekomsten av affektiva svängningar i tidigare skov talar inte emot då affektiva symtom också kan föreligga vid schizofreni. Differentialdiagnosen är bipolär affektiv sjukdom, mani respektive depression vid föregående tillfälle. Katatoni kan förekomma vid bipolär sjukdom, särskilt vid cykloid psykos. T10D11, T10C18, T10C35, T10C34 Ett somatiskt status inkl neurologstatus, man kan överväga akut CT, lab: blod, elektrolyter, kreatinin. Förstahandsbehandlingen vid katatoni är ECT. T10C78 Somatiskt status är u.a. CT visar inga tecken till tumör eller blödning, har en lätt anemi men elektrolyter och kreatinin är u.a. Jonas får ECT dagen efter inkomsten. Direkt när han vaknar upp ur narkosen sätter han sig upp i sängen och kräver att omedelbart få bli utskriven. Han menar att han otillbörligt förts till sjukhus och att han mot sin vilja fått behandling som han ej bett om. Han är övertygad om att behandlingen förstört hans möjligheter till kommunikation med det omedvetna, någon som är en förutsättning för fortsatt liv inte bara för honom själv utan för hela mänskligheten. Kräver att omedelbart få tala med läkare. Fråga 1:6:1 Vilken information bör han få? 6
7 27-årig man som enligt syster vårdats på psykiatrisk klinik för 5 år sedan. Enligt systern verkat frånvarande, talat i gåtor och ibland verkat förvirrad när hon talat med honom per telefon. De senaste 14 dagarna ej svarat på telefon. Vid undersökningen ger patienten ingen kontakt, är mutistisk, förefaller kataton. Är avmagrad och smutsig och omgivningen runt honom talar för att pat ej kunnat ta hand om sig själv under en längre tid. Jag bedömer det sannolikt att patienten har en allvarlig psykisk störning, att han är i behov av sjukhusvård och att han ej är i stånd att lämna samtycke. T10D11 Med hjälp av polisen förs patienten till närmsta psykiatriska sjukhus där han blir kvarhålen och inskriven enligt LPT. Han har hittills ej yttrat ett ord och ligger blickstilla i sängen. Via systern får man veta att han insjuknade i Thailand för 5 år sedan. Vårdades en kort tid på thailändskt mentalsjukhus innan han transporterades hem. Var då fruktansvärt uppskruvad, sov nästan ingenting, talade oupphörligt om att han hos Buddha mött sanningen och att han hade som sin uppgift att frälsa världen. Man misstänkte att han hade ett missbruk men brodern har själv alltid förnekat detta. Var inlagd vid två tillfällen, den senare gången mer nedstämd och rastlös. Efter senaste vårdtillfället inte sökt arbete, utan läst en mängd filosofisk och new-age litteratur och bott i föräldrahemmet. Men hjälp av ett stort arv från farmor köpt stugan och flyttat dit för två år sedan. Föräldrarna är förtvivlade. Jonas var tidigare duktig i skolan, tog studenten med enbart MVG i betyget, men efter sjukdomsskovet har det inte blivit någonting Katatoni, samt systerns beskrivning av psykotiska symtom som förelegat tidigare och även nu samt att en funktionsnedsättning föreligger, kan tala för schizofreni. Förekomsten av affektiva svängningar i tidigare skov talar inte emot då affektiva symtom också kan föreligga vid schizofreni. Differentialdiagnosen är bipolär affektiv sjukdom, mani respektive depression vid föregående tillfälle. Katatoni kan förekomma vid bipolär sjukdom, särskilt vid cykloid psykos. T10D11, T10C18, T10C35, T10C34 Ett somatiskt status inkl neurologstatus, man kan överväga akut CT, lab: blod, elektrolyter, kreatinin. Förstahandsbehandlingen vid katatoni är ECT. T10C78 Somatiskt status är u.a. CT visar inga tecken till tumör eller blödning, har en lätt anemi men elektrolyter och kreatinin är u.a. Jonas får ECT dagen efter inkomsten. Direkt när han vaknar upp ur narkosen sätter han sig upp i sängen och kräver att omedelbart få bli utskriven. Han menar att han otillbörligt förts till sjukhus och att han mot sin vilja fått behandling som han ej bett om. Han är övertygad om att behandlingen förstört hans möjligheter till kommunikation med det omedvetna, någon som är en förutsättning för fortsatt liv inte bara för honom själv utan för hela mänskligheten. Kräver att omedelbart få tala med läkare. Han bör informeras om att han är intagen enligt LPT och att han har rätt att överklaga chefsöverläkarens beslut till länsrätten, han har dessutom rätt att få stödperson samt biträde vid länsrättens förhandling. T10D11 Jonas nöjer sig med detta svar. Framför att han önskar få frukost samt tillgång till dator eller papper och penna för överklagandet. Efter några timmar kallas läkaren till avdelningen. Jonas har nu blivit alltmer agiterad, säger att strömmen förstört hans egen tankeförmåga och att dom nu helt har tagit över hans tänkande. Säger att han nu är dömd att för evigt vandra som Ahas Verus och aldrig få hitta sanningen. Till läkaren överlämnar han tio tätskrivna sidor och tio sidor bilagor där han ritat olika typer av kopplingsscheman som förklaring till texten. Detta är hans överklagande som han omedelbart vill ha faxat till länsrätten. Är irriterad och taggig och talar med hög röst. Man bedömer att han behöver få läkemedel. Fråga 1:7:1 Vad föreslår du som behandling? 7
8 Föräldrarna är förtvivlade. Jonas var tidigare duktig i skolan, tog studenten med enbart MVG i betyget, men efter sjukdomsskovet har det inte blivit någonting Katatoni, samt systerns beskrivning av psykotiska symtom som förelegat tidigare och även nu samt att en funktionsnedsättning föreligger, kan tala för schizofreni. Förekomsten av affektiva svängningar i tidigare skov talar inte emot då affektiva symtom också kan föreligga vid schizofreni. Differentialdiagnosen är bipolär affektiv sjukdom, mani respektive depression vid föregående tillfälle. Katatoni kan förekomma vid bipolär sjukdom, särskilt vid cykloid psykos. T10D11, T10C18, T10C35, T10C34 Ett somatiskt status inkl neurologstatus, man kan överväga akut CT, lab: blod, elektrolyter, kreatinin. Förstahandsbehandlingen vid katatoni är ECT. T10C78 Somatiskt status är u.a. CT visar inga tecken till tumör eller blödning, har en lätt anemi men elektrolyter och kreatinin är u.a. Jonas får ECT dagen efter inkomsten. Direkt när han vaknar upp ur narkosen sätter han sig upp i sängen och kräver att omedelbart få bli utskriven. Han menar att han otillbörligt förts till sjukhus och att han mot sin vilja fått behandling som han ej bett om. Han är övertygad om att behandlingen förstört hans möjligheter till kommunikation med det omedvetna, någon som är en förutsättning för fortsatt liv inte bara för honom själv utan för hela mänskligheten. Kräver att omedelbart få tala med läkare. Han bör informeras om att han är intagen enligt LPT och att han har rätt att överklaga chefsöverläkarens beslut till länsrätten, han har dessutom rätt att få stödperson samt biträde vid länsrättens förhandling. T10D11 Jonas nöjer sig med detta svar. Framför att han önskar få frukost samt tillgång till dator eller papper och penna för överklagandet. Efter några timmar kallas läkaren till avdelningen. Jonas har nu blivit alltmer agiterad, säger att strömmen förstört hans egen tankeförmåga och att dom nu helt har tagit över hans tänkande. Säger att han nu är dömd att för evigt vandra som Ahas Verus och aldrig få hitta sanningen. Till läkaren överlämnar han tio tätskrivna sidor och tio sidor bilagor där han ritat olika typer av kopplingsscheman som förklaring till texten. Detta är hans överklagande som han omedelbart vill ha faxat till länsrätten. Är irriterad och taggig och talar med hög röst. Man bedömer att han behöver få läkemedel. Jonas behöver få ett antipsykotiskt läkemedel. Sannolikt i injektion, eftersom han är agiterad och fientlig vill man ha en snabbare effekt. Ett kortverkande antipsykoticum i.m.ev kombinerat med benzodiazepin. T10D2 Jonas får en injektion aripiprazol i.m. Lugnar sig efter en timme och önskar dra sig tillbaka till sitt rum för att sova. Jonas har nu uppvisat en hel del symtom och beteenden och man behöver fundera över fortsatt behandling. Fråga 1:8:1 Vad föreslår du och varför? 8
9 Föräldrarna är förtvivlade. Jonas var tidigare duktig i skolan, tog studenten med enbart MVG i betyget, men efter sjukdomsskovet har det inte blivit någonting Katatoni, samt systerns beskrivning av psykotiska symtom som förelegat tidigare och även nu samt att en funktionsnedsättning föreligger, kan tala för schizofreni. Förekomsten av affektiva svängningar i tidigare skov talar inte emot då affektiva symtom också kan föreligga vid schizofreni. Differentialdiagnosen är bipolär affektiv sjukdom, mani respektive depression vid föregående tillfälle. Katatoni kan förekomma vid bipolär sjukdom, särskilt vid cykloid psykos. T10D11, T10C18, T10C35, T10C34 Ett somatiskt status inkl neurologstatus, man kan överväga akut CT, lab: blod, elektrolyter, kreatinin. Förstahandsbehandlingen vid katatoni är ECT. T10C78 Somatiskt status är u.a. CT visar inga tecken till tumör eller blödning, har en lätt anemi men elektrolyter och kreatinin är u.a. Jonas får ECT dagen efter inkomsten. Direkt när han vaknar upp ur narkosen sätter han sig upp i sängen och kräver att omedelbart få bli utskriven. Han menar att han otillbörligt förts till sjukhus och att han mot sin vilja fått behandling som han ej bett om. Han är övertygad om att behandlingen förstört hans möjligheter till kommunikation med det omedvetna, någon som är en förutsättning för fortsatt liv inte bara för honom själv utan för hela mänskligheten. Kräver att omedelbart få tala med läkare. Han bör informeras om att han är intagen enligt LPT och att han har rätt att överklaga chefsöverläkarens beslut till länsrätten, han har dessutom rätt att få stödperson samt biträde vid länsrättens förhandling. T10D11 Jonas nöjer sig med detta svar. Framför att han önskar få frukost samt tillgång till dator eller papper och penna för överklagandet. Efter några timmar kallas läkaren till avdelningen. Jonas har nu blivit alltmer agiterad, säger att strömmen förstört hans egen tankeförmåga och att dom nu helt har tagit över hans tänkande. Säger att han nu är dömd att för evigt vandra som Ahas Verus och aldrig få hitta sanningen. Till läkaren överlämnar han tio tätskrivna sidor och tio sidor bilagor där han ritat olika typer av kopplingsscheman som förklaring till texten. Detta är hans överklagande som han omedelbart vill ha faxat till länsrätten. Är irriterad och taggig och talar med hög röst. Man bedömer att han behöver få läkemedel. Jonas behöver få ett antipsykotiskt läkemedel. Sannolikt i injektion, eftersom han är agiterad och fientlig vill man ha en snabbare effekt. Ett kortverkande antipsykoticum i.m.ev kombinerat med benzodiazepin. T10D2 Jonas får en injektion aripiprazol i.m. Lugnar sig efter en timme och önskar dra sig tillbaka till sitt rum för att sova. Jonas har nu uppvisat en hel del symtom och beteenden och man behöver fundera över fortsatt behandling. Jonas bör behandlas med ett antipsykoticum, både symtom och beteende talar för en akut psykos, sannolikt som del i en schizofren sjukdom. T10D2 Man ordinerar Zyprexa velotab 20 mg till kvällen. När Jonas skall ta emot medicineringen vägrar han ta den om han inte exakt får veta hur medicinen kommer att verka. Säger sig ha dålig erfarenhet av psykmedicinering, han vill inte bli som en zombie, impotent och därtill gå som en darrhänt gammal gubbe. Fråga 1:9:1 (4p) Hur förklarar du Zyprexas verkningsmekanism för honom? Hur kan du förklara hans tidigare erfarenheter? 9
10 Somatiskt status är u.a. CT visar inga tecken till tumör eller blödning, har en lätt anemi men elektrolyter och kreatinin är u.a. Jonas får ECT dagen efter inkomsten. Direkt när han vaknar upp ur narkosen sätter han sig upp i sängen och kräver att omedelbart få bli utskriven. Han menar att han otillbörligt förts till sjukhus och att han mot sin vilja fått behandling som han ej bett om. Han är övertygad om att behandlingen förstört hans möjligheter till kommunikation med det omedvetna, någon som är en förutsättning för fortsatt liv inte bara för honom själv utan för hela mänskligheten. Kräver att omedelbart få tala med läkare. Han bör informeras om att han är intagen enligt LPT och att han har rätt att överklaga chefsöverläkarens beslut till länsrätten, han har dessutom rätt att få stödperson samt biträde vid länsrättens förhandling. T10D11 Jonas nöjer sig med detta svar. Framför att han önskar få frukost samt tillgång till dator eller papper och penna för överklagandet. Efter några timmar kallas läkaren till avdelningen. Jonas har nu blivit alltmer agiterad, säger att strömmen förstört hans egen tankeförmåga och att dom nu helt har tagit över hans tänkande. Säger att han nu är dömd att för evigt vandra som Ahas Verus och aldrig få hitta sanningen. Till läkaren överlämnar han tio tätskrivna sidor och tio sidor bilagor där han ritat olika typer av kopplingsscheman som förklaring till texten. Detta är hans överklagande som han omedelbart vill ha faxat till länsrätten. Är irriterad och taggig och talar med hög röst. Man bedömer att han behöver få läkemedel. Jonas behöver få ett antipsykotiskt läkemedel. Sannolikt i injektion, eftersom han är agiterad och fientlig vill man ha en snabbare effekt. Ett kortverkande antipsykoticum i.m.ev kombinerat med benzodiazepin. T10D2 Jonas får en injektion aripiprazol i.m. Lugnar sig efter en timme och önskar dra sig tillbaka till sitt rum för att sova. Jonas har nu uppvisat en hel del symtom och beteenden och man behöver fundera över fortsatt behandling. Jonas bör behandlas med ett antipsykoticum, både symtom och beteende talar för en akut psykos, sannolikt som del i en schizofren sjukdom. T10D2 Man ordinerar Zyprexa velotab 20 mg till kvällen. När Jonas skall ta emot medicineringen vägrar han ta den om han inte exakt får veta hur medicinen kommer att verka. Säger sig ha dålig erfarenhet av psykmedicinering, han vill inte bli som en zombie, impotent och därtill gå som en darrhänt gammal gubbe. Zyprexa tillhör den andra generationens antipsykotika. Förutom D2-blockering blockerar det även 5HT2A, vilket man tror bidrar till mindre biverkningar av EPS typ genom frisättning av dopamin i striatum. Effekten är antipsykotisk-patienten kan samla sig bättre, tankarna blir klarare och röster kan avta i styrka Dessutom sover han bättre på natten vilket bidrar till tillfrisknandet. Alla antipsykotiska läkemedel blockerar D2-receptorn, inte bara i det mesolimbiska systemet där det är önskvärt, utan i samtliga dopaminbanor; mesokortikala-zoombiekänska, nigrostriatala-darrhänthet och gå som en gammal gubbe och tuberoinfundibulära-prolaktinstegring och impotens. T10D2 Jonas accepterar förklaringen, tar sin medicin och förbättras successivt under de närmsta veckorna. En neuropsykologisk utredning genomförs och visar en störd exekutiv funktion och ett dåligt arbetsminne. Fråga 1:10:1 Vad skulle arbetsterapeuten finna vid sin utredning? Fråga 1:10:2 Vilka områden i hjärnan kan vara berörda? 10
11 Arbetsterapeuten finner att Jonas har svårt att planera och strukturera, han kan inte göra två saker samtidigt, blir han avbruten minns han sen inte vad han höll på med. Prefrontala cortex och parietal/temporalloben T10C79 11
12 Fall 2 (30p) Olle, 55 år, arbetar som lärare på en gymnasieskola. Eleverna har börjat klaga på att de inte kan läsa hans handstil när han skriver på tavlan. Han har alltid ansetts ha en lättläst handstil tidigare och han tycker själv inte att den förändrats särskilt mycket jämfört med tidigare. Möjligen ser den lite slarvig ut i slutet av meningarna och han skriver inte lika rakt längre. När frun börjar klaga på att h on tycker att han förändrats och inte orkar engagera sig i gemensamma aktiviteter som förr beslutar han sig för att göra en hälsokontroll på vårdcentralen. Fråga 2:1:1 Vilka undersökningsfynd bör man särskilt titta efter? 12
13 Olle, 55 år, arbetar som lärare på en gymnasieskola. Eleverna har börjat klaga på att de inte kan läsa hans handstil när han skriver på tavlan. Han har alltid ansetts ha en lättläst handstil tidigare och han tycker själv inte att den förändrats särskilt mycket jämfört med tidigare. Möjligen ser den lite slarvig ut i slutet av meningarna och han skriver inte lika rakt längre. När frun börjar klaga på att h on tycker att han förändrats och inte orkar engagera sig i gemensamma aktiviteter som förr beslutar han sig för att göra en hälsokontroll på vårdcentralen. Tremor, bradykinesi, rigiditet och demens mål? Då läkaren undersöker Olle noterar han en man som ser något äldre ut för sin ålder. Han går lätt framåtböjd, något stel kroppshållning men med god steglängd och lyfter fötterna bra. I sittande ses en mycket lätt, intermittent vilotremor i vä hand. Måttlig rigiditet vänster arm och nacke, normalt tonus i höger arm och båda benen. Normala extremitetsreflexer. Ingen balansstörning. Fråga 2:2:1 Vilka differentialdiagnoser är aktuella? (3p) 13
14 Olle, 55 år, arbetar som lärare på en gymnasieskola. Eleverna har börjat klaga på att de inte kan läsa hans handstil när han skriver på tavlan. Han har alltid ansetts ha en lättläst handstil tidigare och han tycker själv inte att den förändrats särskilt mycket jämfört med tidigare. Möjligen ser den lite slarvig ut i slutet av meningarna och han skriver inte lika rakt längre. När frun börjar klaga på att h on tycker att han förändrats och inte orkar engagera sig i gemensamma aktiviteter som förr beslutar han sig för att göra en hälsokontroll på vårdcentralen. Tremor, bradykinesi, rigiditet och demens mål? Då läkaren undersöker Olle noterar han en man som ser något äldre ut för sin ålder. Han går lätt framåtböjd, något stel kroppshållning men med god steglängd och lyfter fötterna bra. I sittande ses en mycket lätt, intermittent vilotremor i vä hand. Måttlig rigiditet vänster arm och nacke, normalt tonus i höger arm och båda benen. Normala extremitetsreflexer. Ingen balansstörning. Parkinsons sjukdom, parkinson plus-sjukdomarna (MSA, PSP och CDB), sekundär parkinsonism, demens mål? Allmänläkaren misstänker någon form av parkinsonism Fråga 2:3:1 Vilka neuropatologiska fynd (på histologisk nivå) är obligata vid Parkinsons sjukdom? Fråga 2:3:2 (5p) Varför leder minskad mängd dopamin till hypokinesi? Beskriv kopplingsschemat för de motorikrelaterade kretsar som dopamin påverkar och redogör för hur bristen på dopamin påverkar signaleringen i dessa kretsar. 14
15 Olle, 55 år, arbetar som lärare på en gymnasieskola. Eleverna har börjat klaga på att de inte kan läsa hans handstil när han skriver på tavlan. Han har alltid ansetts ha en lättläst handstil tidigare och han tycker själv inte att den förändrats särskilt mycket jämfört med tidigare. Möjligen ser den lite slarvig ut i slutet av meningarna och han skriver inte lika rakt längre. När frun börjar klaga på att h on tycker att han förändrats och inte orkar engagera sig i gemensamma aktiviteter som förr beslutar han sig för att göra en hälsokontroll på vårdcentralen. Tremor, bradykinesi, rigiditet och demens mål? Då läkaren undersöker Olle noterar han en man som ser något äldre ut för sin ålder. Han går lätt framåtböjd, något stel kroppshållning men med god steglängd och lyfter fötterna bra. I sittande ses en mycket lätt, intermittent vilotremor i vä hand. Måttlig rigiditet vänster arm och nacke, normalt tonus i höger arm och båda benen. Normala extremitetsreflexer. Ingen balansstörning. Parkinsons sjukdom, parkinson plus-sjukdomarna (MSA, PSP och CDB), sekundär parkinsonism, demens mål? Allmänläkaren misstänker någon form av parkinsonism Degeneration av dopaminerga neuron(cellerna i substantia nigra är mer känsliga än de intilliggande cellerna i det ventrala tegmentala området) Lewy-inklusionskroppar (bestående av bl a alfasynuclein) mål? De basala ganglierna utgör en loop som går från motor-relaterade delar av hjärnbarken-basala ganglierna-thalamusmotorbark (för detaljer se bilden). Under basala förhållanden bromsar de basala ganglierna (via globus pallidus interna) thalamus och därmed motorbarken och utgör därmed ett sorts filter som gör att rätt rörelser släpps fram. Det finns två vägar genom den loop som basala ganglierna utgör. Den ena är aktiverande (d.v.s. lättar på bromsen) och kallas den direkta vägen. Den andra är hämmande (dvs ökar bromsen) och kallas den indirekta vägen. De dopaminerga cellerna i substantia nigra sänder projektioner tills tratium där dopamin aktiverar den direkta vägen via dopamin D1 receptorer och hämmar den indirekta vägen via dopamin D2 receptorer (se bild). På så vis verkar det på två sätt för att släppa fler rörelsen genom filtret. Försvinner dopamin blir resultatet det motsatta och motorbarken kommer hela tiden ha en stark broms åtdragen. mål? Olle remitteras till neurolog för vidare utredning och diagnostik. Fråga 2:4:1 Vad bör utredning och diagnostik omfatta och varför? (4p) 15
16 Degeneration av dopaminerga neuron(cellerna i substantia nigra är mer känsliga än de intilliggande cellerna i det ventrala tegmentala området) Lewy-inklusionskroppar (bestående av bl a alfasynuclein) mål? De basala ganglierna utgör en loop som går från motor-relaterade delar av hjärnbarken-basala ganglierna-thalamusmotorbark (för detaljer se bilden). Under basala förhållanden bromsar de basala ganglierna (via globus pallidus interna) thalamus och därmed motorbarken och utgör därmed ett sorts filter som gör att rätt rörelser släpps fram. Det finns två vägar genom den loop som basala ganglierna utgör. Den ena är aktiverande (dvs lättar på bromsen) och kallas den direkta vägen. Den andra är hämmande (dvs ökar bromsen) och kallas den indirekta vägen. De dopaminerga cellerna i substantia nigra sänder projektioner tills tratium där dopamin aktiverar den direkta vägen via dopamin D1 receptorer och hämmar den indirekta vägen via dopamin D2 receptorer (se bild). På så vis verkar det på två sätt för att släppa fler rörelsen genom filtret. Försvinner dopamin blir resultatet det motsatta och motorbarken kommer hela tiden ha en stark broms åtdragen. mål? Olle remitteras till neurolog för vidare utredning och diagnostik. MRT-utesluta sekundär PS. Främst för att utesluta lakunära infarkter i basala ganglierna. Dessa ses ofta hos pat med obehandlad hypertoni. Även för att utesluta små tumörer i området. Lp-utesluta demens och annan neuronskada. Borrelia kan ge mycket varierande symtombild, även Parkinsonliknande. L-dopatest positivt svar för att stödja diagnosen idiopatisk PS. Vid dåligt svar på behandling med L-dopa ökar sannolikheten för parkinson-plussjukdom eller sekundär parkinsonism. Ev SPECT-bekräfta reducerat antal dopaminerga neuron. Denna undersökning skiljer idiopatisk PS från sekundär parkinsonism och från essentiell tremor men inte från PS-plussjukdomarna. mål? Utredningen visar inga tecken till sekundär parkinsonism och patienten insätts på tablett behandling. Fråga 2:5:1 (4p) Beskriv verkningsmekanismerna för de olika läkemedelsgrupperna vid behandling av Parkinsons sjukdom. Använd gärna figuren för att illustrera ditt svar (bild fr vakten)! 16
17 L-dopa (passerar blod-hjärnbarriären, med aktiv transport och metaboliseras av det hastighetsbestämmande enzymet tyrosinhydroxylas till dopamin) + DDI (hämmar dopadekarboxylas och hindrar därmed nedbrytningen av L-dopa i perifera cirkulationen). Dopaminagonister verkar direkt på dopaminreceptorerna (olika profil för de olika agonisterna). COMT-hämmare (entacapone hämmar främst enzymet catecol-o-metyltransferas i perifera cirkulationen medan tolkapone hämmar enzymet även i CNS. Nedbrytningen av dopamin minskar härmed. MAO-B-hämmare (enzymet monoaminoxidas-b hämmas och nedbrytningen av dopamin minskar)-mål? Olle svarar mycket bra på L-dopabehandlingen och blir helt symtomfri. Frun känner åter igen honom som den person har var tidigare. Fråga 2.6:1 Hur ser framtiden ut för Olle vad gäller a) Prognosen för sjukdomsutvecklingen? b) Läkemedelseffekter/biverkningar? 17
18 L-dopa (passerar blod-hjärnbarriären, med aktiv transport och metaboliseras av det hastighetsbestämmande enzymet tyrosinhydroxylas till dopamin) + DDI (hämmar dopadekarboxylas och hindrar därmed nedbrytningen av L-dopa i perifera cirkulationen). Dopaminagonister verkar direkt på dopaminreceptorerna (olika profil för de olika agonisterna). COMT-hämmare (entacapone hämmar främst enzymet catecol-o-metyltransferas i perifera cirkulationen medan tolkapone hämmar enzymet även i CNS. Nedbrytningen av dopamin minskar härmed. MAO-B-hämmare (enzymet monoaminoxidas-b hämmas och nedbrytningen av dopamin minskar)-mål? Troligen god prognos med långsam sjukdomsutveckling pga tremordominans, ingen balansstörning och bra L-dopasvar. Dock progressiv sjukdom kan förkorta livet med enstaka år. -mål Bra effekt 2-10 år, därefter bristande pga sjukdomsprogress med dosglapp, senare också on-off problem. Pat kommer troligen behöva tillägg av LM från övriga grupperna med tiden.-mål? Efter många års läkemedelsbehandling vid Parkinsons sjukdom uppstår ofta biverkningar i form av dosglapp och on-off -problem. Fråga 2:7:1 Förklara dessa begrepp 18
19 L-dopa (passerar blod-hjärnbarriären, med aktiv transport och metaboliseras av det hastighetsbestämmande enzymet tyrosinhydroxylas till dopamin) + DDI (hämmar dopadekarboxylas och hindrar därmed nedbrytningen av L-dopa i perifera cirkulationen). Dopaminagonister verkar direkt på dopaminreceptorerna (olika profil för de olika agonisterna). COMT-hämmare (entacapone hämmar främst enzymet catecol-o-metyltransferas i perifera cirkulationen medan tolkapone hämmar enzymet även i CNS. Nedbrytningen av dopamin minskar härmed. MAO-B-hämmare (enzymet monoaminoxidas-b hämmas och nedbrytningen av dopamin minskar)-mål? Troligen god prognos med långsam sjukdomsutveckling pga tremordominans, ingen balansstörning och bra L-dopasvar. Dock progressiv sjukdom kan förkorta livet med enstaka år. -mål Bra effekt 2-10 år, därefter bristande pga sjukdomsprogress med dosglapp, senare också on-off problem. Pat kommer troligen behöva tillägg av LM från övriga grupperna med tiden.-mål? Efter många års läkemedelsbehandling vid Parkinsons sjukdom uppstår ofta biverkningar i form av dosglapp och on-off - problem. Dosglapp LM-effekten tar slut innan det är dags för nästa dos. On-off-okontrollerbara svängningar av rörligheten mellan rigiditet och dyskinesier. mål? När patienten trots optimal läkemedelsbehandling fortfarande har okontrollerbara on-off -problem i form av snabba svängningar av rörligheten mellan svår rigiditet och uttalade dyskinesier finns numera nya behandlingsalternativ att tillgå. Fråga 2:8:1 Vilka behandlingsalternativ finns det? Fråga 2:8:2 Beskriv teorin bakom dessa alternativ! (4p) 19
20 Apo-pump, Duodopa-pump och DBS-stimulering mål? CDS. Fysiologiskt sker en kontinuerlig tonisk stimulering av de dopaminerga postsynaptiska receptorerna. De första åren kan pat med PS lagra det dopamin som bildas efter varje L-dopatablett och klarar därmed att upprätthålla den kontinuerliga stimuleringen av receptorerna. Med fortsatt degeneration av dopaminerga neuron minskar lagringskapaciteten och det uppstår ett glapp (dopaminbrist) fram till nästa tablettintag. Detta leder till att receptorerna stimuleras intermittent istället för kontinuerligt. Både djurmodeller och cellodlingsförsök har visat att detta leder till plastiska förändringar av receptorerna. Efter flera år intermittent behandling utvecklar pat on-offsyndrom. Genom att ge kontinuerlig behandling med Duodopa och Apomorfin har man kunnat reducera on-offproblemen. Den indirekta vägen via STN har normalt en bromsande effekt på dopaminfrisättningen för att finreglera denna. Vid PS minskar behovet av denna bromsande effekt och med DBS tror man sig blockera denna och därmed främja frisättning av dopamin. mål? 20
21 Fall 3 (22p?) Elna, f. 30, är gift och har en son som arbetar inom sjukvården. Hon träffade sin distriktsläkare under hösten pga tilltagande kognitiv försämring. I anamnesen astma/kol, en hjärtinfarkt för tre år sedan, men inga aktuella kardiella symtom. Av och till tungandad och även någon gång sväljningsproblem. I primärvården konstaterades en liten nedsättning av funktioner på MMT (27 poäng, missade en på minnet, en på figurritning, en på vika papper men klarar klocktestet). Hon uppvisade ett nästan normalt somatiskt och psykiskt status. Men hon har vissa svårigheter att lufta i armarna i axellederna. Rutin lab med blodstatus samt värdering av thyroideafunktion, homocystein och joniserat calcium var helt normala. Eftersom distriktsläkaren fann att patienten hade tidigare kognitiva symtom som hon besvärades av, remitterades hon till minnesmottagningen för vidare bedömning. En CT gjordes parallellt och visade subkortikala vitsubstansförändringar, kortikal artrofi frontalt och temporalt. Fråga 3:1:1 (3p) Klocktestet och dyspraxi-testet där patienten uppmanas att ta ett papper i höger hand, vika det på mitten etc, kräver intakta kognitiva funktioner. Beskriv punktvis skeendet i hjärnan från auditiv information till utförandet av en motorisk handling. Det skall framgå var i hjärnan de olika skeendena äger rum och vilka transmittorer som är inkopplade. 21
22 Elna, f. 30, är gift och har en son som arbetar inom sjukvården. Hon träffade sin distriktsläkare under hösten pga tilltagande kognitiv försämring. I anamnesen astma/kol, en hjärtinfarkt för tre år sedan, men inga aktuella kardiella symtom. Av och till tungandad och även någon gång sväljningsproblem. I primärvården konstaterades en liten nedsättning av funktioner på MMT (27 poäng, missade en på minnet, en på figurritning, en på vika papper men klarar klocktestet). Hon uppvisade ett nästan normalt somatiskt och psykiskt status. Men hon har vissa svårigheter att lufta i armarna i axellederna. Rutin lab med blodstatus samt värdering av thyroideafunktion, homocystein och joniserat calcium var helt normala. Eftersom distriktsläkaren fann att patienten hade tidigare kognitiva symtom som hon besvärades av, remitterades hon till minnesmottagningen för vidare bedömning. En CT gjordes parallellt och visade subkortikala vitsubstansförändringar, kortikal artrofi frontalt och temporalt. Primär sensorisk information överförs till bakre multimodala associationscortex, parietalloben, där olika modaliteter analyseras till en helhet. Därifrån överförs informationen till främre multimodala associationscortex (frontalloben) där analysen värderas och planeras innan den överförs till premotorcortex för en finmodulering av den motoriska aktiviteten innan motorcortex slutligen aktiveras och handlingen utförs. Den huvudsakliga transmittorn för denna kortiko-kortikala kommunikation är glutamat. (pyramid Neuro: kortikala kretslopp, glutamat) Drygt tre månader senare, efter sommarsemestern, undersöks Elna på minnesmottagningen. Du finner att Elna uppvisar ett hyggligt allmäntillstånd, men att hon verkar lite besynnerlig i kontakten. Maken säger att hon försämrats en hel del under sommaren och att hon har än mer svårt att svälja och att hon inte längre klarar toalettbesöket självständigt. Du undersöker henne noggrant och finner att hon har svårt att röra ögonen i vertikallinjen, men klarar det, nedsatt svaljreflex, atrofisk skuldergördelmuskulatur och oförmåga att elevera armarna. Benen verkar mera intakt, men du noterar muskelfascikulationer i både vaer och överarmsmuskulatur. Reflexer i överarmar svaga, patelarreflexer livliga men akillesreflexer svaga. Fråga 3:2:1 Vilka differentialdiagnostiska övervägande gör du, vilka differentialdiagnoser bör övervägas? Motivera! Fråga 3:2:2 Vad är en rimlig handläggning i detta läge? 22
23 Elna, f. 30, är gift och har en son som arbetar inom sjukvården. Hon träffade sin distriktsläkare under hösten pga tilltagande kognitiv försämring. I anamnesen astma/kol, en hjärtinfarkt för tre år sedan, men inga aktuella kardiella symtom. Av och till tungandad och även någon gång sväljningsproblem. I primärvården konstaterades en liten nedsättning av funktioner på MMT (27 poäng, missade en på minnet, en på figurritning, en på vika papper men klarar klocktestet). Hon uppvisade ett nästan normalt somatiskt och psykiskt status. Men hon har vissa svårigheter att lufta i armarna i axellederna. Rutin lab med blodstatus samt värdering av thyroideafunktion, homocystein och joniserat calcium var helt normala. Eftersom distriktsläkaren fann att patienten hade tidigare kognitiva symtom som hon besvärades av, remitterades hon till minnesmottagningen för vidare bedömning. En CT gjordes parallellt och visade subkortikala vitsubstansförändringar, kortikal artrofi frontalt och temporalt. Primär sensorisk information överförs till bakre multimodala associationscortex, parietalloben, där olika modaliteter analyseras till en helhet. Därifrån överförs informationen till främre multimodala associationscortex (frontalloben) där analysen värderas och planeras innan den överförs till premotorcortex för en finmodulering av den motoriska aktiviteten innan motorcortex slutligen aktiveras och handlingen utförs. Den huvudsakliga transmittorn för denna kortiko-kortikala kommunikation är glutamat. (pyramid Neuro: kortikala kretslopp, glutamat) Drygt tre månader senare, efter sommarsemestern, undersöks Elna på minnesmottagningen. Du finner att Elna uppvisar ett hyggligt allmäntillstånd, men att hon verkar lite besynnerlig i kontakten. Maken säger att hon försämrats en hel del under sommaren och att hon har än mer svårt att svälja och att hon inte längre klarar toalettbesöket självständigt. Du undersöker henne noggrant och finner att hon har svårt att röra ögonen i vertikallinjen, men klarar det, nedsatt svaljreflex, atrofisk skuldergördelmuskulatur och oförmåga att elevera armarna. Benen verkar mera intakt, men du noterar muskelfascikulationer i både vader och överarmsmuskulatur. Reflexer i överarmar svaga, patelarreflexer livliga men akillesreflexer svaga. Motorneuron-sjukdom, ALS, bulbär typ, pga sväljningssvårigheter, dessutom atrofisk muskulatur i skuldror, fascikulationer i armar och ben. Kortikobasal degeneration. Nedsatt kognition, nedsatt funktion i armar. Misstänkt blickpares. Frontotemporal demens med motorneuronsjukdom. Demenssymtom, motoriska bortfall. Jakob-Creutzfeldt, snabb progress, kognitiva symtom, muskelrykningar. T10C8, T10C65, T10C74 Remiss till neurolog för bedömning avseende ovanstående differentialdiagnoser. Ev kan det vara av värde att redan nu remittera för EMG samt utföra en LP för analys av degenerativa markörer. T10C8, T10C65, T10C74 Elna bedöms av neurolog som ställer diagnosen motorneuronsjukdom/als. Av anamnesen verkade det som om de perifera symtomen var debuterande, medan sväljningsproblemen kommit på senare tid, varför en progressiv bulbär pares bedömdes som mindre trolig. Fråga 3:3:1 Vilka sjukdomsmekanismer ligger bakom motorneuronsjukdom/als? (3p) Fråga 3:3:2 Vilka åtgärder bör vidtas i samband med att patienten kommer till mottagningen för den diagnostiska bedömningen? 23
24 Drygt tre månader senare, efter sommarsemestern, undersöks Elna på minnesmottagningen. Du finner att Elna uppvisar ett hyggligt allmäntillstånd, men att hon verkar lite besynnerlig i kontakten. Maken säger att hon försämrats en hel del under sommaren och att hon har än mer svårt att svälja och att hon inte längre klarar toalettbesöket självständigt. Du undersöker henne noggrant och finner att hon har svårt att röra ögonen i vertikallinjen, men klarar det, nedsatt svaljreflex, atrofisk skuldergördelmuskulatur och oförmåga att elevera armarna. Benen verkar mera intakt, men du noterar muskelfascikulationer i både vader och överarmsmuskulatur. Reflexer i överarmar svaga, patelarreflexer livliga men akillesreflexer svaga. Motorneuron-sjukdom, ALS, bulbär typ, pga sväljningssvårigheter, dessutom atrofisk muskulatur i skuldror, fascikulationer i armar och ben. Kortikobasal degeneration. Nedsatt kognition, nedsatt funktion i armar. Misstänkt blickpares. Frontotemporal demens med motorneuronsjukdom. Demenssymtom, motoriska bortfall. Jakob-Creutzfeldt, snabb progress, kognitiva symtom, muskelrykningar. T10C8, T10C65, T10C74 Remiss till neurolog för bedömning avseende ovanstående differentialdiagnoser. Ev kan det vara av värde att redan nu remittera för EMG samt utföra en LP för analys av degenerativa markörer. T10C8, T10C65, T10C74 Elna bedöms av neurolog som ställer diagnosen motorneuronsjukdom/als. Av anamnesen verkade det som om de perifera symtomen var debuterande, medan sväljningsproblemen kommit på senare tid, varför en progressiv bulbär pares bedömdes som mindre trolig. I princip okända mekanismer, men 5-10% har klar ärftlighet och där 8 olika sjukdomsframkallande gener finns klarlagda. Superoxid-dismutas, SOD-1 genmutationer har särskilt beskrivits. Kopplingen till felveckade proteiner är inte helt klarlagd. T10C8 Diagnosinformation i lugn och ro, ofta upprepad information. Läkemedelsbehandling med riluxol. Lungkonsult för bedömning av lungfunktion, särskilt vitalkapacitet i liggande som utgångsmått i den fortsatta uppföljningen. Anslutning till ALS team, för fortsatt handläggning. T10C45 Ny text finns på separat papper som du får av vakten har koppling till de 3 följande frågorna! Fråga 3:4:1 Under tiden funderar du på vad du tycker är viktigt med dagens besök. Hur tänker du? Vad vill du prata med patienten och familjen om? Och hur formulerar du dig (ge två konkreta exempel på hur du ställer frågor till patienten)? 24
25 Fråga 3:4:2 Du genomför en kroppslig undersökning av Elna i enrum och då berättar hon kortfattat att hon vet om att hon ska dö, vilket hon accepterar. Hon känner sig dock mycket orolig och ledsen över detta ibland, börjar gråta och får då ökade andningsbesvär och blir rädd att hon ska kvävas. Hon tänker mycket på sin make och undrar hur det ska gå för honom när hon gått bort. De har svårt att samtala med varandra. Hon undrar nu om det finns något du kan göra för att hjälpa henne? Redogör för hur du uppfattar hennes problem och vilka insatser du överväger för att ge god palliativ vård Fråga 3:4:3 (1p) Sonen har tagit semester från jobbet för att vara med mamman och han undrar om han kan bli sjukskriven? Vilket besked ger du honom? 25
Totalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p
Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen 61SÄ01 Ssk 07b 3 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-10-25 Tid: 17:00-21.00 Hjälpmedel:
Läs merPSYK - 3 fall - 30 p - 2 tim. Fall l. lo poäng. 3 delar- lo delfrågor. Man24år. Kod: Klinisk medicin V
Kod: - 3 fall - 30 p - 2 tim Fall l Man24år lo poäng 3 delar- lo delfrågor 2012-03-23 Klinisk medicin V 19 Examinatoms totalpoäng på detta blad: Fall l -Man 24 år - 3 delar- lo p Del l Du är under din
Läs merParkinsons sjukdom. Neurodegenerativ sjukdom Prevalens - ca i Sverige Ca 1% > 65 år Vanligaste debutålder kring 70 år Vanligare hos män
PARKINSONS SJUKDOM Parkinsons sjukdom Neurodegenerativ sjukdom Prevalens - ca 20.000 i Sverige Ca 1% > 65 år Vanligaste debutålder kring 70 år Vanligare hos män Historik James Parkinson 1817 An essay on
Läs merKlinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare
Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:
Läs merSifferkod:.. Eva, som har lätt för att uttrycka sig, berättar:
Eva som är 55 år, kommer i början av september till dig på Vårdcentralen i Täby. Eva är gift och jobbar deltid med ekonomi i makens företag. Hon har barn och barnbarn. Eva har hypertoni och medicinerar
Läs merSchzofreni är en allvarlig psykisk störning med komplex symptomatologi och varierande långtidsförlopp. I upptagningsområdet för SLL drabbas ca.
Schzofreni är en allvarlig psykisk störning med komplex symptomatologi och varierande långtidsförlopp. I upptagningsområdet för SLL drabbas ca. 150 person i schizofreni varje år. Män insjuknar i högre
Läs merOBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde.
Omtentamen, Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi II, 7,5hp Kurs kod: MC024G Kursansvarig: Sara Nordkvist Datum: 2017-03-27 Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng: 53 Neurologi, 25p Arbetsterapi och
Läs merParkinson utanför neurologkliniken. Mellansvenskt läkemedelsforum 2015 Örebro
Parkinson utanför neurologkliniken Mellansvenskt läkemedelsforum 2015 Örebro Önskemål/krav från patienter Förbättrad tillgång till neurologisk vård och rehabilitering Likvärdig vård över hela landet Rätt
Läs merVårdintyg Praktik Juridik Etik
Vårdintyg Praktik Juridik Etik Margareta Lagerkvist Rättspsykiatriska vårdkedjan margareta.lagerkvist@vgregion.se Lagar och förordningar n Information kan sökas på n www.riksdagen.se n www.sos.se n Och
Läs merKlinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Kurs: Kod:
Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjukv14B samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:
Läs merNär din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller
Läs merNär din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA
Läs merKlinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida)
Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp Provmoment: TENTAMEN Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk15ha samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida)
Läs merHälsouniversitetet i Linköpings Läkarprogrammet stadiiitentamen, bildtentamen 2010-12-20
1 En 74 årig kvinna med tablett behandlad hypertoni, inkommer till akuten med 2 timmars anamnes på tilltagande svaghet i höger kroppshalva. Fråga 1 (4p) Delar av status på akuten illustreras samt är som
Läs merEn utredning görs som mynnar ut i en ADHD diagnos med drag av Autism.
Kalle växer upp med mor, far och en yngre broder. Tidigt märker man att Kalle inte är som alla andra, han är överaktiv, har svårt i kontakten med andra barn, lyssnar inte på föräldrarna, rymmer och försvinner.
Läs merKlinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Ladokkod: 61SÄ01/TEN1 Tentamen ges för: Gsjuk13hB samt tidigare
Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Ladokkod: 61SÄ01/TEN1 Tentamen ges för: Gsjuk13hB samt tidigare TentamensKod: (Kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:
Läs merKlinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida)
Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp Provmoment: TENTAMEN Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk15Vb Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:
Läs merINFORMATION OM INVEGA
INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom
Läs mer1. Ge förslag på två rimliga diagnoser som kan förklara Slavenkas tillstånd och motivera kortfattat hur du tänker.
Fall 2: Slavenka Slavenka, 25 år, är doktorand i kemi vid Stockholms universitet. Hon bor i studentlägenhet tillsammans med sin flickvän Malin sedan två år tillbaka och har nära kontakt med sina föräldrar
Läs merDetta frågehäfte är märkt med ditt namn samt ett studentnummer, med vars hjälp du senare kan hitta ditt resultat på kurswebben på Anslagstavlan.
1 ANVISNINGAR Detta frågehäfte är märkt med ditt namn samt ett studentnummer, med vars hjälp du senare kan hitta ditt resultat på kurswebben på Anslagstavlan. Skrivningspasset omfattar två temauppgifter
Läs merSvåra närståendemöten i palliativ vård
Svåra närståendemöten i palliativ vård Professor Peter Strang Karolinska Institutet, Stockholm Överläkare vid Stockholms Sjukhems palliativa sekt. Hur påverkas närstående? psykisk stress fysisk utmattning
Läs merGula Villan 2015 12 Johan Rådberg Neurologi och Rehabkliniken
Parkinsons sjukdom Gula Villan 2015 12 Johan Rådberg Neurologi och Rehabkliniken Neurologiska sjukdomar-12 i topp Stroke Epilepsi Parkinson Multipel skleros MS Hjärntumörer Polyneuropathi Myastenia Gravis
Läs merUnderlag för psykiatrisk bedömning
1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,
Läs merJournalmall för psykiatrikursen
Journalmall för psykiatrikursen Obligatoriska rubriker (enligt Melior) i kursiv stil. Dessa rubriker samt övriga som bör kommenteras vid varje samtal är markerade med *. Övriga rubriker används när så
Läs merHjärnskador: demenser, stroke, rehabilitering
Parkinsons sjukdom Hjärnskador: demenser, stroke, rehabilitering PSP B:2 Psykobiologi Susanna Vestberg Näst vanligaste neurodegenerativa sjukdomen (1/100) Rigiditet, muskel tremor, långsamma rörelser samt
Läs merProv: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.
Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,
Läs merPsykiatrisk tvångsvård
Psykiatrisk tvångsvård Margareta Lagerkvist Överläkare Rättspsykiatriska vårdkedjan Sahlgrenska Universitetssjukhuset margareta.lagerkvist@vgregion.se LPT Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT)
Läs merPå toppen av karriären eller en samhällsbörda.
På toppen av karriären eller en samhällsbörda. Fler Neurologer: Var hittar jag en specialist. Rätt medicin: Hjälp mig att få bra behandling. Lika vård: Vad finns att få ute i landet. Parkinsons sjukdom
Läs merHälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan
Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan 1. Bordsmoderator stödjer att diskussionen följer de olika perspektiven 2. För en diskussion/ reflektion om vad hälsofrämjande insatser
Läs merALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind
ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett
Läs merAlzheimers demens. Blanddemens (AD/VaD) 75-årig kvinna. Tid rökare. Tilltagande minnesbesvär. Måste ofta påminnas i
Alzheimers demens Blanddemens (AD/VaD) 75-årig kvinna. Tid rökare. Tilltagande minnesbesvär. Måste ofta påminnas i vardagen. Svårt att hitta hemma hos sonen. Missat tandläkar- och frisörtider. Tycker själv
Läs merNamn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 120113 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 4 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 06, SSK 05 SSK 03, SSK 04 (del 1 eller/och del 2) Namn: (Ifylles av student) : (Ifylles av student)
Läs merSeminarium ÖNH momentet, TEMA5 2009 08 28 Hörsel och kurvor
Hörsel och kurvor Funktionssystem Sinnen. Detaljerade lärandemål Kunskap och förståelse Studenten skall efter denna seminarium kunna 1. Beskriva och bedöma symtom, fynd och behandling vid de vanligaste
Läs merAtt leva med schizofreni - möt Marcus
Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk
Läs merJournalföreläsning HT 2011. Per Nordberg/Jonas Mehra
Journalföreläsning HT 2011 Per Nordberg/Jonas Mehra Nuvarande sjukdomar Aktuellt Aktuella mediciner Allergi/överkänslighet MRSA-smitta Status Allmäntillstånd Munhåla och svalg Sköldkörtel Ytliga lymfkörtlar
Läs merMedicinskt programarbete. Omvårdnadsbilagor. Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom. Stockholms läns landsting
Medicinskt programarbete Omvårdnadsbilagor Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom Stockholms läns landsting 2007 Innehåll Bilaga 1...3 Kliniska riktlinjer för omvårdnad vid bältesläggning,
Läs merHur känner man igen att det är Parkinson?
Hur känner man igen att det är Parkinson? Professor Sten-Magnus Aquilonius, Uppsala, har nyligen gått i pension. Susanna Lindvall, ParkinsonFörbundet, passade på att ställa några angelägna frågor till
Läs merProvmoment: TENTAMEN Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: GSJUK16vA samt tidigare kurser.
Provmoment: TENTAMEN Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: GSJUK16vA samt tidigare kurser. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum: 17 10 28 Tid: 9:30-12:30
Läs merNEUROPEDIATRIK - FALL SEMINARIUM
NEUROPEDIATRIK - FALL SEMINARIUM 4 oktober 2013 Marie Lindefeldt Läs igenom och svara på frågorna till de fem fallen innan seminariet. Vi diskuterar sedan igenom fallen tillsammans. Välkomna! Fall 1 En
Läs merHälsouniversitetet i Linköping Läkarprogrammet stadiiibildomtentamen 2012-02-02. Fråga 1 (4p) 1(10)
Fråga 1 (4p) 1(10) Bilden ska föreställa en cell bestyckad med molekyler för interaktion med cellens närmiljö. A Om cellen är en mast cell, vilken molekyl representeras på ytan? (1p) B På vilket sätt bidrar
Läs merInformation till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal. Behandling av psykossjukdom
Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal Behandling av psykossjukdom INNEHÅLL Psykos schizofreni 5 Vad ÄR EN PSYKOS? Vem drabbas och varför? Vad går
Läs merBakgrund. Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen
Bakgrund Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen Personalen upplever att det är svårt att få hjälpa henne med ADL. Anna
Läs merFör G (Godkänt) krävs 60% av totalpoäng. För VG ( Väl godkänt ) krävs 85% av tp Totalpoäng: 52.
Tentamen i allmän farmakologi, analgetika och psykofarmaka, blod och koagulationsjukdom, neurologi samt allergi, immundefekter, autoimmunitet, transplantation. 23/8 2012. Lärare: Ulrika Fernberg, fråga
Läs merBesvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till!
Tentamen i Farmakologi och Sjukdomslära. 16/8, 2013. Skrivtid: 08:00 13:00 Lärare: Christina Karlsson, fråga 1-3, 9p. Sara Nordkvist, fråga 4-9, 15p. Nils Nyhlin, fråga 10-13, 9p. Per Odencrants, fråga
Läs merInformation. till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta.
Information till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta www.schizofreni.se Innehåll Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4 Du är inte ensam...5 Psykisk sjukdom
Läs merYRSEL. yrsel. Balanssystemet Orsaker diagnostik handläggning Patientfall. Neurologens perspektiv
YRSEL Neurologens perspektiv yrsel Balanssystemet Orsaker diagnostik handläggning Patientfall 1 2 definition av yrsel Varierar mycket Patienterna har sina definitioner Specialister har sina definitioner
Läs merNeuropediatrik. ALB, Huddinge. Hanna Westergren
Neuropediatrik ALB, Huddinge Katarina Wide Åsa Eriksson Katarina Lindström Marie Sallamba Hanna Westergren Maud Eriksson Sofia Sergel Suzanne Marcus Sara Dahl Fall 1 3½ årig pojke kommer till BVC för utvecklingsbedömning:
Läs merALZHEIMER OCH ANDRA DEMENSSJUKDOMAR
DEMENSSJUKDOMAR Epidemiologi, introduktion, diagnostik, behandling Minneskliniken Malmö Skånes universitetssjukhus Sebastian Palmqvist Leg. läkare, Med. dr. Neurologiska kliniken Lund Skånes universitetssjukhus
Läs merInnehåll. Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4. Du är inte ensam...5. Psykisk sjukdom är inte någons fel!...5
Patientinformation Innehåll Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4 Du är inte ensam...5 Psykisk sjukdom är inte någons fel!...5 Hur yttrar sig en psykos?...6 Schizofreni och psykotisk sjukdom
Läs merÄr depression vanligt? Vad är en depression?
Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig
Läs mer1.1 Du finner mycket få uppgifter av relevans för hypertonin i journalen. Hur kompletterar du anamnesen? Vad frågar du om mer? 2 p
Du har börjat som vikarie vid en husläkarmottagning, den ordinarie läkaren har flyttat utomlands efter en misslyckad politisk karriär. En 44 årig överviktig regissör kommer för kontroll av hypertoni som
Läs merDel 1. 3. Under vårdtiden på sjukhuset upptäcker läkaren ett misstänkt bukaortaaneurysm. Vad menas med ett aneurysm? (2)
Klinisk medicin somatisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 09 7,5 högskolepoäng Kod: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 12 10 12 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Läs merSifferkod:.. 1. Utifrån vad du vet nu, ge förslag på fyra diagnoser som bör övervägas initialt och motivera kort varför dessa är rimliga.
Fall 1: Krister Krister, 48 år, kommer till vårdcentralen då han upplever att han de senaste 6 månaderna känt sig trött och fått allt svårare att koncentrera sig. Han tycker också att minnet blivit sämre.
Läs merOroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.
Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många
Läs mera. Vilken ålderskategori brukar drabbas av detta tillstånd? (0,5p) b. Förklara en tänkbar sjukdomsmekanism vid primär hypertoni.
Omtentamen 1 i Resp/Cirk, T3, mars 2013. Maxpoäng: 60,5. Gräns för godkänt: 65% av maxpoängen, = 39p Lycka till! 1. Elin utreds på vårdcentralen för primär hypertoni. a. Vilken ålderskategori brukar drabbas
Läs merLPT. Dina rättigheter under tvångsvård. Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård
LPT Dina rättigheter under tvångsvård Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge
Läs merDelexamination 2. Klinisk medicin Ht2011 MEQ1. 20 poäng
Delexamination 2 Klinisk medicin Ht2011 MEQ1 20 poäng All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan i bifogat kuvert. Därefter rättvändes nästa
Läs merPsykoser etiologi, diagnostik och behandling ur läkarperspektiv
Michael Andresen överläkare, spec-läkare allmänpsykiatri övergripande studierektor psykiatri michael.andresen@orebroll.se Begreppet psykos används ofta felaktigt som synonym för schizofreni två stora grupper:
Läs merOlle, 55 år, med rörelserubbningar (26p)
Fall A Olle, 55 år, med rörelserubbningar (26p) Aid nr..1(25) Olle, 55 år, arbetar som lärare på en gymnasieskola. Eleverna har börjat klaga på att de inte kan läsa hans handstil när han skriver på tavlan.
Läs merOFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
OLANZAPIN RATIOPHARM Datum: 21.7.2014, Version 1.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Olanzapin
Läs merDX II VT 2015 MEQ 2 (19p) med facit
DX II VT 2015 MEQ 2 (19p) med facit En 60 årig tidigare rökande kvinna söker på akutmottagningen på grund av andfåddhet. Hon behandlas med Enalapril pga högt blodtryck sedan 3 år tillbaka. Hon har besvärats
Läs merResultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT
Resultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT Från årsrapporten 2014 Innehåll 1. Antal ECT-behandlade och täckningsgrad... 2 2. Ålder och kön... 2 3. Behandlingstid och antal behandlingar... 3 4.
Läs merOBS!! Per Odencrants frågor besvaras på frågeformuläret!!!!!!!!!! Svar på lösblad rättas ej. Lycka till!
Tentamen i allmän farmakologi, analgetika och psykofarmaka, blod och koagulationsjukdom, neurologi samt allergi, immundefekter, autoimmunitet, transplantation. 20/4 2012. Lärare: Per Odencrants, fråga
Läs merDet rör sig i musklerna - kan det vara ALS?
Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Ingela Nygren överläkare, med dr neurologkliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Läkardagarna i Örebro 12-04-26 Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Ja,
Läs merLagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT
Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Information till patienter Psykiatrin Södra Innehållsförteckning Allmänt Allmänt...3 Förutsättningar för intagning enligt LPT...4 Hur länge kan man vårdas under tvång?...6
Läs merLag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård
Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård Lars 45 år Lars bor på en släktgård med ett mindre jordbruk med 20 mjölkkor. Han är gift och har två barn i tonåren. Under en
Läs mer2. (1p) Vissa opioidanalgetika, exempelvis petidin, kan framkalla dysfori snarare än eufori. Varför?
Farmakologi och sjukdomslära (totalt 42 poäng) 1. (2p) Vigabatrin är en GABA-transaminashämmare med bevisad antiepileptisk effekt. Trots detta används den mycket sällan varför? Ge dessutom exempel på två
Läs merFörord. Bodil Yilmaz Behandlingsansvarig mentalskötare
Förord Pebbles är en av de modigaste människor jag känner. Att så öppet berätta om sin psykiska sjukdom och framför allt sina psykoser är något jag beundrar. Det finns en hel del litteratur om depressioner
Läs merPramipexol Stada. 18.10.2013, Version V01 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Pramipexol Stada 18.10.2013, Version V01 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Pramipexol STADA 0,088 mg tabletter Pramipexol STADA 0,18 mg tabletter
Läs merHyperkalcemi. Kalciumrubbningar Kursen 2014 09 02 2014-09-02. PTH och kalcium
Kalciumrubbningar Kursen 2014 09 02 Mats Palmér Endokrinologiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge PTH och kalcium Hyperkalcemi 1 Fall 67 årig kvinna 67 årig skild kvinna med två vuxna
Läs merAtt leva med Lewy body-demens VICTORIA LARSSON
Att leva med Lewy body-demens VICTORIA LARSSON Dagens uppgift 1. Vad är Lewy body-demens (LBD)? - fall - kriterier - behandling 2. Hur är det att leva med LBD? - exempel från djupintervjuer Globalt Demens
Läs merMin bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk
Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om
Läs merPsykisk ohälsa under graviditet
Godkänt den: 2017-12-03 Ansvarig: Masoumeh Rezapour Isfahani Gäller för: Kvinnosjukvård; Mödrahälsovårdsenheten; Region Uppsala Bakgrund Psykisk ohälsa är vanligt, lika vanlig hos gravida kvinnor som hos
Läs merNär vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna. Krav och Kvalitetsboken (KoK boken)
KONFERENS PSYKISK OHÄLSA OCH DEPRESSION HOS ÄLDRE När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna PSYKISK OHÄLSA OCH DEPRESSION HOS ÄLDRE GÖTEBORG 2017-03-02 NÄR
Läs merADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:
Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte
Läs mer1. Relatera symtom som Hanna besväras av till sannolika orsaker, från minst tre olika organ-/funktionssystem.
Fall 2: Hanna Du är AT-läkare på vårdcentral. Hanna, 70 år, kommer för att hon har det så besvärligt med sina ben. Hon har länge besvärats av värk i både knän och ländrygg. Nu känns det ostadigt när hon
Läs merCENTRUM FÖR ÅLDRANDE OCH HÄLSA - AGECAP BIPOLÄR SJUKDOM OCH ÅLDRANDE
BIPOLÄR SJUKDOM OCH ÅLDRANDE ROBERT SIGSTRÖM, ST-LÄKARE OCH MEDICINE DOKTOR, Innehåll Vad vet vi om äldre patienter med bipolär sjukdom? Hur fungerar det med samhällets stöd till äldre personer? Äldrepsykiatrins
Läs merOmtentamen Medicin A, klinisk medicin med allmän farmakologi 7,5 hp Kurskod: MC1026
Omtentamen Medicin A, klinisk medicin med allmän farmakologi 7,5 hp Kurskod: MC1026 Kursansvarig: Ulrika Arnersten Datum: 2011 08 10 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 58 poäng Poängfördelning: Allmän farmakologi
Läs merAtt leva med. Parkinsons sjukdom
Att leva med Parkinsons sjukdom Att leva med Parkinsons sjukdom Jag mår bättre än jag gjort på mycket länge Hans Arnell var 35 år, nyskild småbarnsfar och trivdes med sitt jobb på polisen, när han förstod
Läs merKan man bli sjuk av ord?
Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation
Läs merOBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde.
Tentamen, Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi II, 7,5hp Kurs kod: MC024G Kursansvarig: Sara Nordkvist Datum: 2017-02-17 Skrivtid: 3h Totalpoäng: 54 Neurologi, 26p Psykiatri, 15p Geriatrik,
Läs merUppsala universitet Institutionen för kirurgiska vetenskaper Omtentamen i Klinisk Medicin II T6, V11, kl i Hedstrandsalen ing 70 bv
Del 2. 6 sidor. Kalle 47 år, 18 poäng Kalle är född 1964, arbetar som sjukhusfysiker, är gift och har barn. Använder ingen tobak. Sedan 10-årsåldern tränat och tävlat i orientering dock ej på elitnivå.
Läs merDEMENS. Demensstadier och symptom. Det finns tre stora stadier av demens.
DEMENS Ordet demens beskriver en uppsättning symptom som kan innebära förlust av intellektuella funktioner (som tänkande, minne och resonemang) som stör en persons dagliga funktion. Det är en grupp av
Läs merJag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.
VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får
Läs merPirrar det i benen så att du har svårt att sova?
Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom
Läs merArytmogen högerkammarkardiomyopati
Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Arytmogen högerkammarkardiomyopati Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen arytmogen
Läs merTentamen i neurologi, 3 bp, sjukgymnastprogrammet, Uppsala Universitet
Kod: Tentamen i neurologi, 3 bp, sjukgymnastprogrammet, Uppsala Universitet 10 februari 2012 Totalt antal poäng på skrivning: 30 poäng. För godkänd krävs 20 poäng Tentamen återlämnas senast 24 februari
Läs merBästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?
Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal
Läs merLättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig
Lättlästa sidor Om du blir sjuk eller behöver råd Ring din vårdcentral Är du sjuk eller har skadat dig eller vill fråga någon om råd? Då kan du ringa din vårdcentral. Telefon-rådgivning Öppet dygnet runt.
Läs merOrvar Granlund med svårigheter att röra sig
Tentamen T5 VT07 Kod nr.. 1(21) Fall A: Orvar Granlund med svårigheter att röra sig På termin 10, när du gör din placering på neurologen, får du följa med din handledare till akutmottagningen. En 75-årig
Läs merTYPFALL PSYKIATRI. DSM-5 anpassad terminologi, kopplat till T-10 lärandemål
TYPFALL PSYKIATRI DSM-5 anpassad terminologi, kopplat till T-10 lärandemål Emil Gustafsson, ST-läkare/VFU ansvarig, Psykiatriska kliniken, US Linköping Version 1.0, 2015-11-23 TYPFALL 1- STINA 64 år Stina
Läs merFörvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem
Förvirringstillstånd vid avancerad cancer Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem Referenslitteratur Strang P: Förvirring, delirium och terminal
Läs merLokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral
Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd
Läs merDelexamination 3 VT 2013. Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 2
Delexamination 3 VT 2013 Klinisk Medicin 20 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter
Läs merAtt leva med MS multipel skleros
Att leva med MS multipel skleros Att leva med ms Ibland måste man vara extra snäll mot sig själv Charlotte Sundqvist var en mycket aktiv 16-åring när hon började ana att något var på tok. Sedan en tid
Läs merSkakningar. Tremor i praktiken Utredningar och behandlingar. Skånes universitetssjukhus
Skakningar Tremor i praktiken Utredningar och behandlingar Håkan Widner Överläkare, professor kliniken Skånes Universitetssjukhus 22185 Lund hakan.widner@skane.se Tremor Typ Orsak Ataxi Rytmisk oscillation
Läs mer-----------------------------------------------------------------------------------------------------
TENTAMEN DELKURS 2 VT 2004 (Således tre st delar!) ----------------------------------------------------------------------------------------------------- Farmakologi och sjukdomslära (totalt 42 poäng) 1.
Läs merPsykiatrisk vård oberoende av patientens vilja och information om patientens rättigheter
Psykiatrisk vård oberoende av patientens vilja och information om patientens rättigheter Denna broschyr riktar sig till dig som vårdas eller har fått psykiatrisk vård oberoende av din vilja. Broschyren
Läs merJournalmall för psykiatrikursen
Journalmall för psykiatrikursen Obligatoriska rubriker (enligt Melior) i kursiv stil. Dessa rubriker samt övriga som bör kommenteras vid varje samtal är markerade med *. Övriga rubriker används när så
Läs merVanliga frågor (FAQ) Broschyr
ABILIFY (aripiprazol) SJUKVÅRDSPERSONAL Vanliga frågor (FAQ) Broschyr ABILIFY (aripiprazol) är indicerat för behandling i upp till 12 veckor av måttlig till svår manisk episod vid bipolär sjukdom typ 1
Läs mer