Olle, 55 år, med rörelserubbningar (26p)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Olle, 55 år, med rörelserubbningar (26p)"

Transkript

1 Fall A Olle, 55 år, med rörelserubbningar (26p) Aid nr..1(25) Olle, 55 år, arbetar som lärare på en gymnasieskola. Eleverna har börjat klaga på att de inte kan läsa hans handstil när han skriver på tavlan. Han har alltid ansetts ha en lättläst handstil tidigare och tycker själv inte att den förändrats särskilt mycket jämfört med tidigare. Möjligen ser den lite slarvig ut i slutet av meningarna och han skriver kanske inte lika rakt längre. När frun börjar klaga på att han förändrats och inte orkar engagera sig i gemensamma aktiviteter som förr beslutar han sig för att göra en hälsokontroll på vårdcentralen. När du undersöker Olle noterar du en man som ser något äldre ut än för sin ålder. Han går med lätt framåtböjd, något stel kroppshållning men med god steglängd och lyfter fötterna bra. I sittande ses en mycket lätt, intermittent vilotremor i vänster hand. Måttlig rigiditet vänster arm och nacke, normal tonus i höger arm och båda benen. Normala extremitetsreflexer. Ingen balansstörning. Fråga A1 (2p) Vilka sjukdomar och diagnoser överväger du i första hand i Olles fall? Motivera! 1

2 Aid nr..2(25) Olle, 55 år, söker med motoriska symtom (tremor, rigiditet, förändrat gångmönster). Han har även på sista tiden varit oengagerad. Du misstänker någon form av parkinsonism. Vilka sjukdomar överväger du i första hand i Olles fall? Motivera. Parkinsons sjukdom eller sekundär parkinsonism (rigiditet, tremor, gångstörning m.m.). Demens kan möjligen också misstänkas med tanke på personlighetsförändring och delvis bristande sjukdomsinsikt. Mål: C1, C8, C12 Anamnesen och den kliniska undersökningen är förenlig med Parkinsons sjukdom Fråga A2 (3p) Om du kunde studera Olles hjärna i mikroskop - vilka neuropatologiska fynd skulle du förvänta dig om han har Parkinsons sjukdom och i vilka områden av hjärnan skulle du i så fall undersöka? 2

3 Aid nr..3(25) Olle, 55 år, söker med motoriska symtom (tremor, rigiditet, förändrat gångmönster). Han har även på sista tiden varit oengagerad. Allmänläkaren misstänker någon form av parkinsonism. Om du kunde studera Olles hjärna i mikroskop - vilka neuropatologiska fynd skulle du förvänta dig om han har Parkinsons sjukdom och var i vilka områden i hjärnan skulle du i så fall undersöka? Degeneration av dopaminerga nervceller i mitthjärnan närmare bestämt substantia nigra och i det ventrala tegmentala området (cellerna i substantia nigra är dock mer känsliga än de intilliggande cellerna i det ventrala tegmentala området) Lewy-inklusionskroppar (bestående av bland annat av alfasynuclein) Mål:C9 Anamnes, klinisk undersökning och annan information du har kring Olles sjukdom stödjer diagnosen Parkinsons sjukdom. Fråga A3 (5p) Varför leder minskad mängd och koncentration dopamin till hypokinesi? Förklara kopplingsschemat för de motorik-relaterade kretsar som dopamin påverkar och redogör för hur bristen på dopamin påverkar signaleringen i dessa kretsar. Rita gärna! 3

4 Aid nr..4(25) Olle, 55 år, söker med motoriska symtom (tremor, rigiditet, förändrat gångmönster). Han har även på sista tiden varit oengagerad. Allmänläkaren misstänker någon form av parkinsonism. Varför leder minskad mängd och koncentration dopamin till hypokinesi? Beskriv kopplingsschemat för de motorik-relaterade kretsar som dopamin påverkar och redogör för hur bristen på dopamin påverkar signaleringen i dessa kretsar. Rita gärna. De basala ganglierna utgör en loop som går från motorrelaterade delar av hjärnbarken - basala ganglierna thalamus motorbark (för detaljer se bilden). Under basala förhållanden bromsar de basala ganglierna (via globus pallidus interna) thalamus och därmed motorbarken och utgör därmed ett sorts filter som gör att rätt rörelser släpps fram. Det finns två vägar genom den loop som basala ganglierna utgör. Den ena är aktiverande (dvs lättar på bromsen) och kallas den direkta vägen. Den andra är hämmande (dvs ökar bromsen) och kallas den indirekta vägen. De dopaminerga cellerna i substantia nigra sänder projektioner till striatum där dopamin aktiverar den direkta vägen via dopamin D1 receptorer och hämmar den indirekta vägen via dopamin D2 receptorer (se bild). På så vis verkar det på två sätt för att släppa fler rörelser igenom filtret. Försvinner dopamin blir resultatet det motsatta och motorbarken kommer hela tiden ha en stark broms åtdragen. Mål:C8 Rörelser och medveten styrning av rörelser utgör en viktig helhet. Fråga A4 (6p) Beskriv vad som händer i hjärnan då en tanke omsätts i en rörelse (t.ex. att sträcka ut handen mot ett föremål framför dig). Följ nervimpulsens väg till den neuromuskulära synapsen och beskriv vad de olika nivåerna och banorna gör. Du behöver inte redogöra för hur basala ganglierna eller cerebellum är inblandade. 4

5 Aid nr..5(25) Olle, 55 år, söker med motoriska symtom (tremor, rigiditet, förändrat gångmönster). Han har även på sista tiden varit oengagerad. Allmänläkaren misstänker någon form av parkinsonism. Beskriv vad som händer i hjärnan då en tanke omsätts i rörelse. Följ nervimpulsens väg och beskriv vad de olika nivåerna och banorna gör. Du behöver inte redogöra för basala ganglierna eller cerebellum. Frontala delar av hjärnbarken (t.ex prefrontalcortex) är viktiga för att planera rörelse. Härifrån skickas impulser till premotorområden som premotorarean (PMA), supplementära motorarean (SMA) och posteriora parietalcortex. Här omsätts den planerade handlingen i motorprogram. Cellerna på denna nivå kodar inte direkt för kontraktion av en viss del av en muskel utan kan aktiveras exempelvis innan en rörelse oavsett vilken hand som utför den eller vem som utför den (spegelneuroner) eller innan en viss rörelsesekvens. Dessa områden skickar vidare informationen till primära motorbarken som i sin tur direkt kontaktar motorneuron i ryggmärgens framhorns laterala del (laterala corticospinala banan). Denna bana är korsad och står för den finmotoriska delen av rörelsen. Premotorområden och primära motorcortex kontaktar även nervceller i hjärnstammens formatio retikularis som i sin tur projicerar till ryggmärgens framhorn (den reticulospinala banan) där de (oftast via interneuron) kontaktar motorneuroner. Denna bana ser till exempel till att man inte ramlar omkull på grund av tyngdpunktsförändringen då vi sträcker ut handen. Den styr även annan grovmotorik framförallt i proximal muskulatur och är till viss del dubbelsidig. Den minskade mängden och koncentrationen dopamin i Olles hjärna beror på minskad frisättning av dopamin. Fråga A5 (3p) Beskriv vad som händer med det dopamin som utsöndras i synapsklyftan och som inte binder till en receptor. 5

6 Aid nr..6(25) Olle, 55 år, söker med motoriska symtom (tremor, rigiditet, förändrat gångmönster). Han har även på sista tiden varit oengagerad. Allmänläkaren misstänker någon form av parkinsonism. Den minskade mängden dopamin i Olles hjärna beror på minskad frisättning av dopamin. Beskriv vad som händer med det dopamin som utsöndras i synapsklyftan och som inte binder till en receptor. Beskriv processen till dess dopamin blivit den metabolit som utsöndras ur kroppen. Dopaminet tas upp ur extracellulärrummet av DAT och transporteras vidare av VMAT till synapsblåsorna. Intracellulärt kan det även brytas ned av MAO eller COMT. I synapsklyftan: COMT. Dopaminet kan även diffundera iväg. Efter omvandling av både MAO och COMT bildas homovanilinsyra som utsöndras i urinen Mål:C25. Efter utredning görs bedömningen att Olle lider av Parkinsons sjukdom och han insätts på behandling med levodopa (L-dopa) i kombination med carbidopa. Fråga A6 (3p) Förklara verkningsmekanismerna för levodopa (L-dopa) och carbidopa. 6

7 Aid nr..7(25) Olle, 55 år, söker med motoriska symtom (tremor, rigiditet, förändrat gångmönster). Han har även på sista tiden varit oengagerad. Efter utredning görs bedömningen att Olle lider av Parkinsons sjukdom och han insätts på behandling med levodopa (L-dopa) i kombination med carbidopa. Beskriv verkningsmekanismerna för de två substanserna L-Dopa: Är en dopaminprekursor som omvandlas till dopamin Carbidopa: Hämmar omvandlingen av L-dopa till dopamin i perifer vävnad men ej i CNS då den ej passerar blod-hjärnbarriären. Utan carbidopa skulle endast en mycket liten del av det L-Dopa som administreras nå CNS vilket skulle kräva högre doser och därmed bieffekter p.g.a. perifert dopamin. Mål:C26 Vid behandling av Parkinsons sjukdom försöker man aktivera striatums direkta väg och hämma den indirekta vägen. Vid en annan neurologisk sjukdom är just inaktivering av den indirekta vägen ett huvudproblem. Fråga A7 (2p) Vilken sjukdom är detta, vad ger den för symtom? 7

8 Aid nr..8(25) Vid behandling av Parkinsons sjukdom försöker man aktivera striatums direkta väg och hämma den indirekta vägen. Vid en annan neurologisk sjukdom är just inaktivering av den indirekta vägen ett huvudproblem. Vilken sjukdom är detta, vad ger den för symtom? Huntingtons sjukdom. Ofrivilliga rörelser. (Börjar ofta i fingrar, tår och tunga. Med tiden ofta slingrande rörelser i extremiteterna. Även kognitiva symtom är vanliga.) Huntingtons sjukdom karakteriseras av ofrivilliga rörelser. Fråga A8 (2p) Beskriv den molekylära orsaken till Huntigtons sjukdom och hur den sprids. 8

9 Aid nr..9(25) Avslutning fall: Vid behandling av Parkinsons sjukdom försöker man aktivera striatums direkta väg och hämma den indirekta vägen. Vid Huntigtons sjukdom är däremot just inaktivering av den indirekta vägen ett huvudproblem. I linje med den indirekta vägens funktion ses vid denna sjukdom ofrivilliga rörelser. Beskriv den molekylära orsaken till Huntigtons sjukdom. Huntingtons sjukdom beror på ökat antal repetitioner av baserna CAG i genen för proteinet huntingtin. I normala fall är dessa repeterade ca 6-34 ggr medan det i personer med Huntigtons sjukdom ofta är betydligt mer. Detta är en gain of function mutation så en kopia räcker för att sjukdomen skall utvecklas och den är således dominant (autosomalt). Slut på fall A 9

10 Aid nr..10(25) Fall B Maria, 58 år trött, illamående och har ont (23p) Du träffar Maria Eriksson på vårdcentralen där du vikarierar. Maria säger att hon åkt in för att hon är trött, illamående och har ont. Det hela började för några timmar sedan då hon besökte en fiskmarknad. Det var mycket varmt och hon säger att hon kanske inte drack så mycket som hon borde. På marknaden började hon må illa och var tvungen att sätta sig eftersom hon kände sig märkligt kraftlös. Hon fick även ont en diffus smärta över käken, ner i bröstet och ut i armen. Hon misstänkte att det hela berodde på den konstiga lukten i kombination med värmen så hennes man körde hem henne och hon lade sig i sängen och smorde även EMLA-salva på de ställen det gjorde ondast på. Då vare sig kraftlösheten, smärtan eller illamåendet blev bättre efter en timmes vila bestämde de sig för att åka in till vårdcentralen. Maria svimmade av då hon reste sig ur sängen men repade sig ganska fort. I status noterar du att hon har en förhöjd puls och är något blek och kallsvettig. Du funderar över varför Maria svimmade och misstänker att det har något med blodtrycket att göra. Fråga B1 (4p) Hur vet relevanta delar av hjärnan om att blodtrycket faller? Vilka delar av hjärnan tar emot sådan information, vart skickas den vidare och vad gör dessa strukturer med informationen? 10

11 Aid nr..11(25) Du träffar Maria Eriksson på vårdcentralen där du vikarierar. Maria säger att hon åkt in för att hon är trött illamående och har ont. Det hela började för några timmar sedan då hon besökte en fiskmarknad. Det var mycket varmt och hon säger att hon kanske inte drack så mycket som hon borde. På marknaden började hon må illa och var tvungen att sätta sig eftersom hon kände sig märkligt kraftlös. Hon fick även ont en diffus smärta över käken, ner i bröstet och ut i armen. Hon misstänkte att det hela berodde på den konstiga lukten i kombination med värmen så hennes man körde hem henne och hon lade sig i sängen och smorde även EMLA-salva på de ställen det gjorde ondast på. Då vare sig kraftlösheten, smärtan eller illamåendet blev bättre efter en timmes vila bestämde de sig för att åka in till vårdcentralen. Maria svimmade av då hon reste sig ur sängen men repade sig ganska fort. I status noterar du att hon har en förhöjd puls och är något blek och kallsvettig. Hur vet relevanta delar av hjärnan om att blodtrycket faller? Vilka delar av hjärnan tar emot sådan information, vart skickas den vidare och vad gör dessa strukturer med informationen? Baroreceptorer i hjärtat och de stora kärlen känner av trycket. Skickar informationen via n. vagus och n. glossopharyngeus in till nucleus tractus solitarius. Länkas vidare till bland annat kärnor i retikulära formationen. En del av dessa kontaktar i sin tur IML i ryggmärgen som kontrollerar sympatiska nervsystemet t.ex. sympatisk tonus på kärl och på SA-noden. Nucleus tractus solitarius kontaktar även vagala motorneuroner i nucleus ambiguus och den dorsala motoriska vaguskärnan vilka styr parasympatisk tonus på exempelvis SA-noden. Information skickas även från nucleus tractus solitarius till hypothalamus. Vid blodtrycksfall ökas via dessa kretsar aktiviteten i sympatikus (ökad hjärtfrekvens och minskad blodförsörjning till exempelvis tarmar) och aktiviteten i parasympatikus minskar (likartade effekter). När du får se det EKG du tog slutar du fundera på svimningar eftersom du ser tydliga tecken på en akut hjärtinfarkt. Fråga B2a (1p) Vad är det i infarktområdet som aktiverar smärtfibrer? Fråga B2b (2p) Förklara mekanismerna bakom det faktum att Maria har ont i käken och armen 11

12 Aid nr..12(25) Maria har drabbats av en hjärtinfarkt. Ett av symtomen var smärta. Vad är det i infarktområdet som aktiverar smärtfibrer? Det sänkta ph som uppstår i infarktområdet kan aktivera smärtfibrer (bland annat genom att aktivera kanalen ASIC3). Efterhand kan möjligen även inflammatoriska mediatorer och andra produkter som bildas vid cellskada spela viss roll. Diskutera mekanismerna bakom det faktum att Maria har ont i käken och armen. Detta är ett klassiskt exempel på referred pain (refererad smärta). Bakgrunden är att smärtvägarna från inre organ och huden på någon nivå går samman. Man tror att det bland annat sker redan i ryggmärgens bakhorn - d.v.s. att en nervcell i ryggmärgens bakhorn kontaktas dels av dorsalrotsganglieceller som har sin perifera terminal i huden och dels av dorsalrotsganglieceller som har sin perifera terminal i inre organ. Eftersom smärtsignalering i de första är vanligare än i de andra lär sig hjärnan att uppfatta smärtan så som kommande från huden. Visceral och ytlig smärta skiljer sig åt på flera sätt. Fråga B3 (2p) Resonera kring överlevnadsvärdet i det faktum att visceral och ytlig smärta skiljer sig åt på flera sätt bland annat vad gäller precision i lokalisering och vilka stimuli som aktiverar nervändsluten (du kan bortse från fenomenet med referred pain). 12

13 Aid nr..13(25) Maria har drabbats av en hjärtinfarkt. Ett av symtomen var en diffus smärta över käken, ner i bröstet och ut i armen. Resonera kring överlevnadsvärdet i det faktum att visceral och ytlig smärta skiljer sig åt på flera sätt bland annat vad gäller precision i lokalisering och vilka stimuli som aktiverar nervändsluten (du kan bortse från fenomenet med referred pain). För visceral smärta är ischemi och uttänjning eller överdriven kontraktion relevanta stimuli som måste detekteras för att kroppen inte ska skadas (ett inre organ exempelvis inte spräckas). I naturen är inte skärande eller stickande stimuli i viscera vanligt förekommande och behöver därför inte detekteras. I huden är det däremot vanligare. Det av stort överlevnadsvärde att registrera och kunna åtgärda problem i de åtkomliga och rörliga delarna av kroppen med stor precision då du kan göra något för att undvika skadan eller skydda det drabbade området. Har du däremot ischemi i ett inre organ vinner du inget på att veta exakt var ischemin är lokaliserad. Däremot är det viktigt att du får en varningssignal som gör att du exempelvis slutar springa. Här fungerar diffus smärta utmärkt. Även andra rimliga resonemang belönas med poäng. Då du förklarar för Maria att det är en skada i hjärtat som gör att hon har ont i armen och käken undrar hon om det då inte är riktig smärta hon känner. Fråga B4 (2p) Hur bedömer du Marias påstående är det riktig smärta hon känner? Förklara för en intresserad kollega hur smärta definieras? 13

14 Aid nr..14(25) Maria har drabbats av en hjärtinfarkt. Ett av symtomen var en diffus smärta över käken, ner i bröstet och ut i armen. Då du förklarar för Maria att det är en skada i hjärtat som gör att hon har ont i armen och käken undrar hon om det då inte är riktig smärta hon känner. Hur skulle du förklara för en intresserad kollega vad smärta är? Smärta är en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse förenad med vävnadsskada eller hotande vävnadsskada eller beskriven i termer av sådan skada. Smärtor har både en senorisk och affektiv komponent Fråga B5 (5p) Förklara hur smärta leds från hud eller inre organ till relevanta delar av hjärnan och ange vilka hjärnstrukturer som medierar smärtupplevelsen. 14

15 Aid nr..15(25) Maria har drabbats av en hjärtinfarkt. Ett av symtomen var en diffus smärta över käken, ner i bröstet och ut i armen. Förklara hur smärta leds från hud eller inre organ till relevanta delar av hjärnan och vilka hjärnstrukturer medierar smärtupplevelsen. Nociceptorer (fria nervändar), TRP-kanaler osv -Adelta- och C-fibrer -Terminerar i ryggmärgens bakhorns ytliga lager -Korsar segmentellt -Ascenderar i sidosträngen, i tractus spinothalamicus -Synaps i specifika talamuskärnor: VPL (+ Vmpo, MDvc) -Vidare till somatosensoriska cortex + insula och gyrus cinguli som står för olika aspekter av smärtan. Bland annat är gyrus cinguli viktigt för den affektiva komponenten och somatosensoriska barken mer viktig för att lokalisera smärtan. -Det finns även en del studier som tyder på att visceral smärta kan ledas i baksträngssystemet från nervceller nära centralkanalen i ryggmärgen. Maria hade dålig smärtlindrande effekt av EMLA-salvan som hon smorde på huden (lokalanestetika innehållande lidokain och prilokain). Fråga B6 (1p) Beskriv verkningsmekanismen för lokalanestetika innehållande lidokain och prilokain. 15

16 Aid nr..16(25) Maria har drabbats av en hjärtinfarkt. Ett av symtomen var en diffus smärta över käken, ner i bröstet och ut i armen. Maria hade dålig smärtlindrande effekt av EMLA-salva (lokalanestetika innehållande lidokain och prilokain). Beskriv verkningsmekanismen för lokalanestetika av denna typ. Hämmar spänningsberoende natriumkanaler Du skickar Maria till akutmottagningen och träffar henne igen på ett återbesök en tid senare. Hon berättar att hon fick genomgå en ballongsprängning och nu är relativt återställd. Maria är pratsam och i all information snappar du upp att hon efter incidenten har väldigt svårt för lukten av fisk hon säger sig bli nästan illamående av den. Fråga B7 (4p) Förklara de molekylära mekanismerna i receptorcellerna och luktbanornas uppbyggnad som gör att man känner lukter. 16

17 Aid nr..17(25) Du skickar Maria till akutmottagningen och träffar henne igen på ett återbesök en tid senare. Hon berättar att hon blev utsatt för en ballongsprängning och nu är relativt återställd. Maria är pratsam och i all information snappar du upp att hon efter incidenten har väldigt svårt för lukten av fisk hon säger sig bli nästan illamående av den. Förklara de molekylära mekanismerna i receptorcellerna och luktbanornas uppbyggnad som gör att man känner lukter. Du minns att det var på en fiskmarknad som Maria drabbades av infarkten och att ett av symtomen var illamående. Fråga B8 (2p) Resonera kring Marias problem med fisklukt. Beskriv vilka delar av hjärnan som kan tänkas vara inblandade. 17

18 Aid nr..18(25) Avslutning fall: Du skickar Maria till akutmottagningen och träffar henne igen på ett återbesök en tid senare. Hon berättar att hon blev utsatt för en ballongsprängning och nu är relativt återställd. Maria är pratsam och i all information snappar du upp att hon efter incidenten har väldigt svårt för lukten av fisk hon säger sig bli nästan illamående av den. Du minns att det var på en fiskmarknad som Maria drabbades av infarkten och att ett av symtomen var illamående. Resonera kring Marias problem med fisklukt. Beskriv vilka delar av hjärnan som kan tänkas vara inblandade. En så kallad betingad aversion. Amygdala är centralt för att koppla ihop det obetingade stimulit (illamående) med det betingade (fisklukt). För att processen ska bli effektiv krävs att det är ett betingat stimulus man inte utsätts för så ofta och att det obetingade stimulit är relativt starkt. Slut på fall B 18

19 Aid nr..19(25) Fall C Tomas, 83 år, har problem med synen (16p) Tomas 83 år söker dig på vårdcentralen. Han berättar att hans läkare sagt att han har gula fläcken och att det inte är mycket att göra åt. Dock tycker Tomas hans syn har spårat ur under de senaste veckorna så han söker ändå. Du vet att många patienter säger så om makuladegeneration, när cellerna i fovea centralis gradvis bryts ner. I övrigt verkar Tomas pigg men du ser i journalen att han har diabetes och högt blodtryck. Fråga C1 (2p) Förklara hur fovea centralis är uppbyggd på cellnivå (rita gärna)! 19

20 Aid nr..20(25) Tomas 83 år söker dig på vårdcentralen. Han berättar att hans läkare sagt att han har gula fläcken och att det inte är mycket att göra åt. Dock tycker Tomas hans syn har spårat ur under de senaste veckorna så han söker ändå. Du vet att många patienter säger så om makuladegeneration, när cellerna i fovea centralis gradvis bryts ner. I övrigt verkar Tomas pigg men du ser i journalen att han har diabetes och högt blodtryck. Förklara hur fovea centralis är uppbyggd på cellnivå (rita gärna)! Gangliecelllagret och bipolära neuron viks åt sidan för att direkt exponera främst tappformade fotoreceptorer för infallande ljus. Mål: Målpyramid Neuro-sinne-psyke-rörelse- Syn, Transmission i sinnesorganen, Retina Tomas berättar också att när han går upp på natten för att kissa är synen inte allt för illa. Fråga C2 (2p) Hur tror du det kommer sig att Tomas syn tross makuladgenerationen är hygglig när ljusnivån är låg? 20

21 Aid nr..21(25) Tomas 83 år söker dig på vårdcentralen. Han berättar att hans läkare sagt att han har gula fläcken och att det inte är mycket att göra åt. Dock tycker Tomas hans syn har spårat ur under de senaste veckorna så han söker ändå. Du vet att många patienter säger så om makuladegeneration, när cellerna i fovea centralis gradvis bryts ner. I övrigt verkar Tomas pigg men du ser i journalen att han har diabetes och högt blodtryck. Tomas berättar också att när han går upp på natten för att kissa är synen inte allt för illa. Hur tror du det kommer sig att Tomas syn tross makuladgenerationen är hygglig när ljusnivån är låg? I fovea centralis finns nästan bara tappformade fotoreceptorer som kräver mycket ljus. I perifiera delar av retina finns stavar som är mer ljuskänsliga och används främst när ljusnivån är låg. Mål: Målpyramid Neuro-sinne-psyke-rörelse- Syn, Transmission i sinnesorganen, Retina Tomas är vetenskapligt intresserad och undrar i fall ögats funktioner liknar den hos en filmkamera Fråga C3 (5p) Förklara signaltransduktionen i en stavformad fotoreceptorcell från foton till effekt på membranpotential. 21

22 Aid nr..22(25) Tomas, 83 år, söker dig på vårdcentralen för att han uppfattar att hans syn blivit sämre. Tomas är vetenskapligt intresserad och undrar i fall ögats funktioner liknar den hos en filmkamera. Förklara signaltransduktionen i en stavformad fotoreceptorcell från foton till effekt på membranpotential. Fotonen ger att retinal i rhodopsin går från 11-cis till all-trans vilket ger aktivt metarhodopsin II som aktiverar G- proteinet transducin (alphasubenheten binder GTP i stället för GDP). Alfasubenheten kommer aktivera cgmp fosfodiesteras som bryter ner cgmp. Den minskade mängden cgmp kommer att leda till att cgmp känsliga jonkanaler kommer att stänga. Dessa kanaler är permeabla för Ca2+ (K+) och detta kommer att leda till att fotoreceptorn hyperpolariserar. Mål: Målpyramid Neuro-sinne-psyke-rörelse- Syn, Transmission i sinnesorganen, Retina Du förklarar för den intresserade Tomas att synen bygger på att ljusets påverkan på celler i ögat leder till kemiska förändringar i cellerna som hjärnan kan tolka Fråga C4 (3p) Vilken är den principiella skillnaden mellan AMPA/kainatreceptorer och metabotropa glutamatreceptorer? (Rita gärna en bild!) 22

23 Aid nr..23(25) Tomas, 83 år, söker dig på vårdcentralen för att han uppfattar att hans syn blivit sämre. Du förklarar för den intresserade Tomas att synen bygger på att ljusets påverkan på celler i ögat leder till kemiska förändringar i cellerna som hjärnan kan tolka. Vilken är den principiella skillnaden mellan AMPA/kainatreceptorer och metabotropa glutamatreceptorer? (Rita gärna en bild!) AMPA/kainatreceptorer är jonkanaler, metabotropa receptorer är g-proteinkopplade. Mål: Målpyramid Neuro-sinne-psyke-rörelse- Glutamat, Synaps Olika klasser av bipolära neuron i näthinnan har antingen glutamatreceptorer av AMPA/kainat-typ eller metabotrop typ. Fråga C5 (2p) Förklara vad det innebär för de bipolära neuronens funktioner att de antingen har glutamatreceptorer av AMPA/kainat-typ eller av metabotrop typ. 23

24 Aid nr..24(25) Tomas 83 år söker dig på vårdcentralen. Han berättar att hans läkare sagt att han har gula fläcken och att det inte är mycket att göra åt. Dock tycker Tomas hans syn har spårat ur under de senaste veckorna så han söker ändå. Du vet att många patienter säger så om makuladegeneration, när cellerna i fovea centralis gradvis bryts ner. I övrigt verkar Tomas pigg men du ser i journalen att han har diabetes och högt blodtryck. Du förklarar för den intresserade Tomas att synen bygger på att ljusets påverkan på celler i ögat leder till kemiska förändringar i cellerna som hjärnan kan tolka. Förklara vad det innebär för de bipolära neuronens funktioner att de antingen har glutamatreceptorer av AMPA/kainat-typ eller av metabotrop typ. AMPA/kainatreceproter gör att minskad exocytos i fotoreceptorn är belyst kommer att hyperpolarisera det bipolära neuronet off bipolär. Metabotrop receptor kommer att depolarisera det bipolära neuronet för samma stimulus onbipolär. Mål: Målpyramid Neuro-sinne-psyke-rörelse- Syn, Transmission i sinnesorganen, Retina, Glutamat, Synaps Du går mer i detalj in på vad Tomas menar med att hans syn spårat ur de senaste veckorna och han berättar att han drabbats av dubbelseende. Det är liksom två bilder bredvid varandra. Stänger han ena ögat försvinner detta fenomen. Då du undersöker ögonen på Tomas ser du att det vänstra ögat är något inåtställt. Fråga C6 (2p) Vilken/vilka ögonmuskler/kranialnerver tror du är påverkade? Motivera. 24

25 Aid nr..25(25) Avslutning fall: Tomas 83 år söker dig på vårdcentralen. Han berättar att hans läkare sagt att han har gula fläcken och att det inte är mycket att göra åt. Dock tycker Tomas hans syn har spårat ur under de senaste veckorna så han söker ändå. Du vet att många patienter säger så om makuladegeneration, när cellerna i fovea centralis gradvis bryts ner. I övrigt verkar Tomas pigg men du ser i journalen att han har diabetes och högt blodtryck. Du går mer i detalj in på vad Tomas menar med att hans syn spårat ur de senaste veckorna och han berättar att han drabbats av dubbelseende. Det är liksom två bilder bredvid varandra. Stänger han ena ögat försvinner detta fenomen. Då du undersöker ögonen på Tomas ser du att det vänstra ögat är något inåtställt. Vilken/vilka ögonmuskler/kranialnerver tror du är påverkade? Inåtställt öga tyder på nedsatt funktion i m. rectus lateralis som innerveras av n. abducens. Med tanke på att Tomas har diabetes är det inte osannolikt att paresen kan vara en följd av diabetisk mikroangiopati. I så fall är prognosen god. Slut på fall C och tentamen 25

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011 OBS!!! Besvara varje fråga på separat papper!!!! Tentamensfrågor Under sin kvällspromenad

Läs mer

Autonoma nervsystemet Efferent system för reglering av inre organs funktioner (glatt muskulatur, hjärtmuskulatur, körtlar)

Autonoma nervsystemet Efferent system för reglering av inre organs funktioner (glatt muskulatur, hjärtmuskulatur, körtlar) Autonoma nervsystemet Efferent system för reglering av inre organs funktioner (glatt muskulatur, hjärtmuskulatur, körtlar) Svante Winberg Somatiska och viscerala motor system Autonoma nervsystemet Autonom

Läs mer

MÄNNISKANS FYSIOLOGI ht 2015 REST SLUTTENTAMEN del 2, 14 januari 2016

MÄNNISKANS FYSIOLOGI ht 2015 REST SLUTTENTAMEN del 2, 14 januari 2016 REST SLUTTENTAMEN del 2, Namn: Skriv redan vid tentamens början Ditt NAMN & MAPPNUMMERi rutorna ovan. Skriv sedan mappnumret på VARJE sida i tentan (sidorna kommer att separeras före rättning!) AVSNITT:

Läs mer

Frida Svensson, 61 år, söker för förändrad handstil (30p)

Frida Svensson, 61 år, söker för förändrad handstil (30p) Kod nr..1(27) Fall A Frida Svensson, 61 år, söker för förändrad handstil (30p) Frida Svensson, 61 år, arbetar som kontorist och skriver, trots datorisering, mycket för hand i sitt arbete. Hon har lagt

Läs mer

Orvar Granlund med svårigheter att röra sig

Orvar Granlund med svårigheter att röra sig Tentamen T5 VT07 Kod nr.. 1(21) Fall A: Orvar Granlund med svårigheter att röra sig På termin 10, när du gör din placering på neurologen, får du följa med din handledare till akutmottagningen. En 75-årig

Läs mer

Parkinsons sjukdom. Neurodegenerativ sjukdom Prevalens - ca i Sverige Ca 1% > 65 år Vanligaste debutålder kring 70 år Vanligare hos män

Parkinsons sjukdom. Neurodegenerativ sjukdom Prevalens - ca i Sverige Ca 1% > 65 år Vanligaste debutålder kring 70 år Vanligare hos män PARKINSONS SJUKDOM Parkinsons sjukdom Neurodegenerativ sjukdom Prevalens - ca 20.000 i Sverige Ca 1% > 65 år Vanligaste debutålder kring 70 år Vanligare hos män Historik James Parkinson 1817 An essay on

Läs mer

Omtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p)

Omtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p) Omtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p) --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Rörelse 1. Ryggraden är sammansatt av

Läs mer

Fråga 8 18 besvaras och läggs i ett grönt omslag. Istället för lärarens namn på

Fråga 8 18 besvaras och läggs i ett grönt omslag. Istället för lärarens namn på Tentamen MC1411, Medicin B, Fysiologi, 7,5hp Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2014 12 06 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 69,5 p Nervsystemet, fråga 1 7, 17p. Endokrina, Kardiovaskulära och Respirationssystemet.

Läs mer

-----------------------------------------------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------------------------------------------- TENTAMEN DELKURS 2 VT 2004 (Således tre st delar!) ----------------------------------------------------------------------------------------------------- Farmakologi och sjukdomslära (totalt 42 poäng) 1.

Läs mer

Hur kan stamceller bidra till att behandla Parkinsons sjukdom?

Hur kan stamceller bidra till att behandla Parkinsons sjukdom? Hur kan stamceller bidra till att behandla Parkinsons sjukdom? Oscar Cidon Sporrong Populärvetenskaplig sammanfattning av självständigt arbete i biologi HT 2013 Institutionen för biologisk grundutbildning,

Läs mer

Tentamen. Medicin, avancerad nivå, Farmakologi och sjukdomslära, del 1. Kurskod: MC2014. Prov: Allmän farmakologi. Kursansvarig: Maria Fernström

Tentamen. Medicin, avancerad nivå, Farmakologi och sjukdomslära, del 1. Kurskod: MC2014. Prov: Allmän farmakologi. Kursansvarig: Maria Fernström Tentamen Medicin, avancerad nivå, Farmakologi och sjukdomslära, del 1 Kurskod: MC2014 Prov: Allmän farmakologi Kursansvarig: Maria Fernström Datum: 121204 Totalpoäng: 65p Poängfördelning: Skrivtid: 4 tim

Läs mer

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig?

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Hälsa är ett begrepp som kan definieras på olika sätt. Enligt världshälsoorganisationen (WHO) är hälsa ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt

Läs mer

Nätverk för Huntingtons sjukdom i Västra Götalandsregionen. Carina Hvalstedt

Nätverk för Huntingtons sjukdom i Västra Götalandsregionen. Carina Hvalstedt Nätverk för Huntingtons sjukdom i Västra Götalandsregionen Carina Hvalstedt Projektledare Fokusdag 4 december 2008 Huntingtons sjukdom Vetenskaplig beskrivning 1872 av G Huntington Neuropsykiatrisk sjukdom

Läs mer

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa Stress Att uppleva stress är en del av livet - alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge

Läs mer

Aripiprazole Accord (aripiprazol)

Aripiprazole Accord (aripiprazol) Aripiprazole Accord (aripiprazol) Patient/Anhörig Informationsbroschyr Denna broschyr innehåller viktig säkerhetsinformation som du ska bekanta dig med innan påbörjande av behandlingen med aripiprazol

Läs mer

KURSVECKA 7. EN KNIV I RYGGEN

KURSVECKA 7. EN KNIV I RYGGEN KURSVECKA 7. EN KNIV I RYGGEN SOMATOTOPOGRAFI RECEPTORER I NERVSYSTEMET RECEPTOR ADAPTION FIBER ANATOMISK KARAKTÄR FUNKTION TRÖSKELVÄRDE LOKALISATION Meissners Snabb Ab Kapslad; mellan dermis och epidermis

Läs mer

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Smärta och inflammation i rörelseapparaten Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt

Läs mer

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik LPP Nervsystemet, hormoner och genetik Det är bara hormonerna och han är full av hormoner är två vanliga uttryck med ordet hormon, men vad är egentligen hormoner och hur påverkar de kroppen? Vi har ett

Läs mer

Smak- och luktsinnet. 9 sept 2013

Smak- och luktsinnet. 9 sept 2013 Smak- och luktsinnet 9 sept 2013 Från receptorpotential till aktionspotential Receptorstimuleringen lokal förändring av membranpotentialen (nästan alltid depolarisering) RP sprids passivt (elektrotont)

Läs mer

Musklernas uppbyggnad

Musklernas uppbyggnad Musklernas uppbyggnad Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten. Genom att musklerna som är fästa vid skelettet kan dra ihop sig skapas

Läs mer

Hjärnan. Den vänstra kroppshalvan är representerad i höger hjärnhalva och vice versa.

Hjärnan. Den vänstra kroppshalvan är representerad i höger hjärnhalva och vice versa. Hjärnan Hjärnan, encephalon, väger hos en vuxen individ omkring 1200-1400 gram och den utgör c:a 2 % av kroppens vikt. Storleken varierar mellan kön och person men detta har inget med intelligensen att

Läs mer

På toppen av karriären eller en samhällsbörda.

På toppen av karriären eller en samhällsbörda. På toppen av karriären eller en samhällsbörda. Fler Neurologer: Var hittar jag en specialist. Rätt medicin: Hjälp mig att få bra behandling. Lika vård: Vad finns att få ute i landet. Parkinsons sjukdom

Läs mer

Tentamen i neuroanatomi R1 Vt_2004 Om utrymmet inte räcker till, var snäll o använd baksidorna. INGA LÖSA LAPPAR. Lycka till nu! Max=26p /C-H.B.

Tentamen i neuroanatomi R1 Vt_2004 Om utrymmet inte räcker till, var snäll o använd baksidorna. INGA LÖSA LAPPAR. Lycka till nu! Max=26p /C-H.B. Tentamen i neuroanatomi R1 Vt_2004 Om utrymmet inte räcker till, var snäll o använd baksidorna. INGA LÖSA LAPPAR. Lycka till nu! Max=26p /C-H.B. 1/ Vad kallas de neuron/nervtrådar som svarar för: (2p)

Läs mer

Klinisk smärtfysiologi

Klinisk smärtfysiologi Klinisk smärtfysiologi neurobiologi neurofarmakologi 5:1A Smärta är en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse vilken kan korreleras till verklig eller potentiell vävnadsskada, eller uttryckas i

Läs mer

Fall A Gunvor, 72 år söker ögonläkare akut (23 p)

Fall A Gunvor, 72 år söker ögonläkare akut (23 p) Aid nr..1(26) Fall A Gunvor, 72 år söker ögonläkare akut (23 p) Gunvor, 72 år, söker ögonläkare akut pga hängande ögonlock på vänster sida. När hon lyfter på ögonlocket är allting dubbelt. Hon upptäckte

Läs mer

Storhjärnan. Dominant sida?

Storhjärnan. Dominant sida? Storhjärnan Dominant sida? Storhjärnan är en förlängning av mellanhjärnan De flesta banor korsar någonstans i hjärnstammen -generellt styr alltså ena hemisfären oftast motsatt sida av kroppen Cortex =

Läs mer

Tentamen. Anatomi och fysiologi (del 1) Kurskod: MC1001. Kursansvarig: Olle Henriksson. Totalpoäng: 50. 85 % av totala poängen

Tentamen. Anatomi och fysiologi (del 1) Kurskod: MC1001. Kursansvarig: Olle Henriksson. Totalpoäng: 50. 85 % av totala poängen Tentamen Anatomi och fysiologi (del 1) Kurskod: MC1001 Kursansvarig: Olle Henriksson Datum: 101001 Totalpoäng: 50 Poängfördelning: Skrivtid: 4 tim Olle Henriksson 50p Godkänd Väl godkänd 60 % av totala

Läs mer

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots

Läs mer

bild sidan 454 purves.

bild sidan 454 purves. Vecka 9 Basala ganglier och lillhjärnan Beskriva lillhjärnans viktigaste förbindelser och synaptiska organisation samt förklara lillhjärnans roll i motorik och inlärning Beskriva de basala gangliernas

Läs mer

Skriv tydligt. Tentamen med oläslig handstil och ej korrekt skriftligt svenskt skriftspråk rättas ej.

Skriv tydligt. Tentamen med oläslig handstil och ej korrekt skriftligt svenskt skriftspråk rättas ej. Allmän omvårdnad 25,5 Hp Provmoment: Allmän omvårdnad vuxna, barn och äldre. Ladokkod: 61SA01 Tentamen ges för: Gsjuk15V-pgrp1 TentamensKod: Tentamensdatum: 2015-12-04 Tid: 09.00-12.00 Hjälpmedel: inga

Läs mer

Situationen för yngre med demenssjukdom på Åland 2015 & Huntingtons sjukdom - en översikt

Situationen för yngre med demenssjukdom på Åland 2015 & Huntingtons sjukdom - en översikt Situationen för yngre med demenssjukdom på Åland 2015 & Huntingtons sjukdom - en översikt Christian Andersson specialist i geriatri överläkare, medicinsk chef Rehabiliterings- och geriatrikliniken Ålands

Läs mer

Hälsouniversitetet i Linköpings Läkarprogrammet stadiiitentamen, bildtentamen 2010-12-20

Hälsouniversitetet i Linköpings Läkarprogrammet stadiiitentamen, bildtentamen 2010-12-20 1 En 74 årig kvinna med tablett behandlad hypertoni, inkommer till akuten med 2 timmars anamnes på tilltagande svaghet i höger kroppshalva. Fråga 1 (4p) Delar av status på akuten illustreras samt är som

Läs mer

Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp. Kurskod: MC1032. Kursansvarig: Gabriella Eliason.

Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp. Kurskod: MC1032. Kursansvarig: Gabriella Eliason. Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp Kurskod: MC1032 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2015 03 07 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 84p Cellen, Metabolismen, Muskelfysiologi,

Läs mer

Klassifikation och Analys av Smärta. Strandbaden 070419

Klassifikation och Analys av Smärta. Strandbaden 070419 Klassifikation och Analys av Smärta Grundades 1973. Forskare, kliniskt verksamma läkare och annan sjukvårds/hälsovårdpersonal Stimulerar och stödjer studier inom smärta och förmedlar denna kunskap över

Läs mer

Neurologi. RDK Frösundavik 2011-03-23. Magnus Fogelberg

Neurologi. RDK Frösundavik 2011-03-23. Magnus Fogelberg Neurologi RDK Frösundavik 2011-03-23 Magnus Fogelberg Neurologi Läran om nervsystemet Hjärnan med hjärnstam och lillhjärna Ryggmärgen och dess rötter Perifera nerver Neuromuskulära övergången Muskler (primära

Läs mer

Neurologisk utbildning för sjukgymnaster Dag 1 Termin 3 Vårterminen 2010, 8-20 februari Ansvarig: Erik Lundström, neurolog och medicine doktor

Neurologisk utbildning för sjukgymnaster Dag 1 Termin 3 Vårterminen 2010, 8-20 februari Ansvarig: Erik Lundström, neurolog och medicine doktor Neurologisk utbildning för sjukgymnaster Dag 1 Termin 3 Vårterminen 2010, 8-20 februari Ansvarig: Erik Lundström, neurolog och medicine doktor * Mån 8 feb 08:15-09:00 Intro till kursen Erik Lundström Genomgång

Läs mer

Medicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng

Medicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng Medicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng Tema Neuro och Rörelse Skriftlig tentamen 23 mars 2012 OBS!!! Frågorna skall läggs i separata lila omslag enligt nedan: Martin Gunnarsson: 1, 3, 4, 6,

Läs mer

MUSKELFYSIOLOGI detta bör ni behärska

MUSKELFYSIOLOGI detta bör ni behärska MUSKELFYSIOLOGI detta bör ni behärska Skelettmuskulatur uppbyggnaden från hel muskelcell ner till kontraktila proteiner tvärstrimmig flerkärnig viljekontrollerad ingen egenaktivitet energiförsörjning:

Läs mer

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2013-05-02 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 56p Mikrobiologi, Birgitta Olsen 8p Cellen, Metabolismen

Läs mer

Skakningar. Tremor i praktiken Utredningar och behandlingar. Skånes universitetssjukhus

Skakningar. Tremor i praktiken Utredningar och behandlingar. Skånes universitetssjukhus Skakningar Tremor i praktiken Utredningar och behandlingar Håkan Widner Överläkare, professor kliniken Skånes Universitetssjukhus 22185 Lund hakan.widner@skane.se Svenska riktlinjer för utredning och behandling

Läs mer

Akut hjälp vid personskada.

Akut hjälp vid personskada. Akut hjälp vid personskada. Inläsningsuppgift inför instruktörsfortbildning våren 2007 CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET Marianne Danell-Kindberg 1 (8) Akut hjälp vid personskador. -En kort teoretisk översikt- Andningsapparaten

Läs mer

Fall A Synmekanismer (12 p)

Fall A Synmekanismer (12 p) Tentamen Läkarprogrammet T5 Vårterminen 2012 1 av 24 Fall A Synmekanismer (12 p) I nedanstående figur upplevs den vänstra inre rutan som mörkare än den högra, trots att de har samma ljusstyrka. Fråga A1

Läs mer

Del 8_6 sidor_21poäng

Del 8_6 sidor_21poäng Del 8_6 sidor_21poäng Du arbetar som underläkare på akuten när sjuksköterskan Eva kommer och meddelar dig att ett larm är på väg in med ambulans. Eva ursäktar sig över larmrapporten, allt hon vet är att

Läs mer

Vad visar forskningen?

Vad visar forskningen? Vad visar forskningen? Undersökningar - symptom Oberoende forskare har ända sedan elektriciteten infördes utfört undersökningar för att klargöra effekterna av magnetfälten, resultaten pekar alltid åt samma

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Huntingtons sjukdom

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Huntingtons sjukdom -- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Huntingtons sjukdom Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer

Läs mer

förstått samband inom farmakologi samt lagt en del preparat och effekter på minnet.

förstått samband inom farmakologi samt lagt en del preparat och effekter på minnet. Tentamen i Farmakologi förstått samband inom farmakologi samt lagt en del preparat och effekter på minnet. Tentan består av 20 frågor med 2 poäng per fråga. Maxpoäng är 40 VG 36 GK 27. Med vänlig hälsning

Läs mer

Birgitta Johansson fil dr, neuropsykolog Forskar om mental trötthet tillsammans med Lars Rönnbäck professor och överläkare i neurologi Sahlgrenska

Birgitta Johansson fil dr, neuropsykolog Forskar om mental trötthet tillsammans med Lars Rönnbäck professor och överläkare i neurologi Sahlgrenska Birgitta Johansson fil dr, neuropsykolog Forskar om mental trötthet tillsammans med Lars Rönnbäck professor och överläkare i neurologi Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset,

Läs mer

Delexamination 1. Klinisk Medicin VT 2012 20 poäng MEQ

Delexamination 1. Klinisk Medicin VT 2012 20 poäng MEQ Delexamination 1 Klinisk Medicin VT 2012 20 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

Omtentamen VT 14 RC T1 final

Omtentamen VT 14 RC T1 final Omtentamen VT 14 RC T1 final Inga hjälpmedel. Lycka till! Tentamen delas i två delar fråga 1-6 samt fråga 7-12. Innehållsförteckning 1. Cirkulationssystemets funktion (8,5 poäng)... 2 2. Blodkärlens anatomi,

Läs mer

Skrivtid: 4 tim. Eva Oskarsson fråga Gabriella Eliason fråga Rolf Pettersson fråga % av totala poängen

Skrivtid: 4 tim. Eva Oskarsson fråga Gabriella Eliason fråga Rolf Pettersson fråga % av totala poängen INSTITUTIONEN FÖR HÄLSOVETENSKAPER Tentamen Anatomi och fysiologi (del l) Provkod:OlOO Kurskod: MC022G Kursansvarig: Nina Buer Datum: 2016-04-27 Skrivtid: 4 tim Totalpoäng: 54 Poängfördelning: Nervsystemet

Läs mer

c. Om man andas ut maximalt, är då lungorna helt tömda på luft? Motivera ditt svar! (1 poäng)

c. Om man andas ut maximalt, är då lungorna helt tömda på luft? Motivera ditt svar! (1 poäng) 1. Nisse (62) har rökt sedan han var i tonåren, och inte så lite: upp till 20 cigaretter per dag. På sistone har han börjat märka att han blir ansträngd när han är ute och går, och att han har svårt att

Läs mer

3/ Vad är sinus sagittalis superior för något, var påträffas den och vilken är dess funktionella betydelse? (2 p)

3/ Vad är sinus sagittalis superior för något, var påträffas den och vilken är dess funktionella betydelse? (2 p) NEUROMORFOLOGI 1 1/ Under den tidiga fosterutvecklingen delas neuralröret, på vardera sidan om medellinjen, upp i ett dorsalt och ett ventralt område åtskilda av en längsgående fåra! Vad heter det dorsala

Läs mer

33 Rörelseapparaten. Diabeteshanden. Tendovaginitis stenosans, triggerfinger. 2015-12- 16 diabeteshandboken.se

33 Rörelseapparaten. Diabeteshanden. Tendovaginitis stenosans, triggerfinger. 2015-12- 16 diabeteshandboken.se 33 Rörelseapparaten Vid diabetes har man en större benägenhet än andra att få problem med smärta och stelhet i händer, axlar och höfter. Det finns ett samband mellan ålder, lång diabetesduration samt grad

Läs mer

Fosfodiesterashämmare: nya läkemedel når kliniska prövningar inom kort Fosfo-di-vadå? fosfodiesterashämmare

Fosfodiesterashämmare: nya läkemedel når kliniska prövningar inom kort Fosfo-di-vadå? fosfodiesterashämmare Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Fosfodiesterashämmare: nya läkemedel når kliniska prövningar inom kort CHDI och Pfizer presenterar

Läs mer

SAKEN BESLUT 1 (5) UCB Nordic A/S Arne Jacobsens Alle 15 2300 Köpenhamn S SÖKANDE. Ansökan inom läkemedelsförmånerna

SAKEN BESLUT 1 (5) UCB Nordic A/S Arne Jacobsens Alle 15 2300 Köpenhamn S SÖKANDE. Ansökan inom läkemedelsförmånerna 2010-06-07 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE UCB Nordic A/S Arne Jacobsens Alle 15 2300 Köpenhamn S SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV avslår ansökan

Läs mer

SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara?

SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara? SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara? Av Marie Hansson Ju mer man börjar tänka på vad en slalomingång innebär, desto mer komplicerat blir det! Det är inte lite vi begär att hundarna ska lära sig och hålla

Läs mer

Emotioner: aversion, belöning

Emotioner: aversion, belöning Emotioner: aversion, belöning Emotion, känsloupplevelse, men mer än den medvetna känslan Innehåller ett element av värdering av företeelser Styr våra beslut och våra handlingar Viktigt för individens och

Läs mer

DELEGERING PROVTAGNING BLODTRYCK OCH PULS

DELEGERING PROVTAGNING BLODTRYCK OCH PULS DELEGERING PROVTAGNING BLODTRYCK OCH PULS Fastställt av: 2015-11-01, Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska Dokumentet framtaget av: MAS För revidering ansvarar: MAS Dokumentet gäller till och med: Tillsvidare

Läs mer

Medicin, avancerad nivå, Farmakologi och sjukdomslära, del 1. 85 % av totala poängen

Medicin, avancerad nivå, Farmakologi och sjukdomslära, del 1. 85 % av totala poängen Tentamen Medicin, avancerad nivå, Farmakologi och sjukdomslära, del 1 Kurskod: MC2014 Kursansvarig: Mikael Ivarsson Datum: 140124 Skrivtid: 4 tim Totalpoäng: 57 p Poängfördelning: Allmän-, system- och

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär

Läs mer

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15 hp Kurskod: MC1032

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15 hp Kurskod: MC1032 Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15 hp Kurskod: MC1032 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2013-01-18 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 101,5p Cellen, Metabolismen, Histologi och

Läs mer

Smärta hos äldre vad kan undersköterskan göra?

Smärta hos äldre vad kan undersköterskan göra? Smärta hos äldre vad kan undersköterskan göra? Peter Strang Vetenskaplig ledare Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län Professor, överläkare Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem Vad är smärta?

Läs mer

Melatonin, vårt främsta sömnhormon

Melatonin, vårt främsta sömnhormon SÖMN Varför sover vi? Sömn behövs för att kroppen och hjärnan ska få vila. Bearbeta intryck, återhämtning, Hjärnan stänger av alla vanliga tankeprocesser Det hjärnan slitit ut under dagen måste återställas.

Läs mer

Hjärnskador: demenser, stroke, rehabilitering

Hjärnskador: demenser, stroke, rehabilitering Parkinsons sjukdom Hjärnskador: demenser, stroke, rehabilitering PSP B:2 Psykobiologi Susanna Vestberg Näst vanligaste neurodegenerativa sjukdomen (1/100) Rigiditet, muskel tremor, långsamma rörelser samt

Läs mer

Delexamination 3 VT 2012. Klinisk Medicin. 22 poäng MEQ 1

Delexamination 3 VT 2012. Klinisk Medicin. 22 poäng MEQ 1 Delexamination 3 VT 2012 Klinisk Medicin 22 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå ORDLISTA NIVÅ 1&2 Ord och fraser som kan vara svåra att förstå Före besöket Akut Att vara akut sjuk eller att få en akut tid betyder att du måste få hjälp i dag. Om det inte är akut kan du få en tid hos

Läs mer

Svimning. Anamnes och klinisk undersökning - viktigast i diagnostiken!

Svimning. Anamnes och klinisk undersökning - viktigast i diagnostiken! Svimning Övergående medvetandeförlust utan neurologiska restsymptom. Orsakas av tillfällig minskning av cerebralt blodflöde (efter 8-10 s avbrott i cerebrala cirkulationen). Vanligt problem! Upp till 48%

Läs mer

Dopaminergika dopaminliknande effekter mot WED/RLS

Dopaminergika dopaminliknande effekter mot WED/RLS Dopaminergika dopaminliknande effekter mot WED/RLS Dopaminergika är ett annat namn för läkemedel som har dopaminliknande effekter på vissa specialiserade hjärnceller, neuroner. Inom dopaminergika finns

Läs mer

PATIENTINFORMATION FRÅN SANOFI GENZYME. Information till dig som blivit ordinerad Aubagio (teriflunomid)

PATIENTINFORMATION FRÅN SANOFI GENZYME. Information till dig som blivit ordinerad Aubagio (teriflunomid) PATIENTINFORMATION FRÅN SANOFI GENZYME Information till dig som blivit ordinerad Aubagio (teriflunomid) 1 Vad är multipel skleros? Denna information är avsedd för dig som har skovvis förlöpande multipel

Läs mer

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Neuro/Rörelse

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Neuro/Rörelse --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Neuro/Rörelse 1. Under embryonalutvecklingen differentierar ryggmärgen

Läs mer

Omtentamen. Medicin A, Medicinska grunder och normgivning, delkurs I. Kurskod: MC1029. Kursansvarig: Gabriella Eliason. 2012-08-20 Skrivtid.

Omtentamen. Medicin A, Medicinska grunder och normgivning, delkurs I. Kurskod: MC1029. Kursansvarig: Gabriella Eliason. 2012-08-20 Skrivtid. Omtentamen Medicin A, Medicinska grunder och normgivning, delkurs I Kurskod: MC1029 Kursansvarig: Gabriella Eliason 2012-08-20 Skrivtid. 240 min Totalpoäng: 54 poäng Gabriella Eliason 18 poäng Ulrika Fernberg

Läs mer

Nu m m er 1 2006. g rati sti d n i ng för apotekets ku n d er. Sten Sevborn är en av många som lider av samma åkomma: Rastlösa ben kan inte sova

Nu m m er 1 2006. g rati sti d n i ng för apotekets ku n d er. Sten Sevborn är en av många som lider av samma åkomma: Rastlösa ben kan inte sova APOTEKET Nu m m er 1 2006. g rati sti d n i ng för apotekets ku n d er Sten Sevborn är en av många som lider av samma åkomma: Rastlösa ben kan inte sova Rastlösa ben ger nätter utan sömn Sten Sevborn lider

Läs mer

HJÄRTSJUKDOM & TOBAK. Annica Ravn-Fischer, MD, PhD Kardiologen Sahlgrenska

HJÄRTSJUKDOM & TOBAK. Annica Ravn-Fischer, MD, PhD Kardiologen Sahlgrenska HJÄRTSJUKDOM & TOBAK Annica Ravn-Fischer, MD, PhD Kardiologen Sahlgrenska TOBAKENS HISTORIA ü - Tobak framställs av blad från växter inom tobaksläktet Dess historia sträcker sig åtminstone bak till år

Läs mer

INDIVIDUELL TENTAMEN I OMVÅRDNADSVETENSKAP B, OM1415. Instruktion: Skriv kodnummer och sidnummer på varje skrivningspapper

INDIVIDUELL TENTAMEN I OMVÅRDNADSVETENSKAP B, OM1415. Instruktion: Skriv kodnummer och sidnummer på varje skrivningspapper Sjuksköterskeprogrammet VT 2015 Kurs: Omvårdnadsvetenskap B III, klinisk kurs, OM1415 Provkod: 0330 Datum: 2015-11-27 Tid 08.15-12.15 Lärare: Siv Rosén (SRN), Anita Ross (AR), Inger James(IR) INDIVIDUELL

Läs mer

Tentamen i neurologi, 3 bp, sjukgymnastprogrammet, Uppsala Universitet

Tentamen i neurologi, 3 bp, sjukgymnastprogrammet, Uppsala Universitet Kod: Tentamen i neurologi, 3 bp, sjukgymnastprogrammet, Uppsala Universitet 10 februari 2012 Totalt antal poäng på skrivning: 30 poäng. För godkänd krävs 20 poäng Tentamen återlämnas senast 24 februari

Läs mer

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet. VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får

Läs mer

Arytmogen högerkammarkardiomyopati

Arytmogen högerkammarkardiomyopati Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Arytmogen högerkammarkardiomyopati Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen arytmogen

Läs mer

Kognitiv psykologi. Kognition och hjärnan. Hjärnans struktur 2012-10-15. Neurokognition Kap 2

Kognitiv psykologi. Kognition och hjärnan. Hjärnans struktur 2012-10-15. Neurokognition Kap 2 Kognitiv psykologi Neurokognition Kap 2 Tobias Johansson Tobias.Johansson@hkr.se www.distans.hkr.se/joto/index.html Kognition och hjärnan Hur är kognition relaterat till hjärnans struktur och funktion?

Läs mer

Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), Sigrid Odencrants (SO). INDIVIDUELL TENTAMEN I OMVÅRDNADSVETENSKAP B, OM1414

Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), Sigrid Odencrants (SO). INDIVIDUELL TENTAMEN I OMVÅRDNADSVETENSKAP B, OM1414 Sjuksköterskeprogrammet HT 2014 Kurs: Omvårdnadsvetenskap B II, klinisk kurs, OM1414 Datum: 2015-01-02 Antal frågor: 5 huvudfrågor. Lärare: Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), Sigrid Odencrants

Läs mer

The complexity of motor activity is almost beyond imagination Victor Ropper

The complexity of motor activity is almost beyond imagination Victor Ropper ÖE Neurologi Magnus Wahlqvist Neurologiska kliniken SUS Rörelser The complexity of motor activity is almost beyond imagination Victor Ropper There are, we shall say, over thirty muscles in the hand; these

Läs mer

för erhållande av Apotekarlegitimation 25 januari 2014

för erhållande av Apotekarlegitimation 25 januari 2014 NAMN: KUNSKAPSPROV I FARMAKOLOGI för erhållande av Apotekarlegitimation 25 januari 2014 Var vänlig kontrollera att alla frågor (26 st) finns med! Del I, 1-9, 40p Del II, 10-19, 33p Del III, 20-26, 23p

Läs mer

Biologiskt perspektiv

Biologiskt perspektiv Biologiskt perspektiv ARV Kemisk balans Signalsubstanser Hjärnans STRUKTUR Nervceller Ett häfte som kompletterar texten i din bok Det biologiska perspektivet söker förklara människans tankar, känslor och

Läs mer

Att leva med MS multipel skleros

Att leva med MS multipel skleros Att leva med MS multipel skleros Att leva med ms Ibland måste man vara extra snäll mot sig själv Charlotte Sundqvist var en mycket aktiv 16-åring när hon började ana att något var på tok. Sedan en tid

Läs mer

Åsa Konradsson-Geuken Karolinska Institutet & Uppsala Universitet

Åsa Konradsson-Geuken Karolinska Institutet & Uppsala Universitet Åsa Konradsson-Geuken Karolinska Institutet & Uppsala Universitet Människa i fokus Vätterbygdens folkhögskola Jönköping April 2016 oo Omgiven av mig as Mats Konradsson Mina upplevelser Allmänt om hjärnan

Läs mer

Hjärtinfarkt. Katarina Eggertz 091012

Hjärtinfarkt. Katarina Eggertz 091012 Hjärtinfarkt Hjärtats blodförsörjning Hjärtmuskeln har en egen blodförsörjning från två kranskärl Dessa kommer direkt från stora kroppspulsådern där den lämnar vänster kammare Kranskärlen förgrenar sig

Läs mer

Du är gjord för att röra på dig

Du är gjord för att röra på dig Du är gjord för att röra på dig Fysisk aktivitet och motion, vad är skillnaden? Fysisk aktivitet är ett övergripande begrepp som innefattar alla sorters rörelser som leder till att energi förbrukas. Vad

Läs mer

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här: Kurskod: PC2130, Kursnamn: Neurovetenskap-Neuropsykologi, 15hp Provmoment: Tentamen del 1, Omtentamen Ansvarig lärare: Hans Samuelsson (0704216266) Tentamensdatum: 2010-11-24 Tillåtna hjälpmedel: Inga

Läs mer

BASAL UTREDNING. INKONTINENS Blås- och tarmfunktionsstörning. Blanketter och instruktioner. Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens

BASAL UTREDNING. INKONTINENS Blås- och tarmfunktionsstörning. Blanketter och instruktioner. Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens BASAL UTREDNING INKONTINENS Blås- och tarmfunktionsstörning Blanketter och instruktioner Okt 2012 Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens Basal utredning INLEDNING Dessa blanketter och instruktioner

Läs mer

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Kungsbacka Kommun Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Multipel Skleros 2014-12-18 Sammanställt av: Sofia Johansson, Ingrid Säfblad-Drake, Helena Fahlen, Maria Hellström, Sandra Arvidsson, Jenny Andersson,

Läs mer

Stresshantering en snabbkurs

Stresshantering en snabbkurs Stresshantering en snabbkurs Som vi var inne på tidigare i så har man inom smärt- och stressforskning på senare år skapat en modell för hur kropp och psyke hänger ihop; psyko-neuro-endokrino-imunnolog

Läs mer

Tufs fick livet tillbaka FÖLJ ETT CASE. noa nr 6 2015 11

Tufs fick livet tillbaka FÖLJ ETT CASE. noa nr 6 2015 11 10 noa nr 6 2015 Tufs fick livet tillbaka En extremt ovanlig bentillväxt inne i ryggradskanalen hotade att göra huskatten Tufs förlamad. Husse och matte ställdes inför det svåra valet: att låta Tufs somna

Läs mer

Makuladegeneration. - åldersförändringar i gula fläcken

Makuladegeneration. - åldersförändringar i gula fläcken Makuladegeneration - åldersförändringar i gula fläcken Det mänskliga ögat Det mänskliga ögat har en fantastisk förmåga att urskilja rörelser och färg, detaljer och helhet under de mest skiftande ljusförhållanden.

Läs mer

Till dig som undervisar barn som har reumatism. Till dig som undervisar barn som har reumatism 1

Till dig som undervisar barn som har reumatism. Till dig som undervisar barn som har reumatism 1 Till dig som undervisar barn som har reumatism Till dig som undervisar barn som har reumatism 1 Inledning Den här foldern ger en kort introduktion till vad barnreumatism är och hur du som lärare kan agera

Läs mer

Nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen samt nerver. Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans centrala nervsystemet, som ofta förkortas CNS.

Nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen samt nerver. Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans centrala nervsystemet, som ofta förkortas CNS. Nervsystemet Nervsystemet är nödvändigt för att kroppens olika delar snabbt ska kunna få kontakt med varandra, och fungera som en helhet. Kommunikation kan även ske med hjälp av hormonsystemet, men det

Läs mer

Trä ning och trä ningsplänering

Trä ning och trä ningsplänering Trä ning och trä ningsplänering Alla mår bättre av motion och för att motion och träning ska bli en del av din vardag är det viktigt att hitta något som passar dig och som du tycker är roligt. En del människor

Läs mer

Tentamen Neuro/Rörelse T3, VT-15 (Max 52 p)

Tentamen Neuro/Rörelse T3, VT-15 (Max 52 p) Tentamen Neuro/Rörelse T3, VT-15 (Max 52 p) Version 2015-03-31 Fråga 1 (3 p) 1998 visade forskaren Peter Eriksson vid Sahlgrenska Akademin för första gången i världen att det nybildades nervceller (neurogenesis)

Läs mer

Klara, 35 årig journalist med koncentrations- och minnessvårigheter (13p)

Klara, 35 årig journalist med koncentrations- och minnessvårigheter (13p) Fall A Aid nr..1(24) Klara, 35 årig journalist med koncentrations- och minnessvårigheter (13p) Klara är en 35 årig journalist på Expressen. Ensamstående. Haft en rad kortare relationer, men inte funnit

Läs mer

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till!

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till! Tentamen i Farmakologi och Sjukdomslära. 16/8, 2013. Skrivtid: 08:00 13:00 Lärare: Christina Karlsson, fråga 1-3, 9p. Sara Nordkvist, fråga 4-9, 15p. Nils Nyhlin, fråga 10-13, 9p. Per Odencrants, fråga

Läs mer

Allmänt ICD-10. R57.1 Hypovolemisk chock R57.0 Kardiogen chock

Allmänt ICD-10. R57.1 Hypovolemisk chock R57.0 Kardiogen chock 1 Copyright the33 Chock Den här artikeln behandlar Chock i allmänt men även: ICD-10 (sida 1) Stadieindelningen efter chock (sida 1-2) Patofysiologin (sida 2) Symptom (sida 2-3) Behandling (sida 3, 4 och

Läs mer

Omtentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002

Omtentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Omtentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2013-08-12 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 56p Mikrobiologi, Birgitta Olsen 9p Cellen, Metabolismen

Läs mer