Strategy as practice (Jarzabkowski, 2005)

Transkript

1 Strategy as practice (Jarzabkowski, 2005) Bygger på empirisk forskning, universitet i UK. Studerar aktiviteter strategizing. Aktiviteter är vardagligt arbete som ledare gör. Mängder av interaktioner över tid. Interaktioner som kan innebära både förändring och stabilitet. Samtidigt. Vad avgör om aktiviteter är strategiska? Intentionen bakom. Definieras av ledarna. Strategi socially accomplished, situated activity arising from actions and interactions of multiple level actors. Strategi: ett mönster i en mängd aktiviteter över tid. Ger ett sätt att tänka kring strategiska aktiviteter, förståelse och reflektion.

2 Varför strategi-i-praktiken är relevant för att förstå strategi i akademiska organisationer 1. Ökat tryck, konkurrens och ökade krav utifrån. 2. Fragmenterade intressen, mångtydiga mål. Ofta inget större intresse för gemensam strategi. 3. Svårt att toppstyra, centralisera. Kollegialt ledarskap stark norm. 4. Finns multipla strategier; forskning, undervisning, kommersialisering?

3 Professionella kunskapsorganisationer Många intressenter med olika intressen, diffusa maktbaser. Fragmenterat. Externt tryck på toppledningar att skapa gemensam strategi. Speciellt i offentliga organisationer, NPM. Externt tryck på mer formaliserade organisationer, ex prestationsmått, utvärderingar. Otydliga, ibland konflikterande, mål. Olika intressen. Multipla identiteter.

4 Strategi i praktiken vad innebär det? Strategi socially accomplished, situated activity arising from actions and interactions of multiple level actors. Praktik: organisatoriska aktiviteter process. Kan t ex innefatta både stabilitet och förändring samtidigt. Alltså inte de polariteter som trad. strategiforskning intresserar sig för. Praktiker: aktören i fokus. Interaktioner mellan aktörer/personer. Betrakta strategi från praktikerns synvinkel I betraktarens öga. Practices: verktyg och artefakter som människor använder I strategiarbetet. Är av 3 slag: 1. Administrativa, rationella. Ex: budget, nyckeltal, planer, styrsystem. 2. Diskursiva, kognitiva mönster, symboler, sätt att resonera. Ex: strategi-språk och modeller. 3. Episodiska, möten. Ex: internat, work-shop s om strategi, pp-presentationer. Practices är en förmedlare mellan interaktioner, en slags medlare mellan praktikers interaktioner.

5 Strategi i praktiken Practice. Strategy as situated, socially accomplished flow of organizational activity Practitioners: skilled, knowledgeable actors inside and outside the organization. Practices: administrative, discursive, episodic

6 Strategi mellan makro och mikro Makro: vad händer i omgivningen, samhället? Mikro: vad händer i en grupp, vad gör människorna? Strategy is a situated activity that is located within this praxis; constructed by actors in interplay with broader social, economic and political institutions.

7 Att förstå och studera strategi Organisationen som ett system av aktiviteter. Tre element av interaktioner: 1. Aktörer (i en grupp) 2. Aktörernas community 3. Den målinriktade aktivitet som aktörerna deltar i Aktörer Ledare Organizational Community Strategizing practices, micro &macro Målinriktad aktivitet Strategi

8 Strategi distribuerad/kollektiv aktivitet Strategi involverar, och kräver, flera aktörer. Ex: att styra ett skepp. Att landa ett flygplan. Problem: organisationer har inte, som ovan, ett enda tydligt mål. Aktörer har olika intressen. Ger en fragmenterad process. Utmaning: att övertyga aktörer i organisationen om att vi har ett gemensamt mål. Att skapa kollektiv handling. En målinriktad process, även om målet inte alltid uppfylls.

9 Vad påverkar aktörer i strategiserandet? Inertia/tröghet. Dvs (gamla) vanor, normativa uppfattningar om hur man bör göra. Projektioner: individuella aktörers egna önskemål/viljor. Praktisk vishet: förmågan att avgöra vad, när och hur något ska göras, samt att göra det som behövs. Strategiserande innebär en skicklig förmåga att använda, anpassa och manipulera de resurser som finns i syfte att engagera dessa i utformandet av strategiska aktiviteter/process. Dvs strategisk ledning.

10 Strategiserande Strategi: ett mönster i en mängd aktiviteter över tid. Strategizing; den pågående interaktionen mellan ledare och den strategiska praktiken, på macro-och micro nivå, som formar strategin över tid. Interaktiv face-to-face. Aktivt ledarskap, skapa mening. Formell adm praktik, mer passivt ledarskap. Ex planeringsmöten. Legitimitet är detta rätt för org? är detta rätt sätt enligt mina värderingar? I linje med org kultur, historia? I linje med institutionella normer etc? Vem avgör? Vem tolkar? Praktiker skapar legitimitet. Legitimitet möjliggör förändring.

11 Practices that mediate the shaping of strategy. Dvs hur går det till? Practice 1: formella adm procedurer. Strategiprocessen är inbäddad Strukturer, system, budgets, möten, planer, rutiner etc. Ger strukturell legitimitet. Vi måste ha dem I våra org. Medger att man kan bortse från individer. Blir tagna för givna. Har en lång historia i org. Nödvändiga att arbeta med även vid nya aktiviteter/strategier Problem: kan sätta fokus på själva strukturen istället för innehållet och aktiviteten, relevans? Mäts, planeras, kontrolleras relevanta saker? Ju längre tid proceduren funnits, ju större risk. Mål-medel-förskjutning. Ett måste pga säger vad som är relevant, samtidigt som skapar tröghet. Ex: processkartläggning, möten, KPI s, likheter i mått för alla delar av organisationen.

12 Practices that mediate the shaping of strategy. Dvs hur går det till? Practice 2: interaktiv, tolkande. Att skapa mening och normativ kontroll. Legitimitet via tolkning. Vad är lämpliga handlingar här hos oss? Frame-works of meaning. Nya aktiviteter, eller Gamla aktiviteter som omtolkas Generellt toppledning som har tolkningsföreträde. T ex: excellens i forskning. Stora forskare vanligen tolkningsföreträde, dvs assymetriska relationer bygger tolkningar i org. via tillgång till kanaler för tolkning, ex ledningsgrupper. Problem: Tolkningen ständigt pågående. Dvs kräver mkt arbete av ledarna. Tendens att underskattas.

13 Administrativ och tolkande strategisering ett par Båda behövs för att balansera varandra I strategiprocessen. T ex: tolkande strategiserande behövs för att undvika mål-medel-förskjutning. Adm strategiserande behövs för att skapa uthållighet som ofta fattas i tolkandet. Två poler i processen.

14 Integrativ och pre-aktiv strategisering Pre-aktiv: svår att ringa in. De aktiviteter som vi i efterhand kan se var av betydelse. Medvetna, planerade Omedvetna, emerging Integrativ: hög strukturell legitimitet, hög tolkande legitimitet. Aktivt meningsskapande Strategin inbäddad i rutiner, strukturer, roller. Balanserar administrativ och tolkande strategiserande Skapar inkrementell förändring

15 Strategiserings-matris Hög Tolknings mässig legitimitet Interaktiv Mycket face-fo-face interaktion Pre-aktiv Otillräckliga gemensamma tillvägagångssätt, beteenden, handlingar Integrativ Iterativa länkar mellan mycket face-to-face interaktioner och mycket administrativa rutiner Administrativ Tyngdpunkt på formella administrativa rutiner Låg Strukturell legitimitet Hög

16 Strategiserande Kan förstås som en dynamik mellan de fyra olika strategiformerna. Ledarskap; att hantera och balansera dynamiken. Tajma ledarskapet.

17 Multipla strategier samtidigt Karakteriserar kunskapsorganisationer, som universitet och högskolor. Ger ökad komplexitet i strategiserandet. Finns en kärn-aktivitet /strategi. Historiskt förankrad. Kopplad till profession. Strukturell legitimitet tröghet Motstånd mot strategier som uppfattas hota kärnan. Forskning? Undervisning? Andra strategier relateras till denna. Som ledare måste du kunna hantera alla strategier. Samtidigt. Försiktig med interventioner i kärnaktiviteten.

18 Hur? Strategiserande i relation till kärnaktiviteten Administrativ strategisering för att länka ofarliga aktiviteter till kärnaktiviteten. T ex mått, uppföljning (i undervisning) Tolkande/interaktiv strategiserande viktigt. Att skapa mening, re-framing kring strategin. Integrativ; att tolka och skapa mening samtidigt som bädda in och strukturera nya aktiviteter.

19 Att leda strategiserande ett exempel Introduktion av ny strategi, motstånd misstänks Pre-aktiv: face-to-face med närmaste /LG. Lägg en grund. Undvik storslagna lanseringar och interventioner i adm. strukturer. Interaktiv: mycket face-to-face med andra ledare, formella och informella, i hela organisationen. Skapa acceptans och förståelse. Administrativ: bädda in strategin i strukturerna. OCH integrativ face-to-face fortgår. Säkerställa att alla är med, accepterar, förstår även den administrativa praktiken. Gå inte i fällan och tro att det bara är en strategi åt gången

20 Några slutsatser Strategiskt arbete Tar (mer) tid (än du kanske tror el planerar) Är komplext Är inget du gör ensam Ständigt pågående process, mer el mindre

21 Problem (Grint, 2005) Definition av problemet är en ledningsfråga... Kritiskt T ex kris, uppenbart problem, med mycket lite tid för beslutsfattande och handling Tamt Möjligen komplicerat, men lösbart med linjärt, rationellt, handlande. Har troligen hänt förr. Styggt ( wicked ) Komplext, inte bara komplicerat. Saknar tydlig lösning,saknar entydigt mål, går inte att entydigt analysera, varje lösning genererar nya problem, saknar tydligt rätt och fel. -kräver en kollektiv hantering, dvs flera aktörers engagemang

22 Problem och auktoritet Kritiskt Kommando Tillhandahålla svar Tamt - Management Organisera en process Deja vu vi har sett detta förr Styggt - Ledarskap Ställa frågor Skapa lärande Vu jade: jag har aldrig varit här förr, jag vet inte var jag är, och jag vet inte var jag kan finna hjälp (Weick). Delat/distribuerat ledarskap en kollektiv process. Ett vi Ej toppstyrd, inte ett jag

23 Ledarskap i komplexa situationer är oattraktivt därför att: Ledaren har inte svaret Ledarens roll att få följare att ta sitt ansvar Det kommer att ta tid att finna en lösning Arbetet och lösningen kommer att kräva konstant ansträngning Ledarskap är inte kul

24 Uppvärmning av analysförmågan Tänk er att ni är konsulter. Uppdragsgivare är ett vinföretag i Australien. Uppgiften är att komma in på den amerikanska vinmarknaden. Hur tänker du? a) Hur ser den amerikanska marknaden ut? Säljare? Köpare? Etc. b) Vilken strategi väljer du?

25

26 Vinbranschen i USA Hög Premium viner Budget viner Låg Yellow tail Pris Anv av vintermer I kommunik ation Annonsering och liknande mf Vinets åldring spoten tial Vingårdens prestige Vinets komplexitet Produktlinje

27 Fallet Yellowtail Eliminera Vinterminologi Förmåga att åldras Annonsering och annan traditionell marknadsföring Öka Priset visavi budgetviner Bygga miljö i vinbutiker Reducera Vinets komplexitet Produktlinje Vingårdens prestige Kreera Vin som är lätt att dricka Vin som är lätt att välja Skapar glädje och äventyr

28 Yellowtail Strategiduk Hög Premium viner Budget viner Låg Yellow tail Pris Anv av vintermer I kommunik ation Annonsering och liknande mf Vinets åldring spoten tial Vingårdens prestige Vinets komplexitet Produkt linje Lätt att dricka Lätt att välja Glädje o äventyr

29 ? Ledningens strategiska beslut Kan det var så illa? Beslut som når ut och genomförs Källa: Enkät av 3S, DI Angelöw, 2010