Sammanfattning. [Knut 3] 3

Transkript

1 knut3 2011

2

3 Sammanfattning Den här skriften ger en inblick i utvecklingsarbetet i KNUT (Kommunalt Nätverk för UTveckling) under perioden januari 2010 till november I kommunerna Nynäshamn, Salem, Sundbyberg och Södertälje erbjuder KNUT kompetensutveckling för medarbetare inom socialtjänsten, vilket i sin tur skall bidra till bättre utredningar, en mer samordnad rehabiliteringsprocess och kvalitetssäkrade insatser för de klienter som står långt från arbetsmarknaden. Utifrån kunskaper och erfarenheter från tidigare faser (KNUT1 och KNUT2) har kommunerna satsat på fyra områden i tredje fasen (KNUT3) samverkansledning, socioekonomiska analyser, motiverande samtal (MI) och utveckling av de praktiska verksamheterna vid arbetsmarknadsenheterna. I skriften presenteras varje område delprojekt och en reflektion sker kring hur vi på ett bättre sätt kan möta dem som har svårt att komma vidare ut i egen försörjning. En beskrivning sker av Instrument X ett kartläggningsinstrument för nybesök inom ekonomiskt bistånd och en modell för kategorisering av de behov som klienterna har av stöd från socialtjänsten. Klientens process från nybesök till olika insatser i kommunerna presenteras och ett urval av arbetsmodeller där syftet är att möta klienterna där de befinner sig, samt att korta ledtiderna mellan en utredning och rätt insats. [Knut 3] 3

4 Redaktörer för skriften har varit KNUTs processcoacher Lena Rogeland och Inger Danilda Grafisk form och produktion bybloo.se Nyköping Foto Lena Rogeland

5 Förord Den här skriften beskriver tredje fasen i ett utvecklingsarbete inom socialtjänsten i KNUT (Kommunalt Nätverk för UTveckling). Syftet med utvecklingsarbetet är att Fler blir självförsörjande när vi blir bättre. Det övergripande mål som alla aktiviteter skall bidra till är Rätt insats till rätt person, i rätt tid, av rätt aktör och till rätt kostnad. Utvecklingsarbetet har sedan år 2006 fått ekonomiskt stöd från den Europeiska Socialfonden (ESF) och har arbetet involverat fyra kommuner som arbetat i ett partnerskap: Nynäshamn, Salem, Sundbyberg och Södertälje samt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Kommunerna erbjuder genom samarbetet i KNUT kompetensutveckling för medarbetare på olika nivåer inom socialtjänsten chefer och frontlinjebyråkrater för att de skall kunna utveckla samt implementera ledningssystem för kvalitet i enlighet med socialtjänstlagen. Även politiker engageras i processen genom lärseminarier där olika teman tas upp med koppling till kvalitetsutveckling, medborgarservice och formulering av politiska mål för kommunernas verksamhet. Under har över 300 medarbetare i KNUT-kommunerna deltagit i kompetenshöjande insatser i form av utbildningar, tvärkommunala nätverk och arbetsplatslärande. Ett 40-tal medarbetare och politiker har deltagit i transnationellt utbyte inom EU för att lära mer om hur andra länder arbetar med de arbetslösa som står långt från arbetsmarknaden, i praktik och i policy. I den här skriften berättar vi om våra resultat, lärdomar, arbetsprocesser och instrument i utvecklingsarbetet. Skriften vänder sig till dig som arbetar inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg och till dig som deltar i verksamhetsutveckling som politiker, konsult eller forskare. Under 2012 kommer tre nya kommuner Nacka, Södermalms stadsdelsförvaltning i Stockholms stad och Värmdö att delta i den del av utvecklingsarbetet som handlar om att implementera samtalsmetoden Motiverande Samtal. Ledningsgruppen för KNUT3 i oktober 2011 Stig Hanno, ordförande Camilla Dunström & Catarina Helling, Nynäshamn Eva-Stina Premberg & Susan Troberg, Salem Eva Kheiltash Olsson, Karin Sellin & Katarina Welin, Sundbyberg Hans Carlsson, Margareta Tham & Tommy Hjernert, Södertälje [Knut 3] 5

6 Innehåll

7 1. Vem är KNUT? Tredje fasen i KNUT med fyra fokusområden Jämställdhetsglasögon för god medborgarservice Från Instrument X till insats(er) Arbetsmodeller med trappsteg och team En process anpassad för brukarna...61 [Knut 3] 7

8 [1]

9 Vem är KNUT? KNUT (Kommunalt Nätverk för UTveckling) har genomförts i tre faser sedan år 2006 (KNUT 1, 2 och 3) och erbjuder kompetensutveckling för medarbetare inom socialtjänsten, framförallt för anställda vid enheterna för ekonomiskt bistånd samt de kommunala arbetsmarknadsenheterna. Även introduktionsenheter, socialpsykiatrin, vuxenenheter och barn- och ungdom har i vissa fall varit engagerade. Kompetensförsörjningen skall bidra till bättre utredningar, en mer samordnad rehabiliteringsprocess och kvalitetssäkrade insatser utifrån klienternas behov. Fokus för samarbetet i KNUT är effektivare insatser för dem som står långt från arbetsmarknaden. Över tid har partnerskapets sammansättning nätverkets aktörer varierat. Nynäshamn, Sundbyberg och Södertälje är kommuner som funnits med på hela resan. Under tredje fasen, som beskrivs i den här skriften, har även Salems kommun och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) deltagit. KNUT-kommunerna återfinns alla i Stockholms län, men skiljer sig åt vad gäller en rad faktorer däribland befolkningsstorlek. Korta fakta om kommunerna återfinns på kartan, sid Under första fasen av samarbetet i KNUT ( ) involverades medarbetarna vid enheterna för ekonomiskt bistånd och kommunernas försörjningsstödssystem. Klientens väg(ar) in och ut ur systemet kartlades. Klienternas process analyserades för att få bättre kunskaper om de bedömningar och beslut som sker i systemet samt hur dessa dokumenteras. Utifrån kartläggningar och analyser erbjöds kompetensutveckling (metoder inom försörjningsstödsområdet, projektledning, utvecklingsarbete och jämställdhet) för att kunna erbjuda bästa tänkbara stöd till klienterna. Det första svenska kartläggningsinstrumentet för nybesök inom ekonomiskt bistånd började utvecklas Instrument X som beskriver klientens behov av insatser med fokus på arbetsmarknad (AM) samt arbetsmarknadsinriktad rehabilitering (RH). En närmare beskrivning av instrumentet och klientens process från nybesök till olika insatser återfinns i avsnitt 4. Under andra fasen ( ) syftade kompetensutvecklingen till att öka kunskaperna om de klientgrupper som utgör en stor del av de långvariga biståndsmottagarna. De klienter som har behov av stöd från såväl socialtjänsten som andra aktörer. Utöver enheterna för ekonomiskt bistånd involverades medarbetarna från arbetsmarknadsenheterna alltmer i utvecklingsarbetet. Kompetensutvecklingen handlade om ledarskapsfrågor inom samverkan och implementering, dokumentation, utvärdering av [Knut 3] 9

10

11 insatser, socioekonomiska investeringskalkyler, motiverande samtal (MI) och kunskaper om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Under tredje fasen ( ) har satsningarna fortsatt på lärande inom ovan nämnda områden och nya verksamheter samt yrkeskategorier engagerats. I avsnitt 2 introduceras de fyra delprojekt vi arbetat med i tredje fasen och därefter vår strävan att integrera ett jämställdhetsperspektiv i utvecklingsarbetet (avsnitt 3). Vid tvärkommunala träffar har olika arbetsmodeller presenterats av medarbetare i KNUT-kommunerna och därigenom väckt intresse hos kollegor i andra kommuner. Några av dessa modeller har vi valt att lyfta fram och presentera närmare i avsnitt 5. Avslutningsvis reflekterar vi kring kommunernas gemensamma utmaning att på ett bättre sätt kunna möta dem som står långt från arbetsmarknaden (avsnitt 6). Den uppmärksamme läsaren kanske fortfarande funderar över svaret på frågan Vem är KNUT?, som tillika är rubriken på det här inledande avsnittet. En av drivkrafterna bakom starten av KNUT som ett projekt, finansierat av Europeiska Socialfonden, var att skapa en struktur och ett arbetssätt för att undvika det som kallats projektkyrkogården. Arbetssätt som främjar en process där resultaten från projektarbetet integreras i kommunernas linjeorganisationer istället för att grävas ner på kyrkogården. Det kräver ett stort engagemang i och för förändringsarbetet bland de socialarbetare som möter klienter i vardagen. Vi har lyckats involvera medarbetarna i kommunerna och KNUT har beskrivits som en undergroundrörelse bland frontlinjebyråkrater. Medarbetare som erbjuder service direkt till medborgarna och som i sitt dagliga arbete måste ta hänsyn till formella regelverk. Samtidigt har frontlinjebyråkraterna en handlingsfrihet och ett tolkningsutrymme i mötet med klienterna. För att uppnå målen som kommunerna har med KNUT-samarbetet krävs det att det bor en "KNUT" i varje medarbetare. Vi har i skriften valt att i första hand använda begreppet klient när vi refererar till dem som söker försörjningsstöd och deltar i arbetsmarknadsinsatser: brukare, arbetstagare och deltagare i olika aktiviteter. Vi har valt att använda begreppet försörjningsstöd snarare än att tala om det vidare begreppet ekonomiskt bistånd även om det också förekommer på några ställen. Vi använder begreppet handläggare för att beskriva flera olika yrkeskategorier. [Knut 3] 11

12 [Kommunstatistik] SALEM 1. Folkmängd: (kvinnor och män 7 603) 2. Andel utrikes födda i %, 2010: Andel förvärvsarbetande i %, 2009: 82,2 (kvinnor 81,3 och män 83,2) 4. Andel öppet arbetslösa, %, 2010: 5,2 (kvinnor 4,9 och män 5,5) 5. Invånare (25-64 år) med eftergymnasial utbildning minst 3 år, i %, 2010: 24 (kvinnor 27 och män 20) 6. Beskattningsbar förvärvsinkomst (20-64 år), medelvärde 2009: Kvinnor och män Invånare som erhållit ekonomiskt bistånd, andel %, 2010: 2,6 SUNDBYBERG 1. Folkmängd: (kvinnor och män ) 2. Andel utrikes födda i %, 2010): 25,8 3. Andel förvärvsarbetande i %, 2009: 75,6 (kvinnor 74,6 och män 76,5) 4. Andel öppet arbetslösa, %, 2010: 7,8 (kvinnor 7,7 och män 8,0) 5. Invånare (25-64 år) med eftergymnasial utbildning minst 3 år, i %, 2010: 27 (kvinnor 31 och män 24) 6. Beskattningsbar förvärvsinkomst (20-64 år), medelvärde 2009: Kvinnor och män Invånare som erhållit ekonomiskt bistånd, andel %, 2010: 4,3 Källa: Kommun- och landstingsdatabasen, och Statistiska centralbyrån,

13 SÖDERTÄLJE 1. Folkmängd: (kvinnor och män ) 2. Andel utrikes födda i %, 2010): 31,8 3. Andel förvärvsarbetande i %, 2009: 69,5 (kvinnor 66,5 och män 72,3) 4. Andel öppet arbetslösa, %, 2010: 10,9 (kvinnor 10,4 och män 11,4) 5. Invånare (25-64 år) med eftergymnasial utbildning minst 3 år, i %, 2010: 18 (kvinnor 20 och män 16) 6. Beskattningsbar förvärvsinkomst (20-64 år), medelvärde 2009: Kvinnor och män Invånare som erhållit ekonomiskt bistånd, andel %, 2010: 11,5 NYNÄSHAMN 1. Folkmängd: (kvinnor och män ) 2. Andel utrikes födda i %, 2010: Andel förvärvsarbetande i %, 2009: 75,6 (kvinnor 72,3 och män 78,7) 4. Andel öppet arbetslösa, %, 2010: 6,4 (kvinnor 6,2 och män 6,6) 5. Invånare (25-64 år) med eftergymnasial utbildning minst 3 år, i %, 2010: 14 (kvinnor 17 och män 11) 6. Beskattningsbar förvärvsinkomst (20-64 år), medelvärde 2009: Kvinnor och män Invånare som erhållit ekonomiskt bistånd, andel %, 2010: 4,9 [Knut 3] 13

14 [2]

15 Tredje fasen i KNUT med fyra fokusområden Kompetensutvecklingen har i alla faser av samarbetet mellan kommunerna i KNUT byggt på ett processinriktat lärande med en nära koppling till vardagsarbetet. Traditionell utbildning kombineras med tvärkommunala lärteam, metodutvecklingsgrupper, lokala utvecklingsgrupper och arbete med konkreta case ute i kommunerna. Det har bidragit till en förändringskultur och en drivkraft för att arbeta med verksamhetsutveckling. Nya metoder och kunskaper prövas, utvärderas och integreras i den ordinarie verksamheten. Satsningen har en bred målgrupp och en rad olika yrkeskategorier deltar i KNUT3. Det är socialsekreterare, arbetsmarknadssekreterare, socialassistenter, KBT-konsulenter, rehabkonsulenter, arbetskonsulenter, arbetshandledare, arbetsmarknadskonsulenter, flykting- och introduktionshandläggare, boendestödjare, studie- och yrkesvägledare, administrativa handläggare, utredare, ekonomer, systemförvaltare och chefer. I tredje fasen har kompetensutvecklingen fokuserat på fyra olika områden och delprojekt (Motiverande samtal, Praktiska Verksamheter, Socioekonomi och Samverkansledning). Nedan återfinns en kort presentation av respektive område och några resultat från utvecklingsarbetet under perioden En detaljerad beskrivning av de olika delprojekten återfinns i fristående publikationer, som kan laddas ner från Utöver dessa delprojekt har partnerskapet i KNUT fortsatt utvecklingen av Instrument X ett kartläggningsinstrument inom ekonomiskt bistånd som vi arbetat med sedan år Vi har vidareutvecklat tillämpningen av en modell för kategorisering av klienternas behov i relation till insatser som fokuserar på arbetsmarknad, alternativt arbetsmarknadsinriktad rehabilitering. Under tredje fasen har detta även inneburit ett samarbete med SKL kring Kommunal ArbetsmarknadsStatistik(KAS) där vi rapporterat in statistik utifrån olika behovskategorier (se vidare avsnitt 4). Vi har fortsatt att belysa de horisontella målen jämställdhet och tillgänglighet ur olika perspektiv i kommunerna, i delprojekten och i arbetsprocesserna. Vad gör vi? Motiverande samtal/mi Motiverande samtal (eng. Motivational Interviewing) är en förändringsinriktad, klientcentrerad och samtidigt styrande samtalsmetod, som introducerades i Sverige via Kriminalvården i slutet av 1990-talet. Satsningen på MI är ett led i att implementera evidensbaserade metoder för att kunna [Knut 3] 15

16 leverera kvalificerade välfärdstjänster. Sedan andra fasen erbjuds via samarbetet i KNUT grundutbildning i MI, och under tredje fasen har över 200 medarbetare i kommunerna deltagit i det vi kallat MI Grund. Dessutom har cirka 80 medarbetare i kommunerna gått vidare till fortsättningsutbildningar och/eller utbildningar för så kallade metodstödjare för MI. En metodstödjare är en handläggare kollega som organiserar och planerar metodstödet för en MI (tränings)grupp. Idag finns MI-grupper i alla KNUT-kommunerna och dessa grupper träffas regelbundet från en gång i veckan till en gång i månaden för att träna på metoden. Handläggarna kan också skicka in inspelade samtal med klienter till MIC Lab på Karolinska Institutet i Stockholm ( för kvalitetssäkring genom professionell kodning av motiverande samtal (MI). Under år 2012 fortsätter satsningen på MI med grundutbildning, metodstödjarutbildning, skräddarsydd utbildning för chefer och kodning av samtal. De kommuner som deltar i KNUTs partnerskap har genom satsningen på MI byggt upp en kritisk massa av kunskap och det finns en modell för att implementera samtalsmetoden. Utbildning kombineras med möjligheter för medarbetarna att träna och få återkoppling på samtal med klienter. Genom att handläggare från olika verksamheter får MI utbildning minskar risken att klienterna, i samband med utredningar och olika insatser, utsätts för flera olika metoder i kontakterna med socialtjänsten. Den motiverande process som inleds när klienten söker försörjningsstöd kan fortsätta om hon/han sedan deltar i arbetsmarknadsinriktade insatser i kommunens regi. Inom ramen för samarbetet i KNUT har ett regionalt nätverk initierats mellan kommuner i Stockholms län, som arbetar på ett liknande sätt med MI, och mellan handläggare som har rollen som metodstödjare (MI coach eller MI-ledare). Vår ambition har varit att ta fram en manual för MI arbetet med ett integrerat jämställdhets/genusperspektiv. Det har varit svårt eftersom det finns begränsat med forskning om genus och samtal. Vår hypotes är att en strukturerad metod som MI ger mindre utrymme för att återskapa föreställningar om kvinnligt/manligt i samtalen, men om så är fallet vet vi inte idag. Vilka är resultaten i kommunerna? 16 [Knut 3]

17 Några röster från kommunerna: Metodstödjarna har varit viktiga för att få det att fungera med MI i vardagsarbetet. De puffar på enskilda medarbetare för att de skall använda metoden systematiskt samt komma igång och spela in samtal med sina klienter. (Projektledare för delprojekt MI, Nynäshamns kommun) Nu kör vi inte bara bil utan samtidigt MI. Vi har MI-tänk med oss hela dagarna och försöker hitta bra tillfällen att tillämpa metoden. (Arbetshandledare i Salems kommuns praktiska verksamheter) I Sundbyberg vill vi bygga upp en gemensam struktur för MI metodstöd inom hela staden och flera verksamheter utanför socialtjänsten, till exempel skolan har också satsat på MI utbildning. Vi har en speciell grupp för metodstödjare. (Chefer i Sundbybergs stad) Vi funderar på öppna MI-grupper för att till exempel medarbetare med oregelbunden arbetstid skall få tillfälle att öva på metoden. Tack vare KNUT kom vi med i ett forskningsprojekt med Karolinska Institutet där de undersöker om MI leder till minskad stress bland personal inom socialtjänsten. (Projektledare för delprojekt MI och chefer i Södertälje kommun) Vad gör vi? Praktiska verksamheterna/pv De praktiska verksamheterna i kommunerna omfattar olika verksamheter och fungerar bland annat som arenor för Offentligt Skyddat Arbete (OSA), trygghetsanställningar samt arbetsprövning, arbetsträning och praktik. I Salem består den praktiska verksamheten av Arbetscentrum där det finns snickeri, textilavdelning, dataverkstad, serviceuppdrag samt markarbeten. Möjlighet finns att pröva olika arbeten som t.ex. vaktmästare, receptionist och parkarbetare. Inom samtliga arbetsområden erbjuds utbildning med anknytning till området. De praktiska verksamheterna i Södertälje omfattar en rad verksamheter som t.ex. en secondhandbutik, en textilverkstad, lokalvård och arkivdata. Dessutom finns en intarsiaverkstad där deltagarna får pröva intarsia, som är en teknik att lägga in olikfärgade och formskurna träbitar för att bilda ett mönster eller en bild på en större träyta. I Sundbyberg finns bland annat verksamheter för klottersanering, kök, catering och tvätteri. [Knut 3] 17

18 [KNUT 3 Delprojekt praktiska verksamheterna] Underlag för identifiering och analys av utvecklingsområden >> Planering av utbildning/lärande >> Verksamhetsplan Förutsättningar Uppdrag Genomförande och uppföljning Utvärdering l ocessbeskrivningar dering essenter och analys (behov, deltagare) ofil(ering, namn) (kompetens, tid, arbetsbeskrivningar etc) arbetsplatsen ens medverkan i val av insats med uppdragsgivare ilka metoder används ocess återrapportering er för deltagaren er hos verksamheten och dialog inför nästkommande år vtal partners er hos handledare Syftet med att skapa verksamhetsplaner för Praktiska Verksamheterna är att det ska bidra till att rätt person får rätt insats, i rätt tid, av rätt aktör och till rätt kostnad genom att tydliggöra i vilket sammanhang de praktiska verksamheterna befinner sig. Arbetet ska ge underlag för att identifiera o analysera utvecklingsområden, följa upp och utvärdera nytta, underlag för dialog med samverkanspartner samt dialog med klienter och arbetssökande som potentiellt ska delta i och deltar i verksamheterna. Rubrikerna ska ses som inspiration och vägledning, och respektive kommun arbetar med de områden där behovet är störst och ger bäst utfall. En guide till arbetet är framtagen. Verksamhetsplanen ska vara ett levande dokument och kompletteras med en konkret aktivitetsplan för året. 18 [Knut 3]

19 Rollen som arbetshandledare i de praktiska verksamheterna innebär att leda arbetet och att leda människor med multiproblematik i en arbetsrehabiliteringsprocess mot ett arbete på en reguljär arbetsmarknad. Ett komplext och svårt arbete som kräver en bred kompetens inom många områden för att kunna utföra uppdragen, samt agera som en professionell samverkanspart. I KNUT3 har arbetshandledarna deltagit i olika utbildningar (MI, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, att leda personer i en rehabiliteringsprocess, socioekonomi, jämställdhet och en introduktion till arbetsförmågebedömningar). De har även deltagit i studiebesök och ett transnationellt utbyte med Skottland. Det transnationella utbytet med Edinburgh via den lokala handelskammaren innebar besök på olika verksamheter ämnade för grupper som står långt från arbetsmarknaden. Dessa studiebesök gav många idéer om nya arbetsmetoder och angreppssätt. Vilka är resultaten i kommunerna? Samarbetet med Edinburgh resulterade även i en utbildning för arbetshandledare och andra intresserade kring en modell utvecklad av WOW (Women Onto Work, WOW är en verksamhet som funnits i över 20 år i Skottland, och erbjuder program på plats ute i olika bostadsområden för olika grupper av kvinnor. Specifika insatser har utvecklats för kvinnor från etniska minoriteter, unga kvinnor, kvinnor med psykisk ohälsa samt kvinnor med funktionsnedsättningar. Programmen består av utbildning, coachning, vägledning, praktik, nätverkande och en bonus om deltagaren fullföljer insatsen. De praktiska verksamheterna har inte tidigare haft några egna verksamhetsplaner utan de har ingått/nämnts i en övergripande plan för arbetsmarknadsenheterna. Det konkreta resultatet av satsningen på de praktiska verksamheterna är verksamhetsplaner, med syfte att ge bättre underlag för att identifiera och analysera uppdrag, remittering och utvecklingsområden, dialoger med samverkanspartners och dialoger med klienter i verksamheterna. Kvalitetssäkrade verksamhetsplaner skall finnas från år 2012 i Salem, Sundbyberg och Södertälje. Centrala begrepp för verksamheterna har tydliggjorts och ett utvecklingsarbete har startat upp för att göra arbetsanalyser samt koppla dessa till funktionskrav (sociala krav, aktivitetsnivå, intellektuella krav etc). Syftet är att kunna ge rätt insats/arbetsuppgift till rätt person så att klienten stegvis skall kunna utveckla sin förmåga att få och behålla ett arbete. Jämställdhet skall genomsyra de verksamhetsplaner som tas fram och Sundbyberg bjöd in övriga KNUT-kommuner att delta i ett arbete med jämställdhetsintegrering för de praktiska verksamheterna (beskrivs närmare i avsnitt 3). De två praktiska verksamheter som finns i Sundbyberg är, liksom i många andra kommuner, könsmärkta. Män har i första hand [Knut 3] 19

20 valt och/eller hänvisats till verksamheter som klottersanering och snickeri medan kvinnor valt och/eller hänvisats till kök, catering och tvätteri. År 2012 slås de olika praktiska verksamheterna ihop till en gemensam verksamhet och arbetet med jämställdhetsintegrering varit en del i förändringsarbetet. Deltagarna får oavsett kön större möjligheter att pröva olika arbetsuppgifter och fördelarna är dels att deltagarna får en introduktion till ett bredare utbud av arbetsuppgifter, dels att det blir en jämnare fördelning av kvinnor och män både bland arbetshandledare och bland deltagare. En viktig del för att utveckla verksamheterna är egenmakt och att arbetshandledarna lämnar ifrån sig makt och inflytande över processer till klienterna. Deltagarna skall känna att de har makt över sin egen situation, sina arbetsuppgifter och sin närmiljö. Klienter som deltar i de praktiska verksamheterna skall inte bli arbetstränade utan de skall återerövra sin vardag och arbetsförmåga. I Södertälje har arbetshandledarna och klienterna tavelmöten som bygger på Lean filosofin 1 för att gå igenom uppställda mål, avvikelser, ständiga förbättringar och den dagliga driften. Inom den praktiska verksamheten för lokalvård kompletteras tavlorna med grafiska symboler för deltagare som inte kan eller har svårt att läsa. På det här sättet kan alla, arbetshandledare och deltagare, delta i förbättringsarbetet och deltagarnas idéer samt kompetenser tas tillvara. För klienter som deltar i de praktiska verksamheterna vid Arbetscentrum i Salem anpassas programmet för varje individ, börjar med en utforskning av vad hon/han klarar av och utökas sedan efter hand. Processen kan följas i en Jobbtrappa (beskrivs närmare i avsnitt 5) och den används som ett verktyg i arbetsmarknadsenhetens utredningsarbete samt planering tillsammans med klienten. Därefter är Jobbtrappan en viktig del i uppföljningen tillsammans med Arbetscentrum. Målet är att tydliggöra utvecklingen och planera vidare utifrån förändrade behov hos individen. 20 [Knut 3] 1 Lean är en modell hämtad från industrin och som introducerats i socialtjänsten. Syftet är identifiera och eliminera alla faktorer i processen som inte skapar värde för klienten.

21 Några röster från kommunerna: Vi har fått en samsyn och alla talar samma språk. Våra roller som arbetshandledare har stärkts och vi har fått ett jämställdhetstänk. Ökad kvalitet som leder till bättre resultat och effekter. (Agneta Wahlgren, Salem) Deltagandet i KNUT3 har inneburit en efterlängtad och värdefull kompetenshöjning för arbetshandledarna. Genom ökad omvärldskunskap och studiebesök har nya insikter inhämtats och arbetsmetoderna utvecklats. Deltagandet har också inneburit ökad teamkänsla. (Margareta Tham, Södertälje) En bättre praktisk verksamhet förväntas leda till en högre genomströmning. (Karin Sellin, Sundbyberg) Processen med verksamhetsplanen har hjälpt oss att se mer kritiskt på vår verksamhet. (Camilla Dunström, Nynäshamn) Vad gör vi? Vilka är resultaten i kommunerna? Samverkansledning Samverkan internt inom kommunerna och externt med andra aktörer är en förutsättning för att kunna erbjuda ett effektivt stöd för dem som står långt från arbetsmarknaden. Det krävs att både chefer och handläggare har goda kunskaper om, samt kontakter med, andra verksamheter för att kunna få ihop rehabiliteringspusslet. Därför valde partnerskapet i KNUT att i tredje fasen, och utifrån erfarenheter från tidigare faser, att satsa på en omfattande utbildning i samverkansledning för ledare på olika nivåer i kommunerna. Ett 20-tal chefer och ledare från Nynäshamn, Sundbyberg och Södertälje har deltagit i ett program som dels omfattat gemensamma utbildningsdagar, dels utvecklingsarbete på hemmaplan med olika case. Ett av resultaten från den gemensamma utbildningen är en checklista för samverkan. Den belyser bland annat hur ledare kan analysera samverkan, skapa en fungerande samverkansledning, hantera hinder i samverkan och analysera samverkan ur ett jämställdhetsperspektiv. Checklistan skall kunna användas i olika verksamheter inom socialtjänsten för att säkerställa att klienterna inte faller mellan stolarna. [Knut 3] 21

22 Vi vill med stolthet kunna säga att vi arbetar ur ett perspektiv där brukarens behov går före och socialtjänstens organisering kommer sedan. (Ledare i Nynäshamns kommun) I Nynäshamn riktades uppmärksamheten på svårigheten att hitta ett bra samarbete mellan Socialförvaltningens olika enheter. Klienter bollades mellan olika enheter och inte sällan var det gruppen unga män med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. I maj 2011 startade kommunen därför det som kallats Batmanmodellen där handläggarna fått en tydlig struktur för att arbeta med klienter där olika enheter involveras. Modellen innebär att handläggare som får/ har en klient där det krävs flera kompetenser skall kunna sammankalla kollegor från andra enheter till ett möte. Under dessa möten tas frågeställningar kring klienten upp (där hon/han har avidentifierats) och alla som närvarar deltar med sina kunskaper för att kunna erbjuda klienten rätt stöd i ett tidigt skede. Enhetscheferna träffas varje månad för att gå igenom ärenden där det kan finnas skäl att dela på resurser för utredning och/eller rådgivning. Batmanmodellen har redan satt spår i organisationen och färre klienter vandrar runt mellan enheterna. Klienterna får snabbare den stödinsats som behövs dvs rätt insats till rätt person, i rätt tid, av rätt aktör och till rätt kostnad. Modellen har hittills inte krävt några förändringar i organiseringen av arbetet, utan via modellen har handläggarna hittat nya vägar att samarbeta. Vårt problem är idag att multiproblemklientens behov blir lösta som på ett pärlband. Vi löser det ena, det andra, det tredje osv isolerat från varandra. Det skall vi ändra på! (Tommy Hjernert, Södertälje kommun) Även i Södertälje fokuserade ledarna på samverkan mellan enheter inom socialtjänsten i kommunen. Handläggarna på olika enheter arbetar ofta isolerat från varandra och ibland med dålig kunskap om varandras arbete. Social- och omsorgskontorets samverkansgrupp, där klienter förs över och/eller möter handläggare från olika enheter (ungdom och familj, missbruk, försörjningsstöd etc.) fick i uppdrag att beskriva två klienter med multiproblematik utifrån t.ex. en neurospsykiatrisk problematik och en missbruksproblematik. I uppdraget ingick att beskriva klienternas vägar och föreslå bästa lösningen för den enskilde, samt att till socialkontorets 22 [Knut 3]

23 ledningsgrupp föreslå hur en förändring av organisationen och befintliga samverkansavtal skall se ut för att möta klienternas behov. Gruppen har tagit fram ett förslag till process där alla enheter är med från början och som avspeglar en bättre prioritering när det gäller i vilken ordning klienternas behov skall tillgodoses. En konferens har arrangerats för alla medarbetare i syfte att ta fram förslag på hur samverkan kan vidareutvecklas. Bland förslagen återfinns ett gemensamt kartläggningsformulär med kärnfrågor som täcker alla områden där klienten kan behöva stöd, och som dessutom kan användas på hela socialkontoret. En annan idé är en oberoende samverkansledare, som enbart ser till klientens behov. Samverkansgruppen bearbetar idéerna och tar fram ett slutligt förslag till Socialkontorets ledningsgrupp och när beslut är taget skall det nya arbetssättet implementeras under år Det är viktigt att vara tydligt när vi som ledare ger ett uppdrag och att de som skall jobba med uppdraget också är tydliga med att de tar, och förstår uppdraget. (Ledare i Sundbyberg stad) I Sundbyberg prövades under år 2010 en modell med ett tvärprofessionellt team (arbetsmarknadskonsulent och socialsekreterare), som arbetade tillsammans med klienter som stod relativt nära arbetsmarknaden, men som behövde extra stöd för att komma ut i egen försörjning. Modellen AM2 teamet beskrivs närmare i avsnitt 5. Efter en utvärdering av modellen framkom att det fanns andra klientgrupper (de som står långt från arbetsmarknaden, Unga Vuxna och klienter med behov av språkpraktik) där det fanns behov av att hitta ett bättre samarbete över enhetsgränserna inom socialtjänsten. Förvaltningschefen och enhetscheferna, som deltagit i utbildningen i samverkansledning i KNUTs regi, har initierat ett team för Unga Vuxna och arbetsgrupper för att kartlägga andra klientgruppers behov. Dessa arbetsgrupper skall komma fram till hur teamen för olika klientgrupper skall arbeta. I teamarbetet ingår arbetsmarknadskonsulenter, studie- och yrkesvägledare, lärare och socialsekreterare. Tvärprofessionella team har visat sig vara ett bra sätt att arbeta med olika klientgrupper för att ta tillvara olika kompetenser och resurser. I Unga Vuxna teamet har dock handläggarna kommit fram till att det är svårt att kategorisera utifrån ålder när man skall erbjuda klienterna insatser. Det är bättre att kategorisera utifrån behov. En förändring kommer därför att genomföras i verksamheten utifrån dessa erfarenheter. [Knut 3] 23

24 Socioekonomiska analyser Socioekonomiska analyser har varit på agendan sedan första fasen av samarbetet i KNUT genom ett arbete som pågick i Södertälje kommun. Utbildningar har genomförts sedan andra fasen. Den socioekonomiska metoden hjälper till att beskriva kostnaderna för utanförskap och värdet av det förebyggande samt rehabiliterande arbetet. Analyserna ger ett vidgat samhällsekonomiskt synsätt kring socialt arbete, och investeringskalkyler ger underlag för politiska beslut. I tredje fasen har politiker, chefer och ledare i KNUT-kommunerna genom introduktionsdagar fått en inblick i hur metoden kan användas vid styrning och ledning av verksamheter. En mer omfattande utbildning har genomförts där deltagarna (medarbetare i verksamheterna, ekonomer och utredare) arbetat med olika case i respektive kommun. Utbildningen har resulterat i fyra socioekonomiska kalkyler och rapporter som presenterats för politiska nämnder och/eller förvaltningsledningar i kommunerna. Tre av rapporterna innehåller utvärderingar av olika insatser inom de kommunala arbetsmarknadsenheterna och en rapport avser beräkningar inför en framtida tänkt investering. I samband med utbildningen har dels faktiska årskostnader för en typperson som har behov motsvarande AM2 respektive AM3 insatser (se avsnitt 4) räknats fram genom dokumentstudier och intervjuer, dels har en modell och en manual tagits fram för arbetet med socioekonomiska analyser. Vad gör vi? Vilka är resultaten i kommunerna? Sundbyberg har haft kommunens verksamhet för Unga Vuxna som case. I verksamheten deltar unga i åldrarna år, men i den aktuella socioekonomiska analysen ingick åldersgruppen år. Detta mot bakgrund av att det är den grupp som vanligen associeras med kategoriseringen Unga Vuxna. Syftet med den socioekonomiska analysen har varit att synliggöra vilka effekter och vilket mervärde verksamheten ger för individen och kommunen. Det har också varit viktigt att påvisa vikten av tidiga insatser för att de unga skall vara bättre rustade för framtiden och snabbare komma in på arbetsmarknaden. Resultaten från analysen visar att om minst 10% av deltagarna 72 unga kvinnor och män i verksamheten för Unga Vuxna kommer vidare ger satsningen efter fyra år en vinst på nästan sex miljoner kronor för kommunen. I Nynäshamn har caset också handlat om Unga Vuxna och en planerad insats i form av ett verksamhetshus. En kartläggning genomfördes av 77 unga som var aktuella för försörjningsstöd under hösten Det som framkom var att ungdomarna hade en större problematik än vad socialtjänsten kände till och tankar väcktes kring ett nytt arbetssätt. 24 [Knut 3]

25 Beräkningar har skett av vinsten i form av uteblivna kostnader för en grupp på 70 ungdomar om de får rätt insatser från socialtjänsten och andra aktörer (Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan etc.). Dessa beräkningar visade att redan första året går alla aktörer utom kommunen med vinst. Efter fyra år gör även kommunen en vinst. Salem har utvärderat den arbetsmarknadspolitiska insatsen Nystartsjobb och kartlagt de personer som haft försörjningsstöd och blivit beviljade insatsen. Salems kommun har anställt långtidsarbetslösa med försörjningsstöd och det har finansierats av arbetsmarknadsenheten med bidrag från Arbetsförmedlingen. Resultaten från den socioekonomiska analysen visar att redan första året efter insatsen med Nystartsjobb har Salems kommun gjort en vinst på över en miljon kronor. Efter fyra år är vinsten över fyra miljoner kronor. I Södertälje har de samhälleliga vinsterna av en satsning på en städutbildning analyserats. En utbildning som bedrivs inom ramen för den praktiska verksamheten Inre service på arbetsmarknadsenheten. Inre service arbetar med bland annat catering, vaktmästeri och lokalvård samt utbildningar för deltagarna. Det är en inkörsport till arbetsmarknaden i form av arbetsträning för klienter som befinner sig långt från arbetsmarknaden. Resultaten av den socioekonomiska analysen av städutbildningen visade att 20% av deltagarna under ett år (6 personer) nådde fram till sitt mål att få en anställning. Södertälje sparar under en femårsperiod nästan två miljoner kronor på att dessa sex deltagare tog sig ur utanförskapet och in i arbetslivet. [Knut 3] 25

26 [3]

27 Jämställdhetsglasögon för god medborgarservice Jämställdhetsarbetet inom ramen för samarbetet i KNUT utgår från det övergripande målet för jämställdhetspolitiken dvs att kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv samt jämställdhetsintegrering dvs att jämställdhet skall genomsyra alla verksamheter på alla nivåer. Vi använder oss bland annat av Trappan, som är en strategi för hållbar jämställdhetsintegrering och som togs fram i den statliga utredningen JämStöd (JämStöds Praktika, Metodbok för jämställdhetsintegrering, SOU 2007:15). Fokus för vårt arbete är jämställd medborgarservice, vilket innebär att verksamheten bedrivs så att den service som erbjuds medborgarna är lika tillgänglig, av lika hög kvalitet och lika väl anpassad för alla klienter, oavsett kön. Om hänsyn tas till att kvinnor (som grupp) och män (som grupp) har skilda villkor i samhället och kan ha skilda behov blir insatserna mer effektiva. Genom vårt arbete med jämställdhetsintegrering förväntar vi oss utifrån den kunskapsbas som finns idag inom fältet en effektivare myndighetsservice och resursfördelning (genom att verksamheten utgår från båda könens behov), högre rättssäkerhet och demokrati (genom att kvinnor och män bemöts på lika villkor) samt högre kvalitet och träffsäkerhet i beslut och myndighetsutövning. Åtskilliga studier har visat på den kunskapsbrist och de brister som finns idag inom socialtjänsten. 2 Deltagare i Södertäljes praktiska verksamheter svarar på frågan: Vilka fördelar ser du med en grupp med både kvinnor och män? Kvinnor: Jämställdhet, det är bra, bra med olika kön och bakgrund, roligare. Män: Bättre gemenskap, annorlunda synvinklar på saker, det blir mycket intressant och olika idéer. 2 Se t.ex. Socialstyrelsen (2008) Mot en mer jämställd sjukvård och socialtjänst. Stockholm: Socialstyrelsen, Artikelnummer och Kullberg (2010) Genus i samtal och bedömningar inom socialt arbete och andra hjälpande professioner. Ingår i Larsson & Trygged, red (2010) Counselling - stödsamtal i socialt arbete. Stockholm: Gothia förlag [Knut 3] 27

28 [En fyrstegsmodell för jämställdhetsintegrering] Steg 1 Grundläggande förståelse samt investering av verksamheterna, vilka arbetsuppgifter finns och hur påverkar de jämställdhetspolitiska målen? Koppla till verksamhetsplaner. Steg 2 Vilka könsmönster ser vi? Vad vill vi arbeta vidare med? Uppgift på hemmaplan: Genomför kartläggningen till nästa workshop Steg 3 Analys av insamlat material,vad kom vi fram till? Vad ska vi göra åt de eventuella jämställdhetsproblem som kom fram i kartläggningen? Förslag till åtgärder som förankras på hemmaplan till nästa workshop. Steg 4 Detaljplan för genomförande av åtgärder samt hur de ska följas upp. 28 [Knut 3]

29 I de praktiska verksamheterna har jämställdhetsarbetet utgått ifrån Trappan och arbetshandledare har deltagit i en workshopserie där vi anpassat modellen efter de villkor som finns i de olika verksamheterna. Istället för att utgå från en strategi uppifrån har handläggarna på golvet varit med och identifierat könsmönster i verksamheten samt tagit fram förslag till insatser. Arbetshandledare i Salem, Sundbyberg och Södertälje genomförde under våren 2011 brukarundersökningar ur ett jämställdhetsperspektiv. Undersökningen riktade uppmärksamheten på att det alltid finns en risk att föreställningar om vad som passar kvinnor och vad som passar män får ligga till grund för de insatser som klienterna föreslås. Samtidigt måste handledarna alltid ta hänsyn till klientens självbestämmande och balansera detta visavi jämställdhetssträvanden. Det som socialtjänsten kan göra är att säkerställa att klienterna, oavsett kön, alltid får ta del av alla erbjudanden om olika insatser. Några arbetshandledare deltog även vid en stor konferens i Göteborg med fokus på hur det är att vara ung kvinna med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning/adhd: KvinnA, Diagnos, UtsattHet, VaD är problemet? Vid konferensen, som arrangerades av Attention och Utvecklingscentrum Dubbelt Utsatt, konstaterades bland annat att kriterierna för diagnoser för till exempel ADHD utgår från pojkar/män som norm och att det därför varit svårare för flickor/kvinnor att få en diagnos. I första fasen av KNUT kartlades utvecklingsbehov inom jämställdhetsområdet och några medarbetare och chefer fick en introduktion till jämställdhetsintegrering. Södertälje kommun började redan i KNUT1 att arbeta med Trappan och vi konstaterade att socialarbetarnas bedömningar, samt förslag till insatser, påverkades av föreställningar om vad som är kvinnligt respektive manligt. När det är en kvinna som handläggaren möter styrs samtalen ofta in på hem, barn och familj, medan samtalen med män i högre grad fokuserar på arbete och ansvaret för hushållets ekonomi. Kvinnor erbjuds i högre utsträckning stöd i sitt föräldraskap medan män i högre utsträckning erbjuds stöd som kan leda till förvärvsarbete. Förväntningarna på kvinnor är att de i lägre utsträckning än män skall ifrågasätta den hjälp som de erbjuds, medan det däremot uppfattas som mer legitimt för kvinnor än för män att ha ett hjälpbehov. Psykosomatiska problem associeras i högre grad till kvinnor och somatiska till män. Det finns även studier som tyder på att socialarbetarna anpassar sina bedömningar och strategier till de förväntningar som finns på dem utifrån deras eget kön. 3 3 Se t.ex. Kullberg (2010) Genus i samtal och bedömningar inom socialt arbete och andra hjälpande professioner. Ingår i Larsson & Trygged, red (2010) Counselling - stödsamtal i socialt arbete. Stockholm: Gothia förlag. [Knut 3] 29

30 [Könsuppdelad statistik] Fördelning mellan kvinnor och män i Södertälje, oktober 2010 Projekt = Nationell Matchning Projekt riktat till nyanlända med akademisk utbildning, företrädesvis ingenjörer och läkare SC= Språkcentrum Projekt via Samordningsförbundet Praktik= Arbetspraktik Placeringar i både externa företag och egna verksamheter SPMV= Språkpraktikverkstad Inför språkpraktik, förberedelse och matchning PMV= Praktikverkstad Inför praktik, förberedelse och matchning Ind coach= Individuell coachning Individuellt arbete med arbetskonsulent utifrån individens planering/handlingsplan Körteori Arab= Körkortsteori Tre veckors körkortsteori med handledning på arabiska Coach 3 v= Jobbsökarkurs Hel eller halvtidsprogram i grupp under tre veckor med mål att färdigställa kompetensportfölj/cv/brev. SpårEtt= Inför arbetsträning 6-8 veckors gruppverksamhet med efterföljande arbetsträning anpassat efter personens funktionsförmåga SiA= Svenska i Arbetslivet Språklig förberedelse halvtid i tre veckor inför deltagande i jobbsökarkursen (Coach 3 v) Datakurs= Grundläggande 2-3 veckors grundkurs i Windows, Internet, E-post, Word MP= Manpower Telge Jobbstart 6 månaders insats i kommunkoncernens Manpower för AM2 Projekt SC Praktik SPMV PMV Ind coach Körteori Arab Coach 3v SpårEtt SiA Datakurs MP 0% 20% 40% 60% 80% 100% Kvinnor Män 30 [Knut 3]

31 I andra fasen av samarbetet i KNUT hade vi en jämställdhetscoach och utvalda medarbetare deltog i en mer omfattande utbildning kring metoder för jämställdhetsintegrering för att sedan själva kunna leda workshops i sina respektive kommuner. Det bildades en tvärkommunal arbetsgrupp där deltagarna diskuterade och drev gemensamma frågor. Ett återkommande tema var att försörjningsstöd utbetalas till hushåll och att antingen kvinnan eller mannen i familjen står som så kallad registerledare dvs referensperson för hushållet som får ekonomiskt bistånd. Vi arbetade under de två första faserna i KNUT med jämställdhetsintegrering i det vi kallar friggebodsformat dvs i ett hus vid sidan av det stora verksamhetshuset. I friggeboden satt en grupp som engagerat sig i jämställdhetsfrågor, men för att lyckas måste vi alla sätta på oss jämställdhetsglasögon och behålla dem på i alla delar av vårt utvecklingsarbete. Från att ha varit en sidoordnad aktivitet där några experter drev processen har jämställdhet alltmer blivit en integrerad del av utvecklingsarbetet i KNUT3. Det har i tredje fasen handlat om att öka förmågan hos chefer och medarbetare att problematisera frågor om insatser för och bemötande av klienter ur ett jämställdhetsperspektiv. Vi har samverkat med forskare inom genus i socialt arbete vid Högskolan i Dalarna och Örebro Universitet för att fördjupa vår kunskapsbas samt tagit del av erfarenheterna från andra kommuners arbete med jämställdhetsintegrering i socialtjänsten via programmet för Hållbar Jämställdhet vid SKL ( Insikten har ökat om hur mötet med klienterna påverkas av hur vi gör kön 4 i vardagsarbetet. Vi har liksom Socialstyrelsen konstaterat att studier kring jämlikhet och jämställdhet i socialtjänsten fortsatt är ett eftersatt område. Enligt Socialstyrelsen är det fortfarande oklart vad som egentligen orsakar skillnader i kvinnors och mäns tillgång till stöd. 5 Handlar det om att kvinnor och män har olika behov, att deras behov bedöms olika eller att kvinnor och män har olika mönster för att ansöka om stöd. Standardiserade kartläggnings- och bedömningsinstrument kan vara en väg att utjämna skillnaderna. 4 Att göra kön (eng. Doing Gender) innebär att kön/genus ses som en pågående aktivitet och en interaktiv handling mellan kvinnor och män, mellan män och mellan kvinnor (sid. 18), Gunnarsson & Westberg, red (2006) Skelett i garderoben. Metoder för att upptäcka ojämställdhet. Stockholm: Arbetslivsinstitutet. 5 Sid. 26, Socialstyrelsen (2011) Övergripande utveckling inom hälso- och sjukvård och socialtjänst. Lägesrapport Stockholm: Socialstyrelsen. Ett första steg är dock ofta att säkerställa att all statistik är könsuppdelad för att sedan kunna gå vidare och belysa kvalitativa aspekter av jämställdhet. I KNUT-kommunerna sammanställer vi och presenterar statistik uppdelat på kön. [Knut 3] 31

32 I vårt jämställdhetsarbete har vi konstaterat att det behövs en mer gedigen kunskapsbas inom flera av KNUTs verksamhetsområden för att kommunerna skall kunna erbjuda jämställd medborgarservice. Det finns, som indikerats ovan, få studier om kvinnor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Forskningen om MI har inte belyst ett genusperspektiv och generellt är det svårt att finna studier om genus och samtal. Det saknas även kunskaper om samverkan och ledning av samverkansprocesser ur ett jämställdhets/genusperspektiv i socialtjänsten och våren 2011 arrangerade vi därför ett seminarium på temat Samverkansledning jämställdhet medborgarservice. I den checklista för samverkan som tagits fram i KNUT3 finns ett specifikt avsnitt som belyser samverkan ur ett jämställdhets/genusperspektiv. Under 2012 kommer vi att arbeta vidare för att ta fram nya checklistor för bland annat jämställd vägledning och jämställd remittering. Redan när en klient remitteras till en insats är det viktigt att jämställdhetsperspektivet integrerats och att det finns en medvetenhet om hur samhällets normer påverkar våra bedömningar. Det räcker inte med ett jämställdhetstänk hos de som ansvarar för insatsen utan perspektivet måste genomsyra alla steg i klientens process. Sammanfattningsvis kan sägas att vårt jämställdhetsarbete har rönt uppmärksamhet och sommaren 2011 deltog Karin Sellin från Sundbybergs stad (och vår ledningsgrupp i KNUT) vid ett seminarium under Almedalsveckan på Gotland. Temat för seminariet var "Jämställdhet som social innovation" och arrangerades av bland annat ESF Jämt och Tema Likabehandling, som finansieras via Europeiska Socialfonden. 32 [Knut 3]

33 [Knut 3] 33

34 [4] 34 [Knut 3]

35 Från Instrument X till insats(er) I partnerskapet för KNUT har vi satsat på att införa gemensamma metoder och verktyg i kommunerna, samt att stärka handläggarnas kompetens att tillämpa dessa, för att öka möjligheterna att mäta effekter i verksamheten. Det kan vara svårt att skilja på effekter av olika insatser i socialtjänsten och effekten av själva genomförandet av insatsen. Om en metod eller ett arbetssätt fungerar bättre än andra kan det bero på att metoden är mer effektiv, men det kan också bero på att genomföraren av en viss metod är skickligare. Det handlar därför både om att göra rätt saker och att göra dem på rätt sätt. 6 I samtliga KNUT-kommuner används MI (se avsnitt 2), Instrument X vid nybesök inom ekonomiskt bistånd samt kategoriseringen av klientens behov utifrån arbetsmarknad (AM) och/eller arbetsmarknadsinriktad rehabilitering (RH). Under huvudkategorierna AM och RH återfinns underkategorier där AM1 avser klienter som sällan är i behov av arbetsmarknadsinriktade insatser från socialtjänsten utan kan hänvisas direkt till Arbetsförmedlingen medan AM2 gruppen är i behov av kortare insatser och AM3 gruppen av längre insatser samt stöd från olika aktörer, däribland kommunernas arbetsmarknadsenheter. De underkategorier som används är inte statiska utan målet är att klienterna skall förflytta sig från AM3 insatser till AM1 över tid. En klient kan befinna sig i olika behovskategorier och ibland skiljer sig handläggarens och klientens skattning åt av var hon/ han befinner sig. Nynäshamn arbetar med en modell för självskattning där klienterna får bedöma om de tillhör AM1-3. Om klientens och handläggarens skattning skiljer sig åt förs en dialog kring detta som ett stöd för att tillsammans komma fram till vad som är rätt insats. Det är dock klientens skattning som gäller och processen börjar där hon/han befinner sig. 6 Se t.ex. Socialstyrelsen (2009) En effektiv socialtjänst. Att fördela resurser och använda dem effektivt. Stockholm: Socialstyrelsen, Artikelnummer [Knut 3] 35

36 [Instrument X] FEEDBACK INSTRUMENT X FEEDBACK REHAB ARBETSMARKNAD VIDARE UTREDNING R3 MISSBRUK AM3 EXTRA STÖD R2 PSYKISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR R1 FYSISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR MI DUR ASI? AM2 SUPPORT AM1 INGET STÖD TYP AV INSATS PRAKTIK PSYKIATRI VÅRDCENTRAL SAMVERKAN: FK, AF, SOC, PSYK, VC MISSBRUK, VUXEN REHABKONSULT ETC TYP AV INSATS JOBBCENTER ARBETSLINJEN MÅLGRUPPSANPASSADE INSATSER KARTLÄGGNINGAR MOTIVATION PRAKTIK 1-3 ARBETSBEDÖMNING/PRÖVNING ARBETSKONSULENT JOBBSÖKARAKTIVITET ETC 36 [Knut 3]

37 Kartläggningsinstrument Även om Instrument X i nuläget inte kan sägas vara evidensbaserat kan det ses som en systematisk dokumenthantering, informationsinsamling och uppföljning av personer som ansöker och beviljas ekonomiskt bistånd. Arbetet med instrumentet är ett steg för socialtjänsten i de berörda kommunerna att systematiskt förbättra kvaliteten på sitt arbete med bedömningar av rätten till bistånd och brukares hinder och möjligheter att bli självförsörjande. 7 Instrument X utvecklades i första fasen av KNUT för att få ett enhetligt instrument som bättre visade och beskrev klientens behov av fortsatta insatser när de söker försörjningsstöd. Det är ett kartläggningsinstrument som använts i KNUT-kommunerna Nynäshamn, Sundbyberg och Södertälje sedan år 2008 och som snabbt spridit sig till andra svenska kommuner. Instrument X används som beslutsunderlag vid nybesök och första samtalen med klienten. Det består av fyra delar där den första delen är en utredning av rätten till bistånd (underlag för försörjningsstöd) och omfattar personuppgifter, aktuell situation och sysselsättning, ekonomi, familj och nätverk samt boende. Andra delen är en utredning som skall ligga till grund för val av insats (genomgång av tidigare utbildningar, arbeten och eventuella arbetsmarknadsinsatser, fysisk och psykisk hälsa, eventuell beroendeproblematik, arbetsförmåga och möjligheter till arbete samt sammanfattning av nuläge och framtida mål). Tredje delen i X-et avser en individuell handlings/förändringsplan och fjärde delen avser uppföljning/ utvärdering. En användarguide har tagits fram för Instrument X och i KNUT3 har utvecklingsarbetet fortsatt och instrumentet har analyserats bland annat utifrån de olika verktyg som används i MI. En ny version av Instrument X kommer att finnas tillgänglig från Klienter har intervjuats om Instrument X, som ett led i arbetet med en C-uppsats vid Institutionen för Socialt Arbete vid Göteborgs Universitet. I studien framkom att klienterna uppfattar det som positivt att informationen deras egna berättelser dokumenterades så att de inte behövde berätta samma sak om och om igen för olika handläggare. 7 Sid. 33, Karlsson & Vainik (2009) En begränsad kunskapsgenomgång av bedömningsinstrument med fokus på Instrument X. Stockholm: Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete. 8 Sid. 32, Aronsson & Lööf (2011) Instrument- X programteori och brukarutvärdering av ett bedömningsinstrument inom ekonomiskt bistånd. Göteborg: Göteborgs Universitet, Institutionen för Socialt Arbete. Här fanns det något att gå efter och det tyckte jag kändes bra, att det fanns frågor att gå efter. Det kändes mer rejält att det fanns frågor som man kunde svara på, inte bara frågor rakt ut i luften. Det var nerpräntat. 8 [Knut 3] 37

38 Utveckling av SKLs modell för arbetsmarknadsstatistik SKL har tillsammans med ett antal svenska kommuner utvecklat ett system för Kommunal ArbetsmarknadsStatistik (KAS). Ett benchmarkingsystem som utvecklats i syfte att underlätta jämförelser mellan kommuner samt för att utvärdera kommunala arbetsmarknadsinsatser och lärande. KAS bygger på en input output- modell där input är deltagarna i insatserna och output är resultat som kan förklaras dels utifrån input och dels faktorer som skall leda deltagarna fram mot ett arbete. 9 De faktorer som förväntas påverka resultaten är: arbetssätt och metoder (utredning, coachning och vägledning, rehabilitering, praktik, matchning, utbildning etc.); resurser (kostnader för personal etc. som kan fördelas per invånare och per deltagare); och organisation. arbetslöshet; andel av befolkningen som har försörjningsstöd; försörjningsstöd (kr) per invånare, andelen utrikes födda; andel av befolkning med förgymnasial utbildning; ohälsotal, kommungruppsindelning; befolkningsstorlek. i relation till faktorer som kön, ålder, funktionsnedsättning, utbildning, tid i utanförskap och tid i åtgärd. Resultatmåtten delas upp i osubventionerat arbete, subventionerat arbete, studier, utförda uppdrag och åter uppdragsgivare. Utförda uppdrag kan t.ex. avse personer remitterade från socialtjänsten som går vidare till Arbetsförmedlingen eller personer som erbjudits aktivitet/sysselsättning en viss period på uppdrag av Arbetsförmedlingen. Åter uppdragsgivare kan t.ex. handla om att en problematik upptäcks som hindrar personen från att vara kvar på insatsen. I KAS tas inte hänsyn till olika behovskategorier, men tillsammans med SKL har KNUT-kommunerna initierat ett utvecklingsarbete för att få in mer och bättre data som utgår från klienternas behov i relation till kategoriseringen AM1-3. Vi undersöker tillsammans med SKL om vi genom en differentierad inrapportering (AM1-3) till KAS bättre kan belysa olika insatsers effektivitet utifrån klienters specifika behov. KNUT-kommunerna har genomfört en första pilotrapportering av data till KAS utifrån behovskategorierna AM1-AM3 för år Beslut har tagits om att fortsätta med en differentierad inrapportering och att utveckla de 38 [Knut 3] 9 SKL (2007) Nytt utvärderingssystem för Kommunala arbetsmarknadsenheter (AME). Sveriges Kommuner och Landsting. Tor Hatlevoll. Avd. för Lärande och Arbetsmarknad. 7 november, 2007.

39 [Kommunal arbetsmarknadsstatistik] AM1 AM2 Behov hos klienten Instrument x AM3 RH1 Insatser Data in till SKL Effektutvärderingssystem Intervjuuppföljning Koppla på socio-ekonomiska beräkningar och scenarier RH2 RH3 Helt nytt! Indata, uppdelat på kvinnor och män, utifrån klientens behov Befintligt system inom SKL utvecklas tillsammans med KNUTkommunerna. Rörelse mellan AM och RH, kön och etnicitet. Helt nytt! Utifrån klienternas behov och genomförda insatser görs beräkningar om möjliga utfall på kort och lång sikt. Underlag för politikerdialog [Knut 3] 39

40 datasystem respektive kommun har upphandlat, för att underlätta rapporteringen. Under den första pilotrapporteringen fick handläggarna i kommunerna i stor utsträckning handjaga uppgifterna. För att kunna mäta framgång och få tillgång till adekvat statistik i relation till behovskategoriseringen krävs en fortsatt dialog, dels med kommunens ekonomer och utredare, dels med de företag som tillhandahåller verksamhetsstöd. Ett ytterligare steg i utvecklingsarbetet är att utifrån data om olika AM1-3-insatsers effektivitet belysa resultaten ur ett socioekonomiskt investeringsperspektiv. Det finns, enligt SKL, ett stort intresse för utvecklingsarbetet från andra kommuner. [Underlag processbeskrivningar] Underlag för att ta fram processbeskrivningar, organisering, samverkan, återkoppling, statistik, metoder för utbyte och lärande. Resultat och effekter, hur många går till arbete/ förbättrar sina möjligheter till arbete? Hur många har behov motsvarande respektive kategori? Har vi insatser som motsvarar/inte motsvarar behoven? AM1 Instrument X Kartläggning Försörjningsstöd AM2 AM3 AME fortsätter kartläggningen Beslut Ev ny bedömning Beslut RH1 RH2 Samverkande rehabilitering med relevanta aktörer RH3 40 [Knut 3]

41 Klientens väg från nybesök på försörjningsstöd till bedömning och insats Även om KNUT-kommunerna använder sig av samma instrument (X), kategorisering (AM1-AM3) och samtalsmetod (MI), skiljer sig klientens väg(ar) åt beroende på det lokala sammanhanget. Skillnaderna kan förklaras mot bakgrund av faktorer som kommunernas storlek, organisering, tillgång till olika kompetenser och politiska vägval. Här nedan beskriver vi därför klientens väg från nybesöket där hon/han antingen själva eller tillsammans med sin handläggare och ibland även med tolk fyller i Instrument X, till en insats i respektive KNUT-kommun. AM1 AF samt ev insats Uppföljning Resultat AM2 AM3 Insats/er ev samverkan Insatser + samverkan Uppföljning Resultat Uppföljning Resultat Ev ny bedömning Beslut om nästa steg [Knut 3] 41

42 Nynäshamn Hur söker klienterna försörjningsstöd? I Nynäshamn finns tre olika sätt att söka försörjningsstöd på: Att besöka en öppen mottagning, att skicka in en ansökan eller att besöka en handläggare. När en komplett ansökan kommit in till socialtjänsten skall beslut kunna tas av handläggaren inom tio arbetsdagar. De som söker stöd för första gången kontaktar oftast mottagningen per telefon och har sedan kontakt med den öppna mottagningen eller en socialsekreterare som handlägger ansökan. Ansökningar som handläggs av socialsekreterare är ofta ärenden där ekonomin är komplicerad, den sökande behöver budgetråd eller stöd på annat sätt. Hur görs kartläggningen med instrument X? Här genomförs kartläggningen med Instrument X (alla delar) på försörjningsstöd och i de flesta fall i samband med en serie som omfattar fyra möten mellan klient och socialsekreterare. Den första delen dvs utredning av rätten till ekonomiskt bistånd skall, som nämnts ovan, vara klar inom tio arbetsdagar och Instrument X skickas ut till sökanden inför första mötet. Inom tre månader skall klienten tillsammans med socialsekreteraren ha arbetat fram en förändrings- eller handlingsplan. I Nynäshamn används självskattningar som verktyg och klienterna gör en egen bedömning av var de befinner sig i relation till kategorierna AM1-3 och RH1-3. Utöver Instrument X, MI och klientens självskattningar (fysiska, psykiska och sociala hinder) används även DUR (Dokumentation, Utvärdering och Resultat) 10 och Kognitiv Beteendeterapi (KBT) vid fördjupade utredningar. Vilka insatser erbjuds klienterna? Det skall vara klientens uppfattning om sig själv som skall styra valet av insatser och utgöra underlag för förändrings- eller handlingsplanen. Klienter med behov av AM1 insatser får stöd via Arbetsförmedlingen och kontakterna med socialtjänsten i Nynäshamn handlar om utbetalning av försörjningsstödet. De som tillhör AM2 gruppen har ofta kontakt med både Arbetsförmedlingen och socialtjänsten. Det stöd som erbjuds via socialtjänsten är kontakter med KBT-konsulenter, stödsamtal med socialsekreterare och/eller kontakt med rehabkonsulent. När det gäller AM3 gruppen handlar det utöver dessa insatser framförallt om stöd via socialpsykiatrin och samverkan med andra aktörer t.ex. psykiatrin. KBT-konsulenternas arbete handlar om att hjälpa klienterna att hantera sin omgivning och de kan göra olika screeningar av neuropsykiatrisk problematik. Rehabkonsulenterna kommer in för att stödja klienten att hitta alternativa vägar ut på arbetsmarknaden via t.ex. praktik, arbetsprövningsplats eller träningsplats. 42 [Knut 3] 10 DUR, som utvecklats i Göteborgs stad, används för att ta reda på hur livssituationen ter sig för människor som kommer i kontakt med socialtjänsten. evidensbaseradpraktik/bedomningsinstrument/funktionshinder/dur

43 Nynäshamn har även riktade insatser som vänder sig till Unga Vuxna (16-24 år) inom ramen för Samordningsförbundet Östra Södertörn ( Insatser för de unga som varken arbetar eller studerar och som behöver ett ökat stöd från fler än en myndighet. Dessutom finns insatser som vänder sig till klienter med psykisk, neuropsykiatrisk eller intellektuell funktionsnedsättning inom ramen för samverkansprojektet KomAn ( En enhet inom den Tekniska förvaltningen i kommunen har möjlighet att ta emot personer som behöver arbetsträna eller för en OSA. Salem Hur söker klienterna försörjningsstöd? I Salem sker ansökan om försörjningsstöd genom att klienten först ringer till kommunens Vuxenenhet och vid samtalet får de grundläggande information om stödet. En ansökningsblankett, Instrument X och en checklista över vilka handlingar som den sökande behöver ta fram skickas hem till klienten. Instrument X och ansökan skall lämnas till socialkontoret inom två veckor. När sökande returnerat handlingarna utses en handläggare som bokar in ett besök med klienten. Vid första besöket påbörjas nybesöksutredningen och när ansökan är komplett skall beslut kunna tas av socialsekreteraren inom 10 arbetsdagar. Klienter kan även komma till Vuxenenhetens reception för att få hjälp på plats istället för att ta kontakt per telefon. Hur görs kartläggningen med instrument X? Här genomförs kartläggningen med Instrument X första delar på försörjningsstöd (utredning av rätten till bistånd och val av insats). Vid besök hos handläggaren går klienten tillsammans med socialsekreteraren igenom Instrument X. Klientens livssituation kartläggs och MI används som metod. Därefter remitteras klienter som är arbetslösa efter ett eller två samtal oavsett behovskategori (AM1-3) till arbetsmarknadsenheten för vidare utredning av en arbetsmarknadssekreterare. Ett undantag är när klienten har läkarintyg där det framgår att arbetsrehabilitering inte är aktuellt. Arbetsmarknadsenheten får Instrument X tillsammans med remissen från Vuxenenheten. Innan klienten remitteras görs en arbetsnivåbedömning utifrån det som klienten själv berättat och angivit i Instrument X. Vid det första besöket på arbetsmarknadsenheten diskuteras underlaget och eventuella kompletteringar görs. Tillsammans med klienten upprättas en individuell handlingsplan med mål, delmål och insats, som motsvarar de sista delarna i Instrument X. [Knut 3] 43

44 Vilka insatser erbjuds klienterna? Arbetsmarknadsenheten i Salem får remisser från Vuxenenheten i kommunen och från Arbetsförmedlingen avseende insatser för arbetslösa. Insatserna består huvudsakligen av: Jobbsök och coachning; praktik och arbetsträning vid kommunens Arbetscentrum eller extern praktikplats. På kommunens praktiska verksamhet Arbetscentrum finns möjligheter att pröva olika arbetsuppgifter som snickeri, textilarbete, utejobb, tvätt och catering. Utöver detta finns även en dataverkstad (se avsnitt 2). Arbetsmarknadsenheten har en arbetsmodell som kallas Jobbtrappan (för en närmare beskrivning se avsnitt 5). Det kan också vara aktuellt med olika former av anställningar med anställningsstöd som OSA och Nystartsjobb. Unga Vuxna (18-24 år) som har insatser via Arbetsförmedlingen har parallellt kontakter med handläggare i kommunen och arbetslösa ungdomar upp till 25 år kan på eget initiativ vända sig till arbetsmarknadsenheten för att få stöd. Salem samarbetar också sedan år 2000 med vårdcentralen, Arbetsförmedlingen och psykiatrin i ADRIAN rehabilitering i samverkan med syftet att ge människor med olika former av arbetshinder möjlighet till återinträde på arbetsmarknaden. Inom ADRIAN finns 15 årsplatser på arbetsmarknadsenheten för klienter som är aktuella på minst två av de samfinansierade myndigheterna, tillika remmitenter. Sundbyberg Hur söker klienterna försörjningsstöd? Den som ansöker om försörjningsstöd i Sundbyberg stad tar i första hand kontakt med en telefonmottagning via kommunens växel, alternativt kommer till socialkontorets reception. Socialsekreteraren gör en telefonintervju och information lämnas muntligt samt skriftligt om vilka handlingar som behöver lämnas in i samband med ansökan. Klienten får också information om att ett hembesök kommer att genomföras. Om det finns behov bokas ett informationssamtal in tillsammans med en tolk. Vid ett bifallsbeslut bokas klienten in på en nybesökstid hos en socialsekreterare. Hur görs kartläggningen med Instrument X? Instrument X skickas ut inför nybesök till alla som bedöms ha behov av en insats och som ansöker om försörjningsstöd. Socialsekreteraren går igenom Instrument X med klienten vid första besöket på socialkontoret och hela X-et i pappersform sparas i akten samt sammanfattas i en aktanteckning. Socialsekreteraren gör en bedömning av vilka insatser klienten behöver enligt kategoriseringen: AM1-3 eller RH1-3. Om det efter sex 44 [Knut 3]

45 månaders kontakt med klienten finns behov av fortsatt utredning används DUR. Det kan också vara aktuellt med fördjupad utredning via konsultläkare. De klienter som tillhör gruppen Unga Vuxna (ålder 18-29) kallas till ett kartläggningssamtal där en studie- och yrkesvägledare och en socialsekreterare gör Instrument X tillsammans med deltagaren. En planering görs som sedan följs upp i trepartsmöten med klient, socialsekreterare från ekonomiskt bistånd och handläggare på arbetsmarknadsenheten. De klienter som är i behov av AM2 insatser överförs internt till ett team som består av en socialsekreterare och en arbetsmarknadskonsulent (se avsnitt 5 för en närmare beskrivning). Alla som bedöms ha behov av AM3 insatser bokas in på ett trepartsmöte med socialsekreterare och arbetsmarknadskonsulent i samband med att insatsen skall planeras. Vilka insatser erbjuds klienterna? De som är arbetssökande oavsett om de tillhör AM1, 2 eller 3 erbjuds en jobbsökaraktivitet i kommunal regi under två veckor. Unga Vuxna (18-24 år) hänvisas till en verksamhet för Jobbsök och bokas in för individuella kartläggningssamtal. Därefter remitteras de vid behov till specifika team för AM2 insatser eller AM3 insatser där fortsatt individuell planering sker. I Sundbyberg hänvisas AM1 gruppen till Arbetsförmedlingen och om klienten efter tre månader fortfarande har ekonomiskt bistånd sker en ny bedömning. När det gäller AM2 och AM3 skickas remisser från enheten för ekonomiskt bistånd till enheten för vägledning och arbete i kommunen där remisserna sedan fördelas utifrån behovskategorierna. Klienten kallas till ett kartläggningssamtal och arbetsmarknadskonsulenten planerar tillsammans med henne/honom vilka insatser som behövs. Utifrån behov finns sedan flera olika insatser: team för AM2 (se även avsnitt 5) eller AM3 insatser, kontakter med konsulenterna för matchning mot arbete eller praktik. Det finns en arbetslots på enheten för vägledning och arbete som stödjer konsulenterna med att leta platser inom staden och i näringslivet. Kommunen erbjuder även handledarutbildning och en utvecklingsgrupp för dem som tar emot klienter för arbetsträning/praktik. Klienterna har även tillgång till Jobbfokus som är en utvecklad jobbsökaraktivitet med tydlig struktur och planering. Utöver de insatser som beskrivits ovan har klienter i behovs-kategori AM3 möjligheter att delta i kommunens praktiska verksamheter eller att få en arbetsträningsplats hos externa aktörer som t.ex. Myrorna. Sundbyberg har också flera insatser för nyanlända flyktingar som t.ex. studier i svenska kombinerat med praktik, kombinerad arbets- och språkträning och språkpraktik inom kommunens egna verksamheter eller på företag. OSA och kommunal visstidsanställning (KVA) inom stadens egna verksamheter och på privata företag är andra exempel på insatser. [Knut 3] 45

46 Södertälje Hur söker klienterna försörjningsstöd? När någon söker försörjningsstöd i Södertälje på grund av arbetslöshet hänvisas hon/han till FIA (Fler i Arbete) för tre veckors kartläggning. Kartläggningen är en del av utredningen på försörjningsstöd. FIA är resultatet av en Lean process i kommunen och behovet av samordnade insatser, dels mellan interna enheter i kommunen, och dels mellan kommunen och Arbetsförmedlingen. Avsikten med FIA som introducerats under 2011 är att förkorta ledtiden i kartläggningsfasen och att ledtiden mellan olika insatser hos olika utförare skall minska. Idén bakom FIA är att sätta klientens behov i centrum och det skall inte vara tillgängliga insatser i kommunen som styr. Idag återfinns medarbetare från Arbetsförmedlingen och kommunens enheter för ekonomiskt bistånd samt arbetsmarknad på ett och samma ställe för att möta klienterna. Parallellt med kartläggningen vid FIA utreds rätten till bistånd av socialsekreterare på försörjningsstöd och utredningen av rätten till bistånd tar i genomsnitt tre veckor. Hur görs kartläggningen med Instrument X? Här används Instrument X i alla utredningar, med några få undantag som gäller kortvariga ärenden och/eller akuta behov. Den första delen rätten till bistånd görs av en socialsekreterare på försörjningsstöd tillsammans med klienten, medan resterande delar görs av dem som arbetar med kartläggning på FIA (se ovan). Under kartläggningsfasen har klienten heldagsverksamhet som kan bestå av information, samtal och seminarier. Klassificeringen AM1 AM3 sker under kartläggningsfasen och processen bygger på att klienten är delaktig. Uppföljningen och revidering av den individuella handlingsplanen tillsammans med klienten sköts av en och samma handläggare på FIA tills individens mål i handlingsplanen har uppnåtts. Vilka insatser erbjuds klienterna? Efter tre veckor (eller tidigare) genomförs ett insatsmöte där den som ansvarar för kartläggningen på FIA (se ovan), handläggaren på försörjningsstöd och klienten går igenom den handlingsplan som upprättats, samt söker insats utifrån individens behov. Handläggaren från försörjningsstöd finns kvar tills dess att klienten är i egen försörjning. I de fall insatserna inte leder till egen försörjning förs klienten över till en resurshandläggare på enheten för ekonomiskt bistånd för fortsatt utredning. AM1 gruppen förs över till ordinarie verksamhet vid Arbetsförmedlingen och matchning mot lediga jobb skall ske från första dagen. AM2 gruppen 46 [Knut 3]

47 som är i behov av kortare insatser (< 6 mån) förs, i första hand, över till Manpower Telge Jobbstart. Detta är ett samarbete mellan privata näringslivet och kommunen och en verksamhet som erbjuder jobbcoachning, yrkesvägledning och matchning. AM3 gruppen får stöd via arbetsmarknadsenheten och insatserna omfattar arbetsträning samt utbildning inom de praktiska verksamheterna (se avsnitt 2). Det finns tillgång till stöd för stresshantering, för att få elementära datakunskaper, för körkortsteori och hur man söker jobb. Utöver detta finns på arbetsmarknadsenheten praktikoch språkverkstad (språkträning) samt individualiserad kärnämnesundervisning varje läsår för 30 unga (16-24 år). Andra insatser är olika gruppverksamheter och individuell coachning. Arbetsmarknadsenheten har även ett jobbtorg med schemalagda närvarotider för att klienterna alltid skall kunna vara aktivt arbetssökande och minimera passiv väntan. Hur kunde vi beskriva klienter som varit aktuella i 10 år som diffusa? Sedan första fasen av samarbetet i KNUT talar vi allt mindre om diffusa klienter eller om klienter med diffus problematik, och alltmer om att anpassa insatserna efter klienternas behov inte efter det utbud av insatser vi har i kommunerna. Vi pratar idag om klienter med multiproblematik där det behövs samverkan, fördjupade kartläggningar och grundliga utredningar. När det gäller AM3 gruppen måste behoven av rehabilitering och olika huvudmäns ansvarsområden synliggöras, vilket uppmärksammats bland annat i den statliga utredningen Från socialbidrag till arbete (SOU 2007:2). Den gemensamma modellen med kategoriseringen av behov i AM1-AM3 har givit oss ett nytt språk och Instrument X har givit oss en struktur för uppföljning på individ- och gruppnivå. Instrument X innebär att alla klienter oavsett kommun får svara på samma frågor och det ger kommunerna underlag för jämförelser samt planering av insatser med stöd av kategoriseringen. De uppföljningar vi själva och andra har gjort visar att frågebatteriet i X-et ökar klientens delaktighet, att det ger en struktur i samtalet och att det kan kombineras med olika MI verktyg. I Nynäshamn letar handläggarna i stor utsträckning efter insatser utifrån det som framkommer i utredningen med Instrument X och det finns inga praktiska verksamheter på samma sätt som i övriga kommuner. Samtidigt ger de praktiska verksamheterna en möjlighet till fortsatt utredning speciellt för AM3 gruppen parallellt med att klienterna kan erbjudas en sysselsättning. I Salem, Sundbyberg och Södertälje finns möjligheter för deltagarna att pröva på olika verksamheter även om de utvärderingar vi genomfört visar att det fortsatt finns en risk att insatserna/verksamheten, [Knut 3] 47

48 och inte klienterna, styr. Kompetenslyftet för arbetshandledarna i de praktiska verksamheterna i KNUT3, brukarutvärderingar och analyser ur ett jämställdhetsperspektiv har bidragit till att ett förändringsarbete initierats i kommunerna för att öka klienternas inflytande. När det gäller Instrument X skickas blanketten ut till den som söker försörjningsstöd eller delas ut vid ett hembesök, alternativt vid ett möte på socialkontoret. Sedan sker en genomgång tillsammans med en socialsekreterare av första delen rätten till bistånd i samtliga kommuner. Därefter ser processen olika ut beroende på hur verksamheten är organiserad. Vi har ännu inte hunnit jämföra på vilket sätt processen påverkas av om utredningen sker tillsammans med en handläggare, flera personer eller ett team. I Södertälje kommer FIA in ett samarbete med Arbetsförmedlingen tidigt in i processen och i Salem förs klienterna snabbt över till kommunens arbetsmarknadsenhet. Sundbyberg har team för olika klientgrupper där kartläggningssamtal genomförs av handläggare från olika enheter. I Nynäshamn har X-et kopplats till en samtalsserie och till arbetet med MI som metod. Under tredje fasen av samarbetet i KNUT analyserar vi Instrument X utifrån olika verktyg i MI. Även om KNUT-kommunerna arbetar på olika sätt med Instrument X använder alla samma kategorisering och sammanställer statistik för AM1-3. En skillnad är att Nynäshamn valt att arbeta med klientens självskattningar som underlag för behovskategoriseringen i större utsträckning än övriga kommuner. Som nämnts i inledningen av det här avsnittet är behovskategorierna inte statiska, och utifrån en kontinuerlig uppföljning tillsammans med klienterna sker en omkategorisering över tid. Resultatet av utvecklingsarbetet är alltmer differentierade insatser i KNUT-kommunerna och idag finns t.ex. riktade insatser för AM2 gruppen i Sundbyberg och Södertälje. Andra resultat är ett nytt instrument för kartläggning och nya arbetsmodeller (se avsnitt 5). De insatser som KNUT-kommunerna erbjuder liknar delvis varandra vägledning, arbetsträning, praktik, matchning, stödsamtal, jobbsök, olika former av gruppverksamhet inkl. dataträning, OSA, riktade insatser för Unga Vuxna och samverkan mellan socialtjänsten, staten (Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen) och landstinget (psykiatri, primärvård). I Södertälje finns ett brett utbud av insatser, som kan vara svårt att bygga upp för mindre kommuner. I Sundbyberg och Södertälje finns fler insatser som vänder sig till klienter i behov av språkträning. Nynäshamn har tillgång till KBT- konsulenter och dessa erbjuder stöd till klienter samt fungerar som kompetensresurs i relation till andra handläggare. Det är en insats som efterfrågas av andra kommuner. Samverkan med andra aktörer är en för- 48 [Knut 3]

49 utsättning för att klienter som står långt från arbetsmarknaden och/eller är i behov av rehabilitering skall komma ut i arbetslivet. En samverkan som väckt intresse är samarbetet mellan Salems kommun och andra aktörer inom ramen för ADRIAN. Genom den omfattande satsningen på MI (se avsnitt 2) har betydelsen av innehållet i mötena mellan handläggare och klient för att nå resultat, blivit mer tydliga. Handläggarna som deltar i utvecklingsarbetet har sedan första fasen av KNUT alltmer kommit att betrakta sig själva som en insats och den rollen kan stärkas genom implementering av MI som metod. Några röster från chefer i KNUT-kommunerna: Instrument X och AM-verktyget (kartläggningsverktyg som beskrivs i avsnitt 5) har bidragit till att vårt arbete professionaliserats. Det har givit bättre rättssäkerhet och möjliggjort att hela hushållet nu synliggörs. Genom instrumenten och utbildningar har vi fått bättre analys och behovsbild av klienter som tidigare bedömdes ha diffus problematik. (Södertälje) Vi har fått betydligt bättre förutsättningar att utreda klienterna, ser alla personer i hushållet (inte bara registerledaren). Vi har inte längre fel klienter alt diffusa klienter. Vi har fått ett strukturerat sätt att arbeta med förändringar i det lilla, samtidigt som vi har ökat intresset hos medarbetarna att både se och delta i förändringsarbetet. (Nynäshamn) För tidigt att ha en samlad bild. Väntar med spänning på det fortsatta arbetet då vi bara varit med i KNUT3. Vi har fått redskap att beskriva målgrupperna. Vi har fått hjälp att lyfta oss från det löpande vardagsarbetet och givit plats för utvecklingsfrågor. (Salem) Vi bedriver ett långsiktigt kvalitetsarbete som kanske inte ger direkt effekt på utfallet för försörjningsstöd, men vi vet att med rätt kompetens gör vi bättre bedömningar av vilka insatser en individ behöver. (Sundbyberg) [Knut 3] 49

50 [5] 50 [Knut 3]

51 Arbetsmodeller med trappsteg och team I föregående avsnitt har vi beskrivit processen från Instrument X till en insats och här lyfter vi fram några av de arbetsmodeller som har koppling till processen i de olika KNUT-kommunerna. Några av modellerna har influerats av utvecklingsarbetet med Instrument X och AM1-AM3 medan andra i sin tur influerat arbetet med X-et och behovskategorierna. Vår bedömning är att dessa arbetsmodeller tillsammans med de gemensamma instrument och metoder vi använder i KNUT-partnerskapet är överförbara till andra svenska kommuner. Hembesök i samband med ansökan om försörjningsstöd i Södertälje I Södertälje har mottagnings- och utredningsenheten på social- och omsorgskontoret systematiskt genomfört hembesök vid ansökan om försörjningsstöd sedan februari 2010 och tanken är att besöket skall ske innan klienten kommer på nybesök. Det är ett led i att säkerställa KNUTs och Södertälje kommuns målsättning Rätt insats till rätt person, i rätt tid, av rätt aktör och till rätt kostnad. Syftet med hembesöken är att upptäcka behov som inte är tillgodosedda, ge information och svara på frågor samt kontrollera om olika uppgifter stämmer när det gäller hemförhållanden. Det handlar också om att uppmärksamma klienternas vardagssituation för att socialtjänsten skall kunna bidra till en bättre livskvalitet. Hembesöksteamets erfarenheter av mötena i hemmiljö är att de flesta klienterna är positiva till besöket och att de uppskattar att teamet har kunskaper i olika språk (arabiska, finska och engelska). Vid mötena informerar teamet först om varför hembesöket sker och går igenom en lista på vilka handlingar som skall tas med till besöket på socialkontoret: ansökan, Instrument X, allmän information, en arbetssökarlista och information om möjligheterna att delta i brukarundersökningar. Vid hembesöket trycker teamet på hur viktigt det är att den som skall söka försörjningsstöd har med sig alla handlingar och att de om möjligt börjar fylla i Instrument X. Dessutom får klienterna information om att de skall skriva in sig på Arbetsförmedlingen om de inte redan är inskrivna, att de skall redovisa sökta jobb vid nybesöket på socialkontoret och att det är obligatorisk närvaro om de deltar i eller skall delta i insatser vid kommunens arbetsmarknadsenhet. Är klienterna sjukskrivna skall de ta med läkarutlåtande till nybesöket. [Knut 3] 51

52 Ett av resultatet från modellen med hembesök är att de handläggare som tar emot klienterna för besök på socialkontoret upplever att de kommer bättre förberedda än tidigare. Målet är att hembesöken skall bidra till att minska kostnaderna för ekonomiskt bistånd i kommunen. Drygt 10% av de 605 hushåll som fick besök vecka 6 till 36 år 2011 drog antingen tillbaka sin ansökan eller fick avslag. Den vanligaste orsaken till avslag var felaktiga uppgifter om hushållssammansättningen. Jobbtrappan för dem som kommer till arbetsmarknadsenheten i Salem De personer som kommer till arbetsmarknadsenheten i Salem får stöd och hjälp att komma ut i arbete och självförsörjning. Som framkommit i avsnitt 4, skiljer sig Salem från de övriga KNUT-kommunerna eftersom arbetsmarknadsenheten även tar emot klienter i behovskategori AM1. I Salem beskrivs vägen till arbete som en trappa med olika trappsteg där en del klienter behöver lång tid på sig i varje trappsteg medan andra kan hoppa över flera steg. Behovet av stöd på vägen är individuellt och klientens förutsättningar bestämmer på vilket steg i trappan hon/han börjar sin väg ut till arbete. När en klient efter remiss kommer till arbetsmarknadssekreteraren görs en utredning och en arbetsplan tillsammans med henne/honom (Steg 1). De olika stegen i trappan beskrivs och det görs en bedömning av vilka insatser som behövs. (Vad kan erbjudas på arbetsmarknadsenheten och behövs det något mer? Vad behöver klienten själv göra? etc.) Utifrån klientens förutsättningar och behov (AM1-3) bestäms på vilket steg i trappan hon/han kan börja. Steg 2 innebär lättare arbetsträning för dem som står långt från arbetsmarknaden och behöver mycket stöd av t.ex. arbetshandledare på Arbetscentrum (AM3). På den praktiska verksamheten finns möjligheter till praktik, arbetsträning och arbetsrehabilitering. Här finns möjlighet att träna på att ta ansvar för både större och mindre uppgifter med olika nivåer på stöd från arbetshandledarna. Detta steg är ofta en del i utredningen. En del klienter börjar på steg 3 med arbetsträning där de inte får lika mycket stöd från handledarna eller går direkt till ett mer självständigt arbete (steg 4). Både steg 3 och 4 kan genomföras på kommunens Arbetscentrum eller på en annan arbetsplats. De sista stegen 5-6 innebär en insats i form av ett externt arbete eller praktik för deltagaren. 52 [Knut 3]

53 [Jobbtrappan] AM1 6 Ute i arbete 5 Ute i praktik AM2 4 Anpassat arbete AM1-3 2 Lättare arbetsträning 3 Arbetsträning Arbetsmarknadssekreterare 1 AME besök och utredning Lön eller andra former av praktik eller anställningar med ekonomisk stöd Försörjningsstöd, sjukersättning [Knut 3] 53

54 Arbetsmarknadssekreteraren finns med hela vägen och trappan är ett viktigt instrument vid uppföljningar tillsammans med klienterna för att visualisera framsteg och framtida behov av insatser. Vid uppföljningsmöten, vid tvåoch trepartssamtal ute på praktiken/arbetsplatsen eller hos handläggaren på arbetsmarknadsenheten, görs en bedömning om det är aktuellt med en förflyttning i trappan. Arbetsmarknadsenheten har en pärm där arbetsmodellen beskrivs i detalj, dels utifrån arbetsmarknadssekreterarens, och dels utifrån arbetshandledarnas arbete tillsammans med klienten. Här finns också beskrivningar av de arbetsuppgifter som finns inom verksamheten. Kartläggning för att utforma insatser för AM1-AM3 i Södertälje Arbetsmarknadsenheten i Södertälje införde år 2010 ett kartläggningsverktyg för att på ett bättre sätt kunna utforma insatser efter klienternas behov i relation till AM1-3. De sex variabler som ingår i kartläggningen är klientens utbildningsbakgrund, språknivå i svenska, arbetslivserfarenhet, hälsa; (fysisk, psykisk och social), vad klienten är motiverad för och arbetssökarkompetens. I samtal med klienten görs en skattning av hur nära arbetsmarknaden hon/han befinner sig inom var och en av de sex variablerna. När variablerna vägs samman ger det en bild av om klienten har mycket stort behov av stöd (AM3), visst behov av stöd (AM2) eller kan få stöd via Arbetsförmedlingen (AM1). Det ger en bild av klientens styrkor och inom vilka områden insatser kan behövas för att öka hennes/ hans möjligheter att få och behålla ett arbete. Om klienten får tillgång till och tar del av rätt insatser kan det medföra en förflyttning närmare arbete och mindre stödbehov. Se exempel till höger: AM2 teamet i Sundbyberg har täta uppföljningar med klienterna I Sundbyberg finns, som nämnts i avsnitt 4, ett team som arbetar med insatser för behovskategori AM2. Arbetsmodellen prövades först i ett avgränsat projekt benämnt FAF (Fler till Annan Försörjning) under sex månader år Syftet var att undersöka om mer tid för varje klient, och team med socialsekreterare (från enheten för ekonomiskt bistånd) och arbetsmarknadskonsulent (från enheten för vägledning och arbete) som möter klienterna leder till att fler går till egen försörjning. Ett team fick arbeta intensivt med ett begränsat antal klienter inom ramen för pilotprojektet. De frånkopplades under pilotprojektet från andra uppdrag. 54 [Knut 3]

55 [Souad 33 år] En klients förflyttning mellan behovskategorier AM3 AM2 AM1 e yrkeserfarenhet gymnasienivå motivation via pr framgång 2 Efter insatser ehabilitering svenska [Knut 3] 55

56 Utvärderingen och den socioekonomiska analysen av satsningen visade på vinster i form av minskat behov av försörjningsstöd redan första året (2010). Kommunen sparade snabbt in kostnaderna för projektet på cirka kronor. Teamets medlemmar framhöll fördelarna med att de var frikopplade från ordinarie arbetsuppgifter och hade möjlighet att på heltid ägna sig åt möten samt planering med klienterna. Arbetsmodellen innebär tillgång till en bättre service och snabbare resultat för klienterna. AM2 teamet har fortsatt sitt arbete under 2011 och idag planeras liknande team i Sundbyberg för andra klientgrupper. Handläggarna i teamen är utbildade i MI och har deltagit i en certifierad coachutbildning. Samtalen med klienten fokuseras på hennes/hans möjligheterna att förändra sin situation. Klienterna får också konkreta uppgifter att utföra mellan besöken på socialkontoret utifrån de överenskommelser som teamet gör med var och en. Arbetsmodellen bygger på täta uppföljningsmöten med klienten och det ger en bättre helhetsbild av hennes/hans möjligheter än tidigare. Teamen har snabbare kunnat identifiera olika hinder för att klienten skall bli självförsörjande, utvecklingsområden och vilket stöd som behövs. De har kunnat koppla in andra medarbetare och kompetenser på enheten för vägledning och arbete så snart klientens behov har identifierats tillsammans med henne/honom. 56 [Knut 3]

57 Lean-tavlor för att spåra resultat av olika insatser i Nynäshamn För att få fram vad som händer efter olika insatser och hur dessa insatser har hjälpt klienterna att förflytta sig mellan behovskategorier, t.ex. från AM3 till AM2, arbetar handläggarna i Nynäshamn med Lean-tavlor. Detta verktyg i Lean-arbete används i Nynäshamn för att visualisera flöden och statistik avseende klienter i socialtjänsten. Varje handläggare på försörjningsstöd har en färgglad tavla som ser ut som en statistikblankett och här används såväl post it-lappar som prickar för att göra markeringar i syfte att följa klientens process. Handläggarna kan se var och i vilken behovskategori klienterna befinner sig och om de av något skäl inte har genomfört en självskattning. På tavlorna går det också att utläsa om andra myndigheter eller enheter inom kommunen har kontakt med klienten. De handläggare som arbetar med arbetsmarknadsinsatser har en gemensam tavla där de överskådligt kan se hur många klienter som befinner sig i olika insatser och vem som har ansvaret för varje klient. Om det är någon som tidigare tillhörde AM3 gruppen och blir flyttad till AM2 kan handläggarna direkt se vad klienten haft för insatser. Sedan handläggarna började arbeta med Lean-tavlan har det blivit lättare att se vilka resultat som uppnås även om inte klienten går direkt till egen försörjning. Handläggarna möter ofta de som står långt från arbetsmarknaden, och det är viktigt att kunna mäta framgång i andra termer än att komma ut i arbete. Det går att följa klientens process över tid, små rörelser, och se effekterna av olika kombinationer av insatser. Tack vare att alla klienter följs på tavlorna har det blivit lättare att prioritera insatser och få en överblick över verksamheten inom individ- och familjeomsorgen. Det går på ett enkelt sätt att räkna hur många klienter som finns i olika grupper och handläggarnas arbetsbelastning. Arbetsmodellen underlättar för handläggarna att låta rätt insats komma först istället för att flera insatser går på tvärs med varandra, allt för klientens bästa. Statistik sammanställs sedan på gruppnivå för att belysa förflyttningar mellan olika behovskategorier under ett år. Se modell på nästa sida. [Knut 3] 57

58 [Förändring av kodning AM1-3] I samband med utvecklingsarbetet tillsammans med SKL inom ramen för Kommunal ArbetsmarknadsStatistik, har Nynäshamn registrerat vilken stödkategori personerna befann sig i vid årets början men också vid årets slut. Detta var ett första försök att få en bild över hur individers behov av insatser förändras över tid samt framgångar i verksamheten. Pilotrapporteringen 2010 visade på behovet att göra en mer adekvat första bedömning, vilket resulterat i att Nynäshamn har förändrat nybesöksprocessen. Ursprunglig AM-kodning AM1 AM2 AM3 AM1 58,3% 15,0% 0,0% Ny AM-kodning AM2 16,7% 65,0% 42,6% AM3 33,3% 20,0% 55,3% Kolumnerna visar hur många personer som fått en ny behovskategori vid mätperiodens slut. Radsumman visar på differens från 100%; under 100 visar att antal personer i behovskategori har minskat. Över 100% visar en ökning. 58 [Knut 3]

59 Vänta inte med investeringen De arbetsmodeller som beskrivits ovan visar återigen på vikten av att investera tid och resurser vid de första kontakterna med klienterna när de söker försörjningsstöd och/eller hänvisas till arbetsmarknadsinsatser i kommunerna. Genom hembesök, noggranna kartläggningar, visualisering av klientens process och team där handläggarna har olika kompetenser, kan ledtiderna förkortas. Vi vet från forskning och praktik att de inledande mötena mellan handläggare och klient i stor utsträckning påverkar hur processen fortskrider. Utvärderingen av AM2 teamet i Sundbyberg (se avsnitt 2) visar hur snabbt en kommun kan tjäna in en investering i tid och resurser. Rätt insats i rätt tid till rätt kostnad! De olika arbetsmodellerna i KNUT-kommunerna ger, liksom kartläggningen med Instrument X och kategoriseringen AM1-3 samt RH1-3, möjligheter att identifiera klienternas behov, styrkor och egna resurser för att kunna erbjuda rätt insatser. Arbetsmodellerna kan ge bättre underlag för att mäta resultat i verksamheterna på kort och lång sikt. De kan ge underlag för att mäta resultat både för de klienter som tar snabba kliv uppför trappan mot ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden, och för de klienter som av olika anledningar förflyttar sig med små steg. En förflyttning mellan olika behovskategorier, en ökad livskvalitet och bättre hälsa är en framgång både för klienten och för samhället i stort. [Knut 3] 59

60 [6] 60 [Knut 3]

61 En process anpassad för brukarna Sedan första fasen i KNUT-processen har fokus varit på kompetensutveckling för chefer och medarbetare i kommunerna så att de skall kunna leverera kvalificerade välfärdstjänster, framförallt till dem som står långt från arbetsmarknaden, det vill säga de som är i behov av AM3 insatser. Partnerskapet i KNUT försöker på olika sätt bidra till kunskapsutvecklingen inom det sociala arbetet genom att testa nya instrument och arbets modeller, samarbeta med SKL och olika lärosäten samt att bidra med empiri till forskning. Vi kan efter snart sex års utvecklingsarbete och med hänvisning till olika studier konstatera att vi idag har bättre kunskap om grupper som söker försörjningsstöd. Det finns dock stora luckor om vi ser till kunskaperna om olika klientgruppers behov, om effekterna av kommunala arbetmarknadsprogram och om effekterna av insatser för samordning samt samverkan. 11 Det behövs fortfarande systematiska uppföljningar av hur väl insatserna fungerar i praktiken och utvärderingar av klientnyttan. I KNUT-kommunerna kommer vi därför att under 2012 fortsätta satsa på utvärderingskompetens och att identifiera instrument för att mäta resultat på individ,- grupp,- och kommunnivå. En kedja med glapp Vi behöver samordna tillgängliga resurser, se till att insatserna kombineras och skräddarsys samt länkas ihop i en kedja utifrån klientens behov. I många delar av kedjan finns stora glapp. Ett exempel är när klienten kommit igång med arbetsträning eller liknande i kommunerna och sedan skall ta sig ut på arbetsmarknaden. Den verksamhet som finns i kommunerna är fortfarande väldigt tillrättalagd i jämförelse med de krav som ställs på den reguljära arbetsmarknaden. Ett annat exempel, som framgått av den här skriften, är att avståndet måste minska mellan olika enheter inom socialtjänsten. Isolerade insatser på olika enheter måste länkas ihop. Det räcker inte med att en del i kedjan fungerar om det brister i andra led eller i remissförfaranden. 11 Mörk (2011) Från försörjningsstöd till arbete. Hur kan vägen underlättas? Uppsala: Institutet för Arbetsmarknadspolitisk Utvärdering, Rapport 2011:6 12 Se t.ex. SOU 2008:18 Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren. Stockholm: Statens Offentliga Utredningar. Även om vi kommit en bit på väg i KNUT-kommunerna med att identifiera hinder för samverkan och att införa nya arbetssätt är utmaningen delvis densamma idag som för sex år sedan, i första fasen av KNUT. Sedan dess har nya statliga utredningar 12 tagit fram förslag till samverkanslösningar för att hantera problematiken med stuprören, men klienter med multiproblematik fortsätter att falla mellan stolarna i rask takt. Samverkan är inte effektiv förrän den ger ett positivt utfall för våra klienter och vi håller [Knut 3] 61

62 med om följande citat i en rapport från Statens institutionsstyrelse. Dock med ett litet tillägg. Behoven av samverkan, koordinering och samarbete verkar vara oändliga samtidigt som det finns gott om exempel på bristande eller obefintligt samarbete. Ändå verkar alla vara överens om att samarbete är bra och att det enda problemet med samarbete är att det inte sker tillräckligt ofta!" 13 och att vi alltför sällan mäter klientnyttan. Det handlar om att samverkan ofta ses som bra i sig utan att värdera och utvärdera klientnyttan av olika typer av samverkansinsatser. Dialogen sker om klienten, inte med. Stora kostnader nu och i framtiden för klienterna och kommunerna Longitudinella studier har visat att av dem som tar emot försörjningsstöd under ett år finns ca 5% kvar efter 10 år. 14 Det är få som lyckas gå från långvarigt bidragsberoende till självförsörjning genom arbete och individuella faktorer tycks ha större inflytande över om svenskfödda bidragstagare blir självförsörjande i jämförelse med utrikes födda. Strukturella faktorer påverkar i högre grad villkoren för utrikes födda. 15 Det långvariga bidragsberoendet leder till ohälsa och utanförskap och i behovskategorin AM3 finns många som identifierat sig med, samt anpassat sig till, rollen som klient. Det långvariga bidragsberoendet står också för en stor del av kommunernas kostnader för försörjningsstöd och i de socioekonomiska analyser som genomfördes under andra fasen av KNUT konstaterades att det går sannolikt att spara om socialtjänsten får möjligheter att investera i klienterna utifrån deras behov och arbeta mer förebyggande. Den bilden har bekräftats i de socioekonomiska analyser av befintliga och planerade insatser, som genomförts i kommunerna under KNUT3. I analyserna redovisas vilka samhällsaktörer som vinner respektive förlorar (i pengar) i och med att olika insatser genomförs. Den aktör som investerar i insatsen (ofta kommunen) är inte alltid den aktör som vinner mest på kort sikt. Här behövs samverkan på en strukturell nivå och ett långsiktigt agerande hos och förändrade uppdrag för aktörerna. Kostnaderna är stora både i nutid och i framtid om vi inte kan erbjuda rätt insatser för de klienter som är behov av AM3 insatser. Trots detta är verk- 62 [Knut 3] 13 Sid 5, Lukács, Mossler & Reitan (2009) Vårdkedja med framgång. Statens institutionsstyrelse, SiS och Sveriges kommuner och landsting (SKL). 14 Bergman & Bäckman (2007) Socialbidragstagandets dynamik varaktighet och utträden från socialbidragstagande under 2000-talet. Socialvetenskaplig tidskrift, Se t.ex. Dahlberg et al (2009) Fattigdom i folkhemmet från socialbidrag till självförsörjning. Uppsala: Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, Rapport 2009:4

63 samheter inom socialtjänsten ofta anpassad för klienter, som är inskrivna kortare perioder och inte behöver mer omfattande utredningar och insatser. Klienternas problem omdefinieras för att passa in i socialtjänstens regelverk och praxis samt den service som finns tillgänglig. 16 Vi försöker i KNUT-kommunerna att utveckla en mer differentierad service istället för att låta befintliga verksamheter och system styra. Lättare sagt än gjort. Möjliga och omöjliga mål Att driva ett framgångsrikt förändringsarbete inom socialtjänsten kräver ett engagemang från frontlinjebyråkraterna, men också ett aktivt ägarskap där politiker sätter ramar, följer upp, och intresserar sig för utvecklingen samt tar beslut om implementering av arbetsmodeller och metoder som ger resultat. De politiska processerna påverkar i stor utsträckning val av insatser och därmed också försörjningsstödssystemets effektivitet och resultat. En erfarenhet vi har i partnerskapet för KNUT är att vi behöver skapa länkar mellan politiska nämnder förvaltningschefer enhetschefer gruppchefer för att utveckla det aktiva ägarskapet och säkerställa hållbara resultat. I de kommuner som varit med sedan år 2006 kan vi se att KNUT satt en del spår i politiken. I Södertälje återfinns "Rätt insats, till rätt individ, i rätt tid, till rätt kostnad och av rätt aktör" i målen för social- och omsorgskontoret och utredningar skall göras med det inom KNUT utvecklade Instrument X. Mål för Individ- och familjeomsorgen i Nynäshamns kommun år 2011 Personer som har behov av Individ och familjeomsorgens verksamhet ska få rätt insats i rätt tid och av rätt aktör INDIKATOR STYRTAL de får beslut i rimlig tid 16 Se t.ex. Järvinen (2002) Hjälpens universum - ett maktperspektiv på mötet klient och system. Ingår i Meeuwisse & Swärd, red (2010) Perspektiv på sociala problem. Stockholm: Natur och Kultur. [Knut 3] 63

64 Vi strävar i partnerskapet för KNUT efter att ta fram bättre beslutsunderlag så att politikerna kan sätta relevanta och realistiska mål, som går att följa upp och utvärdera. Idag har socialtjänsten ofta samma mål minskad arbetslöshet och egen försörjning för olika klientgrupper med skilda behov. En viss procent av alla som deltar i en insats skall, oavsett om de tillhör behovsgrupp AM1 eller AM3, gå ut i egen försörjning. Vi vet att många klienter inte kommer ut i arbete trots en rad insatser och att villkoren samt svängningar på arbetsmarknaden påverkar resultaten. Det är andra faktorer än kommunala insatser som i stor utsträckning påverkar den andel av befolkningen som har försörjningsstöd. Det behövs mer differentierade mål för olika klientgrupper t.ex. 80% av AM1 till arbete eller studier, 60% av AM2 till arbete eller studier och 40% av AM3 till (subventionerat/osubventionerat) arbete eller studier. Resurserna behöver fördelas med utgångspunkt från olika klientgruppers behov och hänsyn måste tas till aspekter som kön, etnicitet, ålder, funktionsnedsättning och tid i utanförskap. Vi behöver vidareutveckla våra arbetssätt, verktyg och metoder för att kunna mäta små och stora framsteg på vägen till sysselsättning. Socialstyrelsen har tagit fram ett förslag till modell för att mäta effekter av socialtjänstens insatser utifrån generella kriterier som ekonomi, hälsa, aktivt deltagande och inflytande samt specifika kriterier för försörjningsstöd som arbete, sysselsättning och livskvalitet. Effekterna av insatserna skall kunna mätas i termer av ekonomiska vinster och ökad sysselsättning, men även i termer av bättre hälsa och ökad livskvalitet. 17 I intervjuer med politiker i KNUT-kommunerna, som genomförts av våra externa utvärderare från APeL ( framkommer vikten av fortsatta förbättringsinsatser och att de resultat som åstadkommits behöver tillvaratas samt implementeras. Utvecklingen av olika verktyg i KNUTpartnerskapet har inneburit att det är lättare att bedöma behov och insatser samt redovisa resultat för politiken, enligt en av politikerna. Det har blivit mindre av ad-hoc-lösningar i kommunerna. Samtidigt efterlyser politikerna bättre statistik och faktaunderlag för att kunna fatta mer välgrundade beslut om människors framtid. Indikatorer och system behövs som underlättar insamling av data, uppföljning av resultat och utvärdering av effekter. 64 [Knut 3] 17 Socialstyrelsen (2007) Att mäta effekter av socialtjänstens insatser. Stockholm: Socialstyrelsen, Artikelnummer

65 Vi måste hitta det som vi tror är utgångar ur det kroniska försörjningsstödet. Individanpassa insatserna bortom stuprören De politiska målen och socialförvaltningens uppdrag med fokus på klientoch medborgarnytta, aktivt ägarskap och ledningssystem för kvalitet i socialtjänsten, diskuteras vid lärseminarier i de politiska nämnderna i KNUT-kommunerna. Våra politiker har också deltagit på OECD Leed Forum on Partnerships and Local Governance i Wien i syfte att ta del av internationellt arbete och policyutveckling för att motverka utanförskap. Både handläggare och politiker i KNUT-kommunerna efterlyser en utvecklad dialog för att kunna fatta beslut till nytta för klienterna. Det behövs en fördjupad analys av klienternas situation och utveckling av systemet för att kunna individanpassa insatserna bortom stuprören enligt en av de politiker som intervjuades av våra externa utvärderare. Andra politiker talade om att fokusera människan framför systemen. Det behövs ett samspel mellan politiken och praktiken för en process som tillgodoser de mål som formulerats i Socialstyrelsens riktlinjer för god kvalitet i socialtjänsten i termer av kompetens hos personalen; rutiner för handläggning, dokumentation, uppföljning och utvärdering av beslutad och genomförd insats; och att mötet mellan socialarbetare och klient sker i förtroendefull samverkan och med respekt för den enskildes integritet. 18 Den externa utvärderingen via APeL visar att både handläggare och flera politiker gör bedömningen att kompetensutvecklingen i KNUT leder till en förbättrad verksamhet för klienterna. Samtidigt efterlyser många en utvecklad dialog med brukarna för att hitta nya innovativa lösningar för den grupp som står långt från arbetsmarknaden. Jag har en känsla av att KNUT gör skillnad men samtidigt ett stort frågetecken om det motsvaras av konkret skillnad för klienterna. 18 Socialstyrelsen (2008) God kvalitet i socialtjänsten om ledningssystem för kvalitet i verksamhetenligt SoL, LVU, LVM och LSS. Stockholm: Socialstyrelsen, Artikelnummer [Knut 3] 65

66 Att designa om socialtjänstens tjänsteutbud för AM3 Den utmaning vi står inför i KNUT-kommunerna och andra svenska kommuner är dels att öka våra kunskaper om klientnyttan, dels att designa om tjänsteutbudet för att kunna möta enskilda klienters och olika klientgruppers behov. Det kommer att kräva ökat brukarinflytande och vidareutveckling av modeller för brukarundersökningar (självskattningar, enkäter, fokusgrupper, brukarkonsulter, brukarpaneler etc.). I Nynäshamn pågår ett arbete för att vidareutveckla en modell med ett brukarkonsultråd som startats upp sedan kommunen engagerade sig i KNUT-samarbetet. Socialstyrelsen har i en rapport definierat fyra kriterier för att förbättra brukarperspektivet i socialtjänsten: 1. Brukarens behov och insatsernas resultat skall stå i centrum. 2. Makt och maktrelationer skall synliggöras och beaktas. 3. Den enskilde skall ha reella möjligheter till inflytande och delaktighet. 4. Brukarnas erfarenheter skall identifieras och tas tillvara i socialtjänstens kunskapsutveckling. 19 Klienter med multiproblematik och som är långvariga biståndsmottagare är en av de grupper i samhället som har svårast att göra sina röster hörda. Under tredje fasen i KNUT har vi återigen blivit uppmärksammade på vilken betydelse det har för klienterna om de får möjlighet att uttrycka sig och bli lyssnade på. Vi har i KNUT3 genomfört brukarundersökningar i de praktiska verksamheterna dit många i behovskategorin AM3 remitteras. Dels har arbetshandledarna genomfört egna brukarundersökningar i samband med satsningen på jämställdhetsintegrering (se avsnitt 3), dels anlitade vi under våren 2011 en extern utvärderare från Fokus Kalmar (www. fokus.regionforbund.se). Den externa utvärderaren genomförde fokusgrupper med klienter i de praktiska verksamheterna i Salem, Sundbyberg och Södertälje. Deltagarna i grupperna fick själva ta upp vilka faktorer som de såg som möjliggörare eller hindrare i deras väg ut på arbetsmarknaden. Det är svårt att dra allför långtgående slutsatser av materialet från den externa utvärderingen eftersom det var ett fåtal fokusgrupper med klienter, men den riktar uppmärksamheten på en rad utvecklingsområden. De insatser som sker på arbetsmarknadsenheterna och de resultat som uppnås är beroende av insatser från andra samhällsaktörer. Det kan vara viktigt att 66 [Knut 3] 19 Socialstyrelsen (2005) Integration mellan forskning, utbildning och praktik ur ett brukarperspektiv. Stockholm: Socialstyrelsen, Artikelnummer

67 hjälpa människor med problem som finns i deras vardagsliv, innan det ställs krav på arbetsträning eller praktik. Personer som har varit med om starka traumatiska händelser, bostadslöshet, beroendeproblematik, kriminalitet eller annat, behöver få hjälp och stöd i dessa delar innan de kan fungera i en arbetssituation. Utvärderingen visar också att brukarna ofta har små förhoppningar om att insatserna skall leda till ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. De upplever att deras kunskaper och/eller erfarenheter som de har sedan tidigare inte tas tillvara, och de känner sig sällan delaktiga i val av insatser i form av t.ex. praktikplatser. Istället känner de sig tvingade att delta i olika insatser och upplever att de slussas mellan olika aktörer. Flera av dem som deltog i fokusgrupperna uppgav att de inte hade individuella handlingsplaner (trots att sådana finns) eller kände till att sådana planer skall finnas. De upplevde inte heller att de involverades i en dialog om framtiden. Generellt beskrev de som deltog i fokusgrupperna kontakterna med kommunen i mer positiva ordalag än kontakterna med andra samhällsaktörer. Kontakterna med frontlinjebyråkraterna dvs arbetshandledarna i de praktiska verksamheterna uppfattades i de flesta fall som positiva. Följande citat är hämtat ur den externa brukarutvärderingen. Det som alla brukare är överens om är positivt, är att de arbetsmarknadsinsatser som de nu är i (läs de praktiska verksamheterna), har inneburit att de har brutit sin isolering och fått tillgång till nya sociala kontakter. De upplever det positivt att ha en aktivitet att gå till och att där finnas i en form av arbetsgemenskap. Brukaren som innovatör Det finns ett stort behov av att ta fram nya ansatser för att öka brukarnas delaktighet samt deras möjligheter att påtala brister i verksamheterna och föreslå nya lösningar. Vi ser inte att det idag finns tillräckligt bra lösningar för dem som står långt från arbetsmarknaden och vi vill bli bättre på att, utifrån ett egenmaktsperspektiv, ge rätt stöd till AM3 gruppen. Verksamheterna måste bli mer tydliga för varje enskild klient. Hur får klienten veta vilka insatser som finns att välja på, som är rätt för just henne/honom? Det handlar om att göra samverkan och minska risken för att bristande eller ineffektiv samverkan försvårar för klienten att lyckas. [Knut 3] 67

68 Svensson & Bengtsson 20, som studerat användardriven innovation, menar att klienter med sociala problem har stor kunskap om problemens orsaker. Klienterna kan bidra med nya idéer och fungera som katalysatorer för innovativa nyskapande processer i socialtjänsten. De har också en viktig roll i arbetet med att sprida idéerna vidare eftersom de har legitimitet i olika klientgrupper. Vi är övertygade om att brukarnas delaktighet, aktiva medverkan och medinflytande, är en nödvändig förutsättning för att designa om socialtjänstens insatser. I partnerskapet har vi planerat att gå vidare med KNUTinnovation för att ta reda på hur reellt brukarinflytande och brukarmedverkan kan utvecklas på individ-, grupp- och verksamhetsnivå för hållbara lösningar sociala innovationer. 68 [Knut 3] 20 Svensson & Bengtsson (2010) Users Influence in Social-service Innovations: Two Swedish Case Studies. London: Routledge Taylor and Francis. Journal of social entrepreneurship. Vol 1, No 2:

69 [Knut 3] 69

70

71

72 Kommunalt Nätverk för Utveckling (KNUT) är ett initiativ som engagerar hundratals frontlinjebyråkrater inom socialtjänsten. Tillsammans med ledare och politiker från kommuner i Stockholms län deltar frontlinjebyråkraterna i utvecklingen av insatser för de kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden. KNUT är ett strukturerat samarbete mellan kommuner för att kunna erbjuda mer kvalificerade och fler utvärderade välfärdstjänster för dem som har försörjningsstöd under långa perioder. De klienter som faller mellan stolarna och som inte får rätt insatser, i rätt tid, av rätt aktör och till rätt kostnad när det brister i samverkan mellan samhällsaktörer. Socialarbetare, politiker och forskare har länge uppmärksammat kunskapsbristen i arbetet med ekonomiskt bistånd och kommunala arbetsmarknadsinsatser. Kommunerna som deltar i KNUT samarbetar med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och forskarsamhället för att kunna gå från tro till vetande när det gäller effektiva insatser inom socialtjänsten. Den här skriften vänder sig till dig som arbetar inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg och till dig som deltar i utvecklingen av verksamheten (politiker, konsulter och forskare). Skriften ger läsaren en inblick i utvecklingsarbetet i den tredje fasen ( ) av utvecklingsarbetet i KNUT, där partnerskapet fokuserat på samverkansledning, socioekonomiska analyser, utveckling av arbetsmarknadsenheternas praktiska verksamheter och på att implementera motiverande samtal (MI). Utvecklingsarbetet i tidigare faser har redovisats i Boken om KNUT som beskriver resultaten för åren och i en skrift som beskriver resultaten under den andra fasen Hittills är Instrument X ett kartläggningsinstrument inom ekonomiskt bistånd det resultat som haft störst spridning till andra svenska kommuner. Alltfler kommuner vill också veta mer om vår modell för kategorisering av klienternas behov och hur det kan förändra policy och praktik. Vi fortsätter under 2012 vårt arbete för att hitta nya innovativa lösningar så att fler blir självförsörjande när vi blir bättre. FLER BLIR SJÄLVFÖRSÖRJANDE NÄR VI BLIR BÄTTRE RÄTT INSATS, TILL RÄTT PERSON, I RÄTT TID, TILL RÄTT KOSTNAD OCH AV RÄTT AKTÖR