Sammanfattning. [Knut 3] 3

Transkript

1 knut3 2011

2

3 Sammanfattning Den här skriften ger en inblick i utvecklingsarbetet i KNUT (Kommunalt Nätverk för UTveckling) under perioden januari 2010 till november I kommunerna Nynäshamn, Salem, Sundbyberg och Södertälje erbjuder KNUT kompetensutveckling för medarbetare inom socialtjänsten, vilket i sin tur skall bidra till bättre utredningar, en mer samordnad rehabiliteringsprocess och kvalitetssäkrade insatser för de klienter som står långt från arbetsmarknaden. Utifrån kunskaper och erfarenheter från tidigare faser (KNUT1 och KNUT2) har kommunerna satsat på fyra områden i tredje fasen (KNUT3) samverkansledning, socioekonomiska analyser, motiverande samtal (MI) och utveckling av de praktiska verksamheterna vid arbetsmarknadsenheterna. I skriften presenteras varje område delprojekt och en reflektion sker kring hur vi på ett bättre sätt kan möta dem som har svårt att komma vidare ut i egen försörjning. En beskrivning sker av Instrument X ett kartläggningsinstrument för nybesök inom ekonomiskt bistånd och en modell för kategorisering av de behov som klienterna har av stöd från socialtjänsten. Klientens process från nybesök till olika insatser i kommunerna presenteras och ett urval av arbetsmodeller där syftet är att möta klienterna där de befinner sig, samt att korta ledtiderna mellan en utredning och rätt insats. [Knut 3] 3

4 Redaktörer för skriften har varit KNUTs processcoacher Lena Rogeland och Inger Danilda Grafisk form och produktion bybloo.se Nyköping Foto Lena Rogeland

5 Förord Den här skriften beskriver tredje fasen i ett utvecklingsarbete inom socialtjänsten i KNUT (Kommunalt Nätverk för UTveckling). Syftet med utvecklingsarbetet är att Fler blir självförsörjande när vi blir bättre. Det övergripande mål som alla aktiviteter skall bidra till är Rätt insats till rätt person, i rätt tid, av rätt aktör och till rätt kostnad. Utvecklingsarbetet har sedan år 2006 fått ekonomiskt stöd från den Europeiska Socialfonden (ESF) och har arbetet involverat fyra kommuner som arbetat i ett partnerskap: Nynäshamn, Salem, Sundbyberg och Södertälje samt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Kommunerna erbjuder genom samarbetet i KNUT kompetensutveckling för medarbetare på olika nivåer inom socialtjänsten chefer och frontlinjebyråkrater för att de skall kunna utveckla samt implementera ledningssystem för kvalitet i enlighet med socialtjänstlagen. Även politiker engageras i processen genom lärseminarier där olika teman tas upp med koppling till kvalitetsutveckling, medborgarservice och formulering av politiska mål för kommunernas verksamhet. Under har över 300 medarbetare i KNUT-kommunerna deltagit i kompetenshöjande insatser i form av utbildningar, tvärkommunala nätverk och arbetsplatslärande. Ett 40-tal medarbetare och politiker har deltagit i transnationellt utbyte inom EU för att lära mer om hur andra länder arbetar med de arbetslösa som står långt från arbetsmarknaden, i praktik och i policy. I den här skriften berättar vi om våra resultat, lärdomar, arbetsprocesser och instrument i utvecklingsarbetet. Skriften vänder sig till dig som arbetar inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg och till dig som deltar i verksamhetsutveckling som politiker, konsult eller forskare. Under 2012 kommer tre nya kommuner Nacka, Södermalms stadsdelsförvaltning i Stockholms stad och Värmdö att delta i den del av utvecklingsarbetet som handlar om att implementera samtalsmetoden Motiverande Samtal. Ledningsgruppen för KNUT3 i oktober 2011 Stig Hanno, ordförande Camilla Dunström & Catarina Helling, Nynäshamn Eva-Stina Premberg & Susan Troberg, Salem Eva Kheiltash Olsson, Karin Sellin & Katarina Welin, Sundbyberg Hans Carlsson, Margareta Tham & Tommy Hjernert, Södertälje [Knut 3] 5

6 Innehåll

7 1. Vem är KNUT? Tredje fasen i KNUT med fyra fokusområden Jämställdhetsglasögon för god medborgarservice Från Instrument X till insats(er) Arbetsmodeller med trappsteg och team En process anpassad för brukarna...61 [Knut 3] 7

8 [1]

9 Vem är KNUT? KNUT (Kommunalt Nätverk för UTveckling) har genomförts i tre faser sedan år 2006 (KNUT 1, 2 och 3) och erbjuder kompetensutveckling för medarbetare inom socialtjänsten, framförallt för anställda vid enheterna för ekonomiskt bistånd samt de kommunala arbetsmarknadsenheterna. Även introduktionsenheter, socialpsykiatrin, vuxenenheter och barn- och ungdom har i vissa fall varit engagerade. Kompetensförsörjningen skall bidra till bättre utredningar, en mer samordnad rehabiliteringsprocess och kvalitetssäkrade insatser utifrån klienternas behov. Fokus för samarbetet i KNUT är effektivare insatser för dem som står långt från arbetsmarknaden. Över tid har partnerskapets sammansättning nätverkets aktörer varierat. Nynäshamn, Sundbyberg och Södertälje är kommuner som funnits med på hela resan. Under tredje fasen, som beskrivs i den här skriften, har även Salems kommun och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) deltagit. KNUT-kommunerna återfinns alla i Stockholms län, men skiljer sig åt vad gäller en rad faktorer däribland befolkningsstorlek. Korta fakta om kommunerna återfinns på kartan, sid Under första fasen av samarbetet i KNUT ( ) involverades medarbetarna vid enheterna för ekonomiskt bistånd och kommunernas försörjningsstödssystem. Klientens väg(ar) in och ut ur systemet kartlades. Klienternas process analyserades för att få bättre kunskaper om de bedömningar och beslut som sker i systemet samt hur dessa dokumenteras. Utifrån kartläggningar och analyser erbjöds kompetensutveckling (metoder inom försörjningsstödsområdet, projektledning, utvecklingsarbete och jämställdhet) för att kunna erbjuda bästa tänkbara stöd till klienterna. Det första svenska kartläggningsinstrumentet för nybesök inom ekonomiskt bistånd började utvecklas Instrument X som beskriver klientens behov av insatser med fokus på arbetsmarknad (AM) samt arbetsmarknadsinriktad rehabilitering (RH). En närmare beskrivning av instrumentet och klientens process från nybesök till olika insatser återfinns i avsnitt 4. Under andra fasen ( ) syftade kompetensutvecklingen till att öka kunskaperna om de klientgrupper som utgör en stor del av de långvariga biståndsmottagarna. De klienter som har behov av stöd från såväl socialtjänsten som andra aktörer. Utöver enheterna för ekonomiskt bistånd involverades medarbetarna från arbetsmarknadsenheterna alltmer i utvecklingsarbetet. Kompetensutvecklingen handlade om ledarskapsfrågor inom samverkan och implementering, dokumentation, utvärdering av [Knut 3] 9

10

11 insatser, socioekonomiska investeringskalkyler, motiverande samtal (MI) och kunskaper om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Under tredje fasen ( ) har satsningarna fortsatt på lärande inom ovan nämnda områden och nya verksamheter samt yrkeskategorier engagerats. I avsnitt 2 introduceras de fyra delprojekt vi arbetat med i tredje fasen och därefter vår strävan att integrera ett jämställdhetsperspektiv i utvecklingsarbetet (avsnitt 3). Vid tvärkommunala träffar har olika arbetsmodeller presenterats av medarbetare i KNUT-kommunerna och därigenom väckt intresse hos kollegor i andra kommuner. Några av dessa modeller har vi valt att lyfta fram och presentera närmare i avsnitt 5. Avslutningsvis reflekterar vi kring kommunernas gemensamma utmaning att på ett bättre sätt kunna möta dem som står långt från arbetsmarknaden (avsnitt 6). Den uppmärksamme läsaren kanske fortfarande funderar över svaret på frågan Vem är KNUT?, som tillika är rubriken på det här inledande avsnittet. En av drivkrafterna bakom starten av KNUT som ett projekt, finansierat av Europeiska Socialfonden, var att skapa en struktur och ett arbetssätt för att undvika det som kallats projektkyrkogården. Arbetssätt som främjar en process där resultaten från projektarbetet integreras i kommunernas linjeorganisationer istället för att grävas ner på kyrkogården. Det kräver ett stort engagemang i och för förändringsarbetet bland de socialarbetare som möter klienter i vardagen. Vi har lyckats involvera medarbetarna i kommunerna och KNUT har beskrivits som en undergroundrörelse bland frontlinjebyråkrater. Medarbetare som erbjuder service direkt till medborgarna och som i sitt dagliga arbete måste ta hänsyn till formella regelverk. Samtidigt har frontlinjebyråkraterna en handlingsfrihet och ett tolkningsutrymme i mötet med klienterna. För att uppnå målen som kommunerna har med KNUT-samarbetet krävs det att det bor en "KNUT" i varje medarbetare. Vi har i skriften valt att i första hand använda begreppet klient när vi refererar till dem som söker försörjningsstöd och deltar i arbetsmarknadsinsatser: brukare, arbetstagare och deltagare i olika aktiviteter. Vi har valt att använda begreppet försörjningsstöd snarare än att tala om det vidare begreppet ekonomiskt bistånd även om det också förekommer på några ställen. Vi använder begreppet handläggare för att beskriva flera olika yrkeskategorier. [Knut 3] 11

12 [Kommunstatistik] SALEM 1. Folkmängd: (kvinnor och män 7 603) 2. Andel utrikes födda i %, 2010: Andel förvärvsarbetande i %, 2009: 82,2 (kvinnor 81,3 och män 83,2) 4. Andel öppet arbetslösa, %, 2010: 5,2 (kvinnor 4,9 och män 5,5) 5. Invånare (25-64 år) med eftergymnasial utbildning minst 3 år, i %, 2010: 24 (kvinnor 27 och män 20) 6. Beskattningsbar förvärvsinkomst (20-64 år), medelvärde 2009: Kvinnor och män Invånare som erhållit ekonomiskt bistånd, andel %, 2010: 2,6 SUNDBYBERG 1. Folkmängd: (kvinnor och män ) 2. Andel utrikes födda i %, 2010): 25,8 3. Andel förvärvsarbetande i %, 2009: 75,6 (kvinnor 74,6 och män 76,5) 4. Andel öppet arbetslösa, %, 2010: 7,8 (kvinnor 7,7 och män 8,0) 5. Invånare (25-64 år) med eftergymnasial utbildning minst 3 år, i %, 2010: 27 (kvinnor 31 och män 24) 6. Beskattningsbar förvärvsinkomst (20-64 år), medelvärde 2009: Kvinnor och män Invånare som erhållit ekonomiskt bistånd, andel %, 2010: 4,3 Källa: Kommun- och landstingsdatabasen, och Statistiska centralbyrån,

13 SÖDERTÄLJE 1. Folkmängd: (kvinnor och män ) 2. Andel utrikes födda i %, 2010): 31,8 3. Andel förvärvsarbetande i %, 2009: 69,5 (kvinnor 66,5 och män 72,3) 4. Andel öppet arbetslösa, %, 2010: 10,9 (kvinnor 10,4 och män 11,4) 5. Invånare (25-64 år) med eftergymnasial utbildning minst 3 år, i %, 2010: 18 (kvinnor 20 och män 16) 6. Beskattningsbar förvärvsinkomst (20-64 år), medelvärde 2009: Kvinnor och män Invånare som erhållit ekonomiskt bistånd, andel %, 2010: 11,5 NYNÄSHAMN 1. Folkmängd: (kvinnor och män ) 2. Andel utrikes födda i %, 2010: Andel förvärvsarbetande i %, 2009: 75,6 (kvinnor 72,3 och män 78,7) 4. Andel öppet arbetslösa, %, 2010: 6,4 (kvinnor 6,2 och män 6,6) 5. Invånare (25-64 år) med eftergymnasial utbildning minst 3 år, i %, 2010: 14 (kvinnor 17 och män 11) 6. Beskattningsbar förvärvsinkomst (20-64 år), medelvärde 2009: Kvinnor och män Invånare som erhållit ekonomiskt bistånd, andel %, 2010: 4,9 [Knut 3] 13

14 [2]

15 Tredje fasen i KNUT med fyra fokusområden Kompetensutvecklingen har i alla faser av samarbetet mellan kommunerna i KNUT byggt på ett processinriktat lärande med en nära koppling till vardagsarbetet. Traditionell utbildning kombineras med tvärkommunala lärteam, metodutvecklingsgrupper, lokala utvecklingsgrupper och arbete med konkreta case ute i kommunerna. Det har bidragit till en förändringskultur och en drivkraft för att arbeta med verksamhetsutveckling. Nya metoder och kunskaper prövas, utvärderas och integreras i den ordinarie verksamheten. Satsningen har en bred målgrupp och en rad olika yrkeskategorier deltar i KNUT3. Det är socialsekreterare, arbetsmarknadssekreterare, socialassistenter, KBT-konsulenter, rehabkonsulenter, arbetskonsulenter, arbetshandledare, arbetsmarknadskonsulenter, flykting- och introduktionshandläggare, boendestödjare, studie- och yrkesvägledare, administrativa handläggare, utredare, ekonomer, systemförvaltare och chefer. I tredje fasen har kompetensutvecklingen fokuserat på fyra olika områden och delprojekt (Motiverande samtal, Praktiska Verksamheter, Socioekonomi och Samverkansledning). Nedan återfinns en kort presentation av respektive område och några resultat från utvecklingsarbetet under perioden En detaljerad beskrivning av de olika delprojekten återfinns i fristående publikationer, som kan laddas ner från Utöver dessa delprojekt har partnerskapet i KNUT fortsatt utvecklingen av Instrument X ett kartläggningsinstrument inom ekonomiskt bistånd som vi arbetat med sedan år Vi har vidareutvecklat tillämpningen av en modell för kategorisering av klienternas behov i relation till insatser som fokuserar på arbetsmarknad, alternativt arbetsmarknadsinriktad rehabilitering. Under tredje fasen har detta även inneburit ett samarbete med SKL kring Kommunal ArbetsmarknadsStatistik(KAS) där vi rapporterat in statistik utifrån olika behovskategorier (se vidare avsnitt 4). Vi har fortsatt att belysa de horisontella målen jämställdhet och tillgänglighet ur olika perspektiv i kommunerna, i delprojekten och i arbetsprocesserna. Vad gör vi? Motiverande samtal/mi Motiverande samtal (eng. Motivational Interviewing) är en förändringsinriktad, klientcentrerad och samtidigt styrande samtalsmetod, som introducerades i Sverige via Kriminalvården i slutet av 1990-talet. Satsningen på MI är ett led i att implementera evidensbaserade metoder för att kunna [Knut 3] 15

16 leverera kvalificerade välfärdstjänster. Sedan andra fasen erbjuds via samarbetet i KNUT grundutbildning i MI, och under tredje fasen har över 200 medarbetare i kommunerna deltagit i det vi kallat MI Grund. Dessutom har cirka 80 medarbetare i kommunerna gått vidare till fortsättningsutbildningar och/eller utbildningar för så kallade metodstödjare för MI. En metodstödjare är en handläggare kollega som organiserar och planerar metodstödet för en MI (tränings)grupp. Idag finns MI-grupper i alla KNUT-kommunerna och dessa grupper träffas regelbundet från en gång i veckan till en gång i månaden för att träna på metoden. Handläggarna kan också skicka in inspelade samtal med klienter till MIC Lab på Karolinska Institutet i Stockholm ( för kvalitetssäkring genom professionell kodning av motiverande samtal (MI). Under år 2012 fortsätter satsningen på MI med grundutbildning, metodstödjarutbildning, skräddarsydd utbildning för chefer och kodning av samtal. De kommuner som deltar i KNUTs partnerskap har genom satsningen på MI byggt upp en kritisk massa av kunskap och det finns en modell för att implementera samtalsmetoden. Utbildning kombineras med möjligheter för medarbetarna att träna och få återkoppling på samtal med klienter. Genom att handläggare från olika verksamheter får MI utbildning minskar risken att klienterna, i samband med utredningar och olika insatser, utsätts för flera olika metoder i kontakterna med socialtjänsten. Den motiverande process som inleds när klienten söker försörjningsstöd kan fortsätta om hon/han sedan deltar i arbetsmarknadsinriktade insatser i kommunens regi. Inom ramen för samarbetet i KNUT har ett regionalt nätverk initierats mellan kommuner i Stockholms län, som arbetar på ett liknande sätt med MI, och mellan handläggare som har rollen som metodstödjare (MI coach eller MI-ledare). Vår ambition har varit att ta fram en manual för MI arbetet med ett integrerat jämställdhets/genusperspektiv. Det har varit svårt eftersom det finns begränsat med forskning om genus och samtal. Vår hypotes är att en strukturerad metod som MI ger mindre utrymme för att återskapa föreställningar om kvinnligt/manligt i samtalen, men om så är fallet vet vi inte idag. Vilka är resultaten i kommunerna? 16 [Knut 3]

17 Några röster från kommunerna: Metodstödjarna har varit viktiga för att få det att fungera med MI i vardagsarbetet. De puffar på enskilda medarbetare för att de skall använda metoden systematiskt samt komma igång och spela in samtal med sina klienter. (Projektledare för delprojekt MI, Nynäshamns kommun) Nu kör vi inte bara bil utan samtidigt MI. Vi har MI-tänk med oss hela dagarna och försöker hitta bra tillfällen att tillämpa metoden. (Arbetshandledare i Salems kommuns praktiska verksamheter) I Sundbyberg vill vi bygga upp en gemensam struktur för MI metodstöd inom hela staden och flera verksamheter utanför socialtjänsten, till exempel skolan har också satsat på MI utbildning. Vi har en speciell grupp för metodstödjare. (Chefer i Sundbybergs stad) Vi funderar på öppna MI-grupper för att till exempel medarbetare med oregelbunden arbetstid skall få tillfälle att öva på metoden. Tack vare KNUT kom vi med i ett forskningsprojekt med Karolinska Institutet där de undersöker om MI leder till minskad stress bland personal inom socialtjänsten. (Projektledare för delprojekt MI och chefer i Södertälje kommun) Vad gör vi? Praktiska verksamheterna/pv De praktiska verksamheterna i kommunerna omfattar olika verksamheter och fungerar bland annat som arenor för Offentligt Skyddat Arbete (OSA), trygghetsanställningar samt arbetsprövning, arbetsträning och praktik. I Salem består den praktiska verksamheten av Arbetscentrum där det finns snickeri, textilavdelning, dataverkstad, serviceuppdrag samt markarbeten. Möjlighet finns att pröva olika arbeten som t.ex. vaktmästare, receptionist och parkarbetare. Inom samtliga arbetsområden erbjuds utbildning med anknytning till området. De praktiska verksamheterna i Södertälje omfattar en rad verksamheter som t.ex. en secondhandbutik, en textilverkstad, lokalvård och arkivdata. Dessutom finns en intarsiaverkstad där deltagarna får pröva intarsia, som är en teknik att lägga in olikfärgade och formskurna träbitar för att bilda ett mönster eller en bild på en större träyta. I Sundbyberg finns bland annat verksamheter för klottersanering, kök, catering och tvätteri. [Knut 3] 17

18 [KNUT 3 Delprojekt praktiska verksamheterna] Underlag för identifiering och analys av utvecklingsområden >> Planering av utbildning/lärande >> Verksamhetsplan Förutsättningar Uppdrag Genomförande och uppföljning Utvärdering l ocessbeskrivningar dering essenter och analys (behov, deltagare) ofil(ering, namn) (kompetens, tid, arbetsbeskrivningar etc) arbetsplatsen ens medverkan i val av insats med uppdragsgivare ilka metoder används ocess återrapportering er för deltagaren er hos verksamheten och dialog inför nästkommande år vtal partners er hos handledare Syftet med att skapa verksamhetsplaner för Praktiska Verksamheterna är att det ska bidra till att rätt person får rätt insats, i rätt tid, av rätt aktör och till rätt kostnad genom att tydliggöra i vilket sammanhang de praktiska verksamheterna befinner sig. Arbetet ska ge underlag för att identifiera o analysera utvecklingsområden, följa upp och utvärdera nytta, underlag för dialog med samverkanspartner samt dialog med klienter och arbetssökande som potentiellt ska delta i och deltar i verksamheterna. Rubrikerna ska ses som inspiration och vägledning, och respektive kommun arbetar med de områden där behovet är störst och ger bäst utfall. En guide till arbetet är framtagen. Verksamhetsplanen ska vara ett levande dokument och kompletteras med en konkret aktivitetsplan för året. 18 [Knut 3]

19 Rollen som arbetshandledare i de praktiska verksamheterna innebär att leda arbetet och att leda människor med multiproblematik i en arbetsrehabiliteringsprocess mot ett arbete på en reguljär arbetsmarknad. Ett komplext och svårt arbete som kräver en bred kompetens inom många områden för att kunna utföra uppdragen, samt agera som en professionell samverkanspart. I KNUT3 har arbetshandledarna deltagit i olika utbildningar (MI, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, att leda personer i en rehabiliteringsprocess, socioekonomi, jämställdhet och en introduktion till arbetsförmågebedömningar). De har även deltagit i studiebesök och ett transnationellt utbyte med Skottland. Det transnationella utbytet med Edinburgh via den lokala handelskammaren innebar besök på olika verksamheter ämnade för grupper som står långt från arbetsmarknaden. Dessa studiebesök gav många idéer om nya arbetsmetoder och angreppssätt. Vilka är resultaten i kommunerna? Samarbetet med Edinburgh resulterade även i en utbildning för arbetshandledare och andra intresserade kring en modell utvecklad av WOW (Women Onto Work, WOW är en verksamhet som funnits i över 20 år i Skottland, och erbjuder program på plats ute i olika bostadsområden för olika grupper av kvinnor. Specifika insatser har utvecklats för kvinnor från etniska minoriteter, unga kvinnor, kvinnor med psykisk ohälsa samt kvinnor med funktionsnedsättningar. Programmen består av utbildning, coachning, vägledning, praktik, nätverkande och en bonus om deltagaren fullföljer insatsen. De praktiska verksamheterna har inte tidigare haft några egna verksamhetsplaner utan de har ingått/nämnts i en övergripande plan för arbetsmarknadsenheterna. Det konkreta resultatet av satsningen på de praktiska verksamheterna är verksamhetsplaner, med syfte att ge bättre underlag för att identifiera och analysera uppdrag, remittering och utvecklingsområden, dialoger med samverkanspartners och dialoger med klienter i verksamheterna. Kvalitetssäkrade verksamhetsplaner skall finnas från år 2012 i Salem, Sundbyberg och Södertälje. Centrala begrepp för verksamheterna har tydliggjorts och ett utvecklingsarbete har startat upp för att göra arbetsanalyser samt koppla dessa till funktionskrav (sociala krav, aktivitetsnivå, intellektuella krav etc). Syftet är att kunna ge rätt insats/arbetsuppgift till rätt person så att klienten stegvis skall kunna utveckla sin förmåga att få och behålla ett arbete. Jämställdhet skall genomsyra de verksamhetsplaner som tas fram och Sundbyberg bjöd in övriga KNUT-kommuner att delta i ett arbete med jämställdhetsintegrering för de praktiska verksamheterna (beskrivs närmare i avsnitt 3). De två praktiska verksamheter som finns i Sundbyberg är, liksom i många andra kommuner, könsmärkta. Män har i första hand [Knut 3] 19

20 valt och/eller hänvisats till verksamheter som klottersanering och snickeri medan kvinnor valt och/eller hänvisats till kök, catering och tvätteri. År 2012 slås de olika praktiska verksamheterna ihop till en gemensam verksamhet och arbetet med jämställdhetsintegrering varit en del i förändringsarbetet. Deltagarna får oavsett kön större möjligheter att pröva olika arbetsuppgifter och fördelarna är dels att deltagarna får en introduktion till ett bredare utbud av arbetsuppgifter, dels att det blir en jämnare fördelning av kvinnor och män både bland arbetshandledare och bland deltagare. En viktig del för att utveckla verksamheterna är egenmakt och att arbetshandledarna lämnar ifrån sig makt och inflytande över processer till klienterna. Deltagarna skall känna att de har makt över sin egen situation, sina arbetsuppgifter och sin närmiljö. Klienter som deltar i de praktiska verksamheterna skall inte bli arbetstränade utan de skall återerövra sin vardag och arbetsförmåga. I Södertälje har arbetshandledarna och klienterna tavelmöten som bygger på Lean filosofin 1 för att gå igenom uppställda mål, avvikelser, ständiga förbättringar och den dagliga driften. Inom den praktiska verksamheten för lokalvård kompletteras tavlorna med grafiska symboler för deltagare som inte kan eller har svårt att läsa. På det här sättet kan alla, arbetshandledare och deltagare, delta i förbättringsarbetet och deltagarnas idéer samt kompetenser tas tillvara. För klienter som deltar i de praktiska verksamheterna vid Arbetscentrum i Salem anpassas programmet för varje individ, börjar med en utforskning av vad hon/han klarar av och utökas sedan efter hand. Processen kan följas i en Jobbtrappa (beskrivs närmare i avsnitt 5) och den används som ett verktyg i arbetsmarknadsenhetens utredningsarbete samt planering tillsammans med klienten. Därefter är Jobbtrappan en viktig del i uppföljningen tillsammans med Arbetscentrum. Målet är att tydliggöra utvecklingen och planera vidare utifrån förändrade behov hos individen. 20 [Knut 3] 1 Lean är en modell hämtad från industrin och som introducerats i socialtjänsten. Syftet är identifiera och eliminera alla faktorer i processen som inte skapar värde för klienten.

21 Några röster från kommunerna: Vi har fått en samsyn och alla talar samma språk. Våra roller som arbetshandledare har stärkts och vi har fått ett jämställdhetstänk. Ökad kvalitet som leder till bättre resultat och effekter. (Agneta Wahlgren, Salem) Deltagandet i KNUT3 har inneburit en efterlängtad och värdefull kompetenshöjning för arbetshandledarna. Genom ökad omvärldskunskap och studiebesök har nya insikter inhämtats och arbetsmetoderna utvecklats. Deltagandet har också inneburit ökad teamkänsla. (Margareta Tham, Södertälje) En bättre praktisk verksamhet förväntas leda till en högre genomströmning. (Karin Sellin, Sundbyberg) Processen med verksamhetsplanen har hjälpt oss att se mer kritiskt på vår verksamhet. (Camilla Dunström, Nynäshamn) Vad gör vi? Vilka är resultaten i kommunerna? Samverkansledning Samverkan internt inom kommunerna och externt med andra aktörer är en förutsättning för att kunna erbjuda ett effektivt stöd för dem som står långt från arbetsmarknaden. Det krävs att både chefer och handläggare har goda kunskaper om, samt kontakter med, andra verksamheter för att kunna få ihop rehabiliteringspusslet. Därför valde partnerskapet i KNUT att i tredje fasen, och utifrån erfarenheter från tidigare faser, att satsa på en omfattande utbildning i samverkansledning för ledare på olika nivåer i kommunerna. Ett 20-tal chefer och ledare från Nynäshamn, Sundbyberg och Södertälje har deltagit i ett program som dels omfattat gemensamma utbildningsdagar, dels utvecklingsarbete på hemmaplan med olika case. Ett av resultaten från den gemensamma utbildningen är en checklista för samverkan. Den belyser bland annat hur ledare kan analysera samverkan, skapa en fungerande samverkansledning, hantera hinder i samverkan och analysera samverkan ur ett jämställdhetsperspektiv. Checklistan skall kunna användas i olika verksamheter inom socialtjänsten för att säkerställa att klienterna inte faller mellan stolarna. [Knut 3] 21

22 Vi vill med stolthet kunna säga att vi arbetar ur ett perspektiv där brukarens behov går före och socialtjänstens organisering kommer sedan. (Ledare i Nynäshamns kommun) I Nynäshamn riktades uppmärksamheten på svårigheten att hitta ett bra samarbete mellan Socialförvaltningens olika enheter. Klienter bollades mellan olika enheter och inte sällan var det gruppen unga män med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. I maj 2011 startade kommunen därför det som kallats Batmanmodellen där handläggarna fått en tydlig struktur för att arbeta med klienter där olika enheter involveras. Modellen innebär att handläggare som får/ har en klient där det krävs flera kompetenser skall kunna sammankalla kollegor från andra enheter till ett möte. Under dessa möten tas frågeställningar kring klienten upp (där hon/han har avidentifierats) och alla som närvarar deltar med sina kunskaper för att kunna erbjuda klienten rätt stöd i ett tidigt skede. Enhetscheferna träffas varje månad för att gå igenom ärenden där det kan finnas skäl att dela på resurser för utredning och/eller rådgivning. Batmanmodellen har redan satt spår i organisationen och färre klienter vandrar runt mellan enheterna. Klienterna får snabbare den stödinsats som behövs dvs rätt insats till rätt person, i rätt tid, av rätt aktör och till rätt kostnad. Modellen har hittills inte krävt några förändringar i organiseringen av arbetet, utan via modellen har handläggarna hittat nya vägar att samarbeta. Vårt problem är idag att multiproblemklientens behov blir lösta som på ett pärlband. Vi löser det ena, det andra, det tredje osv isolerat från varandra. Det skall vi ändra på! (Tommy Hjernert, Södertälje kommun) Även i Södertälje fokuserade ledarna på samverkan mellan enheter inom socialtjänsten i kommunen. Handläggarna på olika enheter arbetar ofta isolerat från varandra och ibland med dålig kunskap om varandras arbete. Social- och omsorgskontorets samverkansgrupp, där klienter förs över och/eller möter handläggare från olika enheter (ungdom och familj, missbruk, försörjningsstöd etc.) fick i uppdrag att beskriva två klienter med multiproblematik utifrån t.ex. en neurospsykiatrisk problematik och en missbruksproblematik. I uppdraget ingick att beskriva klienternas vägar och föreslå bästa lösningen för den enskilde, samt att till socialkontorets 22 [Knut 3]

23 ledningsgrupp föreslå hur en förändring av organisationen och befintliga samverkansavtal skall se ut för att möta klienternas behov. Gruppen har tagit fram ett förslag till process där alla enheter är med från början och som avspeglar en bättre prioritering när det gäller i vilken ordning klienternas behov skall tillgodoses. En konferens har arrangerats för alla medarbetare i syfte att ta fram förslag på hur samverkan kan vidareutvecklas. Bland förslagen återfinns ett gemensamt kartläggningsformulär med kärnfrågor som täcker alla områden där klienten kan behöva stöd, och som dessutom kan användas på hela socialkontoret. En annan idé är en oberoende samverkansledare, som enbart ser till klientens behov. Samverkansgruppen bearbetar idéerna och tar fram ett slutligt förslag till Socialkontorets ledningsgrupp och när beslut är taget skall det nya arbetssättet implementeras under år Det är viktigt att vara tydligt när vi som ledare ger ett uppdrag och att de som skall jobba med uppdraget också är tydliga med att de tar, och förstår uppdraget. (Ledare i Sundbyberg stad) I Sundbyberg prövades under år 2010 en modell med ett tvärprofessionellt team (arbetsmarknadskonsulent och socialsekreterare), som arbetade tillsammans med klienter som stod relativt nära arbetsmarknaden, men som behövde extra stöd för att komma ut i egen försörjning. Modellen AM2 teamet beskrivs närmare i avsnitt 5. Efter en utvärdering av modellen framkom att det fanns andra klientgrupper (de som står långt från arbetsmarknaden, Unga Vuxna och klienter med behov av språkpraktik) där det fanns behov av att hitta ett bättre samarbete över enhetsgränserna inom socialtjänsten. Förvaltningschefen och enhetscheferna, som deltagit i utbildningen i samverkansledning i KNUTs regi, har initierat ett team för Unga Vuxna och arbetsgrupper för att kartlägga andra klientgruppers behov. Dessa arbetsgrupper skall komma fram till hur teamen för olika klientgrupper skall arbeta. I teamarbetet ingår arbetsmarknadskonsulenter, studie- och yrkesvägledare, lärare och socialsekreterare. Tvärprofessionella team har visat sig vara ett bra sätt att arbeta med olika klientgrupper för att ta tillvara olika kompetenser och resurser. I Unga Vuxna teamet har dock handläggarna kommit fram till att det är svårt att kategorisera utifrån ålder när man skall erbjuda klienterna insatser. Det är bättre att kategorisera utifrån behov. En förändring kommer därför att genomföras i verksamheten utifrån dessa erfarenheter. [Knut 3] 23

24 Socioekonomiska analyser Socioekonomiska analyser har varit på agendan sedan första fasen av samarbetet i KNUT genom ett arbete som pågick i Södertälje kommun. Utbildningar har genomförts sedan andra fasen. Den socioekonomiska metoden hjälper till att beskriva kostnaderna för utanförskap och värdet av det förebyggande samt rehabiliterande arbetet. Analyserna ger ett vidgat samhällsekonomiskt synsätt kring socialt arbete, och investeringskalkyler ger underlag för politiska beslut. I tredje fasen har politiker, chefer och ledare i KNUT-kommunerna genom introduktionsdagar fått en inblick i hur metoden kan användas vid styrning och ledning av verksamheter. En mer omfattande utbildning har genomförts där deltagarna (medarbetare i verksamheterna, ekonomer och utredare) arbetat med olika case i respektive kommun. Utbildningen har resulterat i fyra socioekonomiska kalkyler och rapporter som presenterats för politiska nämnder och/eller förvaltningsledningar i kommunerna. Tre av rapporterna innehåller utvärderingar av olika insatser inom de kommunala arbetsmarknadsenheterna och en rapport avser beräkningar inför en framtida tänkt investering. I samband med utbildningen har dels faktiska årskostnader för en typperson som har behov motsvarande AM2 respektive AM3 insatser (se avsnitt 4) räknats fram genom dokumentstudier och intervjuer, dels har en modell och en manual tagits fram för arbetet med socioekonomiska analyser. Vad gör vi? Vilka är resultaten i kommunerna? Sundbyberg har haft kommunens verksamhet för Unga Vuxna som case. I verksamheten deltar unga i åldrarna år, men i den aktuella socioekonomiska analysen ingick åldersgruppen år. Detta mot bakgrund av att det är den grupp som vanligen associeras med kategoriseringen Unga Vuxna. Syftet med den socioekonomiska analysen har varit att synliggöra vilka effekter och vilket mervärde verksamheten ger för individen och kommunen. Det har också varit viktigt att påvisa vikten av tidiga insatser för att de unga skall vara bättre rustade för framtiden och snabbare komma in på arbetsmarknaden. Resultaten från analysen visar att om minst 10% av deltagarna 72 unga kvinnor och män i verksamheten för Unga Vuxna kommer vidare ger satsningen efter fyra år en vinst på nästan sex miljoner kronor för kommunen. I Nynäshamn har caset också handlat om Unga Vuxna och en planerad insats i form av ett verksamhetshus. En kartläggning genomfördes av 77 unga som var aktuella för försörjningsstöd under hösten Det som framkom var att ungdomarna hade en större problematik än vad socialtjänsten kände till och tankar väcktes kring ett nytt arbetssätt. 24 [Knut 3]

25 Beräkningar har skett av vinsten i form av uteblivna kostnader för en grupp på 70 ungdomar om de får rätt insatser från socialtjänsten och andra aktörer (Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan etc.). Dessa beräkningar visade att redan första året går alla aktörer utom kommunen med vinst. Efter fyra år gör även kommunen en vinst. Salem har utvärderat den arbetsmarknadspolitiska insatsen Nystartsjobb och kartlagt de personer som haft försörjningsstöd och blivit beviljade insatsen. Salems kommun har anställt långtidsarbetslösa med försörjningsstöd och det har finansierats av arbetsmarknadsenheten med bidrag från Arbetsförmedlingen. Resultaten från den socioekonomiska analysen visar att redan första året efter insatsen med Nystartsjobb har Salems kommun gjort en vinst på över en miljon kronor. Efter fyra år är vinsten över fyra miljoner kronor. I Södertälje har de samhälleliga vinsterna av en satsning på en städutbildning analyserats. En utbildning som bedrivs inom ramen för den praktiska verksamheten Inre service på arbetsmarknadsenheten. Inre service arbetar med bland annat catering, vaktmästeri och lokalvård samt utbildningar för deltagarna. Det är en inkörsport till arbetsmarknaden i form av arbetsträning för klienter som befinner sig långt från arbetsmarknaden. Resultaten av den socioekonomiska analysen av städutbildningen visade att 20% av deltagarna under ett år (6 personer) nådde fram till sitt mål att få en anställning. Södertälje sparar under en femårsperiod nästan två miljoner kronor på att dessa sex deltagare tog sig ur utanförskapet och in i arbetslivet. [Knut 3] 25

26 [3]

27 Jämställdhetsglasögon för god medborgarservice Jämställdhetsarbetet inom ramen för samarbetet i KNUT utgår från det övergripande målet för jämställdhetspolitiken dvs att kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv samt jämställdhetsintegrering dvs att jämställdhet skall genomsyra alla verksamheter på alla nivåer. Vi använder oss bland annat av Trappan, som är en strategi för hållbar jämställdhetsintegrering och som togs fram i den statliga utredningen JämStöd (JämStöds Praktika, Metodbok för jämställdhetsintegrering, SOU 2007:15). Fokus för vårt arbete är jämställd medborgarservice, vilket innebär att verksamheten bedrivs så att den service som erbjuds medborgarna är lika tillgänglig, av lika hög kvalitet och lika väl anpassad för alla klienter, oavsett kön. Om hänsyn tas till att kvinnor (som grupp) och män (som grupp) har skilda villkor i samhället och kan ha skilda behov blir insatserna mer effektiva. Genom vårt arbete med jämställdhetsintegrering förväntar vi oss utifrån den kunskapsbas som finns idag inom fältet en effektivare myndighetsservice och resursfördelning (genom att verksamheten utgår från båda könens behov), högre rättssäkerhet och demokrati (genom att kvinnor och män bemöts på lika villkor) samt högre kvalitet och träffsäkerhet i beslut och myndighetsutövning. Åtskilliga studier har visat på den kunskapsbrist och de brister som finns idag inom socialtjänsten. 2 Deltagare i Södertäljes praktiska verksamheter svarar på frågan: Vilka fördelar ser du med en grupp med både kvinnor och män? Kvinnor: Jämställdhet, det är bra, bra med olika kön och bakgrund, roligare. Män: Bättre gemenskap, annorlunda synvinklar på saker, det blir mycket intressant och olika idéer. 2 Se t.ex. Socialstyrelsen (2008) Mot en mer jämställd sjukvård och socialtjänst. Stockholm: Socialstyrelsen, Artikelnummer och Kullberg (2010) Genus i samtal och bedömningar inom socialt arbete och andra hjälpande professioner. Ingår i Larsson & Trygged, red (2010) Counselling - stödsamtal i socialt arbete. Stockholm: Gothia förlag [Knut 3] 27

28 [En fyrstegsmodell för jämställdhetsintegrering] Steg 1 Grundläggande förståelse samt investering av verksamheterna, vilka arbetsuppgifter finns och hur påverkar de jämställdhetspolitiska målen? Koppla till verksamhetsplaner. Steg 2 Vilka könsmönster ser vi? Vad vill vi arbeta vidare med? Uppgift på hemmaplan: Genomför kartläggningen till nästa workshop Steg 3 Analys av insamlat material,vad kom vi fram till? Vad ska vi göra åt de eventuella jämställdhetsproblem som kom fram i kartläggningen? Förslag till åtgärder som förankras på hemmaplan till nästa workshop. Steg 4 Detaljplan för genomförande av åtgärder samt hur de ska följas upp. 28 [Knut 3]

29 I de praktiska verksamheterna har jämställdhetsarbetet utgått ifrån Trappan och arbetshandledare har deltagit i en workshopserie där vi anpassat modellen efter de villkor som finns i de olika verksamheterna. Istället för att utgå från en strategi uppifrån har handläggarna på golvet varit med och identifierat könsmönster i verksamheten samt tagit fram förslag till insatser. Arbetshandledare i Salem, Sundbyberg och Södertälje genomförde under våren 2011 brukarundersökningar ur ett jämställdhetsperspektiv. Undersökningen riktade uppmärksamheten på att det alltid finns en risk att föreställningar om vad som passar kvinnor och vad som passar män får ligga till grund för de insatser som klienterna föreslås. Samtidigt måste handledarna alltid ta hänsyn till klientens självbestämmande och balansera detta visavi jämställdhetssträvanden. Det som socialtjänsten kan göra är att säkerställa att klienterna, oavsett kön, alltid får ta del av alla erbjudanden om olika insatser. Några arbetshandledare deltog även vid en stor konferens i Göteborg med fokus på hur det är att vara ung kvinna med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning/adhd: KvinnA, Diagnos, UtsattHet, VaD är problemet? Vid konferensen, som arrangerades av Attention och Utvecklingscentrum Dubbelt Utsatt, konstaterades bland annat att kriterierna för diagnoser för till exempel ADHD utgår från pojkar/män som norm och att det därför varit svårare för flickor/kvinnor att få en diagnos. I första fasen av KNUT kartlades utvecklingsbehov inom jämställdhetsområdet och några medarbetare och chefer fick en introduktion till jämställdhetsintegrering. Södertälje kommun började redan i KNUT1 att arbeta med Trappan och vi konstaterade att socialarbetarnas bedömningar, samt förslag till insatser, påverkades av föreställningar om vad som är kvinnligt respektive manligt. När det är en kvinna som handläggaren möter styrs samtalen ofta in på hem, barn och familj, medan samtalen med män i högre grad fokuserar på arbete och ansvaret för hushållets ekonomi. Kvinnor erbjuds i högre utsträckning stöd i sitt föräldraskap medan män i högre utsträckning erbjuds stöd som kan leda till förvärvsarbete. Förväntningarna på kvinnor är att de i lägre utsträckning än män skall ifrågasätta den hjälp som de erbjuds, medan det däremot uppfattas som mer legitimt för kvinnor än för män att ha ett hjälpbehov. Psykosomatiska problem associeras i högre grad till kvinnor och somatiska till män. Det finns även studier som tyder på att socialarbetarna anpassar sina bedömningar och strategier till de förväntningar som finns på dem utifrån deras eget kön. 3 3 Se t.ex. Kullberg (2010) Genus i samtal och bedömningar inom socialt arbete och andra hjälpande professioner. Ingår i Larsson & Trygged, red (2010) Counselling - stödsamtal i socialt arbete. Stockholm: Gothia förlag. [Knut 3] 29

30 [Könsuppdelad statistik] Fördelning mellan kvinnor och män i Södertälje, oktober 2010 Projekt = Nationell Matchning Projekt riktat till nyanlända med akademisk utbildning, företrädesvis ingenjörer och läkare SC= Språkcentrum Projekt via Samordningsförbundet Praktik= Arbetspraktik Placeringar i både externa företag och egna verksamheter SPMV= Språkpraktikverkstad Inför språkpraktik, förberedelse och matchning PMV= Praktikverkstad Inför praktik, förberedelse och matchning Ind coach= Individuell coachning Individuellt arbete med arbetskonsulent utifrån individens planering/handlingsplan Körteori Arab= Körkortsteori Tre veckors körkortsteori med handledning på arabiska Coach 3 v= Jobbsökarkurs Hel eller halvtidsprogram i grupp under tre veckor med mål att färdigställa kompetensportfölj/cv/brev. SpårEtt= Inför arbetsträning 6-8 veckors gruppverksamhet med efterföljande arbetsträning anpassat efter personens funktionsförmåga SiA= Svenska i Arbetslivet Språklig förberedelse halvtid i tre veckor inför deltagande i jobbsökarkursen (Coach 3 v) Datakurs= Grundläggande 2-3 veckors grundkurs i Windows, Internet, E-post, Word MP= Manpower Telge Jobbstart 6 månaders insats i kommunkoncernens Manpower för AM2 Projekt SC Praktik SPMV PMV Ind coach Körteori Arab Coach 3v SpårEtt SiA Datakurs MP 0% 20% 40% 60% 80% 100% Kvinnor Män 30 [Knut 3]

31 I andra fasen av samarbetet i KNUT hade vi en jämställdhetscoach och utvalda medarbetare deltog i en mer omfattande utbildning kring metoder för jämställdhetsintegrering för att sedan själva kunna leda workshops i sina respektive kommuner. Det bildades en tvärkommunal arbetsgrupp där deltagarna diskuterade och drev gemensamma frågor. Ett återkommande tema var att försörjningsstöd utbetalas till hushåll och att antingen kvinnan eller mannen i familjen står som så kallad registerledare dvs referensperson för hushållet som får ekonomiskt bistånd. Vi arbetade under de två första faserna i KNUT med jämställdhetsintegrering i det vi kallar friggebodsformat dvs i ett hus vid sidan av det stora verksamhetshuset. I friggeboden satt en grupp som engagerat sig i jämställdhetsfrågor, men för att lyckas måste vi alla sätta på oss jämställdhetsglasögon och behålla dem på i alla delar av vårt utvecklingsarbete. Från att ha varit en sidoordnad aktivitet där några experter drev processen har jämställdhet alltmer blivit en integrerad del av utvecklingsarbetet i KNUT3. Det har i tredje fasen handlat om att öka förmågan hos chefer och medarbetare att problematisera frågor om insatser för och bemötande av klienter ur ett jämställdhetsperspektiv. Vi har samverkat med forskare inom genus i socialt arbete vid Högskolan i Dalarna och Örebro Universitet för att fördjupa vår kunskapsbas samt tagit del av erfarenheterna från andra kommuners arbete med jämställdhetsintegrering i socialtjänsten via programmet för Hållbar Jämställdhet vid SKL ( Insikten har ökat om hur mötet med klienterna påverkas av hur vi gör kön 4 i vardagsarbetet. Vi har liksom Socialstyrelsen konstaterat att studier kring jämlikhet och jämställdhet i socialtjänsten fortsatt är ett eftersatt område. Enligt Socialstyrelsen är det fortfarande oklart vad som egentligen orsakar skillnader i kvinnors och mäns tillgång till stöd. 5 Handlar det om att kvinnor och män har olika behov, att deras behov bedöms olika eller att kvinnor och män har olika mönster för att ansöka om stöd. Standardiserade kartläggnings- och bedömningsinstrument kan vara en väg att utjämna skillnaderna. 4 Att göra kön (eng. Doing Gender) innebär att kön/genus ses som en pågående aktivitet och en interaktiv handling mellan kvinnor och män, mellan män och mellan kvinnor (sid. 18), Gunnarsson & Westberg, red (2006) Skelett i garderoben. Metoder för att upptäcka ojämställdhet. Stockholm: Arbetslivsinstitutet. 5 Sid. 26, Socialstyrelsen (2011) Övergripande utveckling inom hälso- och sjukvård och socialtjänst. Lägesrapport Stockholm: Socialstyrelsen. Ett första steg är dock ofta att säkerställa att all statistik är könsuppdelad för att sedan kunna gå vidare och belysa kvalitativa aspekter av jämställdhet. I KNUT-kommunerna sammanställer vi och presenterar statistik uppdelat på kön. [Knut 3] 31

32 I vårt jämställdhetsarbete har vi konstaterat att det behövs en mer gedigen kunskapsbas inom flera av KNUTs verksamhetsområden för att kommunerna skall kunna erbjuda jämställd medborgarservice. Det finns, som indikerats ovan, få studier om kvinnor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Forskningen om MI har inte belyst ett genusperspektiv och generellt är det svårt att finna studier om genus och samtal. Det saknas även kunskaper om samverkan och ledning av samverkansprocesser ur ett jämställdhets/genusperspektiv i socialtjänsten och våren 2011 arrangerade vi därför ett seminarium på temat Samverkansledning jämställdhet medborgarservice. I den checklista för samverkan som tagits fram i KNUT3 finns ett specifikt avsnitt som belyser samverkan ur ett jämställdhets/genusperspektiv. Under 2012 kommer vi att arbeta vidare för att ta fram nya checklistor för bland annat jämställd vägledning och jämställd remittering. Redan när en klient remitteras till en insats är det viktigt att jämställdhetsperspektivet integrerats och att det finns en medvetenhet om hur samhällets normer påverkar våra bedömningar. Det räcker inte med ett jämställdhetstänk hos de som ansvarar för insatsen utan perspektivet måste genomsyra alla steg i klientens process. Sammanfattningsvis kan sägas att vårt jämställdhetsarbete har rönt uppmärksamhet och sommaren 2011 deltog Karin Sellin från Sundbybergs stad (och vår ledningsgrupp i KNUT) vid ett seminarium under Almedalsveckan på Gotland. Temat för seminariet var "Jämställdhet som social innovation" och arrangerades av bland annat ESF Jämt och Tema Likabehandling, som finansieras via Europeiska Socialfonden. 32 [Knut 3]

33 [Knut 3] 33

34 [4] 34 [Knut 3]

35 Från Instrument X till insats(er) I partnerskapet för KNUT har vi satsat på att införa gemensamma metoder och verktyg i kommunerna, samt att stärka handläggarnas kompetens att tillämpa dessa, för att öka möjligheterna att mäta effekter i verksamheten. Det kan vara svårt att skilja på effekter av olika insatser i socialtjänsten och effekten av själva genomförandet av insatsen. Om en metod eller ett arbetssätt fungerar bättre än andra kan det bero på att metoden är mer effektiv, men det kan också bero på att genomföraren av en viss metod är skickligare. Det handlar därför både om att göra rätt saker och att göra dem på rätt sätt. 6 I samtliga KNUT-kommuner används MI (se avsnitt 2), Instrument X vid nybesök inom ekonomiskt bistånd samt kategoriseringen av klientens behov utifrån arbetsmarknad (AM) och/eller arbetsmarknadsinriktad rehabilitering (RH). Under huvudkategorierna AM och RH återfinns underkategorier där AM1 avser klienter som sällan är i behov av arbetsmarknadsinriktade insatser från socialtjänsten utan kan hänvisas direkt till Arbetsförmedlingen medan AM2 gruppen är i behov av kortare insatser och AM3 gruppen av längre insatser samt stöd från olika aktörer, däribland kommunernas arbetsmarknadsenheter. De underkategorier som används är inte statiska utan målet är att klienterna skall förflytta sig från AM3 insatser till AM1 över tid. En klient kan befinna sig i olika behovskategorier och ibland skiljer sig handläggarens och klientens skattning åt av var hon/ han befinner sig. Nynäshamn arbetar med en modell för självskattning där klienterna får bedöma om de tillhör AM1-3. Om klientens och handläggarens skattning skiljer sig åt förs en dialog kring detta som ett stöd för att tillsammans komma fram till vad som är rätt insats. Det är dock klientens skattning som gäller och processen börjar där hon/han befinner sig. 6 Se t.ex. Socialstyrelsen (2009) En effektiv socialtjänst. Att fördela resurser och använda dem effektivt. Stockholm: Socialstyrelsen, Artikelnummer [Knut 3] 35

36 [Instrument X] FEEDBACK INSTRUMENT X FEEDBACK REHAB ARBETSMARKNAD VIDARE UTREDNING R3 MISSBRUK AM3 EXTRA STÖD R2 PSYKISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR R1 FYSISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR MI DUR ASI? AM2 SUPPORT AM1 INGET STÖD TYP AV INSATS PRAKTIK PSYKIATRI VÅRDCENTRAL SAMVERKAN: FK, AF, SOC, PSYK, VC MISSBRUK, VUXEN REHABKONSULT ETC TYP AV INSATS JOBBCENTER ARBETSLINJEN MÅLGRUPPSANPASSADE INSATSER KARTLÄGGNINGAR MOTIVATION PRAKTIK 1-3 ARBETSBEDÖMNING/PRÖVNING ARBETSKONSULENT JOBBSÖKARAKTIVITET ETC 36 [Knut 3]

37 Kartläggningsinstrument Även om Instrument X i nuläget inte kan sägas vara evidensbaserat kan det ses som en systematisk dokumenthantering, informationsinsamling och uppföljning av personer som ansöker och beviljas ekonomiskt bistånd. Arbetet med instrumentet är ett steg för socialtjänsten i de berörda kommunerna att systematiskt förbättra kvaliteten på sitt arbete med bedömningar av rätten till bistånd och brukares hinder och möjligheter att bli självförsörjande. 7 Instrument X utvecklades i första fasen av KNUT för att få ett enhetligt instrument som bättre visade och beskrev klientens behov av fortsatta insatser när de söker försörjningsstöd. Det är ett kartläggningsinstrument som använts i KNUT-kommunerna Nynäshamn, Sundbyberg och Södertälje sedan år 2008 och som snabbt spridit sig till andra svenska kommuner. Instrument X används som beslutsunderlag vid nybesök och första samtalen med klienten. Det består av fyra delar där den första delen är en utredning av rätten till bistånd (underlag för försörjningsstöd) och omfattar personuppgifter, aktuell situation och sysselsättning, ekonomi, familj och nätverk samt boende. Andra delen är en utredning som skall ligga till grund för val av insats (genomgång av tidigare utbildningar, arbeten och eventuella arbetsmarknadsinsatser, fysisk och psykisk hälsa, eventuell beroendeproblematik, arbetsförmåga och möjligheter till arbete samt sammanfattning av nuläge och framtida mål). Tredje delen i X-et avser en individuell handlings/förändringsplan och fjärde delen avser uppföljning/ utvärdering. En användarguide har tagits fram för Instrument X och i KNUT3 har utvecklingsarbetet fortsatt och instrumentet har analyserats bland annat utifrån de olika verktyg som används i MI. En ny version av Instrument X kommer att finnas tillgänglig från Klienter har intervjuats om Instrument X, som ett led i arbetet med en C-uppsats vid Institutionen för Socialt Arbete vid Göteborgs Universitet. I studien framkom att klienterna uppfattar det som positivt att informationen deras egna berättelser dokumenterades så att de inte behövde berätta samma sak om och om igen för olika handläggare. 7 Sid. 33, Karlsson & Vainik (2009) En begränsad kunskapsgenomgång av bedömningsinstrument med fokus på Instrument X. Stockholm: Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete. 8 Sid. 32, Aronsson & Lööf (2011) Instrument- X programteori och brukarutvärdering av ett bedömningsinstrument inom ekonomiskt bistånd. Göteborg: Göteborgs Universitet, Institutionen för Socialt Arbete. Här fanns det något att gå efter och det tyckte jag kändes bra, att det fanns frågor att gå efter. Det kändes mer rejält att det fanns frågor som man kunde svara på, inte bara frågor rakt ut i luften. Det var nerpräntat. 8 [Knut 3] 37