Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2011/2012

Transkript

1 Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2011/2012 Rektor Villerkulla

2 Innehåll 1 Redovisning av särskilda insatser och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och effekter av dessa som genomförts för att förbättra verksamheten. 4 2 Förutsättningar Barn Personal Ekonomiska resurser Materiella resurser Arbetet i fritidsverksamheten Normer och värden Våra prioriterade mål inom normer och värden (Lgr11 2.1) :... 7 Alla barn blir sedda och respekterade Alla barn känner trygghet, tillit och trivsel Utveckling och lärande Våra prioriterade mål för 11/12: Jämställdhet mellan flickor och pojkar Våra prioriterade mål för 11/12:... 9 Alla barn ska våga visa intresse inom olika genusperspektiv Elevers ansvar, delaktighet och inflytande Våra prioriterade mål för 11/12: Samarbete Samarbete mellan fritidshem och hem Samarbete med förskola, förskoleklass och skola Redovisning av arbetet för barn i behov av särskilt stöd I vilken utsträckning barn i behov av särskilt stöd får det stöd de behöver? Bedömning av hur väl fritidshemmets arbete för barn i behov av särskilt stöd ger resultat Rektors helhetsbedömning 12

3

4 1 Redovisning av särskilda insatser och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och effekter av dessa som genomförts för att förbättra verksamheten. Personalen har gåt kursen Kvalitet i fritidshem, inriktad mot genus, vid Högskolan i Borås. Diskussioner och reflektioner har gjort genusarbetet än mer levande under året, men vi anar att det verkliga genomslaget kommer under nästa läsår. 2 Förutsättningar 2.1 Barn Avstämningsdatum 15/ / / / /2012 Antalet inskrivna barn Antalet avdelningar Antalet tillsynstimmar per barngrupp och vecka ,45 Genomsnittligt barnantal per grupp Avstämningsdatum: 15/10 Kommentar/analys: Antalet inskrivna barn håller sig relativt jämnt över åren, men ser vi en liten ökning i år. Ökningen av antalet barn ger dock en relativt kraftig ökning av antalet tillsynstimmar. 2.2 Personal Avstämningsdatum 15/ / / / /2012 Antalet årsarbetare 1,97 2,20 4

5 Antalet inskrivna barn per årsarbetare i fritidshemmet Andel årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning i fritidshemmet Antal personal i fritidshemmet med specialpedagogisk utbildning omfattande minst 90 p 19,09 3/4 0 Kommentar/analys: En ökning av antalet tillsynstimmar gör att antalet årsarbetare har ökat något. 2.3 Ekonomiska resurser Kostnad per tillsynstimma (exkl. lokalkostnader) 32,68 30,21 40,91 Kostnaden per tillsynstimma har ökat markant till innevarande år. Analys: Många av föräldrarna till Villerkullas barn arbetar vid Nexans. Det är naturligt att öppettiderna anpassas efter de skift föräldrarna arbetar i, vilket gör att fritidshemmet öppnar tidigt och stänger sent. Det är angeläget för samhället och verksamheten att det finns ett gott samarbete mellan hem och verksamhet. 2.4 Materiella resurser Fritidshemmets lokaler, inredning och utrustning stöder och stimulerar en varierad pedagogisk verksamhet anpassad efter såväl det enskilda barnets som barngruppens behov X Våra lokaler är säkra och i gott skick X Utemiljön stöder och stimulerar en varierad pedagogisk verksamhet X 5

6 anpassad efter såväl det enskilda barnets som barngruppens behov Utemiljön är säker och i gott skick X Mål: Alla barn skall alltid uppleva att de har tillgång till ändamålsenliga lokaler och god miljö. Arbetet med ljudnivån var under hösten ett ständigt återkommande samtalsämne vid fritids samlingar. Vi försökte få eleverna att sänka sina röster i leken. För att eliminera ev. lukt i tamburen köptes en ny entrématta in(centralt via tekniska). År 1 2 har haft sina platser/krokar och kläder i korridoren hela tiden, för att undvika trängsel i Villerkullas tambur. Vi köpte in sandredskap, hopprep, 5 st. pulkor och många olika slags bollar för att stimulera uteleken. Analys: Trots att vi arbetade mycket med ljudnivån upplevde vi under hösten att det inte blev någon större skillnad. Detta kan också bero på att vi varje eftermiddag hade relativt hög närvaro, elever i olika grupperingar i två rum som leker olika lekar. Detta leder till omedveten successivt stegrad ljudnivå. Under våren när antalet elever sjönk till blev ljudnivån mycket lägre. Det kan också ha varit så att eleverna upplevt otrygghet eftersom vi främst under hösten haft många vikarier. Det var också en stor grupp nya fritidsbarn som skulle lära sig en ny verksamhet vilket också kan ha påverkat ljudnivån. Vad vi vet har det inte blivit någon större skillnad gällande ev lukt i tamburen. Det känns som den nya mattan lättare blir blöt och tar längre tid att torka. Dessutom ligger den inte still utan ligger alltid lite på trekvart. Att år 1-2 använt korridoren har underlättat ordningen i Villerkullas tambur men det har också inneburit mycket spring med väskor och kläder. Det är verkligen ingen optimal lösning. Många föräldrar har också uttryckt att de tycker att det är besvärligt, framförallt för att den andra dörren ofta varit låst. Om det ska bli en fortsättning av utnyttjandet av korridoren bör vi se över rutinerna kring entréöppning/låsning. Pulkorna användes mycket under snösäsongen och bollarna har varit mycket populära, speciellt de små basketbollarna. Även hinkarna och spadarna har använts mycket både i sand- och vattenlek. Det som däremot är ett problem är att plocka undan/in sakerna när man använt dem. Lite av detta problem kan bero på att vi inte har något egentligt ställe att förvara utegrejer på. Vi har en låda i direkt anslutning till sandlådan men locket är sönder på den så den fungerar inte. Detta innebär att vi under kvällar och helger har andra barn som använder våra saker och ibland även förstör dem. Efter en fallolycka från stegen/ribbstolen började vi reflektera kring hur vi kan förbättra säkerheten. Fortsätta göra eleverna medvetna om ljudnivån. Fundera över hur vi grupperar eleverna under främst eftermiddagarna när det är många elever. 6

7 Ta kontakt med vaktmästaren om det går att förbättra entrémattan. Vi ska se till att alla får plats i Villerkullas tambur. Se till att vår låda till uteredskap blir lagad och flyttad. Undersöka om det finns halkskydd till stegen/ribbstolen upp till loftet. Samt köpa en tjockare matta för att dämpa ev. fall. 3 Arbetet i fritidsverksamheten 3.1 Normer och värden Våra prioriterade mål inom normer och värden (Lgr11 2.1) : Alla barn blir sedda och respekterade. Alla barn känner trygghet, tillit och trivsel. Vi gick igenom Likabehandlingsplanen i början av HT -11 med eleverna. Under en tid tittade vi på olika filmer för att ha som utgångspunkt vid värdegrundsdiskussioner. Vi genomförde en enkät på fritids VT-12, vi fick följande svar på frågorna: Känner du dig trygg på fritids? 20/32 svarade att de alltid, 10/32 ofta är trygga på fritids och övriga svarade ibland. Tycker du att du får hjälp av personalen om något hänt? 20/32 svarade att de alltid, 10/32 ofta att de får hjälp på fritids och övriga svarade ibland. Trivs du på fritids? 28/32 svarade att de alltid, 3/32 ofta är trygga på fritids och övriga svarade ibland. Analys och bedömning av måluppfyllelse Vi diskuterar reglerna naturligt under fritidssamlingar i stort sett varje dag. Ibland är det vi pedagoger som initierar samtalen men oftast är det eleverna som tar upp någon situation. Filmerna har varit bra för våra elever har kunnat identifiera sig med karaktärerna och situationerna. De har kunnat reflektera utan att vara så känslomässigt påverkade. För oss pedagoger känns det fantastiskt bra att våra elever, enligt enkäten, trivs så bra, är trygga och får hjälp på fritids. Det ger oss motivation att fortsätta vårt arbete. 7

8 Fortsätta vara närvarande för eleverna så att vi kan bibehålla den goda trivseln. 3.2 Utveckling och lärande Våra prioriterade mål för 11/12: Alla elever ska stärka sitt matematiska tänk och sin språkutveckling genom vardagliga situationer. Åtgärder/ insatser för att nå målet (kortfattad beskrivning) Om ni har fler mål så redovisas varje mål för sig: Ta tillvara på tillfällen för naturligt samtal om matematik. Spela och samtala om spel. Ta tillvara på tillfällen där eleverna får möjlighet att uttrycka sig. Vi i personalen har medvetet tänkt på att använda elevernas vardagliga situationer för att stärka elevernas matematiska tänkande. Vi har spelat mycket spel och medvetet sett matte och utmanat eleverna.(tex Monopol och Uno) Under samlingar har eleverna haft möjlighet att berätta viktiga händelser i deras liv just nu. Pedagogerna har då ibland hjälpt eleverna att hitta rätt formuleringar. Vi har också haft högläsning vissa dagar. Analys och bedömning av måluppfyllelse: Vi har märkt att eleverna är mer alerta och förstår snabbare när vi ställer matematiska frågor. De har visat stort intresse för matematiska diskussioner och då använder de sina inhämtade kunskaper på ett naturligt sätt. Men fortfarande kan vi uppleva att vissa elever inte är medvetna om att de använder matematik, (tex när de säger till en kompis i leken att vi tar hälften av kuddarna var, och när vi sedan påpekar att vad bra du är på matte då kan de vara lite oförstående.) Eleverna är mycket duktiga på att berätta om sina och lyssna på andras erfarenheter. Dessa berättelser har ibland gett inspiration till nya lekar. De lär sig mycket av varandra och vi pedagoger hjälper dem att få den röda tråden och fyller i fakta så det blir ett meningsfullt lärande. Fortsätta vårt medvetna mattetänk Utveckla vår högläsning och använda projektorn mer. 8

9 3.3 Jämställdhet mellan flickor och pojkar Våra prioriterade mål för 11/12: Alla barn ska våga visa intresse inom olika genusperspektiv. Vi har erbjudit alla elever att delta i fritidshemmets alla olika aktiviteter oavsett kön. Analys : Vi har inte ändrat vårt förhållningssätt vad gäller genusperspektivet, då vi alltid har erbjudit både tjejer och killar att göra det de vill. Kanske detta beror på att vi pedagoger ser eleverna som individer utan könstillhörighet. Vi tror också att om vi gör våra elever uppmärksamma på könsskillnaderna så kanske vi väcker den björn som sover! T ex när vi ska baka har vi alltid lottat vilka som ska göra det, när vi har haft bygglek som tema har alla deltagit, vi har stöttat eleverna att välja vilken roll som helst i deras rollekar mm. 3.4 Elevers ansvar, delaktighet och inflytande Våra prioriterade mål för 11/12: Alla elever ska vara medvetna om att det är de som styr sin tid på fritids. Utifrån likabehandlingsplanen bestämde vi våra egna regler till Villerkulla. Varje elev fick skriva under med sitt namn (med bläck) för att stärka vikten av reglerna. Vid höstterminens start fick alla elever skriva förslag på vilka aktiviteter de ville ha, sedan sammanställde vi pedagoger resultatet och fördelade aktiviteterna över veckans dagar. Veckans aktiviteter sätts upp på ett anslag i tamburen. I enkäten som genomfördes VT-12 fick vi följande svar på frågorna Får du vara med och diskutera/påverka trivselreglerna?. 13/32 av svarade alltid, 13/32 ofta och 6 ibland. Får du ge förslag på aktiviteter som du vill göra på fritids? 17/32 av svarade alltid, 10/32 ofta och 5 ibland. Får du vara med och ge förslag vid inköp av material? 16/32 av svarade alltid, 9/32 ofta och 7 ibland. 9

10 Analys och bedömning av måluppfyllelse Några som svarat har sagt att vi pratar ju om reglerna jämt och det är väl den känslan vi i personalen har också. Diskussioner om reglerna kommer naturligt upp under fritidssamlingar. Om eleverna upplever det som ibland eller alltid beror på vilken tidsuppfattning de har samt hur delaktiga de känner sig i diskussionen. En annan orsak kan vara hur medvetna de är om vikten av och förståelsen för att ha regler. Vi upplever att alla elever är positiva till vilka aktivteter vi ska ha på fritids. Det tror vi beror på att eleverna varit delaktiga i beslutet, samt att de i förväg vet vad vi ska göra under hela veckan. Under året har vi inte haft tid eller möjlighet att låta eleverna var så delaktiga i fritids inköp av material. Därför är det lite konstigt att så många som 27/32 tycker at de haft inflytande över inköpen. Försöka göra eleverna mer delaktiga i inköpen. 3.5 Samarbete Samarbete mellan fritidshem och hem Våra egna nedbrutna och konkretiserade mål för 11/12: Alla föräldrar ska känna sig trygga i att deras barn är på fritids. På höstens föräldramöte diskuterade vi med föräldrarna vad de förväntar sig av oss som personal på fritids. En digital enkät har skickats hem till föräldrarna så här svarade de; Hur upplever du ditt barns trivsel på fritidshemmet? 6/24 svarade mycket bra, 14/24 bra och 4/24 acceptabelt. Hur upplever du personalens bemötande? 7/24 svarade mycket bra, 14/24 bra och 3/24 acceptabelt. Hur upplever du dialogen med personalen? 3/24 svarade mycket bra, 15/24 bra och 6/24 acceptabelt. 10

11 Analys: Att föräldrarna har en lägre procent (83% mot 97 %) angående barnens trivsel på fritids än vad barnen själva hade tycker vi är lite intressant. Är dessa divergerande svar beroende på vem som ställt frågorna till eleverna eller beror det på att föräldrarna inte frågat sina barn om deras trivsel? Någon förälder har skrivit denna kommentar: vissa bemödar sig inte med att hälsa hej och hejdå. Detta känns inte bra för oss att någon upplever det så, men vi känner inte igen oss i detta. Kanske det kan vara någon som lämnar/hämtar när vi är i matsalen under frukost eller mellanmål. Eller så är det så att man håller på med något som man inte kan avbryta omedelbart när föräldrarna kommer eller går. Är vi pedagoger inne i ett spel med några elever känns det inte bra att lämna dessa elever flera gånger för att möta föräldrarna ute i tamburen. Då kan det bli att man bara säger hej eller hejdå när föräldrarna kommer och går. Någon förälder tycker att vi på fritids kan informera om skolans extra aktiviteter såsom bad och liknande. Detta anser vi kanske ligger mer på föräldrarnas ansvar. Föräldrarnas kommentarer om miljö, utrustning och material ger oss inte så mycket att arbeta med. Dessa handlar mycket om att de finns lite, lite att göra, att det är torftigt och att det är högljutt. Vi anser att det finns mycket att välja mellan inomhus om eleverna bara vill. Utomhus finns det gott om utrymme och varierad miljö men vår budget räcker inte till för att förbättra utrusningen. Ljudnivån jobbar vi ständigt med, men som vi tidigare påpekat i avsnitt 2.1 går det inte alltid att få ner ljudet. Informera föräldrarna om att vi inte alltid har möjlighet att möta dem i tamburen. Fortsätta arbetet med att göra eleverna medvetna om sin arbetsmiljö Samarbete med förskola, förskoleklass och skola Våra egna nedbrutna och konkretiserade mål för 11/12: Att ha ett väl fungerande samarbete mellan förskola, förskoleklass och skola. Åtgärder/insatser för att nå målen: Konferenser där personal från fritids, skola och förskoleklass deltar. Aktiviteter där förskolebarnen får chans att lära känna lokaler, kompisar och pedagoger. Vi har gemensamma konferenser med fritids, förskoleklass och skola. Det finns naturliga kontakter mellan fritids och förskola då en pedagog delar sin tjänst. Under vårterminen kommer förskolebarnen på besök vid flera tillfällen och förskoleklassbarnen går och hälsar på i förskolan. Analys och bedömning av måluppfyllelse: Vi upplever att alla barn är allas barn. 11

12 Vi anser att rutiner och former är väl fungerande. 3.6 Redovisning av arbetet för barn i behov av särskilt stöd I vilken utsträckning barn i behov av särskilt stöd får det stöd de behöver? Tillsammans med klasslärare diskuteras det stöd enskilda elever, eller grupper, behöver. Därefter stöttar fritids med det vi kan Bedömning av hur väl fritidshemmets arbete för barn i behov av särskilt stöd ger resultat. Där vi ser störst utveckling är vid social utveckling. Dock hoppas vi kunna inspirera läsutveckling och matematisk utveckling då fritidsverksamhet kan vara betydligt mindra kravfull än skolans. 4 Rektors helhetsbedömning Analys och bedömning av måluppfyllelsen (utvärdera måluppfyllelsen genom att bedöma hur fritidshemmet arbetar i relation till läroplanens mål och intentioner och i förhållande till givna förutsättningar): Villerkulla tar tillvara på många tillfällen och möjligheter till lärande för barnen. Ofta inser barnen inte att de är i en inlärningssituation på fritids. När de blir påminda kan de förundras över att de lär sig utanför skolan. Det finns naturliga tillfällen till demokrati och annan social utveckling, vilket ger barnen stora möjligheter att utvecklas till kreativa, socialt välfungerande vuxna. Upplevelsen är att Villerkulla arbetar väl efter läroplanens mål och intentioner. Arbete med kulturell mångfald. Utveckling av lokalerna. 12

13 13