Att utveckla missbrukarvård. genom dokumentation. Beskrivning av DOK-projektet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att utveckla missbrukarvård. genom dokumentation. Beskrivning av DOK-projektet"

Transkript

1 HÅKAN JENNER & VERA SEGRÆUS Att utveckla missbrukarvård genom dokumentation Beskrivning av DOK-projektet I sitt klassiska verk The Natural History of Alcoholism har Vaillant (1983) ett kapitel med rubriken "Dodor's Dilemma", som belyser de till synes motstridiga krav som sta1.ls på en god missbrukarvård. Vaillant har i sin dubbla roll som forskare och kliniker en forståelse for både forskningens och behandlingens villkor. Som forskare kan han saga: "Vård och behandling måste baseras på sakerstiilld kunskap. Men många åtgarder satts in utan att man vet något om deras effekter. Vet du som kliniker verkligen vad du gor?" Som kliniker måste han då svara: "Nej, jag vet inte allt som jag behover veta, men jag kan inte underlåta att handlal Jag moter massor av manruskor som vill ha hjalp, och jag kan inte stanga dorren och satta upp en skylt att de ar valkomna forst nar forskningen har levererat alla svaren. Jag ar tvungen att gora så gott jag kan." Att praktikerna "gor så gott de kan" implicerar inte att det de gor inte kan goras battre. Men frågan ar hur det kan ske utan att de skall behova vanta på vad forskarna producerar. Och kopplat till detta: Hur skall man få fram ett underlag for vetenskapliga andamål, t.ex. for studier av matchningshypotesen, och for overgripande beslut rorande prioriteringar och fordelning av resurser, så att t.ex. de storsta satsningarna sker dar behoven ar storst? Vi skall i den har artikeln beskriva det så kallade DOK-projektet och hur det kan komma in i ett sådant sammanhang. Det ar ett forsok att utveckla ett system for dokumentation och utvardering av klienter och insatser inom missbrukarvården i Sverige. Tanken ar att dokumentationen skall kunna ligga till grund for sjalvutvardering på enskilda behandlingsenheter och samtidigt bidra till kunskapsutveckling inom missbrukarvården i stort (bland annat genom att belysa forandringar over tid samt behandlingsresultat). Den skall aven ge grundlaggande epidemiologisk information, som hittills saknats i stor utstrackning. Ofta taias det om tre huvudsyften vid utvardering (se t.ex. Stevrin 1991 och Vedung 1991): - Kontroll (måluppfyllelse, resursutnyttjande ar i fokus); - Metodutveckling (problemlosning och forandring ar i fokus); - Kunskapsutveckling (utvardering ar ett satt att oka medvetenheten om problem och mojligheter som underlag for framtida metod- och verksamhetsutveckling), vilket kan ske på två nivåer: a) utvardering som ett instrument for inliirning inom organisationen; resp. b) utvardering som ett instrument att få fram generell kunskap inom verksamhetsområdet

2 DOK-projektet ar ett forsok att forena dessa syften inom ramen for ett och samma system. Det kan aven uttryckas som att DOK-systemet ar en plattform for analyser i och av missbrukarvården Ofr Eriksson & Karlsson 1990), dvs. såval inifrån- som utifrånperspektivet beaktas. Projektet genomfors i samarbete mellan Institutet for kunskapsutveckling inom missbrukarvården (IKI\1) och FoU-enheten vid Statens institutionsstyrelse (SiS), med artikelforfattarna som projektledare. Det finansieras av Socialstyrelsen och SiS. Upprinnelsen var onskemål från praktiskt verksamma behandlare au få hjalp och stod med utvardering for au dels kunna utveckla arbetet, dels kunna dokumentera resultaten infor beslutsfattama. Utvecklandet av systematiska utvarderingsprogram inom missbrukarvården hindras ofta av au enskilda behandlingsenheter har svårt att få handledning och utbildning i hur utvardering rent konkret kan laggas upp och utforas. Dessutom saknas stod vad giiller bearbetning och analys av insamlat material. For au i någon mån mota de har behoven påborjades ett arbete som narmast haft karaktaren av aktionsforskning i flera steg. Inspirationskcillor Under arbetets gång har vi tagitintryck av såval utliindska som svenska tankar och ideer om dokumentations- och utvarderingssystem. En viktig inspirationskalla har varit EBIS-systemet vid Institut fur Therapieforschung (IFT) i Munchen, som borjade utvecklas i slutet av 1970-talet. Institutet samlar in data från behandlingsfaltet, bearbetar dessa och ger tillbaka resultaten till faitet. Omkring 400 oppenvårdsenheter deltar i verksamheten. Varje enhet får en sammanstallning over utfallet på de olika variablerna, dels for samtliga enheter, dels for den egna. DeUa kan bilda underlag for diskussioner om den egna verksamheten i olika avseenden (t. ex. ifråga om frekvensavbruten behandling, klienternas problembild) och de egna resultaten kan jamforas med ovriga institutioners. Den generella statistiken anvands också for overgripande analyser (se t.ex. Simon m.fl. 1992). Liknande system finns eller ar under uppbyggnad i andra lander i Europa, bl.a. Nederlanderna (LADIS-systemet, som f.o. mojliggor jamforelser med EBIS-systemet i Tyskland), Storbritannien (eu system vid Drug Misuse Research Unit, University of Manchester), Schweiz (ett system vid Swiss Institute for the Prevention of Alcohol and other Drug Problems, SIPA), Norge (eu system i samarbete mellan Statens institutt for alkoholforskning, SIFA, och Rusrniddeldirektoratet). Inom ramen for EU pågår arbetet med att utveckla ett informationsnatverk (REITOX) med en central enhet i Lissabon. Målet for samarbetet ar att kunna ta fram tillforlitlig information om den europeiska narkotikasituationen och om droger, missbruk och dess konsekvenser. I varje land finns en "focal point", som har det yttersta ansvaret for datainsamling och -bearbetning; i Sverige ar det Folkhalsoinstitutet. Arbetet bygger bl.a. på en verksamhet som tidigare bedrivits inom ramen for den sk Pompidougruppen vid Europarådet. Man har dar tagit fram eu formular for insamling av data rorande klienter i behandling. Å ven detta har varit en forebild vid utvecklandet av DOK-systemet. Formularet har provats i 17 europeiska storstader och kommer au integreras med REITOXsystemet. Vi har också tagit del av en modell for utvardering som utvecklats i Minnesota, USA (Minnesota Treatment Accountability Plan). Modellen, som har byggts upp i samarbete med McLellan-gruppen vid Philadelphia-universitetet (se Harrison 1993), består av tre delar: - Totalundersokning: Grunddata samias in om alia klienter vid samtliga behandlingsenheter i enlighet med eu formular som påminner om DOKprojektets inskrivningsformular (se vidare nedan). - Urvalsundersokning: EU urval klienter på varje enhet kartlaggs mer noggrant, bl.a. med hjalp av ASI (Addiction Severity Index). - Uppfoljning: Klienterna i urvalsundersokningen foljs upp 6 månader efter utskrivning; uppfoljningsfrågoma utgår från vissa frågor i urvalsundersokningen. EU av syftena med DOK-systemet ar au på eu liknande sau kombinera kraven på dokumentation och utvardering. Tanken au utveckla ett DOK-system ar inte ny i Sverige. I en rapport från Delegationen for social forskning, som publicerades for nastan femton år sedan (se Dsf 1982), diskuterades betydelsen av au få fram data från missbrukarvården som dels kan Nordisk Alkoholtidskrilt Vol. 13, 1996:

3 oka den generella kunskapen, dels vara direkt anvan db ara for personalen på de olika enheterna. Aspekten sjalvutvardering betonades. Denna tanke plockades upp av BAK/Swedate-projektet, en stor utvarderingsstudie inom den institutionella narkomanvården. I forskningsprogrammet formulerades ett intresse att utarbeta metoder for sjalvutvardering, aven om man sedan kom att prioritera mer overgripande forskningsfrågor. BAK-projektet har tjanat som en svensk inspirationskaila for DOK-projektet. Tanken att kombinera grundlaggande dokumentation och sjalvutvardering som fanns i BAK-projektet skall hår fullfoljas. Dessutom finns mojligheter att på vetenskaplig grund genomfora efteruppfoljning med ett representativt urval av klienter, som kan anvandas vid utvardering av svensk missbrukarvård på ett liknande satt som i BAK-projektet. Teoretiska utgångspunkter Upplaggningen och genomforandet av DOK-projektet har styrts av två ledstjarnor: - Ett kritiskt och granskande perspektiv måste forenas med respekt for praktikernas erfarenhet och kunnande. - Kunskapen som tas fram måste vara till nytta både for dem som ar inne i verksamheten (praktikerna) och for dem som står utanfor (beslutsfattare och forskare ). Vi skall beskriva DOK-systemets teoretiska utgångspunkter med anknytning till dessa ledstjarnor. DOK som reflektion over den "tysta kunskapen" I Sverige har sedan 1980-talet en debatt forts om yrkeskunskapernas natur. Debatten har handlat om vetenskaplig kunskapstradition kontra praktisk kunskapstradition. Man menar att det finns en speciell sorts kunskap forvarvad genom praktik, egen erfarenhet och ovning, vilken ar central inom t. ex. vård, behandling och praktisk pedagogik. Den kunskap som skapas genom ovning och personlig erfarenhet har i debatten kauats for "tyst kunskap". Ofta kallas också denna erfarenhetsbasera de kunskap for fortrogenhetskunskap. (Se t.ex. Sjostedt 1995 for olika belysningar av temat.) Den tysta kunskapen ar ofta basen for behandlingsarbete och socialt arbete. Mycket av den kunskap behandlare har uttrycks i termer av intuition. Ofta ar denna kunskap outtalad och osystematiserad, vilket innebar svårigheter for den enskil de behandlaren eller socialarbetaren att utvardera och utveckla det egna arbetet. Praktikern anvander sin tysta kunskap i handling: for att forutsaga (t.ex. nar en viss behandling ar anvandbar) och for att sortera klienter i olika kategorier (t.ex. "motiverade" eller "omotiverade" for behandling) och for flera andra andamål. Om allt detta gors utan kritisk reflektion och diskussion, finns det en risk att handlandet baseras på icke ifrågasatta traditioner, trender och ideologier. Rolf (1992) påpekar att det ar svårt att skilja mellan kunskap som fungerar tyst och fordomar som fungerar tyst. Mansklig kunskap utvecklas genom kritisk reflektion over den tysta kunskapen. Men tyst kunskap som inte utsatts for kritisk reflektion kan leda in i det som Rolf kallar "fortrogenhetsfallan" - som ar fortrogenhetskunskapens baksida. Det vill saga: man blir fortrogen med en verksamhet som mer eller mindre baseras på falska forestallningar. DOK-systemet kan erbjuda mojligheter till nodvandig kritisk reflektion och darmed bli ett bidrag till kompetensutveckling. DOK for breda kunskapsintressen DOK-systemet anknyter aven tiu den diskussion som idag fors inom utvarderingsforskningen kring frågor som sjiilvutvardering och lokal utveckling - och i forening med detta: en overgripande verksamhetsutveckling. En skrift av Franke-Wikberg (1990) ar speciellt relevant i sammanhanget. Franke-Wikbergs fokus ar utbildningsvasendet. Men aven om det finns skiunader meuan missbrukarvård/behandling och utbildning ar kunskapsintressena likartade. Franke-Wikberg anvander begreppen vertikal respektive horisontell utvardering. Vertikal utvardering kan bestå av både uppfoljning och utvardering. Med uppfoljning avses en regelrnassig och fort10pande insamling av information om verksamheten som gor det mojligt att folja hur denna utvecklas. Ansvaret for att inforskaffa och sammanstalla dessa basdata måste ligga på central nivå. Från verksamheten ar man skyldig att se till att uppgifterna samias in och rapporteras. Det ar också viktigt att återkoppling sker till verksamheter- Nordisk Alkoholtidskrift Vol. 73, 7996:

4 na. Harigenom blir det mojligt for dem att ta del av sina egna resultat samt att staila data rorande den egna verksamheten i relation till de ovrigas. I det har avseendet kan DOK-systemet fylla en viktig funktion. Vertikal utvardering står for en fordjupad diagnos och kritisk analys, som inriktas på att soka forstå verksamheten i ett vidare socialt sammanhang, med det primara syftet att kontrollera dess kvalitet. Det kraver sarskilda forskningsinsatser. Detta ligger utanfor DOK-systemet, men den typ av information som tas fram kan ligga till grund for denna typ av analyser. Horisontell utvardering ar liktydigt med lokal sjalvutvardering. Syftet ar att med hjalp av utvardering soka utveckla verksamhetens kvalitet. Fokus ligger således på verksamheten som sådan. Via kritisk sjalvgranskning identifieras brister och fortjanster och man bestammer handlingsvagar for att forbattra kvaliteten. Den kan laggas upp på olika satt. Franke-Wikberg skisserar en modell hamtad från USA. Strategin omfattar de tre momenten kritisk sjalvvardering, kollegiebedomning ("peer review") samt uppfoljning. Sjalvvardering innebar en kritisk granskning av den egna verksamheten. I sjalvvarderingen ingår också att beskriva och analysera hur man avser att kunna hantera och losa de problem som man identifierat; m.a.o. en utveck1ingsplan. Det viktiga med lokal sjalvutvardering ar att man gor den for sin egen skull, for att kunna utveck1a sin egen verksamhet. Resultaten skall enbart granskas av de direkt berorda på den lokala nivån och de inbjudna kollegor som man kanner fortroende for. Information från DOK-systemet kan vara en bas for denna typ av aktiviteter. DOK-systemet bygger i huvudsak på kvantitativ metodik. I detta ligger dock ingen tanke om att kvantitativa data ar det enda som behovs vad galler dokumentation och utvardering inom missbrukarvården. De kvantitativa data som DOK-systemet ger kan mycket val kompletteras med kvalitativa studier. Ingen metod ar battre eller samre i sig sjalv, utan endast i forhållande till den fråga som skall studeras. Projektets uppliiggning Med dessa utgångspunkter utarbetades en plan for DOK-projektet. Mer konkret har det handlat omatt: - utbilda vårdpersonal i sjalvutvardering; - utarbeta metoder for bearbetning och analys av information som samias in på olika behandlingsenheter inom ramen for sjalvevalueringsprogram; - utarbeta former for presentation av denna information, så att den dels kan ligga till grund for forandringsarbete på de enskilda enhetema, dels ligga till grund for mer generella lagesbeskrivningar av missbrukarvårdens problem och utvecklingsmojligheter. Vi skall i ett sarskilt avsnitt beskriva genomforandet steg for steg. Har skall vi ta upp hur projektet startade, det forberedande arbetet och upplaggningen. Via forskning och utbildningsverksamhet kom vi i kontakt med personal inom missbrukarvården, som ville ha hjalp med att utvardera sitt arbete. Det visade sig ganska snart att det fanns anledning att forsoka forverkliga tanken från den ovannamnda Dsf-rapporten att få fram data från missbrukarvården som dels kan oka den generella kunskapen, dels vara direkt anvandbar for personalen på de olika enhetema. Tanken på ett system, liknande det som finns i Tyskland, var också naturlig. I stallet for att var och en sitter och utvarderar sitt eget arbete på sitt eget satt ar det battre om det gors på ett likartat satt på ett antal enheter som ingår i ett natverk. Ett samarbete inleddes mellan artikelforfattama for att forsoka bygga upp ett system for dokumentation och utvardering. Kontakt togs också med Centralforbundet for alkohol- och narkotikaupplysning (CAN), som vi visste hade intresse av att få fram epidemiologisk information från behandlingsfaltet for de årliga sammanstallningama av alkohol- och drogsituationen i landet. En arbetsgrupp bestående av erfama behandlingsforskare och praktiker skapades med syfte att ta fram formular for beskrivningar av klienter och behandlingsinsatser (fortsattningsvis kallad "formulargruppen"). Gruppen tog fram ett inskrivningsformular, ett utskrivningsformular och utkast till ett uppfoljningsformular. Med hjalp av en datakonsult utveck1ades ett dataprogram for bearbetning och analys av in- och utskrivningsformularen på enhetema

5 Ett flertal behandlingsenheter och kommuner anmalde intresse for att delta i den planerade verksamheten. Ambitionen var redan från borjan att få till stånd ett relativt stabilt natverk med regionala stodfunktioner. For narvarande deltar cirka 70 enheter i projektet, inom såval frivilligvården som tvångsvården. Merparten av frivillige n hetema (institutioner och oppenvårdsenheter inom socialtjanst, psykiatri och kriminalvårdi totalt ett femtiotal) ligger i Goteborg, Stockholmsområdet, Sundsvall. Vidare ingår de behandlingshem som anlitas av kommunema i Jiimtlands lan samt enheter i Lund och på Gotland. Från borjan deltog fem tvångsvårdsinstitutioner (L VM-hem), men det har nu utvidgats till samtliga 23 LVMhem i landet. Systemet består idag av två delar: Frivillig-DOK (som finansieras av Socialstyrelsen) respektive L VM-DOK (som finansieras av SiS). Huvudtankama, utformningen och databearbetningen ar dock narmast identiska och i allt vasentligt koordinerade. På varje enhet finns åtminstone en utvarderingsansvarig som ar kontaktperson gentemot projektet. Till sin hjalp har de stodpersoner / samordnare. Dessa ar projektanstallda for andarnålet och arbetar inte på någon av enhetema, med undantag av Lund. Stodpersonerna har kunskaper i utvarderingsfrågor. For L VM-DOK finns vid sidan av en tjanst som stodperson ett "faddersystem", vilket består av utvarderingsansvariga på de enheter som ursprungligen deltog i projektet. Dessutom finns en central projektledning med en projektsekreterare. Projektledningen uppratthåller kontakter med i forsta hand stodpersonerna samt med externa intressenter och extem expertis. Ett antal arbetsgrupper har bildats for olika uppgifter: formular, manual, datafrågor, utbildning. Arbetsgruppema ar av ad hoc karaktar och olika stodpersoner fungerar som sammankallande. Verksamheten samordnas av projektledningen. Projektledningen ansvarar aven for samordning mellan Frivillig DOK och L VM-DOK. Datainsamlingen sker på enhetema. Bearbetning och analys av den insamlade informationen sker på två nivåer: lokal nivå (dvs. behandlingsenheten) samt nationell nivå. Lokal nivå: Med hjalp av ett sarskilt dataprogram gors beskrivningar och analyser av den egna klientpopulationen. Via DOK erhålls exempelvis information om klienternas livssituation i olika avseenden, behandlingstid, planerad/oplanerad utskrivning, skål till avbruten behandling, missbrukssituation under behandling, forhållandet mellan planerade och genomforda insatser. Med handledning från stodpersonerna kan enhetema anviinda dessa analyser som underlag for metodutveckling och vidare studier. Beslutsunderlaget kan kompletteras med de analyser som gors på nationell nivå. Nationell nivå: Kopior av filer med rådata insands med viss regelbundenhet till en central enhet for overgripande analys. Dessa analyser inriktas dels på att beskriva mer generella foriindringar for landet som helhet, dels på att ta fram jamforelsedata (regionvis, vissa typer av behandlingsenheter etc.) mot vilka de olika individuella enhetema kan stalla sina egna data. For detta iindamål kommer en central databas au upprauas på SiS, vilken kan "serva" både Frivillig-DOK och L VM-DOK. Genomforandet - steg for steg Utvecklandet av DOK-systemet har bestått av flera olika moment. De olika momenten ar delvis overlappande och griper in i varandra. For overskådlighetens skuli skali vi dock ge en "stegvis" redovisning av dess mål, medel och genomforande. En del steg har tagits, andra återstår. Steg 1 Mål: Skapa underlag for sjalvutvardering i form av beskrivningar av klienter och insatser samt initiera kontinuerligt utvarderingsarbete. Medel: Formular som ar accepterade av enhetema - och som samtidigt ar tillforlitliga - samt enkla dataprogram som kan anviindas på enhetema. Stodpersoner som kan bistå i arbetet med datainsamling och analys. Forberedelsefasen, bl.a. framtagandet av formular och dataprogram, beskrevs ovan. Formularen och dataprogrammet provades i samarbete med ett antal enheter i Goteborg och Lund under våren Framfor allt fokuserades formularens och dataprogrammets "anviindarvanlighet" och praktikernas uppfattningar om huruvida de på detta satt erholl relevant information. Mot bakgrund av erfarenheter från utprovning

6 en reviderades formularen, dataprogrammet utvecklades och projektet startade på ett femtiotal enheter under september-oktober Arbetet har handlat om att introducera formular och dataprogram, ge praktiskt stod och hjalp samt att motivera och inspirera personalen på de deltagande enheterna. Detta har i huvudsak gjorts av de regionala stodpersonerna. Frågornas tillforlitlighet diskuterades med enheterna under perioden. Denna dialog ledde tiil fortydliganden som minskat probiernen med feltolkningar. Projektledningens roil har varit att samordna synpunkter från enhetema (formedlade via stodpersonerna) med synpunkter från formulargruppen. En hel del tid har agnats åt att utveckla och samordna projektets olika delar: formularen, dataprogrammet, utbildning av personal på enheterna. Detta arbete har utforts av projektsekreteraren i samarbete med stodpersonerna och projektledningen. Tre konferenser genomfordes for personal från samtliga behandlingsenheter. Syftet med dessa konferenser var att ge mojlighet tiil erfarenhetsutbyte och också att håila ihop projektet och ge inspiration att gå vidare i utvecklingsarbetet. I juni 1995 ombads enheterna att skicka in sina data. Drygt 700 inskrivningsformular blev sedan forernål for analys, bl.a. med hjålp av extern expertis, med fokus på vilka frågor som fungerat respektive inte fungerat som avsett.. Vi tog också del av det arbete som utfors inom CVS (SocialstyreIsens Centrum for utvardering av socialt arbete) for att introducera en svensk version av ASI-formularet (Addiction Severity Index). En relativt omfattande revidering av formularen genomfordes, aven om grundiden och de huvudsakliga frågeområdena beholls. Dessutom utvecklades ett nytt dataprogram i Windowsversion. Manualer utarbetades. Det finns nu formular for inskrivning och utskrivning. Dessutom finns for frivilligsidan ett så kallat avstamningsformular, som kan anvandas efter behov (t.ex. vid långa oppenvårdskontakter) samt for L VM-sidan ett formular vid overflyttning till annan vård an vård på L VM-hemmet. Inskrivningsformularet finns i olika versioner, eller snarare, ett och samma formular kan besvaras med olika ambitionsnivåer; en basversion som avser vissa grunddata som kon och ålder, en kortversion som avser uppgifter som skall kunna tas fram utan en personlig intervju med klienten (t. ex. via akter, journaler), samt en långversion som avser en mer fullstandig kartlaggning utifrån en personlig intervju. Beskrivningen av klienterna gåller vissa demografiska data, social situation, utbildning, missbruk, hålsa, kriminalitet, tidigare behandling samt behov av hjalp och stod. Vid utskrivning/ avslutning gors dessutom kartlaggning av olika behandlingsfaktorer. Det finns mojligheter att utvidga formularen efter varje enhets sarskilda onskemål. De ASI-frågor som ingår i beriikningen av s.k. "composite scores" (sammanlagda poang) togs med i DOK-formularen. De ger sammanfattande mått på problemens tyngd inom olika områden. "Dessa mått anvands också for att mata forandring. Frågorna ar val utprovade utifrån amerikanska forhållanden; for nårvarande utprovas de for svenska forhållanden. (På grund av oklarheter på ett par frågeområden har vi i nulaget endast anvant oss av ASI-frågor på fem av sju delområden.) Reliabilitetsprovningar genomfors under En sarskild studie av validiteten skall genomforas i samarbete med Institutionen for tillampad psykologi vid, Lunds universitet. En studie av implementeringsprocessen, med fokus på forhållandena i Goteborg, genomfors av Karin Ahlberg och Tom Leissner vid Institutionen for socialt arbete, Goteborgs universitet. Datainsamlingen avslutades i december 1995 och rapporteringen kommer att ske under Några preliminara resultat visar dock att personalen "upptackt" saker om sina klienter som de inte kande till tidigare och att formularen kunnat anvandas for behandlingsplanering. Detta har skett redan innan en mer regelratt sjalvutvardering kommit ti11 stånd. Steg 2 Mål: Vtvidga plattformen for sjålvutvardering i form av jiimforelser mellan olika enheter. Medel: Databearbetning på central nivå, återkoppling till enheterna. StOdpersoner som kan bistå i analysarbetet. Vid en konferens med deltagare från samtliga enheter i september 1995 presenterades en sammanstållning som gjorts utifrån de data som enheterna levererat ti11 projektledningen. Tre huvudfrågor fokuserades: - Stammer data overens med de uppfattningar -155-

7 som finns på enheterna? - Vad skall informationen anvandas till? - Hur vill man på enheten att informationen skall utformas och presenteras? En diskussion angående informationens reliabilitet introducerades och vikten av att data insamlas på likartat satt på de olika enheterna betonades. Diskussionen har fortsatt på regional nivå i kontakterna mellan stodpersonerna och enheterna. En rapport utarbetades i samråd mellan projektledningen och stodpersonerna, dår konkreta forslag liimnades vad giiller formerna for databearbetning på lokal och nationell nivå. Huvudfrågorna år: "Hur skall insamlade data analyseras med hiinsyn till (1) rimlig tidsåtgång, (2) strategiska frågor, (3) praktisk tilliimpbarhet?" och "Hur skall presentationen av data se ut, for att den skab vara laubegriplig, intressant och kunna tjana som beslutsunderlag på såval mikro- som makronivå?" Arbete har påborjats med att finna former for relevanta beskrivningar av behandlingsinnehållet på olika typer av enheter, for att forbattra majligheterna till relevanta jamforelser. Steg 3 Mål: Sprida kunskap om hur sjalvutvårdering kan anvandas for kvalitetsutveckling. Medel: Utbildning av och stod åt behandlingspersonalen. Huvudpoangen med DOK-systemet ar inte sifforna och tabellerna i sig sj alva, utan att statistiken skall ligga till grund for diskussioner på enheterna. For detta andamål behovs dock utbildning och handledning av de utvarderingsansvariga på enheterna och att man arrangerar seminarier, forskningscirklar, etc. I den ursprungliga projektplanen ingick att bygga upp ett samarbete med regionala forskningscentra (t.ex. sociathogskolor). Tanken var att de skulle kunna fungera som regionala resurser for behandlingsenheterna i utvårderingsfrågor och ge kontinuerligt stod. Det har dock visat sig att intresset från hagskolorna mer handlar om att bistå projektet med vissa avgransade insatser. Dessa år viktiga, men situationen medfor samtidigt att ansvaret for handledning i utvårderingsfrågor (hjalp med analys etc.) måste laggas på stodpersonerna, vars ursprungliga rall framfor allt handlade om att vara ett stod enbart ifråga om sjiilva datainsamlingen. I samråd mellan projektledningen och stodpersonerna gjordes en planering av utbildningsaktivitetema med foljande inslag: 1) Vidareutbildning av stodpersonerna i au leda forskningscirklar och i metoder for kvalitetsutveckling. 2) Konferenser for personal vid samtliga enheter for informationsoch erfarenhetsutbyte och for att ge kunskap om utvardering, m.m. 3) På regional nivå genomfors utbildning och handledning av personalen i sjalvutvardering i form av seminarier, forskningscirklar, kollegiebedamning ("peer review"). Dessutom genomfors kurser i grundlaggande statistik och utbildning for au mota regionala onskemål. For de gemensamma insatsema har en plan utarbetats kring kvalitetsutveckling och sjiilvutvårdering. Den bygger på en skrift om kvalitetsarbete som tagits fram av Socialstyrelsen (1995). Tanken år i korthet au man genom diskussioner på enhetema faststiiller vad man anser vara god vård och behandling och sedan anvander DOK-data for att bedoma hur realiteterna ser ut i forhållande till idealen. I arbetet kan man utnyttja metoder som kollegiebedamning, audit och benchmarking. Steg 4 Mål: lnsamlande av grundlaggande epidemiologisk information for nationellt bruk. Medel: Vissa frågor i formularen. Central bearbetning. Diskussioner har inletts med Folkhiilsoinstitutet om att på sikt "docka" DOK-systemet med det europeiska RElTOX-systemet. En fråga som har stotts och blotts år var den centrala bearbetningen av information skall goras, dvs. vilken forskningsenhet! organisation! myndighet som har intresse av och mojligheter att ta ansvaret for detta. Efter en period av oklarhet ser det idag ut som om bearbetning och analys av data från såviil frivillig- som tvångsvården kan ske på SiS. En sådan losning innebår uppenbara samordningsvinster. Dessutom utvecklas på SiS ett dokumentationssystem for de sarskilda ungdomshemmen ("Ung-DOK"). Denna centrala enhet skall gora sammanstiillningar som skickas till berorda enheter samt kunna forse ohka intressenter med relevant information, bland annat Folkhiilsoinstitutet

8 StegS Mål: Utvardering av behandling. Medel: Utvecklande av adekvat modell som passar for såvål Frivillig-DOK som L VM-DOK McLellan (1995) framhåller att man vid utvårderingar har att ta stållning till tre frågor: 1) Fungerar programmet enligt planen? Detta år en form av kvalitetsmatning/kvalitetssåkring ("quality assessment"). 2) Uppnås målen? Har handlar det om att studera effekter ("outcomes"), vilket delvis år en forskningsfråga. 3) Vad år verksamt i programmet? Delta år en mer renodlad forskningsfråga. Innan man besvarat den forsta frågan år det poånglost att ge sig på de ovriga, menar McLellan. "Don't do outcome evaluation until you know that your program works!". Litet schematiskt kan det sagas att DOK-projektet hittills har fokuserat frågan om kvalitetssåkring (den forsta nivån), vid sidan avatt samla in grundlaggande epidemiologisk information. Samtidigt finns det måjligheter att gå vidare, t.ex. i enlighet med den ovannåmnda modellen som finns i Minnesota. Ett sådant system kommer att byggas upp for L VM-DOK Forberedelsearbete pågår (bl.a. framtagande av uppfoljningsformulår). Att man bor ha ett likartat system på frivilligsidan forefaller sjålvklart. Erfarenheter och lardomar Ett system som DOK står och faller med intresset och engagemanget hos den personal på deltagande enheter som skall svara for datainsamlingen. Bortsett från att sjålvutvardering inte kan komma till stånd om personalen år ointresserad, blir det också omojligt att samla in information for mer overgripande analyser. Vi skall har presentera några av de erfarenheter vi hittills gjort vad gåller sjålva implementeringen av systemet. Skapa motivation Det år av stor vikt att personalen gors delaktig och medansvarig. I synnerhet i projektets inledningsskede var det viktigt au agna tid åt information och diskussion om projektets syften och upplaggning. Frågan om rapportering till en central enhet visade sig exempelvis behova ventileras ganska ingående. Efter hand blev samtliga enheter positiva till att prova formulåren och systemet, men långt ifrån alla var overtygade om att de tånkte fortsaua. Graden av reell frivillighet vad galler deltagande i projektet varierade for ovrigt mellan enheterna. (Några enheter uppfauade t.ex. att de var beordrade au delta av arbetsgivaren, aven om de också kunde se poanger med systemet.) Når projektet startade informerades de utvarderingsansvariga också om att deras synpunkter var viktiga och skulle tas till vara, men au det samtidigt var viktigt au ingen enhet på eget bevåg gjorde andringar i formulåren. AU enheterna åndå haft mojlighet au påverka formularens utformning har varit viktigt for motivationen att delta. Det har också varit viktigt au i seminarieform sitta och vara "formulargrupp". Det har skapat en forståelse for vilka hånsyn som måste tas når så många skall samsas om samma dokumentationssystem. Vidare har det varit viktigt au tillåmpa den pedagogiska formeln "learning by doing". Eu exempel år kortversionen av inskrlvningsformulåret. Många enheter ansåg att formularet var alldeles for långt och tidskravande och efterlyste en kortare version. I samråd med formulårgruppen utvecklades ett kortformular i botjan av Tack vare detta formulår bestamde sig tveksamma enheter for att vara med i projektet aven fortsattningsvis. Samtidigt har flera av dessa overgått till att botja anvånda den långa versionen. En viktig uppgift for stodpersonerna och de utvarderingsansvariga år att se till att dokumentationen inte blir bortprioriterad i det dagliga arbetet. Å ven om personalen år intresserad av utvardering tar det ordinarie arbetet mycket kraft. Det kravs påminnelser, stod och uppmuntran for att dokumentationen skall integreras som en naturlig del i arbetet. Det år också viktigt att konstatera att deltagande i DOK-systemet medfor ett omfattande arbete som staller stora krav på enheterna. For motivationen att fortsatta, sedan man val beståmt sig for att vara med, måste arbetet uppfattas som meningsfulit på så sau au det bidrar till utvecklingen på den egna enheten. Det "altruistiska" motivet att datainsamlingen kan vara av betydeise for missbrukarvården i sin helhet ar inte alltid tillrackligt i det pres

9 sande vardagsarbetet. For att uppfattas som meningsfullt måste DOKsystemet besvara for verksamheten viktiga frågor och ge underlag for diskussioner av typ: Hur val lyckas vi med vårt arbete? Var finns bristerna? Hur kan de åtgardas? Det ar också viktigt att enheterna kan utveckla formularen med frågor som ar relevanta for just deras verksamhet. Utbildning Vid sidan av intresse och motivation for utvardering kravs också kunskap. Det ar darfor viktigt med kontinuerlig utbildning av de personer som deltar i projektet. Det handlar om utbildning i handhavandet av formularen, intervjuteknik samt utbildning i hur resultaten kan anvandas for sjalvutvardering. Också andra utbildningsbehov kan visa sig som man kanske från borjan forbiser, t.ex. elementara kunskaper i ADB. Det ar darfor av vikt att det finns en beredskap att mota de skiftande utbildningsbehoven. Kontinuerligt stod Utbildning tillsamrnans med konferenser och sammankomster avannat slag fyller också en, funktion av stimulans och skapande av sammanhållning, så att inte personalen "tappar gnistan". En nyckelgrupp i sammanhanget ar de personer på enheterna som har huvudansvar for dokumentation/ utvardering. Dessa måste - for au få legitimitet hos sina kollegor - kunna visa att arbetet ar betydelsefullt for utvecklingen av verksamheten. De måste med andra ord kunna anvanda sig av data från systemet i ett utvecklingsarbete på den egna enheten tillsamrnans med ovrig personal. For detta andamål behover de stod. En mycket viktig roll i det har sammanhanget spelar de regionaia stodpersonerna. De ar konsulter och pedagoger, som både skall skapa motivation och tillfora kunskap. Arbetet har innefattat besok på arbetsplatserna, lokala seminarier och att vara "bollplank" for frågor om allt mellan konkreta ADB-tekniska problem ti11 etiska overvaganden vid klientintervjuer. De ar också forbindeiselanken mellan projektledningen och de utvarderingsansvariga på enheterna och måste diirfor ha forståelse for såval DOK-projektets mål och forutsattningar som enheternas behov och problem. For att få till stånd kontinuerlig dokumentation/utvardering inom missbrukarvården racker det inte med au satsa på formular och tillfalliga utbildningsinsatser. Det kravs resurser i form av centrala och regionala stodfunktioner. Betydeisen av detta kan inte underskattas, och betonas också av personer med erfarenhet på området, t.ex. Thomas McLellan (ASI-formularets fader). Samtidigt kan vi på detta satt lagga grunden for ett utvecklingsarbete som kan leda ti11 kvalitetsforbattringar inom missbrukarvården. Systemet mliste fungera i alia led For att eu system som DOK skall fungera måste det fungera i alla led. En kedja ar som bekant inte starkare an dess svagaste lank. Om det brister någonstans i samspelet mellan projektledning - stodpersoner - utvarderingsansvariga - personalen på enheterna, så får det återverkningar i form av att enheter faller ifrån eller att insamlade data bur av låg kvalitet. Vi har hittills koncentrerat oss på att få systemet att fungera tillfredsstallande nar det galler samarbetet mellan projektledning, stodpersoner och utvarderingsansvariga. På de allra flesta håll har de utvarderingsansvariga också lyckats skapa ett intresse hos sina kollegor. Men vad som kommer att kravas framover for att intresset skall vidmakthållas vet vi inte med bestamdhet idag. De åtgarder som beskrivits ovan uppfattar vi som nodvandiga, men huruvida de också ar tillrackliga ar en oppen fråga. Troligen kan det komma att behovas riktade åtgarder som ar anpassade till den enskilda enhetens specifika forutsattningar. Med undantag av kravet på en utvarderingsansvarig har de olika enheterna haft fria hander att bygga upp en fungerande lokal organisation. Vi vet att man tacklat problemet på litet ouka satt, vilket samtidigt ger underlag for diskussioner om hur DOK-systemet kan implementeras utifrån olika forutsattningar. Ju storre enhet, desto storre personalgrupp att informera/ utbilda/ stodja, desto fler klienter att intervjua och desto fler formular att knappa in på datom. For att systemet skall fungera i sitt viktigaste led - namligen på enheterna - kravs att den utvarderingsansvarige har ett tydligt mandat att arbeta med dessa frågor och också ges mojligheter att fullgora arbetsuppgifterna och delta i utbildning, etc.. Den ansvarige chefen måste alltså vara med -158-

10 på noterna och vara medveten om vad uppgiften som utvarderingsansvarig kraver. Det ar också chefen som ser till att utrymme finns for information och kunskapsåterforing på personalmoten, etc.. Om arbetet inte prioriteras fodorar det i status. Klara signaler från ledningen om vikten av dokumentation ar nodvandigt. Framåtblick LVM-DOK kommer av allt att doma att fortsatta som reguljar verksamhet. Projekttiden for Frivillig-DOK stracker sig t.o.m Den framtida organisationen och finansieringen av Frivillig-DOK ar an så lange en oppen fråga. Kanske kan man tånka sig ett system med ett representativt urval av enheter på frivilligsidan som fungerar som kontrakterade "matstationer" med tillforlitlig datainsamling. Dessutom kan man tanka sig en yttre krets av enheter som framfor allt vill anvanda DOK-formularen och dataprogrammet for sjålvutvardering och på vilka man inte behover stålla samma krav på kontinuitet ifråga om datainsamlingen. Intresse att delta saknas dock inte. Trots att ingen aktiv marknadsforing skett, har ett trettiotal enheter och organisationer anmalt intresse till projektledningen att delta i DOK-systemet. REFERENSER Dsf (Delegationen ror social forskning: Narkomanvårdsforskrung. Rapport från en initiativgrupp. Dsf:s skriftserie nr 1, 1982 Eriksson, B. & Karlsson, P.-Å.: Utviirderingens roil i socialt arbete. Institutionen for socialt arbete, Goteborgs universitet, Goteborg 1990 Franke-Wikberg, S.: En strategi for utviirdering och lokal utveckling av utbildrungskvalitet. Arbetsrapporter från Pedagogiska institutionen, Umeå universitet nr 81,1990 Harrlson, P.: Paper presenterat på International Conference on Alcohol and Drug Treatment System Research, arrangerat av Addiction Research Foundation, Toronto 1993 McLeIlan, T.: Anforande på seminarium om utviirdering, anordnat av Centrum ror utviirdering av socialt arbete (CUS), i Stockholm Simon, R. & Biihringer, G. & Strobl, M.: Trend analysis of treatment service data from the EBIS system. In: Biihringer, G. & Platt, J.J. (Ed.): Drug Addiction Treatment Research. German and American Perspectives. Krieger Publishing Company, Florida 1992 Sjostedt, L. (red): Teori och praktik i vården. Forskningsrådsniimnden, Stockholm 1995 Socialstyrelsen: Att utveckla kvalitet i socialtjansten. En introduktion. 50S-rapport 1995:19 Stevrin, P.: Utviirdering for forandring. Studentlitteratur, Lund 1991 Rolf, B.: Profession, tradition och tyst kunskap. Nya Doxa, Stockholm 1992 Vaillant, G.E.: The Natural History of Alcoholism. Harvard University Press, Mass. USA 1983 Vedung, E.: Utviirdering i politik och forvaltning. Studentlitteratur, Lund Nordisk AlkoholtidskriFt Vol. 13, 1996:

Orientering i bedömningsinstrumentet DOK

Orientering i bedömningsinstrumentet DOK Orientering i bedömningsinstrumentet DOK Bert Gren, specialist i klinisk psykologi Utvecklingsledare för IKMDOK IKM, Växjö universitet Social Resursförvaltning, Göteborgs stad Svenska Kommunförbundet och

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Skåne

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Skåne 2008-09-15 Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Skåne Bakgrund Regeringen fattade den 24 april 2008 beslut om en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Screening och utredning av alkohol- och drogproblem

Screening och utredning av alkohol- och drogproblem Screening och utredning av alkohol- och drogproblem Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog/Leg.Psykoterapeut Kliniksamordnare Beroendekliniken SU Sven-eric.alborn@vgregion.se Att anpassa behandling - kartläggning

Läs mer

Utvärdering några grundbegrepp

Utvärdering några grundbegrepp Utvärdering några grundbegrepp Fredrik Björk, Projektledning, Malmö högskola 2005-11-07 Inledning: varför skall man utvärdera? Varför skall man utvärdera en verksamhet? Svaret på den frågan är inte så

Läs mer

Professionens medverkan i kunskapsprocessen

Professionens medverkan i kunskapsprocessen Professionens medverkan i kunskapsprocessen Unga till arbete en utvärdering med följeforskningsansats och programteori som utgångspunkt. Karin Alexanderson och Marie Nyman Dalarnas forskningsråd. En definition

Läs mer

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Kontaktpersoner Stadsdelsförvaltning

Läs mer

NYA NARKOTIKAFÖRETEELSER

NYA NARKOTIKAFÖRETEELSER NYA NARKOTIKAFÖRETEELSER En europeisk handbok för tidig information om nya Narkotikaföreteelser I denna sammanfattning redovisas de viktigaste resultaten av ett europeiskt samarbete kring hur man snabbare,

Läs mer

U T V E C K L I N G S L E D A R E

U T V E C K L I N G S L E D A R E Projektplan REGIONAL UTVECKLINGSLEDARE BARN OCH UNGA Bakgrund Under 2008 tillsatte regeringen en utredning under ledning av Kerstin Wigzell som 2008 resulterade i ett betänkande Evidensbaserad praktik

Läs mer

Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol

Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol 1 Intern och extern dialog- en metod för systematiskt kvalitetsarbete i domstol Varför kvalitetsarbete? För att motsvara medborgarnas berättigade krav på en rättssäker och effektiv rättsskipning och därmed

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Bakgrund: Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och A Non Smoking Generation

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Seminarium -fördjupning kring utvärdering av FoU

Seminarium -fördjupning kring utvärdering av FoU Seminarium -fördjupning kring utvärdering av FoU Ove K. Vestman Presentation vid FoU-Välfärds konferens i Sundsvall 24 25 augusti 2011 Utgår från boken Utvärderandets konst (2011) av Ove Karlsson Vestman,

Läs mer

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23) D nr YTTRANDE Stockholm 2013-07-10 Handläggare Anna Gabrielsson Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2013-09-12 MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 Inledning Carin och Janny hälsade välkommen och presenterade dagens program. Den största delen

Läs mer

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola!

Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! UPPDRAGSUTBILDNING Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! Uppdragsutbildning är för Ersta Sköndal högskola ett viktigt instrument och resurs i samverkan med det omgivande

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

Implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården

Implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården Implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården Presentation på LAR-konferensen i Oslo 2012 10 19 gunborg.brannstrom@skl.se Överenskommelse mellan regeringen och SKL(2008)

Läs mer

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Kvalitativ Analys Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Inlämningsuppgift 2 Era gruppinlämningar ligger här framme, leta reda på er egen!!! Jag har godtyckligt gett er ett gruppnummer, referera till det

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Presentation ISO 10667

Presentation ISO 10667 Presentation ISO 10667 Testdagen 2012 2011-03-30 1 Agenda 11.00 11.45 1. Övergripande presentation av ISO 10667 2. Certifiering mot ISO 10667 3. Frågor Tidplan ISO 10667 Vi är här nu ISO 10667 Förslag

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Indikatorer inom missbruksvården. Mats Anderberg Mikael Dahlberg

Indikatorer inom missbruksvården. Mats Anderberg Mikael Dahlberg Indikatorer inom missbruksvården Mats Anderberg Mikael Dahlberg Upplägg Introduktion om indikatorer Nationella indikatorer för missbruks- och beroendevården Indikatorer baserade på UngDOK Indikatorers

Läs mer

Krukis motivation och behandling

Krukis motivation och behandling Krukis motivation och behandling KVALITETSUTVECKLING AV MOTIVERANDE SAMTAL Elizabeth Hjälmarstedt verksamhetsledare Jonas Rengensjö projektledare MI The Capital of Scandinavia Krukis som bas för förändringsarbete

Läs mer

Dela läslust projektplan

Dela läslust projektplan Dela läslust projektplan Projektets syfte Projektet syftar till att biblioteken i Dalarnas, Gävleborgs, Uppsala och Värmlands län ska utveckla sin läsfrämjande och litteraturförmedlande verksamhet så att

Läs mer

Redovisning av jämförelser av nyckeltal för fritidsgårdsverksamhet i sex kommuner

Redovisning av jämförelser av nyckeltal för fritidsgårdsverksamhet i sex kommuner -12-18 1 (8) Rapport Redovisning av jämförelser av nyckeltal för fritidsgårdsverksamhet i sex kommuner Sammanfattning Nackanätverket är ett samarbete mellan sex kommuner som handlar om fritidsgårdar och

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

Evidensbaserad praktik

Evidensbaserad praktik positionspapper Evidensbaserad praktik i socialtjänst och hälso- och sjukvård Förord För att klienter, brukare och patienter ska få tillgång till bästa möjliga vård och omsorg och för att välfärdsresurser

Läs mer

EVIDENSBASERAD PRAKTIK & NYTTAN AV SYSTEMATISK OCH STANDARDISERAD DOKUMENTATION PÅ INDIVIDNIVÅ

EVIDENSBASERAD PRAKTIK & NYTTAN AV SYSTEMATISK OCH STANDARDISERAD DOKUMENTATION PÅ INDIVIDNIVÅ EVIDENSBASERAD PRAKTIK & NYTTAN AV SYSTEMATISK OCH STANDARDISERAD DOKUMENTATION PÅ INDIVIDNIVÅ Lars Oscarsson professor socialt arbete Örebro universitet Utgångspunkten för Evidensbaserad praktik & systematisk

Läs mer

Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006

Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006 Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006 Sammanfattning av Utbildningsförvaltningens satsning på kompetensutveckling av matematiklärare på gymnasiet i projektet Nollvisionen/Matematikvisionen. Nollvisionen MaA

Läs mer

En missbruksvård i stark utveckling vad har Kunskap till praktik bidragit med? Drogfokus 2012 10 25 gunborg.brannstrom@skl.se

En missbruksvård i stark utveckling vad har Kunskap till praktik bidragit med? Drogfokus 2012 10 25 gunborg.brannstrom@skl.se En missbruksvård i stark utveckling vad har Kunskap till praktik bidragit med? Drogfokus 2012 10 25 gunborg.brannstrom@skl.se Disposition - Vad har Kunskap till praktik bidragit med för att utveckla missbruks-

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN?

VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN? MANUAL VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN? Steget vidare, samverkan för arbete, har som syfte att möta behoven hos personer mellan 25-64 år som behöver ett samordnat stöd för att lyckas med sin arbetslivsinriktade

Läs mer

Bilaga 1 Version 2012-02-09. Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt

Bilaga 1 Version 2012-02-09. Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt 1 Syfte Syftet med arbetsplanen är att gynna samverkan kring vattenförvaltningsarbetet

Läs mer

Instruktion till särskilt utvalda utbildare

Instruktion till särskilt utvalda utbildare Instruktion till särskilt utvalda utbildare Det här är en instruktion till dig som ska ge utbildning och färdighetsträning i bedömning och behandling av depression och värdera och hantera självmordsrisk

Läs mer

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt Chefer utan högskoleutbildning September 2012 1 Innehåll 1. Projekt Carpe 2... 3 2. Syfte och mål för delprojekt Chefer utan högskoleutbildning...

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE Bilaga till kontrakt mellan vårdgivare i och Landstinget Blekinge gällande anställning av ST-läkare i allmänmedicin:....

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE BRYSSEL Denna verksamhetsplan presenterar verksamhetsinriktning, arbetsmetod och prioriteringar under 2014-.2015 för Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation.

Läs mer

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Bakgrund och uppdrag Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Läs mer

Kvalitetsutveckling av hivprevention. Viveca Urwitz Frida Hansdotter

Kvalitetsutveckling av hivprevention. Viveca Urwitz Frida Hansdotter Kvalitetsutveckling av hivprevention Viveca Urwitz Frida Hansdotter Vad ska vi prata om idag? Introduktion till kvalitetsarbete Metoder för kvalitetsarbete Bakgrund och innehåll i EU projektet QI-Action

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik är ett utvecklingsarbete som startade i maj 2008 inom Sveriges Kommuner

Läs mer

Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014

Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014 Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014 Antal pedagogisk personal: 24 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 79% Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

Projekt Trafikskola för jämställdhet 2005-2007 Landstinget Dalarna

Projekt Trafikskola för jämställdhet 2005-2007 Landstinget Dalarna Projekt Trafikskola för jämställdhet 2005-2007 Landstinget Dalarna Bakgrund Det krävs ett nytt sätt att tänka för att lösa de problem som det gamla sättet att tänka har skapat. Albert Einstein. Jämställdhet

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

FAS 05. En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region. Carina Åberg Malin Ljungzell. Utdrag från rapporten

FAS 05. En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region. Carina Åberg Malin Ljungzell. Utdrag från rapporten Utdrag från rapporten FAS 05 En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region Januari 2009 Carina Åberg Malin Ljungzell APeL Forskning och Utveckling Bakgrund FAS

Läs mer

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE Vägledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Beskriv rätt problem eller utvecklingsidé... 3 Vad är ett examensarbete... 3 Vad är en handledares

Läs mer

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN Svarar på frågor som börjar med Hur? Vad? Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera Förstå EXEMPEL 1. Beskriva hälsofrämjande faktorer

Läs mer

Att tänka efter före bedömning av förändringsberedskap vid lokalt preventionsarbete. Mats Anderberg

Att tänka efter före bedömning av förändringsberedskap vid lokalt preventionsarbete. Mats Anderberg Att tänka efter före bedömning av förändringsberedskap vid lokalt preventionsarbete Mats Anderberg Bakgrund Svårigheter att implementera kunskapsbaserade ANDTstrategier och -insatser på lokal nivå Kontextuella

Läs mer

Sex och samlevnad i en modern skola

Sex och samlevnad i en modern skola Processbeskrivning Sex och samlevnad i en modern skola Januari 2004 Per Blanck och Eva Annerås Sex och samlevnad i en modern skola processbeskrivning Inledning Detta är en kortfattad redogörelse för arbetsprocessen

Läs mer

Nationella bedömningskriterier. ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. socialtjänsten

Nationella bedömningskriterier. ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. socialtjänsten Nationella bedömningskriterier för tillsyn av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten från den 1 januari 2012 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Projektorganisation... 3

Läs mer

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Lägesrapport 2013. 7.1.1 Tillgänglighet första linjen STÖD TILL RIKTADE INSATSER INOM OMRÅDET PSYKISK OHÄLSA 2013 7.

Lägesrapport 2013. 7.1.1 Tillgänglighet första linjen STÖD TILL RIKTADE INSATSER INOM OMRÅDET PSYKISK OHÄLSA 2013 7. STÖD TILL RIKTADE INSATSER INOM OMRÅDET PSYKISK OHÄLSA 2013 Lägesrapport 2013 7.1 BARN OCH UNGA 7.1.1 Tillgänglighet första linjen Mätning första linjen, ett förslag till uppföljning inför år 2014 Med

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Jämställdhetsplan 2011 2013

Jämställdhetsplan 2011 2013 Jämställdhetsplan 2011 2013 Antagen av institutionsstyrelsen 2011-06-08 Innehåll Jämställdhet mellan kvinnor och män... 2 Ansvarsfördelning... 2 Jämställdhetsplanen antagen 2007... 3 Läget vt- 11... 3

Läs mer

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 2010-12-08 HSN förvaltning Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 Mål med utvecklingsarbetet Målet för utvecklingsarbetet är att den missbruks-

Läs mer

GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet

GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet Mars 2014 INLEDNING Universitetsdirektörerna vid universiteten i Uppsala,

Läs mer

Projekt Nya Växmanland II

Projekt Nya Växmanland II Projekt Nya Växmanland II Verksamhets-, ledarskaps- och individutveckling i genomförandefasen Skiss över genomförandet Bilaga till ansökan Projekt Nya Växmanland II, kvartal 1-4 Verksamhets-, ledarskaps-

Läs mer

Salutogen Organisering, Ledning och Verksamhetsutveckling, SOLV

Salutogen Organisering, Ledning och Verksamhetsutveckling, SOLV Salutogen Organisering, Ledning och Verksamhetsutveckling, SOLV 8 dagar med förändringskunskap och processverktyg, 2015-2016 Tror du att: Lärande och utveckling är nödvändigt för att hantera krävande uppgifter

Läs mer

EDGE Strategisk förändringsledning

EDGE Strategisk förändringsledning EDGE Strategisk förändringsledning EDGE StrATEGISK FÖrändrinGSLEDning Att leda komplexa förändringsprocesser. Affärsklimatet förändras snabbt och kartan behöver ständigt ritas om. Verksamheten utmanas

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012.

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret består av två (2) frågor. Båda frågorna skall besvaras. Vardera frågan kan

Läs mer

PRAKTIK YRKESMÄSSIG PROFILERING

PRAKTIK YRKESMÄSSIG PROFILERING 1 PRAKTIK YRKESMÄSSIG PROFILERING Praktiken ingår som en central del i studierna för pedagogie magisterexamen vid Enheten för pedagogik och vuxenpedagogik. Dessa studier har historiskt byggts upp kring

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av insatserna. Upplevd kvalitet av insatserna på Kvinnohemmet Rosen

Uppföljning och utvärdering av insatserna. Upplevd kvalitet av insatserna på Kvinnohemmet Rosen Uppföljning och utvärdering av insatserna Upplevd kvalitet av insatserna på Kvinnohemmet Rosen Sammanfattande bedömningar av socialsekreterare avseende pågående placeringar Pågående placering i januari

Läs mer

Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp

Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp 2008 02 21 Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp PM, Seminarie SEM1, 3hp Kapitel 4 Seminariegrupp 7 Författare: Robin Hellsing Robin Jarl Handledare: Rolf Lövgren Sammanfattning

Läs mer

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 Nordisk Kommunikation AB Olof Palmes gata 13 SE 111 37 Stockholm T +46 8 612 5550 F +46 8 612 5559 info@nordisk-kommunikation.com www.nordisk-kommunikation.se

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

UNGDOMSSTYRELSENS UTVECKLINGSINSATSER

UNGDOMSSTYRELSENS UTVECKLINGSINSATSER UNGDOMSSTYRELSENS UTVECKLINGSINSATSER FÖR EN KUNSKAPSBASERAD KOMMUNAL UNGDOMSPOLITIK BUDGETÅRET 2011 UNGDOMSSTYRELSENS UTVECKLINGSINSATSER för en kunskapsbaserad kommunal ungdomspolitik BUDGETÅRET 2011

Läs mer

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12 12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Sid 2 (5) 1. Basdata 1.1. Programkod 3FO07

Läs mer

Bilaga 1 Projektplan för avtal kring projekt Sign IN

Bilaga 1 Projektplan för avtal kring projekt Sign IN Bilaga 1 Projektplan för avtal kring projekt Sign IN Alla uppdragstagare av projekt finansierade av samordningsförbundet i Trelleborg skall teckna avtal med förbundet och en bilaga till detta avtal skall

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet

Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Policy 2012-05-12, 73 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel.

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Cirkulär 6-07 Till Socialnämnd eller motsvarande Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Presidiet i Kommunförbundet

Läs mer

PaN A1503-00103-55 BILAGA. Årsredovisning 2014 Stödpersonsverksamheten

PaN A1503-00103-55 BILAGA. Årsredovisning 2014 Stödpersonsverksamheten PaN A1503-00103-55 BILAGA Årsredovisning 2014 Stödpersonsverksamheten Sida 2 av 7 Innehåll INLEDNING... 3 FÖRVALTNINGENS ORGANISATION OCH RUTINER... 3 UTVECKLING AV FÖRORDNANDEN... 4 STÖDPERSONERNA...

Läs mer

Pilotstudie av indikatorer inom den finansiella samordningen

Pilotstudie av indikatorer inom den finansiella samordningen Kurt Kvarnström Ordförande, Nationella Nätverket för Samordningsförbund Kontaktinfo mobiltel 070-215 44 00 e-post kurt.kvarnstrom@riksdagen.se hemsida www.nnsfinsam.se D A T U M 2015-01-19 Projektförslag

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Tvärpedagogiskt utvecklingsarbete. Lunnevads folkhögskola. Juni 2001

PROJEKTMATERIAL. Tvärpedagogiskt utvecklingsarbete. Lunnevads folkhögskola. Juni 2001 PROJEKTMATERIAL Lunnevads folkhögskola Juni 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning Utvecklingsprojekt för vuxenlärare:

Läs mer

N Y T T F R Å N SIKTA

N Y T T F R Å N SIKTA Nr 3/11 N Y T T F R Å N SIKTA SIKTA- Skånes missbruks och beroendevård i utveckling ett utvecklingsarbete i samverkan mellan Kommunförbundet Skåne och Region Skåne Kommunförbundet Skåne och Region Skåne

Läs mer

Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan

Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan 2005-04-21 Bilaga 1 1 Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan Verksamhetsplan för det nationella utvecklingsprogrammet för dans i skolan mellan NCFF, Myndigheten för skolutveckling, Statens kulturråd

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Starta kompetensutvecklingen med interna förändringsledare och genomför själv en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv.

Starta kompetensutvecklingen med interna förändringsledare och genomför själv en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv. Inspirationsguide Starta kompetensutvecklingen med interna förändringsledare och genomför själv en kompetensanalys med ett hälsoperspektiv. Inspirationsguiden är ett självinstruerande verktyg som leder

Läs mer

Modern och innovativ skolutveckling

Modern och innovativ skolutveckling Modern och innovativ skolutveckling Förändringsledning, kunskapsutveckling och systematik i digitala lärmiljöer Ett utbildningsprogram för skolledare och nyckelpersoner Välkommen till 4 dagar med TÄNK

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

Projektplan för projekt Inomhusmiljö

Projektplan för projekt Inomhusmiljö 4 mars 2015 Projektplanen har granskats av styrgrupperna för Miljösamverkan Halland och Miljösamverkan Västra Götaland. Inga förslag på ändringar har framförts och projektplanen är därmed fastställd. Projektplan

Läs mer

Handlingsplan för ständiga förbättringar

Handlingsplan för ständiga förbättringar Handlingsplan för ständiga förbättringar Varje enhet ska effektivisera sin verksamhet genom att genomföra ständiga förbättringar, som ska ske inom ramen för ordinarie kvalitetsarbete. Med minst en förbättring

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer