Att utveckla missbrukarvård. genom dokumentation. Beskrivning av DOK-projektet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att utveckla missbrukarvård. genom dokumentation. Beskrivning av DOK-projektet"

Transkript

1 HÅKAN JENNER & VERA SEGRÆUS Att utveckla missbrukarvård genom dokumentation Beskrivning av DOK-projektet I sitt klassiska verk The Natural History of Alcoholism har Vaillant (1983) ett kapitel med rubriken "Dodor's Dilemma", som belyser de till synes motstridiga krav som sta1.ls på en god missbrukarvård. Vaillant har i sin dubbla roll som forskare och kliniker en forståelse for både forskningens och behandlingens villkor. Som forskare kan han saga: "Vård och behandling måste baseras på sakerstiilld kunskap. Men många åtgarder satts in utan att man vet något om deras effekter. Vet du som kliniker verkligen vad du gor?" Som kliniker måste han då svara: "Nej, jag vet inte allt som jag behover veta, men jag kan inte underlåta att handlal Jag moter massor av manruskor som vill ha hjalp, och jag kan inte stanga dorren och satta upp en skylt att de ar valkomna forst nar forskningen har levererat alla svaren. Jag ar tvungen att gora så gott jag kan." Att praktikerna "gor så gott de kan" implicerar inte att det de gor inte kan goras battre. Men frågan ar hur det kan ske utan att de skall behova vanta på vad forskarna producerar. Och kopplat till detta: Hur skall man få fram ett underlag for vetenskapliga andamål, t.ex. for studier av matchningshypotesen, och for overgripande beslut rorande prioriteringar och fordelning av resurser, så att t.ex. de storsta satsningarna sker dar behoven ar storst? Vi skall i den har artikeln beskriva det så kallade DOK-projektet och hur det kan komma in i ett sådant sammanhang. Det ar ett forsok att utveckla ett system for dokumentation och utvardering av klienter och insatser inom missbrukarvården i Sverige. Tanken ar att dokumentationen skall kunna ligga till grund for sjalvutvardering på enskilda behandlingsenheter och samtidigt bidra till kunskapsutveckling inom missbrukarvården i stort (bland annat genom att belysa forandringar over tid samt behandlingsresultat). Den skall aven ge grundlaggande epidemiologisk information, som hittills saknats i stor utstrackning. Ofta taias det om tre huvudsyften vid utvardering (se t.ex. Stevrin 1991 och Vedung 1991): - Kontroll (måluppfyllelse, resursutnyttjande ar i fokus); - Metodutveckling (problemlosning och forandring ar i fokus); - Kunskapsutveckling (utvardering ar ett satt att oka medvetenheten om problem och mojligheter som underlag for framtida metod- och verksamhetsutveckling), vilket kan ske på två nivåer: a) utvardering som ett instrument for inliirning inom organisationen; resp. b) utvardering som ett instrument att få fram generell kunskap inom verksamhetsområdet

2 DOK-projektet ar ett forsok att forena dessa syften inom ramen for ett och samma system. Det kan aven uttryckas som att DOK-systemet ar en plattform for analyser i och av missbrukarvården Ofr Eriksson & Karlsson 1990), dvs. såval inifrån- som utifrånperspektivet beaktas. Projektet genomfors i samarbete mellan Institutet for kunskapsutveckling inom missbrukarvården (IKI\1) och FoU-enheten vid Statens institutionsstyrelse (SiS), med artikelforfattarna som projektledare. Det finansieras av Socialstyrelsen och SiS. Upprinnelsen var onskemål från praktiskt verksamma behandlare au få hjalp och stod med utvardering for au dels kunna utveckla arbetet, dels kunna dokumentera resultaten infor beslutsfattama. Utvecklandet av systematiska utvarderingsprogram inom missbrukarvården hindras ofta av au enskilda behandlingsenheter har svårt att få handledning och utbildning i hur utvardering rent konkret kan laggas upp och utforas. Dessutom saknas stod vad giiller bearbetning och analys av insamlat material. For au i någon mån mota de har behoven påborjades ett arbete som narmast haft karaktaren av aktionsforskning i flera steg. Inspirationskcillor Under arbetets gång har vi tagitintryck av såval utliindska som svenska tankar och ideer om dokumentations- och utvarderingssystem. En viktig inspirationskalla har varit EBIS-systemet vid Institut fur Therapieforschung (IFT) i Munchen, som borjade utvecklas i slutet av 1970-talet. Institutet samlar in data från behandlingsfaltet, bearbetar dessa och ger tillbaka resultaten till faitet. Omkring 400 oppenvårdsenheter deltar i verksamheten. Varje enhet får en sammanstallning over utfallet på de olika variablerna, dels for samtliga enheter, dels for den egna. DeUa kan bilda underlag for diskussioner om den egna verksamheten i olika avseenden (t. ex. ifråga om frekvensavbruten behandling, klienternas problembild) och de egna resultaten kan jamforas med ovriga institutioners. Den generella statistiken anvands också for overgripande analyser (se t.ex. Simon m.fl. 1992). Liknande system finns eller ar under uppbyggnad i andra lander i Europa, bl.a. Nederlanderna (LADIS-systemet, som f.o. mojliggor jamforelser med EBIS-systemet i Tyskland), Storbritannien (eu system vid Drug Misuse Research Unit, University of Manchester), Schweiz (ett system vid Swiss Institute for the Prevention of Alcohol and other Drug Problems, SIPA), Norge (eu system i samarbete mellan Statens institutt for alkoholforskning, SIFA, och Rusrniddeldirektoratet). Inom ramen for EU pågår arbetet med att utveckla ett informationsnatverk (REITOX) med en central enhet i Lissabon. Målet for samarbetet ar att kunna ta fram tillforlitlig information om den europeiska narkotikasituationen och om droger, missbruk och dess konsekvenser. I varje land finns en "focal point", som har det yttersta ansvaret for datainsamling och -bearbetning; i Sverige ar det Folkhalsoinstitutet. Arbetet bygger bl.a. på en verksamhet som tidigare bedrivits inom ramen for den sk Pompidougruppen vid Europarådet. Man har dar tagit fram eu formular for insamling av data rorande klienter i behandling. Å ven detta har varit en forebild vid utvecklandet av DOK-systemet. Formularet har provats i 17 europeiska storstader och kommer au integreras med REITOXsystemet. Vi har också tagit del av en modell for utvardering som utvecklats i Minnesota, USA (Minnesota Treatment Accountability Plan). Modellen, som har byggts upp i samarbete med McLellan-gruppen vid Philadelphia-universitetet (se Harrison 1993), består av tre delar: - Totalundersokning: Grunddata samias in om alia klienter vid samtliga behandlingsenheter i enlighet med eu formular som påminner om DOKprojektets inskrivningsformular (se vidare nedan). - Urvalsundersokning: EU urval klienter på varje enhet kartlaggs mer noggrant, bl.a. med hjalp av ASI (Addiction Severity Index). - Uppfoljning: Klienterna i urvalsundersokningen foljs upp 6 månader efter utskrivning; uppfoljningsfrågoma utgår från vissa frågor i urvalsundersokningen. EU av syftena med DOK-systemet ar au på eu liknande sau kombinera kraven på dokumentation och utvardering. Tanken au utveckla ett DOK-system ar inte ny i Sverige. I en rapport från Delegationen for social forskning, som publicerades for nastan femton år sedan (se Dsf 1982), diskuterades betydelsen av au få fram data från missbrukarvården som dels kan Nordisk Alkoholtidskrilt Vol. 13, 1996:

3 oka den generella kunskapen, dels vara direkt anvan db ara for personalen på de olika enheterna. Aspekten sjalvutvardering betonades. Denna tanke plockades upp av BAK/Swedate-projektet, en stor utvarderingsstudie inom den institutionella narkomanvården. I forskningsprogrammet formulerades ett intresse att utarbeta metoder for sjalvutvardering, aven om man sedan kom att prioritera mer overgripande forskningsfrågor. BAK-projektet har tjanat som en svensk inspirationskaila for DOK-projektet. Tanken att kombinera grundlaggande dokumentation och sjalvutvardering som fanns i BAK-projektet skall hår fullfoljas. Dessutom finns mojligheter att på vetenskaplig grund genomfora efteruppfoljning med ett representativt urval av klienter, som kan anvandas vid utvardering av svensk missbrukarvård på ett liknande satt som i BAK-projektet. Teoretiska utgångspunkter Upplaggningen och genomforandet av DOK-projektet har styrts av två ledstjarnor: - Ett kritiskt och granskande perspektiv måste forenas med respekt for praktikernas erfarenhet och kunnande. - Kunskapen som tas fram måste vara till nytta både for dem som ar inne i verksamheten (praktikerna) och for dem som står utanfor (beslutsfattare och forskare ). Vi skall beskriva DOK-systemets teoretiska utgångspunkter med anknytning till dessa ledstjarnor. DOK som reflektion over den "tysta kunskapen" I Sverige har sedan 1980-talet en debatt forts om yrkeskunskapernas natur. Debatten har handlat om vetenskaplig kunskapstradition kontra praktisk kunskapstradition. Man menar att det finns en speciell sorts kunskap forvarvad genom praktik, egen erfarenhet och ovning, vilken ar central inom t. ex. vård, behandling och praktisk pedagogik. Den kunskap som skapas genom ovning och personlig erfarenhet har i debatten kauats for "tyst kunskap". Ofta kallas också denna erfarenhetsbasera de kunskap for fortrogenhetskunskap. (Se t.ex. Sjostedt 1995 for olika belysningar av temat.) Den tysta kunskapen ar ofta basen for behandlingsarbete och socialt arbete. Mycket av den kunskap behandlare har uttrycks i termer av intuition. Ofta ar denna kunskap outtalad och osystematiserad, vilket innebar svårigheter for den enskil de behandlaren eller socialarbetaren att utvardera och utveckla det egna arbetet. Praktikern anvander sin tysta kunskap i handling: for att forutsaga (t.ex. nar en viss behandling ar anvandbar) och for att sortera klienter i olika kategorier (t.ex. "motiverade" eller "omotiverade" for behandling) och for flera andra andamål. Om allt detta gors utan kritisk reflektion och diskussion, finns det en risk att handlandet baseras på icke ifrågasatta traditioner, trender och ideologier. Rolf (1992) påpekar att det ar svårt att skilja mellan kunskap som fungerar tyst och fordomar som fungerar tyst. Mansklig kunskap utvecklas genom kritisk reflektion over den tysta kunskapen. Men tyst kunskap som inte utsatts for kritisk reflektion kan leda in i det som Rolf kallar "fortrogenhetsfallan" - som ar fortrogenhetskunskapens baksida. Det vill saga: man blir fortrogen med en verksamhet som mer eller mindre baseras på falska forestallningar. DOK-systemet kan erbjuda mojligheter till nodvandig kritisk reflektion och darmed bli ett bidrag till kompetensutveckling. DOK for breda kunskapsintressen DOK-systemet anknyter aven tiu den diskussion som idag fors inom utvarderingsforskningen kring frågor som sjiilvutvardering och lokal utveckling - och i forening med detta: en overgripande verksamhetsutveckling. En skrift av Franke-Wikberg (1990) ar speciellt relevant i sammanhanget. Franke-Wikbergs fokus ar utbildningsvasendet. Men aven om det finns skiunader meuan missbrukarvård/behandling och utbildning ar kunskapsintressena likartade. Franke-Wikberg anvander begreppen vertikal respektive horisontell utvardering. Vertikal utvardering kan bestå av både uppfoljning och utvardering. Med uppfoljning avses en regelrnassig och fort10pande insamling av information om verksamheten som gor det mojligt att folja hur denna utvecklas. Ansvaret for att inforskaffa och sammanstalla dessa basdata måste ligga på central nivå. Från verksamheten ar man skyldig att se till att uppgifterna samias in och rapporteras. Det ar också viktigt att återkoppling sker till verksamheter- Nordisk Alkoholtidskrift Vol. 73, 7996:

4 na. Harigenom blir det mojligt for dem att ta del av sina egna resultat samt att staila data rorande den egna verksamheten i relation till de ovrigas. I det har avseendet kan DOK-systemet fylla en viktig funktion. Vertikal utvardering står for en fordjupad diagnos och kritisk analys, som inriktas på att soka forstå verksamheten i ett vidare socialt sammanhang, med det primara syftet att kontrollera dess kvalitet. Det kraver sarskilda forskningsinsatser. Detta ligger utanfor DOK-systemet, men den typ av information som tas fram kan ligga till grund for denna typ av analyser. Horisontell utvardering ar liktydigt med lokal sjalvutvardering. Syftet ar att med hjalp av utvardering soka utveckla verksamhetens kvalitet. Fokus ligger således på verksamheten som sådan. Via kritisk sjalvgranskning identifieras brister och fortjanster och man bestammer handlingsvagar for att forbattra kvaliteten. Den kan laggas upp på olika satt. Franke-Wikberg skisserar en modell hamtad från USA. Strategin omfattar de tre momenten kritisk sjalvvardering, kollegiebedomning ("peer review") samt uppfoljning. Sjalvvardering innebar en kritisk granskning av den egna verksamheten. I sjalvvarderingen ingår också att beskriva och analysera hur man avser att kunna hantera och losa de problem som man identifierat; m.a.o. en utveck1ingsplan. Det viktiga med lokal sjalvutvardering ar att man gor den for sin egen skull, for att kunna utveck1a sin egen verksamhet. Resultaten skall enbart granskas av de direkt berorda på den lokala nivån och de inbjudna kollegor som man kanner fortroende for. Information från DOK-systemet kan vara en bas for denna typ av aktiviteter. DOK-systemet bygger i huvudsak på kvantitativ metodik. I detta ligger dock ingen tanke om att kvantitativa data ar det enda som behovs vad galler dokumentation och utvardering inom missbrukarvården. De kvantitativa data som DOK-systemet ger kan mycket val kompletteras med kvalitativa studier. Ingen metod ar battre eller samre i sig sjalv, utan endast i forhållande till den fråga som skall studeras. Projektets uppliiggning Med dessa utgångspunkter utarbetades en plan for DOK-projektet. Mer konkret har det handlat omatt: - utbilda vårdpersonal i sjalvutvardering; - utarbeta metoder for bearbetning och analys av information som samias in på olika behandlingsenheter inom ramen for sjalvevalueringsprogram; - utarbeta former for presentation av denna information, så att den dels kan ligga till grund for forandringsarbete på de enskilda enhetema, dels ligga till grund for mer generella lagesbeskrivningar av missbrukarvårdens problem och utvecklingsmojligheter. Vi skall i ett sarskilt avsnitt beskriva genomforandet steg for steg. Har skall vi ta upp hur projektet startade, det forberedande arbetet och upplaggningen. Via forskning och utbildningsverksamhet kom vi i kontakt med personal inom missbrukarvården, som ville ha hjalp med att utvardera sitt arbete. Det visade sig ganska snart att det fanns anledning att forsoka forverkliga tanken från den ovannamnda Dsf-rapporten att få fram data från missbrukarvården som dels kan oka den generella kunskapen, dels vara direkt anvandbar for personalen på de olika enhetema. Tanken på ett system, liknande det som finns i Tyskland, var också naturlig. I stallet for att var och en sitter och utvarderar sitt eget arbete på sitt eget satt ar det battre om det gors på ett likartat satt på ett antal enheter som ingår i ett natverk. Ett samarbete inleddes mellan artikelforfattama for att forsoka bygga upp ett system for dokumentation och utvardering. Kontakt togs också med Centralforbundet for alkohol- och narkotikaupplysning (CAN), som vi visste hade intresse av att få fram epidemiologisk information från behandlingsfaltet for de årliga sammanstallningama av alkohol- och drogsituationen i landet. En arbetsgrupp bestående av erfama behandlingsforskare och praktiker skapades med syfte att ta fram formular for beskrivningar av klienter och behandlingsinsatser (fortsattningsvis kallad "formulargruppen"). Gruppen tog fram ett inskrivningsformular, ett utskrivningsformular och utkast till ett uppfoljningsformular. Med hjalp av en datakonsult utveck1ades ett dataprogram for bearbetning och analys av in- och utskrivningsformularen på enhetema

5 Ett flertal behandlingsenheter och kommuner anmalde intresse for att delta i den planerade verksamheten. Ambitionen var redan från borjan att få till stånd ett relativt stabilt natverk med regionala stodfunktioner. For narvarande deltar cirka 70 enheter i projektet, inom såval frivilligvården som tvångsvården. Merparten av frivillige n hetema (institutioner och oppenvårdsenheter inom socialtjanst, psykiatri och kriminalvårdi totalt ett femtiotal) ligger i Goteborg, Stockholmsområdet, Sundsvall. Vidare ingår de behandlingshem som anlitas av kommunema i Jiimtlands lan samt enheter i Lund och på Gotland. Från borjan deltog fem tvångsvårdsinstitutioner (L VM-hem), men det har nu utvidgats till samtliga 23 LVMhem i landet. Systemet består idag av två delar: Frivillig-DOK (som finansieras av Socialstyrelsen) respektive L VM-DOK (som finansieras av SiS). Huvudtankama, utformningen och databearbetningen ar dock narmast identiska och i allt vasentligt koordinerade. På varje enhet finns åtminstone en utvarderingsansvarig som ar kontaktperson gentemot projektet. Till sin hjalp har de stodpersoner / samordnare. Dessa ar projektanstallda for andarnålet och arbetar inte på någon av enhetema, med undantag av Lund. Stodpersonerna har kunskaper i utvarderingsfrågor. For L VM-DOK finns vid sidan av en tjanst som stodperson ett "faddersystem", vilket består av utvarderingsansvariga på de enheter som ursprungligen deltog i projektet. Dessutom finns en central projektledning med en projektsekreterare. Projektledningen uppratthåller kontakter med i forsta hand stodpersonerna samt med externa intressenter och extem expertis. Ett antal arbetsgrupper har bildats for olika uppgifter: formular, manual, datafrågor, utbildning. Arbetsgruppema ar av ad hoc karaktar och olika stodpersoner fungerar som sammankallande. Verksamheten samordnas av projektledningen. Projektledningen ansvarar aven for samordning mellan Frivillig DOK och L VM-DOK. Datainsamlingen sker på enhetema. Bearbetning och analys av den insamlade informationen sker på två nivåer: lokal nivå (dvs. behandlingsenheten) samt nationell nivå. Lokal nivå: Med hjalp av ett sarskilt dataprogram gors beskrivningar och analyser av den egna klientpopulationen. Via DOK erhålls exempelvis information om klienternas livssituation i olika avseenden, behandlingstid, planerad/oplanerad utskrivning, skål till avbruten behandling, missbrukssituation under behandling, forhållandet mellan planerade och genomforda insatser. Med handledning från stodpersonerna kan enhetema anviinda dessa analyser som underlag for metodutveckling och vidare studier. Beslutsunderlaget kan kompletteras med de analyser som gors på nationell nivå. Nationell nivå: Kopior av filer med rådata insands med viss regelbundenhet till en central enhet for overgripande analys. Dessa analyser inriktas dels på att beskriva mer generella foriindringar for landet som helhet, dels på att ta fram jamforelsedata (regionvis, vissa typer av behandlingsenheter etc.) mot vilka de olika individuella enhetema kan stalla sina egna data. For detta iindamål kommer en central databas au upprauas på SiS, vilken kan "serva" både Frivillig-DOK och L VM-DOK. Genomforandet - steg for steg Utvecklandet av DOK-systemet har bestått av flera olika moment. De olika momenten ar delvis overlappande och griper in i varandra. For overskådlighetens skuli skali vi dock ge en "stegvis" redovisning av dess mål, medel och genomforande. En del steg har tagits, andra återstår. Steg 1 Mål: Skapa underlag for sjalvutvardering i form av beskrivningar av klienter och insatser samt initiera kontinuerligt utvarderingsarbete. Medel: Formular som ar accepterade av enhetema - och som samtidigt ar tillforlitliga - samt enkla dataprogram som kan anviindas på enhetema. Stodpersoner som kan bistå i arbetet med datainsamling och analys. Forberedelsefasen, bl.a. framtagandet av formular och dataprogram, beskrevs ovan. Formularen och dataprogrammet provades i samarbete med ett antal enheter i Goteborg och Lund under våren Framfor allt fokuserades formularens och dataprogrammets "anviindarvanlighet" och praktikernas uppfattningar om huruvida de på detta satt erholl relevant information. Mot bakgrund av erfarenheter från utprovning

6 en reviderades formularen, dataprogrammet utvecklades och projektet startade på ett femtiotal enheter under september-oktober Arbetet har handlat om att introducera formular och dataprogram, ge praktiskt stod och hjalp samt att motivera och inspirera personalen på de deltagande enheterna. Detta har i huvudsak gjorts av de regionala stodpersonerna. Frågornas tillforlitlighet diskuterades med enheterna under perioden. Denna dialog ledde tiil fortydliganden som minskat probiernen med feltolkningar. Projektledningens roil har varit att samordna synpunkter från enhetema (formedlade via stodpersonerna) med synpunkter från formulargruppen. En hel del tid har agnats åt att utveckla och samordna projektets olika delar: formularen, dataprogrammet, utbildning av personal på enheterna. Detta arbete har utforts av projektsekreteraren i samarbete med stodpersonerna och projektledningen. Tre konferenser genomfordes for personal från samtliga behandlingsenheter. Syftet med dessa konferenser var att ge mojlighet tiil erfarenhetsutbyte och också att håila ihop projektet och ge inspiration att gå vidare i utvecklingsarbetet. I juni 1995 ombads enheterna att skicka in sina data. Drygt 700 inskrivningsformular blev sedan forernål for analys, bl.a. med hjålp av extern expertis, med fokus på vilka frågor som fungerat respektive inte fungerat som avsett.. Vi tog också del av det arbete som utfors inom CVS (SocialstyreIsens Centrum for utvardering av socialt arbete) for att introducera en svensk version av ASI-formularet (Addiction Severity Index). En relativt omfattande revidering av formularen genomfordes, aven om grundiden och de huvudsakliga frågeområdena beholls. Dessutom utvecklades ett nytt dataprogram i Windowsversion. Manualer utarbetades. Det finns nu formular for inskrivning och utskrivning. Dessutom finns for frivilligsidan ett så kallat avstamningsformular, som kan anvandas efter behov (t.ex. vid långa oppenvårdskontakter) samt for L VM-sidan ett formular vid overflyttning till annan vård an vård på L VM-hemmet. Inskrivningsformularet finns i olika versioner, eller snarare, ett och samma formular kan besvaras med olika ambitionsnivåer; en basversion som avser vissa grunddata som kon och ålder, en kortversion som avser uppgifter som skall kunna tas fram utan en personlig intervju med klienten (t. ex. via akter, journaler), samt en långversion som avser en mer fullstandig kartlaggning utifrån en personlig intervju. Beskrivningen av klienterna gåller vissa demografiska data, social situation, utbildning, missbruk, hålsa, kriminalitet, tidigare behandling samt behov av hjalp och stod. Vid utskrivning/ avslutning gors dessutom kartlaggning av olika behandlingsfaktorer. Det finns mojligheter att utvidga formularen efter varje enhets sarskilda onskemål. De ASI-frågor som ingår i beriikningen av s.k. "composite scores" (sammanlagda poang) togs med i DOK-formularen. De ger sammanfattande mått på problemens tyngd inom olika områden. "Dessa mått anvands också for att mata forandring. Frågorna ar val utprovade utifrån amerikanska forhållanden; for nårvarande utprovas de for svenska forhållanden. (På grund av oklarheter på ett par frågeområden har vi i nulaget endast anvant oss av ASI-frågor på fem av sju delområden.) Reliabilitetsprovningar genomfors under En sarskild studie av validiteten skall genomforas i samarbete med Institutionen for tillampad psykologi vid, Lunds universitet. En studie av implementeringsprocessen, med fokus på forhållandena i Goteborg, genomfors av Karin Ahlberg och Tom Leissner vid Institutionen for socialt arbete, Goteborgs universitet. Datainsamlingen avslutades i december 1995 och rapporteringen kommer att ske under Några preliminara resultat visar dock att personalen "upptackt" saker om sina klienter som de inte kande till tidigare och att formularen kunnat anvandas for behandlingsplanering. Detta har skett redan innan en mer regelratt sjalvutvardering kommit ti11 stånd. Steg 2 Mål: Vtvidga plattformen for sjålvutvardering i form av jiimforelser mellan olika enheter. Medel: Databearbetning på central nivå, återkoppling till enheterna. StOdpersoner som kan bistå i analysarbetet. Vid en konferens med deltagare från samtliga enheter i september 1995 presenterades en sammanstållning som gjorts utifrån de data som enheterna levererat ti11 projektledningen. Tre huvudfrågor fokuserades: - Stammer data overens med de uppfattningar -155-

7 som finns på enheterna? - Vad skall informationen anvandas till? - Hur vill man på enheten att informationen skall utformas och presenteras? En diskussion angående informationens reliabilitet introducerades och vikten av att data insamlas på likartat satt på de olika enheterna betonades. Diskussionen har fortsatt på regional nivå i kontakterna mellan stodpersonerna och enheterna. En rapport utarbetades i samråd mellan projektledningen och stodpersonerna, dår konkreta forslag liimnades vad giiller formerna for databearbetning på lokal och nationell nivå. Huvudfrågorna år: "Hur skall insamlade data analyseras med hiinsyn till (1) rimlig tidsåtgång, (2) strategiska frågor, (3) praktisk tilliimpbarhet?" och "Hur skall presentationen av data se ut, for att den skab vara laubegriplig, intressant och kunna tjana som beslutsunderlag på såval mikro- som makronivå?" Arbete har påborjats med att finna former for relevanta beskrivningar av behandlingsinnehållet på olika typer av enheter, for att forbattra majligheterna till relevanta jamforelser. Steg 3 Mål: Sprida kunskap om hur sjalvutvårdering kan anvandas for kvalitetsutveckling. Medel: Utbildning av och stod åt behandlingspersonalen. Huvudpoangen med DOK-systemet ar inte sifforna och tabellerna i sig sj alva, utan att statistiken skall ligga till grund for diskussioner på enheterna. For detta andamål behovs dock utbildning och handledning av de utvarderingsansvariga på enheterna och att man arrangerar seminarier, forskningscirklar, etc. I den ursprungliga projektplanen ingick att bygga upp ett samarbete med regionala forskningscentra (t.ex. sociathogskolor). Tanken var att de skulle kunna fungera som regionala resurser for behandlingsenheterna i utvårderingsfrågor och ge kontinuerligt stod. Det har dock visat sig att intresset från hagskolorna mer handlar om att bistå projektet med vissa avgransade insatser. Dessa år viktiga, men situationen medfor samtidigt att ansvaret for handledning i utvårderingsfrågor (hjalp med analys etc.) måste laggas på stodpersonerna, vars ursprungliga rall framfor allt handlade om att vara ett stod enbart ifråga om sjiilva datainsamlingen. I samråd mellan projektledningen och stodpersonerna gjordes en planering av utbildningsaktivitetema med foljande inslag: 1) Vidareutbildning av stodpersonerna i au leda forskningscirklar och i metoder for kvalitetsutveckling. 2) Konferenser for personal vid samtliga enheter for informationsoch erfarenhetsutbyte och for att ge kunskap om utvardering, m.m. 3) På regional nivå genomfors utbildning och handledning av personalen i sjalvutvardering i form av seminarier, forskningscirklar, kollegiebedamning ("peer review"). Dessutom genomfors kurser i grundlaggande statistik och utbildning for au mota regionala onskemål. For de gemensamma insatsema har en plan utarbetats kring kvalitetsutveckling och sjiilvutvårdering. Den bygger på en skrift om kvalitetsarbete som tagits fram av Socialstyrelsen (1995). Tanken år i korthet au man genom diskussioner på enhetema faststiiller vad man anser vara god vård och behandling och sedan anvander DOK-data for att bedoma hur realiteterna ser ut i forhållande till idealen. I arbetet kan man utnyttja metoder som kollegiebedamning, audit och benchmarking. Steg 4 Mål: lnsamlande av grundlaggande epidemiologisk information for nationellt bruk. Medel: Vissa frågor i formularen. Central bearbetning. Diskussioner har inletts med Folkhiilsoinstitutet om att på sikt "docka" DOK-systemet med det europeiska RElTOX-systemet. En fråga som har stotts och blotts år var den centrala bearbetningen av information skall goras, dvs. vilken forskningsenhet! organisation! myndighet som har intresse av och mojligheter att ta ansvaret for detta. Efter en period av oklarhet ser det idag ut som om bearbetning och analys av data från såviil frivillig- som tvångsvården kan ske på SiS. En sådan losning innebår uppenbara samordningsvinster. Dessutom utvecklas på SiS ett dokumentationssystem for de sarskilda ungdomshemmen ("Ung-DOK"). Denna centrala enhet skall gora sammanstiillningar som skickas till berorda enheter samt kunna forse ohka intressenter med relevant information, bland annat Folkhiilsoinstitutet

8 StegS Mål: Utvardering av behandling. Medel: Utvecklande av adekvat modell som passar for såvål Frivillig-DOK som L VM-DOK McLellan (1995) framhåller att man vid utvårderingar har att ta stållning till tre frågor: 1) Fungerar programmet enligt planen? Detta år en form av kvalitetsmatning/kvalitetssåkring ("quality assessment"). 2) Uppnås målen? Har handlar det om att studera effekter ("outcomes"), vilket delvis år en forskningsfråga. 3) Vad år verksamt i programmet? Delta år en mer renodlad forskningsfråga. Innan man besvarat den forsta frågan år det poånglost att ge sig på de ovriga, menar McLellan. "Don't do outcome evaluation until you know that your program works!". Litet schematiskt kan det sagas att DOK-projektet hittills har fokuserat frågan om kvalitetssåkring (den forsta nivån), vid sidan avatt samla in grundlaggande epidemiologisk information. Samtidigt finns det måjligheter att gå vidare, t.ex. i enlighet med den ovannåmnda modellen som finns i Minnesota. Ett sådant system kommer att byggas upp for L VM-DOK Forberedelsearbete pågår (bl.a. framtagande av uppfoljningsformulår). Att man bor ha ett likartat system på frivilligsidan forefaller sjålvklart. Erfarenheter och lardomar Ett system som DOK står och faller med intresset och engagemanget hos den personal på deltagande enheter som skall svara for datainsamlingen. Bortsett från att sjålvutvardering inte kan komma till stånd om personalen år ointresserad, blir det också omojligt att samla in information for mer overgripande analyser. Vi skall har presentera några av de erfarenheter vi hittills gjort vad gåller sjålva implementeringen av systemet. Skapa motivation Det år av stor vikt att personalen gors delaktig och medansvarig. I synnerhet i projektets inledningsskede var det viktigt au agna tid åt information och diskussion om projektets syften och upplaggning. Frågan om rapportering till en central enhet visade sig exempelvis behova ventileras ganska ingående. Efter hand blev samtliga enheter positiva till att prova formulåren och systemet, men långt ifrån alla var overtygade om att de tånkte fortsaua. Graden av reell frivillighet vad galler deltagande i projektet varierade for ovrigt mellan enheterna. (Några enheter uppfauade t.ex. att de var beordrade au delta av arbetsgivaren, aven om de också kunde se poanger med systemet.) Når projektet startade informerades de utvarderingsansvariga också om att deras synpunkter var viktiga och skulle tas till vara, men au det samtidigt var viktigt au ingen enhet på eget bevåg gjorde andringar i formulåren. AU enheterna åndå haft mojlighet au påverka formularens utformning har varit viktigt for motivationen att delta. Det har också varit viktigt au i seminarieform sitta och vara "formulargrupp". Det har skapat en forståelse for vilka hånsyn som måste tas når så många skall samsas om samma dokumentationssystem. Vidare har det varit viktigt au tillåmpa den pedagogiska formeln "learning by doing". Eu exempel år kortversionen av inskrlvningsformulåret. Många enheter ansåg att formularet var alldeles for långt och tidskravande och efterlyste en kortare version. I samråd med formulårgruppen utvecklades ett kortformular i botjan av Tack vare detta formulår bestamde sig tveksamma enheter for att vara med i projektet aven fortsattningsvis. Samtidigt har flera av dessa overgått till att botja anvånda den långa versionen. En viktig uppgift for stodpersonerna och de utvarderingsansvariga år att se till att dokumentationen inte blir bortprioriterad i det dagliga arbetet. Å ven om personalen år intresserad av utvardering tar det ordinarie arbetet mycket kraft. Det kravs påminnelser, stod och uppmuntran for att dokumentationen skall integreras som en naturlig del i arbetet. Det år också viktigt att konstatera att deltagande i DOK-systemet medfor ett omfattande arbete som staller stora krav på enheterna. For motivationen att fortsatta, sedan man val beståmt sig for att vara med, måste arbetet uppfattas som meningsfulit på så sau au det bidrar till utvecklingen på den egna enheten. Det "altruistiska" motivet att datainsamlingen kan vara av betydeise for missbrukarvården i sin helhet ar inte alltid tillrackligt i det pres

9 sande vardagsarbetet. For att uppfattas som meningsfullt måste DOKsystemet besvara for verksamheten viktiga frågor och ge underlag for diskussioner av typ: Hur val lyckas vi med vårt arbete? Var finns bristerna? Hur kan de åtgardas? Det ar också viktigt att enheterna kan utveckla formularen med frågor som ar relevanta for just deras verksamhet. Utbildning Vid sidan av intresse och motivation for utvardering kravs också kunskap. Det ar darfor viktigt med kontinuerlig utbildning av de personer som deltar i projektet. Det handlar om utbildning i handhavandet av formularen, intervjuteknik samt utbildning i hur resultaten kan anvandas for sjalvutvardering. Också andra utbildningsbehov kan visa sig som man kanske från borjan forbiser, t.ex. elementara kunskaper i ADB. Det ar darfor av vikt att det finns en beredskap att mota de skiftande utbildningsbehoven. Kontinuerligt stod Utbildning tillsamrnans med konferenser och sammankomster avannat slag fyller också en, funktion av stimulans och skapande av sammanhållning, så att inte personalen "tappar gnistan". En nyckelgrupp i sammanhanget ar de personer på enheterna som har huvudansvar for dokumentation/ utvardering. Dessa måste - for au få legitimitet hos sina kollegor - kunna visa att arbetet ar betydelsefullt for utvecklingen av verksamheten. De måste med andra ord kunna anvanda sig av data från systemet i ett utvecklingsarbete på den egna enheten tillsamrnans med ovrig personal. For detta andamål behover de stod. En mycket viktig roll i det har sammanhanget spelar de regionaia stodpersonerna. De ar konsulter och pedagoger, som både skall skapa motivation och tillfora kunskap. Arbetet har innefattat besok på arbetsplatserna, lokala seminarier och att vara "bollplank" for frågor om allt mellan konkreta ADB-tekniska problem ti11 etiska overvaganden vid klientintervjuer. De ar också forbindeiselanken mellan projektledningen och de utvarderingsansvariga på enheterna och måste diirfor ha forståelse for såval DOK-projektets mål och forutsattningar som enheternas behov och problem. For att få till stånd kontinuerlig dokumentation/utvardering inom missbrukarvården racker det inte med au satsa på formular och tillfalliga utbildningsinsatser. Det kravs resurser i form av centrala och regionala stodfunktioner. Betydeisen av detta kan inte underskattas, och betonas också av personer med erfarenhet på området, t.ex. Thomas McLellan (ASI-formularets fader). Samtidigt kan vi på detta satt lagga grunden for ett utvecklingsarbete som kan leda ti11 kvalitetsforbattringar inom missbrukarvården. Systemet mliste fungera i alia led For att eu system som DOK skall fungera måste det fungera i alla led. En kedja ar som bekant inte starkare an dess svagaste lank. Om det brister någonstans i samspelet mellan projektledning - stodpersoner - utvarderingsansvariga - personalen på enheterna, så får det återverkningar i form av att enheter faller ifrån eller att insamlade data bur av låg kvalitet. Vi har hittills koncentrerat oss på att få systemet att fungera tillfredsstallande nar det galler samarbetet mellan projektledning, stodpersoner och utvarderingsansvariga. På de allra flesta håll har de utvarderingsansvariga också lyckats skapa ett intresse hos sina kollegor. Men vad som kommer att kravas framover for att intresset skall vidmakthållas vet vi inte med bestamdhet idag. De åtgarder som beskrivits ovan uppfattar vi som nodvandiga, men huruvida de också ar tillrackliga ar en oppen fråga. Troligen kan det komma att behovas riktade åtgarder som ar anpassade till den enskilda enhetens specifika forutsattningar. Med undantag av kravet på en utvarderingsansvarig har de olika enheterna haft fria hander att bygga upp en fungerande lokal organisation. Vi vet att man tacklat problemet på litet ouka satt, vilket samtidigt ger underlag for diskussioner om hur DOK-systemet kan implementeras utifrån olika forutsattningar. Ju storre enhet, desto storre personalgrupp att informera/ utbilda/ stodja, desto fler klienter att intervjua och desto fler formular att knappa in på datom. For att systemet skall fungera i sitt viktigaste led - namligen på enheterna - kravs att den utvarderingsansvarige har ett tydligt mandat att arbeta med dessa frågor och också ges mojligheter att fullgora arbetsuppgifterna och delta i utbildning, etc.. Den ansvarige chefen måste alltså vara med -158-

10 på noterna och vara medveten om vad uppgiften som utvarderingsansvarig kraver. Det ar också chefen som ser till att utrymme finns for information och kunskapsåterforing på personalmoten, etc.. Om arbetet inte prioriteras fodorar det i status. Klara signaler från ledningen om vikten av dokumentation ar nodvandigt. Framåtblick LVM-DOK kommer av allt att doma att fortsatta som reguljar verksamhet. Projekttiden for Frivillig-DOK stracker sig t.o.m Den framtida organisationen och finansieringen av Frivillig-DOK ar an så lange en oppen fråga. Kanske kan man tånka sig ett system med ett representativt urval av enheter på frivilligsidan som fungerar som kontrakterade "matstationer" med tillforlitlig datainsamling. Dessutom kan man tanka sig en yttre krets av enheter som framfor allt vill anvanda DOK-formularen och dataprogrammet for sjålvutvardering och på vilka man inte behover stålla samma krav på kontinuitet ifråga om datainsamlingen. Intresse att delta saknas dock inte. Trots att ingen aktiv marknadsforing skett, har ett trettiotal enheter och organisationer anmalt intresse till projektledningen att delta i DOK-systemet. REFERENSER Dsf (Delegationen ror social forskning: Narkomanvårdsforskrung. Rapport från en initiativgrupp. Dsf:s skriftserie nr 1, 1982 Eriksson, B. & Karlsson, P.-Å.: Utviirderingens roil i socialt arbete. Institutionen for socialt arbete, Goteborgs universitet, Goteborg 1990 Franke-Wikberg, S.: En strategi for utviirdering och lokal utveckling av utbildrungskvalitet. Arbetsrapporter från Pedagogiska institutionen, Umeå universitet nr 81,1990 Harrlson, P.: Paper presenterat på International Conference on Alcohol and Drug Treatment System Research, arrangerat av Addiction Research Foundation, Toronto 1993 McLeIlan, T.: Anforande på seminarium om utviirdering, anordnat av Centrum ror utviirdering av socialt arbete (CUS), i Stockholm Simon, R. & Biihringer, G. & Strobl, M.: Trend analysis of treatment service data from the EBIS system. In: Biihringer, G. & Platt, J.J. (Ed.): Drug Addiction Treatment Research. German and American Perspectives. Krieger Publishing Company, Florida 1992 Sjostedt, L. (red): Teori och praktik i vården. Forskningsrådsniimnden, Stockholm 1995 Socialstyrelsen: Att utveckla kvalitet i socialtjansten. En introduktion. 50S-rapport 1995:19 Stevrin, P.: Utviirdering for forandring. Studentlitteratur, Lund 1991 Rolf, B.: Profession, tradition och tyst kunskap. Nya Doxa, Stockholm 1992 Vaillant, G.E.: The Natural History of Alcoholism. Harvard University Press, Mass. USA 1983 Vedung, E.: Utviirdering i politik och forvaltning. Studentlitteratur, Lund Nordisk AlkoholtidskriFt Vol. 13, 1996:

Orientering i bedömningsinstrumentet DOK

Orientering i bedömningsinstrumentet DOK Orientering i bedömningsinstrumentet DOK Bert Gren, specialist i klinisk psykologi Utvecklingsledare för IKMDOK IKM, Växjö universitet Social Resursförvaltning, Göteborgs stad Svenska Kommunförbundet och

Läs mer

UngDOK dokumentationssystem för enheter som arbetar med yngre personer med missbruksproblem

UngDOK dokumentationssystem för enheter som arbetar med yngre personer med missbruksproblem Kvalitetsutveckling av missbruksvården i Sverige UngDOK dokumentationssystem för enheter som arbetar med yngre personer med missbruksproblem IKMDOK Ett samarbete mellan IKM, Linnéuniversitet och Journal

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

2005-04-05. Genomfört arbete inom halveringsuppdraget år 2004 jämte pågående och planerat arbete 2005-2006

2005-04-05. Genomfört arbete inom halveringsuppdraget år 2004 jämte pågående och planerat arbete 2005-2006 PM Socialtjänstförvaltningen Yasmine Ekman Munir, Shahid Saleem, Ulla-Britt Fingal 2005-04-05 Bilaga 1 Genomfört arbete inom halveringsuppdraget år 2004 jämte pågående och planerat arbete 2005-2006 Bakgrund

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västerbottens län.

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västerbottens län. LAKO Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västerbottens län. Bakgrund Regeringen har träffat en överenskommelse med Sveriges Kommuner och

Läs mer

UTBILDNING I SYSTEMATISK UPPFÖLJNING

UTBILDNING I SYSTEMATISK UPPFÖLJNING 2015 UTBILDNING I SYSTEMATISK UPPFÖLJNING Utbildningen syftar till att bredda och fördjupa kunskapen om hur systematisk uppföljning på olika nivåer kan planeras, genomföras, användas och komma till nytta

Läs mer

Professionens medverkan i kunskapsprocessen

Professionens medverkan i kunskapsprocessen Professionens medverkan i kunskapsprocessen Unga till arbete en utvärdering med följeforskningsansats och programteori som utgångspunkt. Karin Alexanderson och Marie Nyman Dalarnas forskningsråd. En definition

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17

Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17 Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17 Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Ämnesråd Gert Knutsson Telefon 08-405 33 27 Mobil 070-660 56 50 E-post gert.knutsson@social.ministry.se

Läs mer

ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET?

ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET? 1 2 ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET? 2.1 Kunskap, engagemang och lust Kunskap, engagemang och lust är viktiga drivkrafter för alla former av förändringsarbete. Arbetet med kvalitetsutveckling

Läs mer

U T V E C K L I N G S L E D A R E

U T V E C K L I N G S L E D A R E Projektplan REGIONAL UTVECKLINGSLEDARE BARN OCH UNGA Bakgrund Under 2008 tillsatte regeringen en utredning under ledning av Kerstin Wigzell som 2008 resulterade i ett betänkande Evidensbaserad praktik

Läs mer

Att starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS

Att starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS Att starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS En kunskapspilot är ett arbete för att utveckla och förändra något inom området mänskliga rättigheter. Arbetet sker lokalt på en eller flera platser i Sverige

Läs mer

Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22 april 2002

Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22 april 2002 Projektet Systematiska bedömningsinstrument är en del av Nationellt stöd för kunskapsutveckling inom socialtjänsten. Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22

Läs mer

Seminarium -fördjupning kring utvärdering av FoU

Seminarium -fördjupning kring utvärdering av FoU Seminarium -fördjupning kring utvärdering av FoU Ove K. Vestman Presentation vid FoU-Välfärds konferens i Sundsvall 24 25 augusti 2011 Utgår från boken Utvärderandets konst (2011) av Ove Karlsson Vestman,

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Bildningspolicyn är en viktig grund för Svenska Röda Korsets förenings- och verksamhetsutveckling.

Bildningspolicyn är en viktig grund för Svenska Röda Korsets förenings- och verksamhetsutveckling. Inledning Röda Korsets humanitära uppdrag och den stora utmaningen för hela rödakorsrörelsen är att förbättra situationen för och tillsammans med de mest utsatta. Röda Korsets kompetens speglas av förmågan

Läs mer

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Stöd till personer med funktionsnedsättning PROJEKTPLAN 2013 2015 Reviderad okt 2014 Stöd till personer med funktionsnedsättning ett regionalt utvecklingsarbete inom området förstärkt brukarmedverkan i Västerbotten 1 1. Bakgrund och uppdrag I regeringens

Läs mer

FoU-miljöers roll för en evidensbaserad socialtjänst

FoU-miljöers roll för en evidensbaserad socialtjänst FoU-miljöers roll för en evidensbaserad socialtjänst Antogs vid FoU Välfärds årsmöte 2013-08-28 1 FoU-miljöers roll för en evidensbaserad socialtjänst Bakgrund Inför regeringens och SKL:s arbete med att

Läs mer

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010 Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010 Olofström Sölvesborg INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund...2 Syfte...2 Projektmål...2 Tidplan...2

Läs mer

Implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården

Implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården Implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården Presentation på LAR-konferensen i Oslo 2012 10 19 gunborg.brannstrom@skl.se Överenskommelse mellan regeringen och SKL(2008)

Läs mer

Utvärdering några grundbegrepp

Utvärdering några grundbegrepp Utvärdering några grundbegrepp Fredrik Björk, Projektledning, Malmö högskola 2005-11-07 Inledning: varför skall man utvärdera? Varför skall man utvärdera en verksamhet? Svaret på den frågan är inte så

Läs mer

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks och beroendevården i Norrbottens län

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks och beroendevården i Norrbottens län Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks och beroendevården i Norrbottens län Bakgrund Regeringen fattade den 24 april 2008 beslut om en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Samsjuklighet och integrerat stöd

Samsjuklighet och integrerat stöd Samsjuklighet och integrerat stöd vid psykiatrisk/neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och beroendeproblematik ϕ Utbildning Till Rättspsykiatriska regionkliniken Vadstena, PUZZEL- projektet I-nod, delprojekt:

Läs mer

Att sammanställa och återkoppla en strukturerad intervju. IKM (Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom ungdomsoch missbruksvården)

Att sammanställa och återkoppla en strukturerad intervju. IKM (Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom ungdomsoch missbruksvården) Att sammanställa och återkoppla en strukturerad intervju IKM (Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom ungdomsoch missbruksvården) Varför ska vi återkoppla? För att öka klientens delaktighet i

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Reviderad 2006-05-09. Vårdkedjehandbok

Reviderad 2006-05-09. Vårdkedjehandbok Reviderad 2006-05-09 Vårdkedjehandbok INNEHÅLL Vårdkedjearbetet steg för steg Informationsbroschyr. Samtycke till att delta i vårdkedjearbetet Process för behandlingsplanering Behandlingsplan, gemensam

Läs mer

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Skåne

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Skåne 2008-09-15 Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Skåne Bakgrund Regeringen fattade den 24 april 2008 beslut om en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 2010-12-08 HSN förvaltning Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 Mål med utvecklingsarbetet Målet för utvecklingsarbetet är att den missbruks-

Läs mer

Rusmedelsproblem påp befolkningsnivå exemplet alkohol

Rusmedelsproblem påp befolkningsnivå exemplet alkohol ASI metoden Rusmedelsproblem påp befolkningsnivå exemplet alkohol 1 2 Missbruk / rehabilitering som process ( aktörsmodell ) J. Blomqvist OM JAG VILL LYCKAS MED ATT FÖRA EN MÄNNISKA MOT ETT BESTÄMT MÅL,

Läs mer

2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Lägesrapport om verksamheter med personligt ombud 2014

2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Lägesrapport om verksamheter med personligt ombud 2014 2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Avdelningen för regler och behörighet Anders Molt anders.molt@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Lägesrapport om verksamheter med

Läs mer

ABCDE. Dubbeldiagnosprojektet Team-ett, utvärdering och rapport. Till Norrmalms stadsdelsnämnd. Förslag till beslut

ABCDE. Dubbeldiagnosprojektet Team-ett, utvärdering och rapport. Till Norrmalms stadsdelsnämnd. Förslag till beslut Avdelningen för strategi och stöd N ORRMALMS STADSDELSFÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2002-09-02 DNR 510-597/02 Handläggare: Riitta Sköld Tfn: 508 09 307 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Dubbeldiagnosprojektet

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten 1 Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Vägledande för arbetet med att ge stöd, vård och behandling till personer med riskbruk,

Läs mer

Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet

Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet REDOVISNING 2009-03-31 Dnr KUR 2008/6116 Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet Uppdraget Genom regeringsbeslut (S2008/8697/ST) fick Kulturrådet den 23 oktober

Läs mer

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Kontaktpersoner Stadsdelsförvaltning

Läs mer

Tillgänglighet och delaktighet för alla. Strategi

Tillgänglighet och delaktighet för alla. Strategi Tillgänglighet och delaktighet för alla Strategi Innehållsförteckning Inledning 3 Tillvägagångssätt 4 Tillgänglig fysisk miljö 5 Information och dialog 6 Ett samhälle för alla 7 Diarienummer: 2016/449

Läs mer

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Bakgrund: Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och A Non Smoking Generation

Läs mer

KOP nätverket för konst och publikfrågor

KOP nätverket för konst och publikfrågor KOP nätverket för konst och publikfrågor På uppdrag av Kultur Skåne, Region Skånes kulturnämnd Utförd under år 2012 Anna Lönnquist, Ystads konstmuseum Innehåll Bakgrund... 1 KOP- nätverket för konst och

Läs mer

Utvärdering av. Tjänstegarantier/deklarationer och Synpunkts/klagomålshantering. Vara 30 maj 2005

Utvärdering av. Tjänstegarantier/deklarationer och Synpunkts/klagomålshantering. Vara 30 maj 2005 RAPPORT 2005-08-10 Sektionen för Demokrati och styrning Utvärdering av Tjänstegarantier/deklarationer och Synpunkts/klagomålshantering Vara 30 maj 2005 Lars Strid, Sveriges kommuner och landsting Barbro

Läs mer

Koncept. Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting

Koncept. Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Koncept Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2011-01-27 nr Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Karin Hellqvist tel. 08 405 59 23 Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för

Läs mer

En missbruksvård i stark utveckling vad har Kunskap till praktik bidragit med? Drogfokus 2012 10 25 gunborg.brannstrom@skl.se

En missbruksvård i stark utveckling vad har Kunskap till praktik bidragit med? Drogfokus 2012 10 25 gunborg.brannstrom@skl.se En missbruksvård i stark utveckling vad har Kunskap till praktik bidragit med? Drogfokus 2012 10 25 gunborg.brannstrom@skl.se Disposition - Vad har Kunskap till praktik bidragit med för att utveckla missbruks-

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Strategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik

Strategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Förord Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har

Läs mer

Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015

Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015 Tjänsteskrivelse 1 (2) 2015-11-15 FHN 2012.0017 Handläggare Cecilia Ljung Folkhälsonämnden Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors

Läs mer

VERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING

VERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING VERKSAMHETSUTVECKLING I FÖRSKOLAN GENOM AKTIONSFORSKNING Monica Nylund Torghandeln Göteborg 2014 AKTION= EN MEDVETEN FÖRÄNDRING FORSKNING= FÖLJA VAD SOM HÄNDER SOM KONSEKVENS AV FÖRÄNDRINGEN LÄRANDE= NYA

Läs mer

Kunskapsbaserad missbruks- och beroendevård i Kalmar län

Kunskapsbaserad missbruks- och beroendevård i Kalmar län Kunskapsbaserad missbruks- och beroendevård i Kalmar län Kunskapsbaserad missbruks- och beroendevård i Kalmar län Länsstyrelsens meddelandeserie 2009:12 ISSN: 0348 Copyright: Länsstyrelsen Kalmar län Författare:

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2015

Verksamhetsplan 2014-2015 Verksamhetsplan 2014-2015 Med arbetsplan och budget för 2013 Vår vision är o Ett Västra Götaland där individen lever ett gott liv i ett hållbart och tryggt samhälle utan alkohol eller andra droger. Vårt

Läs mer

Systematisk Uppföljning i Ekonomiskt bistånd

Systematisk Uppföljning i Ekonomiskt bistånd Systematisk Uppföljning i Ekonomiskt bistånd Utveckling av uppföljningsmodell Siv Nyström 2015-12-10 Återblick utvecklingsarbete 2005 ASI prövades i ekonomiskt bistånd i fyra stadsdelar i Stockholm. Klienter

Läs mer

Tjänsteskrivelse Informationsärende: överenskommelse mellan staten och SKL om att stärka arbetet med mänskliga rättigheter på kommunal nivå

Tjänsteskrivelse Informationsärende: överenskommelse mellan staten och SKL om att stärka arbetet med mänskliga rättigheter på kommunal nivå VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2014-06-19 DNR KS 2014.230 EMELIE HALLIN SID 1/2 UTREDARE 08-58785203 EMELIE.HALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Informationsärende:

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng. Social Work Study Programme, 210 ECTS Credits

UTBILDNINGSPLAN. Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng. Social Work Study Programme, 210 ECTS Credits Dnr: 156/2004-51 Grundutbildningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng Social Work Study Programme, 210 ECTS Credits Ansvarig institution Institutionen

Läs mer

Verksamhetsplan för perioden 2015-2017

Verksamhetsplan för perioden 2015-2017 Verksamhetsplan för perioden 2015-2017 FoU Södertörns uppgift är att bidra till att utveckla socialt arbete genom forskning, utvärdering och utbildning. Det sker i nära samarbete med personal inom socialtjänstens

Läs mer

Länsstyrelsen i Skåne län Sociala enheten 205 15 Malmö

Länsstyrelsen i Skåne län Sociala enheten 205 15 Malmö Datum Beteckning 2009-02-13 Dnr 09-7-45 Länsstyrelsen i Skåne län Sociala enheten 205 15 Malmö Delrapport nr 3 för regionalt stöd för standardiserade bedömningsinstrument - ASI ett samarbetsprojekt mellan

Läs mer

Regeringen bemyndigar statsrådet Ullenhag eller den som han sätter i sitt ställe att ingå en överenskommelse i överensstämmelse med förslaget.

Regeringen bemyndigar statsrådet Ullenhag eller den som han sätter i sitt ställe att ingå en överenskommelse i överensstämmelse med förslaget. Protokoll II 1 vid regeringssammanträde 2014-06-12 A2014/2289/DISK A2011/4602/DISK Arbetsmarknadsdepartementet Bemyndigande att ingå en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting 1 bilaga Efter

Läs mer

PDA107, Kvalitetsarbetet genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng Action Research for Quality Improvement, 7.5 higher education credits

PDA107, Kvalitetsarbetet genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng Action Research for Quality Improvement, 7.5 higher education credits UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN PDA107, Kvalitetsarbetet genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng Action Research for Quality Improvement, 7.5 higher education credits Avancerad nivå/second

Läs mer

Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg

Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg Evidensrörelsen Behov hos politik och ledning att minska osäkerheten om resultaten blir det bättre? Huvudargument är att vi saknar kunskap om det

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än

Läs mer

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge 2014-09-29 1. Syfte och mål... 3 2. Styrkor och utmaningar inom personal- och kompetensområdet... 4 3. Stödfunktionen personal... 4 4. Kompetensförsörjning...

Läs mer

Screening och utredning av alkohol- och drogproblem

Screening och utredning av alkohol- och drogproblem Screening och utredning av alkohol- och drogproblem Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog/Leg.Psykoterapeut Kliniksamordnare Beroendekliniken SU Sven-eric.alborn@vgregion.se Att anpassa behandling - kartläggning

Läs mer

Verksamhetsplan SOGO. Verksamhetsplan 2016 för samverkansområdet Geografiskt områdesansvar

Verksamhetsplan SOGO. Verksamhetsplan 2016 för samverkansområdet Geografiskt områdesansvar Dnr MSB 2016-129 Version 7 2016-02-04 Verksamhetsplan SOGO Verksamhetsplan 2016 för samverkansområdet Geografiskt Beredd av AU 151007 Reviderad efter SOGO 151021 Reviderad av AU 151203/160122 Beslutad

Läs mer

NYA NARKOTIKAFÖRETEELSER

NYA NARKOTIKAFÖRETEELSER NYA NARKOTIKAFÖRETEELSER En europeisk handbok för tidig information om nya Narkotikaföreteelser I denna sammanfattning redovisas de viktigaste resultaten av ett europeiskt samarbete kring hur man snabbare,

Läs mer

N Y T T F R Å N SIKTA

N Y T T F R Å N SIKTA Nr 3/11 N Y T T F R Å N SIKTA SIKTA- Skånes missbruks och beroendevård i utveckling ett utvecklingsarbete i samverkan mellan Kommunförbundet Skåne och Region Skåne Kommunförbundet Skåne och Region Skåne

Läs mer

satsning från kunskap till praktik Brukare utvecklar missbruksoch beroendevården

satsning från kunskap till praktik Brukare utvecklar missbruksoch beroendevården satsning från kunskap till praktik Brukare utvecklar missbruksoch beroendevården nationell satning på brukarmedverkan Brukares krav på förändring och förbättring är den viktigaste kraften för att utveckla

Läs mer

Dela läslust projektplan

Dela läslust projektplan Dela läslust projektplan Projektets syfte Projektet syftar till att biblioteken i Dalarnas, Gävleborgs, Uppsala och Värmlands län ska utveckla sin läsfrämjande och litteraturförmedlande verksamhet så att

Läs mer

Riktlinjerna säger; Orientering i bedömningsinstrument inom socialtjänsten VAD ÄR ASI? Addiction severity index

Riktlinjerna säger; Orientering i bedömningsinstrument inom socialtjänsten VAD ÄR ASI? Addiction severity index Riktlinjerna säger; Orientering i bedömningsinstrument inom socialtjänsten För att upptäcka och bedöma graden av alkoholeller narkotikaproblem hos en person behövs olika former av bedömningsinstrument.

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Örtagården 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Örtagården 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Örtagården 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan

Läs mer

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Kvalitativ Analys Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Inlämningsuppgift 2 Era gruppinlämningar ligger här framme, leta reda på er egen!!! Jag har godtyckligt gett er ett gruppnummer, referera till det

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Redovisning av jämförelser av nyckeltal för fritidsgårdsverksamhet i sex kommuner

Redovisning av jämförelser av nyckeltal för fritidsgårdsverksamhet i sex kommuner -12-18 1 (8) Rapport Redovisning av jämförelser av nyckeltal för fritidsgårdsverksamhet i sex kommuner Sammanfattning Nackanätverket är ett samarbete mellan sex kommuner som handlar om fritidsgårdar och

Läs mer

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Revisionsrapport Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Viktor Prytz Trelleborgs kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Revisionsfråga...2 2.2. Revisionskriterier...2

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Nationella strategier för lärares kompetensutveckling. Kristina Malmberg Uppsala universitet

Nationella strategier för lärares kompetensutveckling. Kristina Malmberg Uppsala universitet Nationella strategier för lärares kompetensutveckling Kristina Malmberg Uppsala universitet Några studier Malmberg, K.1997 Formella och faktiska strategier för lärares kompetensutveckling i en decentraliserad

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av 15-metodutbildningar 2012-2015

Sammanställning av utvärdering av 15-metodutbildningar 2012-2015 Sammanställning av utvärdering av 15-metodutbildningar 2012-2015 TIA-projektet, 2015 Bakgrund Regeringen beviljade projektmedel till Stiftelsen Arbetslivsforum för att Sveriges Företagshälsor i samverkan

Läs mer

Förkortad fritidsledarutbildning på distans

Förkortad fritidsledarutbildning på distans Förkortad fritidsledarutbildning på distans Inledning Huvudmän för Valla folkhögskola är Sveriges 4H och Studiefrämjandet. Innehållet i fritidsledarutbildningen på Valla folkhögskola vilar på folkhögskoleförordningen,

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE

RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE Gäller från 1 januari 2010 Allmänt Innehåll Kommunens Övergripande Avgränsning Missbruksvård riktlinjer vision mål i dokument utveckling Socialnämndens

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2016

Verksamhetsplan 2014-2016 Umeå kommun, Vännäs kommun, Västerbottens läns landsting, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Verksamhetsplan 2014-2016 Budget 2014-2016 Antagen av styrelsen för samordningsförbundet 2013-11-29 Innehållsförteckning

Läs mer

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23) D nr YTTRANDE Stockholm 2013-07-10 Handläggare Anna Gabrielsson Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Läs mer

Analys av Plattformens funktion

Analys av Plattformens funktion Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer

Läs mer

Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor

Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor Bidragsmottagare Håll Sverige Rent Box 4155, 102 64 Stockholm Tel: 08-505 263 00 Diarienr: LS 1210-1347 Projektredovisning

Läs mer

Implementering. Robert Holmberg Institutionen för psykologi Lunds universitet

Implementering. Robert Holmberg Institutionen för psykologi Lunds universitet Implementering Robert Holmberg Institutionen för psykologi Lunds universitet Vad är det vi talar om? Vad skall implementeras? Varför? Vem skall implementera? Diffusion = spridning Dissemination = avsiktliga

Läs mer

Evidensbaserad praktik

Evidensbaserad praktik positionspapper Evidensbaserad praktik i socialtjänst och hälso- och sjukvård Förord För att klienter, brukare och patienter ska få tillgång till bästa möjliga vård och omsorg och för att välfärdsresurser

Läs mer

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt Chefer utan högskoleutbildning September 2012 1 Innehåll 1. Projekt Carpe 2... 3 2. Syfte och mål för delprojekt Chefer utan högskoleutbildning...

Läs mer

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången. Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt. Hultsfreds kommun

Alkohol- och drogpolitiskt. Hultsfreds kommun Alkohol- och drogpolitiskt program för Hultsfreds kommun Arbeta fram strategier tegier för att t senare- lägga alkoholdebuten hos ungdomar Att t nedbringa den totala konsumtionen av alkohol Att t kraf

Läs mer

Instruktion till särskilt utvalda utbildare

Instruktion till särskilt utvalda utbildare Instruktion till särskilt utvalda utbildare Det här är en instruktion till dig som ska ge utbildning och färdighetsträning i bedömning och behandling av depression och värdera och hantera självmordsrisk

Läs mer

Arbetsformer

Arbetsformer Arbetsformer 2014-2017 Delmi Delegationen för migrationsstudier ska verka i en anda av öppenhet och utveckla transparenta arbetsformer. Delegationen inrättades enligt kommittédirektiven (2013:102) för

Läs mer

Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard

Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard AIDS Accountability International 2008 Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard 1 Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium

Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium Denna barn- och elevhälsoplan ska bidra till att vi gör det goda livet möjligt och för att skapa alltid bästa möte

Läs mer

Presentation ISO 10667

Presentation ISO 10667 Presentation ISO 10667 Testdagen 2012 2011-03-30 1 Agenda 11.00 11.45 1. Övergripande presentation av ISO 10667 2. Certifiering mot ISO 10667 3. Frågor Tidplan ISO 10667 Vi är här nu ISO 10667 Förslag

Läs mer

Förslagsvis utvidgas nätverket hösten 2016 till att inbegripa två olika nätverk; ett storstadsnätverk och ett nätverk bestående av mindre kommuner.

Förslagsvis utvidgas nätverket hösten 2016 till att inbegripa två olika nätverk; ett storstadsnätverk och ett nätverk bestående av mindre kommuner. KOMMUNALFÖRBUNDET GR MISSIV Vuxenutbildningsnätverket -06-11 ÄRENDE 2 Till Vuxenutbildningsnätverket Förslag till SAM 3.0 Bakgrund Under åren 2006-2008 genomfördes SAM-projektet, ett samarbete mellan Stockholm,

Läs mer

Handledning för upphandling av projektutvärdering

Handledning för upphandling av projektutvärdering Datum: Handledning för upphandling Avsedd för: Projektägare 1 (6) Handledning för upphandling av projektutvärdering Handledningen är i första hand riktad till projektägare som behöver upphandla utvärdering.

Läs mer

Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se. Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi

Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se. Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi Innehåll: 1 BAKGRUND, SYFTE OCH UPPDRAG... 3 1.1 MILJÖMÅLSRÅDETS

Läs mer

Handlingsplan för ständiga förbättringar

Handlingsplan för ständiga förbättringar Handlingsplan för ständiga förbättringar Varje enhet ska effektivisera sin verksamhet genom att genomföra ständiga förbättringar, som ska ske inom ramen för ordinarie kvalitetsarbete. Med minst en förbättring

Läs mer

Underlag för diskussion om brukarrörelsen uppfattning om hur Socialstyrelsens arbete med Nationella riktlinjer bör utvecklas

Underlag för diskussion om brukarrörelsen uppfattning om hur Socialstyrelsens arbete med Nationella riktlinjer bör utvecklas Bilaga till skrivelse 2015-09-30 Underlag för diskussion om brukarrörelsen uppfattning om hur Socialstyrelsens arbete med Nationella riktlinjer bör utvecklas Nationell samverkan för psykisk hälsa, NSPH

Läs mer

Mål inom forskarutbildning hur gör vi?

Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Ingeborg van der Ploeg, Central studierektor / koordinator för utbildning på forskarnivå Karolinska Institutet, Stockholm Ingeborg.Van.Der.Ploeg@ki.se November 25,

Läs mer

Arbets- och miljömedicin

Arbets- och miljömedicin Arbets- och miljömedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer