Årsredovisning 2013 Södra Älvsborgs Sjukhus. 1. Sammanfattning och slutsats. 2. Verksamhetens övergripande uppdrag. Sida 1(51)

Transkript

1 Sida 1(51) Årsredovisning 2013 Södra Älvsborgs Sjukhus 1. Sammanfattning och slutsats 2013 blev ett svårt år för Södra Älvsborgs sjukhus. Inför året var sjukhusets ekonomiska obalans 207 mnkr där styrelse och nämnder var överens om att nämnden ej kunde finansiera nödvändig produktion. Samtidigt hade vi problem med det akuta somatiska flödet på sjukhuset med ökande ledtider på akuten och ökande medelbeläggning på våra vårdavdelningar. Sjukhuset ålades inför 2013 att besluta och genomföra ett åtgärdsprogram som skulle medföra budgetbalans vid årets slut, ett uppdrag som ej bedömdes realistiskt av styrelsen. Efter dialog med ägaren beslutade regionfullmäktige under mars månad att SÄS fick ett godkänt överskridande med 90 mnkr som i juni månad justerades till 93 mnkr. Styrelsen beslutade under vårvintern om ett åtgärdsprogram på 114 mnkr som skulle möjliggöra att nå RF s beslut om överskridande med 93 mnkr. Sjukhuset drabbades tidigt på året av såväl vinterkräksjuka som influensautbrott, såväl bland våra patienter som våra medarbetare. Utbrotten drabbade såväl många fler individer samtidigt som det varade i månader istället för veckor som är det normala. Konsekvenser blev förlängda medelvårdtider, överbeläggningar och ökad sjukfrånvaro med personalbrist. Övertiden ökade kraftigt samt jourkostnader samtidigt som arbetsmiljön försämrades. Problemen fortsatt under sommaren med vikariebrist, överbeläggningar och övertid. Situationen har aggraverats under hösten där krav på ekonomiskt åtgärdsprogram och samtidig verksamhetsutveckling försvårats. Sjukfrånvaron har ytterligare accelererat samtidigt som vi drabbas av vakanser och svårigheter att rekrytera. På grund av dessa omständigheter har det ekonomiska åtgärdsprogrammet ej realiserats även om stora delar av programmet gett kostnadsreduktioner på 81 mnkr. Samtidigt har dessa effekter neutraliserats av samtidiga kostnadsökningar för övertid, jourkostnader, material, IT och avskrivningar samt kostnader för överproduktion med tillsammans ca 75 mnkr. Sjukhusets resultat på mnkr är därför bara marginellt bättre än ingående obalans men betydligt sämre än det av RF godkända underskottet. Sjukhusets bedömning är att vi i stort har en god kostnadskontroll men där den låga intäktsutvecklingen medför bristande resultatkontroll. Inför 2013 överfördes primärvårdens 5 barn- och ungdomsmedicinska mottagningar till SÄS och exkl denna förändring var sjukhuset kostnadsutveckling 1,3 procent och intäktsutveckling negativ med 0,4 procent. Under året har SÄS en låg måluppfyllelse till de sjukhusövergripande 11 mätetalen och de 11 förbättringsprogram som skulle understödja måluppfyllelse har haft begränsad framgång. Vår bedömning är att den försämrade arbetsmiljön med ökad sjukfrånvaro, rekryteringssvårigheter och ökat antal överbeläggningar och utlokaliseringar medför svårigheter för medarbetare att med tid och engagemang kunna medverka i det nödvändiga utvecklingsarbetet. 2. Verksamhetens övergripande uppdrag Överenskommelsen med beställaren anger sjukhusets uppdrag och ekonomiska

2 Sida 2(51) förutsättningar kommande år och omfattar närsjukvård, länssjukvård och högspecialiserad vård i form av utredningsenhet för könsidentitetsstörningar. Årets vårdöverenskommelse är tvåårig för både 2013 och 2014 i enlighet med de regionala planeringsdirektiven. Ingången i överenskommelse rörande volym och uppdrag var att inga nya åtaganden ska ske som medför ökade kostnader för sjukhusen jämfört med Viss målrelaterad ersättning har tillämpats på ett antal medicinska kvalitetsindikatorer där sjukhuset har klarat alla utom ett. Beställarna har för året särskilt uppmärksammat grupperna barn och ungdomar, äldre, personer med cancer och personer med psykisk ohälsa. Tillgänglighet till vård är också ett fortsatt prioriterat område. Införande av regionens förändrade resursfördelningsmodell, samt avveckling av riskdelning mellan nämnderna, har medfört ett minskat regionbidrag för HSN Sjuhärad och Mittenälvsborg, vilket lett till minskat ersättningsutrymme till sjukhuset Innehållet i sjukhusets verksamhetsplan utgår från det uppdrag sjukhuset har från ägare och beställare där nationella och regionala regelverk såsom God vård integreras. Verksamhetsplanen inriktas framförallt på de utvecklingsområden som måste till för att klara uppdraget. För året har verksamhetsplanen haft sin utformning i form av X-matris som både finns på sjukhus- och verksamhetsnivå utifrån ett resultat- och helhetsperspektiv. Sjukhusets verksamhetsplan för 2013 utgör således navet för ledning och styrning av förbättrings- och utvecklingsområden relaterat också till de olika frågeställningar som lyfts från både ägare och beställare. Den dagliga styrningen, i och med en dynamisk verksamhetsplan, är en förutsättning för ett aktivt och tydligt ledningsarbete. På sjukhuset, under året, har s k visuell styrning tillämpats. Detta innebär att alla mål och mätetal samt resultaten av förbättringsprogram visualiseras på s.k. styrtavlor. Dessa styrtavlor finns tillgängliga i ett allmänt utrymme på sjukhuset och vid dessa tavlor hålls regelbundna ledningsmöten där uppföljning av resultat är central. Nedanstående beskrivning illustrerar hur de olika komponenterna hänger ihop

3 Sida 3(51) I verksamhetsplanen beskrivs fem fokusområden som ska vara hållbara över tid (3-5 år) och betraktas både som strategiska och framgångsrika områden för sjukhuset som helhet. Till fokusområdena kopplas både ett antal förbättringsprogram och kritiska mål och mätetal för att nå de resultat som bedöms vara de mest strategiska. De fem fokusområdena är; Vårdskador ska minimeras. Med vårdskada menas lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom och dödsfall som sjukvården orsakat patienten. För patienten innebär en vårdskada onödigt lidande, för sjukhuset är det ett slöseri med resurser eftersom det leder till ökade kostnader. Arbetet med att minimera vårdskador omfattar ett flertal olika åtgärder, både i den dagliga vården och genom en förbättrad patientsäkerhetskultur. Patientens delaktighet ska öka. Vården ska ske i samråd med patienten, vilket förutsätter respekt för den enskildes vilja och att det finns en kontinuerlig dialog mellan patient och vårdare innefattande också närstående. Ju mer ökad delaktighet, desto bättre blir följsamheten till vård- och behandlingsinsatser. Vård i rätt tid. Patientens resa genom vårdprocessen ska ske enligt den enskildes behov kombinerat med medicinska bedömningarna. Rätt tid är varken för tidigt eller för sent och innebär också att minimera stopp och annat strul. Vård i rätt tid är centralt för att klara sjukhuset vårduppdrag rörande tillgänglighet och bygger i hög grad på metodiken att optimera flöden. Kunskapsbaserad vård. Medarbetare på SÄS arbetar i en verksamhet som bygger på ett ständigt lärande. Att utveckla kunskapsbaserad vård handlar både om att säkerställa spridningen av ny kunskap och att bättre ta tillvara den kunskap som genereras i organisationen, inte minst genom medverkan i olika kvalitetsregister. Ekonomi i balans. Den ekonomiska situationen kommer att vara fortsatt ansträngd under Arbetet med att minska kostnader fortsätter oförtrutet och därav utgör ekonomi i balans ett fokusområde för året.

4 Sida 4(51) Ett område som utgör en viktig komponent rörande verksamhetens övergripande uppdrag utgörs av sjukhusets forskningsverksamhet. Detta då forskning både utifrån ett direkt kliniskt perspektiv men också utifrån ett utvecklingsperspektiv är ett betydelsefullt element för en framgångsrik organisation. Under 2013 har därför ett systematiskt arbete ägt rum med att utforma en långsiktig och uthållig forskningsstrategi där syftet har varit att skapa en gemensam inriktning för forskning, tydlighet runt forskningsstöd och forskningsekonomi 3. Medborgar-/Patient-/Kundperspektivet Vikten av att i alla vårdsituationer utgå från patient/kundperspektivet är en grundförutsättning i sjukhusets värdegrund och perspektivet utgör således en viktig drivkraft för att både förbättra vårdens innehåll och resultat. Av denna anledning får detta perspektiv stort utrymme i sjukhusets verksamhetsplan. En övergripande strategi handlar om att där specialistsjukhusets kompetens och resurser behövs skall ingen medborgare behöva oroa sig för bristande tillgänglighet och/eller långa väntetider. Inom ramen för patient-/kundperspektivet är nedanstående fokusområden definierade som har en mer långsiktig inriktning; Vårdskador ska minimeras Patientens delaktighet ska öka Vård i rätt tid Följande förbättringsprogram är definierade och igångsatta och har under året arbetats med för att utveckla vårdens innehåll och åstadkomma mer långsiktiga förbättringar. a) Enkel patientenkät ska utvecklas b) Bättre omhändertagande av de mest sjuka äldre c) Vård- och behandlingsplan ska upprättas d) Patientsäkerhet e) Implementera hälsofrämjande aktiviteter 3.1 Verksamheternas mål i medborgar-/patient-/kundperspektivet a. Enkel patientenkät ska utvecklas Mål i verksamhetsplanen: Den enkla patientenkäten ska ge ett nöjdhetsindex > 70. Målet är

5 Sida 5(51) under perioden höjt från 60 till 70 NPS (Net Promotor Score). Resultat: Det sammanvägda resultatet för både somatisk och psykiatrisk vård är 69,2 NPS vilket är ett genomsnitt för året. Resultaten ligger mellan NPS. Tio kliniker på sjukhuset har klarat målet. Utvecklingsarbete pågår vid de fyra kliniker som inte nått målet. Dock bör beaktas att vid de enheter där tvångsvård bedrivs har lägre målvärde. Att alltid inhämta och utgå från patientens upplevelse och synpunkter på vården är en strategisk framgångsfaktor i sig. Sjukhuset har i förbättringsprogrammet utvecklat s.k. enkel patientenkät. En metod som också är implementerad i alla verksamheter vilket innebär att sjukhuset på ett snabbt och säkert sätt fångar patienters erfarenheter av vård och behandling. Standarden innebär att 20 patienter per enhet och månad svarar på enkel patientenkät och att resultaten snabbt omhändertas och åtgärdas. I standarden ingår också att ge återkoppling till patienter på varje vårdenhet. b. Bättre omhändertagande av de mest sjuka äldre Mål i verksamhetsplanen: Andel patienter > 65 år som riskbedömts avseende fall, trycksår och undernäring (Senior Alert) ska vara > 75 procent. Resultat: För närvarande uppgår nämnda riskbedömning till och med sista kvartalet till drygt 60 procent. Arbete pågår för att förbättra resultatet inför 2014, då vikten av ett proaktivt och preventivt arbete utgörs av innehållet i Senior Alert. Mål i verksamhetsplanen: Andel riskpatienter åtgärdade inom 24 timmar (RAPS) Resultat: Andel riskpatienter där trycksårsförebyggande åtgärder har vidtagits och dokumenterats inom 24 timmar efter inläggning uppgår fortfarande till 40 procent. Arbete pågår med att förbättra resultatet via nätverket för trycksårsombud. Olika konkreta åtgärder har vidtagits som till exempel trycksårinspektioner som genomförts i syfte att uppmärksamma trycksårsrelaterade risker ute i verksamheterna. Som ytterligare ett led i att förebygga trycksår har under året beslut fattats att använda sjukhusets prestationsersättning till inköp av trycksårsförebyggande madrasser till samtliga sängar inom den somatiska sjukvården. Mål i verksamhetsplanen: Mindre än 15 procent av patienterna ska återinläggas inom 30 dagar. Resultat: Under hösten har arbetet intensifierats för att få till stånd en bättre utskrivningsprocess och resultatet uppgår till 15,3 procent. Arbete har också påbörjats i syfte att ta fram en mer samlad strategi för hela sjukhuset. Notera att resultatet inte enbart mäter mest sjuka äldre utan avser alla patienter. Att säkerställa innehållet i den dagliga vården och omsorgen om äldre är en strategisk fråga för sjukhuset. Till detta kommer att förebygga att den enskilde patienten inte drabbas av

6 Sida 6(51) sjukdomstillstånd som leder till inläggning i slutenvård som hade kunnat undvikas, s.k. undvikbar slutenvård eller tvingas till att söka sjukhusvård upprepade tillfällen under kort tid, s.k. återinskrivningar. Av denna anledning krävs optimala förutsättningar i vård och planering innefattande både utskrivning och överrapportering till annan vårdgivare gentemot denna grupp. Behovet av en individanpassad och samordnad vård samt en vård som bygger på kontinuitet är också av avgörande betydelse för patientgruppen de mest sjuka äldre. Detta ställer stora krav på helhetssyn och samverkan över specialitets-, professions- och organisationsgränser. Inriktningen måsta vara att skapa en sammanhållen vård av god kvalitet som bidrar till att de mest sjuka äldre känner sig trygga och att behovet av sluten hälso- och sjukvård kan minska. Förbättringsprogrammet avseende Bättre omhändertagande av de mest sjuka äldre har sin utgångspunkt i de nationella mål och satsningar som är beskrivna för denna målgrupp. Mål i förbättringsprogrammet: Identifiera s.k. TryggVE patienter (>65 år) Arbetet kring de mest sjuka äldre sker framförallt inom ramen för Närvårdssamverkan. I TryggVE projektet har SÄS varit drivande i att identifiera TryggVE patienter, och har som enda stora/medelstora sjukhus i regionen implementerat Senior Alert. Mål i förbättringsprogrammet: God vård i livets slutskede genom bl. a att minst 70 procent över 18 år registreras i Svenska Palliativregistret. Resultatet ligger för närvarande på 80 procent. God vård i livets slutskede är en ytterst angelägen uppgift för sjukhuset där arbetet också sker i samverkan med kommunerna i södra Älvsborg. Under året har arbete genomförts inom olika ämnesområden som då efterföljs av kontinuerliga utvärderingar. Prioriterade ämnesområden har varit att; 1. läkemedel i injektionsform ska finnas tillgängliga vid behov 2. brytpunktssamtal har genomförts av läkare och ska gå att hitta i journalsystemet Melior, för att säkerställer uppföljning 3. dokumenterad munhälsa finns 4. smärtskattningen förbättras i livets slut genom att VAS används när patienten är kognitivt relativt opåverkad, därefter Abbey Pain Scale. Inom samtliga fyra ovanstående områden har sjukhuset förbättrat resultaten c. Vård- och behandlingsplan ska upprättas Genom en överenskommen och kommunicerad vård- och behandlingsplan kommer patientens delaktighet öka och förutsättningar för god omvårdnad inom framför allt slutenvård säkerställas. Planen skall borga för en patientsäker, kvalitativ och effektiv vård genom att förebygga kvalitets- och flödesbrister inom slutenvården samt att patienter via planen får en

7 Sida 7(51) bättre förståelse för sin egen vård och behandling. Införandet av Vård & behandlingsplan förväntas också sänka medelvårdtiden och återinläggning, öka tillgängligheten samt förbättra arbetsmiljön för all vårdpersonal genom att strul elimineras och processen för utskrivning säkras. Mål i förbättringsprogrammet: Vård och behandlingsplan ska upprättas Under 2013 har totalt 7 av 17 slutenvårdsenheter börjat använda utarbetad Vård och behandlingsplan med fokus på visuell styrning. Vid de avdelningar som lyckats bäst kan en tydlig förbättring av för sjukhuset viktiga mätetal såsom vårdtid, utskrivning före klockan 12, RAPS och Senior Alert ses. Kunskapen kring visuell styrning har på sjukhuset under året ökat väsentligt, vilket leder till att Vård- och behandlingsplan som verktyg och metod fortfarande är under utveckling. Fler moment inom vården säkras med Vård- och behandlingsplan och nya standarder kommer att utarbetas och införas. Under 2014 kommer flera nya slutenvårdsenheter börja använda Vård- och behandlingsplan och dagens sju fortsätter sitt utvecklingsarbete d. Patientsäkerhet Mål i verksamhetsplanen: Införd rutin för registrering av vårdskador ska vara helt införd. Resultat: Gröna Korset är en nyutvecklad rutin för att dagligen identifiera vårdskador och risker. Detta för att snabbt vidta nödvändigt förbättringsarbete. Implementering i verksamheterna sker successivt. Målet för 2013 var att en enhet per klinik skulle införa metoden. I juni månad hade procent infört Gröna Korset och vid årets slut 78 procent. Vid resterande kliniker har arbetet påbörjats. Under 2014 kommer metoden att breddinföras. Mål i verksamhetsplanen: 80 procent av patienterna ska ha en väntetid på mindre än 30 dagar. Resultat: Dessvärre har tillgängligheten till sjukhuset försämrats något och målet kan för närvarande inte uppnås. Arbete pågår att söka analysera och åtgärda bristerna utifrån ett helhetsperspektiv. Noteras bör att sjukhusets mål på 30 dagar klart understiger regionens mål på 90 dagar. Mål i verksamhetsplanen: Överbeläggningar ska minska med 10 procent jämfört med år Resultat: Överbeläggningarna inom somatisk vård pendlade under året mellan 1,31 till 5,09 per hundra vårdplatser. Störst problem var det under semesterperioden juni och juli månad. Det genomsnittliga värdet för året låg på 3,16 per hundra vårdplatser. Då sjukhuset inte tillämpat samma definition och mätmetod för 2012 är det svårt att göra några precisa jämförelser. Men utifrån beräkningar jämfört med 2012 har sjukhuset inte nått måltalet.

8 Sida 8(51) Att överbeläggningar utgör en risk för patientsäkerheten och skapar ett merarbete i samband rondarbetet är ett välkänt faktum samt att patienternas upplevelse av trygghet drastiskt reduceras. Därför är det för sjukhuset en viktig parameter att både målsätta och följa överbeläggningarna över tid i syfte att eliminera dessa. Ett proaktivt patientsäkerhetsarbete är en strategisk fråga för sjukhuset som tydligt målsätts i sjukhusets verksamhetsplan. Alla patienter ska känna sig trygga med den vård och behandling som ges och inte riskera att drabbas av vårdskada. Detta innebär att sjukhuset hela tiden måste fokusera på en god säkerhetskultur. e. Implementera hälsofrämjande aktiviteter Det hälsofrämjande perspektivet handlar ytterst om att alla möten med patienter också innefattar att söka förebygga livsstilsrelaterad ohälsa och därmed bidra till ökad livskvalitet. Medlemskapet i det nationella nätverket Hälsofrämjande sjukvård (HFS) innebär ett långsiktigt strategiskt arbete i att förebygga sjukdom och stärka patienters självupplevda hälsa. Det handlar om att utveckla kunskap, kompetens och rutiner för en hälsoorientering av hälso- och sjukvården inom fyra perspektiv: Patient-, befolknings-, medarbetar- och styr/ledningsperspektivet. I sjukhusets verksamhetsplan är därför ett förbättringsprogram destinerat inom detta område. Mål i förbättringsprogrammet: Tobaksprevention dokumentation av rökanamnes - 80 procent av alla slutenvårdstillfällen på sjukhuset ska ha en dokumenterad rökanamnes i patientbakgrunden vid årets slut - 30 procent ökning av antal remisser till SÄS rökavvänjningsstöd jämfört med Rökning är en riskfaktor för ett stort antal sjukdomar. Rökningen kan både försämra och försvåra vård och behandling. Det är därför angeläget med ett systematiskt tobakspreventivt arbete. Vid mätning avseende dokumentation av rökanamnes i december uppgår resultatet till 41 procent, jämfört med januari månads 28 procent, vilket innebär att det vid årets slut tas rökanamnes vid 270 fler vårdtillfällen per månad jämfört med årets start (antal vårdtillfällen per månad i genomsnitt = 2078). Flera orsaker till att den satta målnivån inte kunnat uppnås finns. Rökanamnes tas i större utsträckning än vad som kan ses i utdata, till exempel dokumenteras den på annat ställe än i patientbakgrunden. Rökanamnes är inte heller möjlig/relevant för en relativt stor andel patienter. Målet i sig är inte heller tillräckligt utvecklingsdrivande i förhållande till SÄS övergripande måltal och har inte tillräckligt hög relevans för enskild avdelning, dvs. prioriteras då lägre av klinikerna.

9 Sida 9(51) Med anledning av att dokumentation av rökanamnes inte ökat enligt satt målnivå så har heller inte remissinflödet till rökavvänjningsstöd ökat till den satta målnivån. År 2013 har en ökning av antal remisser skett med 7,5 procent jämfört med 2012 (202 st vs 188 st). Mål i förbättringsprogrammet: Fysisk aktivitet på Recept (FaR) - 20 procent ökning av antal FaR jämfört med >60 procent har följt ordination helt/delvis (avser de FaR som följs upp på SÄS) Otillräcklig fysisk aktivitet innebär en kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död. FaR kan användas både i förebyggande och behandlande syfte. Resultat 2013 visar en ökning av antalet förskrivna FaR med 32 procent jämfört med 2012 (1074 vs 811). Ökningen är jämnt fördelat över förskrivande kliniker vid SÄS. Uppföljning av förskrivna FaR visar också att i genomsnitt har 89 procent följt ordinationen helt eller delvis. Dessa resultatet visar att det kontinuerliga arbetet med att utveckla och systematisera användandet av metoden FaR på SÄS fungerar/ger effekt. 3.2 Insatser för kommunikation Under 2013 har sjukhusets externa webbsida utvecklats för att göra patientinformationen mer fyllig och enhetlig. Samma information används sedan av respektive avdelning i patientpärmar på rummen. Även sidorna som vänder sig till potentiella medarbetare har utvecklats för att bättre beskriva vad det innebär att arbeta på SÄS. Inom sociala medier fortsätter utvecklingen av SÄS Facebooksida som för närvarande har 680 följare. Vi har via denna kanal kunnat sprida mycket information om sjukhusets verksamhet samt skapat stolthet för det fina arbete som görs av SÄS medarbetare. Informationen har vid flera tillfällen delats av många och fått stor spridning t ex information om blodgivning och RS-virus hos barn. 3.3 Rättighetsfrågor SÄS arbetar aktivt för att den information som tillhandahålls på interna och externa webbsidor ska vara tillgängliga för människor med olika former av funktionsnedsättning. Att arbeta aktivt med att möjliggöra arbetstillfällen för människor med funktionshinder ligger samtidigt i linje med SÄS Likabehandlingsplan. I Västra Götalandsregionen finns sedan 2009 fyra Arbetsmarknadsnoder. Handläggaren för Sjuhäradsnoden är anställd på SÄS för att arbeta med nodens uppdrag. I uppdraget för noderna ingår att stödja och underlätta för förvaltningarna i att utvecklas till ett föredöme som arbetsgivare för personer med funktionsnedsättning. De erfarenheter som en funktionsnedsättning ger ska ses som en tillgång. Konkret innebär detta att ett aktivt arbete inletts i samarbete med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan för att matcha personer

10 Sida 10(51) med funktionshinder med tillgängliga arbeten på SÄS och övriga förvaltningar i Sjuhärad. Under 2013 har 3 personer tillsvidareanställts inom ramen för Arbetsmarknadsnoderna. Ytterligare 3 praktikplatser har beretts. Sammanlagt finns 17 personer anställda på SÄS som ett resultat av samarbetet inom ramen för Arbetsmarknadsnoderna. SÄS arbetar aktivt med att inventera sjukhusets tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Informationen läggs löpande in i Västra Götalandsregionens Tillgänglighetsdatabas. SÄS har inregistrerat 95 procent av sina offentliga lokaler i tillgänglighetsdatabasen en ökning på 9 procentenheter från förra delårsbokslutet (86 procent). Nu ingår de från Närhälsan övertagna Bummottagningarna. Kompletteringar krävs i tillgänglighetsdatabasen i takt med färdigställandet av byggnationer och omflyttningar av verksamheter samt med redan inventerade enheter där komplettering av vissa mått fortfarande saknas, vilket krävs i den nya tillgänglighetsdatabasen är två övergångsår för införandet av den nya versionen tillgänglighetsdatabas. Den nya tillgänglighetsdatabasen har inneburit en del problem med buggar. Detta innebär att de flesta inventerade verksamheterna ej är publicerade på de interna och externa webbsidorna. 4. Verksamhets-/Processperspektivet Utveckling av det samlade verksamhets- och processperspektivet är numera helt kopplat till verksamhetsplanen/x matrisen med dess strategiska fokusområden och identifierade förbättringsprogram. För att säkerställa resultat i rätt riktning är kritiska mål och mätetal definierade. Aktuella fokusområden inom verksamhets-/processperspektivet är; Vård i rätt tid Utveckla kunskapsbaserad vård Förbättringsprogrammen inom perspektivet är; a) Skapa system för dagligt förbättringsarbete a) Produktions- och kapacitetsplanering c) Överenskomna vårdprocesser ska genomföras och öka d) Användning av kvalitetsindikatorer och kvalitetsregister

11 Sida 11(51) 4.1 Verksamheternas mål i verksamhets-/processperspektivet a. Skapa system för Dagligt förbättringsarbete Behov finns av generell systematik för dagligt förbättringsarbete som utgör grundvalen för framgångsrika organisationer och fungerande mikrosystem. Dagligt förbättringsarbete är således en förutsättning för nå framgång i effektivitet utifrån olika perspektiv, patientsäkerhet och rätt kvalitet samtidigt som det också utgör en avgörande förutsättning för klara uppdraget inom ekonomisk ram. Mål i förbättringsprogrammet: - skapa system för dagligt förbättringsarbete - med hjälp av pilotenheter utveckla verksamhetsanpassade och uthålliga arbetssätt - minst 1 enhet per klinik ska ha driftsatt och lokalt anpassat förbättringsarbete under året - utifrån pilotenheternas erfarenheter utarbeta ett s.k. implementeringsstöd i form av en guide Under våren 2013 har metodik för Dagligt förbättringsarbete arbetats fram av några pilotenheter och baserat på detta arbete har alla kliniker under hösten påbörjat införandet av Dagligt förbättringsarbete. Det rör sig om totalt 20 vårdenheter. Planering inför 2014 handlar ett breddinförande vid sjukhusets enheter och omfattar således merparten av alla medarbetare. b. Produktions- och kapacitetsplanering Mål i verksamhetsplanen: Andel nybesök ska vara mer än 25 procent av totala antalet besök. Resultat: Andel nybesök av totala antalet besök uppgick för året till 18,6 procent vilket är lägre än måltalet. Dock kan noteras att andel nybesök till läkare uppgår till 35,5 procent. Dessutom ser spridningen stor ut mellan klinikerna på totalen. I dessa data är akutklinikens besök exkluderade. Analys och utvecklingsarbete pågår i att hitta vägar för att nå målvärdet. Mål i verksamhetsplanen: Arbetet med att optimera flöden ska sänka medelvårdtiden med 15 procent jämfört med Resultat: Medelvårdtiden uppgår inom den somatiska sjukvården till 4,91 dagar vilket är en sänkning med enbart 0,8 procent jämfört med Att för sjukhuset som helhet söka erhålla en samordning mellan vårdproducerande kliniker och serviceenheter för beräkning och balansering av resurser, innefattande också bemanning, är helt nödvändig i syfte att säkerställa ett fullgott omhändertagande av sjukhusets uppdrag. Till detta krävs införande av ett enhetligt arbetssätt där varje verksamhet löpande planeras och styrs för att vara i balans. En uttalad långsiktig och hållbar planering samt styrning krävs för

12 Sida 12(51) att nå de mål som finns inom tillgänglighet, kösituation och beläggning. Av denna anledning är produktions- och kapacitetsplanering ett strategiskt område för sjukhuset som helhet och därmed ett av sjukhusets förbättringsprogram. Mål i förbättringsprogrammet: Implementera modell för produktions- och kapacitetsplanering utifrån testpilot. Under 2013 har sjukhuset arbetat med att utveckla en konkret produktions- och kapacitetsplanering, för att inom givna ekonomiska ramar försöka uppnå balans mellan vårdbehovet och tillgänglig kapacitet. Arbetet kan sammanfattas i följande två områden: 1. Samordning på SÄS-nivå Samordning av vårdproducerande kliniker med serviceverksamheter för beräkning och balansering av olika resurser såsom röntgen. lab., operationsresurs, vårdplatser, rehabiliteringsresurs utifrån två testpiloter, Hjärt-Lungkliniken och Ortopedkliniken. Dessa frågor är också relaterade till andra förbättringsprogram såsom Dagligt förbättringsarbete och Kompetens. Olika delmål fastställdes. Under året har sjukhuset pga. av resursbrist varit tvungna att skjuta på planerade tidplaner. Pilot Ortopedklinik är klar med sin plan medan pilot Hjärt-/Lungklinik ännu inte är helt klar. Mycket kraft har under kvartal 4 använts att försöka hantera inflödet av akut sjuka patienter samtidigt som det skett en neddragning av antalet vårdplatser. 2. Införande av arbetssätt där verksamheten löpande planeras och styrs för att vara i balans. Genom långsiktig löpande planering och styrning nå mål inom tillgänglighet/kösituation/beläggning, patientsäkerhet, produktivitet och effektivitet. Olika delmål fastställdes. Ett antal kliniker har under året arbetat aktivt med sin produktionsplanering samtidigt som ett lärande erhållits som spridits på sjukhuset. Fler kliniker planeras följa efter under Då fler kliniker är framme med sina planer kan den verkliga samordningen av kapacitet ske, och en god tillgänglighet upprätthållas. c. Överenskomna vårdprocesser På sjukhuset har många patient-/diagnosgrupper definierats som specifika patientprocesser där en processledare, tillika mycket erfaren specialistläkare, svarar för den samlade medicinska utvecklingen. Följande processer följer en bestämd arbetsmodell på sjukhuset som helhet och dessa är patienter som drabbats av;

13 Sida 13(51) - artros i höft- och knäled - beroende/missbruk - brösttumör - diabetes - förstämningssjukdom - hjärtrytmrubbning - hjärtsvikt - höftfraktur - kolorektalcancer - lungcancer - misstänkt malignitet - meuropsykiatriska symtom - personlighetsstörning - pneumoni - psykos - sepsis - stroke/tia Målet och syftet med de specifika patientprocesser som beslutats är att dels nå yppersta klass och dels att etablera en arbetsmetodik med ett processbaserat synsätt som också kan överföras till andra diagnosgrupper. Mål i förbättringsprogrammet: Överenskomna vårdprocesser ska genomföras och öka Sjukhusets arbetsform och modell har under året vidareutvecklats till än mer uttalat strategiskt ledningsperspektiv. Varje processledare för en frekvent och löpande dialog med linjechefer och sjukhusledning varannan månad och gemensamma arbetsområden definieras utifrån mål och uppnådda resultat. Processens mål, mätetal, resultat och de åtgärder som beslutas vid dessa processledningsmöten presenteras i en s.k. Processvisualisering som finns anslagen på

14 Sida 14(51) processernas styrtavla och på intranätet. d. Användning av kvalitetsindikatorer och register Sjukhuset deltar i alla relevanta kvalitetsregister och när det gäller de regionalt fastställda kvalitetsindikatorerna så når alla beskrivna målvärde förutom ett. Detta i enlighet med vårdöverenskommelsen med hälso- och sjukvårdsnämnderna. Behov finns att ytterligare utveckla ett standardiserat arbetssätt för att tillskapa både lokalt förbättringsarbete och lärande. 4.2 God Vård I sjukhusets verksamhetsplan beskrivs fokusområden med tydlig koppling till perspektiven i God Vård och därmed får också de sjukhusövergripande mål- och mätetalen samt de prioriterade förbättringsprogrammen samma tydliga samband. Utifrån SÄS värdegrund ska jämlik vård utan oskäliga skillnader aktivt utvecklas som en integrerad del i verksamheten. De etablerade sjukhusövergripande processerna utgår från evidensbaserad vård vilket är en av hörnstenarna i kunskapsbaserad vård. Ansvarig processledare svarar för fortlöpande uppföljningar för att säkerställa vårdinsatsernas kvalitet. SÄS deltar i alla relevanta kvalitetsregister och följer aktivt upp resultaten i syfte att förbättra. Sjukhuset ska i alla avseenden vara säkert för patienter, närstående, medarbetare och besökare samt ha beredskap för extraordinära händelser. Inom alla verksamheter ska det finnas en väl utvecklad säkerhetskultur där fel och brister det vill säga inträffade avvikelser, identifieras och analyseras och att dessa leder till ett lärande i syfte att ständigt utveckla en säker vård. Vårdskador såsom fall, trycksår, undernäring och läkemedelsfel ska aktivt förebyggas. Förekomst av vårdrelaterade infektioner liksom spridning av antibiotikaresistenta bakterier ska begränsas. Patientens delaktighet ska aktivt stärkas inom alla sjukhusets verksamheter. Alla

15 Sida 15(51) vårdprocesser ska utgå från patientens behov, ha en säkerställd kvalitet med adekvata ledtider och utformas på ett sätt som ger god livskvalitet och patientnöjdhet. Patienternas synpunkter på vården ska systematiskt inhämtas och ligga till grund för ett ständigt förbättringsarbete. Hälsofrämjande insatser innefattas liksom rehabilitering och sjukskrivning som andra viktiga inslag. Ingen patient, oavsett besökstyp, ska behöva vänta oskäligt länge på sin vårdinsats. Målet är att patienterna ska uppfatta väntetiderna som skäliga. De måltal som finns för tillgängligheten inom olika vårdverksamheter ska följas och utvecklas. Det strategiska och långsiktiga arbetet för att ytterligare förbättra tillgängligheten fortskrider. Produktions- och kapacitetsplanering samt flödesoptimering utgör viktiga hörnstenar i detta arbete 4.3 Vårdgaranti - tillgänglighet Tillgängligheten till delar av sjukhusets specialistområden har försämrats relaterat till sjukhusets måltal på 30 dagar och jämfört med tidigare års mätningar. Dock uppnås de regionala måltalen avseende vårdgaranti. Sjukhuset håller trots detta fast vid utmanande mål även inför Detta då 30 dagar ett ytterst angeläget mål utifrån ett patient- och kundperspektiv. Ökat fokus på minskning av sjukhusets kostnader har medfört att på en del specialiteter har antalet möjliga mottagningsbesök inte kunnat hålla jämna steg med ökat inflöde av remisser till den planerade mottagningsverksamheten. Särskild drabbade har varit Ögonmottagning, Hudmottagning och Ortopedmottagning. En hårdare medicinsk prioritering har hjälpt till att hålla en god patientsäkerhet under väntan på besök. Tack vare särskilda tillgänglighetssatsningar har mottagningarna kunnat komma ikapp, så att regionens krav på tillgänglighet har kunnat nås. Under 2013 handlar det om motsvarande 10,7 miljoner kronor, varav 9,4 miljoner har gått till köpt vård och 1,3 miljoner har använts för s.k. intern kökortning. 4,8 miljoner har använts till köpt vård inom ögonsjukvården där det rör sig om stora volymer och 4,3 miljoner kronor har använts inom ortopedisk sjukvård. Där det handlar om betydligt färre ingrepp men där varje operation är dyrbar. Arbete har pågått med att se över att sjukhuset tar emot rätt patienter på öppenvårdsmottagningarna och i dialog med primärvården vara överens om vilka patienter som behöver specialistsjukhusets kompetens bäst. Sjukhuset har också sett över och begränsat olika fria nyttigheter t ex i form av beställda undersökningar där varje vårdcentral numera får bära sina egna kostnader. Arbetet fortgår med att analysera remisser och dimensionera mottagningarna så att sjukhuset ökar möjligheterna att förebygga undvikbar slutenvård och stärka det hälsofrämjande arbetet. Nedan visas graden av måluppfyllelse för respektive väntetid i tabellform. Siffror anges för både just nu och faktiska då ersättning för den så kallade kömiljarden (60 dagar) kräver det. Sjukhuset klarar kvalificeringen (just nu) för kömiljarden. Gränsvärdet för faktiska 70 procent uppnås men inte för 80 procent. För BUP uppnås inte målen.

16 Sida 16(51) Den siste december hade 573 personer väntat längre än vårdgarantigränserna varav 507 till mottagning och 66 till behandling, vilket är 485 fler än Prestationer Sjukhuset har producerat över budget och mer än de volymer som Hälso- och sjukvårdsnämnderna har beställt. Under 2013 har individer fått vård vid sjukhuset, vilket är (8,1 procent) fler jämfört med Förklaringen till den stora ökningen är att SÄS har tagit över ansvaret för barn- och ungdomsmottagningar från primärvården. Exkluderas dessa är ökningen 681 stycken (+0,7 procent). Antalet individer för män har ökat med 9,8 procent och kvinnor med 6,7 procent. Inom psykiatrin har antalet individer minskat med 220 stycken (-2,4 procent). Sammanvägda prestationer har ökat med 2,6 procent (0,8 procent exkl. BUM) mot föregående år och 1,8 procent mot budget. För den slutna somatiska vården har antalet vårdtillfällen minskat med 1,1 procent. Inom vuxenpsykiatrin har antalet vårdtillfällen minskat med 1,3 procent och ligger 2,1 procent under budget. Antalet vårddygn inom hela psykiatrin har ökat med 11,4 procent jämfört med samma period förra året och 7,8 procent mot budget. Medelvårdtiden ligger totalt på 5,34 dagar vilket är en procents ökning jmf med 2012 (5,29 dagar). Medelvårdtiden inom somatiken är 4,91 dagar (-0,8 procent). Vårdtiden på Hjärt- och lungkliniken, Kirurgkliniken och HIVÖ har ökat medan vårdtiden för övriga kliniker har minskat. För psykiatrin är medelvårdtiden 12,1 dagar (+14,2 procent), både barn- och ungdomspsykiatriska kliniken och vuxenpsykiatriska kliniken ökar. Förklaringen till ökningen inom VUP är främst att 2012 var ett år som avvek från det normala, årets värden speglar mer de tidigare åren. Även viss faktisk ökning av medelvårdtid kan utläsas inom diagnosgrupperna ångestrelaterade sjukdomar samt personlighetsstörningar. Prestationerna i öppenvården har ökat med 3,5 procent jämfört med utfallet förra året och 1,0

17 Sida 17(51) procent över budget. Exkluderas BUM är det en förändring mot 2012 med -0,6 procent vilket förklaras främst med problem att tillsätta vakanta läkartjänster (inom Hjärtlung, HIVÖ samt urologi) samt att slutenvården till viss del fått prioriteras framför öppenvården. Antalet besök minskar mest på VUP, HIVÖ och Hjärtlung. Antalet besök på akutmottagningen är stycken (snitt på 136 per dag) vilket är en ökning med 1,2 procent. Av dessa har blivit inskrivna till slutenvården vilket är en minskning med 0,4 procent. Antalet registrerade remisser har ökat med 3,8 procent jämfört med Ökningen är procentuellt störst på VUP (+23 procent) medan Barn- och ungdomskliniken har minskat mest (-12 procent). Förklaringen för Barn- och ungdomsklinken är de fem mottagningar SÄS har tagit över från primärvården och därmed räknas som interna remisser från år Miljömål Det har varit mycket fokus på lagefterlevnad gällande miljöbalken med frågor efter tillsyn och periodisk besiktning. Miljöledningssystemet är nu på plats och implementering med interna revisioner och uppföljningar har pågått under hela året. Utöver detta så har också den nya tjänsten med att boka miljösamordnare utvecklats. Under året har följande aktiviteter genomförts: Intern miljörevision vid 16 avdelningar Miljörumsronder vid 43 avdelningar Energironder vid 25 avdelningar Information vid 13 st. APT i verksamheterna Miljö- och kemikalieombudsträffar i Borås och Skene totalt sex tillfällen Utbildningar för 17 nya kemikalieombud Miljöutbildning för SÄS styrelseledamöter Deltagande i temagruppen hälsofrämjande vårdmiljö där ett förslag om säkra och tillgängliga cykelställ tagits fram Deltagande vid F & K-dagarna med en poster om miljöledningssystemet. Mini-utställning om avfallshantering Studiebesök på Miljöstationen för miljö- och kemikalieombud Benchmarking, miljödelegation från Köpenhamnsregionen besökte SÄS

18 Sida 18(51) Periodisk besiktning vid SÄS Borås Tillsynsbesök från Borås Kommun och Marks kommun Kontroll av farligt godshanteringen på miljöstationerna i Borås och Skene Sjukhusets mål redovisas nedan. Ökning av telefon- och videomöten med 50 procent jämfört med Antal bokade videomöten Basår Ursprungsvärde Måltal 2013 Utfall 2013 basår (antal) % ökning 28,7 % ökning Målet uppnås inte. Detta följs upp genom att mäta antalet bokade videomöten som var 305 stycken Då det inte går att följa videomöten som genomförs vid egen dator saknas här data. Det kan antas att det på varje bokat videomöte genomförs flera andra videomöten och att det därför ligger närmare målet än vad som kan beräknas. Minskning av pappersförbrukning för utskrift med 20 procent jämfört med 2011 Antal inköpta kopieringspapper Basår Ursprungsvärde basår (antal) Måltal 2013 Utfall % minskning 18,5 % minskning Målet är nästan uppnått. Det är första gången detta mäts så ingen jämförelse bakåt finns. Följs upp genom att mäta antal inköpta skrivarpapper. Antalet inköpta skrivarpapper 2013 var stycken. Lustgasutsläpp från vården ska minska med 25 procent jämfört med 2009 Basår Ursprungsvärde Måltal 2013 Utfall 2013 basår (kg) Inköpt mängd lustgas % minskning 31 % minskning Målet är uppnått. Följs upp genom att mäta inköpt mängd lustgas. Åtgärder för att minska läckage har genomförts och lustgaspaketen har också flyttats närmare förlossningen. Då har en del av rörledningarna kunnat stängas av helt vilket minskar läckaget. Mängden inköpt lustgas var 4094 kg år Patientsäkerhetsarbetet Patientsäkerhetsarbetet under 2013 har genomförts enligt Patientsäkerhetsteamets planering med fem huvudområden vilka har anpassats till sjukhusets verksamhetsplan och

19 Sida 19(51) förbättringsprogram Patientsäkerhet. Områdena är: 1. Spridning av multiresistenta bakterier ska motverkas. 2. Förbättring av patientsäkerhetskultur. 3. Minskning av fall, trycksår och undernäring. 4. Minskning av postoperativa infektioner. 5. Minskning av läkemedelsfel i vårdens övergångar. Vårdhygien har mer aktivt än föregående år arbetet mot verksamheterna för att uppnå en ökad följsamhet till basala hygien- och klädrutiner. Egna punktprevalensmätningar (PPM) har gjorts enligt nationell metod före och efter den nationella mätningen under våren. Vid den var följsamheten på SÄS 78 procent och 9 enheter hade procent följsamhet. Enheter som haft identifierade problem har fått särskilt stöd och uppmärksamhet. Arbetet för att minska vårdrelaterade infektioner fortgår och har långsiktigt varit framgångsrikt. (Se Patientsäkerhetsberättelse för 2012). Särskild satsning har gjorts angående postoperativa infektioner. Generella mätetal har dock varit svåra att identifiera. Sjukhuset har aktivt deltagit i omställningen till Infektionsverktyget och är redo att införa det under januari Riskanalyser har gjorts på Akutmottagningen och på IVA angående spridning av multiresistenta bakterier. Ett flertal förbättringsområden har identifieras och arbete pågår för att genomföra planerade åtgärder. I vårens PPM för trycksår var resultatet något bättre än föregående år, 14 procent, och där majoriteten sår utgjordes av de lindriga graderna. Däremot sågs ingen långsiktig total förbättring. Nya angreppssätt i form av ökad direktkontakt med avdelningar och verksamhetsvandring med ansvariga och trycksårsteamet genomfördes därför för att få samsyn angående problemet. I dialog vidtog verksamheterna nya åtgärder för att rutinerna för att motverka och registrera trycksår ska fungera. En ny sjukhusövergripande handlingsplan antogs. Som enda sjukhus i VGR genomförde SÄS en ny PPM under hösten som visade den lägsta frekvensen trycksår, 11,7 procent, sedan mätningarna inleddes Bara 9,1 procent utgjordes av sår som uppkommit på SÄS. Beslut fattades i december att inköpa nya tryckavlastande madrasser så att alla patienter kan få sådan madrass. En metod för daglig identifiering av vårdskador och risker (Gröna korset) håller på att införas på samtliga kliniker. Några kliniker, främst Kirurgkliniken och IVA, har fullt ut hunnit implementera metoden inklusive kopplingen med handlingsplaner och förbättringsåtgärder. Metoden är kopplad till sjukhusets hantering av avvikelser i MedControl Pro samt arbetet med dagligt förbättringsarbete. En rutin för snabbt omhändertagande vid identifierade allvarliga vårdskador (Röd alert) har införts. Handläggningstider av klagomål och avvikelser har följts upp med varierande resultat. Generellt behövs en förbättring då tiderna under hösten förlängts i samband med ökad belastning på vården. En värdeflödeskartläggning är initierad och startar under januari 2014.

20 Sida 20(51) Chefläkaren har haft upprepade dialoger med Patientnämnden under året och nämnden har fortsatt med en direkt dialog med klinikledningarna för återkoppling av ärenden. För att minska risken för fel vid patientrapportering har en övergripande handlingsplan för införandet av strukturerad patientrapportering, SBAR, antagits. Efter olika utbildnings och informationsinsatser infördes metoden på sjukhuset under oktober månad. Uppföljning är initierad och kommer att ske genom egenkontroll och observationer. Patientens delaktighet i patientsäkerhetsarbetet har lyfts fram i styrande dokument och i dialoger med verksamheterna. En patient har också deltagit vid en temadag om patientsäkerhet för alla chefer och i utbildning av ny personal. Samtliga medarbetare har uppmanats att delta i en nationell mätning av patientsäkerhetskulturen. Svarsfrekvensen blev 68,3 procent. Samtliga verksamheter har upprättat handlingsplaner utifrån sina resultat. En ny sjukhusövergripande handlingsplan har sammanställas. Chefläkare har återkommande tid vid chefmöten för att diskutera patientsäkerhetsfrågor och har deltagit i patientsäkerhetsdialoger för samtliga medarbetare. Riskbedömningar har införts under särskild rubrik i journalen. Förekomst av trycksår är obligatorisk rubrik i Akutmottagningens journal. Nutrition är en av punkterna och en ny omfattande riktlinje kring nutrition har fastställts. Fallskador och fallriskdokumentation följs upp. Arbetet mot läkemedelsfel har inte kunnat bedrivas så aktivt som önskats på grund av personal- och organisatoriska förändringar. Viktiga insatser har dock gjorts främst inom medicinområdet med utbildningar av läkare och uttalade mål att läkemedelslistor ska vara uppdaterade. Sjukhusövergripande har satsningar gjorts för att säkerställa att patienten ska få läkemedelsberättelse med sig vid utskrivning och en regional riktlinje om läkemedelsgenomgångar och läkemedelsberättelse har antagits. Ett Läkemedelsråd har ombildats och dess uppdrag håller på att formuleras av sjukhusledningen. Chefläkare är adjungerad till rådet. Läkemedelsrådet kommer att driva de flesta förbättringsåtgärderna gällande läkemedel som patientsäkerhetsteamet tidigare planerades hålla i. Sjukhuset har deltagit i nationella och regionala punktprevalensmätningar, nationell patientenkät, och i rekommenderade kvalitetsregister och andra specilitetsspecifika register, tex barncancerregistret. En mer omfattande och detaljerad redogörelse av patientsäkerhetsarbetet vid sjukhuset kommer att redovisas i Patientsäkerhetsberättelsen för Antal registrerade avvikelserapporter per årsarbetare Indikator Utfall 2013 Utfall 2012 Antal registrerade avvikelserapporter per årsarbetare, totalt? 1,5 Talet baseras på totalt antal avvikelser; patient-, personal- och andra avvikelser. Under 2013 hade sjukhuset 3539 tillsvidareanställda, 385 vikarier, 239 timanställda. Antal årsarbetare var

21 Sida 21(51) 3811,3. På grund av regionala problem i kopplingen mellan utdata och avvikelserapporteringssystemet MedControl Pro har det inte gått att hämta ut säkra data för Arbete pågår. Målet på kortare sikt är att öka antalet registrerade avvikelser, ffa. gällande vårdskador, då detta anses återspegla en förbättrad patientsäkerhetskultur Antal utförda riskanalyser Indikator Utfall 2013 Utfall 2012 Antal utförda riskanalyser Tre riskanalyser har genomförts som direkt rör patientsäkerhet. Det gäller spridning av multiresistenta bakterier på Intensivvårdsavdelningen och Akutavdelningen samt vård av tracheotomerade patienter på vårdavdelning. Handlingsplaner har upprättats och åtgärder vidtas för att minska riskerna. Övriga riskanalyser gäller organisationsförändringar med indirekt påverkan på patientsäkerheten. Ökningen för innevarande år beror på en ökad medvetenhet och användning av metoden Antal utförda händelseanalyser Indikator Utfall 2013 Utfall 2012 Antal utförda händelseanalyser Talen anger analyser som utförts helt enligt Socialstyrelsens metod. Händelseanalyser genomförs vid Lex Maria anmälan främst inom somatisk vård och vid andra allvarligare eller komplicerade händelser som inbegriper vårdskada eller risk för vårdskada. Inom psykiatrisk vård vid obligatorisk Lex Maria anmälan p.g.a. suicid görs en utredning enligt Socialstyrelsens krav med en modifierad händelseanalysmetod. 5. Medarbetarperspektivet 5.1 Verksamheternas mål i medarbetarperspektivet Målet inom perspektivet är att sjukfrånvaron vid utgången av år 2013 vara mindre än fem procent. Se rubrik 5.4 Sjukfrånvaro. Se även under 5.2 för förbättringsprogram Rätt kompetensmix. SÄS har under 2013 haft en genomgående hög arbetsbelastning, vilket har visat sig i regionens medarbetarenkät. Behovet av extraordinära åtgärder t.ex. övertid och schemaförändringar vid öppnande av extra vårdplatser har varit stort har dessutom präglats av en ansträngd ekonomisk situation, som krävt besparingsåtgärder som påverkat arbetsmiljö och belastning negativt. Under hösten infördes anställningsstopp, där sjukhusdirektören fattade samtliga beslut om undantag. I slutet av året upphävdes detta för sjuksköterskor och undersköterskor på vårdavdelningarna och sjukhusdirektören fattade

22 Sida 22(51) dessutom beslut om att inrätta 17 nya underskötersketjänster för att minska arbetsbelastning och förstärka omvårdnadsarbetet. Vid årets slut var ett flertal sjukskötersketjänster vakanta, vilket föranlett diverse rekryteringsåtgärder. Förhoppningen är att samtliga vakanser ska vara tillsatta under början av Personalstruktur Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS) påbörjade 2012 ett arbete med att utveckla och strukturera innehållet i både de kort- och långsiktiga kompetensförsörjningsplaner. Arbetet har fortsatt under 2013 och avsikten är att varje chef utifrån sitt vårduppdrag identifierar vilken kompetens som krävs för att klara uppdraget. I nästa steg identifieras eventuell kompetensbrist eller övertalighet inom de olika yrkeskategorierna som finns på respektive klinik. Utifrån detta ska klinikvisa handlingsplaner upprättas årligen. Översynen gäller alla yrkesgrupper men i SÄS verksamhetsplan för 2013 anges den kritiska resursen läkare - som en första grupp att fokusera på. Det övergripande syftet är att uppnå en bra balans, så att SÄS undviker dyrbara bemanningslösningar. Till följd av rekryteringssvårigheter inom vissa specialiteter köper SÄS fortfarande hyrläkare vilket till stor del avvecklades under 2013, framförallt inom psykiatrin. Vad gäller personalomsättning är kategorin läkare fortfarande dominerande. Den geografiska närheten till SU är en bidragande faktor, inte minst för gruppen nyfärdiga specialister. Därutöver utgör pensionsavgångarna en betydande andel de kommande 10 åren och summan uppgår till 30 procent där taket nås Man kan också se ett ökat antal avgångar av sjuksköterskor, som väljer att sluta på egen begäran. Hösten 2013 tilldelades SÄS åtta utbildningstjänster för specialistutbildning av sjuksköterskor på halvfart, utbildningen är på två år. För dessa åtta utbildningstjänster finansieras lönen av VG-regionen. Denna satsning är den första av flera, då det kommer att tilldelas ytterligare utbildningstjänster under 2014 och fram till Behovet är större, och klinikerna själva finansierar elva sjuksköterskor som går en specialistutbildning, med start under Gruppen läkarsekreterare utgör en omfattande lokal och regional bristkompetens med betydande pensionsavgångar. Satsningar planeras nu för att säkra kompetenstillgången. Under hösten 2013, startade i samarbete med Yrkeshögskolan i Borås, en yrkesutbildning för medicinska sekreterare. Utbildningen är två år och det är även beslutat en start hösten I samband med ett förändrat vårdinnehåll och en förändrad vårdorganisation (integration öppen och sluten vård) fortsätter SÄS att fokusera på att utveckla, förändra och stärka chefsrollen för första linjens chefer och detta är ett arbete som fortsatt är i fokus. Därutöver arbetar SÄS med att tydliggöra det samlade utbildningsuppdraget som utgör grunden för en hållbar kompetensförsörjning. Utbildningsuppdraget på SÄS VFU, AT och ST, utgör grunden för en hållbar kompetensförsörjning och detta uppdrag jämställs med produktionsuppdraget. SÄS AT omfattar tjänstgöring under 21 månader varför SÄS i genomsnitt hanterar ca 70 personer i denna anställningsform. Det är ca 30 AT-läkare som erhåller sin legitimation varje år och av dessa stannar ca procent kvar på SÄS som ST. Under 2013 har en AT-SPUR