Ätstörningar, vårdprogram division Vuxenpsykiatri
|
|
- Maja Lund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Division vuxenpsykiatri Divisionsgemensam Dokumentnamn Ätstörningar, vårdprogram division Vuxenpsykiatri Version 3 Ersätter EG1 Arbetsplats Divisionsgemensam Upprättat av Britta Frank och Cecilia Fagerberg Ansvarig Stefan Bergström Giltig from Dok Nr 0006 Giltig tom Godkänt av Publicerat av Stefan Bergström Inga-Lill Modig Ätstörningar, vårdprogram division Vuxenpsykiatri Inledning Ätstörningar är ett vanligt och allvarligt tillstånd som ofta debuterar hos ungdomar och kan förstöra unga människors liv under många viktiga år. Risken att dö en för tidig död är dessutom stor. Personer med ätstörningar har ofta långa sjukdomsperioder då skola och arbete inte fungerar och påfrestningar för anhöriga blir ofta extremt tung. Vid ätstörningar har patienterna i de flesta fall viktfobi som leder till viktnedgång, vilken kan bli allvarlig. Övervägande delen, mer än 90 % av dem som utvecklar ätstörningar är kvinnor. Insjuknandet sker oftast under tonårstiden. Mat och ätande har i alla kulturer varit en viktig del av den sociala samvaron och i skapandet av relationer. Måltider är inte bara till för att säkra kroppens behov av näring utan är i lika hög grad ett sätt att hålla ihop relationerna i familjen, släkten och bland vänner. I alla religioner har den gemensamma måltiden en central och symbolisk betydelse. Det har också fastan som är förknippad med andlig rening och moralisk styrka. Det har framkommit behov av att ta fram ett vårdprogram för ätstörningsvården och detta är ett länsgemensamt vårdprogram inom vuxenpsykiatrin i Malmfälten, Sunderbyn och Piteå älvdal. Det har utformats efter de nationella kliniska riktlinjerna för utredning och behandling av ätstörningar, utifrån regionalt vårdprogram för ätstörningar inom Stockholms läns landsting samt utifrån flerårig klinisk erfarenhet av arbete med patienter med ätstörningsproblematik. Vårdprogrammet har utformats i samarbete mellan representanter för den specialiserade ätstörningsvården, psykiatriska vårdenheten, medicin- och rehabkliniken, dietister samt tandläkare inom Norrbottens läns landsting. Etiologi De bakomliggande orsaksfaktorerna till ätstörningsproblematiken är inte helt fastställda men ses utifrån en biopsykosocial förklaringsmodell där en kombination av genetiska, hormonella, psykologiska samt sociala faktorer är betydelsefulla, dock av varierande grad i det enskilda fallet. Patienterna har ofta en mycket negativ självbild och stark självkontroll. Patienterna kan även uppvisa en alexitym bild med svårigheter att sätta ord på sina känslor. Vi ser
2 ätstörningsproblematiken som symtom och uttryck för bakomliggande emotionella och relationella svårigheter. Det är av största vikt att personer i omgivningen tar ansvar och påtalar om de ser någon som minskar alltför mycket i vikt eller har ett allvarligt stört ätbeteende. Nyckelpersoner för tidig upptäckt är föräldrar, lärare, idrottsledare samt personal inom skolhälsovård, ungdomsmottagning och tandvård. Syfte Syftet med det länsgemensamma vårdprogrammet är att kunna erbjuda samtliga patienter med denna problematik en evidensbaserad likvärdig behandling inom Norrbottens läns landsting samt att öka kunskapen om ätstörningar och om nödvändiga medicinska åtgärder och effektiva behandlingar. Det är viktigt att upptäcka och behandla ätstörningar i ett tidigt skede, dels för att tidigt bryta negativa somatiska symtom och komplikationer, dels för att minska risken för fastlåsning i anorektisk/bulimisk sjukdomsidentitet. Sammanfattning Ätstörningsproblematiken ses som en psykisk åkomma men den kan även leda till allvarliga kroppsliga tillstånd som kan bli livshotande. Bedömningen och behandlingen är därför inriktade både på patientens kroppsliga och psykiska tillstånd. Det viktigaste första steget i behandlingen är att bryta svälten och normalisera ätmönstret. Det behövs ofta ett konkret stöd i matsituationen. Användandet av matdagböcker kan utgöra ett sådant stöd. Behandlingsalternativen för patienter med ätstörningar är många i Sverige. Man använder kombinationer av olika terapiformer utifrån deras användbarhet i det specifika fallet. Självhjälp, psykopedagogik, nutritionsbehandling, farmakologisk och psykoterapeutisk behandling används vid sidan om sjukgymnastik, arbetsterapi och kreativa behandlingsmetoder som t ex bild, drama. Behandling vid ätstörningar ges vanligtvis individuellt, i grupp eller till familjen, men även här finns kombinationer. Anhörigcirklar kan vara ett gott komplement till övriga behandlingsinslag. I de flesta fall är psykoterapi centralt vid behandlingen av ätstörningar. Psykoterapi fokuserar primärt på symtom, tankar, känslor och attityder kring ätstörningsproblemen samt på interpersonella relationer. Patienter med ätstörningar uppfattas av många i sjukvården som svårbehandlade. Det är inte ovanligt att dessa patienter väcker ilska och frustration samt rädsla för patientens somatiska tillstånd. Det är ju bara att börja äta. Patienternas ambivalens och ibland låga motivation till förändring är också faktorer som kan försvåra behandlingsarbetet. Det krävs stort mod av patienten att våga lämna sin livsstilstrategi, eftersom hon/han inte vet vad som väntar när de inte har kontroll. Att bygga en förtroendefull relation är själva grunden för ett fortsatt förändringsarbete. Patienten lider ofta av låg självkänsla och självförakt.
3 Målgrupp Målgruppen är patienter med anorexia nervosa vilken är den mest omtalade ätstörningen, men till de primära ätstörningarna hör även bulimia nervosa samt ätstörning utan närmare specifikation (UNS). Ätstörningen ska inte vara sekundär till någon känd somatisk åkomma (t ex hypertyreos, diabetes mellitus, celiaki) eller någon annan psykisk störning (t ex depression). Riktlinjer för utredning och behandling Klinisk bedömning och utredning av patienter med ätstörningar sker via team med specialkunskap kring ätstörningar där ställning tas både till patientens somatiska och psykiska tillstånd. Teamen är multiprofessionella där yrkeskategorierna läkare, arbetsterapeut, sjukgymnast, psykolog, kurator, skötare och sjuksköterska ingår. Behandlingen av ätstörningar bör så långt som möjligt ske i öppenvård eller i öppenvård med dagvård. Endast vid svåra svälttillstånd och allvarlig samsjuklighet kan det vara motiverat med behandling i slutenvård. Familjeperspektivet ses som betydelsefullt och familjeterapi/familjestöd erbjuds som komplement till den individuella behandlingen. Om den kliniska bilden inger misstanke om bakomliggande neuropsykiatrisk problematik kan patienten i senare skede få genomgå kompletterande neuropsykiatrisk utredning. Deltagande i kvalitetsregistret Riksät och Stepwise (databaserat frågeformulär) erbjuds till alla patienter. Sjukdomsbild Anorexia nervosa Specifika symtom Viktfobi (rädsla för viktuppgång, även om patienten är underviktig) Störning av kroppsupplevelsen Kompensatoriskt beteende, t ex kräkningar, överdrivet motionerande, bruk av laxermedel eller diuretika, kan förekomma. Vanliga psykiska symtom Sömnsvårigheter, ångest, koncentrationssvårigheter och depression. Somatiska symtom Trötthet, perifer cyanos, frusenhet, menstruationsbortfall, torr och sprucken hud. Bradykardi, lågt blodtryck, ev. elektrolytrubbningar, järnbrist, B12-brist eller zinkbrist. Osteoporos kan utvecklas.
4 Behandling Behandlingen av patienter med anorexia nervosa ska ske med hög prioritet och tidiga insatser. Behandlingen enligt vårdprogrammet delas in i tre olika nivåer Patientens viktkurva är nedgående, BMI < 15. Nivå 1 Det viktigaste första steget i behandlingen är att bryta svälten och normalisera ätmönstret. Fokus på behandlingen är stöd i maten, vila, ångesthantering och bryta eventuellt kompensatoriskt beteende. När vikten är mycket låg eller om man inte når en stabilisering av vikten, kan det bli nödvändigt med tillägg av näringsdrycker utöver normala måltider. Konkret stöd i matsituationen erbjuds vid måltider, detta är ett viktigt stöd och en pedagogisk möjlighet för patienten att lära sig hur en normalstor måltid ser ut. Ångesten är stark under nivå 1 och hanteras via samtal, vila, avspänning samt bolltäcke. Specialistläkarbedömningen är obligatorisk vid nivå 1. Somatisk status med puls-, blodtryck- och viktkontroll, BMI. Tempkontroll vid behov Ekg, blodprover samt laxermedicinering med t.ex. Inolaxol mot ev. förstoppning är åtgärder vid nivå 1. Massage, t ex taktil stimulering, avspänning och värme rekommenderas. Anhöriginformation ges under nivå 1 för att få familjen delaktig i behandlingen. Vid behov kan slutenvård behövas under nivå 1 behandling. Var god se i övrigt bifogad bilaga 1 - Riktlinjer vid jourverksamhet. Slutenvårdsindikatorer BMI < 14, puls < 45, bltr < 90/60, allvarliga elektrolytrubbningar, temp < 35,5, patienter med snabb viktnedgång och total matvägran, patienter som helt saknar sjukdomsinsikt och som inte är samarbetsvilliga (LPT). Riktlinjer för behandling av Anorexia nervosa i slutenvård Patientens somatiska tillstånd ska övervakas kontinuerligt. Medicinska komplikationer (hypokalemi, hypofosfatemi) ska korrigeras. Normala måltider med måltidsstöd ska upprättas. Vid matvägran ges sondnäring (intravenös nutrition ska undvikas) Vid risk för refeedingsyndrom ska näringsintaget reduceras de första 2 veckorna. Näringsordination sker i samråd med dietist. Om patienten är över 16 år och har BMI under 13 ska rullstol ordineras, är BMI under 12 ska sängläge ordineras. Riktlinjer för viktuppgång: 0,5 1 kg/vecka = näringsintag ca kcal/dag.
5 Komorbiditet som t ex affektiva sjukdomar och ångestsyndrom ska behandlas. Var god se i övrigt bilaga 2 Riktlinjer vid behandling av ätstörningar på vårdavdelning och bilaga 3 Benskörhet vid ätstörningar. Nivå 2 Viktkurvan börjar stabiliseras. BMI och det finns en acceptans i beteendet. Patienten kan nu ta en normalportion. Ångesten är lindrigare än under nivå 1 men vila och avspänning är fortfarande nödvändig behandling även här. Patient erbjuds möjlighet till andra terapeutiska behandlingsåtgärder som sjukgymnastik/kroppsorienterad behandling i form av basal kroppskännedom, anatomigrupp, massage, t ex taktil stimulering, ridterapi, bassäng och styrketräning, antingen individuellt eller i grupp. Affektskola kan även erbjudas. Den individuella samtalskontakten är stödjande/ pedagogisk bearbetande. Anhörig- och familjesamtal erbjuds vid behov. Viktkurvan börjar normaliseras BMI > 17. Nivå 3 Patienten erbjuds viss gruppbehandling även på denna nivå efter behov. Den individuella samtalskontakten är stödjande, pedagogisk. Psykoterapi erbjuds i vissa fall på enheten. Under nivå 2 och 3 kan ges behandling med KBT (kognitiv beteendeterapi) eller KPT(kognitiv psykoterapi). I Luleå finns även behandling med ACT (Acceptans and Commitment Therapy). I Piteå finns under nivå 3 möjlighet att erbjuda MBT-behandling (mentaliseringsbaserad terapi) för patienter med bakomliggande emotionell instabil problematik. Arbetsterapin är på nivå 3 inriktad mot sysselsättning fritid boende. Sjukdomsbild Bulimia nervosa Specifika symtom Viktfobi, den bulimiska patientens vikt är ofta normal men de är ofta rädda för att gå upp i vikt. Hetsätningsattacker samt kompensatoriska beteenden som kräkningar, bruk av laxermedel, diuretika och överdriven motion. Vanliga psykiska symtom
6 Den bulimiska patienten har tappat kontrollen vilket ofta leder till en depressiv och mer ångestfylld bild. Patienterna kan även ha självdestruktivt beteende i andra uttrycksformer än ätstörningar (t.ex. genom att skära sig, alkohol/drogmissbruk) Somatiska symtom Somatiska komplikationer vid bulimia är i allmänhet kopplade till det kompensatoriska beteendet, d.v.s. kräkningar och laxermedelsmissbruk. Det kan bl.a. leda till hypokalemi som kan bli allvarlig. Tandskador p.g.a. kräkningar är vanligt förekommande. Se bilaga 4 Odontologiska aspekter på ätstörningar Behandlingen av bulimia nervosa bör ske i öppenvård. Psykoterapeutisk behandling rekommenderas som den viktigaste behandlingsinsatsen, i första hand tidsbegränsad psykoterapi, individuellt eller i grupp, med fokus på både beteendeförändringar och personlighetsutveckling. I de fall där patienten har kaotiskt ätande med mycket frekventa kräkningar och hetsätningsbeteende samt vid självdestruktivitet och självmordstankar kan det vara motiverat med behandling i slutenvård. Behandling Riktlinjer vid behandling av bulimia nervosa Patienter med bulimi bör träffa en läkare för somatisk undersökning. Patienten ska ges konkret stöd för att normalisera ätbeteendet och bryta beteendet med hetsätning och kräkningar, t ex genom användning av matdagbok. Patienten ska uppmuntras att använda självhjälpsmanualer. Medicinska komplikationer (t.ex. hypokalemi) ska korrigeras Individualterapi med KBT eller kognitiv terapi ska ges. I senare skeenden även dynamisk terapi med fokus på att förbättra självkänsla och relationer. Korttidsterapi i grupp med fokus på beteendeförändringar och självutveckling bör kunna erbjudas. Kroppsorienterad terapi (via sjukgymnast) rekommenderas. Patienten ska remitteras till tandläkare för kontroll av tandstatus. Farmakologisk behandling med Fluoxetin ges vid behov. Komorbiditet som t.ex. affektiva sjukdomar och ångestsyndrom ska behandlas. Ätstörning utan närmare specifikation Ungefär 30-60% av de patienter som söker hjälp för ätstörningar uppfyller varken kriterierna för anorexia nervosa eller bulimia nervosa utan får diagnosen ätstörning utan närmare specifikation (ätstörning UNS). Behandlingen av dessa patienter bör följa ovanstående riktlinjer för anorexia nervosa eller bulimia nervosa beroende på vilken symptombild patienten uppvisar. Anorexia nervosa kan även övergå i bulimia nervosa och blandtillstånd förekommer. Psykofarmakologisk behandling vid ätstörningar Läkemedelsbehandling vid ätstörningar används på flera olika indikationer framförallt för att påverka sekundära symtom såsom depression, ångest, tvång och mot sömnsvårigheter.
7 Medicineringen ses alltid som komplement till övrig terapeutisk, pedagogisk och stödjande behandling. Mot depression och tvång används i första hand SSRI-preparat t ex Sertralin eller Citalopram alt Escitalopram (Cipralex). Vid ångest kan t ex Prometazin (Lergigan) eller Hydroxizin (Atarax) ges vid behov. Vår erfarenhet är att Pregabalin (Lyrica) i låg dos, mg x 1-3 i vissa fall kan vara en hjälp för ångestlindring. Vid mer svåra ångesttillstånd kan effekt ses av Quetiapin (Seroquel D) initialt i låg dos 50 mg dagligen, vid behov dosökning - vanligen upp till mg dagligen. Sömnmedicinering med Zolpidem (Stilnoct), Zopiklon (Imovane) Propiomazin (Propavan) eller Alimemazin (Theralen) kan ges vid behov. Vid bulimia nervosa finns indikation för insättning av SSRI-preparat framförallt Fluoxetin i dos mg/dag. Ev. bakomliggande bipolär sjukdom behandlas enligt gängse behandlingsrekommendationer gällande dessa tillstånd. Bilaga 1 Riktlinjer vid jourverksamhet Inledning Patienter med ätstörningsproblematik under 18-års ålder behandlas i första hand via BUP. Patienter över 18 år behandlas i första hand av Vuxenpsykiatrin. Se i övrigt länsgemensamt vårdprogram för vuxenpsykiatrin i Norrbotten. Vid akut somatisk påverkan kan dock dessa patienter behöva vårdas på medicinkliniken Bedömning av patienten vid akutmottagningen Vid misstanke om allvarlig ätstörning (anorexia nervosa med grava svältsymtom) ska patienten träffa läkare som bedömer både psykiskt och somatiskt status. Var särskilt observant på blodtryck, hjärtfrekvens, kroppstemperatur och ödemtendens. Anorektiska patienter som också kräks och/eller laxerar utgör en särskild riskgrupp vad gäller cirkulationspåverkan. Detta gäller även patienter som haft en snabb viktnedgång. Patienter med bulimia nervosa kan vid frekventa kräkningar få uttalade elektrolytrubbningar (framförallt hyopkalemi) med risk för hjärtpåverkan. F ö orsakar patienter med bulimia nervosa sällan behov av akuta åtgärder.
8 Somatisk differentialdiagnostik Tänk på att viktnedgång också kan förekomma vid: endokrina sjukdomar som t ex hyperthyreos och diabetes mellitus samt vid tarmsjukdomar, tumörsjukdomar och långvariga infektioner. Utredningsprover på nya patienter vid akutbedömning Blodstatus Na, K Ca, P, Mg, Alb, Krea ASAT, ALAT, Amylas B-glukos CRP U-sticka (glukos, protein) TSH, T3, T4 EKG B12, folat, homocystein Indikatorer för slutenvårdsbehandling Viktnedgång mer än 25 % av normala kroppsvikten (eller BMI under 14) Snabb och akut viktnedgång med somatisk påverkan Total matvägran Saknar sjukdomsinsikt, är inte samarbetsvilliga Kan inte minska kompensatoriskt beteende och är medicinskt påverkade Svagt nätverksstöd hos svältpåverkad patient Puls under Blodtryck under 90/60 Temperatur under 35,5 0 Elektrolytrubbningar (hypokalemi) Tecken på uttorkning Allvarliga ödem Påverkat allmäntillstånd (svimmat, muskelsvaghet, hjärtklappning, tryck över bröstet etc.) Om symtom enligt ovan och patienten vägrar frivillig vård, överväg vård enligt LPT Medicinska kontroller vid slutenvårdsbehandling Första dagarna dagliga kontroller av somatisk status: puls, blodtryck, kroppstemperatur, ödemtendens etc. Vid inläggning tas inkomstprover (blodstatus, Na, K, Ca, P, Mg, Alb, Krea, ASAT, ALAT Amylas, P-glukos, CRP, S-Fe, TIBC, Ferritin, Folat, Kobalamin, Zink, U-sticka (glukos, protein) och EKG (var särskilt observant på patologisk förlängning av QT-tiden vilket man ser vid elektrolytrubbningar framförallt hypokalcemi och hypomagnesemi).
9 Hypofosfatemi efter 2-3 dagars näringstillförsel är ett allvarligt tecken på hotande refeedingsyndrom som omedelbart måste åtgärdas med substitution samt med minskad energitillförsel. Ta kontakt med medicinjouren och dietist. Hypokalemi är vanligt förekommande hos patienter som kräks, detta ska substitueras med kalium Behandling för att bryta svälten Normala måltider (normalkost eller vegetariskt alternativ) från första dagen, förutom vid risk för refeedingsyndrom, se nedan Riktlinjer för viktuppgång: 0,5 1 kg/vecka = näringsintag c:a 3000 kcal/dag. Måltidsstöd Begränsad tid för måltid, min Vila efter maten (frukost, lunch och middag) 30 minuter under vak. Inga toalettbesök efter måltider Alt 1: Komplettera med näringsdryck Alt 2: Näring via sond Om patienten inte klarar att äta upp maten Undvik intravenös nutrition p.g.a. ökad risk för refeedingsyndrom Refeedingsymtom Ökad risk vid BMI under 12 Ökad risk de 14 första dagarna vid återuppfödning Orsakad av minskad vä kammarmassa och reducerad kontraktilitet samt svältinducerad fosfatbrist. Symtom: Förhöjt blodtryck, hjärtinkompensation med perifera ödem, parestesier och muskelsvaghet, krampanfall, coma. Vid tecken på refeedingsymtom behandla via medicinklinik och i samråd med dietist. Behandling: Starta återuppfödning med kcal/kilo kroppsvikt. Öka sedan med ca 200 kcal varannan dag till optimal nivå om blodtryck, Na, K, Ca, P, Mg är stabila. BMI < 12 sängläge BMI < 13 rullstol Riktlinjer vid fysiska aktiviteter
10 BMI >14 röra sig normalt på avdelningen, långsamma promenader 30 min/dag med personal BMI > 16 delta i lättare fysisk aktiviteter med personal Tvångsvård (LPT) Anorexia nervosa är en allvarlig psykisk störning som vid grav svält kan innebära ett livshotande tillstånd. Patientens tillstånd kräver vid sådana tillfällen dygnet runt vård. Om patienten motsätter sig inläggning och adekvat behandling på frivillig väg kan det bli nödvändigt med vård enligt LPT. Generellt gäller att Om en patient med ätstörningsproblematik vårdas på medicinklinik ska samverkan ske mellan psykkliniken och medicinkliniken När det somatiska tillståndet tillåter fortsatt vård på psykiatrisk avdelning - ska patienten utskrivas från medicinkliniken. Bilaga 2 Riktlinjer vid behandling av ätstörning på vårdavdelning Vid inläggning på vårdavdelning informeras patienten utifrån ett befintligt informationsblad om vad som händer på avdelningen samt anhöriga bjuds in. Även skriftlig information lämnas till patient. Inkomstsamtalet innefattar även en grundlig kostanamnes för att ta reda på hur ätbeteendet ser ut Vägning sker 1-2 ggr/vecka eller enligt läkarordination. Vikten bör tas vid bestämda tider och helst med endast underkläder på Provtagning sker efter läkarordination På anorexipatient följs blodtryck, puls och temperatur Toalettbesök görs innan måltid och först en timme efter måltiden Inga förhandlingar kring måltider eller vila accepteras Kontakt tas med dietiskt för initialt matschema Utöver frukost, lunch och middag serveras tre mellanmål Vid risk för refeedingsyndrom ska näringsintaget reduceras de första två veckorna. Näringsordination sker i samråd med dietist Alla måltider serveras av personal som även sitter som matstöd Måltidslista fylls av personal vid varje måltid Begränsa kaffe- och tedrickande till max 2dl 4 gånger dagligen Huvudmåltider får ta max 30 minuter och som dryck serveras mjölk
11 Ingen extra salt eller kryddning av maten tillåts Mellanmål får ta max 20 minuter Ordinerad vila 30 minuter i sängen under filt efter måltider sker under vak Om patienten inte äter upp maten så serveras näringsdryck som intas inom max 5 minuter Notera servettanvändning så att patienten inte gömmer mat Observera behovet av omvårdnadsåtgärder och ångesthantering. Bolltäcke och taktil massage kan användas vid behov i ångetdämpande syfte Grad av aktiviteter bedöms utifrån patientens vikt och diagnos Möjlighet till stödjande samtal erbjuds dagligen Permissioner samt utevistelse tas upp vid rond. Planera permissionen med måltider, skriva matdagbok och möjlighet att kontakta avdelningen vid svårigheter. Vid matvägran sätts sond enligt läkarordination. Övriga punkter När behandling i slutenvård är nödvändig så bör behandlingstiden om möjligt vara kort och tidsbegränsad. Kontakt tas så fort som möjligt med ätstörningsenheten i öppenvård för samverkan och samplanering. Var uppmärksam på om patienten börjar manipulera oss, om det sker så pratar vi igenom det genast Vid utebliven viktuppgång ökas näringsintaget samt eventuella förmåner dras in Vid matvägran sätts sond in vid varje måltid och tas ut efteråt Utslussning från avdelningen sker via vårdplanering, då planeras också fortsatt behandling inom dagvård och öppenvård. Bilaga 3 Benskörhet vid ätstörning Energibristen och hormonrubbningarna medför att nedbrytningen av benvävnaden går fortare än uppbyggnaden. Höga kortisolnivåer, som en effekt av svälttillståndet, påskyndar också nedbrytningen. Benskörheten vid anorexi kan bli mycket allvarlig framförallt i ländrygg och bäckenregionen och är ofta inte reversibel. Benuppbyggnaden pågår under uppväxten fram till ca 25 års ålder. Efter denna tid har man byggt det skelett man ska använda resten av livet. Den viktigaste behandlingen är därför att normalisera vikt och energiintag. Bentäthetsmätning, DEXA, bör göras efter 1 års amenorré och följas en gång årligen om svälttillståndet kvarstår. Tillskott med calcium och D-vitamin (finns i kombinationspreparat, t ex 1 brustablett Cal-Dvita/dag) kan vara av värde när pat börjat äta tillräckligt. Vi rekommenderar dock i första hand remiss till dietist för bedömning av calciumintaget och för kostråd innan ev. tablettbehandling påbörjas. Fysisk träning med belastning är en viktig åtgärd vid kvarstående osteoporos trots normaliserat ätande och vikt. Östrogen har ingen effekt under pågående svält. Östrogen ska aldrig ges till kortvuxna flickor som fått sin anorexi tidigt (sluter tillväxtzonerna). Östrogensubstitution kan möjligen
12 övervägas till vuxna kvinnor som håller på att tillfriska. Behandling med bifosfonater rekommenderas inte och är dessutom kontraindicerat vid kräkningar p.g.a. risken för esofagit. Kompletterande lab-prover som tas vid långvarig svält utöver rutinproverna: Magnesium, Zink, PTH, 25OH vit D (vid långvarig svält och amenorré för att kontrollera mineraliseringen) Bilaga 4 Odontologiska aspekter på ätstörningar Inte ovanligt att dessa patienter har orala besvär som exempelvis karies, frätskador, ilningar, muntorrhet, bristande tuggförmåga, men också tandskador som påverkar utseendet och därmed självkänslan. Det är därför ur odontologisk synvinkel viktigt med en tidig upptäckt av en ätstörning och då också ett odontologiskt omhändertagande. Exempel på orala fynd Munvinkelragader, torra spruckna läppar Traumatiska sårskador i slemhinnan Spottkörtelsvullnad/inflammation Munblåsor/aftösa skador Tungförändringar och försämrad funktion hos smaklökarna Tandköttsinflammation Förändrad salivsammansättning Muntorrhet Karies Erosionsskador - Frätskador på tänderna Bettfysiologiska besvär Odontologiskt omhändertagande Behandlingsplan på kort sikt och lång sikt (och då gärna i samråd med ätstörningsvården) På kort sikt Eliminera akuta besvär och förhindra fortsatta skador. Information Munhygien instruktion/information: mjuk tandborste, ljummet vatten, lågabrasiv tandkräm med fluor, inte borsta inom en timme efter kräkning, däremot borsta tungan! Kostens påverkan på tänderna som ex: att vissa födoämnen skyddar tänderna, exempelvis mjölkprodukter och ost, kombinera gärna frukt (som är surt) med yoghurt eller fil, att intag av lightläsk-drycker med dess innehåll av bl.a. fosforsyra, citronsyra ökar riskerna för frätskador.
13 Här är det ju viktigt att råden ges i samråd med ätstörningsvården så att vi inte ger varierade budskap. Extra fluortillskott - fluorsköljning, ev. insättande av fluorgelskenaregelbunden behandling hos profylaxtandsköterskarestaurationer - i composit. Studiemodeller -(för att avgöra ev. fortsatt progress av erosionsskador) Ev. bettfysiologisk behandling rörelseträning, bettskena (minska risken för fortsatt tandslitage) På lång sikt Den odontologiska riskbedömningen hos dessa patienter är komplicerad och därför bör en patient med ätstörningsproblematik betraktas som en risk-patient under mycket lång tid inom tandvården. Detta innebär korta revisionsintervall med extra förebyggande insatser. Permanent bettrehabilitering med protetiska rekonstruktioner kan bli aktuella.remiss till specialistteam Konklusion Samtliga patienter (även anorexia nervosa) med ätstörningsproblematik bör remitteras till tandläkare, gärna till Folktandvården, i ett tidigt stadium. Ett remissförfarande säkerställer en vårdkedja, som vårdgivaren har kontroll över. Inom Folktandvården finns kunskap och resurser att ta hand om dessa patienter Redaktör: Inga-Lill Modig Ansvarig: Britta Frank och Cecilia Fagerberg Senast ändrad: : NLL - Norrbottens läns landsting
Ätstörningar Ulf Wallin
Ätstörningar Ulf Wallin Wallin Ätstörningar och födorelaterade syndrom DSM-5 Anorexia nervosa Bulimia nervosa Hetsätningsstörning Undvikande/restriktiv ätstörning Självrensning Anorexia Nervosa Svår psykiatrisk
Läs merÄtstörningar. Ute Attermeyer. Överläkare. Centrum för Ätstörningar
Ätstörningar Ute Attermeyer Överläkare Centrum för Ätstörningar (Ha du själv någon tänkt att du borde träna mer? äter nyttigare? är missnöjd med din kropp?) Hela livet kretsar kring mat, träning och
Läs merÄtstörningar- somatiska och psykologiska aspekter
Ätstörningar- somatiska och psykologiska aspekter Marianne Kjaeldgaard Universitetslektor Övertandläkare Karolinska Institutet Odontologiska Institutionen Ätstörningar Anorexia nervosa Bulimia nervosa
Läs merMissbruk och ätstörning. Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare
Missbruk och ätstörning Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare Innehåll Vad är ätstörning? Patienter med ätstörning som missbrukar och missbrukare som har symtom på ätstörning, vad är skillnaden?
Läs merAnorexi-Bulimiavdelningen
Barn- och ungdomspsykiatri Anorexi-Bulimiavdelningen, avd 336 VO Barn- och Ungdomspsykiatri Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus 416 85 Göteborg tel. 031 3435476, 3435598 fax 031 849061 Anorexi-Bulimiavdelningen
Läs merRiktlinjer vid ätstörningar
Riktlinjer vid ätstörningar Vuxenpsykiatrin Sollefteå sjukhus Agnieszka Radziewinska ST-läkare Anita Westman skötare/processägare för ätstörningsvård INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 1. Sammanfattning 2 2. Bakgrund...
Läs merÄtstörningar. Regional medicinsk riktlinje. Huvudbudskap. Diagnos. Utredning
Regional medicinsk riktlinje Ätstörningar Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören efter remiss (HSD-A 29-2014) giltigt till juni 2016 Utarbetad av sektorsråden allmänmedicin, barn- och ungdomspsykiatri
Läs merÄtstörningar. Yvonne von Hausswolff-Juhlin Överläkare/Docent. Raili Ala Sjuksköterska/ Legitimerad psykoterapeut
Ätstörningar Yvonne von Hausswolff-Juhlin Överläkare/Docent Raili Ala Sjuksköterska/ Legitimerad psykoterapeut Agenda Diagnos Debut Prognos Somatiska komplikationer Psykiatrisk samsjuklighet Somatisk utredning
Läs merÄtstörningar. Tdl Hanna Eriksson Tdl Christian Hermansson
Tdl Hanna Eriksson Tdl Christian Hermansson Tidigare klassificering UNS ar Atypiska ar Klassificering DSM V ar Förekommer i medicinsk litteratur redan på 1600-talet Allvarligaste formen av, ökad dödlighet
Läs merUpprättad av (befattning, namn) Godkänd av (befattning, namn) Sign Gäller från datum Lena Grönberg Lidén, Sanna Aila och Claes Erixon
Version nr Diarie nr År/löp nr 4 Sidan 1 av 9 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Reviderat datum Barn- och ungdomspsykiatriska klin 2014-04-07 Upprättad av (befattning, namn)
Läs merRekommendationer i sammanfattning
Rekommendationer i sammanfattning Tidig intervention gentemot nydebuterade unga patienter ska prioriteras. Patienter med svåra ätstörningstillstånd ska erbjudas konkret matstöd och nutritionsbehandling
Läs merVälkomna till Anhörigutbildning!
Välkomna till Anhörigutbildning! Kort presentation Vad är en ätstörning? Vad händer I kroppen vid ätstörning Kunskapscentrum för ätstörningar KÄTS Utbildning Kvalitetssäkring Forskning Stockholms Läns
Läs merÄtstörningar! Mia Ramklint!
Ätstörningar! Mia Ramklint! Ätstörningar! Att tappa kontrollen över sitt ätande, så att man antingen äter för lite (anorexi) eller för mycket/hetsäter (bulimi och hetsätningsstörning)! Att på olika sätt
Läs merÄtstörningar Vad är det frågan om? Vasa 20.4 2011 Hanna Hongell Specialmedarbetare Katri Kopsa Psyk.sjukskötare Ätstörningskliniken Vilja Ab
Ätstörningar Vad är det frågan om? Vasa 20.4 2011 Hanna Hongell Specialmedarbetare Katri Kopsa Psyk.sjukskötare Ätstörningskliniken Vilja Ab Anorexia Nervosa Diagnostiska kriterier Viktnedgång, som leder
Läs merPsykiatrin och primärvårdens vårdöverenskommelser Gäller för: Region Kronoberg
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdöverenskommelser Giltig fr.o.m: 2017-06-01 Faktaägare: Sandor Eriksson, verksamhetschef vuxenpsykiatrin Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso- och
Läs merVAD ÄR ÄTSTÖRNING? Wallin -13
VAD ÄR ÄTSTÖRNING? ÄTSTÖRNINGAR DSM-IV Anorexia nervosa Bulimia nervosa Ospecifik ätstörning Hetsätningsstörning Födointags- och ätstörningar DSM-5 Anorexia nervosa Bulimia nervosa Hetsätningsstörning
Läs merInformation om Anorexi-Bulimi Dagvårdsenhet
Information om Anorexi-Bulimi Dagvårdsenhet April 2015 Om oss Anorexi-Bulimiverksamheten Anorexi-Bulimiverksamheten vid Drottning Silvias Barn-och Ungdomssjukhus består av tre enheter. Förutom dagvårdsavdelningen
Läs merStressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling
Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND Utredning, diagnostik och behandling Innehållsförteckning 1. Vad är stressrelaterad psykisk ohälsa? 3 2. Förslag på utredning 4 3. Diagnos 7 4. Behandling 10 5. Sjukskrivning
Läs merÄtstörningar. Information om ätstörningar
Ätstörningar Information om ätstörningar Ätstörningar Vad är det? Att vara drabbad av en ätstörning avgörs inte av hur många kilon en väger eller hur ens kr oppsform ser ut. Att ha en ätstörning handlar
Läs mer2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa
2. DIAGNOSTIK Definition Diagnostiska system Problem och utveckling Definition: Med ätstörning avses en ihållande störning i ätbeteende, som påtagligt försämrar fysisk hälsa eller psykosocialt fungerande.
Läs merNutritionsproblem och åtgärder
Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens
Läs merPSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin
PSYKIATRI AFFEKTIVA SYNDROM Unipolär depression Hos barn och ungdomar fluoxetin AFFEKTIVA SYNDROM Målsättningen är full symtomfrihet. Sertralin är förstahandsmedel vid unipolär depression. Lågt pris och
Läs merÄtstörningar Vad är en ätstörning? Historik, diagnoser och förekomst. Upptäckt. Uppkomst och vidmakthållande
Ätstörningar Maja Molin Psykiatrisjuksköterska maja.molin@ptj.se Vad är en ätstörning? Historik, diagnoser och förekomst Upptäckt Uppkomst och vidmakthållande Bemötande och behandling Även om du bara skulle
Läs merLUAB Liten Uppföljning av Anorexi/Bulimi VERSION 2, FEBRUARI 1996
Kodnummer: 9 6 månader Datum: SAMORDNAD UTVÄRDERING OCH FORSKNING VID SPECIALENHETER FÖR ANOREXI/BULIMI 9 12 månader Initialer: Intervjuare: LUAB Liten Uppföljning av Anorexi/Bulimi VERSION 2, FEBRUARI
Läs merPatienter med ätstörning och samtidig övervikt/fetma hur förhåller vi oss? Arbetsgruppen består av:
Patienter med ätstörning och samtidig övervikt/fetma hur förhåller vi oss? Arbetsgruppen består av: Ann Björklund, Elisabeth Bergqvist Ätstörningsenheten Östersund Ätstörningsenheten Östersund Gisela van
Läs merOral hälsa vid sjukdom Psykisk sjukdom Diabetes
Inger Stenberg Övertandläkare Oral hälsa vid sjukdom Psykisk sjukdom Diabetes 171012 Specialkliniken för sjukhustandvård/oral medicin Göteborg inger.w.stenberg@vgregion.se Tandhälsan Påverkar psykisk sjukdom
Läs merÄtstörning bedömning och behandling
2017-03-06 29821 1 (15) Sammanfattning Ätstörningar är allvarliga sjukdomar med livshotande fysiska och psykologiska komplikationer. De skiljer sig från andra psykiatriska sjukdomar genom att de oftast
Läs merVårdprogram för ätstörningsvård vid Länssjukhuset Sundvall-Härnösand. Vårdprogram för ätstörningsvård vid Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand 1
Vårdprogram för ätstörningsvård vid Länssjukhuset Sundvall-Härnösand oktober 2011 Vårdprogram för ätstörningsvård vid Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand 1 Innehållsförtackning 1. Inledning.4 2. Sammanfattning.5
Läs merInformation om Anorexi-Bulimi Slutenvårdsavdelningen
Information om Anorexi-Bulimi Slutenvårdsavdelningen Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Anorexi-Bulimi Slutenvårdsavdelning ADRESS Vitaminvägen 17, 41650 Augusti 2015 Om oss Anorexi-Bulimiverksamheten
Läs merRiktlinjer för vård av patienter med ätstörning och undervikt
Godkänt den: 2018-06-27 Ansvarig: Maria Holstad Högberg Gäller för: Psykiatri; Affektiva sjukdomar Riktlinjer för vård av patienter med ätstörning och undervikt Innehåll Syfte...2 Bakgrund...2 Roller och
Läs merVår ätstörningsvård är åldersobunden och länsövergripande: patientens bostadsort eller ålder ska inte vara ett hinder för en god, sammanhållen vård.
I samtliga sex kommuner i Halland be driver vi öppenvård för både barn och vuxna. Dessutom har vi heldygnsvård för vuxna i Varberg och Halmstad, samt hel dygnsvård för barn och ungdomar i Halmstad. I Kungsbacka,
Läs merTotalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p
Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen 61SÄ01 Ssk 07b 3 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-10-25 Tid: 17:00-21.00 Hjälpmedel:
Läs mereva.arvidsson@ltkalmar.se
eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att
Läs merDepression. 26 september 2013
Depression 26 september 2013 Epidemiologi Prevalens 6% I Sverige har 12% av alla sjukskrivna diagnosen depression Patienter med depression 31% ingen vårdkontakt 51% misskända patienter 6% otillräcklig
Läs merÄtstörningar hos barn, ungdomar och vuxna - utredning och behandling
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdprogram Division psykiatri 1 21 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Chef för FoU Karin Haster divisionschef 2015-12-08 2018-12-08
Läs merPsykiatrin och primärvårdens vårdöverenskommelser
Psykiatrin och primärvårdens vårdöverenskommelser Gäller för: Region Kronoberg Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Vårdöverenskommelse Giltig fr.o.m: 2018-06-25 Giltig t.o.m: 2020-06-01 Faktaägare:
Läs merNationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda
Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser
Läs merLANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1
LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 Förtydligande av vårdrutinen ansvars- och arbetsfördelning mellan division och division beträffande patienter med sk problematik Psykoorganiska tillstånd Konfusion Demens
Läs mer2009-10-0909 2009-10-0909
Mentaliseringsbaserad terapi vid ätstörningar ett pilotprojekt Högspecialiserad, landstingsdriven ätstörningsenhet Anorexia nervosa Bulimia nervosa Ätstörning UNS Ca 1300 patienter i behandling 600-700
Läs mer2 Målgrupper. 3 Vårdtjänster
ADA 6686 Sid 1 (10) UPPDRAG SPECIALISERAD ÄTSTÖRNINGSVÅRD 1 Uppdraget Syftet med specialiserad ätstörningsvård är att uppnå förbättrad psykisk hälsa och social funktionsförmåga, samt minska dödligheten
Läs merDental erosion hos barn och ungdomar. Barntandvårdsdagarna Karlstad 26/9 2014 Övertandläkare Maria Jarkander Pedodontikliniken Sollentuna
Dental erosion hos barn och ungdomar Barntandvårdsdagarna Karlstad 26/9 2014 Övertandläkare Maria Jarkander Pedodontikliniken Sollentuna Dagens agenda Vad är dental erosion? Är det vanligt förekommande?
Läs merNutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?
Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Leg. dietist Sylvia Bianconi Svensson Dietistverksamheten Division Primärvård, Skånevård KrYH 2015-10 KOL och nutritionsstatus Undervikt Ofrivillig
Läs merUpprättad av (befattning, namn) Godkänd av (befattning, namn) Sign Gäller från datum. Anita Ivarsson, verksamhetschef
Version nr Diarie nr År/löp nr 1 Sidan 1 av 9 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Reviderat datum Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken Upprättad av (befattning, namn) Godkänd
Läs merVår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå
BUP Västerbotten Vår klinik Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå I landstinget är vi nu tre specialistkliniker som har ansvar för åldersgruppen 0-17 år.
Läs merInnehållsförteckning 1 Inledning Definition Etiologi Utredning Diagnostik Behandling Prevention...
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Vuxentandvård- vårdprogram Giltig fr.o.m: 2016-12-22 Faktaägare: Maria Reventlid, Specialisttandläkare Pedodonti Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande
Läs merNationella riktlinjer Ångestsjukdomar
Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar
Läs merÄtstörningar och diabetes vad ska man tänka på
Ätstörningar och diabetes vad ska man tänka på Ulf Wallin Barnpsykiater Forsknings- och utvecklingsledare Kompetenscentrum Ätstörningar - SYD Äter för lite Restriktiva ätstörningar Anorexia nervosa Undvikande
Läs merRiktlinjer för psykiatrisk öppenvård. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar
Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård V U X E N P SYKIATRI SÖDER F A S TSTÄL L T 2011-06-16 V E R S I O N 2011:1 PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Innehåll Inledning 2 Definition av öppenvård,
Läs merRiktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn
Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn Giltighet 2012-12-01 tillsvidare Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga
Läs merAntagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Läs merIMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård
IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig
Läs merRehabiliteringsgarantin
Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig
Läs merKlinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida)
Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp Provmoment: TENTAMEN Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk15Vb Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:
Läs merSFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion
SFBUBs riktlinjer för depression Psykosocial behandling remissversion multimodal behandling i familjekontext med inriktning på depression fasindelad ges under minst 4-8 veckor före annan specifik behandling
Läs merHÖK - Barn och ungas psykiska ohälsa
HÖK - Barn och ungas psykiska ohälsa Första linjens ansvar och uppgifter Förhållningssätt Så mycket som möjligt av vård och stöd till barn och ungdomar med psykisk ohälsa ska ske i första linjens vård,
Läs merVad gör en dietist inom barnhabiliteringen?
Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen? Anette Ekelund leg.dietist Innehåll Habilitering och Hälsa Målgrupp Tillväxt Dietistens roll Nutritionsvårdsprocessen Habiliteringens barn och ungdomar Patientexempel
Läs merTyreoidearubbningar under graviditet och puerperium, gällande rutin
Tyreoidearubbningar under graviditet och puerperium, gällande rutin Berörda enheter Samtliga mvc, smvc och förlossnings-/bb-avdelningar i Norrbotten. Syfte Enhetlig handläggning av tyreoidearubbningar
Läs merSEKVENSERAD GRUPPTERAPI FÖR BULIMI
En treårig studie vid Anorexi- och Bulimimottagningen vid Östra sjukhuset I Göteborg. I studien jämförde man grupp- och individualterapi för patienter med BN eller ätstörning UNS. Inledande individuell
Läs merÄtstörningar. Att vilja bli nöjd
Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar
Läs merAnna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell
Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå VIC Vårdpersonal inom cardiologi www.v-i-c.nu Hjärtsviktsdagar i Göteborg 15-16 oktober 2009 Ur programmet; Teamet runt patienten Palliativ vård Hjärtsvikt och palliativ
Läs merKBT. Kognitiv Beteendeterapi.
KBT Kognitiv Beteendeterapi. Inledning. KBT är en förkortning för kognitiv beteendeterapi, som är en psykoterapeutisk behandlingsmetod med rötterna i både kognitiv terapi och beteendeterapi. URSPRUNGLIGEN
Läs merÄtstörningar hos barn, ungdomar. utredning och behandling
Utgåva: 1 Godkänd av: Claus Vigsø, divisionschef 2011-02-15 2014-02-14 Vårdprogram 1 (33) Utarbetad av: Ute Attermeyer, överläkare, Susanne Träff-Karlsson, sjuksköterska, Maria Eklund, sjukgymnast, Märit
Läs merHypothalamisk amenorré. Angelica Lindén Hirschberg Gynekologi och Reproduktionsmedicin, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm
Hypothalamisk amenorré Angelica Lindén Hirschberg Gynekologi och Reproduktionsmedicin, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Anna 27 år Remitterad pga sekundär amenorré Ensamstående, arbetar i hälsokostbutik,
Läs merPsykiatri Affektiva. Johannes Nordholm,verksamhetssamordnare
Psykiatri Affektiva Johannes Nordholm,verksamhetssamordnare Psykiatrisk vård i Göteborg Primärvård: vårdcentraler Specialistsjukvård (öppenvård, heldygnsvård): SU Psykiatri Psykos Psykiatri Affektiva Beroende
Läs merKostbehandling av födoämnesallergi Vad kan bli fel, hur kan vi förbättra? Linköping 15 sept 2011 Leg. Dietist Agnes Pal
Kostbehandling av födoämnesallergi Vad kan bli fel, hur kan vi förbättra? Linköping 15 sept 2011 Leg. Dietist Agnes Pal Födoämnesallergi? Slitningar i familjen Ätstörning Matvägran Särbehandling Dåligt
Läs merMAS-riktlinjer. Att identifiera och förebygga undernäring Reviderad Upprättad:
MAS-riktlinjer Att identifiera och förebygga undernäring Upprättad: 2011-01-01. Reviderad 2017-07-20 Inledning Undernäring är ett tillstånd av obalans mellan intag och förbrukning av näringsämnen. Ett
Läs merÖverträning. Eva Zeisig Specialist i ortopedi Med Dr Umeå universitet
Överträning Eva Zeisig Specialist i ortopedi Med Dr Umeå universitet Linnea Gustafsson http://www.svt.se/sport/varldsmastarentillbaka-efter-utbrandhet Per Elofsson Så kraschade vår skidkung Per Elofssons
Läs merHälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk
Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk eller somatisk sjukdom Missbruk/beroende och psykisk störning
Läs merFAKTA Psykisk hälsa - barn och ungdom
FAKTA Psykisk hälsa - barn och ungdom Dagens innehåll BUP - organisation och uppdrag Bas - fakta för FAKTA Psykisk hälsa - barn och ungdom Kliniska frågor Lagstiftning Stöd till Anhöriga 2 Organisation
Läs merMunhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Narkolepsi
7--4 Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Narkolepsi Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer med
Läs merMunhälsa och orofacial funktion hos personer med
Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Rapport från frågeformulär 114 frågeformulär Synonym Steinerts sjukdom. ICD-10 G71.1 Beräknad förekomst Allmänna symtom Orofaciala/ odontologiska symtom
Läs merMunhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Dystrofia myotonika. Synonym: Steinerts sjukdom.
01-1-17 Synonym: Steinerts sjukdom. Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Dystrofia myotonika Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa
Läs merMunhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Neurofibromatos 1
Neurofibromatos MUN-H-CENTER 6-- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Neurofibromatos Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial
Läs merVad är psykisk ohälsa?
Vad är psykisk ohälsa? Psykisk ohälsa används som ett sammanfattande begrepp för både mindre allvarliga psykiska problem som oro och nedstämdhet, och mer allvarliga symtom som uppfyller kriterierna för
Läs merVÅRDPROGRAM FÖR ÄTSTÖRNINGAR I VÄSTERBOTTEN 2010 2012
ÄTSTÖRNINGAR är ett vanligt och allvarligt tillstånd som oftast debuterar hos ungdomar och kan påverka unga människors liv under många viktiga år. Ätstörningsvård i Västerbotten bedrivs inom barnoch vuxenpsykiatrin,
Läs merVårdprogram. Ätstörningar
Vårdprogram Ätstörningar Författare Christine Danielsson aukt socionom/kurator Anette Karlsson leg arbetsterapeut Augusti 2006 Revideras senast december 2007 Vuxenpsykiatriska kliniken, Växjö Innehållsförteckning
Läs merNutrition vid cancer. Dietist Linda Sundkvist
Nutrition vid cancer Dietist Linda Sundkvist Malnutrition/ näringsbrist Nedsatt intag Nedsatt muskelmassa/ funktion Komplikationer Undernäring ger: Förlängd vårdtid Försämrad motståndskraft mot infektion
Läs merCannabisbruk syndrom akut omhändertagande
Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande BA Johansson, PhD, MD BUP, VO heldygnsvård, Malmö bjorn_axel.johansson@med.lu.se BUP:s vårmöte, Uppsala, 2016-04-21 Cannabis - förekomst Stor spridning i samhället
Läs merRiktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom
Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Giltighet 2013-08-16 2014-08-16 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp
Läs merJournalmall för psykiatrikursen
Journalmall för psykiatrikursen Obligatoriska rubriker (enligt Melior) i kursiv stil. Dessa rubriker samt övriga som bör kommenteras vid varje samtal är markerade med *. Övriga rubriker används när så
Läs mer- Örnsköldsviks sjukhus
10 03 23 - Örnsköldsviks sjukhus Vårdprogramansvarig: Kent-Åke Enström Senast uppdaterat: 01 06 11 02 04 19 07 09 19 10 01 29 10 02 02 10 03 23 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTANDE INLEDNING 3 DEFINITION
Läs merMotiv för tvångsvård i barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige
Motiv för tvångsvård i barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige Veikko Pelto-Piri, Lars Kjellin och Ingemar Engström Tvångsvård - Juridiskt Förutsättningar Tvångsvård inom slutenvården får endast ges om patienten
Läs merÅngestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa
Beata Bäckström Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa Tidigaste formen av psykopatologi ofta kroniska Vanligaste psykiatriska tillståndet - 15-20 % Enkla ångesttillstånd minskar med ålder -
Läs merRutiner för uppföljning efter ny stroke i primärvården - Kvalitets- och förbättringsarbete Vårdcentralen Delfinen
Rutiner för uppföljning efter ny stroke i primärvården - Kvalitets- och förbättringsarbete Vårdcentralen Delfinen Susanne Wahlström ST- läkare i Allmänmedicin Vårdcentralen Delfinen, Höganäs 2018-09-17
Läs merOm läkemedel. vid depression STEG 2 4
Om läkemedel vid depression STEG 2 4 BUP finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48 24 40 Falkenberg Tfn 0346-561 25 Halmstad/Hylte/Laholm Tfn 035-13 17 50 Välkommen
Läs merÄrende 15. Svar på motion: Samla och utveckla ätstörningsvården (V) PROTOKOLLSUTDRAG Regionstyrelsen. Peder Björn
PROTOKOLLSUTDRAG Regionstyrelsen Ärende 15 Svar på motion: Samla och utveckla ätstörningsvården (V) Regionstyrelsen tillstyrker regionfullmäktige BESLUTA a t t avslå motionen. Svar på motion: Samla och
Läs merAtt upptäcka, förstå och bemöta personer med ätstörningar under graviditet och eftervård
Att upptäcka, förstå och bemöta personer med ätstörningar under graviditet och eftervård 2019-05-27 och 2019-05-28 Martina Isaksson, Leg. psykolog, doktorand Ätstörningsenheten för vuxna, Akademiska sjukhuset
Läs merÄTSTÖRNING VID DIABETES
ÄTSTÖRNING VID DIABETES Ulf Wallin Barnpsykiater Forsknings- och utvecklingsledare Kompetenscentrum Ätstörningar - SYD Ätstörningar Anorexia nervosa Bulimia nervosa Undvikande/restriktiv ätstörning (ARFID)
Läs merSmärtbehandling - kvalitetsmål med bilaga
Godkänt den: 2017-06-29 Ansvarig: Rolf Karlsten Gäller för: Akademiska sjukhuset VÅRT MÅL ÄR ATT VARJE PATIENT VID AKADEMISKA SJUKHUSET skall få en så bra smärtlindring som möjligt. Ibland kan det på grund
Läs merMunhälsa och orofacial funktion hos personer med. Spielmeyer-Vogts sjukdom
Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Rapport från frågeformulär 17 frågeformulär Synonym JNCL, Juvenil Battens sjukdom, CLN3 ICD-10 E75.4 Beräknad förekomst Allmänna symtom Orofaciala/ odontologiska
Läs merVälkommen till avdelning 64
Välkommen till avdelning 64 Praktisk information Din omvårdnadsansvariga sjuksköterska (OAS) är: Personalen i ditt team är: Morgonmöte hålls varje vardag kl. 08.30 Frukost serveras kl. 08.00 Mellanmål
Läs merLäkemedelsverket Nationella riktlinjer, SOS Kliniska riktlinjer, SPF Kloka listan Lite egen erfarenhet
Sarantos Stasinakis Överläkare/Äldrepsykiatriskamottagningen Nacka AT-studierektor/Psykiatri Södra Stockholm Regional ST-studierektor för kurser/cpf Expertråd för Geriatriska sjukdomar Läkemedelsverket
Läs mer# 6 ÄTSTÖRNINGAR SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: II 10/1 1996, III 18/2 2009. Intervjupersonens ID# och Initialer. Datum för Intervjun
# 6 Amerikanska original som använts: II 10/1 1996, III 18/2 2009 ÄTSTÖRNINGAR SUPPLEMENT Intervjupersonens ID# och Initialer Datum för Intervjun Intervjuare Svensk översättning av Mia Luther (MD) och
Läs merTräning, näring, funktion och välbefinnande. Åsa von Berens Leg Dietist, Medicine doktor Utredare Äldrecentrum
Träning, näring, funktion och välbefinnande Åsa von Berens Leg Dietist, Medicine doktor Utredare Äldrecentrum Vad kommer jag prata om? Betydelsen av att kombinera träning med rätt näring Vad säger senaste
Läs merRIKSÄT Uppföljning version 1.0
Ärendeansvarig Patientens personnr Namn Informationsdatum Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella): (ÅÅÅÅ-MM-DD) Ange datum då vården på enheten påbörjades.
Läs merRapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015
Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Inledning Sedan 2009 har frågeställningen neuropsykiatriska funktionshinder
Läs merPrehospitalt omhändertagande
Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling
Läs merWivi-Anne Sjöberg Oral Medicin SU/Östra
Wivi-Anne Sjöberg Oral Medicin SU/Östra * Anorexia nervosa * Bulimia nervosa * Binge eating disorder * Ätstörning UNS * Ortorexi ALLMÄNT Ätstörningar drabbar c:a 3% av befolkningen, 90 % är kvinnor. Debuterar
Läs mer1.1 Du finner mycket få uppgifter av relevans för hypertonin i journalen. Hur kompletterar du anamnesen? Vad frågar du om mer? 2 p
Du har börjat som vikarie vid en husläkarmottagning, den ordinarie läkaren har flyttat utomlands efter en misslyckad politisk karriär. En 44 årig överviktig regissör kommer för kontroll av hypertoni som
Läs mer