Vårdprogram för ätstörningsvård vid Länssjukhuset Sundvall-Härnösand. Vårdprogram för ätstörningsvård vid Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand 1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vårdprogram för ätstörningsvård vid Länssjukhuset Sundvall-Härnösand. Vårdprogram för ätstörningsvård vid Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand 1"

Transkript

1 Vårdprogram för ätstörningsvård vid Länssjukhuset Sundvall-Härnösand oktober 2011 Vårdprogram för ätstörningsvård vid Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand 1

2 Innehållsförtackning 1. Inledning.4 2. Sammanfattning.5 3. Beskrivning av befintlig vård 6-7 Psykiatriska kliniken Barn- och ungdomsmedicinska kliniken Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken Övriga somatiska kliniker Primärvård Skolhälsovård Ungdomsmottagning 4. Sjukdomsdefinition 7-8 Allmänt Anorexia nervosa (AN) Bulimia nervosa (BN) Ätstörning utan närmare specifikation ( Ätstörning UNS) 5. Uppkomst och utveckling av ätstörning Multifaktoriellt synsätt Förekomst Könsskillnader Kulturella skillnader 6. Klinisk utredning Differential diagnostik och samsjuklighet Somatiska tillstånd Psykiatriska tillstånd Somatisk undersökning och utredning Somatiska fynd vid AN Somatiska fynd vid BN Somatiska fynd hos barn och tonåringar Svältens påverkan 7. Behandling Allmänt om behandling och bemötande Det tvärprofessionella teamarbetet Nutritionsbehandling Somatisk behandling av komplikationer Psykofarmakologisk behandling Psykologisk/psykoterapeutisk behandling Guidad självhjälp via Internet Sjukgymnastisk behandling Vårdprogram för ätstörningsvård vid Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand 2

3 8. Särskilda överväganden Behandling av barn Heldygnsvård Tvångsvård enligt LPT Långvarig ätstörning Gynekologi Graviditet 9. Samsjuklighet Depression och ångest Neuropsykiatriska funktionshinder Missbruk Personlighetsstörningar och självskadebeteende Övervikt Diabetes mellitus 10 Utmaningar för framtidens ätstörningsvård Referenslista 11 Förkortningar Bilagor 1. Diagnoskriterier 2. Refeedingsyndrom Vårdprogram för ätstörningsvård vid Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand 3

4 Inledning I november 2008 påbörjades ett arbete för att skapa regionala vårdprogram för ätstörningsvård i Norra regionen. Vårdprogrammet har utarbetats i samarbete med Stockholms Centrum för Ätstörningar, SCÄ. Vårdprogrammet har utformats i samarbete mellan psykiatriska kliniken, barn- och ungdomspsykiatriska kliniken och barn- och ungdomsmedicinska kliniken i Sundsvall/ Härnösand. Följande personer har deltagit: Beatrice Abrahamsson, leg sjuksköterska, psykiatriska kliniken Bengt Backlund, behandlingsassistent, psykiatriska kliniken Malin Engman, leg psykolog, psykiatriska kliniken Eva Jonsson, leg sjuksköterska, enhetschef, barn- och ungdomspsykiatriska kliniken Eva Landgren, överläkare, barn- och ungdomsmedicinska kliniken Karin Sandström Rytte, socionom, leg psykoterapeut, barn- och ungdomspsykiatriska kliniken Fredrik Svensson, ST-läkare, psykiatriska kliniken Valeria Varkonyi, överläkare, barn- och ungdomspsykiatriska kliniken Allmänt Ätstörningar är ett allvarligt tillstånd, som oftast debuterar hos ungdomar/unga vuxna och kan förstöra unga människors liv under många viktiga år. Risken att dö en för tidig död är dessutom ökad. Patienter med ätstörningar har ofta långa sjukdomsperioder då skola och arbete inte fungerar och påfrestningen på anhöriga kan bli extremt tung. Syfte Syftet med detta vårdprogram är att beskriva ätstörningsvården inom Härnösands Medelpads sjukvårdsförvaltning samt ge riktlinjer för hur vården bör bedrivas. Ätstörningsbehandling bedrivs i första hand inom följande verksamheter vid Länssjukhuset Sundsvall Härnösand: psykiatriska kliniken, barn- och ungdomspsykiatriska kliniken (BUP) i samarbete med barn- och ungdomsmedicinska kliniken (BUM). Historik Stört ätbeteende har en lång historia som relativt sent blivit beskriven som ett medicinskt tillstånd. Extrema former av fasta har länge varit kända som en form av kroppslig och andlig rening. Självsvält som en form av protest mot orättvisor finns också beskrivna. Under medeltiden fanns en extrem form av självsvält bland kvinnor som kallades anorexia mirabilis, den mirakulösa aptitlösheten. Denna form av stört ätbeteende beskrivs hos flera av den tidens helgonförklarade kvinnor som exempelvis Sankta Katarina av Siena. Där beskrivs extrema livshotande former av fasta, självplågeri i samband med försök att nå högre andlighet. Ätstörningens psykiatriska historia är ung. Under början av 1900-talet betraktades anorexia nervosa ofta som ett resultat av hypofysär dysfunktion. Under 1940-talet ansågs sjukdomen härstamma från bortträngda sexuella fantasier och på 1970-talet och 1980-talet betonades betydelsen av familjedynamiken. Det finns inte några enkla förklaringar till ätstörningssjukdomars uppkomst och idag arbetar kliniker och forskare utifrån multifaktoriell utgångspunkt. Målgrupp Målgruppen för vårdprogrammet är enheter som bedriver ätstörningsvård inom BUM, BUP och Vuxenpsykiatri samt andra enheter som möter ätstörningspatienter inom t.ex Primärvård, Skolhälsovård och på Ungdomsmottagning. Vårdprogram för ätstörningsvård vid Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand 4

5 Sammanfattning Ätstörningar är vanliga och allvarliga tillstånd som drabbar främst unga kvinnor under en viktig, identitetsskapande del av livet. Anorexia Nervosa (AN) anses som den mest allvarliga sjukdomen medan Bulimia Nervosa (BN) och Ätstörning UNS (UNS) är de vanligaste. Patienter med ätstörningar kommer i kontakt med många olika vårdenheter och kommunala verksamheter. Föräldrar men också lärare, skolsköterskor, personal på ungdomsmottagningar och allmänläkare är nyckelpersoner för att upptäcka, stödja och remittera personer med ätstörning till adekvat behandling. Många patienter med ätstörning har också en annan psykiatrisk diagnos. Samsjuklighet hos vuxna är ca 65% och hos barn ca 40%.De vanligaste formerna av samsjuklighet är: ångest, depression, missbruk, bipolär sjukdom, personlighetsstörning,ocd samt olika typer av neuropsykiatriska tillstånd. Somatisk samsjuklighet är inte ovanligt, vilket gör samarbete mellan olika vårdenheter nödvändigt. Rekommendationer och riktlinjer i sammanfattning All behandling bör i så hög grad som möjligt vila på evidensbaserade behandlingsmetoder. Patienter med svåra ätstörningstillstånd ska erbjudas konkret matstöd och nutritionsbehandling som ett komplement till annan psykosocial behandling. Patienter med ätstörningsdiagnos och annan psykiatrisk samsjuklighet ska erbjudas hjälp från psykiatrin, barnpsykiatrin och beroendevården som samarbetar i professionella nätverk. Tidig intervention gentemot nydebuterade unga patienter ska prioriteras. Heldygnsvård ska endast användas i undantagsfall vid svåra svälttillstånd och långvarig inläggning ska undvikas. Barn och ungdomar och deras familjer ska erbjudas familjebaserad behandling med fokus på ätstörningen. Vuxna patienter med bulimia nervosa bör i första hand erbjudas ett evidensbaserat självhjälpsprogram. I nästa steg bör patienten erbjudas kognitiv beteendeterapi (KBT) eller interpersonell terapi (IPT). Vårdprogram för ätstörningsvård vid Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand 5

6 Beskrivning av befintlig vård Patienter med ätstörningsdiagnoser finns idag inom flera olika specialiteter och vårdnivåer. Basansvaret för att utreda, diagnostisera och behandla personer med ätstörningar finns inom barnoch ungdomspsykiatriska kliniken samt inom psykiatriska kliniken, Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand. Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken År 1997 startade ett projekt för specialiserad ätstörningsbehandling vid BUP i Sundsvall. Projektets rekommendation blev att Samla behandling av ätstörningspatienter i ett specialistteam Utökat samarbete med barn- och ungdomsmedicinska kliniken och psykiatriska kliniken. Ingen väntetid för ätstörningspatienter. Kontinuitet och trygghet i behandlingen Man rekommenderade att inom BUP tillsammans med BUM bygga upp ett nätverk av personer som arbetar med och är intresserade av denna patientgrupp och som gemensamt strävar efter ett professionellt bemötande samt gott samarbete kring ätstörningspatienterna. Målet är att få till stånd en flexibel vårdform som kan anpassas efter patientens och familjens behov och som erbjuder ett brett spektrum av bahandlingsalternativ. För att detta skall vara möjligt bör kompetens och kunskap på området vara hög. Ätstörningsteamet har sedan dess haft mottagning en dag/vecka med för närvarande fyra terapeuter en sjukgymnast och ansvarig läkare. Dagvårdsverksamheten har program för denna patientgrupp. Psykiatriska kliniken Inom psykiatriska kliniken i Sundsvall ökade antalet patienter med ätstörningsproblematik i början av 1990-talet. Mot bakgrund av detta tillsattes 1993 en vårdutvecklingsgrupp med representanter från olika öppenvårdsmottagningar. Rekommendationen blev: erbjuda konsultation till övriga enheter på kliniken samt utveckla särskild kompetens för denna patientgrupp följa forskning på området samt utveckla behandlingsmetoder kontinuerlig utvärdering genomföra patient- samt anhöriginformation samarbeta med tandvård och andra vårdgivare för målgruppen. Hösten 2004 skedde den senaste omorganisationen från sektoriserad till subspecialiserad allmänpsykiatri. Ätstörningspatienter år behandlas huvudsakligen vid enheten för unga vuxna. Övriga patienter med ätstörningar behandlas huvudsakligen i öppen vård vid affektiva enheten. Vid öppenvårdsmottagningen i Härnösand går samtliga patienter med ätstörning oavsett ålder. Ett mindre antal patienter med allvarlig ätstörning vårdas i dagvård alternativt slutenvård. Vårdprogram för ätstörningsvård vid Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand 6

7 Barn- och ungdomsmedicinska kliniken Barn och ungdomar med ätstörning utreds initialt på barn och ungdomsmottagningen för att utesluta somatiska orsaker. Regelbunden uppföljning av det somatiska tillståndet görs vid behov. Korta perioder med slutenvård kan behövas vid mycket allvarliga tillstånd. Övriga somatiska kliniker Vuxna patienter med svår svält där allmäntillståndet är allvarligt påverkat läggs ibland under kortare perioder in på i somatisk vårdavdelning exempelvis invärtesmedicinsk, när avancerad medicinsk övervakning och behandling är nödvändig. Primärvård Primärvården bör identifiera, utreda och diagnostisera för att sedan remittera vidare för behandling. De somatiska kontrollerna kan därefter ske inom primärvården. Skolhälsovård Skolhälsovårdens uppdrag är att förebygga ohälsa. Förebyggande insatser och stöd kan ibland vara tillräckligt för att förhindra utveckling av ätstörning. Tidig upptäckt och tidig insatt behandling är avgörande för prognosen och här har skolhälsovården en viktig funktion. Ungdomsmottagning Även ungdomsmottagningarna har en viktig uppgift i att identifiera patienter med ätstörningar och vid behov remittera för behandling. Viss ätstörningsproblematik kan behandlas vid dessa mottagningar, Sjukdomsdefinition Allmänt Ätstörningar innefattar i huvudsak diagnoserna Anorexia nervosa (AN), Bulimia nervosa (BN) och Ätstörningar utan närmare specifikation (UNS). AN och BN är de mest extrema uttrycken för stört förhållande till mat och den egna kroppen. Detta visar sig i en extrem rädsla för att bli tjock och ansträngningar att begränsa matintaget alternativt göra sig av med det man ätit. Den som lider av bulimi förlorar ibland kontrollen, hetsäter och kompenserar exempelvis med kräkning. UNSdiagnosen innefattar gruppen ospecificerade ätstörningar dvs alla diagnoskriterier är inte uppfyllda. Prepubertala flickor liksom pojkar/män kan få diagnos AN trots att inte alla kriterier är uppfyllda, då amenorré ej är aktuellt. Anorexia nervosa (AN) AN börjar oftast med en önskan om att gå ner i vikt ofta utlöst av en stressande händelse. Tillståndet börjar ofta smygande med minskade portioner och reduktion av fett i maten eller övergång till vegetarisk kost. Allt mer tid och energi går åt till tankar på mat, vikt och utseende. Kroppsoch viktfixering förvärras med sjunkande vikt. Man undviker måltider i familjen och i skolan. Till symtombilden hör ofta tvångsmässigt överdrivet motionerande. Varje måltid är förknippad med stark ångest och skräck för att gå upp i vikt. Självkänslan blir direkt kopplad till hur man lyckas kontrollera ätande och vikt. Om man kan avstå från mat trots betydande hunger, känner man sig nöjd med sig själv och självkänslan ökar. Personen blir alltmer självupptagen, tvångsmässig och socialt isolerad. Sömnsvårigheter, ångest, koncentrationssvårigheter och depression är vanliga psykiska symtom. Vårdprogram för ätstörningsvård vid Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand 7

8 Den låga vikten leder också till somatiska symtom som trötthet, frusenhet, perifer cyanos samt torr och sprucken hud. Menstruationerna försvinner ofta relativt tidigt i sjukdomsförloppet. En allvarlig omständighet som kräver särskild uppmärksamhet är när en person med anorexi kombinerar svält med kräkning. Se bilaga 1. Bulimia nervosa (BN) Personer med BN har också patologisk fixering vid mat, vikt och utseende. Rädslan för att gå upp i vikt styr livet. Till skillnad från en anorektisk person, som har total kontroll över matintaget, brister kontrollen hos en bulimiker. Hetsätning fungerar spänningsreducerande och upplevs nästan alltid som ett misslyckande. För många uppstår sedan en intensiv ångest, som utlöser ett kompensatoriskt beteende. Det vanligaste kompensatoriska beteendet är kräkning, men användning av laxer- och urindrivande medel förekommer också. Tvångsmässigt motionerande hör ofta till symtombilden. Den bulimiska personen har ofta känslor av äckel, skam, ångest och maktlöshet, vilket kan leda till social isolering. Självbilden är negativ och det är vanligt med samtidig förekomst av depression. Hetsätning kan leda till ekonomiska svårigheter, eftersom matkostnaderna ökar kraftigt. Se bilaga1. Ätstörning utan närmare specifikation (ätstörning UNS) En person med UNS har vissa anorektiska eller bulimiska symtom, men uppfyller inte alla kriterier för någon av de specifika ätstörningarna. Symtomen kan också vara mera atypiska, t ex att personen tuggar och spottar ut maten. Ätstörning UNS uppfattas ofta som en lindrigare form av ätstörning, men innebär i allmänhet ett lika stort lidande för personen. Vid ätstörning hos barn bör man ta hänsyn till ålder och utvecklingsnivå vid diagnostisering samt till att barn inte alltid uttrycker de klassiska symtomen som viktfobi och störd kroppsuppfattning. Att använda BMI-gränser rekommenderas ej före 16 års ålder. Det är säkrare att följa längd/viktkurvan hos skolhälsovården. Stillastående vikt hos barn som växer kan vara tecken på begynnande ätstörning. Se bilaga 1. Vårdprogram för ätstörningsvård vid Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand 8

9 Uppkomst och utveckling av ätstörning Ätstörningar utvecklas i ett komplext sammanhang med stora individuella skillnader där biologiska, psykologiska och sociokulturella faktorer samverkar med predisponerande, utlösande och vidmakthållande faktorer. Multifaktoriellt synsätt Predisponerande faktorer Familj och uppväxt Biogenetik Sociokultur Bantning Vidmakthållande faktorer Viktfobi - kontrollbehov Utlösande faktorer Svält Bantning Kräkning Hetsätning Ett multifaktoriellt synsätt ger en tydlig bild av komplexiteten i orsaker till och utvecklingen av ätstörningssjukdomar. Predisponerande faktorer kan vara genetisk sårbarhet, personlighetsdrag präglade av osäkerhet, ängslan och perfektionism samt familjekulturella faktorer. Dessa kan vid olika tidpunkter samspela med utlösande faktorer, t. ex traumatiska livshändelse, separationer i familjen eller mobbing, och framkalla debut av ätstörning. I ett sådant sammanhang kan missnöje med kroppen och vikten utlösa bantning, vilket är centralt vid sjukdomsutbrottet och en viktig vidmakthållande faktor. Förekomst. Academy för Eating Disorders, den största intresseorganisationen för professionella på området sammanfattar på sin hemsida följande om förekomst av ätstörningar: Det är allmänt accepterat att incidensen av ätstörningar har ökat under de senaste åren. Ungefär ½ till 1% av kvinnor i övre tonåren eller vuxenåldern uppfyller kriterierna för diagnosen AN. Ungefär 1 till 2% av kvinnor i övre tonåren och vuxenåldern uppfyller kriterierna för diagnosen BN. Nyare forskning talar för att atypiska former av ätstörning är mycket vanliga i samhället. Vid varje tidpunkt rapporterar 10% eller fler unga kvinnor symtom på ätstörningar. Även om dessa symtom inte uppfyller alla diagnostiska kriterier skapar de ofta lidande och funktionsnedsättning. Insatser för dessa individer kan förebygga utveckling av allvarligare symtom. Vårdprogram för ätstörningsvård vid Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand 9

10 Könsskillnader Ätstörning är långt vanligare hos kvinnor än män: Förhållandet är 10:1 i vuxen ålder för diagnoserna AN och BN. Mindre extrema skillnader finns bland barn/ungdomar. Långt färre pojkar/män söker specialiserad vård. Mycket är okänt om pojkar/män och ätstörning. Symtomen är relativt lika och prognosen likaså, även om vissa studier antyder ett något allvarligare förlopp hos tonårsflickar jämfört med pojkar. Anledningen till de stora könsskillnaderna vet man relativt lite om. Vissa personlighetsdrag är vanligare hos flickor än pojkar t ex emotionell känslighet och tillbakadragenhet vilket kan predisponera för ätstörning. Kulturella skillnader Tvärtemot vad man tidigare trott antyder nyare forskning att det inte är i de högindustriella västländerna som förekomsten av ätstörningar och stört ätbeteende är störst. Istället verkar det som den ostasiatiska kulturen i t ex Korea, Japan och Thailand utgör en större risk för ätstörningsproblem. I Europa är förekomsten av upplevd övervikt och bantningsförsök lägst i Medelhavsländerna, medan det inte verkar vara någon större skillnad mellan övriga delar av Europa och USA. Klinisk utredning Differentialdiagnostik och samsjuklighet Låg vikt och dåligt allmäntillstånd förekommer vid flera olika somatiska och psykiatriska sjukdomar. Eftersom behandling vid ätstörningar skiljer sig väsentligt från behandling vid andra sjukdomstillstånd, är det viktigt att noggrant särskilja diagnoserna. Det är emellertid vanligt med både somatisk och psykiatrisk samsjuklighet vid ätstörningar. Somatiska tillstånd Det finns ett flertal somatiska tillstånd som i sin debut kan ge symtom i form av ätproblem och viktminskning. Det är därför viktigt att det i undersökning och utredning av ätstörningar ingår en noggrann anamnes och somatisk undersökning. Somatiska differentialdiagnoser hypertyreos diabetes mellitus binjurebarksinsufficiens (Addison) hypofysinsufficiens inflammatorisk tarmsjukdom celiaki hjärntumör allvarlig infektionssjukdom gastro/esofagal reflux Psykiatriska tillstånd Det finns även psykiatriska tillstånd som kan ge ätstörningssymtom och viktminskning. Det är också vanligt med psykiatrisk samsjuklighet vid ätstörningar. Psykiatriska differenstialdiagnoser/ samsjuklighet depression bipolär sjukdom social fobi (även kräkfobi) generaliserad ångest tvångssyndrom missbruk neuropsykiatriska tillstånd (framför allt ADHD och Aspergers syndrom) personlighetsstörningar Vårdprogram för ätstörningsvård vid Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand 10

11 Somatisk undersökning och utredning. Somatisk undersökning ska alltid genomföras vid misstanke om ätstörning. Då patienten ofta döljer sin magerhet med många lager kläder, bör undersökningen ske i endast underkläder. Det är viktigt att komma ihåg att det alltid är den kliniska bilden som utgör den väsentliga bedömningsgrunden, då man inte alltid får utslag på laboratorieprover. Centralt i den somatiska undersökningen är kontroll av blodtryck och puls och temp, vilka oftast är låga hos avmagrade patienter. Dessa bör följas med olika intervall beroende på patientens allmäntillstånd. Somatiska fynd vid AN I början av viktminskningen reduceras underhudsfettet och försvinner så småningom helt. Senare reduceras även muskelmassan framför allt i extremiteterna och benknotorna framträder tydligt vid axlar, höfter och knän. Huden är ofta torr och sprucken med infekterade sår framför allt på fötterna och i munvinkelragaderna. Håret är tunt och sprött med tecken på betydande håravfall. Många anorektiska patienter har skavsår på ryggen efter frekventa situps eller sår på ovansidan av händerna efter framkallande av kräkningar. Hudtemperaturen är oftast nedsatt med iskalla händer och fötter och perifer cyanos. Hos gravt avmagrade patienter kan man se en fin behåring (lanugobehåring) i ansikte, nacke och rygg. Hos en del patienter kan man notera perifera ödem, som kan vara tecken på cirkulationssvikt. Ödem kan också uppstå då patienten åter börjar äta. Patienter som kräks kan få svullna spottkörtlar, vilket ibland kan dölja intrycket av magerhet. Allmäntillståndet blir successivt försämrat. Många patienter med AN har mag-/tarmsymtom. Det är vanligt att patienten klagar på magsmärtor, uppkördhet och förstoppning. Ibland förekommer fekalom- och diarréproblem. Man bör palpera buken med tanke på gastrointestinala diagnoser (tumörer) och för att avslöja vattenvikt, vilket innebär att patienten har druckit stora mängder vatten och låtit bli att tömma blåsan inför vägning och undersökning. Vid långdragen svält får patienten en alltmer nedsatt kardiovaskulär funktion med minskning av muskulaturen i vänsterkammaren. Stigande och normaliserade mätvärden är regel när tillräcklig energitillförsel har upprättats, men snabbt stigande puls eventuellt tillsammans med sjunkande blodtryck kan vara tecken på hjärtsvikt. Man ska också lyssna efter rubbningar i hjärtrytmen, nytillkomna blåsljud och tecken på pneumoni, vilket kan vara allvarliga komplikationer vid allvarlig anorexi. Kombinationen låg vikt och frekventa kräkningar kan ge allvarliga biverkningar på hjärta och cirkulation. Det kan då vara av värde att kontrollera vätskebalansstatus, elektrolyter och EKG. Hypokalemi, hypokalcemi och hypomagnesemi kan resultera i livshotande hjärtrytmrubbningar hos patienter med anorexi. EKG visar förutom bradykardi, ST-sänkningar, avflackad T-våg, högerställd QRS-axel och förlängt QT-intervall. Det är framför allt QT-förlängningen som kan orsaka ventrikulära takykardier och hjärtstillestånd. Vårdprogram för ätstörningsvård vid Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand 11

12 Laboratoriefynd vid anorexia nervosa anemi leukopeni trombocytopeni granulocytopeni elektrolytrubbningar förhöjda kreatininvärden hypoglykemi B12-brist Folsyre-brist tyreoideapåverkan (sänkta T3- och T4-värden) leverpåverkan (förhöjda värden av ASAT och ALAT) sänkta värden på LH och FSH (vid amenorré) låga magnesium- och zinkvärden EKG-förändringar (ST-sänkningar, avflackad T-våg, förlängd QT-intervall) Förslag på provtagning vid nybesök (gäller även primärvården, barnmottagning, psykiatri/barnspsykiatri) Blodstatus (Hb, vita, poly, mono och Tpk) Natrium, Kalium, Calcium, Fosfat, Albumin, Klorider ASAT, ALAT, GT (tonåringar och vuxna patienter) Krea Amylas/pankreasamylas (vid kräkningar eller misstanke om kräkningar) TSH, F-T4, F-T3 P-Glukos EKG Urinsticka (glukos, protein) Somatiska fynd vid BN Vid BN, är patientens vikt oftast normal, men det kan även förekomma en måttlig övervikt eller undervikt. Menstruationerna kan vara oregelbundna eller ha upphört helt. Många bulimiska patienter har dock normala menstruationer. Somatiska komplikationer till bulimi är i allmänhet kopplat till kompensatoriska beteenden, d v s kräkning och laxermedelsmissbruk. Bulimiska patienter med omfattande hetsätnings-och kräkningsbeteende får ibland svullna spottkörtlar. Skavsår på handryggen efter självframkallade kräkningar är ett typiskt tecken, liksom symtom i form av munvinkelragader, slemhinneförändringar i svalg och matstrupe. Patienter som långvarigt använder stora mängder laxermedel kan få allvarliga komplikationer i form av försämrad tarmperistaltik, svåra buksmärtor och elektrolytrubbningar. Vid långvarigt missbruk av laxermedel kan det vara svårt att sluta på grund av ihållande förstoppning och vätskeretention. Vårdprogram för ätstörningsvård vid Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand 12

13 Vanliga undersökningsfynd vid bulimiska symtom faryngit esofagit erosionsskador på tänderna svullna spottkörtlar buksmärtor Fynd vid somatisk utredning av bulimiska symtom förhöjt S-Amylas hypokalemi hypokloremi hypokalcemi hypokloremisk alkalos Somatiska fynd hos barn och tonåringar Barn och yngre tonåringar skiljer sig från äldre tonåringar och vuxna på en del punkter när det gäller fysiska aspekter av ätstörningar. Barn och ungdomar som fortfarande växer riskerar att få irreversibla skador av långdragen svält i högre omfattning än vuxna patienter. Detta gäller framför allt längdtillväxt och bentäthet. Ett barn blir också fortare påverkat av svält eftersom deras näringsdepåer är sämre utvecklade och på grund av större energibehov i samband med snabb tillväxt. Vid bedömning av pulsen ska man väga in att normal vilopuls är högre hos barn, ju yngre barnet är, samt att barn har mer uttalad fysiologisk respiratorisk arytmi än vuxna. Förändringar hos barn i svält snabbare svältpåverkan och risk för snabb viktnedgång långsamt debuterande ätstörningar kan identifieras av att deras längdtillväxt upphör långvarig svält ger upphov till tillväxthämning och försenad pubertal utveckling som kan få konsekvenser längre fram i livet med kortvuxenhet och osteopeni/osteoporos. Vårdprogram för ätstörningsvård vid Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand 13

14 Svältens påverkan på kroppen Vårdprogram för ätstörningsvård vid Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand 14

15 Behandling Allmänt Tidig upptäckt och tidigt insatt behandling är gynnsamt för prognosen. Nyckelpersoner för tidig upptäckt är föräldrar, lärare, idrottsledare samt personal inom skolhälsovård, ungdomsmottagningar och tandvård. Vid lindriga ätstörningar kan somatiska kontroller och stödjande samtal hos skolsköterska, skolläkare eller distriktsläkare vara tillräckligt för att nå ett gott resultat. Det är mycket vunnet om man tidigt kan få patienten motiverad till behandling och fortsatt samarbete. Att normalisera ätande och vikt är alltid första steget. Fokusering på bakomliggande orsaker är sällan meningsfullt i ett initialt skede. För många vuxna patienter har ätstörningssymtomen blivit ett sätt att upprätthålla självbilden samt reglera psykiska symtom. Patientens ambivalens och rädsla för förändring kan finnas med under mycket lång tid och kräver oftast ett ständigt pågående motivationsarbete. Som behandlare ska man förmedla hopp. Att möta patienten med trygghet, respekt och förståelse, men också med kunskap och erfarenhet behövs för en god behandlingskontakt. Ätstörningar är tillstånd med utdragna och varierande förlopp. Återfall hos förbättrade patienter, liksom övergångar mellan olika ätstörningsdiagnoser, är mycket vanligt. Att beskriva resultatet av behandling är därför svårt. Flera nyare svenska långtidsuppföljningar antyder att prognosen för patienter med AN som kommer i behandling redan under tonåren är god, åtminstone avseende ätstörningsproblemen. Ny svensk forskning har identifierat negativ självbild och perfektionism som viktiga orsaker till sämre prognos hos patienter över 18 år. Det tvärprofessionella teamarbetet God ätstörningsvård bygger på att det finns ett väl fungerande samarbete mellan olika kliniker och yrkesgrupper runt patienten. Oavsett diagnos behöver patienten oftast hjälp på flera olika sätt samtidigt och/eller i följd. Läkare, sjuksköterskor, psykologer, psykoterapeuter, dietister och sjukgymnaster är nyckelpersoner. Valet av behandling styrs framför allt av patientens symtom, svårighetsgrad och ålder. Behandlingen kan ske i form av gles stödkontakt i öppenvård till behandling på intensivvårdsavdelning. Vårdprogram för ätstörningsvård vid Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand 15

16 Nutritionsbehandling Alla med någon form av ätstörningsdiagnos har problem med sitt födointag och behöver nutritionsbehandling. Inte bara den avmagrade patienten utan även den normalviktiga bulimiska patienten kan ha ett extremt ensidigt och dåligt födointag och kan lida stor brist på vissa näringsämnen. Inte sällan svälter sig bulimiska patienter under hela dagen för att senare under kvällen vräka i sig stora mängder kolhydrater och fett. Den onormala måltidsordningen underhåller ätstörningssymtomen och är därför en av de primära saker man behöver ta itu med i behandlingen. Behandling av ätstörningar vilar på tre grundprinciper Teamarbete Omvårdnad Teamarbete Somatisk/farmakologisk behandling En noggrann kostanamnes ska alltid ingå vid bedömning av patienter med ätstörningar. Man bör fråga om mängden mat vid olika måltider. Vad klarar patienten att äta och vad undviker hon/han (kolhydrater, protein, fett)? Man bör också fråga om vätskeintaget och eventuellt om alkoholintag. Många patienter har tvångsmässiga rutiner och ritualer före och under måltiden. Det är viktigt att fråga om detta och likaså hur lång tid en måltid tar. Ett av målen i nutritionsbehandling är att få till välfungerande måltider i ett socialt sammanhang. Behandlingen syftar till att stimulera till ett normalt födointag fördelat på sex måltider (frukost, mellanmål, lunch, mellanmål, middag och kvällsmål. Fasta tider och tydlig begränsning av måltidens längd ( min) rekommenderas. Det behövs ibland ett konkret stöd i matsituationerna av anhörig eller behandlare. Matdagbok och pedagogiska måltider är också värdefulla instrument i behandlingen. Födans innehåll av energi ska fördelas så att cirka 15 % består av protein, 30 % av fett och 55 % av kolhydrater. En patient som befinner sig i uttalad svält behöver ett högre energiintag än normalt under viktuppgången. Det finns beräkningar som visar att antalet kcal som behövs utöver basbehovet (cirka kcal/dag) för att ge en viktökning på 1 kg/vecka är cirka kcal. Fördelas de över en tid av en vecka (7 dagar) ger det ett totalt energiintag på kcal/dag (2 000 kcal kcal). Det kan ibland vara svårt för patienten att öka matmängderna i sådan omfattning att det ger tillräcklig viktuppgång. Tillägg av näringsdrycker kan då bli nödvändigt. Näringsdrycker bör ges som ett tillägg mellan huvudmålen. När det gäller barn bör man ta hänsyn till ålder, kön, målvikt och fysisk aktivitet. Om patienten har övergått till att äta vegetarisk kost, bör patienten motiveras att övergå till den normalkost hon/han hade före ätstörningen. Kött och fisk innehåller viktiga beståndsdelar i vår näringskedja. Vegankost är inte ett tillrådligt alternativ då det inte innehåller tillräckligt med proteiner och essentiella aminosyror för att bygga upp en kropp i svält. Vårdprogram för ätstörningsvård vid Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand 16

17 Somatisk behandling av komplikationer Nedan en beskrivning av behandlingar vid somatiska problem som kan kvarstå efter långvariga svälttillstånd. Kortvuxenhet/ försenad pubertetsutveckling Vid tidig debut (före puberteten) av AN finns risk för irreversibel kortvuxenhet särskilt om tillståndet är långdraget. Det är därför viktigt med tidig upptäckt av ätstörningen, samt tidigt insatt behandling, så att man kan uppnå ett normalt energiintag och normal vikt så snabbt som möjligt innan tillväxtzonerna har slutit sig. Lågt energiintag medför också hormonella rubbningar som resulterar i försenad pubertet. Detta bidrar till dålig uppbyggnad av skelettet och kan medföra infertilitet hos både kvinnor och män i vuxen ålder. Benskörhet Energibristen och hormonrubbningarna medför att nedbrytningen av benvävnad går fortare än uppbyggnaden. Höga kortisolnivåer, som en effekt av svälttillståndet, påskyndar också nedbrytningen. Benskörheten vid anorexi kan bli mycket allvarlig framför allt i ländrygg och bäckenregionen och är ofta inte helt reversibel. Benuppbyggnaden pågår under uppväxten fram till cirka 25-årsåldern. Efter denna tid har man byggt det skelett man ska använda resten av livet. Den viktigaste behandlingen är därför att normalisera vikt och energiintag. Bentäthetsmätning, DEXA (Dual energy X-ray absorptiometry) bör göras efter 1 års amenorré och följas en gång årligen om svälttillståndet kvarstår. Tillskott med calcium och D-vitamin (finns i kombinationspreparat t ex 1 brustablett Cal-D-vita/dag) kan vara av värde när patienten har börjat äta tillräckligt. Fysisk träning med belastning är en viktig åtgärd vid kvarstående osteoporos trots normaliserat ätande och vikt. Östrogen har ingen effekt under pågående svält och ska aldrig ges till kortvuxna flickor som fått sin anorexi tidigt (sluter tillväxtzonerna). Östrogensubstitution kan möjligen övervägas till vuxna kvinnor som håller på att tillfriskna. Behandling med bisfosfonater rekommenderas inte och är dessutom kontraindicerat vid kräkningar på grund av risken för esofagit. Mag/tarmbesvär Mag-/tarmbesvär kan bli långvariga och påfrestande både för patienter med AN och BN. Problemen kan också kvarstå lång tid efter att de aktiva sjukdomstillstånden är över. Förstoppning, gasbildning, diarréer, känsla av uppkördhet och buksmärtor är vanliga symtom. Gastroesofagal reflux förekommer ofta hos patienter som kräkts. Den viktigaste behandlingen är ett regelbundet födointag rikt på fibrer och tillräckligt med vätska. Patienter som laxerat regelbundet under lång tid kan vara svåra att hjälpa till en normal tarmreglering. Utsättningsschema under lång tid, rikligt med vätsketillförsel och byte till ett mildare tarmreglerande medel som t ex Lactulos 20 mg dagligen bör prövas. Mun- och tandproblem Patienter med anorektiska eller bulimiska symtom drabbas ofta av omfattande orala symtom och sjukdomar. Det innebär besvär av både estetisk och funktionell karaktär. De tandskador som drabbar patienter med ätstörningar är irreversibla och följer därför patienten i ett livslångt perspektiv. För att förhindra eller minska de orala följderna är en tidig, rutinmässig och god kontakt med tandvården av yttersta vikt. Vårdprogram för ätstörningsvård vid Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand 17

18 De orala komplikationerna drabbar både slemhinna och tänder. Avvikande kostvanor och ett kräkningsbeteende medför en kraftigt ökad risk för skador i munnen som förvärras av en nedsatt salivsekretion och förändrad salivsammansättning som en följd av ätstörningen. En stor konsumtion av sura drycker och frukt ökar risken för erosionsskador på tänderna. Tandborstning efter kräkningar ökar också risken för erosionsskador. Högt intag av kolhydrater i kombination med en lång konsumtionstid ökar risken för karies. Vid osteoporos drabbas även käkbenet och medför i kombination med sämre nutritionsstatus/munhygien en ökad risk för tandlossning. Patienter med ätstörningar drabbas också ofta av bettfysiologiska spänningstillstånd och huvudvärk. Vanliga undersökningsfynd på tänder och tandkött vid ätstörningar Muntorrhet Förändrad salivsammansättning Karies Erosionsskador på tänderna Tandköttsinflammation Bakteriebeläggningar Bettfysiologiska besvär Munblåsor/aftösa lesioner För att förebygga tandskador bör varje patient med ätstörningsproblem remitteras till tandläkare eller tandhygienist med specialistkunskap inom detta område. En ökning av karies, gingiviter och erosionsskador kan allvarligt försämra patientens tandhälsa och därmed svårigheter att äta. Dessutom kan det innebära enorma ekonomiska konsekvenser för patienten om det inte åtgärdas i tid. Järnbristanemi och andra bristsymtom Leukopeni och trombocytopeni är vanligt vid pågående svälttillstånd som ett uttryck för en allmän benmärgshypoplasi. Däremot ser man sällan järnbristanemi eller andra bristtillstånd i det akuta skedet av svälten. Efter långvarig svält eller otillräckligt/ensidigt ätande ser man ibland järnbristanemi och tömda järndepåer. Det kan då vara nödvändigt att behandla patienten med järnpreparat t ex Ferroglycinsulfatkomplex (Niferex) 100 mg. Man behandlar tills Hb har normaliserats. Brist på B12 och Folsyra kan också förekomma efter långvarigt svälttillstånd/ensidigt ätande. Detta kan också behöva substitueras om man inte kan uppnå ett fullgott näringsintag. Patienter som regelbundet kräks kan få en uttalad hypokalemi som är viktig att substituera med kalium. Substitutionen måste ofta pågå dagligen så länge patienten kräks. Psykofarmakologisk behandling Läkemedelsbehandling vid ätstörningstillstånd används på flera olika indikationer, inte sällan för att behandla sekundära symtom såsom depression, ångest och tvång. Omfattningen av läkemedelsbehandling påverkas också av patientens ålder, svårighetsgrad och föräldrars inställning till läkemedelsbehandling. Vårdprogram för ätstörningsvård vid Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand 18

19 För AN finns ingen evidens för enbart medicinering. Några små studier ger ett visst stöd för positiva effekter på viktutveckling och tvångssymtom med neuroleptika t.ex. risperidon (1-2mg) och olanzapin (2,5-5 mg),men detta får dock gälla f.f.a svårt sjuka anorexipatienter. Några studier har även visat att fluoxetin minskar återfall hos patienter som redan ökat i vikt. Ångest i samband med måltider är vanligt. Man kan pröva med Theralen(10 mg) eller Atarax (25mg) en halvtimme före måltid. Det finns vetenskapligt stöd för att behandla BN med SSRI, och bör ges som ett komplement till annan behandling. Man brukar använda Fluoxetin i dosen 60mg som bör pågå i minst 6 månader. Psykologisk/psykoterapeutisk behandling Motiverande inslag i behandling är vanligt då patienten ofta är negativ till behandling. I akuta lägen, t ex då patienten är i akut svält eller då den psykiatriska bilden domineras av akut ångest, är psykoterapeutiska insatser sällan motiverade eller meningsfulla. Istället är terapimotiverande och/eller pedagogiska insatser nödvändiga, som kan medverka till att bryta det akuta läget och lägga grunden för mera långsiktiga och läkande behandlingsinsatser. Pedagogiska inslag är nödvändiga i all ätstörningsbehandling, då kunskap om hur kroppen fungerar och hanterar maten är viktig. Ett annat viktigt inslag i all ätstörningsbehandling är pedagogiska måltider. Detta innebär att personalen sitter tillsammans med patienten, individuellt eller i grupp, och äter. Ibland kan även anhöriga vara med. Syftet med detta är att personalen ska fungera som stöd och modell för patienten. För yngre patienter med AN är familjeterapi den enda psykoterapeutiska behandling som har något vetenskapligt stöd. Det handlar då framförallt om former av familjeterapi som syftar till att återställa och styrka föräldraauktoriteten vid viktrestitution. När det gäller psykoterapeutisk behandling av barn och ungdomar med en ätstörning i allmänhet talar mycket för att det är oerhört viktigt att tidigt engagera patientens familj i arbetet. Detta behöver inte alltid ske i form av familjeterapi, utan via anhörigutbildningar eller stödgrupper för anhöriga. Det är här viktigt att notera att det skett en markant omsvängning i synen på föräldrars/anhörigas plats i behandlingen. För år sedan sågs de huvudsakligen som problem som måste hanteras och eventuellt isoleras från patienten, medan man idag ser dem som den viktigaste resursen i behandlingen. Ett allt större intresse noteras också för familjebaserat arbete med kategorin unga vuxna patienter. Psykoterapeutisk behandling individuellt eller i grupp riktar sig framförallt till patienter från övre tonåren och uppåt. De psykoterapeutiska modeller som har ett tydligt stöd i vetenskaplig evidens är kognitiv beteendeterapi (KBT) och interpersonell terapi (IPT) vid ätstörningar med hetsätningssymtom. Många tror att dessa modeller kommer att visa sig fungera bra även för restriktiva (anorexiliknande) ätstörningar. Sedan Christoffer Fairburn 1981 utkom med sin modell för Kognitiv beteendeterapi för ätstörningspatienter med hetsätning har detta blivit den normgivande modellen förbehandling av denna typ av ätstörningar. För några år sedan kom en utveckling av modellen, KBT-E, som ska kunna användas för samtliga patienter med olika typer av ätstörningar. Ett problem med dessa psykoterapeutiska modeller är att det råder brist på utbildade terapeuter, varför det i dagsläget är omöjligt att erbjuda dessa behandlingar i tillräckligt stor utsträckning. Vårdprogram för ätstörningsvård vid Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand 19

20 I praktiken arbetar många psykoterapeuter så att man plockar samman tekniker och interventioner från lika psykoterapeutiska inriktningar och skapar en arbetsmodell som passar de egna erfarenheterna. Många psykoterapeuter är från början psykodynamiskt skolade och deras psykoterapeutiska arbetssätt blir därför ofta eklektiskt. Att kombinera behandlingar parallellt eller sekventiellt, har preliminär evidens för att öka effektiviteten utöver vad de enskilda behandlingarna uppnår. Psykoterapeutisk behandling av patienter med ätstörningar blir ofta en utdragen process, särskilt för de cirka 20 % av patienterna som utvecklar mycket långdragna tillstånd. Även om de psykoterapeutiska behandlingsmodeller som förespråkas (t ex KBT och IPT) ofta är av fokuserad korttidskaraktär krävs ofta långvariga behandlingskontakter. Patienter kan komma och gå upprepade gånger, prova olika behandlingar, tillfriskna och återfalla under flera års tid. Mycket talar för att alltför symptomfokuserade psykoterapeutiska behandlingar inte hjälper de svårast sjuka patienterna. Guidad självhjälp via Internet Så kallad guidad självhjälp (GSH) blir allt vanligare som behandling vid ätstörningar med hetsätning. Patienten går själv igenom ett program bestående av informativa texter och övningar med endast minimalt stöd av en behandlare, ofta i form av e-postkontakt någon gång per vecka. Självhjälpsprogrammet, som oftast bygger på KBT-principer, kan vara i form av en bok eller IT-baserat i någon form. Den viktigaste fördelen med GSH är tillgängligheten för patienten som när som helst kan koppla upp sig på sin dator eller plocka fram sin bok och jobba med de olika övningarna och uppgifterna eller hämta stöd och råd. GSH är ofta inte tillräcklig som ensam behandlingsinsats, utan ska snarare ses som ett första behandlingssteg, ett behandlingskomplement eller ett uppföljande stöd. Sjukgymnastisk behandling Störd kroppsuppfattning är en central del i diagnostiken av ätstörningar. Därför är också sjukgymnastisk behandling en del i det totala behandlingsutbudet. Behandlingen är riktad mot ökad kroppskännedom för att förbättra patientens upplevelse och inställning till kroppen. Den fokuserar på attityd, upplevelse och rörelseaspekter. Behandlingen sker både individuellt och i grupp. För att nå ökad kroppskännedom kan flera metoder användas, t ex basal kroppskännedom, autogen träning, avspänning i rörelse, koncentrativ rörelseterapi och massagetekniker. Mag/tarmproblem är vanligt både hos patienter med anorexi och bulimi. Både massage och andningsgymnastik kan hjälpa patienten att få en bättre tarmmotorik. Särskilda överväganden Behandling av barn Barn och ungdomar med AN bör diagnostiseras och behandlas så snabbt som möjligt. Tidig diagnos är prognostiskt gynnsamt. Viktförlust och somatisk försämring kan gå mycket snabbt hos yngre personer. Vid behandling av barn och ungdomar är föräldrarna en viktig resurs. I dessa familjer har matsituationerna ofta blivit kaotiska och känslomässigt laddade. Behandlingen syftar till att stötta föräldrarna att återta sin föräldraroll och sitt självförtroende. Därmed blir samarbetet med föräldrarna centralt i behandlingen. Vårdplan upprättas angående måltider och viktökningstakt. Om undervikten är stor kan det vara nödvändigt med tillskott av näringsdryck mellan måltiderna. Vårdprogram för ätstörningsvård vid Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand 20

21 När viktökningen är tillfredsställande och symtomen i övrigt har minskat, kan ansvaret gradvis återlämnas till barnet. För vissa barn/ungdomar kan det vara värdefullt att få en individuell kontakt. Behandling med kognitiv inriktning och deltagande i gruppverksamhet kan vara andra exempel på verksamma behandlingar. Många gånger måste någon av föräldrarna vara hemma för att stötta och hjälpa sitt barn under sjukdomsperioden. Heldygnsvård Heldygnsvård kan bli nödvändig framför allt för patienter med AN som är gravt undernärda och där det föreligger medicinsk fara. När heldygnsvård är nödvändig bör den vara kort och tidsbegränsad då ätstörningsbehandling för flertalet fungerar bäst i öppenvård. Under de första veckorna på vårdavdelningen bör man noggrant kontrollera tryck, puls, temperatur, laboratorieprover och EKG. Vårdplan görs vid inläggning och bör innehålla planering för viktökning och regelbundna måltider baserade på normalkost. Den skall dessutom innehålla ramar för patientens fysiska aktivitet, vägning, vila, permissioner, deltagande i terapeutiska aktiviteter samt social träning utanför sjukhusmiljön. Om patienten har stora svårigheter att äta eller ta näringsdryck kan det bli nödvändigt med sondnäring under en kortare tid. Det rekommenderas att man om möjligt undviker liggande sond. Man bör vara ytterst försiktig med intravenös nutrition på grund av risken att överbelasta hjärta och cirkulation. Vid gravt katabola näringstillstånd ökar risken för s.k refeedingsyndrom. Se bilaga 2. Under vårdtiden har den anorektiska patienten ofta svårt att stå ut med sin ångest över att gå upp i vikt och sin rädsla för att tappa kontrollen. Det är viktigt att personalen är medveten om dessa mekanismer och inte reagerar med irritation och ökad kontroll, vilket patienten lätt upplever som en bestraffning. Man bör istället klargöra behandlingskontraktet och patientens eget ansvarstagande samt öka det stöd som patienten kan behöva för att hantera sin ångest. Fysisk träning bör inte tillåtas när patienten är underviktig, däremot kan en daglig promenad eller lättare fysisk aktivitet tillsammans med personal vara motiverad för att belasta skelettet. Daglig vila ingår också i behandlingen på en vårdavdelning minuters vila efter lunch och middag rekommenderas. Tvångsvård enligt LPT Vid enstaka tillfällen kan det bli nödvändigt att använda tvångsvård enligt LPT (Lagen om psykiatrisk tvångsvård; SFS 1991:1128). Det gäller framför allt patienter med AN som är gravt undernärda och där det föreligger medicinsk fara. Tvångsvård kan endast tillämpas om patienten motsätter sig frivillig vård. Tvångsvård är framför allt aktuellt om patienten vägrar att inta föda och man tvingas att ge sondnäring. Långvarig ätstörning Hos cirka % av patienter med ätstörningssjukdom blir tillståndet kroniskt. Det gäller framför allt ätstörningar som har varat mer än 10 år. Några av skälen till att tillståndet blivit kroniskt kan vara att personen aldrig sökt vård och behandling eller att den behandling som erbjudits aldrig fungerat. Det senare gäller framför allt personer med psykiatrisk samsjuklighet. Det är en utmaning att behandla patienter med en kronisk ätstörning. Behandlingen och målen måste anpassas till Vårdprogram för ätstörningsvård vid Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand 21

22 en realistisk nivå där man oftast får avstå från målsättningen att patienten ska bli helt frisk. Många patienter med en kronisk AN och låg vikt lider också av ständig depression, tvångsmässighet och social tillbakadragenhet. Behandlingen bör huvudsakligen inrikta sig på att stödja patientens sociala färdigheter och därmed uppnå en bättre livskvalitet. Depression och tvång bör naturligtvis också behandlas med adekvat medicinering. Även kroniskt sjuka patienter med anorexi bör ha en regelbunden kontakt med läkare eller sjuksköterskor som kan bedöma det somatiska tillståndet och ställningstagande till sjukhusvård. Det kan vara bra att tillsammans med patienten göra upp somatiska kriterier när inläggning kan bli nödvändigt. Patienter med långdragna ätstörningstillstånd bör också ha kontakt med tandläkare som har kunskaper om hur dessa tillstånd allvarligt kan påverka tandhälsan. Även patienter med mycket långvarig ätstörning kan tillfriskna! Gynekologi Ätstörningar kan genom att påverka hypothalamus-, hypofys- och gonadaxeln (HPG-axeln) medföra en obalans i könshormonerna. Ätstörningar är vanligt förekommande vid menstruationsrubbningar. Nära 2/3 av tonårsflickor med längre menstruationsbortfall har visat sig ha en ätstörning. Det handlar om ett betydande antal då förekomsten av längre menstruationsbortfall har rapporterats till närmare 10 % hos tonårsflickor. Hos kvinnor med oregelbunden gles menstruation har ätstörning konstaterats hos cirka 1/3. Barnmorskor som träffar kvinnor för preventivmedelsrådgivning har en möjlighet att i tidigt skede hitta en ätstörning, dels genom att uppmärksamma kvinnor som har menstruationsrubbningar och dels genom viktkontroll vid förskrivning av preventivmedel. Under- och övervikt samt kraftiga viktförändringar bör rapporteras till ansvarig läkare för bedömning. Kvinnor accepterar inte alltid behandling med hormoner. Vanliga anledningar är oro för viktuppgång, för att få menstruation och mer kvinnliga former. Vid grav svält inriktar sig all terapi på att häva näringsbristtillståndet. För många kvinnor återkommer menstruationen regelbundet snart efter viktuppgång till normalvikt och innebär ett tecken på en återgång till en hormonell balans. Kvinnor med fortsatt utebliven menstruation bör ha kontakt med gynekolog för hormonell bedömning och ställningstagande till substitutionsbehandling. Det gäller såväl för kvinnor som återgått till normal vikt som för de som har en kronisk ätstörning med fortsatt undervikt. Graviditet Ätstörningar pre- och postpartum innebär svåra problem under en mycket känslig period av livet för både modern och barnet. Fertiliteten hos dessa kvinnor är tidvis nedsatt, och kvinnor med ätstörning söker ibland gynekologisk hjälp på grund av infertilitet. Vissa antar också att de inte kan bli gravida och använder därför inte preventivmedel effektivt. Många kan uppleva symtomförbättring under graviditeten, men återfallsrisken bör förväntas vara förhöjd särskilt inom det första halvåret efter förlossningen. Lägre födelsevikt, minskat huvudomfång och mikrocefali är risker vid ätstörning, liksom förhöjd risk för kejsarsnitt, missfall och postpartumdepression. Det kan också finnas svårigheter för mödrarna att amma och relatera till sina barn, vilket i sin tur kan öka barnets psykiska sårbarhet. Vårdprogram för ätstörningsvård vid Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand 22

23 Samsjuklighet Den psykiatriska samsjukligheten är hög hos patienter med ätstörningar. Man kan anta att % har någon annan psykiatrisk diagnos. Ångest och depressiva symtom är dessutom ofta en del i själva ätstörningstillståndet som kan variera med graden av svält och viktfobi. Personlighetsstörningar förekommer också relativt ofta, cirka 40 %, hos patienter med ätstörningar och ställer ofta till behandlingssvårigheter. Personer med neuropsykiatriska tillstånd (ADHD och Aspergers syndrom) kan ha perioder med svåra ätstörningssymtom där sedvanlig ätstörningsvård inte fungerar optimalt. Missbruk hos patienter med ätstörningar är betydligt vanligare än man ser hos patienter som går i behandling för sin ätstörning beroende på att personer med pågående missbruk ofta exkluderas vid ätstörningsenheterna. Även somatisk samsjuklighet som diabetes och övervikt förekommer och komplicerar både ätstörningsbehandlingen och den somatiska behandlingen. För att hjälpa patienter med ätstörningar och annan samsjuklighet måste vi samordna behandlingsinsatserna i betydligt högre grad än vi tidigare har gjort. Ett antal studier har visat att integrerad behandling mellan olika specialiteter/subspecialiteter ger bättre resultat än en behandling i taget. I nätverksmöten mellan berörda enheter görs ansvarsfördelningen upp så att flera behandlingsinsatser kan pågå samtidigt. Samverkan bör ske genom gemensamma vårdplaner. Depression och ångest Depression och ångesttillstånd bör behandlas integrerat med övrig ätstörningsvård. Vårdprogram för förstämningssjukdomar kan med fördel också tillämpas för patienter med komorbid ätstörning. Vid ätstörning uppmärksammas idag allt oftare tillstånd inom det bipolära spektrat. För dessa patienter kan reglering av matintaget bli ett sätt att reglera spänningsläge. Behandlingsråd vid samsjuklighet med depression och ångest Behandling på sedvanligt sätt med SSRI, t ex Sertralin mg. Fluoxetin bör undvikas vid anorexi med hänsyn till risk för viktnedgång. Då depression och suicidalitet är huvudproblemet bör patienten behandlas inom psykiatrin. Vid bipolära tillstånd bör stämningsstabiliserande behandling användas. Vid litiumbehandling bör man vara speciellt observant på kompensatoriskt beteende i form av kräkning och laxering som påverkar serumkoncentrationen. Neuropsykiatriska funktionshinder En studie från USA visar att flickor med ADHD löpte 3,6 gånger större risk att uppfylla kriterier för en ätstörning än kontrollgruppen. Vissa författare betonar att det störda ätbeteendet är en slags självmedicinering som blivit befäst på grund av den biokemiska effekten. Kolhydratrik kost, socker och fett ger en snabb känsla av lugn med minskad rastlöshet som följd. På grund av impulskontrollbristen ökar risken att individen äter utan att tänka eller ha överblick över hur mycket hon ätit. Fallstudier visar att hetsätning och kräkning minskat drastiskt eller upphört helt efter behandling med centralstimulantia Ätstörningar och ADHD kan ha samband. Vårdprogram för ätstörningsvård vid Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand 23

Ätstörningar Ulf Wallin

Ätstörningar Ulf Wallin Ätstörningar Ulf Wallin Wallin Ätstörningar och födorelaterade syndrom DSM-5 Anorexia nervosa Bulimia nervosa Hetsätningsstörning Undvikande/restriktiv ätstörning Självrensning Anorexia Nervosa Svår psykiatrisk

Läs mer

Ätstörningar. Ute Attermeyer. Överläkare. Centrum för Ätstörningar

Ätstörningar. Ute Attermeyer. Överläkare. Centrum för Ätstörningar Ätstörningar Ute Attermeyer Överläkare Centrum för Ätstörningar (Ha du själv någon tänkt att du borde träna mer? äter nyttigare? är missnöjd med din kropp?) Hela livet kretsar kring mat, träning och

Läs mer

Ätstörningar- somatiska och psykologiska aspekter

Ätstörningar- somatiska och psykologiska aspekter Ätstörningar- somatiska och psykologiska aspekter Marianne Kjaeldgaard Universitetslektor Övertandläkare Karolinska Institutet Odontologiska Institutionen Ätstörningar Anorexia nervosa Bulimia nervosa

Läs mer

Ätstörningar. Regional medicinsk riktlinje. Huvudbudskap. Diagnos. Utredning

Ätstörningar. Regional medicinsk riktlinje. Huvudbudskap. Diagnos. Utredning Regional medicinsk riktlinje Ätstörningar Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören efter remiss (HSD-A 29-2014) giltigt till juni 2016 Utarbetad av sektorsråden allmänmedicin, barn- och ungdomspsykiatri

Läs mer

Ätstörningar. Tdl Hanna Eriksson Tdl Christian Hermansson

Ätstörningar. Tdl Hanna Eriksson Tdl Christian Hermansson Tdl Hanna Eriksson Tdl Christian Hermansson Tidigare klassificering UNS ar Atypiska ar Klassificering DSM V ar Förekommer i medicinsk litteratur redan på 1600-talet Allvarligaste formen av, ökad dödlighet

Läs mer

Missbruk och ätstörning. Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare

Missbruk och ätstörning. Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare Missbruk och ätstörning Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare Innehåll Vad är ätstörning? Patienter med ätstörning som missbrukar och missbrukare som har symtom på ätstörning, vad är skillnaden?

Läs mer

Välkomna till Anhörigutbildning!

Välkomna till Anhörigutbildning! Välkomna till Anhörigutbildning! Kort presentation Vad är en ätstörning? Vad händer I kroppen vid ätstörning Kunskapscentrum för ätstörningar KÄTS Utbildning Kvalitetssäkring Forskning Stockholms Läns

Läs mer

Ätstörningar Vad är en ätstörning? Historik, diagnoser och förekomst. Upptäckt. Uppkomst och vidmakthållande

Ätstörningar Vad är en ätstörning? Historik, diagnoser och förekomst. Upptäckt. Uppkomst och vidmakthållande Ätstörningar Maja Molin Psykiatrisjuksköterska maja.molin@ptj.se Vad är en ätstörning? Historik, diagnoser och förekomst Upptäckt Uppkomst och vidmakthållande Bemötande och behandling Även om du bara skulle

Läs mer

Ätstörningar hos barn, ungdomar och vuxna - utredning och behandling

Ätstörningar hos barn, ungdomar och vuxna - utredning och behandling Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdprogram Division psykiatri 1 21 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Chef för FoU Karin Haster divisionschef 2015-12-08 2018-12-08

Läs mer

Rekommendationer i sammanfattning

Rekommendationer i sammanfattning Rekommendationer i sammanfattning Tidig intervention gentemot nydebuterade unga patienter ska prioriteras. Patienter med svåra ätstörningstillstånd ska erbjudas konkret matstöd och nutritionsbehandling

Läs mer

Ätstörningar hos barn, ungdomar. utredning och behandling

Ätstörningar hos barn, ungdomar. utredning och behandling Utgåva: 1 Godkänd av: Claus Vigsø, divisionschef 2011-02-15 2014-02-14 Vårdprogram 1 (33) Utarbetad av: Ute Attermeyer, överläkare, Susanne Träff-Karlsson, sjuksköterska, Maria Eklund, sjukgymnast, Märit

Läs mer

LUAB Liten Uppföljning av Anorexi/Bulimi VERSION 2, FEBRUARI 1996

LUAB Liten Uppföljning av Anorexi/Bulimi VERSION 2, FEBRUARI 1996 Kodnummer: 9 6 månader Datum: SAMORDNAD UTVÄRDERING OCH FORSKNING VID SPECIALENHETER FÖR ANOREXI/BULIMI 9 12 månader Initialer: Intervjuare: LUAB Liten Uppföljning av Anorexi/Bulimi VERSION 2, FEBRUARI

Läs mer

Ätstörningar. Yvonne von Hausswolff-Juhlin Överläkare/Docent. Raili Ala Sjuksköterska/ Legitimerad psykoterapeut

Ätstörningar. Yvonne von Hausswolff-Juhlin Överläkare/Docent. Raili Ala Sjuksköterska/ Legitimerad psykoterapeut Ätstörningar Yvonne von Hausswolff-Juhlin Överläkare/Docent Raili Ala Sjuksköterska/ Legitimerad psykoterapeut Agenda Diagnos Debut Prognos Somatiska komplikationer Psykiatrisk samsjuklighet Somatisk utredning

Läs mer

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar

Läs mer

Ätstörningar Vad är det frågan om? Vasa 20.4 2011 Hanna Hongell Specialmedarbetare Katri Kopsa Psyk.sjukskötare Ätstörningskliniken Vilja Ab

Ätstörningar Vad är det frågan om? Vasa 20.4 2011 Hanna Hongell Specialmedarbetare Katri Kopsa Psyk.sjukskötare Ätstörningskliniken Vilja Ab Ätstörningar Vad är det frågan om? Vasa 20.4 2011 Hanna Hongell Specialmedarbetare Katri Kopsa Psyk.sjukskötare Ätstörningskliniken Vilja Ab Anorexia Nervosa Diagnostiska kriterier Viktnedgång, som leder

Läs mer

Att upptäcka, förstå och bemöta personer med ätstörningar under graviditet och eftervård

Att upptäcka, förstå och bemöta personer med ätstörningar under graviditet och eftervård Att upptäcka, förstå och bemöta personer med ätstörningar under graviditet och eftervård 2019-05-27 och 2019-05-28 Martina Isaksson, Leg. psykolog, doktorand Ätstörningsenheten för vuxna, Akademiska sjukhuset

Läs mer

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Leg. dietist Sylvia Bianconi Svensson Dietistverksamheten Division Primärvård, Skånevård KrYH 2015-10 KOL och nutritionsstatus Undervikt Ofrivillig

Läs mer

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa 2. DIAGNOSTIK Definition Diagnostiska system Problem och utveckling Definition: Med ätstörning avses en ihållande störning i ätbeteende, som påtagligt försämrar fysisk hälsa eller psykosocialt fungerande.

Läs mer

Ätstörningar! Mia Ramklint!

Ätstörningar! Mia Ramklint! Ätstörningar! Mia Ramklint! Ätstörningar! Att tappa kontrollen över sitt ätande, så att man antingen äter för lite (anorexi) eller för mycket/hetsäter (bulimi och hetsätningsstörning)! Att på olika sätt

Läs mer

VAD ÄR ÄTSTÖRNING? Wallin -13

VAD ÄR ÄTSTÖRNING? Wallin -13 VAD ÄR ÄTSTÖRNING? ÄTSTÖRNINGAR DSM-IV Anorexia nervosa Bulimia nervosa Ospecifik ätstörning Hetsätningsstörning Födointags- och ätstörningar DSM-5 Anorexia nervosa Bulimia nervosa Hetsätningsstörning

Läs mer

Vårdprogram. Behandlingsriktlinjer för ätstörningar. Psykiatri- och habiliteringsförvaltningen

Vårdprogram. Behandlingsriktlinjer för ätstörningar. Psykiatri- och habiliteringsförvaltningen AUGUSTI 2012 Vårdprogram Behandlingsriktlinjer för ätstörningar Psykiatri- och habiliteringsförvaltningen Upplaga 1a upplagan / 08-2012 Författare Dan Svedjehäll, överläkare Grafisk form Text & Bild /

Läs mer

Anorexi-Bulimiavdelningen

Anorexi-Bulimiavdelningen Barn- och ungdomspsykiatri Anorexi-Bulimiavdelningen, avd 336 VO Barn- och Ungdomspsykiatri Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus 416 85 Göteborg tel. 031 3435476, 3435598 fax 031 849061 Anorexi-Bulimiavdelningen

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

Ätstörningar. Information om ätstörningar

Ätstörningar. Information om ätstörningar Ätstörningar Information om ätstörningar Ätstörningar Vad är det? Att vara drabbad av en ätstörning avgörs inte av hur många kilon en väger eller hur ens kr oppsform ser ut. Att ha en ätstörning handlar

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Ätstörningar och diabetes vad ska man tänka på

Ätstörningar och diabetes vad ska man tänka på Ätstörningar och diabetes vad ska man tänka på Ulf Wallin Barnpsykiater Forsknings- och utvecklingsledare Kompetenscentrum Ätstörningar - SYD Äter för lite Restriktiva ätstörningar Anorexia nervosa Undvikande

Läs mer

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå BUP Västerbotten Vår klinik Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå I landstinget är vi nu tre specialistkliniker som har ansvar för åldersgruppen 0-17 år.

Läs mer

Patienter med ätstörning och samtidig övervikt/fetma hur förhåller vi oss? Arbetsgruppen består av:

Patienter med ätstörning och samtidig övervikt/fetma hur förhåller vi oss? Arbetsgruppen består av: Patienter med ätstörning och samtidig övervikt/fetma hur förhåller vi oss? Arbetsgruppen består av: Ann Björklund, Elisabeth Bergqvist Ätstörningsenheten Östersund Ätstörningsenheten Östersund Gisela van

Läs mer

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Malin Gren Landell Fil dr, Leg psykolog, leg psykoterapeut Avd för klinisk psykologi och socialpsykologi BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer Vikten av kunskap om blyghet

Läs mer

4. FÖRLOPP, UTFALL OCH PROGNOS

4. FÖRLOPP, UTFALL OCH PROGNOS 4. FÖRLOPP, UTFALL OCH PROGNOS Begreppsdefinitioner Tillfrisknande, återfall, mortalitet Prognostiska faktorer du var fri fri och lycklig visste ingenting om mörker visste ingenting om demoner du älskade

Läs mer

God vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping

God vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping God vård vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar Aktuellt kunskapsläge Evidens för f r psykologisk behandling och för f läkemedelsbehandling (SSRI) vid ångest- syndrom och depressionssjukdomar

Läs mer

Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten?

Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten? Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten? Psykiatrins dag, Katrineholm 2018 Torkel Richert, Lektor Malmö universitet Torkel.richert@mau.se En pågående studie Syfte:

Läs mer

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011 Övervikt och fetma Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011 Övervikt & Fetma ÖVERVIKT En riskfaktor för fetma Prevention Kost Motion Levnadsvanor FETMA En sjukdom E66.0 Behandling Beteendeförändring

Läs mer

Ätstörningar, vårdprogram division Vuxenpsykiatri

Ätstörningar, vårdprogram division Vuxenpsykiatri Division vuxenpsykiatri Divisionsgemensam Dokumentnamn Ätstörningar, vårdprogram division Vuxenpsykiatri Version 3 Ersätter EG1 Arbetsplats Divisionsgemensam Upprättat av Britta Frank och Cecilia Fagerberg

Läs mer

Hypothalamisk amenorré. Angelica Lindén Hirschberg Gynekologi och Reproduktionsmedicin, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Hypothalamisk amenorré. Angelica Lindén Hirschberg Gynekologi och Reproduktionsmedicin, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Hypothalamisk amenorré Angelica Lindén Hirschberg Gynekologi och Reproduktionsmedicin, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Anna 27 år Remitterad pga sekundär amenorré Ensamstående, arbetar i hälsokostbutik,

Läs mer

HÖK - Barn och ungas psykiska ohälsa

HÖK - Barn och ungas psykiska ohälsa HÖK - Barn och ungas psykiska ohälsa Första linjens ansvar och uppgifter Förhållningssätt Så mycket som möjligt av vård och stöd till barn och ungdomar med psykisk ohälsa ska ske i första linjens vård,

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa

Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa Beata Bäckström Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa Tidigaste formen av psykopatologi ofta kroniska Vanligaste psykiatriska tillståndet - 15-20 % Enkla ångesttillstånd minskar med ålder -

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

Brännpunkt. Evidensbaserad klinisk praktik hur, när och varför?

Brännpunkt. Evidensbaserad klinisk praktik hur, när och varför? Brännpunkt Evidensbaserad klinisk praktik hur, när och varför? www.menti.com MENTI 1: KOD xxxxxx Vad ska allvarligt sjuka patienter som inte svarar på evidensbaserade behandlingar erbjudas för vård? 1.

Läs mer

ÄTSTÖRNING VID DIABETES

ÄTSTÖRNING VID DIABETES ÄTSTÖRNING VID DIABETES Ulf Wallin Barnpsykiater Forsknings- och utvecklingsledare Kompetenscentrum Ätstörningar - SYD Ätstörningar Anorexia nervosa Bulimia nervosa Undvikande/restriktiv ätstörning (ARFID)

Läs mer

Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa

Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa Psykisk O-hälsa Samhällets barn & unga Stockholm, 31 januari 2019 Torkel Richert, Docent, Malmö universitet Torkel.richert@mau.se En pågående studie

Läs mer

2009-10-0909 2009-10-0909

2009-10-0909 2009-10-0909 Mentaliseringsbaserad terapi vid ätstörningar ett pilotprojekt Högspecialiserad, landstingsdriven ätstörningsenhet Anorexia nervosa Bulimia nervosa Ätstörning UNS Ca 1300 patienter i behandling 600-700

Läs mer

SEKVENSERAD GRUPPTERAPI FÖR BULIMI

SEKVENSERAD GRUPPTERAPI FÖR BULIMI En treårig studie vid Anorexi- och Bulimimottagningen vid Östra sjukhuset I Göteborg. I studien jämförde man grupp- och individualterapi för patienter med BN eller ätstörning UNS. Inledande individuell

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

Vårdprogram för barn, ungdomar och vuxna med ätstörningar

Vårdprogram för barn, ungdomar och vuxna med ätstörningar Vårdprogram för barn, ungdomar och vuxna med ätstörningar Del III: skolhälsovård Dokumenttyp: Vårdprogram Utfärdande PE: Närsjukvården i Östergötland Utfärdande enheter: Primärvården och specialistpsykiatrin

Läs mer

Ibandronat Stada 150 mg filmdragerade tabletter. 3.11.2014, Version V2.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Ibandronat Stada 150 mg filmdragerade tabletter. 3.11.2014, Version V2.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Ibandronat Stada 150 mg filmdragerade tabletter 3.11.2014, Version V2.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1b Information om sjukdomsförekomst

Läs mer

Medicin Vad är. Viktigt att tänka på AD H D. Förord. kan Behandla. Hur k. Samsjuklighet. flickor s

Medicin Vad är. Viktigt att tänka på AD H D. Förord. kan Behandla. Hur k. Samsjuklighet. flickor s ADHD och f lickor Förord 4 Medicin Vad är AD H D? 6 Hur k an AD H D visa sig ho flickor s? 8 AD H D kan s! Behandla 10 Viktigt att tänka på 11 13 Samsjuklighet 12 Förord Pojkar och flickor skiljer sig

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Psykisk ohälsa hos barn och unga

Psykisk ohälsa hos barn och unga Psykisk ohälsa hos barn och unga 30% av flickorna 15% av pojkarna upplever att de mår psykiskt dåligt Framförallt ångest och depression Självskadebeteende, ätstörningar, missbruk, självmord, aggressionsutbrott

Läs mer

Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla!

Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla! Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla! Christel Wihlborg Överläkare Palliativa verksamheten, Ystad Kakexi - definition Ett multifaktoriellt syndrom som karakteriseras av Förlust av muskelmassa Kan

Läs mer

1. Verksamhetens namn. 2. Uppdrag och avgränsningar: Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov

1. Verksamhetens namn. 2. Uppdrag och avgränsningar: Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov 1. Verksamhetens namn Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov 2. Uppdrag och avgränsningar: Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov består av följande funktioner: Länsenhet:

Läs mer

Depression. 26 september 2013

Depression. 26 september 2013 Depression 26 september 2013 Epidemiologi Prevalens 6% I Sverige har 12% av alla sjukskrivna diagnosen depression Patienter med depression 31% ingen vårdkontakt 51% misskända patienter 6% otillräcklig

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5

Läs mer

Psykiatri Affektiva. Johannes Nordholm,verksamhetssamordnare

Psykiatri Affektiva. Johannes Nordholm,verksamhetssamordnare Psykiatri Affektiva Johannes Nordholm,verksamhetssamordnare Psykiatrisk vård i Göteborg Primärvård: vårdcentraler Specialistsjukvård (öppenvård, heldygnsvård): SU Psykiatri Psykos Psykiatri Affektiva Beroende

Läs mer

Information om Anorexi-Bulimi Dagvårdsenhet

Information om Anorexi-Bulimi Dagvårdsenhet Information om Anorexi-Bulimi Dagvårdsenhet April 2015 Om oss Anorexi-Bulimiverksamheten Anorexi-Bulimiverksamheten vid Drottning Silvias Barn-och Ungdomssjukhus består av tre enheter. Förutom dagvårdsavdelningen

Läs mer

Tyreoidearubbningar under graviditet och puerperium, gällande rutin

Tyreoidearubbningar under graviditet och puerperium, gällande rutin Tyreoidearubbningar under graviditet och puerperium, gällande rutin Berörda enheter Samtliga mvc, smvc och förlossnings-/bb-avdelningar i Norrbotten. Syfte Enhetlig handläggning av tyreoidearubbningar

Läs mer

Riktlinjer för behandling av kronisk njursvikt

Riktlinjer för behandling av kronisk njursvikt Riktlinjer för behandling av kronisk njursvikt Mål: Alla personer med kronisk njursvikt skall få en behandling av så god kvalitet att behovet av dialys eller transplantation fördröjs eller förhindras.

Läs mer

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland Habilitering inom BUP Överläkare, med dr Landstinget i Värmland Neuropsykiatrisk behandling och habilitering inom BUP i Värmland Att begränsa symtom och förebygga psykisk ohälsa vid ASD Psykiatrisk problematik

Läs mer

Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget

Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget Depression hos barn och ungdomar är ett allvarligt tillstånd som medför ökad risk för för tidig död, framtida psykisk

Läs mer

Om läkemedel. vid depression STEG 1

Om läkemedel. vid depression STEG 1 Om läkemedel vid depression BUP finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48 24 40 Falkenberg Tfn 0346-561 25 Halmstad/Hylte/Laholm Tfn 035-13 17 50 Välkommen att ta

Läs mer

Mat vid cancer. Lära sig leva med cancer

Mat vid cancer. Lära sig leva med cancer Mat vid cancer Mat vid cancer Varför ska man äta? Varför går man ner i vikt vid sjukdom? Hur ska man äta vid ofrivillig viktnedgång? Varför det är viktigt att äta Vad gör man vid minskad aptit? Mat vid

Läs mer

Psykisk ohälsa under graviditet

Psykisk ohälsa under graviditet Godkänt den: 2017-12-03 Ansvarig: Masoumeh Rezapour Isfahani Gäller för: Kvinnosjukvård; Mödrahälsovårdsenheten; Region Uppsala Bakgrund Psykisk ohälsa är vanligt, lika vanlig hos gravida kvinnor som hos

Läs mer

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Barn och Trauma - bedömning och behandling Barn och Trauma - bedömning och behandling Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma

Läs mer

Energibehov och nutritionsbehandling

Energibehov och nutritionsbehandling Energibehov och nutritionsbehandling 141106 Patientfall Ê Man född 1940 Ê Nedsatt aptit senaste 2-3 månaderna Ê 4-5 kg viktnedgång Ê Buksmärta, illamående, ingen gasavgång eller avföring senaste dygnet

Läs mer

Information om ersättningsbehandling med hydrokortison vid binjurebarksvikt.

Information om ersättningsbehandling med hydrokortison vid binjurebarksvikt. Information om ersättningsbehandling med hydrokortison vid binjurebarksvikt. Till dig som behandlas med VIKTIGT Den här informationen vänder sig till patienter som fått PLENADREN förskrivet på recept.

Läs mer

vårdprogram Ätstörningar

vårdprogram Ätstörningar vårdprogram Ätstörningar Vårdprogram för barn, ungdomar och vuxna med ätstörningar 1. Inledning 4 Förekomst 4 2. Målgrupp 4 3. Bemötande 4 4. Utredning och bedömning 5 Flödesschema 5 Kontakt och remissförfarande

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

Medicinering av barn vid OCD

Medicinering av barn vid OCD Texten är fritt översatt från http://www.ocfoundation.org/what-is-ocd.html Medicinering av barn vid OCD När ska man överväga att medicinera barn med OCD? Medicinering ska bara övervägas när barnet upplever

Läs mer

# 6 ÄTSTÖRNINGAR SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: II 10/1 1996, III 18/2 2009. Intervjupersonens ID# och Initialer. Datum för Intervjun

# 6 ÄTSTÖRNINGAR SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: II 10/1 1996, III 18/2 2009. Intervjupersonens ID# och Initialer. Datum för Intervjun # 6 Amerikanska original som använts: II 10/1 1996, III 18/2 2009 ÄTSTÖRNINGAR SUPPLEMENT Intervjupersonens ID# och Initialer Datum för Intervjun Intervjuare Svensk översättning av Mia Luther (MD) och

Läs mer

Om läkemedel. vid depression STEG 2 4

Om läkemedel. vid depression STEG 2 4 Om läkemedel vid depression STEG 2 4 BUP finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48 24 40 Falkenberg Tfn 0346-561 25 Halmstad/Hylte/Laholm Tfn 035-13 17 50 Välkommen

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Vad är psykisk ohälsa?

Vad är psykisk ohälsa? Vad är psykisk ohälsa? Psykisk ohälsa används som ett sammanfattande begrepp för både mindre allvarliga psykiska problem som oro och nedstämdhet, och mer allvarliga symtom som uppfyller kriterierna för

Läs mer

Stina Lasu leg psykolog

Stina Lasu leg psykolog Samverkan mödravårdens barnmorskor och mödra- och barnhälsovårdspsykologerna Stina Lasu leg psykolog Studiedagar 13-14 februari 2018 Liljegrensalen Akademiska sjukhuset Samverkan mödravårdens barnmorskor

Läs mer

Upprättad av (befattning, namn) Godkänd av (befattning, namn) Sign Gäller från datum Lena Grönberg Lidén, Sanna Aila och Claes Erixon

Upprättad av (befattning, namn) Godkänd av (befattning, namn) Sign Gäller från datum Lena Grönberg Lidén, Sanna Aila och Claes Erixon Version nr Diarie nr År/löp nr 4 Sidan 1 av 9 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Reviderat datum Barn- och ungdomspsykiatriska klin 2014-04-07 Upprättad av (befattning, namn)

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015 Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation

Läs mer

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Åldrandet en individuell process. Ur Healthy Ageing profiles

Läs mer

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01 LANDSTINGETS TANDVÅRDSSTÖD Anvisningar för psykiatrin Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. 2(8) Anvisningarna riktar sig främst till läkare och

Läs mer

-Stöd för styrning och ledning

-Stöd för styrning och ledning -Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag

Läs mer

2 Målgrupper. 3 Vårdtjänster

2 Målgrupper. 3 Vårdtjänster ADA 6686 Sid 1 (10) UPPDRAG SPECIALISERAD ÄTSTÖRNINGSVÅRD 1 Uppdraget Syftet med specialiserad ätstörningsvård är att uppnå förbättrad psykisk hälsa och social funktionsförmåga, samt minska dödligheten

Läs mer

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Är depression vanligt? Vad är en depression? Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig

Läs mer

Överenskommelse om fördelning av ansvar för vård och behandling mellan Psykiatrin och Primärvården inom Hälsoval avseende barn och unga

Överenskommelse om fördelning av ansvar för vård och behandling mellan Psykiatrin och Primärvården inom Hälsoval avseende barn och unga Version nr Diarie nr År/löp nr 1 Sidan 1 av 7 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Godkänd datum Överenskommelse om fördelning av ansvar för 2012-12-12 vård och behandling mellan

Läs mer

Träning, näring, funktion och välbefinnande. Åsa von Berens Leg Dietist, Medicine doktor Utredare Äldrecentrum

Träning, näring, funktion och välbefinnande. Åsa von Berens Leg Dietist, Medicine doktor Utredare Äldrecentrum Träning, näring, funktion och välbefinnande Åsa von Berens Leg Dietist, Medicine doktor Utredare Äldrecentrum Vad kommer jag prata om? Betydelsen av att kombinera träning med rätt näring Vad säger senaste

Läs mer

Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa

Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa En kunskapsöversikt om anhörigas erfarenheter samt insatser i form av: information, stöd och behandling/terapi relevanta ur ett anhörigperspektiv Ylva Benderix

Läs mer

Habiliteringen. Info om Habiliteringen, H&H till gruppen. Mitt i livet

Habiliteringen. Info om Habiliteringen, H&H till gruppen. Mitt i livet Habiliteringen Info om Habiliteringen, H&H till gruppen Mitt i livet 2017-10-31 Habiliteringens kännetecken är utredande och behandlande åtgärder som har sin utgångspunkt i funktionshinder med fokus på

Läs mer

Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård?

Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård? Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård? Björn Axel Johansson, Överläkare Psykiatri Skåne, Division BUP VO Slutenvård, Akutavdelningen BUP:s vårmöte, Tylösand, 2013-04-24

Läs mer

Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn

Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn Giltighet 2012-12-01 tillsvidare Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga

Läs mer

Om läkemedel. vid adhd STEG 1. Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, , var du än bor i länet.

Om läkemedel. vid adhd STEG 1. Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, , var du än bor i länet. Om läkemedel vid adhd Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, 010-476 19 99, var du än bor i länet. STEG 1 BUP-mottagning finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48

Läs mer

Implementering rekommendation. Behandling. nationellasjalvskadeprojektet.se

Implementering rekommendation. Behandling. nationellasjalvskadeprojektet.se Implementering rekommendation 6 Behandling nationellasjalvskadeprojektet.se Behandlingsinsatser självskadebeteende SJÄLVSKADEBETEENDE Bemötande Bemötande Behandling för självskadebeteende har utvecklats

Läs mer

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion SFBUBs riktlinjer för depression Psykosocial behandling remissversion multimodal behandling i familjekontext med inriktning på depression fasindelad ges under minst 4-8 veckor före annan specifik behandling

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun Vad säger skollagen? Skollagen 1 kapitlet, 4 paragrafen Utbildningen

Läs mer