Wivi-Anne Sjöberg Oral Medicin SU/Östra

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Wivi-Anne Sjöberg Oral Medicin SU/Östra"

Transkript

1 Wivi-Anne Sjöberg Oral Medicin SU/Östra

2 * Anorexia nervosa * Bulimia nervosa * Binge eating disorder * Ätstörning UNS * Ortorexi

3 ALLMÄNT Ätstörningar drabbar c:a 3% av befolkningen, 90 % är kvinnor. Debuterar vanligen i unga år. Karaktäriseras av hyperaktivitet och ett överdrivet intresse för kropp och vikt. Anorexi och bulimi förekommer ofta hos samma person, c:a 2/3.

4 ANOREXIA NERVOSA Uttrycker sig som aversion mot mat och kan leda till livshotande viktförlust och utebliven menstruation. Viktfobi, bantning, fasta, överdriven aktivitet, laxering, lavemang, kräkningar.

5 ANOREXIA NERVOSA ICD-10-kriterier Kroppsvikten konstant mindre än 85% av den förväntade, alt. snabb förlust av 15%. Störd kroppsuppfattning, intensiv rädsla att gå upp i vikt trots undervikt. Störd självkänsla, förnekelse av undervikt. Amenorré, utebliven menstruation minst 3 månader.

6 ANOREXIA NERVOSA 40 50% blir friska % förblir anorektiker, de utvecklar en kronisk sjukdom med kvarstående magerhet och ett avvikande förhållande till mat. 5 10% dör i anorexia eller följdtillstånd. Någon procent blir överviktiga.

7 BULIMIA NERVOSA Uttrycker sig som okontrollerad hetsätning med kompensatoriska kräkningar. Oftast ingen speciell förändring av kroppsvikten. Börjar vanligen med bantning, sedan lustfylld, tvångsmässig hetsätning i ensamhet. Därefter illamående, skuldkänslor och självförakt. Provocerade kräkningar.

8 BULIMIA NERVOSA De flesta bulimiker blir isolerade, passiva och deprimerade. Ökad risk för problem med arbete och utbildning.

9 Återkommande episoder av hetsätning och kompensatoriska kräkningar minst 2 ggr/v i 3 månader. Självkänslan är överdrivet påverkad av kropp och vikt. Störningen förekommer inte enbart under episoder med anorexia nervosa. BULIMIA NERVOSA ICD-10-kriterier

10 BULIMIA NERVOSA Sämre prognos. 30% missbrukar. 50% har personlighetsstörningar 40% förblir bulimiker 0,3 1% dör av sin sjukdom

11 Andra former Binge Eating Disorder - BED Hetsätning utan kompensatoriska kräkningar- Övervikt

12 Andra former Ätstörning UNS Utan närmare specifikation (Anorexia light)

13 Andra former Ortorexi Överdrivet intresse för att äta nyttigt och motionera.

14 TANDSKADOR 15 20% har skador på tänderna Subjektiva besvär: Ilningar Muntorrhet Tandvårdsrädda

15 TANDSKADOR 15 20% har skador på tänderna Objektiva komplikationer: Erosionsskador emalj / dentin Svullna parotiskörtlar Ökad kariesaktivitet

16 slemhinnor Rodnad/ sår på tungryggen svamp Glossit Faryngit Esofagit

17 ETIOLOGI Okänd, men tänkbara hypoteser finns: Kulturella Genetiska Psykologiska

18 ETIOLOGI Okänd, men tänkbara hypoteser finns: Kulturella Det moderna samhällets slankhetsideal och bantning kan i unga år utlösa en störning i hypofysen som gör självsvälten svårare att kontrollera

19 ETIOLOGI Okänd, men tänkbara hypoteser finns: Genetiskt ursprung Ämnen som saknas i kroppen eller ämnen som påverkar den centrala mekanismen för aptit och kroppsvikt.

20 Antikroppar kan utlösa anorexi En svensk studie visade att de flesta med anorexi hade antikroppar som angriper hjärnans aptitcentrum. I studien hade 74% av kvinnorna med anorexi/ bulimi antikroppar i blodet mot ffa en peptid som är inblandad i den normala regleringen av aptit och kroppsvikt. Antikroppar mot två hormoner som har betydelse för stress-reglering och ägglossning påvisades också. Andelen med den här typen av antikroppar var 16% hos friska. Fettisov et al, PNAS, dec 2002, vol 99, no 26

21 En artikel fr BMJ visar att unga kvinnor med diabetes har 2.4 ggr större risk att drabbas av ätstörning än friska. Rodin et al; BMJ jun 2000

22 Pilotstudie fr Karolinska institutet visade att en av tre kvinnor med bulimi hade hormonella störningar. Efter behandling med östrogen inh p- piller försvann hungern och suget efter fett och socker hos hälften, 3 av 21 blev helt friska från sin ätstörning. (En del av Sabine Naesséns avhandling). M Nilsson et al; Mol Psychiatry, 2004;9:1 (28-34)

23 ETIOLOGI Okänd, men tänkbara hypoteser finns: Psykologiska orsaker DÅLIG SJÄLVKÄNSLA tillsammans med en mängd andra faktorer, ev något tidigare trauma

24 BEHANDLING Överleva skapa ordning i den kaotiska mathållningen Farmakologisk behandling Psykoterapi Kognitiv beteendeterapi Människans beteende är till stor del inlärt och styrt av dess konsekvenser. Motverka dysfunktionella tankeprocesser.

25 BEHANDLING EMPATI FÖRSTÅELSE - INFORMATION

26 Excess mortality, causes of death and prognostic factors in anorexia nervosa Fotios C. Papadopoulos, Anders Ekbom, Lena Brandt and Lisa Ekselius The British Journal of Psychiatry (2009) 194, (10-17) Ökad dödlighet hos patienter med ätstörning, både av naturliga orsaker och genom självmord.

27 Excess mortality, causes of death and prognostic factors in anorexia nervosa Fotios C. Papadopoulos, Anders Ekbom, Lena Brandt and Lisa Ekselius The British Journal of Psychiatry (2009) 194, (10-17) 6009 kvinnor inkluderades i studien, med minst en episod med anorexia nervosa. ( ) 256 dödsfall observerades. Varav 84 var självmord, 50 primärt eller sekundärt av a.n. Medelålder vid död 34.2 år. 6 ggr högre dödlighet än normalpopulationen. SMR standardised mortality ratio

28 Excess mortality, causes of death and prognostic factors in anorexia nervosa Fotios C. Papadopoulos, Anders Ekbom, Lena Brandt and Lisa Ekselius The British Journal of Psychiatry (2009) 194, (10-17) Låg ålder och lång behandling på sjukhus ökade överlevnadschanserna. Psykiatrisk behandling och hjälp vid ev alkoholmissbruk är nödvändigt.

29 Pressmeddelande från Sahlgrenska akademin, Elisabeth Wentz Psykisk sjukdom vanlig bland vuxna som haft anorexi Studie där man följt 51 ungdomar med anorexi i 18 år. 25% av de anorexisjuka patienterna var sjukskrivna eller sjukpensionärer pga psykisk sjukdom vid 32 års ålder. British Journal of Psychiatry International Journal of Eating Disorder

30 BEHANDLING Vi borde kanske tänka mer på: Att vara uppmärksamma på patienter som kommer med anamnesen anorexi / bulimi. Att vara uppmärksamma på alltför magra eller överviktiga patienter med mycket karies eller erosionsskador.

31 Att tänka på för tandvårdsteamet: Information om skaderisker och aktuellt tand och slemhinnestatus Individrelaterad profylax Instruktion i borstteknik Tänka oss noga för innan vi pratar om kost

32 Övrigt att tänka på för tandvårdsteamet: Avvikande kariesbild/risk Ökad frakturrisk (parafunktioner) Uteblivanden Svårigheter för patienten att ta till sig inf. (profylax, kommande behandling) Bristande kooperation Förnekelse Parodontal sjukdom liksom apikala parodontiter är ofta svårare att åtgärda än hos en välnutrierad patient

33 Och kanske framför allt: Hur svårt psykiskt sjuka de här patienterna ofta är!

34 Pilotstudie fr Karolinska institutet visade att en av tre us kvinnor med bulimi hade hormonella störningar, efter behandling med östrogen inh p-piller försvann hungern och suget efter fett och socker hos hälften, 3 av 21 blev helt friska från sin ätstörning. En artikel fr BMJ visar att unga kvinnor med diabetes har 2.4 ggr större risk att drabbas av ätstörning än friska Kriterier för diagnosen AN: vägrar hålla kroppsvikten på eller över nedre normalgränsen för sin ålder och längd. Kroppsvikten är konstant mindre än 85% av den förväntade.- intensiv rädsla för att gå upp i vikt eller bli tjock trots undervikt.- störd kroppsupplevelse eller självkänslan är onormalt påverkad av vikten eller förnekar allvaret i de låga vikten. Amenorré, 3 på varandra menstruationer uteblir. Variationer med enbart självsvält eller i kombination med hetsätning/ självrensning Kriterier för diagnosen BN: återkommande episoder av hetsätning som kännetecknas av att personen under en begränsad tid äter en onormalt stor mängd mat samt förlorar kontrollen. Återkommande olämpligt kompensatoriskt beteende. Detta förekommer i genomsnitt minst 2ggr i veckan under 3 månader. Självkänslan överdrivet påverkad av kropp och vikt. störningen förekommer inte enbart tillsammans med AN. Med och utan självrensning. Ätstörning UNS( utan närmare specifikation): alla kriterier för AN el BN är inte uppfyllda, har tex mens. Normalvikt trots viktnedgång. Ex. en person som regelbundet tuggar och spottar ut stora mängder mat.

35 Antikroppar kan utlösa aorexi En svensk studie visade att de flesta med anorexi har antikroppar som angriper hjärnans aptitcentrum. I studien hade 74% av kvinnorna med anorexi/ bulimi antikroppar i blodet mot ffa en peptid som är inblandad i den normala regleringen av aptit och kroppsvikt. Antikroppar mot två hormoner som har betydelse för stress- reglering och ägglossning påvisades också. Andelen med den här typen av antikroppar var 16% hos friska kvinnor.

36 BEHANDLING Oftast kombinationer av olika terapiformer, individuellt anpassade. Självhjälp, psykopedagogik, nutritionsbeh., farmakologisk, psykoterapeutisk beh tillsammans medsjukgymnastik, arbetsterapi och andra kreativa beh met. Farm beh.har inte visat sig ha någon effekt på själva anorexisjukdommen men samtidig förekomst av depression och ångest är inte ovanligt. Sömnsvårigheter. Vanl. Theralen, Zyprexaneuroleptokum, sederande. Fluoxetin antidepressivt.obs muntorrhet, ök risk för karies och erosionsskador. Reducerar ffa ångestnivån och den tvångsmässiga viktfixeringen. Vitamin och mineralbrist kan bli uttalade, B12, Folater, järn, zink, magnesium, kalk. Kräkningar ger hypokalcemi. Rubbningar I syra-bas balansen Hjärtrytmrubbning,akut hjärtsvikt,hjärtinfarkt. Mens.bortfall mer än 1 år ökar risken för osteoporos. Ökad risk för för tidig död ffa vid missbruk. C:a 30-60% av de som söker för ätet. Har UNS Försvagad hjärtmuskel vid långvarig undernäring.

37 Refluxsjukd. I Sverige räknas var 4.e vuxen ha problem med reflux och var 20:e ha svåra problem. GERD karak. av frekventa sura uppstötningar av maginnehåll fr magsäcken till matstrupen. I bl orsakat av brock i övre magmunnen sk diafragmabrock. Alt otillr.otillräcklig förslutning av övre magmunnen. Ev neurologiska sjukd. Äv mediciner ex blodtrycksmed. Alkohol, rökning. Symptom förutom sura upps. halsbränna, dysfagi- svårigheter att svälja, bröstsmärtor. Diagnos gastrospi. Cellgift: kräkningar, uttorkning, minskad salivprod pga strålning mot salivk. Astma: prevalens hos vuxna 5 %, barn 4-7%, 60 % har refluxbesvär, En del farmaka som anv är sur och ökar erosionsrisken, andra med kan påverka den glatta muskulaturen i övre esofagus med ök risk för refl. 2/3 av erosionsfallen i en studie kom från inre faktorer eller en komb av inre och yttre f. Saliv - en av de viktigaste skyddsfaktorerna mot erosion, salivens buffringskap är av större betydelse vid erosion än karies, Bl pat med reflux, laktoveg, ätstörn har man funnit att buffkap är sämre. Mineralvatten har vanl ph över 5- låg eller ingen erosiv potential, dock smaksatta kan ha en viss erosiv pot.

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa 2. DIAGNOSTIK Definition Diagnostiska system Problem och utveckling Definition: Med ätstörning avses en ihållande störning i ätbeteende, som påtagligt försämrar fysisk hälsa eller psykosocialt fungerande.

Läs mer

Ätstörningar. Tdl Hanna Eriksson Tdl Christian Hermansson

Ätstörningar. Tdl Hanna Eriksson Tdl Christian Hermansson Tdl Hanna Eriksson Tdl Christian Hermansson Tidigare klassificering UNS ar Atypiska ar Klassificering DSM V ar Förekommer i medicinsk litteratur redan på 1600-talet Allvarligaste formen av, ökad dödlighet

Läs mer

Missbruk och ätstörning. Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare

Missbruk och ätstörning. Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare Missbruk och ätstörning Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare Innehåll Vad är ätstörning? Patienter med ätstörning som missbrukar och missbrukare som har symtom på ätstörning, vad är skillnaden?

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

Ätstörningar. Ute Attermeyer. Överläkare. Centrum för Ätstörningar

Ätstörningar. Ute Attermeyer. Överläkare. Centrum för Ätstörningar Ätstörningar Ute Attermeyer Överläkare Centrum för Ätstörningar (Ha du själv någon tänkt att du borde träna mer? äter nyttigare? är missnöjd med din kropp?) Hela livet kretsar kring mat, träning och

Läs mer

# 6 ÄTSTÖRNINGAR SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: II 10/1 1996, III 18/2 2009. Intervjupersonens ID# och Initialer. Datum för Intervjun

# 6 ÄTSTÖRNINGAR SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: II 10/1 1996, III 18/2 2009. Intervjupersonens ID# och Initialer. Datum för Intervjun # 6 Amerikanska original som använts: II 10/1 1996, III 18/2 2009 ÄTSTÖRNINGAR SUPPLEMENT Intervjupersonens ID# och Initialer Datum för Intervjun Intervjuare Svensk översättning av Mia Luther (MD) och

Läs mer

Ätstörningar. Information om ätstörningar

Ätstörningar. Information om ätstörningar Ätstörningar Information om ätstörningar Ätstörningar Vad är det? Att vara drabbad av en ätstörning avgörs inte av hur många kilon en väger eller hur ens kr oppsform ser ut. Att ha en ätstörning handlar

Läs mer

Ätstörningar Ulf Wallin

Ätstörningar Ulf Wallin Ätstörningar Ulf Wallin Wallin Ätstörningar och födorelaterade syndrom DSM-5 Anorexia nervosa Bulimia nervosa Hetsätningsstörning Undvikande/restriktiv ätstörning Självrensning Anorexia Nervosa Svår psykiatrisk

Läs mer

Ätstörningar- somatiska och psykologiska aspekter

Ätstörningar- somatiska och psykologiska aspekter Ätstörningar- somatiska och psykologiska aspekter Marianne Kjaeldgaard Universitetslektor Övertandläkare Karolinska Institutet Odontologiska Institutionen Ätstörningar Anorexia nervosa Bulimia nervosa

Läs mer

Välkomna till Anhörigutbildning!

Välkomna till Anhörigutbildning! Välkomna till Anhörigutbildning! Kort presentation Vad är en ätstörning? Vad händer I kroppen vid ätstörning Kunskapscentrum för ätstörningar KÄTS Utbildning Kvalitetssäkring Forskning Stockholms Läns

Läs mer

Ätstörningar. Yvonne von Hausswolff-Juhlin Överläkare/Docent. Raili Ala Sjuksköterska/ Legitimerad psykoterapeut

Ätstörningar. Yvonne von Hausswolff-Juhlin Överläkare/Docent. Raili Ala Sjuksköterska/ Legitimerad psykoterapeut Ätstörningar Yvonne von Hausswolff-Juhlin Överläkare/Docent Raili Ala Sjuksköterska/ Legitimerad psykoterapeut Agenda Diagnos Debut Prognos Somatiska komplikationer Psykiatrisk samsjuklighet Somatisk utredning

Läs mer

2009-10-0909 2009-10-0909

2009-10-0909 2009-10-0909 Mentaliseringsbaserad terapi vid ätstörningar ett pilotprojekt Högspecialiserad, landstingsdriven ätstörningsenhet Anorexia nervosa Bulimia nervosa Ätstörning UNS Ca 1300 patienter i behandling 600-700

Läs mer

Ätstörningar och diabetes vad ska man tänka på

Ätstörningar och diabetes vad ska man tänka på Ätstörningar och diabetes vad ska man tänka på Ulf Wallin Barnpsykiater Forsknings- och utvecklingsledare Kompetenscentrum Ätstörningar - SYD Äter för lite Restriktiva ätstörningar Anorexia nervosa Undvikande

Läs mer

Dental erosion hos barn och ungdomar. Barntandvårdsdagarna Karlstad 26/9 2014 Övertandläkare Maria Jarkander Pedodontikliniken Sollentuna

Dental erosion hos barn och ungdomar. Barntandvårdsdagarna Karlstad 26/9 2014 Övertandläkare Maria Jarkander Pedodontikliniken Sollentuna Dental erosion hos barn och ungdomar Barntandvårdsdagarna Karlstad 26/9 2014 Övertandläkare Maria Jarkander Pedodontikliniken Sollentuna Dagens agenda Vad är dental erosion? Är det vanligt förekommande?

Läs mer

Hypothalamisk amenorré. Angelica Lindén Hirschberg Gynekologi och Reproduktionsmedicin, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Hypothalamisk amenorré. Angelica Lindén Hirschberg Gynekologi och Reproduktionsmedicin, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Hypothalamisk amenorré Angelica Lindén Hirschberg Gynekologi och Reproduktionsmedicin, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Anna 27 år Remitterad pga sekundär amenorré Ensamstående, arbetar i hälsokostbutik,

Läs mer

Ätstörningar Vad är en ätstörning? Historik, diagnoser och förekomst. Upptäckt. Uppkomst och vidmakthållande

Ätstörningar Vad är en ätstörning? Historik, diagnoser och förekomst. Upptäckt. Uppkomst och vidmakthållande Ätstörningar Maja Molin Psykiatrisjuksköterska maja.molin@ptj.se Vad är en ätstörning? Historik, diagnoser och förekomst Upptäckt Uppkomst och vidmakthållande Bemötande och behandling Även om du bara skulle

Läs mer

Hur vanlig är psykisk sjukdom i Sverige? Orala problem. Psykiska symptom. Kognitiva funktionshinder.

Hur vanlig är psykisk sjukdom i Sverige? Orala problem. Psykiska symptom. Kognitiva funktionshinder. Tandvård vid psykiska funktionshinder Munhälsa Sjukdom och funktionshinder Övertandläkare Kliniken för Oral Medicin Tel 031 7413400 Hur vanlig är psykisk sjukdom i Sverige? 50% av kvinnor och 25% av män

Läs mer

Utveckling inom BUP: ätstörningar, ADHD och autism

Utveckling inom BUP: ätstörningar, ADHD och autism Utveckling inom BUP: ätstörningar, ADHD och autism Elisabet Wentz Gillbergcentrum, Sahlgrenska akademin Disposition Ätstörningar ADHD Autismspektrumstörningar Slutsatser Anorexia nervosa diagnoskriterier

Läs mer

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011 Övervikt och fetma Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011 Övervikt & Fetma ÖVERVIKT En riskfaktor för fetma Prevention Kost Motion Levnadsvanor FETMA En sjukdom E66.0 Behandling Beteendeförändring

Läs mer

VAD ÄR ÄTSTÖRNING? Wallin -13

VAD ÄR ÄTSTÖRNING? Wallin -13 VAD ÄR ÄTSTÖRNING? ÄTSTÖRNINGAR DSM-IV Anorexia nervosa Bulimia nervosa Ospecifik ätstörning Hetsätningsstörning Födointags- och ätstörningar DSM-5 Anorexia nervosa Bulimia nervosa Hetsätningsstörning

Läs mer

MBT vid ätstörningar. Bakgrund. Vad är ätstörningar? Upplägg. Gulls beskrivning och behandling. En diagnos? Ett personligt lidande?

MBT vid ätstörningar. Bakgrund. Vad är ätstörningar? Upplägg. Gulls beskrivning och behandling. En diagnos? Ett personligt lidande? MBT vid ätstörningar David Clinton Upplägg Bakgrund och diagnostik MBT och behandling av ätstörningar Bakgrund Sir William Gull, 1873 Vad är ätstörningar? En diagnos? Ett personligt lidande? Gulls beskrivning

Läs mer

Ätstörningar Vad är det frågan om? Vasa 20.4 2011 Hanna Hongell Specialmedarbetare Katri Kopsa Psyk.sjukskötare Ätstörningskliniken Vilja Ab

Ätstörningar Vad är det frågan om? Vasa 20.4 2011 Hanna Hongell Specialmedarbetare Katri Kopsa Psyk.sjukskötare Ätstörningskliniken Vilja Ab Ätstörningar Vad är det frågan om? Vasa 20.4 2011 Hanna Hongell Specialmedarbetare Katri Kopsa Psyk.sjukskötare Ätstörningskliniken Vilja Ab Anorexia Nervosa Diagnostiska kriterier Viktnedgång, som leder

Läs mer

ÄTSTÖRNING VID DIABETES

ÄTSTÖRNING VID DIABETES ÄTSTÖRNING VID DIABETES Ulf Wallin Barnpsykiater Forsknings- och utvecklingsledare Kompetenscentrum Ätstörningar - SYD Ätstörningar Anorexia nervosa Bulimia nervosa Undvikande/restriktiv ätstörning (ARFID)

Läs mer

Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29

Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29 Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29 1 Disposition Gastroesofagal reflux -bakgrund, utredning, komplikationer, behandling Dysfagi -översiktligt orsaker

Läs mer

Oral hälsa vid sjukdom Psykisk sjukdom Diabetes

Oral hälsa vid sjukdom Psykisk sjukdom Diabetes Inger Stenberg Övertandläkare Oral hälsa vid sjukdom Psykisk sjukdom Diabetes 171012 Specialkliniken för sjukhustandvård/oral medicin Göteborg inger.w.stenberg@vgregion.se Tandhälsan Påverkar psykisk sjukdom

Läs mer

Symposium Ätstörningar och reproduktion

Symposium Ätstörningar och reproduktion Symposium Ätstörningar och reproduktion Moderator: Angelica Lindén Hirschberg, professor, öl, Kvinnokliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Program Angelica Lindén Hirschberg, prof, öl, KK, Karolinska:

Läs mer

Orala komplikationer hos personer med ätstörningar - en litteraturstudie

Orala komplikationer hos personer med ätstörningar - en litteraturstudie Orala komplikationer hos personer med ätstörningar - en litteraturstudie Hannah Al-Wandi Emily Ud-Din Odontologiska Institutionen Karolinska Institutet Huddinge Sammanfattning Syftet med studien var att

Läs mer

Orala symtom hos patienter med ätstörningssjukdom En litteratur- och journalstudie

Orala symtom hos patienter med ätstörningssjukdom En litteratur- och journalstudie 1 Orala symtom hos patienter med ätstörningssjukdom En litteratur- och journalstudie Lina Granqvist Sofie Gerdén Odontologiska Institutionen Karolinska Institutet Huddinge Handledare Övertandläkare Marianne

Läs mer

Ätstörningar! Mia Ramklint!

Ätstörningar! Mia Ramklint! Ätstörningar! Mia Ramklint! Ätstörningar! Att tappa kontrollen över sitt ätande, så att man antingen äter för lite (anorexi) eller för mycket/hetsäter (bulimi och hetsätningsstörning)! Att på olika sätt

Läs mer

4. FÖRLOPP, UTFALL OCH PROGNOS

4. FÖRLOPP, UTFALL OCH PROGNOS 4. FÖRLOPP, UTFALL OCH PROGNOS Begreppsdefinitioner Tillfrisknande, återfall, mortalitet Prognostiska faktorer du var fri fri och lycklig visste ingenting om mörker visste ingenting om demoner du älskade

Läs mer

Ätstörningar. Elna Sandberg och Anna-Lena Jönsson Ätstörningsenheten norra Halland, Varberg. 20120321-28. Anorexia Nervosa Bulimia Nervosa UNS

Ätstörningar. Elna Sandberg och Anna-Lena Jönsson Ätstörningsenheten norra Halland, Varberg. 20120321-28. Anorexia Nervosa Bulimia Nervosa UNS Ätstörningar Elna Sandberg ch Anna-Lena Jönssn Ätstörningsenheten nrra Halland, Varberg. 20120321-28 Anrexia Nervsa Bulimia Nervsa UNS Anrexia Nervsa Viktnedgång sm leder till att krppsvikten knstant är

Läs mer

MBT vid ätstörningar. Bakgrund. Beskrivning och behandling. Upplägg. Ätstörningsdiagnostik

MBT vid ätstörningar. Bakgrund. Beskrivning och behandling. Upplägg. Ätstörningsdiagnostik MBT vid ätstörningar David Clinton Upplägg Bakgrund till ätstörningar Uppkomst och utveckling MBT och behandling av ätstörningar Bakgrund Sir William Gull, 1873 Beskrivning och behandling Tonårs flickor

Läs mer

Vi är rädda för att vi ska förvärra, att vi ska trigga den som inte mår bra till att i värsta fall suicidera

Vi är rädda för att vi ska förvärra, att vi ska trigga den som inte mår bra till att i värsta fall suicidera Vi är rädda för att vi inte vet vad vi ska säga Vi är rädda för svaret och hur vi ska reagera Vi är många gånger rädda för att säga fel saker Vi är rädda för att vi ska förvärra, att vi ska trigga den

Läs mer

LUAB Liten Uppföljning av Anorexi/Bulimi VERSION 2, FEBRUARI 1996

LUAB Liten Uppföljning av Anorexi/Bulimi VERSION 2, FEBRUARI 1996 Kodnummer: 9 6 månader Datum: SAMORDNAD UTVÄRDERING OCH FORSKNING VID SPECIALENHETER FÖR ANOREXI/BULIMI 9 12 månader Initialer: Intervjuare: LUAB Liten Uppföljning av Anorexi/Bulimi VERSION 2, FEBRUARI

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer

Afrika- i svältens spår

Afrika- i svältens spår Afrika- i svältens spår Undernäring - svält Akut undernäring är ett medicinskt tillstånd som uppkommer när en person inte får tillräckligt med näring för att täcka sitt dagliga energi- och proteinbehovet,

Läs mer

Att upptäcka, förstå och bemöta personer med ätstörningar under graviditet och eftervård

Att upptäcka, förstå och bemöta personer med ätstörningar under graviditet och eftervård Att upptäcka, förstå och bemöta personer med ätstörningar under graviditet och eftervård 2019-05-27 och 2019-05-28 Martina Isaksson, Leg. psykolog, doktorand Ätstörningsenheten för vuxna, Akademiska sjukhuset

Läs mer

Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson

Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom Bo Runeson Fallbeskrivning Depression, troligen bipolär sjukdom med ångestinslag Instabilt skede av bipolär sjukdom Ingen suicidriskbedömning dokumenterades

Läs mer

Kognitiv beteendeterapi vid hetsätningsstörning och övervikt PDF ladda ner

Kognitiv beteendeterapi vid hetsätningsstörning och övervikt PDF ladda ner Kognitiv beteendeterapi vid hetsätningsstörning och övervikt PDF ladda ner LADDA NER LÄSA Beskrivning Författare:. Fetma och övervikt är ett eskalerande folkhälsoproblem. Samtidigt är hetsätningsproblematik

Läs mer

Innehållsförteckning 1 Inledning Definition Etiologi Utredning Diagnostik Behandling Prevention...

Innehållsförteckning 1 Inledning Definition Etiologi Utredning Diagnostik Behandling Prevention... Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Vuxentandvård- vårdprogram Giltig fr.o.m: 2016-12-22 Faktaägare: Maria Reventlid, Specialisttandläkare Pedodonti Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande

Läs mer

Äldres munhälsa. Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt

Äldres munhälsa. Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt Äldres munhälsa Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt Hur länge lever vi? Medellivslängd i Sverige 82 år ( 84 80) Antalet personer över 85 år har fördubblats de senaste 30 åren, och

Läs mer

Psykisk ohälsa hos barn och unga

Psykisk ohälsa hos barn och unga Psykisk ohälsa hos barn och unga 30% av flickorna 15% av pojkarna upplever att de mår psykiskt dåligt Framförallt ångest och depression Självskadebeteende, ätstörningar, missbruk, självmord, aggressionsutbrott

Läs mer

Hur fungerar AVK-läkemedel?

Hur fungerar AVK-läkemedel? AK-mott. NÄL Ca 2500 pat som beh med antikoagulantia 3 sjuksköterskor samt 1 läkare som är medicinskt ansvarig Dosering av Waran och LMH Information Telefonrådgivning Journalias dataprogram Hur fungerar

Läs mer

FAKTASAMMANSTÄLLNING FÖRENINGEN SMAL VERSION 2008-09-01

FAKTASAMMANSTÄLLNING FÖRENINGEN SMAL VERSION 2008-09-01 FAKTASAMMANSTÄLLNING FÖRENINGEN SMAL VERSION 2008-09-01 Tel: +46 (0) 0733 29 66 80 Sidan 1 av 7 SMAL Start Marketing All Looks Small Medium And Large Stop Marketing Anorectic Looks Följande fakta är sammanställt

Läs mer

Ätstörningar. Regional medicinsk riktlinje. Huvudbudskap. Diagnos. Utredning

Ätstörningar. Regional medicinsk riktlinje. Huvudbudskap. Diagnos. Utredning Regional medicinsk riktlinje Ätstörningar Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören efter remiss (HSD-A 29-2014) giltigt till juni 2016 Utarbetad av sektorsråden allmänmedicin, barn- och ungdomspsykiatri

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Diabetes = sockersjuka Fasteplasmasocker 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5%

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom. 3 högskolepoäng. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom. 3 högskolepoäng. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen 61SÄ01 SSK 07 och ssk06 3 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Läs mer

Krisplan Dödsfall bland studerande

Krisplan Dödsfall bland studerande Utfärdat: 06.02.2011 Version: 1 Sida 1 av 7 Krisplan Dödsfall bland studerande, Krisplan Dödsfall bland personalen, Krisplan Dödsfall bland studerandes anhöriga, Handlingsplan för ätstörningar och Handlingsplan

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

Sena problem på mottagningen

Sena problem på mottagningen Psykosociala besvär och livskvalitet som indikation och kontraindikation Mikael Wirén Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset Sena problem på mottagningen Jag kommer inte ner till 67 kg,

Läs mer

Patienterna ska riskgrupperas avseende risken för oral sjukdom i förhållande till aktuell anamnes och aktuellt STATUS.

Patienterna ska riskgrupperas avseende risken för oral sjukdom i förhållande till aktuell anamnes och aktuellt STATUS. Riskbedömning Vilka ska riskbedömas? Alla patienter 3 år och äldre som genomgår en sanerings- eller revisionsundersökning hos tandläkare eller tandhygienist samt de barn 0-2 år som får Hälsossamtal hos

Läs mer

Maria Helander Mitt Bästa Jag 2015 2015-09-27

Maria Helander Mitt Bästa Jag 2015 2015-09-27 - Viktminskning med ACT Kunskap om kursen, verktygen och tillvägagångssätt. Förstå mekanismen bakom bantning. Förstå varför vi äter fast vi bestämt oss att låta bli. mariahelander.se Beteendevetare, samtalsterapeut,

Läs mer

Ortorexi Abnormt hälsofokus på mat, kropp och träning

Ortorexi Abnormt hälsofokus på mat, kropp och träning Ortorexi Abnormt hälsofokus på mat, kropp och träning Positiva effekter av fysisk aktivitet och träning Hjärtfunktionen Blodets egenskaper Kärltätheten i Muskelfunktionen syretransport & muskulaturen &

Läs mer

Normalt åldrande vad innebär det? Marie Ernsth Bravell Docent i gerontologi/leg. SSK

Normalt åldrande vad innebär det? Marie Ernsth Bravell Docent i gerontologi/leg. SSK Normalt åldrande vad innebär det? Marie Ernsth Bravell Docent i gerontologi/leg. SSK Åldrandet, livslängd, hälsa och daglig funktion är ett samspel mellan arv och miljö Inre faktorer Miljöfaktorer Tillfälligheter

Läs mer

Brännpunkt. Evidensbaserad klinisk praktik hur, när och varför?

Brännpunkt. Evidensbaserad klinisk praktik hur, när och varför? Brännpunkt Evidensbaserad klinisk praktik hur, när och varför? www.menti.com MENTI 1: KOD xxxxxx Vad ska allvarligt sjuka patienter som inte svarar på evidensbaserade behandlingar erbjudas för vård? 1.

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5

Läs mer

OCH~ ~------------------- FODA, MATSPJALKNING, TRANSPORT FORSVAR. 146 Människan

OCH~ ~------------------- FODA, MATSPJALKNING, TRANSPORT FORSVAR. 146 Människan FODA, MATSPJALKNING, TRANSPORT OCH~ FORSVAR NÄR DU HAR ARBETAT MED AVSNITTET FÖDA, MATSPJÄLKNINCi, TRANSPORT OCH FÖRSVAR KAN DU redogöra för vilka födoämnen vi behöver och vad de används till i kroppen

Läs mer

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012 Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats

Läs mer

Psykiatri Affektiva. Johannes Nordholm,verksamhetssamordnare

Psykiatri Affektiva. Johannes Nordholm,verksamhetssamordnare Psykiatri Affektiva Johannes Nordholm,verksamhetssamordnare Psykiatrisk vård i Göteborg Primärvård: vårdcentraler Specialistsjukvård (öppenvård, heldygnsvård): SU Psykiatri Psykos Psykiatri Affektiva Beroende

Läs mer

Dentala erosioner. Erosion definieras som en progressiv förlust av tandens hårdvävnad genom kemisk påverkan utan inverkan av bakterier.

Dentala erosioner. Erosion definieras som en progressiv förlust av tandens hårdvävnad genom kemisk påverkan utan inverkan av bakterier. Dentala erosioner Erosion definieras som en progressiv förlust av tandens hårdvävnad genom kemisk påverkan utan inverkan av bakterier. Pindborg 1971 Tecken på dental erosion Dentinexponering Utslätad anatomi

Läs mer

Flik: Riskgruppering. Vilka ska riskgrupperas? Alla revisions- och saneringspatienter från 3 år och uppåt ska riskgrupperas.

Flik: Riskgruppering. Vilka ska riskgrupperas? Alla revisions- och saneringspatienter från 3 år och uppåt ska riskgrupperas. DATUM 2007-01-01 Riskgruppering Vilka ska riskgrupperas? Alla revisions- och saneringspatienter från 3 år och uppåt ska riskgrupperas. Inom vilka områden ska patienterna riskgrupperas? Patienterna ska

Läs mer

Självhjälps-KBT i Primärvården. Jonas Almlöv Psykolog Närsjukvården i Östergötland

Självhjälps-KBT i Primärvården. Jonas Almlöv Psykolog Närsjukvården i Östergötland Självhjälps-KBT i Primärvården Jonas Almlöv Psykolog Närsjukvården i Östergötland Syfte Att behandla patienter med egentlig depression Syfte Att behandla patienter med egentlig depression Med kognitiv

Läs mer

Sexologi Hjärta-hjärna-kön 2015 Elsa Lena Ryding

Sexologi Hjärta-hjärna-kön 2015 Elsa Lena Ryding Sexologi Hjärta-hjärna-kön 2015 Elsa Lena Ryding E Vad är det som inte fungerar? Sexuell lust - motivation, intresse, drömmar, fantasier Kroppens sexuella gensvar bli tänd, bli blöt, få stånd Orgasm, utlösning

Läs mer

LEDA FÖR INNOVATIONER

LEDA FÖR INNOVATIONER LEDA FÖR INNOVATIONER VILKEN ROLL OCH BETYDELSE HAR LEDARSKAP FÖR UTVECKLING AV VÅRD OCH OMSORG? Jörgen Lindell 4.3 Mandometermetoden Anorexi är en förkortning för anorexia nervosa eller självsvält. Anorexi

Läs mer

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Leg. dietist Sylvia Bianconi Svensson Dietistverksamheten Division Primärvård, Skånevård KrYH 2015-10 KOL och nutritionsstatus Undervikt Ofrivillig

Läs mer

Aptitreglering. Stress

Aptitreglering. Stress Aptitreglering Stress Aptiten styrs: Kortidsreglering start och slut Långtidsreglering upprätthåller kroppsvikten Fettvävens och hjärnan Insulin-Leptin Stress och det moderna samhället Jag arbetar från

Läs mer

MBT vid ätstörningar. Konkretisering. Bakgrund. Frosseri Pieter Bruegel den äldre ( ) You are what you eat! Att se ätstörningar utifrån

MBT vid ätstörningar. Konkretisering. Bakgrund. Frosseri Pieter Bruegel den äldre ( ) You are what you eat! Att se ätstörningar utifrån MBT vid ätstörningar David Clinton Frosseri Pieter Bruegel den äldre (1525-1569) Konkretisering Bakgrund You are what you eat Att se ätstörningar utifrån Grönsaker i en skål Giuseppe Arcimboldo 1527-1593

Läs mer

Fetma varför en utmaning för läkare och patient?

Fetma varför en utmaning för läkare och patient? Fetma varför en utmaning för läkare och patient? Helena Dreber, ST-läkare i allmänmedicin (Lekeberg) och doktorand (KI) Erik Hemmingsson, Forskare (Överviktscentrum, KI) 2015-01-14 Fetma är svårbehandlat

Läs mer

NYHETER Svarsformulär s 12 (obs! Uk 48...38) Konstruktionsritning s 13 Förkortsningar s 14 Bilagor: OPG +hst Klin foto 8 st

NYHETER Svarsformulär s 12 (obs! Uk 48...38) Konstruktionsritning s 13 Förkortsningar s 14 Bilagor: OPG +hst Klin foto 8 st VUX-prov 2 Övning NYHETER Svarsformulär s 12 (obs! Uk 48...38) Konstruktionsritning s 13 Förkortsningar s 14 Bilagor: OPG +hst Klin foto 8 st ANAMNES ALLMÄN: Patienten är en 62-årig man. Han söker vård

Läs mer

Pernilla Danielsson Barnsjuksköterska, med dr Vid Rikscentrum för överviktiga barn barnfetma barnobesitas

Pernilla Danielsson Barnsjuksköterska, med dr Vid Rikscentrum för överviktiga barn barnfetma barnobesitas Pernilla Danielsson Barnsjuksköterska, med dr Vid Rikscentrum för överviktiga barn barnfetma barnobesitas Måndagen den 9 Januari 2012 Bakgrund. Vad, Hur och Varför? Psykologiska aspekter Paus Film Kollot

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Optikushypoplasi. Synonymer: Optisk nerv-hypoplasi. ONH-syndromet. ONH.

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Optikushypoplasi. Synonymer: Optisk nerv-hypoplasi. ONH-syndromet. ONH. 7--4 Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Optikushypoplasi Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer

Läs mer

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

Depressioner hos barn

Depressioner hos barn Depressioner hos barn Konferens Draken 2011-12-08 Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR Frågorna handlar om Föräldrarna Barnen/ungdomarna Vad man kan göra Samverkan En del annat Dokumentationen kommer att finnas

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Depression. 26 september 2013

Depression. 26 september 2013 Depression 26 september 2013 Epidemiologi Prevalens 6% I Sverige har 12% av alla sjukskrivna diagnosen depression Patienter med depression 31% ingen vårdkontakt 51% misskända patienter 6% otillräcklig

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

KROPPEN Kunskapskrav:

KROPPEN Kunskapskrav: Kunskapskrav: BIOLOGI: Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, t.ex. för jordbruk och fiske. Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost,

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

DEPRESSION OCH DIABETES. Åke Sjöholm Professor, Överläkare

DEPRESSION OCH DIABETES. Åke Sjöholm Professor, Överläkare DEPRESSION OCH DIABETES Åke Sjöholm Professor, Överläkare Epidemiologi av depression och diabetes Patienter med diabetes har en prevalens för depressiva symptom på 31% och egentlig depression på 11%. Patienter

Läs mer

Charlotta Svalander Leg. Dietist Palliativ vård och ASIH Region Skåne

Charlotta Svalander Leg. Dietist Palliativ vård och ASIH Region Skåne Charlotta Svalander Leg. Dietist Palliativ vård och ASIH Region Skåne Döende människor slutar äta och dricka, behovet av näring och vätska avtar och hungerkänslorna försvagas. För de flesta patienter med

Läs mer

Bilaga 11 Tabellering av inkluderade studier i undergrupper.

Bilaga 11 Tabellering av inkluderade studier i undergrupper. Bilaga till rapport Litteraturunderlag till utvärdering av tandvårdsstöden, rapport 270 (2017) 1 (8) Bilaga 11 Tabellering av studier i undergrupper. Tabell 1 Systematiska översikter (SÖ) för grupperna

Läs mer

Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro. Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa 10.4.2014

Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro. Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa 10.4.2014 Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa 10.4.2014 Vad är KBT kognitiv beteendeterapi? KBT ett paraplynamn KBT baserar sig på vetenskapligforskning och har bl.a.

Läs mer

Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa. Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet

Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa. Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet Riv 65-årsgränsen Varför ska vi prata om äldre och psykisk ohälsa? Hur definieras

Läs mer

Pramipexol Stada. 18.10.2013, Version V01 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pramipexol Stada. 18.10.2013, Version V01 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pramipexol Stada 18.10.2013, Version V01 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Pramipexol STADA 0,088 mg tabletter Pramipexol STADA 0,18 mg tabletter

Läs mer

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Utvecklingsledare Beroende Psykiatriförvaltningen Region Halland Email:sven-eric.alborn@regionhalland.se

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder. Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap

Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder. Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap Hälsa efter 60 års ålder Bakgrund Äldres hälsa - demografi - fysisk och mental hälsa Prevention Världens befolkning 60+

Läs mer

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011 1 (6) Lena Svantesson av FaRmors dag 27 maj 2011 Det nionde seminariet kring Fysisk aktivitet ägde som vanligt rum i Landstingssalen. Temat denna gång var FaR fysisk aktivitet på recept, fysisk aktivitet

Läs mer

Marie Bengtsson-Lindberg Fanny Silfwerbrand Ylva Dernbrant. Svårt att svälja

Marie Bengtsson-Lindberg Fanny Silfwerbrand Ylva Dernbrant. Svårt att svälja Marie Bengtsson-Lindberg Fanny Silfwerbrand Ylva Dernbrant Svårt att svälja Svårt att svälja! Ur ett läkar-, logoped- och dietistperspektiv Vi vill belysa hur man kan upptäcka och utreda dysfagi samt hur

Läs mer

Överträning. Eva Zeisig Specialist i ortopedi Med Dr Umeå universitet

Överträning. Eva Zeisig Specialist i ortopedi Med Dr Umeå universitet Överträning Eva Zeisig Specialist i ortopedi Med Dr Umeå universitet Linnea Gustafsson http://www.svt.se/sport/varldsmastarentillbaka-efter-utbrandhet Per Elofsson Så kraschade vår skidkung Per Elofssons

Läs mer

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER SOD 2013 Joanna Uddén Hemmingsson Överläkare / Med Dr Capio St Görans sjukhus och Karolinska Institutet Stockholm 1 Olika siluetter men SAMMA PERSON Obesitas

Läs mer

Barns och ungas hälsa

Barns och ungas hälsa Svenska barn tillhör de friskaste i världen! Barns och ungas hälsa Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet september Men det finns problem, t ex: Skador Infektioner

Läs mer

Nutrition & risk för undernäring

Nutrition & risk för undernäring Nutrition & risk för undernäring 1 Vad ska vi ta upp? Näringslära Normal mathållning för äldre Åldrande och fysiologiska förändringar Sväljsvårigheter Olika koster och konsistenser Berikningar 2 3 Socialstyrelsen

Läs mer

Vad vi vet idag om återhämtning efter matstrupscancer

Vad vi vet idag om återhämtning efter matstrupscancer Vad vi vet idag om återhämtning efter matstrupscancer, Professor och sjuksköterska Institutionen för molekylärmedicin och kirurgi, Karolinska Institutet Department of Surgery and Cancer, Imperial College

Läs mer

Aftonbladet/Inizio. - Landet ätstörd

Aftonbladet/Inizio. - Landet ätstörd Aftonbladet/Inizio - Landet ätstörd Sammanfattning Var tredje svensk är missnöjd med sin kropp, fler kvinnor än män är missnöjda. Både män och kvinnor förknippar sin kropp med otillräcklighet, men medan

Läs mer

tumregler för ett längre liv Vetenskapligt baserade råd för din hälsa

tumregler för ett längre liv Vetenskapligt baserade råd för din hälsa 5 tumregler för ett längre liv Vetenskapligt baserade råd för din hälsa 1. Använd sunt förnuft Få saker är så genuint farliga som att röka. I år dör över 12000 människor i Sverige på grund av det. Det

Läs mer

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till

Läs mer